Rapport

Utredning av skolstruktur Förslag till utvecklingsplan för en attraktiv skola, en högre

utbildningsnivå och höjda kunskapsresultat

> med fokus på eleverna i Norrtälje kommuns kommunala grundskolor

HRM Affärsutveckling AB

Kompetensområdet ”Världens Bästa Skola”

Norrtälje kommun

Kommunstyrelsens ordförande

Kommunfullmäktige

2015-12-31

Faktareviderad 2016-01-15

2

Innehåll

1. Inledning – uppdraget ........................................................ sid 3

2. Sammanfattning .................................................................. sid 4

3. Rapportens struktur och metod .......................................... sid 5

4. Rapportens insamlade underlag ......................................... sid 6

5. Nuläge .................................................................................. sid 7

6. Processledning .................................................................... sid 16

7. Förslag till utvecklingsplan, rekommendationer ............... sid 18

8. Slutsatser ............................................................................. sid 26

9. Avslutning ........................................................................... sid 26

10. Referenser ........................................................................... sid 28

3

1. Inledning – uppdraget

Norrtälje kommun arbetar aktivt med att stärka och utveckla sina skolor och har särskilt lyft fram skolan, som ett prioriterat utvecklingsområde, i den kommunala långsiktiga översiktsplanen (ÖP 2040), som bl a innehåller ett fokusområde kallat ”Kunskapsresultaten i skolan ska förbättras och utbildningsnivån höjas”. Det här visar på den politiskt starka viljan, för utbildning och skola, i Norrtälje kommun.

En hög utbildningsnivå och goda kunskapsresultat är viktiga förutsättningar för hela Norrtälje kommuns framtida positiva utveckling och konkurrenskraft – i ”korsdraget” mellan Stockholm och Uppsala inte minst. Det kan innebära att kommunen behåller sina unga medborgare över tid, att en större nyinflyttning av individer, familjer, företag och tjänster sker, ”utflyttare” vänder åter etc. En höjd utbildningsnivå kan också innebära sundare och friskare medborgare.

Under den senaste fem-årsperioden har flera oberoende utredningar indikerat att skolstrukturen i kommunen behöver ses över och förändras för att bli långsiktigt hållbar och tillräckligt konkurrenskraftig. Även kommunens revisorer har konstaterat att beslut måste fattas för en hållbar skolstruktur.

Begreppet ”skolstruktur” är för oss mångfacetterat och vi ser att många vi möter definierar ordet ”skolstruktur” som hur skolor och skolområden ska struktureras och placeras rent fysiskt (utvecklas, slås samman eller avvecklas/stängas). I rapporten vidgar vi begreppet (skol)struktur till att också omfatta själva grunden och förutsättningarna för skolans framgång, d.v.s. uppdraget, formen, organisationen och målbilderna. Med struktur i en skolorganisation menar vi bl a ett systematiskt arbete med målfokus och analys, en effektiv organisation, god kommunikation, stabilitet och tydlighet, koordinering, samordning och en ”fysisk skolstruktur” (var och hur skolor är placerade rent fysiskt).

Kommunfullmäktige beslutade redan 2013 att en extern utredare skulle lämna förslag för en attraktiv skola (grundskola). Detta beslut verkställdes 2015 och denna rapport är resultatet av detta fullmäktigebeslut.

Att genomföra en utredning innebär, förutom att samla och läsa in fakta, materiel och intervjuunderlag från olika funktioner, personer och grupper, också att lägga ett begripligt pussel av de spridda pusselbitar vi har. Det innebär att sammanställa och göra greppbart, för kloka och framför allt långsiktigt hållbara beslut för Norrtälje kommuns kommunala grundskolor. Framför allt handlar en utredning om att se vad detta pussel visar och berättar om framtida insatser och utfall, för en attraktiv och framgångsrik skola och utbildning – för varje barn och elev, varje dag.

I sin förlängning ser vi att kommande beslut och insatser kommer att ge Norrtälje en än mer framgångrik skola och utbildning. Med ständigt förbättrade resultat och ökad nöjdhet på alla nivåer i organisationen och kommunen.

I vårt uppdrag har ingått att göra en nulägesbeskrivning, att gå igenom tidigare utredningar och rapporter samt intervjua nämndens (Barn- och skolnämnden) presidie, de fackliga parterna, kommun- och förvaltningsledningen. Vi har i uppdraget arbetat på en mer ”övergripande systemnivå” än ”praktisk skol- och klassrumsnivå”.

4

Vidare har vi processlett arbetet genom att förbereda och genomföra ett antal workshops, hearings och dialogseminarier med politiker, tjänstemän, lärar- och föräldragrupper samt andra berörda aktörer.

