Rapport BEFOLKNINGSPROGNOS 2018 2027 - Ulricehamn · Befolkningsprognos 2018–2027 3 Innehåll ......

Rapport

BEFOLKNINGSPROGNOS 2018–2027

2018-05-15

Befolkningsprognos 2018–2027

2

Ulricehamns kommun

Kanslifunktionen

Fredrik Paulsson

Utredare


3

Innehåll 1 Sammanfattning ................................................................................................................... 4

2 Inledning .............................................................................................................................. 5

3 Tidigare befolkningsutveckling ............................................................................................ 6

3.1 Långsiktig befolkningsutveckling .................................................................................................. 6

3.2 Uppföljning av 2017 års huvudprognos ........................................................................................ 11

4 Metod och antaganden ........................................................................................................ 14

4.1 Utflyttning och inflyttning ............................................................................................................ 14

4.1.1 Framtidsutsikt för bostadsbyggandet ................................................................................15

4.1.2 Prognosantaganden om inflyttning ................................................................................... 18

4.2 Födelse- och dödstal ..................................................................................................................... 19

5 Huvudprognos .................................................................................................................... 20

5.1 Prognos för befolkningen 0-18 år ................................................................................................ 28

5.2 Prognos för befolkningen 19-29 år ............................................................................................... 32

5.3 Prognos för befolkningen 30-64 år .............................................................................................. 32

5.4 Prognos för befolkningen 65 år och äldre.................................................................................... 34

6 Sveriges framtida befolkning .............................................................................................. 36

7 Källor .................................................................................................................................. 38


4

1 Sammanfattning Befolkningsutvecklingen i Ulricehamns kommun har under de senaste tre åren varit mycket

expansiv. Det senaste året (2017) ökade befolkningen med 409 invånare, vilket är den största

kända befolkningsökningen som kommunen har haft genom tiderna. De mest avgörande

förklaringsfaktorerna bakom denna utveckling är den omfattande invandringen och att det har

byggts många nya bostäder i kommunen samtidigt som efterfrågan på bostadsmarknaden har

varit hög.

Befolkningsprognosen anger en trolig demografisk utveckling för perioden 2018-2027 och tar

hänsyn till både att invandringen förväntas minska stegvis och till att det finns stora planer på

bostadsbyggande i kommunen, framförallt under åren 2019-2023. Enligt prognosen väntas

befolkningsökningen bli betydligt lägre under 2018 jämfört med föregående år, främst till följd

av att färre bostäder blir färdigställda. Därefter prognosticeras befolkningen att öka i högre

takt igen, till följd av en större inflyttning kopplad till bostadsbyggandet under åren 2019-

2023. De åldersgrupper som är mest benägna att flytta till kommunen är 28-38-åringar och 0-

10-åringar. Födelsetalen förväntas också öka under prognosperioden, eftersom de stora

årskullarna födda kring 1989-1993 nu kommer upp i åldrar då barnafödandet statistiskt sett

är högre. För kommunens verksamhetsplanering väntas de viktigaste befolkningsökningarna

i förskoleåldrarna (1-5 år), i de lägre skolåldrarna (6-9 år) samt bland kommunens äldre

invånare (särskilt 80-84-åringarna). Under prognosperiodens senare år (2023-2027)

förväntas befolkningstillväxten successivt avta till en nivå som ligger närmare kommunens

mer långsiktiga trend för befolkningsutvecklingen. Kommunens totala folkmängd förväntas

enligt prognosen bli ungefär 26 983 invånare år 2027.


5

2 Inledning I denna rapport presenteras 2018 års befolkningsprognos för Ulricehamns kommun.

Prognosen beskriver den förväntade befolkningsutvecklingen i kommunen under de

kommande tio åren, 2018-2027. Den utgår ifrån vad som är känt i nuläget och fungerar som

kommunens huvudprognos, vilket betyder att den anger det scenario för befolkningens

utveckling som bedöms vara mest troligt.

Befolkningsutvecklingen är avgörande för planeringen av kommunens verksamheter. När

befolkningens storlek och sammansättning förändras, så förändras även invånarnas behov och

krav på den kommunala verksamheten och servicen. Befolkningsutvecklingen påverkar

särskilt kommunens planering av förskole- och skolverksamhet samt av vård- och

omsorgsverksamhet. Därför tas befolkningsprognosen fram årligen som ett stöd till

kommunens planerings- och budgetarbete, framförallt som underlag till verksamheternas

behovsbedömningar och lokalresursplanering.

Prognosen utgår ifrån befolkningens storlek och sammansättning vid årsskiftet, den 31

december 2017, som då var 24 296 invånare. Detta är prognosens startbefolkning och därtill

används en rad antaganden för befolkningens framskrivning som bygger på historiska data för

kommunens inflyttning, utflyttning, födelsetal och dödstal. Årets huvudprognos tar också

hänsyn till både hur invandringen och bostadsbyggandet förväntas utvecklas. Antagandena om

invandringen är grundade på Migrationsverkets prognos (P2 2018) och på statistik över hur

kommunens och rikets invandringsnivåer samvarierar. Antagandena om inflyttning kopplad

till nybyggnation baseras på kommunens befintliga byggplaner. Byggplanerna har dock endast

fått en begränsad och avtagande effekt i prognosen, eftersom det finns en viss osäkerhet

kopplad till svängningar i konjunkturen och på bostadsmarknaden.

När befolkningsprognosen används i kommunens planeringsarbete bör man komma ihåg att

det endast är en prognos och därför aldrig med full säkerhet kan förutsäga hur befolkningen

kommer utvecklas. Det kan alltid ske oförutsedda händelser som påverkar utvecklingen.

Sådana förändringar kan vara kopplade till faktorer såsom konjunktur, bostadsmarknad,

infrastrukturprojekt, flyktingströmmar och migrationspolitik. Därtill är utvecklingen i vissa

åldersgrupper särskilt svår att prognosticera, såsom antalet nyfödda, vilket även får

efterverkningar i prognosen på antalet barn i förskoleålder och så vidare. En annan grupp som

är svår att prognosticera är unga vuxna eftersom de har en stor benägenhet till både in- och

utflyttning. Osäkerheten i prognosen ökar också ju längre fram den sträcker sig, dels eftersom

eventuella prognosfel hänger kvar och ackumuleras under prognosperioden, och dels för att

ovissheten om faktorer som påverkar befolkningsutvecklingen ökar över tid.

Befolkningsprognosen bör därmed läsas som en indikation på en trolig utveckling för

befolkningen, grundat på vad vi vet om dagens befolkning och vad vi bedömer vara en sannolik

utveckling grundat på historiska data samt antaganden om invandring och bostadsbyggande.

Samtliga siffror i prognosen bygger på statistik från SCB om inget annat anges. Vid eventuella

frågor om befolkningsprognosen är samtliga läsare välkomna att kontakta kommunens

kanslifunktion.


6

3 Tidigare befolkningsutveckling Här beskrivs den långsiktiga befolkningsutvecklingen i Ulricehamns kommun med

befolkningens sammansättning och trender för fruktsamhet och in- och utflyttning. Därefter

utvärderas förra årets befolkningsprognos, med en diskussion om vilka lärdomar man kan dra.

3.1 Långsiktig befolkningsutveckling

De senaste årens expansiva befolkningstillväxt bör förstås i en historisk kontext, där analysen

utgår ifrån kommunens långsiktiga trender och förutsättningar. Förändringar i befolkningens

storlek och sammansättning är i hög grad kopplad till hur befolkningsutvecklingen har sett ut

tidigare (främst genom befolkningens åldersstruktur), samt till konjunkturen, men också till

hur stor invandringen är. I diagrammet nedan kan vi se folkmängdens utveckling i

Ulricehamns kommun sedan 1971.

Ulricehamns kommuns folkmängd år 1971 - 2017

Från diagrammet kan vi utläsa att på lång sikt tenderar folkmängden att öka, men att

utvecklingen går i vågor. Ungefär från år 2001 har vi sett en stadig ökning, i vilken

ökningstakten har höjts succesivt. De senaste tre årens (2015-2017) befolkningsutveckling har

även i ett långsiktigt perspektiv inneburit en synnerligen stor befolkningstillväxt. Dessa tre år

har var för sig samtliga överträffat alla tidigare uppmätta årliga befolkningsökningar i

kommunen. Under dessa tre år ökade befolkningen med 1052 personer, vilket kan jämföras

med den stora befolkningsökningen åren 1987-1992 på 854 personer, som ändå är mindre än

de senaste tre årens ökning trots att tidsperioden för expansionen var dubbelt så lång.

Befolkningstopparna är historiskt sett ofta kopplade till tidigare toppar, vilket främst beror på

att det under vissa särskilda perioder har fötts många barn. Detta skapar så kallade pucklar i

befolkningsstrukturen, vilket syns tydligare i befolkningspyramiden nedan som visar hur

åldersfördelningen ser ut för dagens befolkning i Ulricehamns kommun.

20000

20500

21000

21500

22000

22500

23000

23500

24000

24500

25000


7

Befolkningspyramid utifrån åldersfördelning i Ulricehamns kommun, per den 31 december 2017

Från befolkningspyramiden kan vi utläsa att Ulricehamns kommun har en stor del av

befolkningen som är i åldern 45-75 år. I denna grupp återfinns både 40- och 60-talisterna som

är historiskt stora befolkningskullar. Vi kan också se att det generellt finns fler män än kvinnor

i kommunen. Dock gäller detta inte för de högre åldrarna (70+) i vilka det istället finns fler

kvinnor än män, vilket till stor del beror på att kvinnor i genomsnitt lever längre än män. En

annan relativt stor befolkningsgrupp i kommunen utgörs av barn i åldern 6-15 år.

Om vi fokuserar på utvecklingen i närtid, kan vi se i tabellen nedan hur den stora

befolkningstillväxten till stor del har drivits av invandringen till kommunen.

Befolkningsförändringar år 2010-2017 i Ulricehamns kommun

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Flyttnetto 122 157 55 228 39 262 376 405 Inflyttningar 1 016 1 096 1 066 1 179 1 105 1 199 1 366 1 414 Utflyttningar 894 939 1 011 951 1 066 937 990 1 009

Inrikes flyttnetto 9 61 -93 93 -156 75 124 191 Inrikes inflyttningar 833 919 863 990 842 981 1 061 1157 Inrikes utflyttningar 824 858 956 897 998 906 937 966

Invandringsnetto 113 96 148 135 195 187 252 214 Invandringar 183 177 203 189 263 218 305 257 Utvandringar 70 81 55 54 68 31 53 43

Födelsenetto -36 -1 -40 -32 -7 -14 15 -12 Födda 235 245 210 230 244 221 273 240 Döda 271 246 250 262 251 235 258 252

Folkökning 85 158 19 196 33 250 393 409 Folkmängd 22 838 22 996 23 015 23 211 23 244 23 494 23 887 24 296

-900 -700 -500 -300 -100 100 300 500 700 900

0

1-5

6-10

11-15

16-20

21-25

26-30

31-35

36-40

41-45

46-50

51-55

56-60

61-65

66-70

71-75

76-80

81-85

86-90

91-95

96-100+Kvinnor

Män

900 700 500 300 100 0 100 300 500 700 900


8

Det inrikes flyttnettot har dock varit särskilt högt de två senaste åren (124 respektive 191

personer), vilket i kombination med en stor invandring gav resultatet att den totala

folkökningen blev mycket stor dessa år. Detta syns tydligt i diagrammet nedan.