Vi redovisar här uppdraget i form av en rapport med förslag till utvecklingsplan för organisationsutveckling, s.k. rekommendationer. Allt med syfte att över tid uppfylla grundskolans uppdrag, höja dess kvalitet och attraktionskraft samt nå översiktplanens (ÖP 2040) målsättningar. Rapporten är tänkt att stödja kommande beslut och inriktningar för Norrtäljes grundskolor.

Begrepp som kultur, struktur och process har varit viktiga utgångspunkter i vårt arbete. Detta kopplat till de underlag vi fått ta del av från kommunen, de möten och samtal vi haft samt till skolforskning och beprövade erfarenheter från kommuner, utbildningschefer, rektorer och lärare runt om i Sverige.

Vi, HRM Affärsutveckling AB, tackar Norrtälje kommun för förtroendet och det är med stort intresse och ödmjukhet vi närmat oss och genomfört utredningsuppdraget. Vi vet att det självklart inte bara finns ett svar och en sanning i detta arbete, utan denna rapport ska visa de bilder och konsekvenser som vi kunnat se, förstå och analysera.

2. Sammanfattning

Utbildning och skola är en mycket viktig fråga för Norrtälje kommun och dess framtid. Att ge

alla elever en likvärdig utbildning av högsta kvalitet, med rätt verktyg, som gör att de kan

utvecklas optimalt och göra medvetna livs- och yrkesval, är avgörande för detta.

I en kommun med stora arealer, med skolor på skärgårdsöar och i stad, är detta en utmaning att

leva upp till. Vi vet att flera insatser gjorts och görs för att röna framgång i elevernas lärande, att

tidigare utredningar och rapporter gjorts för att belysa utmaningarna och vi kommer i denna

rapport att komplettera dessa.

Den dubbla styrningen av skolan – från stat och kommun – ställer stora krav på Norrtälje

kommun som huvudman men också på de professionella. Huvudmannen har ansvaret för en

likvärdig skola, den övergripande organisationen och resurserna för utbildningen, medan målen

för skolan är nationellt fastställda. Genom resursfördelning till och mellan skolor har

skolhuvudmannen möjligheter att påverka förutsättningar för att alla elever ska kunna nå de

nationella målen och må bra.

Rektor är en nyckelspelare och har, förutom statens krav i skollag och läroplan, ett lokalt

uppdrag att uppfylla kommunens olika måldokument. Det är rektor som leder och samordnar

den pedagogiska verksamheten och ansvarar för elevernas kunskapsresultat och måluppfyllelse

samt skolans kvalitet. Lärarna är avgörande och de som genomför arbetet med eleverna, i nära

samverkan med kolleger och hemmen.

Under vårt arbete har vi enligt uppdrag gjort en nulägesbeskrivning, gått igenom tidigare

utredningar och rapporter, intervjuat Barn- och skolnämndens presidie, de fackliga parterna,

kommun- och förvaltningsledningen. Vidare har vi processlett arbetet genom att förbereda och

5

genomföra ett antal workshops, hearings och dialogseminarier med politiker, tjänstemän, lärar-

och föräldragrupper samt andra berörda aktörer.

I våra möten och samtal har vi också fått klart för oss att frågan om ”småskolornas” vara eller

icke vara är mycket viktig och känslig för berörda parter. Vi har inte haft i uppdrag att peka ut

skolor som ska utvecklas, slås samman eller avvecklas. Däremot har vi valt att lyfta fram en idé

om en modell att använda inför den typen av frågeställningar. Ett verktyg som stöd i processen

till tjänstemän och politiker inför viktiga och komplexa beslut, gällande skolstruktur och

resursfördelning.

Efter insamling och analys ser vi att av de utvecklingsområden vi penetrerat väljer vi här att

särskilt lyfta fram följande i våra rekommendationer. För att lyckas skapa en mer kvalitativ

skola, en höjd utbildningsnivå med förbättrade kunskapsresultat och nöjda elever,

lärare/medarbetare och vårdnadshavare behöver Norrtälje kommun:

förbättra kommunikationen – i alla led, från politiker och tjänstemän till rektorer,

lärare, elever och föräldrar.

arbeta brett med beteenden, attityder och värderingar kring synen på och vikten av

utbildning och skola.

stärka samsynen, tilliten och förtroendet – i alla led, från politiker och tjänstemän till

rektorer, lärare, elever och föräldrar.

utveckla och förändra organisationen – med klok förändringsledning, där

förändringsledning innebär att på ett strukturerat tillvägagångssätt över tid ledsaga och

samspela med individer, grupper och organisationer från ett nuläge till ett önskvärt

framtida läge.

förbättra och stärka organisationens olika gränssnitt, d.v.s. mellan politik och

förvaltning, förvaltning och verksamhet (skolor), förvaltning/verksamhet/politik och

hemmen.

fatta beslut om en långsiktigt hållbar fysisk skolstruktur – förbered, planera för och

kommunicera skolors utveckling, sammanslagning eller avveckling. Tala klarspråk.

Utöver dessa utvecklingsområden ser vi också följande nyckelfaktorer för skolans framgång:

att stärka ledarskapet – i alla led, inte minst rektors roll och funktion

att lyfta fram lärarna – höja läraryrkets status och attraktionskraft

att ha höga förväntningar – i alla led

att enas om skolans mål – med kontinuitet och långsiktighet

3. Rapportens struktur och metod

Utredningsarbetet är ett direkt uppdrag från kommunfullmäktige i Norrtälje kommun och rapporten är i första hand skriven för dess politiker samt barn-och utbildningsförvaltningens tjänstemän. Vår ambition är att rapporten ska vara lättläst och begriplig.

6

Utredningsrapporten ger inledningsvis viss bakgrundsinformation för att skapa förförståelse för läsaren. Därefter tittar vi in på nuläget och de processer som arbetet genomgått. Avslutningsvis lämnar vi våra rekommendationer över utvecklingsområden utifrån det givna utredningsuppdraget. Rapportens rekommendationer är tänkta att ligga till grund för politikernas kommande långsiktiga beslut för en bättre grundskola i Norrtälje kommun.

Vår arbetsmodell för utredningar bygger på Kyléns och Burells ”Sju-stegsmodell”. En modell för effektiva och framgångsrika utredningar, som i korta drag delas in i följande steg:

Uppdrag 1. Bakgrund – för att klargöra fokus i utredningen 2. Inriktning – för att styra upp arbetet

Råjobb 3. Detaljplanering – för att hitta rätt 4. Insamling – för att spegla verkligheten 5. Sammanställning – för att få överblick

Resultat 6. Analys och konsekvensbeskrivning – för att tolka och förstå 7. Slutsats – för att få fram beslut

Avslut

Som avslut på uppdraget lämnas denna rapport, måndagen den 4 januari 2016, till kommunstyrelsens ordförande Ulrika Falk.

Efter avslutat uppdrag sker en gemensam utvärdering av uppdraget i sig.

Vi vill här också passa på att betona vikten av att det i ett kommande utvecklingsarbete behövs en mycket stor medvetenhet om förändringsprocesser, både lokalt på skolorna, centralt på förvaltningen och i nämnden samt hos elever, föräldrar och medborgare. Detta innebär bland annat att samtliga involverade görs medvetna om och engagerade i de processer, som ryms inom ramen för ett långsiktigt positivt förbättringsarbete. Värdeord är då kommunikation, öppenhet och tydlighet – i alla led.

4. Rapportens insamlade underlag

Det insamlande bakgrundsmaterialet har bestått av rapporter/utredningar, enkäter, intervjuer och olika möten och dialoger med flera parter.

Dessa har varit:

tidigare utredning/granskning av barn- och skolnämnden, Öhrlings PriceWaterCooper/ Komrev, 2005

tidigare utredning/granskning av skola och barnomsorg samt dess yttrande, KPMG, 2013

intern utredning, anpassning av skollokaler, 2006

intern utredning, Kvalitetsöversyn i grundskolan, 2012

underlag kring pågående utvecklings- och förbättringsarbeten inom grundskolan

underlag till beslutsfattare från medborgare, ”Kvalitet i skolan – med andra ögon”, 2012

yttrande angående lokalbehov, kulturskolan i Rimbo 2015

intervjuer med ett 40-tal politiker (gruppledare för samtliga partier samt nämndledamöter i Barn- och skolnämnden), tjänstemän, rektorer och fackliga företrädare

tre workshops med politiker och tjänstemän

7

tre hearings med lärare och skolledare i Hallstavik, Norrtälje och Rimbo

tre dialogseminarier med vårdnadshavare i Hallstavik, Norrtälje och Rimbo

enkät till samtliga lärare och skolledare

kompletterande möten och samtal

underlag från Skolverket

underlag från Skolinspektionen

litteratur om framgångsrika skolor och ”skolkommuner”

Utifrån dessa underlag har vi påbörjat arbetet med att försöka se ett nuläge som Norrtäljes kommunala grundskolor befinner sig i.

5. Nuläge

Vi definierar en nulägesbeskrivning som att visa på en nulägesbild samt en sammanställning av olika, tidigare och aktuella, underlag och förutsättningar för den kommunala grundskolan i Norrtälje. Den statliga och kommunala styrningen (skollag, läroplan, författningar, översiktsplan mm) är givetvis också en del av ett nuläge (förutsättningar), som grundskolorna har att förhålla sig till och arbeta utifrån. Det är vad vi läst, hört och sett som bildar grunden till det nuläge vi presenterar.