Inrikes flyttnetto samt invandringnetto i antal personer år 1997 - 2017

Invandringens storlek har påverkat befolkningsutvecklingen i Ulricehamns kommun särskilt

mycket de senaste fyra åren. Utan invandringen hade kommunen haft en betydligt lägre

befolkningstillväxt och vissa år - såsom 2009, 2012 och 2014 - hade folkmängden troligen

minskat istället för att öka. I diagrammet nedan visas invandringen till Ulricehamns kommun

jämfört med invandringen på riksnivå åren 2000-2017.

Invandring i Ulricehamns kommun kontra riket år 2000-2017

Notering: Begreppet ”invandring” följer SCB:s definition som innefattar all invandring där personer blivit

folkbokförda eftersom de har en grund för bosättning, med rätt att vistas längre än tre månader i Sverige.

Utomnordiska medborgare måste ha antingen uppehållstillstånd eller uppehållsrätt för att ha en grund för bosättning.

Detta innebär att utöver asylinvandring inbegriper ”invandring” även grupper såsom arbetskraftsinvandrare, utbytesstudenter och svenskar som varit bosatta utomlands och återvänder till Sverige. Den totala invandringen till

Sverige år 2017 var 144 489 personer, av dessa utgjorde asylinvandringen (med beslut om uppehållstillstånd för

kvotflyktingar, konventionsflyktingar och övriga asylsökande, samt anhöriga till f.d. asylsökande) 55 655 personer,

vilket motsvarar 39 % av den totala invandringen (Källor: SCB och Migrationsverket). Den streckade linjen i diagrammet är en trendlinje som anger en rät linje som har anpassats för att minimera det totala avståndet till

observationerna (minsta-kvadrat-metoden).

-200

-100

0

100

200

300

400

Inrikes flyttnetto Invandringsnetto

20002001 2002

2003

20042005

2006 2007

2008

200920102011

20122013

2014

2015

2016

2017

50

100

150

200

250

300

50000 70000 90000 110000 130000 150000 170000

Ulr

iceh

amn

s ko

mm

un

s in

van

dri

ng

Rikets totala invandring


9

Vi ser i diagrammet att det verkar finnas ett mycket tydligt samband mellan invandringen till

kommunen och invandringen på riksnivå. Hela 92 procent av variationen i kommunens

invandring kan förklaras av variationen i rikets invandring (determinationskoefficient, R2 =

0,922). Därmed är det relevant att i prognosen ta hänsyn till hur migrationsverket

prognosticerar de kommande årens invandring och framförallt storleken på

kommunmottagandet (se avsnitt 4.1 om antaganden för inflyttningen).

En viktig aspekt när vi analyserar befolkningsutvecklingen är åldern på de personer som flyttar

till eller från kommunen. Om vi vet i vilka åldrar som inflyttningen är som störst, kan

kommunen också planera sin verksamhet efter detta. I diagrammet nedan visas den

genomsnittliga årliga in- och utflyttningen i antal personer per årskull.

Kommunens årliga inflyttning och utflyttning per årskull, genomsnitt för perioden 2011-2017

Notering: Den årliga inflyttningen/utflyttningen är utjämnad med ”center-moving-average”-metoden så att varje

årskull får en inflyttning/utflyttning som utgörs av ett medelvärde för den egna årskullen och de två i ålder närmaste årskullarna.

Vi kan från diagrammet dra slutsatsen att både in- och utflyttning är som störst i åldrarna 0-8

och 18-40 år. Skillnaden mellan in- och utflyttning, flyttnettot, visas nedan för varje ålder.

Kommunens årliga flyttnetto per ålder, genomsnitt för perioden 2011-2017

Notering: Det årliga flyttnettot är utjämnat med ”center-moving-average”-metoden så att varje årskull får ett

flyttnetto som utgörs av ett medelvärde för den egna årskullen och de två i ålder närmaste årskullarna.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50Antal personer

ÅlderGenomsnittlig årlig inflyttning Genomsnittlig årlig utflyttning

-15

-10

-5

0

5

10

15Flyttnetto


10

I princip är flyttnettot i kommunen positivt i alla åldrar förutom i åldersgruppen 18-24 år, där

fler flyttar ut. Kommunen har stor nettoinflyttning i åldrarna 0-18 och 25-50, och den allra

största nettoinflyttningen har kommunen i åldersgrupperna 0-10 och 28-38. Utifrån denna

statistik kan vi sluta oss till att den typiska gruppen som tenderar att flytta till kommunen är

barnfamiljer. Den allra största nettoinflyttningen består av personer i 30-årsåldern. De stora

årskullarna födda kring 1989-1993 börjar närma sig 30-årsåldern, vilket tyder på att vi kan

vänta en stor inflyttning i denna åldersgrupp de kommande åren (5-10 år framåt). Vi vet också

att fruktsamheten i Ulricehamns kommun är som störst i åldern 27-31 (för kvinnor), därför

kan vi också förvänta oss en ökning i födelsetalen.

I befolkningsprognosen används statistik för kommunens tidigare fruktsamhet tillsammans

med rikets tidigare och prognosticerade fruktsamhet för att prognostisera kommunens

framtida födelsetal. Ett användbart mått för att analysera födelsetalen är den summerade

fruktsamheten, som anger hur många barn en kvinna i genomsnitt skulle föda under sin frukt-

samma period i livet, baserat på den fruktsamhet som vid tidpunkten för beräkningen kan

summeras för olika åldrar. I diagrammet nedan visas den summerade fruktsamheten för

Ulricehamns kommun och riket under åren 1970-2017. Diagrammet visar även kommunens

utjämnade summerade fruktsamhet (med 5-årsmedel), som i befolkningsprognosen antas följa

rikets trend parallellt för åren 2018-2027, med samma avstånd som i utgångsläget.

Summerad fruktsamhet: antal födda barn per kvinna år 1970-2017 och enligt prognos 2018-2027

Ända sedan 1970-talet har den summerade fruktsamheten generellt varit högre i Ulricehamns

kommun än vad genomsnittet har varit för hela rikets befolkning. Enligt den nationella

prognosen för riket kommer den summerade fruktsamheten öka något under de kommande

åren, vilket också ger utslag för födelsetalen i kommunens befolkningsprognos, som alltså

bygger på samma förväntade trend för utvecklingen.

1,3

1,5

1,7

1,9

2,1

2,3

2,5

An

tal

föd

da

ba

rn p

er k

vin

na

Ulricehamns kommun Riket Ulricehamn, utjämnad med 5-årsmedel


11

3.2 Uppföljning av 2017 års huvudprognos

Förra årets befolkningsprognos gjordes i ett läge där det gångna årets (2016)

befolkningsutveckling hade slagit alla tidigare rekord på befolkningsökning i kommunen. År

2016 var både nybyggnationen och invandringen mycket stor, vilket tillsammans gav

gynnsamma förutsättningar för en stor befolkningstillväxt. Den stora svårigheten i förra årets

prognos var att bedöma i vilken grad dessa gynnsamma förutsättningar skulle fortsätta att

finnas i samma utsträckning och få genomslag på befolkningsutvecklingen. I prognosen antogs

att inflyttningsandelen skulle vara i nivå med ett medelvärde för de två toppåren 2015 och

2016. Detta grundades på bedömningen att förutsättningarna skulle vara ganska lika.

Skillnaden mellan prognos och utfall för år 2017 presenteras i tabellen nedan.

Jämförelse mellan prognos och utfall för flyttningar, födelse- och dödstal år 2017

Prognos 2017

Utfall 2017

Skillnad mot prognos

Flyttnetto 294 405 +111 Utflyttningar 1 020 1 009 -11 Inflyttningar 1 314 1 414 +100

Födelsenetto -10 -12 -2 Födda 256 240 -16 Döda 266 252 -14

Total folkökning 283 409 +126

Total folkmängd 24 170 24 296 +126

Vi kan se att prognosen underskattade den totala befolkningsökningen med 126 personer. I

perioder av accelererande befolkningstillväxt är det ganska naturligt att prognoser som bygger

på historisk statistik för befolkningstrenderna, kommer underskatta befolkningsökningen.

2017 års prognos lyckades dock bättre med att förutsäga ökningen än vad föregående års

prognos gjorde, vilket tyder på att justeringarna i förhållande till den tidigare prognosen var

korrekta. I uppföljningen bör man också ha i åtanke att 2017 var ännu ett nytt rekordår för

kommunens befolkningsökning.

En faktor som kan ha påverkat befolkningsökningen 2017 är att en del av de bostäder som

färdigställdes under 2016 kan ha haft en fördröjd inflyttning till året efter, det vill säga 2017.

Den planerade nybyggnationen var nämligen betydligt lägre 2017 än 2016 (jämför 73

färdigställda bostäder 2017 med 226 stycken 2016), vilket vid en första anblick skulle kunna

indikera att den största inflyttningen kopplad till de nybyggda bostäderna skulle ha ägt rum

2016. Utfallet 2017 tyder emellertid på att en betydande del av inflyttningen kopplad till de 226

nya bostäderna skedde under år 2017 istället för under år 2016. En lärdom från detta kan

därför vara att delvis sprida ut förväntad inflyttning kopplad till nybyggnation under året efter

färdigställandet, så att en viss förskjutning av den prognosticerade befolkningsökningen

genereras.

Det som stämde relativt bra i prognosen var antalet utflyttningar och födelsenettot. Detta tyder

på att de använda utflyttningsriskerna, fruktsamhetsnivåerna och dödsriskerna var

någorlunda korrekta som antaganden för kommunens befolkningsutveckling.


12

I tabellen nedan jämförs den enligt prognosen förväntade folkmängden för olika åldersgrupper

med hur utfallet blev. Skillnaden mellan prognos och utfall anges både i antal personer och

som procentuell skillnad.