Tidigare utredningar Vi har gått igenom tidigare externa utredningar, genomförda av Komrev/Öhrlings PriveWaterhouseCoopers 2005 samt KPMG 2013. Här under en sammanställning av dessa. Utredning 2005, Komrev/Öhrlings PriveWaterhouseCoopers Uppdrag: att granska barn- och skolnämndens styrning av skolorganisationen mot en ekonomi i balans med utgångspunkt i Hallstaviksområdet. Bakgrund: ett minskande elevunderlag samt tecken på ett ineffektivt resursutnyttjande. (Vår anmärkning: Den övergripande revisionsfrågan då var huruvida skolresurserna användes på ett effektivt sätt.) Sammanfattning, av kommunens revisorer: ”Genomgången av nämndens beslut tyder på att en anpassning av verksamheten till de ekonomiska förutsättningarna inte kommer att vara tillräckliga för att få en ekonomi i balans 2005. Flera möjliga besparingsförslag som tagits fram av förvaltningen har inte tagits av nämnden. Nämnden tycks undvika att fatta ”svåra” beslut genom att hänvisa till ytterligare utredningar eller lägga besparingar på ett mera generellt plan. Nämndes agerande indikerar stor beslutsvånda och framskjutande av beslut. Effekten av vidtagna åtgärder har fått mycket liten effekt under 2005. Våra kommentarer: Detta var en utredning som mest berörde ekonomi och lokaler, inte så mycket kvalitet i skolans utbildning och organisation. Barn- och skolnämndens svårigheter att fatta beslut lyftes då upp och det kan vi fortfarande känna igen till vissa delar, inte minst kring några skolors utveckling, sammanslagning alternativt avveckling/stängning. Vi kan också känna igen att utnyttjandet av befintliga resurser och kompetenser bör kunna bli effektivare. Mer om detta i våra rekommendationer.

8

Utredning 2013, KPMG Uppdrag: ”KPMG har av Norrtälje kommuns revisorer haft i uppdrag att granska ledning, styrning och verksamhet av verksamhetsområdet skola och barnomsorg inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde.” Bakgrund: ”Förskolan och skolan i Norrtälje kommun har utvecklats positivt inom flera områden de senaste åren. Vi bedömer att nuvarande organisation ger ändamålsenliga möjligheter till att ta ett samlat grepp över det aktuella verksamhetsområdet i Norrtälje kommun, men vi tror också att detta kräver en kraftfull och genomtänkt ledning av hela verksamheten.” Sammanfattning: KPMG:s rapport redovisade ett antal identifierade förbättringsområden där utredaren då särskilt framhöll:

”Organisationen skall präglas av en helhetssyn. Förhållningssätt och synsätt är det viktigaste för att utveckla en verksamhet med god kvalitet, fokus på varje barn/elev och en helhetssyn på verksamheten.

Kommunen behöver fatta beslut om den framtida skolstrukturen för att möjliggöra och skapa förutsättningar för fortsatt positiv utveckling av undervisningskvaliteten. Det krävs mod att fatta beslut!

Förbättringsarbete kring förvaltningens ekonomi- och verksamhetsstyrning bör fortsätta och förfinas. Det krävs bättre budgetdisciplin främst inom grundskolan.

Vi finner att det pedagogiska ledarskapet behöver få ökat utrymme. Det är därför viktigt att en effektivisering av administrationen ger rektorerna möjlighet att i större utsträckning bedriva det pedagogiska ledarskapet. Informationskanalerna bör utvecklas och samordnas.

Kommunen bör överväga att upprätta uppdragsbeskrivningar för alla sina strategiska chefer.

Det behövs en långsiktig strategi för att klara ledarskapsförsörjningen i framtiden.

Ledningsfunktionen inom förvaltningen behöver ytterligare tydliggöras bl a avseende verksamhetschefernas roll och funktion och de biträdande rektorernas ställning i organisationen. Ledningsstrukturen behöver fortlöpande anpassas.

Nämnden föreslås intensifiera sitt utvecklingsarbete avseende det systematiska kvalitetsarbetet.

Oavsett hur ledningsorganisationen formeras centralt, vid enheter och skolor är det viktigt att ledningen uppträder med samsyn och med budskap som inte tolkas på olika sätt beroende på vem som framför dem.

Behov finns att utveckla ledningsgruppernas arbetssätt och arbetsformer liksom samverkansformerna på främst lokal nivå.

Nämndens uppgift att prioritera verksamheter, besluta om inriktning och fördela resurser kräver god insikt om verksamheternas resultat i fråga om hur man lyckats uppnå fastställda mål. Det är positivt att verksamheterna på ett mer aktivt sätt börjat arbeta med metoder för uppföljning och utvärdering.”

Våra kommentarer: I denna utredning, och framför allt i förslagen till nämnden, har vi sett flera utvecklingsområden som fortfarande är högaktuella och av mycket stor vikt för att kunna skapa en framgångsrik skola med hög kvalitet, med fokus på elevernas utveckling och utbildning. För en del av dessa utvecklingsområden pågår idag insatser inom förvaltningen och på skolorna och en del områden behöver påbörjas. Mer om detta i våra rekommendationer.

9

Intern utredning 2012, ”Kvalitetsöversyn i grundskolan 2012” Inom ramen för vårt arbete har vi också tagit del av en gedigen intern utredning som genomfördes av Barn- och utbildningskontoret under andra halvan av 2012.

Vi väljer här att också referera till Mats Ekholm, professor emeritus och f.d. generaldirektör vid Skolverket och Myndigheten för skolutveckling, som på förfrågan en tid efter utredningen bl a skrev att ”Det underlag som finns är helt tillräckligt för att Norrtälje ska kunna ta ställning till vilken framtida utformning som förskolor och skolor ska ha”. Här under finns Barn- och utbildningskontorets förslag till kvalitetssatsning i grundskolan, där det föreslogs att:

”en kraftsamling görs i den kommunala grundskolans organisation som frigör resurser för alla elever – för att möta de krav som uttrycks i skollag och läroplan.

en konsekvens av kraftsamlingen blir en stängning av följande skolor: Singö skola, Herrängs skola, Skebo skola, Söderbykarls skola, Björkö-Arholma skola och Närtuna skola. Stängningen sker till läsåret 2014-15, d.v.s. under sommaren 2014.

samtliga lärartjänster och fritidspedagogtjänster behålls i organisationen.

ekonomisk förstärkning ges för att genomföra en landsbygds- och skärgårdssatsning som möjliggör att följande skolor kan fortsätta drivas: Grisslehamns skola F-3, Vätö skola F-3, Rånäs skola F-6 och Köpmanholms skola F-3. I denna satsning ingår även en utredning och försöksverksamhet rörande digitalt lärande.”

De förutsättningar Barn- och utbildningskontorets hade och avsåg var:

”ämnesbehöriga lärare i alla ämnen för alla elever

lokaler, utrustning och skolbibliotek

garanterad undervisningstid

särskilt stöd, studiehandledning, studie- och yrkesvägledning och elevhälsa

pedagogisk ledning

lärartätheten ska bli mer likvärdig

näringsriktiga skolmåltider” Medborgare med anknytning till de ovan nämnda skolorna inkom med en skrift som ett ”kompletterande beslutsunderlag” (”Kvalitet i skolan – med andra ögon”). Där bemöter man Barn- och utbildningskontorets förslag till kvalitetssatsning 2012. Processen, efter förvaltningens/utredningens dialogmöten med medborgare under hösten, blev sedan sådan att det i december 2012 kallades till ett extra arbetsutskott, där ärendet skulle behandlas inför Barn- och skolnämndens sammanträde senare samma månad. Troligen skulle beslut fattas i Barn- och skolnämnden i december för att sedan tas i kommunfullmäktige i början av 2013. Det blev dock inte möjligt att uppnå politisk enighet i frågan och ärendet utgick från föredragningslistan. Det blev således inte några beslut tagna kring utredningsförslagen i kvalitetsöversynen. Våra kommentarer: I möten och samtal upplever vi en bitter eftersmak av denna process och vi hör många som fortfarande väntar på tydliga hållbara beslut kring framför allt ”småskolorna”. ”Politikernas agerande indikerar stor beslutsvånda och framskjutande av beslut.”, skriver en tidigare rapportförfattare. För att komma till långsiktigt hållbara beslut behövs nu under 2016 väl grundade beslut, politiskt mod och vilja i frågan.

10

Aktuella fakta Vi har också tagit del av uppgifter för grundskolan (Barn- och utbildningsförvaltningen), varav här är några, per augusti 2015:

• 27 fysiska grundskolor • 4 611 elever • 323 lärare (tillsvidareanställda) • 15 rektorer • lärartäthet: variation om 5-21 elever/lärare, genomsnitt 12,5 elever/lärare • på kartan här under ses kommunala grundskolor och elevantal per sista augusti 2015

Resultat Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Öppna jämförelser

Vi har gått igenom en del (”skol-”)resultat för Norrtäljes grundskolor över tid för att se hur man placerar sig i några nationellt årligt återkommande kommunjämförelser. Sveriges kommuner och landsting, SKL, har under snart 10 år genomfört sina s.k. ”Öppna jämförelser” för Sveriges grundskolor, där kommunen kan jämföra resultat och resursindikatorer på kommunnivå. Skolans resultat beskrivs utifrån slutbetyg, ämnesprov och

11

omvärldskunskap och resurserna utifrån uppgifter om kostnader och personal. Sedan 2012 har elevenkäten ”Elevernas syn på undervisning” också ingått som en del i Öppna jämförelser. Syftet är att ge en översiktlig bild av resultaten i skolan, både nationellt och för respektive kommun. Politiker, tjänstemän, skolledare och lärare kan använda rapporterna för att fördjupa sin analys om skolans resultat och diskutera olika åtgärder för förbättringar. På så sätt kan Öppna jämförelser användas som underlag för att systematiskt styra verksamheten mot en högre och bättre kvalitet. Det här tror vi kan leda till större framgång för Norrtäljes grundskolor.