Jämförelse mellan prognos och utfall för folkmängden i olika åldrar

Ålder Prognos

2017 Utfall 2017

Skillnad mot prognos

Skillnad mot prognos (%)

0 266 247 -19 -7,1%

1-5 1 326 1 339 +13 +1,0%

6-9 1 123 1 132 +9 +0,8%

10-12 873 891 +18 +2,1%

13-15 854 863 +9 +1,1%

16-18 830 851 +21 +2,5%

19-24 1 544 1 541 -3 -0,2%

25-29 1 337 1 398 +61 +4,6%

30-44 4 023 4 029 +6 +0,1%

45-64 6 344 6 354 +10 +0,2%

65-79 4 169 4 158 -11 -0,3%

80-84 675 679 +4 +0,6%

85+ 805 814 +9 +1,1%

Total folkmängd 24 170 24 296 +126 +0,5%

Från tabellen kan vi utläsa att de största prognosfelen återfanns i åldrarna 25-29, 16-18, 10-12

samt bland nollåringarna. En av de svåraste åldersgrupperna att prognosticera är

nollåringarna, eftersom det i denna åldersgrupp inte finns någon befintlig befolkning som man

kan utgå ifrån. Därefter är det generellt svårt att prognosticera åldersgrupperna som flyttar

mycket. Därför är det inte särskilt förvånande att de åldersgrupper där prognosfelen var som

störst också återfinns bland de åldrar som historiskt sett flyttar mycket (se diagram för in- och

utflyttning kopplat till ålder, sidan 9). För den totala folkmängden var prognosfelet 0,5

procent, vilket kan jämföras med den motsvarande siffran på 1,0 procent i förra årets prognos.

För att kunna se hur mycket 2017 års befolkningsförändringar skiljde sig från hur stora

förändringarna brukar vara, så bör man undersöka variationen i variablerna över tid. Ett

vedertaget mått på variation är standardavvikelsen, som mäter det genomsnittliga avståndet

till medelvärdet för variabelns olika värden. I tabellen nedan anges årliga födelsetal, dödstal,

invandringar, utvandringar, inrikes inflyttningar och inrikes utflyttningar för åren 2010-2017.

För denna period är medelvärdena och standardavvikelsen uträknade och då kan man för varje

värde se variationen i form av antalet standardavvikelser som anges inom parenteserna under

respektive värde. Stora variationer definieras här som större än 1,0 standardavvikelser från

respektive variabels medelvärde. Värdena med stora variationer har markerats med fet stil,

vilket gör att man kan statistiskt identifiera vilka befolkningsförändringar som utskiljer sig

från de mer ”normala” förändringarna.


13

Födelse- och flyttnetto med avvikelse från medel år 2010-2017

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Medel Standard-

2010-2017 avvikelse

Födelsenetto -36 -1 -40 -32 -7 -14 15 -12 -16 18 (-1,1) (0,8) (-1,4) (-0,9) (0,5) (0,1) (1,7) (0,2)

Födda 235 245 210 230 244 221 273 240 237 18 (-0,1) (0,4) (-1,6) (-0,4) (0,4) (-0,9) (2) (0,2)

Döda 271 246 250 262 251 235 258 252 253 10 (1,8) (-0,7) (-0,3) (0,9) (-0,2) (-1,8) (0,5) (-0,1)

Invandringsnetto 113 96 148 135 195 187 252 214 168 50 (-1,1) (-1,4) (-0,4) (-0,7) (0,6) (0,4) (1,7) (0,9)

Invandringar 183 177 203 189 263 218 305 257 224 43 (-1) (-1,1) (-0,5) (-0,8) (0,9) (-0,1) (1,9) (0,8)

Utvandringar 70 81 55 54 68 31 53 43 57 15 (0,9) (1,6) (-0,1) (-0,2) (0,7) (-1,7) (-0,3) (-0,9)

Inrikes flyttnetto 9 61 -93 93 -156 75 124 191 38 107 (-0,3) (0,2) (-1,2) (0,5) (-1,8) (0,3) (0,8) (1,4)

Inrikes inflyttningar 833 919 863 990 842 981 1 061 1 157 956 107 (-1,1) (-0,3) (-0,9) (0,3) (-1,1) (0,2) (1) (1,9)

Inrikes utflyttningar 824 858 956 897 998 906 937 966 918 54 (-1,7) (-1,1) (0,7) (-0,4) (1,5) (-0,2) (0,4) (0,9)

Notering: Talen inom parenteser anger antal standardavvikelser från respektive medeltal. De stora variationerna,

vilka ha definierats till att vara större än 1,0 standardavvikelser över eller under medel, har markerats med fet stil.

Utifrån tabellen kan vi utläsa att den befolkningsvariabel som under 2017 hade störst avvikelse

från medelvärdet var den inrikes inflyttningen, som var 1,9 standardavvikelser större. Det var

alltså främst en ovanligt stor inrikes inflyttning som bidrog till den stora befolkningsökningen

2017. Man kan också se i tabellen att standardavvikelsen för inrikes flyttnetto är mycket stor i

förhållande till medelvärdet för flyttnettot. Detta innebär att variationen och därmed

osäkerheten i storleken på det inrikes flyttnettot är betydande. Från tidigare prognoser och i

synnerhet utifrån 2017 års rapportbilaga med analysen av nybyggnationens koppling till

befolkningsutveckling, vet vi att inflyttningen har ett nära och tidsmässigt direkt samband med

hur många bostäder som färdigställs. Den del av flyttnettot som främst samvarierar med

storleken på nybyggnationen är den inrikes inflyttningen. Detta syns tydligt åren 2012 och

2014 då nybyggnationen var mycket låg. Då var nämligen invandringsnettot inte mycket

avvikande från medelvärdet (-0,4 respektive +0,6 standardavvikelser), medan det inrikes

flyttnettot var betydligt lägre än medelvärdet (-1,2 respektive -1,8 standardavvikelser ifrån

medelvärdet). Detta tyder således på att den stora variationen i inrikes flyttnetto till stor del

kan förklaras av att storleken på nybyggnationen varierar i hög grad mellan olika år.

År 2016 färdigställdes 226 bostäder och 2017 var det 73 stycken (SCB, statistikdatabasen).

Detta borde ha lett till att det inrikes flyttnettot skulle varit större 2016 än 2017, vilket inte var

fallet. Anledningen till detta är troligen en fördröjd inflyttning till en del av bostäderna som

färdigställdes 2016. Detta trots att vi i tidigare statistik inte kan se mycket tendenser till

fördröjd effekt av nybyggnation på befolkningsökning (se rapportbilaga till 2017 års prognos).


14

4 Metod och antaganden Befolkningsprognosen baseras på kohortmetoden, i vilken en framskrivning av befolkningen

görs ett år i taget utifrån antaganden om hur många personer som flyttar in och ut, samt föds

och dör i kommunen. Utgångspunkten i prognosen är befolkningens storlek och

sammansättning per den 31 december 2017. De som förväntas överleva ett prognosår blir ett

år äldre nästkommande prognosår. Från antalet invånare som förväntas överleva dras sedan

det beräknade antalet utflyttare bort. Slutligen adderas det beräknade antalet inflyttare och

nyfödda. Befolkningens storlek och sammansättning gällande kön och ålder ett visst år är alltså

resultatet av hur föregående års befolkning såg ut minus döda och utflyttade plus födda och

inflyttade. För att prognosticera befolkningsutvecklingen och jämna ut stora variationer

mellan olika år baseras antaganden om födelsetal, dödstal, inflyttningar och utflyttningar

främst på historiska data för dessa variabler. Nedan presenteras de antaganden som prognosen

utgår ifrån mer ingående.

4.1 Utflyttning och inflyttning

Antaganden kring flyttningar till och från kommunen handlar dels om antalet personer som

flyttar in/ut från kommunen och dels om ålder och kön för dessa personer. För att

prognosticera hur många personer som förväntas flytta ut från kommunen används en metod

som bygger på risken att flytta ut för män respektive kvinnor i olika åldrar, så kallade

utflyttningsrisker. Utflyttningsriskerna baseras i prognosen på hur män och kvinnor i olika

åldrar har flyttat de senaste fem åren. Dessa utflyttningsrisker används sedan för att räkna ut

hur många personer som förväntas flytta ut från kommunen för respektive prognosår.

Utflyttningsriskerna antas vara konstanta genom hela prognosperioden och därmed förväntas

variationer i utflyttningen bero på befolkningens sammansättning under de olika prognosåren.

Eftersom vi i uppföljningen av både 2016 och 2017 års prognoser kunde konstatera att den

faktiska mängden utflyttare stämde bra med prognosen, så finns det ingen anledning att göra

något annat antagande än att utflyttningsriskerna ska bygga på fem års historiskt genomsnitt.

För att prognosticera inflyttningen till kommunen behöver man göra antaganden om varje års

andel inflyttare i förhållande till respektive års folkmängd vid årets begynnelse, detta benämns

som kommunens årliga inflyttningsandel. I förra årets prognos gjordes antagandet att

inflyttningsandelen skulle starta högt på en nivå som motsvarar vad den genomsnittliga

inflyttningsandelen var för de två senaste åren, och sedan succesivt avta under

prognosperioden. Antagandet om att inflyttningsandelen skulle avta bygger på logiken att ju

längre fram i tiden prognosen sträcker sig, desto längre tillbaka sträcker sig genomsnittet för

inflyttningsandelen som prognosen bygger på. På detta sätt antas de närmast kommande

prognosåren likna de senaste årens utveckling mest, medan de mer osäkra prognosåren längre

fram i tiden antas följa en mer långsiktig trend för befolkningsutvecklingen.

Detta angreppssätt för vilka antaganden som ska göras angående inflyttningen är fortfarande

rimligt. Genom att basera de första prognosårens inflyttning på ett genomsnitt av de senaste

årens inflyttningsandel, så inkluderas även de mer kortsiktiga trender som gällde för dessa år.

En sådan trend är exempelvis den höga invandringsnivån. Vi ser fortfarande efterdyningarna

från den historiskt stora invandringen till Sverige under framförallt år 2015 och 2016 (se


15

avsnitt 3.1, med diagram om invandring). De eftersläpande effekterna av den stora

invandringen beror delvis på fördröjningar i asylprövningarna och i kommunmottagandet. Det

totala kommunmottagandet av nyanlända var 68 442 personer 2017 och förväntas enligt

Migrationsverket utvecklas enligt följande:

Migrationsverkets prognos för kommunernas mottagande av nyanlända (faktisk siffra för 2017)

2017 2018 2019 2020 2021

Totalt antal

kommunmottagna 68 442 46 700 29 800 30 700 31 300

Källa: Migrationsverkets prognos – februari, P2 2018

Utifrån de historiska sambanden mellan kommun- och riksnivå skulle den prognosticerade

stabiliseringen i kommunmottagandet kring 30 000 personer per år, sannolikt medföra en

stabilisering också av Ulricehamns invandring kring cirka 195 personer per år. I detta

sammanhang bör man ha i åtanke att begreppet invandring inkluderar många olika sorters

grunder för bosättning, såsom asylinvandring, arbetskraftsinvandring, utbytesstudier och

svenskar som varit bosatta utomlands och återvänder till Sverige. Grundat på

Migrationsverkets prognos för kommunmottagandet är det rimligt med antagandet att

invandringen som del av den totala inflyttningen kommer minska succesivt, åtminstone under

de första tre åren.

4.1.1 Framtidsutsikt för bostadsbyggandet

Förra årets huvudprognos tog ingen hänsyn till den planerade nybyggnationen i kommunen.

Däremot gjordes en separat nybyggnadsprognos i rapportbilagan, som endast utgick ifrån den

planerade nybyggnationen för antagandena om inflyttning. Till skillnad från förra årets

huvudprognos tar årets prognos en viss hänsyn till den planerade nybyggnationen. Det görs

med anledning av att det finns ett nära samband mellan hur många bostäder som byggs och

storleken på inflyttningen, förutsatt att efterfrågan på bostadsmarknaden motsvarar eller är

större än utbudet. Detta samband visualiseras av diagrammet nedan som visar relationen

mellan flyttnetto (inflyttning-utflyttning) och antal nybyggda inflyttningsklara bostäder.

Ulricehamns kommuns flyttnetto i relation till antal nybyggda bostäder år 1997-2017

Notering: Den streckade linjen är en trendlinje som anger en rät linje som har anpassats för att minimera det totala

avståndet till observationerna (minsta-kvadrat-metoden).

2008

2012

2013

2014

2015

20162017

-200

-100

0

100

200

300

400

500

0 50 100 150 200 250

Flyttnetto

Antal nybyggda bostäder


16

Variationen i antal nybyggda bostäder kan förklara ungefär 63,1 procent av variationen i

kommunens flyttnetto under perioden 1997-2017. Därav är kommunens planerade

nybyggnation en relevant faktor att beakta i huvudprognosens antaganden om inflyttning.

Nedan visas antalet nybyggda bostäder i kommunen 1997-2017 och enligt befintlig planering

för åren 2018-2027.

Antal nybyggda bostäder i Ulricehamns kommun 1997-2017 och enligt befintlig planering för 2018-2027

I diagrammet kan vi se att den planerade nybyggnationen för de kommande 10 åren är mycket

stor i förhållande till kommunens tidigare bostadsbyggande. Bland de byggprojekt som ingår i

siffrorna för planerad nybyggnation har endast de byggplaner inkluderats, vars realisering

bedöms som mer sannolika.1 Innevarande år (2018) bedöms nybyggnationen bli relativt

begränsad jämfört med de senaste årens bostadsbyggande, med endast kring 47 nya bostäder.

Därefter förväntas bostadsbyggandet öka betydligt. Framförallt åren 2019 till och med 2023

planeras en omfattande nybyggnation i kommunen på totalt kring 1280 bostäder. Detta kan

jämföras med att det i kommunen de senaste 20 åren (1998–2017) har byggts totalt 901

bostäder.

Det finns förstås också en osäkerhet i hur bostadsmarknaden kommer utvecklas framöver och

hur stor del av den planerade nybyggnationen som faktiskt kommer att byggas. Faktorer såsom

det allmänna konjunkturläget, räntenivåer, de nya amorteringsreglerna och byggaktörernas

egna prognoser påverkar samtliga hur utvecklingen faktiskt blir.2 Boverket konstaterar i sin

prognos från april 2018 att den generella trenden med en snabb ökning i bostadsbyggandet

bröts vid halvårsskiftet 2017 (Boverket, 2018-04-12). Efter signaler om en minskad försäljning

av nyproducerade bostadsrätter och en inbromsning i byggloven, skriver Boverket ner

prognosen för bostadsbyggandet 2018 och antar att 2019 hamnar på samma nivå.

Bostadspriserna har visserligen stabiliserats i början av 2018 efter höstens fall, men enligt

Boverket är det för tidigt att säga om läget är uthålligt. Det är främst försäljningen och

byggandet av bostadsrätter som har dämpats, och framförallt i Stockholmsområdet.

Osäkerheten i marknadsläget gäller främst för nya bostadsrätter, vilket enligt Boverkets

bedömning gör att utrymmet för produktion av hyresrätter kan komma att öka.

1 Bedömningen av vilka byggprojekt som är mer sannolika har gjorts med hjälp av förvaltningens planenhet och byggenhet. 2 För en mer djupgående analys av nybyggnationens koppling till befolkningsutvecklingen hänvisas till 2017 års rapportbilaga till

befolkningsprognosen.

0

50

100

150

200

250

300

350

400


17

Utvecklingen på bostadsmarknaden i Västsverige kan åskådliggöras av fastighetsprisindex för

permanenta småhus, som visas i diagrammet nedan per kvartal.

Fastighetsprisindex för permanenta småhus i Västsverige efter kvartal (index: 1981=100)

Notering: Begreppet ”Västsverige” inkluderar Västra Götalands län och Hallands län, enligt NUTS-indelningen. Källa: SCB

Vi kan här se att prisutvecklingen har dämpats under första halvan av 2017 och planat ut under

slutet av 2017 och början av 2018. Detta kan rimligtvis tolkas som att efterfrågan har dämpats

något. När det gäller bostadsmarknaden i Ulricehamns kommun finns det dock än så länge

inga direkta tecken på att varken efterfrågan eller intresset att exploatera mark för

bostadsbyggande skulle ha minskat.3

Boverket konstaterar att bostadsbyggandet på två års sikt är svårbedömt, främst beroende på

osäkerheten kring hur försäljningen av nya bostadsrätter utvecklas (Boverket, 2018-04-12).

Marknaden för bostadsrätter är nämligen i hög grad kopplad till konjunkturläget.

Konjunkturinstitutet (KI) och de flesta andra prognosinstitut (se KI:s jämförelse med andra

prognosinstitut) gör bedömningen att konjunkturen (BNP-tillväxten) kommer förstärkas

under första halvan av 2018 och sedan når en topp i mitten av 2018, för att därefter börja

sjunka och fortsätta nedåt under hela 2019 (Konjunkturinstitutet, 2018-04-26). I samma

prognosjämförelse bedömer samtliga prognosinstitut (inklusive Riksbanken) att reporäntan

kommer att börja höjas under 2018 och sen stegvis fortsätta att höjas under 2019 och 2020.

De samlade prognoserna för både konjunkturen och reporäntan talar alltså för att

bostadsmarknaden kommer att kylas av något framöver.

3 Enligt bedömning från förvaltningens planenhet, byggenhet samt exploateringsenhet.

550

600

650

700

750

800

850


18

4.1.2 Prognosantaganden om inflyttning Osäkerheten i bostadsmarknadens utveckling och hur stor del av planerad nybyggnation som

faktiskt kommer byggas, ökar ju längre fram prognosen sträcker sig. Därför bör den planerade

nybyggnationen främst få genomslag i prognosperiodens första halva och genomslaget bör

även för dessa år vara begränsat, eftersom det även då finns en viss osäkerhet kopplad till

nybyggnationen.

De antaganden som måste göras om inflyttning i prognosen, gäller variabeln som kallas

inflyttningsandel. Denna variabel är definierad som antalet inflyttare till kommunen år x delat

med folkmängden per den 31 december år x-1. Istället för att enbart anta en inflyttningsandel

utifrån det historiska genomsnittet för variabeln, så har alltså en viktning använts så att

inflyttningsandelen också relaterar till nybyggnationen, med stegvis avtagande genomslag för

nivån på inflyttningsandelen som är kopplad till det potentiella förverkligandet av

byggplanerna.4 Sammantaget ser antagandet för inflyttningsandelen vid respektive prognosår

ut enligt följande:

Befolkningsprognosens antagande om inflyttning som andel av befolkning respektive år

2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 0,0507 0,0557 0,0568 0,0542 0,0561 0,0524 0,0501 0,0489 0,0481 0,0475

Till det första prognosåret används en inflyttningsandel (IA2018) som är en kombination av ett

fyraårsgenomsnitt (2014–2017) på inflyttningsandelen (IA4-årssnitt) och den inflyttningsandel

som har approximerats utifrån planerad nybyggnation (IAnybygg). Således har den antagna

inflyttningsandelen för 2018 skattats enligt följande: IA2018 = 0,64 ∙ IA4−årssnitt + 0,36 ∙ IA𝑛𝑦𝑏𝑦𝑔𝑔

I förhållande till den relativt måttliga nivån på planerad bostadsbyggnation år 2018, kan

inflyttningsandelen på 0,0507 tyckas vara omotiverat hög. Men det som ändå motiverar en

relativt hög inflyttningsandel detta år är att trenden med en stor men avtagande invandring

fortfarande är påtaglig (se Migrationsverkets prognos för kommunmottagande) och för att

många av de andra underliggande faktorerna som har påverkat utvecklingen de senaste åren

finns kvar än. Prognosens modellering med tilltagande vikt åt det historiska genomsnittet för

inflyttningsandelen och avtagande vikt åt den planerade nybyggnationen, innebär att

inflyttningen till kommunen under prognosperioden antas röra sig stegvis emot en mer

långsiktig historisk trend för befolkningsutvecklingen i kommunen.

4 Denna viktning innebär att inflyttningsandelen för ett separat år utgörs av en viktdel som motsvarar det historiska genomsnittet

för inflyttningsandelen och en viktdel som motsvarar den inflyttningsandel som enligt sambandet mellan inflyttning och

nybyggnation borde gälla, om den planerade nybyggnationen realiseras fullt ut. Vikten för den del av inflyttningsandelen som

kopplas till nybyggnation har modellerats så att den utgör 36 % för första prognosåret och sedan sänks stegvis över

prognosperioden till 0 % för det sista prognosåret. Detta innebär att det historiska genomsnittet för inflyttningsandelen ges 64 %

vikt för första året och 100 % vikt för sista året. Det historiska genomsnittet för inflyttningsandelen, som används vid viktningen,

bygger också på en stegvis ökning av genomsnittsperiodens längd ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig. Som längst sträcker

sig genomsnittet för inflyttningsandelen 14 år tillbaka, vilket används för prognosperiodens sista år.


19

4.2 Födelse- och dödstal

Antalet barn som beräknas födas under ett prognosår beror på antalet kvinnor i barnafödande

åldrar (15–50 år) samt benägenheten hos dessa kvinnor att föda barn. Benägenheten att föda

barn i en viss ålder anges som så kallade ålderspecifika fruktsamhetstal och baseras i denna

prognos (liksom förra årets prognos) på ett genomsnitt från de senaste fem åren. För att få

fram det förväntade antalet födda barn under ett visst prognosår multipliceras antalet kvinnor

i varje åldersklass mellan 15 och 50 år med respektive ålderspecifikt fruktsamhetstal. Summan

av dessa fördelas efter kön och en beräkning sker av hur många av de nyfödda som överlever.

Utvecklingen för de summerade fruktsamhetstalen i Ulricehamns kommun antas följa SCB:s

prognos för rikets summerade fruktsamhet. Nivån för den summerade fruktsamheten har dock

anpassats efter att kvinnor generellt föder fler barn i Ulricehamns kommun jämfört med

riksgenomsnittet, så att utvecklingen för den summerade fruktsamheten i kommunen följer

riksprognosen parallellt fast på en genomgående högre nivå (se diagram för summerad

fruktsamhet på s. 10 i avsnitt 3.1).