Norrtäljes grundskolor har under de senaste åren haft en trend mot bättre (sammanvägt) resultat/ranking. Den bröts dock 2013, men var 2015 åter på väg mot högre höjder, om än från en låg nivå. Vi ser det som viktigt att använda dessa resultat för att fördjupa analysen och förståelsen för skolans resultat och diskutera åtgärder för förbättringar. Det gäller framför allt hos politiken och tjänstemännen, på övergripande nivå. ”Varför blev det som det blev när vi gjorde som vi gjorde?”

År Sammanvägt värde/resultat

2015 131

2014 214

2013 211

2012 131

2011 180

2010 214

2009 247

Tabell: Norrtälje kommuns grundskolors placeringar i SKL:s Öppna Jämförelser 2009-2015. Ju lägre värde/siffra ju bättre resultat, 1-290.

Skolinspektionens tillsyn 2015 Skolinspektionens tillsyn innebär regelbunden granskning av all skolverksamhet i hela landet, för att se att lagar, regler och läroplaner följs. Målet är att bidra till alla elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. Skolinspektionen genomförde vårterminen 2015 tillsyn av Norrtälje kommun och dess skolformer. Tillsynen avsåg det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom bl a förskoleklass och grundskola.

I sitt beslut efter tillsynen inleder inspektionen med att eleverna i Norrtälje kommun sedan 2005 haft lägre samlade kunskapsresultat än riket i stort. Man skriver vidare att resultaten vid några tillfällen varit i nivå med genomsnittet i riket och att det här innebär att allt för många elever i kommunen gått ut grundskolan utan att ha inhämtat de kunskaper som behövs. ”En förutsättning för att elever ska kunna få en utbildning av hög kvalitet är att lärarna, rektorerna och huvudmannen tillsammans genomför ett systematiskt kvalitetsarbete som syftar till att utveckla utbildningen, och därmed ger eleverna bättre förutsättningar att utveckla kunskaper och värden. Det är huvudmannens ansvar att se till att skapa goda förutsättningar för skolornas utvecklingsarbete. I detta arbete ingår att informera sig om vilka behov som finns i skolorna, identifiera eventuella brister och vidta åtgärder.”

12

Det är framför allt brister i det systematiska kvalitetsarbetet – på skol- och huvudmannanivå – man pekar på och där även en del förutsättningar saknas för detta arbete. Även utredningen som genomfördes av KPMG 2013 pekar på detta. ”Norrtälje kommun behöver således ta ett samlat grepp om skolverksamheten och vidta åtgärder som har betydelse för kunskapsresultaten och en hög kvalitet i utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet som är grunden för att identifiera åtgärder för ökad måluppfyllelse behöver förbättras på alla nivåer i organisationen.” Skolinspektionen skriver vidare att huvudmannen också saknar tillräckliga möjligheter att göra bedömningar kring sambanden mellan resursfördelningen och grundskolans måluppfyllelse på ett systematiskt sätt. I och med detta saknas de facto möjligheter att fördela resurserna till grundskolorna utifrån elevernas behov och förutsättningar, vilket innebär att huvudmannen inte tar sitt fulla ansvar för att säkerställa att utbildningen är likvärdig för eleverna.

Norrtälje kommun redovisade därefter sitt svar till Skolinspektionen och arbetar idag aktivt med bl a det systematiska kvalitetsarbetet på alla nivåer samt kring resursfördelningen. Värt att notera är att dessa insatser påbörjades läsåret innan Skolinspektionens tillsyn, vilket visar att Norrtälje som huvudman redan sett vad som behöver åtgärdas och förbättras. Detta bl a som ett led av KPMG:s tidigare utredning 2013.

I sitt svar till inspektionen beskriver Norrtälje bl a det projektarbete som pågått sedan läsåret innan och som har syftet att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet inom samtliga skolformer, på flera nivåer. Ett arbete som utmynnat i en modell, på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå, där man systematiskt och dokumenterat planerar, genomför, följer upp, analyserar och förbättrar. Skolornas pedagogiska bokslut är en annan ”produkt” av detta utvecklingsarbete, där skolornas samlade pedagogiska bokslut ger huvudmannen sitt övergripande pedagogiska bokslut.

Utifrån det vi läst, sett och hört sker idag ett fortsatt aktivt arbete, på förvaltningen och ute på skolorna, kring det systematiska kvalitetsarbetet och resursfördelningen, med avsikt att ge förbättrade kunskapsresultat för eleverna.