Antalet invånare som förväntas dö för varje prognosår beräknas med hjälp av ålders- och

könsspecifika dödsrisker. Dödsriskerna anger sannolikheten att avlida vid en viss ålder

fördelat på män och kvinnor och tillämpas varje prognosår på befolkningen för att

prognosticera hur många personer som statistiskt sett förväntas dö. Dödsriskerna baseras på

ett genomsnitt under de senaste fem åren. Utvecklingen för dödsriskerna följer SCB:s

riksprognos med en anpassning till att dödligheten i Ulricehamns kommun de senaste åren

har varit lägre än riksgenomsnittet. Dödsriskerna är trögrörliga över tid och om vi utgår ifrån

hur det såg ut förra året och även förrförra året så stämde prognosen för antal döda ganska bra

med utfallet. Därav är det motiverat att behålla samma antaganden om att prognosens

dödsrisker ska bygga på de senaste fem årens genomsnittliga dödsrisker.


20

5 Huvudprognos Huvudprognosen sträcker sig över perioden 2018–2027 och baseras på de antaganden som

presenterats i föregående kapitel. Sammantaget visar prognosen att folkökningen förväntas bli

fortsatt stor. Dock förväntas befolkningsökningen under 2018 bli betydligt lägre än föregående

år. Den förväntade dämpningen i befolkningstillväxten under 2018 är kopplad till att

kommunen under detta år har en lägre nivå på planerad nybyggnation. Därefter förväntas

befolkningstillväxten öka igen och under åren 2019–2022 prognosticeras årliga folkökningar

på över 300 personer, till följd av att både bostadsbyggandet och födelsetalen förväntas öka.

Därefter från 2023 och framåt förväntas befolkningstillväxten stegvis avta mot en lägre nivå,

som ligger närmare kommunens långsiktiga trend för befolkningsutvecklingen. I tabellen

nedan presenteras de förväntade befolkningsförändringarna enligt prognosen samt 2017 års

faktiska befolkningsförändringar.

Förväntade befolkningsförändringar enligt prognos 2018–2027, samt 2017 års faktiska förändringar

2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027

Folkmängd 24 296 24 496 24 830 25 205 25 525 25 901 26 189 26 422 26 627 26 813 26 983

Folkökning 409 200 334 375 320 376 288 233 205 186 170 (1,71%) (0,82%) (1,36%) (1,51%) (1,27%) (1,47%) (1,11%) (0,89%) (0,78%) (0,70%) (0,63%)

Födelsenetto -12 0 8 16 21 25 28 27 26 22 18

Födda 240 265 272 280 286 291 295 296 296 295 293

Döda 252 265 264 264 265 266 267 269 270 273 275

Flyttnetto 405 199 327 360 298 351 261 206 180 164 152

Inflyttande 1414 1 231 1 364 1 411 1 366 1 432 1 358 1 313 1 292 1 281 1 274

Utflyttande 1009 1 032 1 037 1 051 1 068 1 081 1 097 1 107 1 112 1 117 1 122

Det finns fyra grundläggande faktorer som påverkar befolkningsutvecklingen; invandringen,

bostadsbyggandet, efterfrågan på bostadsmarknaden och fruktsamheten. 5 Den första av dessa,

invandringen, förväntas minska på nationell nivå och därmed är det också troligt att

invandringen kommer minska i kommunen och bidra till en viss dämpning av

befolkningstillväxten.6 Samtidigt har kommunen omfattande planer på bostadsbyggande

under prognosperioden, vilket drar upp prognosen för befolkningstillväxten särskilt under

åren 2019-2023. För befolkningstillväxten som är kopplad till bostadsbyggande, finns dock en

del osäkerhetsfaktorer såsom konjunkturen i allmänhet och efterfrågan/utbudet på

bostadsmarknaden i synnerhet. Förändringar som skulle kunna minska både utbud och

efterfrågan på bostadsmarknaden under prognosperioden är om ränteläget höjs, om

konjunkturen försämras eller om de nya amorteringsreglerna visar sig få en dämpande effekt.

Sammantaget har dessa osäkerhetsfaktorer föranlett att byggplanerna endast har fått ett

begränsat och över tid avtagande genomslag i prognosen (se avsnitt 4.1.1 och 4.1.2). Om

samtliga byggplaner skulle realiseras fullt ut samtidigt som efterfrågan på bostadsmarknaden

5 Även faktorerna utflyttning och mortalitet (dödlighet) påverkar såklart befolkningsutvecklingen. Men dessa två faktorer brukar inte variera så mycket utöver den variation som är kopplad till befolkningens åldersstruktur och de åldersspecifika utflyttningsriskerna och dödsriskerna. Därför är dessa faktorer mer förutsägbara i prognosen. 6 Se avsnitt 4.1 s. 14-15 om antaganden för invandring och Migrationsverkets prognos. Se även avsnitt 3.1 s. 8 om

den historiska kopplingen mellan invandring på riksnivå och invandring till Ulricehamns kommun.


21

fortsätter att vara hög, kan vi under åren 2019-2023 vänta oss en väsentligt större

befolkningstillväxt än vad prognosen anger.

När det gäller fruktsamheten, förväntas denna höjas under prognosperioden. Födelsenettot

förväntas öka från -12 per år 2017 till en topp på +28 nollåringar per år 2023. Den förväntade

ökningen av antal nyfödda hänger samman med att de stora årskullarna födda 1989-1993

under denna period kommer upp i åldrarna då barnafödandet statistiskt sett är som högst.

Födelsenettot är också beroende av hur stor inflyttningen blir, särskilt eftersom

nettoinflyttningen till kommunen är som störst i denna åldersgrupp, kring 30 år. Sammantaget

förväntas alltså ett högt födelsenetto under hela prognosperioden.

I ett längre tidsperspektiv skulle befolkningsutvecklingen som prognosen förutsäger, innebära

ett skifte på medellång sikt mot en högre takt i befolkningstillväxten. Detta syns tydligt i

diagrammet nedan där den prognosticerade utvecklingen sätts i perspektiv till den historiska

befolkningsutvecklingen 1971-2017.

Folkmängd i Ulricehamns kommun 1971-2017 och enligt prognos 2018-2027

Den genomsnittliga tillväxttakten under perioden 1971-2017 var ungefär 65 invånare per år.

För prognosperioden skulle den motsvarande genomsnittliga tillväxttakten bli cirka 269

invånare årligen. I detta sammanhang bör man dock förstå denna stora skillnad utifrån att det

historiska genomsnittet återspeglar både uppgångar och nedgångar, medan den

prognosticerade genomsnittsökningen förutsäger en period av enbart uppgång. Förr eller

senare kommer en konjunkturnedgång eller annan förändring som troligtvis kommer att

dämpa befolkningstillväxten. Eftersom vi inte kan veta precis när dämpningen av

befolkningstillväxten påbörjas och i vilken omfattning detta skulle ske, så antas

befolkningsökningen stegvis dämpas från år 2022 och framåt i huvudprognosen. Dämpningen

prognosticeras därmed komma efter den tillfälliga uppgången i befolkningstillväxten i

samband med den planerat stora nybyggnationen åren 2019-2023.

20000

21000

22000

23000

24000

25000

26000

27000

28000


22

Diagrammet nedan visar prognosen i förhållande till utvecklingen under den kortare perioden;

2000-2017.

Folkmängd i Ulricehamns kommun 2000-2017 och enligt prognos 2018-2027

Utifrån detta mer kortsiktiga perspektiv ter sig den prognosticerade befolkningsutvecklingen

inte lika extrem. Här kan vi tydligare se skiftet från en accelererande tillväxttakt under åren

2015–2017 till en på sikt avtagande tillväxttakt under prognosperiodens senare del.

I diagrammet nedan visas årets huvudprognos för befolkningsutvecklingen i jämförelse med

förra årets huvudprognos, nybyggnadsprognos och målprognos.

Jämförelse mellan 2018 års huvudprognos och 2017 års prognoser

I denna jämförelse kan vi se att årets huvudprognos ligger på en nivå mellan förra årets

huvudprognos och målprognos. Kommunens befintliga befolkningsmål på 27 000 invånare

2025 följer av målprognosens utveckling. Huvudprognosen ligger något lägre och anger en

befolkningstillväxt där 27 000 invånare skulle uppnås först efter 2027, det vill säga drygt tre

år senare än vad målprognosen anger. Enligt årets huvudprognos ser kommunen ut att kunna

21000

22000

23000

24000

25000

26000

27000

28000

22000

23000

24000

25000

26000

27000

28000

Tidigare folkmängd Huvudprognos 2017 Huvudprognos 2018

Målprognos 2017 Nybyggnadsprognos 2017


23

nå det tidigare befolkningsmålet på 25 000 invånare år 2020. Den stora befolkningsökningen

på 409 personer 2017 bidrar väsentligen till att höja startnivån för årets huvudprognos jämfört

med förra årets motsvarande prognos. Den stora ökningen under 2017 har också medfört att

den statistiskt genererade trenden för befolkningstillväxt har räknats upp generellt.

Vidare kan vi utifrån diagrammet konstatera att årets huvudprognos nivåmässigt ligger ganska

nära förra årets nybyggnadsprognos, fast med skillnaden att befolkningsökningen enligt

huvudprognosen förväntas avta mer från år 2024 och framåt.

I diagrammet nedan visas den årliga folkökningen under åren 1971–2017 och enligt prognos

2018-2027. Där kan vi se hur varierande folkökningen har varit i kommunen tidigare. Under

åren 1993 till 2006 var folkökningen låg eller rentav negativ, därefter mellan år 2007 och 2017

har folkökningen varit högre men mycket varierande, med bottenåren 2012 och 2014 och

toppåren 2016 och 2017. Sannolikt kommer folkökningen fortsätta att variera och inte bli så

jämn som prognosen säger. Följaktligen ska prognosen tolkas i termer av vad som är en trolig

inriktning för befolkningsutvecklingen under prognosperioden i helhet, givet vad vi vet idag.

Årlig befolkningstillväxt 1971–2017 och enligt prognos 2018–2027

I ljuset av den historiska befolkningsutvecklingen 1971–2017 ter sig den prognosticerade

befolkningstillväxten 2018–2027 som mycket expansiv. På längre sikt, bortom de tio

prognosåren, kommer befolkningsökningen sannolikt att avta ytterligare och närma sig en mer

långsiktig trend för befolkningsutvecklingen.

I diagrammet nedan är folkökningen uppdelad i födelsenetto och flyttnetto, vilket framför allt

återspeglar hur stor del av befolkningstillväxten som drivs av antalet nyfödda kontra antalet

inflyttare. Det generella mönstret är att födelsenettot utgör en ganska liten del av den totala

befolkningsförändringen. De allra flesta år mellan 2000 och 2017 har kommunen haft ett

negativt födelsenetto och samtliga år har flyttnettot varit positivt. Prognosen anger att

födelsenettot även framöver förväntas utgöra en till synes marginell del av den totala årliga

folkökningen. Som en jämförelse vet vi att det genomsnittliga födelsenettot var cirka minus 25

personer per år under perioden 2000–2017, medan motsvarande genomsnitt för prognosen

förväntas bli plus 19 personer per år. Även om detta kan tyckas vara en liten skillnad, så är en

genomsnittsökning i årligt födelsenetto med 44 personer inte alls obetydligt för

befolkningsutvecklingen och kommunens planering.

-200

-100

0

100

200

300

400


24

Födelsenetto och flyttnetto år 2000-2017 och enligt prognos 2018-2027

Den prognosticerade folkmängden respektive prognosår för olika åldersgrupper presenteras i

tabellen nedan. Här bör man komma ihåg att prognossiffrorna endast anger troliga och

ungefärliga folkmängdsnivåer.

Prognos för Ulricehamns folkmängd i olika åldrar

Ålder 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027

0 247 270 278 286 292 298 300 301 300 299 298 1-5 1 339 1 373 1 421 1 456 1 499 1 513 1 554 1 573 1 585 1 590 1 591 6-9 1 132 1 150 1 155 1 170 1 161 1 235 1 257 1 274 1 302 1 299 1 327 10-12 891 869 894 882 947 936 927 924 951 996 994 13-15 863 852 860 919 902 926 915 973 959 949 945 16-18 851 861 860 883 876 886 937 919 937 926 976 19-24 1 541 1 538 1 566 1 575 1 614 1 648 1 663 1 658 1 650 1 688 1 661 25-29 1 398 1 431 1 447 1 425 1 431 1 410 1 397 1 401 1 396 1 385 1 391 30-44 4 029 4 061 4 175 4 295 4 367 4 503 4 592 4 648 4 682 4 717 4 763 45-64 6 354 6 356 6 361 6 398 6 419 6 434 6 452 6 471 6 524 6 567 6 583 65-79 4 158 4 200 4 266 4 333 4 394 4 448 4 455 4 458 4 431 4 426 4 398 80-84 679 741 748 789 827 877 919 988 1 049 1 081 1 138 85+ 814 793 799 795 796 787 820 834 861 889 918

Summa 24 296 24 495 24 830 25 205 25 525 25 901 26 189 26 422 26 627 26 813 26 983

För kommunens verksamhetsplanering och resursfördelning är det viktigt att se hur

befolkningsutvecklingen förväntas bli i olika åldersgrupper, särskilt i de så kallade

planeringsåldrarna, det vill säga befolkningen som är 1-18 år eller äldre än 80 år. I diagrammet

nedan visas därför den årliga förändringen av folkmängden för respektive åldersgrupp och

prognosår.

-50

50

150

250

350

Födelsenetto Flyttnetto


25

Prognosticerad årlig förändring i folkmängd (antal personer) för olika åldersgrupper i kommunen

Av diagrammet kan vi utläsa att de största befolkningsökningarna under prognosperiodens

första halva förväntas inom åldersspannen 1-5, 30-44 och 55-84 år, medan den största

minskningen under samma period väntas inom åldersgruppen 45-54 år. Minskningen i denna

åldersgrupp beror på att de stora årskullarna födda mellan 1964-1968 helt enkelt blir äldre och

kommer upp i nästa åldersgrupp; 55-64 år. Under andra halvan av prognosperioden förväntas

störst befolkningsökningar i åldrarna 6-9, 35-44 år samt bland de som blir 80 år och äldre.

För att bedöma hur stora de årliga förändringarna är i respektive åldersgrupp behöver man

titta på den relativa förändringen, i förhållande till varje års initiala folkmängd i de olika

åldersgrupperna. Denna förväntade relativa befolkningsförändring presenteras i tabellen

nedan för varje åldersgrupp och år. Befolkningsförändring anges i procent för respektive år

med en färgskala för bakgrundsfärgen skiftande från rött, till gult, till grönt, med syftet att

åskådliggöra skiftande storlekar på den förväntade procentuella förändringar i de olika

åldersgruppernas folkmängd. Den mörkaste röda färgen motsvarar den största minskningen

medan den mörkaste gröna färgen motsvarar den största ökningen.

Prognos för årlig procentuell förändring i folkmängd för olika åldersgrupper

Ålder 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027

0 år 9,3 3,0 2,9 2,1 2,1 0,7 0,3 -0,3 -0,3 -0,3

1-5 år 2,5 3,5 2,5 3,0 0,9 2,7 1,2 0,8 0,3 0,1

6-9 år 1,6 0,4 1,3 -0,8 6,4 1,8 1,4 2,2 -0,2 2,2

10-12 år -2,5 2,9 -1,3 7,4 -1,2 -1,0 -0,3 2,9 4,7 -0,2

13-15 år -1,3 0,9 6,9 -1,8 2,7 -1,2 6,3 -1,4 -1,0 -0,4

16-18 år 1,2 -0,1 2,7 -0,8 1,1 5,8 -1,9 2,0 -1,2 5,4

19-24 år -0,2 1,8 0,6 2,5 2,1 0,9 -0,3 -0,5 2,3 -1,6

25-29 år 2,4 1,1 -1,5 0,4 -1,5 -0,9 0,3 -0,4 -0,8 0,4

30-34 år 1,6 4,7 6,7 2,5 4,9 2,5 0,4 -1,7 -0,2 -1,9

35-44 år 0,5 1,8 1,0 1,3 2,2 1,7 1,6 2,0 1,3 2,4

45-54 år -0,5 -1,9 -0,1 -0,8 -1,2 -1,0 0,1 0,7 0,4 -0,1

55-64 år 0,6 2,2 1,2 1,4 1,7 1,6 0,4 1,0 0,9 0,6

65-79 år 1,0 1,6 1,6 1,4 1,2 0,2 0,1 -0,6 -0,1 -0,6

80-84 år 9,1 0,9 5,5 4,8 6,0 4,8 7,5 6,2 3,1 5,3

85+ år -2,6 0,8 -0,5 0,1 -1,1 4,2 1,7 3,2 3,3 3,3

Summa 0,8 1,4 1,5 1,3 1,5 1,1 0,9 0,8 0,7 0,6

-70

-50

-30

-10

10

30

50

70

90

2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027


26

Med utgångspunkt i tabellen kan vi på ett mer överskådligt sätt identifiera vilka år och inom

vilka åldersgrupper de större befolkningsförändringarna förväntas inträffa. Vi ser överlag

samma mönster som i föregående diagram. Det som bör beaktas när man läser av tabellen är

att en stor procentuell ökning (grönfärgat) ett år, som följs av ett år med en låg procentuell

ökning (ljust gulfärgat) innebär att nivån på folkmängden i princip blir oförändrad det andra

året, och då alltså blir kvar på en fortsatt hög nivå utan att folkmängden just det året ökade.

De större ökningarna under enskilda år bygger i grunden på att vissa särskilt stora årskullar

når en viss ålder då de inkluderas i en ny åldersgrupp, som då ökar i antal personer om

årskullen som lämnar åldersgruppen är mindre. Några exempel på stora årskullar som förr

eller senare kommer vara relevanta för kommunens planering är kullarna som är födda år;

1938, 1940-1949, 1964-1968, 1989-1993, 2007, 2011 och 2016. Exempelvis kan man se hur

2007 års årskull får genomslag i åldersgruppen 13-15 åringar år 2020 (+ 6,9 %) och i

åldersgruppen 16-18 åringar år 2023 (+ 5,8 %) och så vidare. De stora årskullarnas effekter på

den relativa ökningen i de olika åldersgrupperna är markerade i tabellen nedan:

Ålder 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027

0 år 9,3 3,0 2,9 2,1 2,1 0,7 0,3 -0,3 -0,3 -0,3

1-5 år 2,5 3,5 2,5 3,0 0,9 2,7 1,2 0,8 0,3 0,1

6-9 år 1,6 0,4 1,3 -0,8 6,4 1,8 1,4 2,2 -0,2 2,2

10-12 år -2,5 2,9 -1,3 7,4 -1,2 -1,0 -0,3 2,9 4,7 -0,2

13-15 år -1,3 0,9 6,9 -1,8 2,7 -1,2 6,3 -1,4 -1,0 -0,4

16-18 år 1,2 -0,1 2,7 -0,8 1,1 5,8 -1,9 2,0 -1,2 5,4

19-24 år -0,2 1,8 0,6 2,5 2,1 0,9 -0,3 -0,5 2,3 -1,6

25-29 år 2,4 1,1 -1,5 0,4 -1,5 -0,9 0,3 -0,4 -0,8 0,4

30-34 år 1,6 4,7 6,7 2,5 4,9 2,5 0,4 -1,7 -0,2 -1,9

35-44 år 0,5 1,8 1,0 1,3 2,2 1,7 1,6 2,0 1,3 2,4

45-54 år -0,5 -1,9 -0,1 -0,8 -1,2 -1,0 0,1 0,7 0,4 -0,1

55-64 år 0,6 2,2 1,2 1,4 1,7 1,6 0,4 1,0 0,9 0,6

65-79 år 1,0 1,6 1,6 1,4 1,2 0,2 0,1 -0,6 -0,1 -0,6

80-84 år 9,1 0,9 5,5 4,8 6,0 4,8 7,5 6,2 3,1 5,3

85+ år -2,6 0,8 -0,5 0,1 -1,1 4,2 1,7 3,2 3,3 3,3

Summa 0,8 1,4 1,5 1,3 1,5 1,1 0,9 0,8 0,7 0,6

De kanske viktigaste förväntade folkökningarna ur kommunens planeringsperspektiv

återfinns bland 1-5-åringarna 2018-2023, 6-9-åringarna 2022-2025, 80-84-åringarna 2018-

2027, samt bland befolkningen som är 85 år och äldre under åren 2023-2027. Det är dock inte

enbart den befintliga befolkningens åldersstruktur och olika storlekar på årskullar som avgör

utvecklingen för de olika åldersgruppernas årliga befolkningsförändringar, utan storleken på

nettoinflyttningen har också en betydande inverkan. De åldersgrupper vars befolkningsökning

påverkas mest av storleken på inflyttningen finns inom de åldrar som har störst

nettoinflyttning. Detta innebär att folkmängden i åldersgrupperna mellan 0-10 respektive 28-

38 år (med störst nettoinflyttning) påverkas som mest av storleken på inflyttningen.

Utifrån kommunens planeringsperspektiv är det angeläget att kunna se den sammanlagda

befolkningsförändringen sedan utgångsläget (årsskiftet 2017/2018) i de olika åldersgrupperna

kontinuerligt över prognosperioden. Därför har de årliga förändringarna i respektive

åldersgrupps folkmängd ackumulerats år för år i diagrammet nedan. Då får man en bild av den

40-talisterna

60-talisterna

90-talisterna

Förväntat stora årskullar födda kring början av 2020-talet


27

sammanlagda förändringen fram till varje år, i förhållande till den initiala folkmängden per

den 31 december 2017.

Prognosticerad ackumulerad förändring i folkmängd för olika åldersgrupper i förhållande till

respektive åldersgrupps folkmängd per den 31 december 2017

Den första stapeln (mörkast blå färg) för varje åldersgrupp anger den prognosticerade

befolkningsförändringen under första året, den andra stapeln anger förändringen under de

första två åren och så vidare till den sista stapeln (ljusast blå färg) som då anger den förväntade

sammanlagda befolkningsförändringen för varje åldersgrupp under hela prognosperioden.