Skolinspektionens skolenkät Det finns fler nationellt jämförande mätningar som görs kontinuerligt och vi har också tittat på Skolinspektionens Skolenkät för höstterminen 2014 (då Skolenkäten för hösterminen 2015 ännu inte var är publicerad under vårt arbete). Skolenkäten används för att samla in synpunkter från elever, föräldrar och den pedagogiska personalen, som ett underlag inför bedömningen av skolan. Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor och kommuner som ingår i Skolinspektionens regelbundna tillsyn följande termin. Under ett år besvarar ca 100 000 personer Skolenkäten. Det sammantagna totala enkätresultatet för alla skolenheter i varje enkätomgång baseras inte på ett slumpmässigt, nationellt representativt urval och bör därför inte jämställas med ett riksgenomsnitt. Det bör dock betonas att resultaten baseras på ett mycket stort underlag, vilket borgar för att resultaten ändå ger en god tendens på nationell nivå.

Skolinspektionens skolenkät (Norrtälje kommun) höstterminen 2014 Vårdnadshavare i förskoleklass har lägre svarsvärden än riket i stort, förutom kring delaktighet, inflytande och trygghet, där man svarar högre (bättre).

13

För elever i årskurs 5 är svarsvärdena totalt sett genomgående något lägre än för rikets övriga respondenter. På ett av frågeområdena (om ordningsregler) ligger man högre (bättre) än övriga elever i riket som besvarat enkäten.

Även för elever i årskurs 8 är svarsvärdena genomgående något lägre än för rikets övriga respondenter.

I personalenkäten svarar personalen högre på samtliga frågor, än övriga riket, förutom på frågorna om det pedagogiska ledarskapet (rektors pedagogiska ledarskap) och utveckling av utbildningen (rektors agerande kring denna utveckling).

I vårdnadshavarenkäten för grundskolan svarar de lägre på samtliga frågor, än i övriga riket, förutom på frågorna om en avgiftsfri skola.

Sammanfattningsvis tyder det på att elever och vårdnadshavare tenderar att skatta sin upplevelse av skolan något lägre än genomsnittet i riket, medan lärarna tenderar att skatta sin upplevelse av skolan något högre än genomsnittet i riket, undantaget kring bilden av rektor.

Ekonomi Förutom de statliga kraven från skollag och läroplan finns grundförutsättningar i personal, ekonomi och lokaler för verksamheten och grundskolorna. De tre senaste åren har Norrtäljes kommunala grundskolor i sig gjort underskott och de närmaste åren väntar kostnadsbesparingar på drygt 50 Mkr, på en total budget för Barn- och Skolnämnden (2016) om 994,4 Mkr. Det blir en utmaning att förbättra verksamheten, höja utbildningsnivå och kunskapsresultat, samtidigt som ekonomin pekar neråt. Det är då som analyser och förbättringsarbete blir desto viktigare.

Vi ser här att grundskoleverksamheten totalt sett, även förvaltningen centralt, behöver genomlysa sina insatser (kostnader, investeringar, arbetssätt och input-output) och effekterna av desamma samt att en mycket god controlling kommer att behövas, i allt från ekonomiska till pedagogiska mått. Att man allt mer värderar och analyserar de resultat och värden man ser och därefter justerar.

Vi kan också se, likt tidigare utredningar, att grundskolorna totalt sett har en överkapacitet på lokaler, vilket ger stora kostnader. Dessa lokalytor är ojämnt fördelade i kommunen vilket är vanligt i kommuner med stora arealer. Frågan behöver bearbetas. Parallellt med detta hör vi också flera röster som önskar klarspråk och tydlighet kring beslut, oavsett om dessa fattas utifrån ekonomiska, personella, demografiska eller politiska ramar.

Aktiva utvecklingsområden Inom barn- och utbildningsförvaltningen och på grundskolorna sker idag ett antal utvecklingsinsatser, som ska leda till en bättre utbildning och skola. Detta bl a som led i tidigare utredningars och rapporters förslag. Här under exempel några pågående insatser som ska främja en fortsatt god skolutveckling:

”Röda-tråden-seminarier”, från förskola till vuxenutbildning, som vänder sig till politiker och ledare inom förskola och skola.

Stärka ledarskapet: framtagande av strategier för framgång, ledarskapsutvärderingar och analyser, kvalitetsdialoger med rektor-verksamhetschef-förvaltningschef, verksamhetschef och skolstrateg i coachande samtal med rektor

14

Det systematiska kvalitetsarbetet (”SKA”): på tre nivåer: klassrum-skola-förvaltning, pedagogiska bokslut med uppföljning och analys för förbättring

Elevhälsan: övertagande och omorganisering till en effektivare stödorganisation

Kommunövergripande strategiska projektet ”Norrtälje lär mer”

”Digitalt lärande”

Forskningsseminarier: tillgängliggöra relevant forskning för utvecklingsarbete i skolan

Skolutvecklare som forskar och stödjer grundskolornas arbeten

Bedömningsseminarier (betyg)

Learning study (lärare som tillsammans utvecklar undervisningen för elevernas lärande)

Läs- och Matematiklyft, statliga satsningar genom Skolverket

Den dubbla styrningen En realitet idag är att skolan som organisation styrs från både stat och kommun. Denna dubbla styrning märks kanske tydligast i rektors roll, där både kommunen (fullmäktige, nämnd, utbildningschef etc) och staten (i form av skollag, läroplaner, författningar, Skolverket, Skolinspektionen, Utbildningsdepartement etc) ställer olika krav och förväntningar.