Här kan vi urskilja en brant utveckling i åldersgruppen 1-5 åringar framförallt till och med år

2022, då den sammanlagda ökningen summerar till 160 barn. Vi ser också en tydlig

nivåhöjning i antal 6-9 åringar från och med år 2022. I åldersgrupperna 30-34, 55-64, 65-79

år förväntas stora ökningar fram till och med 2022 och därefter en något avtagande utveckling.

För åldersgrupperna 34-44 och 80-84 förväntas stora ökningar kontinuerligt under hela

prognosperioden.

I följande avsnitt presenteras och analyseras de prognosticerade befolkningsförändringarna

för samtliga åldersgrupper var för sig.

-200

-150

-100

-50

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

500

2017-2018 2017-2019 2017-2020 2017-2021 2017-2022

2017-2023 2017-2024 2017-2025 2017-2026 2017-2027


28

5.1 Prognos för befolkningen 0-18 år

För kommunens planering av förskole- och skolverksamhet, både gällande lokalförsörjning

och annan resursplanering, är det väsentligt att känna till de kommande årens behov som

baseras på den förväntade befolkningsutvecklingen. Den åldersgrupp som är svårast att

prognosticera är nollåringarna, eftersom det inte finns någon grundbefolkning att skriva fram

utvecklingen utifrån. Som diagrammet nedan visar förväntas antalet nollåringar ligga generellt

högre än under perioden 2000-2017. Den höga nivån förklaras främst av att de stora

årskullarna födda mellan 1989-1993 kommer upp i åldrar då barnafödandet är statistiskt sett

högt.

Antal nollåringar perioden 2000-2017 samt enligt prognos 2018-2027

I diagrammet syns även förra årets prognos för nollåringarnas befolkningsutveckling. I

jämförelse anger årets prognos en större ökning av antalet nollåringar. Den främsta

förklaringen till detta är att kommunen har haft en större inflyttning än väntat och som vi

känner till är nettoinflyttningen som störst i åldersgrupperna som föder som mest barn. En

större inflyttning genererar alltså även fler nyfödda barn. Antalet nollåringar förväntas nå sin

topp år 2024, med 301 barn, och därefter sakta avta.

I diagrammet nedan visas prognosen för barn i förskoleåldern, 1-5 år gamla.

Antal invånare i åldern 1-5 år perioden 2000-2017 samt enligt prognos 2018-2027

160

180

200

220

240

260

280

300

320


1000

1100

1200

1300

1400

1500

1600



29

För 1-5-åringarna väntas en stor ökning fram till och med år 2023. Dessa kommande sex år

prognosticeras antalet barn i 1-5 års ålder öka med 227 individer. Den stora ökningen beror

både på att födelsetalen förväntas öka och på att inflyttningen förväntas bli fortsatt stor,

särskilt åren 2019-2023. Jämfört med förra årets huvudprognos ser vi att årets prognos börjar

avvika med en högre ökningstakt från och med år 2019. Detta beror på att årets huvudprognos

förutsäger en större inflyttning under dessa år än vad förra årets huvudprognos gjorde.

Storleken på inflyttningen har som vi vet mest genomslag i de åldersgrupper där

nettoinflyttningen är som störst. 1-5-åringarna är en av åldersgrupperna vars nettoinflyttning

är som störst historiskt sett, vilket är anledningen till att antalet 1-5-åringar förväntas öka

mycket till följd av en hög inflyttningsnivå.

Inom åldersgruppen 6-9-åringar förväntas en måttlig befolkningsutveckling till och med år

2021, därefter förväntas en stor ökning (76 barn) under år 2022 när den stora årskullen som

föddes 2016 fyller 6 år (se diagram nedan). Prognosåren därefter, 2023- 2027, förväntas en

fortsatt relativt stor befolkningsökning, dock med en lägra ökningstakt än under 2022. Årets

prognos skiljer sig något från förra årets prognos, emellertid mindre än vad skillnaden i

prognoserna var för 1-5-åringarna, vilket beror på att nettoinflyttningen är lägre i åldern 6-9.


Den prognosticerade befolkningsutvecklingen för åldersgrupperna 10-12, 13-15 och 16-18

presenteras i de tre följande diagrammen nedan. För dessa åldrar följer årets prognos förra

årets prognos ganska väl, men med en något högre ökningstakt. De större och i graferna

brantare befolkningsökningarna under enskilda år är kopplade till åldrandet av de stora

årskullarna som är födda 2016, 2011 och 2007. 2016 års årskull blir 10 år 2026, 2011 år årskull

blir 10 år 2021, 13 år 2024 och 16 år 2027, och 2007 års årskull blir 13 år 2020 och 16 år 2023.

800

900

1000

1100

1200

1300

1400



30

Antal invånare i åldern 10-12 perioden 2000-2017 samt enligt prognos 2018-2027

Antal invånare i åldern 13-15 perioden 2000-2017 samt enligt prognos 2018-2027


600

700

800

900

1000

1100

1200


600

700

800

900

1000

1100

1200


600

700

800

900

1000

1100

1200



31

För att analysera vad prognosen innebär för kommunens planering av förskole- och

skolverksamhet, visar diagrammet nedan de förväntade ackumulerade förändringarna år för

år i förhållande till varje åldersgrupps startbefolkning vid årsskiftet 2017/2018.

Prognos för ackumulerad förändring i folkmängd för de unga åldersgrupperna i förhållande till

respektive åldersgrupps folkmängd per den 31 december 2017

I åldrarna 1-18 år kan vi förvänta oss störst folkökningar bland 1-5-åringarna, det vill säga inom

förskoleåldrarna. Detta beror dels på att det är den största åldersgruppen med fem årskullar

inkluderade. Men också på att nettoinflyttningen förväntas bli som störst inom denna

åldersgrupp och för att denna åldersgrupp påverkas mest av att födelsetalen förväntas höjas

under prognosperioden. Prognosen anger att den totala nettoökningen av 1-5-åringar under

hela prognosperioden uppgår till 252 barn. Den åldersgrupp bland de unga som förväntas öka

näst mest är 6-9-åringarna, som alltså inkluderar fyra årskullar. Den totala nettoökningar av

6-9-åringar under hela perioden prognosticeras till 195 barn. De tre andra åldersgrupperna

inkluderar tre årskullar var. Den av dessa tre äldre åldersgrupper som förväntas att öka mest i

antal är 16-18-åringarna, med 125 personer under hela perioden. Därefter följer 10-12-

åringarna som förväntas öka mycket mellan 2024 och 2026, till en total nettoökning på 103

barn under hela perioden. Åldersgruppen 13-15 förväntas hamna på en total nettoökning av 82

personer vid prognosperiodens slut, men förväntas nå en tidigare befolkningstopp vid slutet

av 2024, på 110 personer.

I verksamhetsplaneringen kan kommunen följaktligen förvänta störst behovsökningar

(relaterade till demografi) inom förskola, förskoleklasser och lågstadiet. Men det är också inom

dessa planeringsåldrar som osäkerheten i prognosen är som störst, eftersom utvecklingen i

åldersgrupperna 1-5 och 6-9 är som mest beroende av befolkningsvariablerna som har störst

osäkerhet, det vill säga födelsetal och inflyttning.

-30

0

30

60

90

120

150

180

210

240

1-5 år 6-9 år 10-12 år 13-15 år 16-18 år


32


I 19-24 års ålder vet vi att utflyttningen brukar vara som störst (nettoinflyttningens som lägst).

Efter 24 års ålder brukar nettoinflyttningen öka drastiskt till toppnivån kring 30-års ålder. I

diagrammet nedan visas prognosen för åldrarna 19-24 respektive 25-29. Här ser vi ändå en

viss förväntad ökning i åldern 19-24 och en måttlig minskning i åldern 25-29. Detta mönster

beror delvis på att det är relativt sett mindre årskullar som lämnar åldern 19-24 år och går in i

åldern 25-29 år. Samtidigt vet vi att de stora årskullarna födda 1989-1993 under

prognosperioden lämnar åldersgruppen 25-29 och blir 30 och äldre, vilket också drar ner

befolkningsökningen av 25-29-åringar.

Antal invånare i åldrarna 19-24 och 25-29 år perioden 2000-2017 samt enligt prognos 2018-2027


Den åldersgrupp som tillsammans med barn 0-10 år har störst nettoinflyttning historiskt sett,

är åldersgruppen 28-38 år (se diagram för nettoinflyttning, sida 9). I prognosen medför detta

att när inflyttningen förväntas bli större så får denna befolkningsökning som mest genomslag

i dessa åldrar. Den förväntat stora befolkningsökningen i åldersgruppen 30-44 år, som vi ser i

diagrammet nedan, kan alltså förklaras delvis av att inflyttningen förväntas bli fortsatt stor

under prognosperiodens första halva. Särskilt åren 2019-2023 prognosticeras en större

inflyttning än vad som gjordes i förra årets prognos. Detta beror på att årets prognos, till

skillnad från tidigare huvudprognoser, tar hänsyn till de omfattande planerna på

bostadsbyggande som finns för dessa år. Detta får till följd att tillväxttakten under åren 2019-

2023 för folkmängden i åldern 30-44 är högre i årets prognos än i förra årets prognos. Till

detta finns även effekten av att de stora årskullarna födda 1989-1993 kommer upp i 30-

årsåldern, vilket genererar en betydande befolkningsökning inom åldersgruppen 30-44 år.

900

1000

1100

1200

1300

1400

1500

1600

1700

1800

19-24 år Tidigare folkmängd 19-24 år Huvudprognos 2018 19-24 år Huvudprognos 2017



33


Antalet 45-64-åringar förväntas öka, men måttligt sett till att det är en ganska stor åldersgrupp,

vilket syns i diagrammet nedan. De stora årskullarna med 60-talister förblir inom denna

åldersgrupp under hela prognosperioden.


3800

3900

4000

4100

4200

4300

4400

4500

4600

4700

4800


5600

5700

5800

5900

6000

6100

6200

6300

6400

6500

6600



34

5.4 Prognos för befolkningen 65 år och äldre

För kommunens äldre befolkning förväntas överlag en relativt stor ökning. Detta beror på att

de stora årskullarna med 40-talister nu befinner sig i dessa åldrar. Eftersom de äldre invånarna

i allmänhet har låg tendens att flytta, så påverkas inte den prognosticerade

befolkningsutvecklingen för äldre särskilt mycket av variationer i inflyttningen. Detta medför

att årets prognos för den äldre befolkningen inte skiljer sig nämnvärt mot förra årets prognos.

Med andra ord är prognosen för den äldre befolkningen säkrare och prognosticerade

förändringar beror främst på hur åldersstrukturen ser ut. I diagrammet nedan visas hur

ökningen i åldersgruppen 65-79 år förväntas kulminera kring år 2022 och därefter minska i

måttlig takt.


Den viktigaste folkökningen utifrån kommunens planeringsperspektiv för äldre, förväntas i

åldrarna 80-84 år respektive 85 år och äldre, vilket man kan se i diagrammet nedan.

Antal invånare i åldrarna 80-84 år och 85+ perioden 2000-2017 samt enligt prognos 2018-2027

2900

3100

3300

3500

3700

3900

4100

4300

4500


600

700

800

900

1000

1100

1200


85+ år Tidigare folkmängd 85+ år Huvudprognos 2018 85+ år Huvudprognos 2017


35

Från år 2017 till 2027 förväntas 80-84-åringarna öka med ungefär 463 personer. Invånarna

som är 85 år och äldre förväntas minska måttligt till och med år 2022 och därefter börja öka

ganska snabbt, med ungefär 131 personer under prognosperiodens sista fem år.

Den stora folkökningen av kommunens äldre är väsentlig för planeringen av äldreomsorgen.

40-talisterna kommer under prognosperioden få ökade behov av vård och omsorg, vilket

generellt brukar ske kring 80-85 års ålder. Behovet av hjälp från hemtjänst uppkommer ofta

redan i åldern 80-84 år. Därför kan vi förvänta oss ökade behov av hemtjänst under hela

prognosperioden eftersom befolkningen som är 80 år och äldre förväntas öka under hela

perioden. De ökade behoven av platser på vård- och omsorgsboenden (kopplat till demografi)

förväntas uppkomma något senare, eftersom dessa behov framförallt ökar från och med 85 års

ålder. Följaktligen kan vi dra slutsatsen att de stora ökningarna i behoven av platser på vård-

och omsorgsboenden förväntas uppkomma främst från och med år 2023 då befolkningen i

åldersgruppen 85+ kommer börja öka och fortsätta att öka under resten av prognosperioden

och i flera år därefter.


36

6 Sveriges framtida befolkning Sveriges befolkning har ökat i en historiskt sett mycket snabb takt de senaste 15 åren.

Befolkningen passerade i början av 2017 tio miljoner invånare. I diagrammet nedan visas

resultaten av SCB:s riksprognos, Sveriges framtida befolkning 2018-2070, som publicerades

i april 2018.

Sveriges totala folkmängd 2070-2017 samt enligt SCB:s riksprognos år 2018-2070 (antal i miljoner)

Källa: SCB:s riksprognos (2018)

Enligt framskrivningen i riksprognosen kommer 11-miljonersgränsen passeras om 10 år, under

år 2028. Sedan förväntas det dröja ytterligare cirka 20 år innan folkmängden i början av 2050-

talet passerar 12 miljoner. I slutet av framskrivningsperioden, kring år 2070, prognosticeras

en folkmängd på nära 13 miljoner.

När man analyserar riksprognosens långa framskrivningar av befolkningsutvecklingen, bör

man ha i åtanke att det finns en hel del osäkerhetsfaktorer som är svåra att förutsäga.

Framförallt vet vi inte hur den asylrelaterade invandringen kommer att utvecklas på längre

sikt. Den framtida situationen i omvärlden är mer eller mindre omöjlig att förutsäga och

samtidigt kan ändringar i både EU:s och Sveriges lagar och regel på migrationsområdet

påverka storleken på Sveriges framtida asylrelaterade invandring.

Det som ändå är troligt utifrån riksprognosen är att födelsenettot förväntas bli positivt under

hela prognosperioden, det vill säga att de som föds blir fler än de som avlider. Migrationen

antas dock fortsatt få en större betydelse för folkökningen än den naturliga folkökningen. Till

detta förväntas medellivslängden öka, från drygt 84 år för kvinnor och 81 år för män 2017, till

drygt 89 år för kvinnor och 87 år för män år 2070. Det är en ökning med ungefär fem år för

kvinnor och sex år för män. För varje decennium fram till 2070 beräknas medellivslängden

således öka med ungefär ett år. Den ökande livslängden och positiva nettoinvandring väntas

på sikt generera en äldre befolkning och fler utrikes födda. (SCB:s riksprognos, 2018)

I tabellen nedan redovisas resultaten från SCB:s riksprognos för olika åldersklasser; yngre (0-

19 år), personer i arbetsför ålder (20-64 år) och äldre (65 +), samt antalet invånare i

befolkningen som är födda i Sverige respektive utomlands. Tabellen redovisar även den

6

7

8

9

10

11

12

13

14

2004: 9 miljoner

2017: 10 miljoner

2028: 11 miljoner

2051: 12 miljoner


37

demografiska försörjningskvoten, som är ett mått på relationen mellan delen av befolkningen

som behöver bli försörjd av någon annan (det vill säga yngre och äldre) och den del av

befolkningen som är i arbetsför ålder och på aggregerad nivå förväntas försörja de yngre och

äldre genom de gemensamma transfereringssystemen. Den demografiska försörjningskvoten

för yngre definieras som folkmängden i åldern 0-19 år delat med folkmängden i åldern 20-64

år, medan försörjningskvoten för äldre definieras som folkmängden i åldern 65+ delat med

folkmängden i åldern 20-64 år. Den totala demografiska försörjningskvoten är summan av

antalet yngre och äldre delat med folkmängden i arbetsför ålder.

Sveriges befolkning 2000, 2010 och 2017, samt enligt SCB:s riksprognos för år 2018-2070 (tusental)

Folkmängd i åldersklasser

Demografisk

försörjningskvot Födelseland

År Total

folkmängd 0–19 20–64 65+ Yngre Äldre Totalt Sverige Utomlands

2000 8 883 2 139 5 213 1 531 0,41 0,29 0,70 7 878 1004 2010 9 416 2 184 5 495 1 737 0,40 0,32 0,71 8 034 1385 2017 10 120 2 340 5 775 2 006 0,41 0,35 0,75 8 243 1877

2018 10 225 2 375 5 814 2 036 0,41 0,35 0,76 8 275 1 950 2020 10 421 2 438 5 891 2 092 0,41 0,36 0,77 8 343 2 078 2030 11 173 2 599 6 179 2 394 0,42 0,39 0,81 8 697 2 475 2040 11 596 2 632 6 316 2 648 0,42 0,42 0,84 8 954 2 642 2050 11 998 2 682 6 534 2 782 0,41 0,43 0,84 9 273 2 725 2060 12 408 2 798 6 544 3 065 0,43 0,47 0,90 9 642 2 766 2070 12 829 2 868 6 813 3 148 0,42 0,46 0,88 10 057 2 772

Källa: SCB:s riksprognos (2018)

Det vi kan utläsa från tabellen är att under 2018 förväntas Sveriges befolkning öka med

105 000 personer, vilket är en historiskt sett stor ökning men ändå lägre än toppåren 2016 och

2017. År 2019 och 2020 prognosticeras befolkningstillväxten fortsatt ligga kring 100 000

personer per år. Efter år 2020 förväntas befolkningstillväxten dämpas stegvis till en

genomsnittlig årlig ökning på ungefär 59 000 personer under åren 2020-2040. För perioden

2040-2070 anger riksprognosen att den årliga befolkningstillväxten förväntas ligga kring

41 000 personer. Enligt riksprognosen väntas även andelen av Sveriges befolkning som är född

utomlands öka från cirka 19 procent år 2017 till drygt 22 procent år 2070.

Fram till 2030 prognosticeras antalet barn och unga i åldern 0-19 år öka med ungefär 11

procent, medan åldersgruppen 20-64 år förväntas öka med knappt 7 procent och

åldersgruppen 65+ med ungefär 19 procent. De relativt sett största befolkningsökningarna ser

vi alltså bland den äldre och den yngre befolkningen. De förväntat stora ökningarna av

framförallt äldre i befolkningen, innebär också en relativ ökning i förhållande till antalet

invånare i arbetsför ålder. Detta visas av att den demografiska försörjningskvoten kopplad till

äldre förväntas öka stegvis från 0,35 år 2017 till en topp på 0,47 under 2060-talet. När också

den yngre delen av befolkningen räknas in får vi en total försörjningskvot på 0,75 år 2017 och

en förväntad topp på 0,90 under 2060-talet. Den arbetsföra delen av befolkningen förväntas

alltså försörja en betydligt större andel av befolkningen än i nuläget. Från att den arbetsföra

delen av befolkningen i nuläget försörjer en befolkning som är drygt 25 procent färre till

antalet, förväntas de arbetsföra under 2060-talet försörja en större befolkning av yngre och

äldre som endast är drygt 10 procent färre. Dessa siffror skildrar med andra ord en pågående

och framtida demografisk utveckling som medför stora utmaningar för samhället att hantera.


38

7 Källor

Boverket (2018-04-12) Promemoria 1972/2018, Prognos: bostadsbyggandet minskar i år

https://www.boverket.se/contentassets/acc63375643e43b5949636911acd0652/prognos-

bostadsbyggande-2018-04-12.pdf Hämtad den 27 april 2018.

Konjunkturinstitutet (2018-04-26) Prognosjämförelse: De senaste 12 prognoserna för år

2017–2020,

https://www.konj.se/download/18.5de6717816077529bc3fa0f/1524730819016/Progtab.pdf

Hämtad den 27 april 2018.

Migrationsverket (2018) Migrationsverkets prognos 2018-02-16 (P2-18).

https://www.migrationsverket.se/download/18.4cb46070161462db113587/1519736437034/

Migrationsverkets%20prognos%20februari%202018.pdf Hämtad den 17 april 2018.

SCB (2018) Sveriges framtida befolkning 2018-2070, Demografiska rapporter 2018:1

(Riksprognosen), file:///P:/Befolkningsprognos%202018/SCB%20Riksprognos%202018-

2070.pdf Hämtad den 9 maj 2018.

Ulricehamns kommun (2017) Befolkningsprognos 2017-2026, Kanslifunktionens rapport,

2016-05-09.

Ulricehamns kommun (2017) Rapportbilaga till befolkningsprognos 2017-2026 –

Nybyggnadsprognos, målprognos och delområdesprognos, Kanslifunktionens rapport,

2017-09-07

https://www.boverket.se/contentassets/acc63375643e43b5949636911acd0652/prognos-bostadsbyggande-2018-04-12.pdf

https://www.boverket.se/contentassets/acc63375643e43b5949636911acd0652/prognos-bostadsbyggande-2018-04-12.pdf

https://www.konj.se/download/18.5de6717816077529bc3fa0f/1524730819016/Progtab.pdf

https://www.migrationsverket.se/download/18.4cb46070161462db113587/1519736437034/Migrationsverkets%20prognos%20februari%202018.pdf

https://www.migrationsverket.se/download/18.4cb46070161462db113587/1519736437034/Migrationsverkets%20prognos%20februari%202018.pdf

Rapport BEFOLKNINGSPROGNOS 2018 2027 - Ulricehamn · Befolkningsprognos 2018–2027 3 Innehåll ......

Documents

Transcript of Rapport BEFOLKNINGSPROGNOS 2018 2027 - Ulricehamn · Befolkningsprognos 2018–2027 3 Innehåll ......