Rektors komplexa uppdrag innebär också att vara pedagogisk ledare, som ska genomföra det nationella utbildningsuppdraget, genom att arbeta utifrån de förutsättningar som huvudmannen (kommunen) ger. Här ser vi en av de stora framgångsnycklarna för en bättre utbildning och skola – rektor som tydlig pedagogisk ledare.

Bild: Den dubbla styrningen från stat och kommun. Inspirerad av Lärarförbundet 2013.

15

Bild: Rektor och den ”framgångsrika skolan”. Inspirerad av Höög och Johansson, 2014.

Begreppen ”likvärdig utbildning” och ”huvudman” Begrepp som är väsentliga att förstå i skolsammanhanget är ”likvärdig utbildning” och ”huvudman”. Med en likvärdig utbildning menas att elevers möjligheter att nå goda studieresultat inte ska bero på bakgrund eller vilken skola de går i. Kommunen ska erbjuda skolor med god och jämn kvalitet och ska kompensera de elever som behöver extra stöd av olika slag. Detta ställer stora krav på kommunens politiker och tjänstemän.

Begreppet ”huvudman” beskrivs i skollagen som: ”Kommuner som juridisk person är huvudman inom skolväsendet och kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ enligt kommunallagen. Det innebär att fullmäktige har det yttersta ansvaret för att den kommunala förskolan, skolan och vuxenutbildningen har den kvalitet och de resurser som krävs för att uppfylla nationella mål och genomföra utbildningen enligt de krav som ställs i skollagstiftningen.”. Förutom en systematisk uppföljning av kunskapsresultaten och de sociala miljöerna är, som vi nämnt tidigare, resursfördelningen ett mycket viktigt verktyg för huvudmannen att styra verksamheterna. Genom resursfördelningen till och mellan skolor har skolhuvudmannen möjligheter att påverka förutsättningar för att alla elever ska kunna nå de nationella målen och må bra.

Om framgångsrika skolkommuner Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), en arbetsgivarorganisation för alla kommuner, landsting och regioner, genomförde 2009 ett nationellt projekt kallat ”Framgångsrika skolkommuner”. Här ville man försöka fånga framgångsfaktorer hos kommuner som över tid lyckas väl med sin utbildning och sina skolor. Projektet kunde se ett antal gemensamma faktorer hos dessa kommuner, nämligen att framgångsrika skolkommuner:

16

1. har bra ledare 2. lyfter fram kompetenta lärare 3. har höga förväntningar 4. tar reda på hur det går 5. har fungerande relationer 6. har tydlig ansvarsfördelning 7. fångar upp elever med svårigheter 8. har enats om skolans mål

Inom ramen för de processer, möten och samtal vi haft kan vi se att dessa faktorer också lyfts upp i hög grad. Vi återkommer till dessa i våra rekommendationer längre fram i rapporten.

Jämförande kommuner Som jämförelser har vi också tagit del av andra liknande arbeten och utredningsrapporter, som gjorts i svenska kommuner de senaste åren. Se referenser sist i rapporten.

Processledning För att ytterligare lära och lyssna in ”nuläget för grundskolan” har vi också genomfört och processlett ett antal möten och dialoger med olika berörda parter. Mer om detta i nästa avsnitt av rapporten, Processledning.

Avslutningsvis vill vi trycka på den goda vilja och samsyn som råder i Norrtälje, från politiskt och tjänstemannahåll, om vikten av utbildning och skola. Detaljerna i detta behöver givetvis arbetas fram på flera nivåer, men samtliga parter har en stor vilja och enighet kring att skolan alltid måste vara högprioriterat, oavsett politisk majoritet. Kommunens Översiktsplan 2040 befäster detta – i skrift.

6. Processledning

Som ett led i utredningen gav beställaren oss i uppdrag att genomföra ”processledning genom

att förbereda och genomföra ett antal dialogseminarier med politiker och tjänstemän samt

föräldragrupper och andra berörda aktörer.”

Konkret bestod dessa samtal och möten i:

intervjuer med ett 40-tal politiker (gruppledare samt nämndledamöter från Barn- och

skolnämnden), högre tjänstemän, rektorer och fackliga parter

tre workshops med politiker och tjänstemän

tre lärarhearings på tre orter

tre dialogseminarier med vårdnadshavare på tre orter

17

Bild: Utredningens aktiviteter under hösten 2015.

Från dessa möten och dialoger kan vi se en hel del gemensamma nämnare och röda trådar:

enighet och samsyn om vart man vill med Norrtäljes kommunala grundskolor, fokus på

målbild och uppföljning samt ständiga förbättringar

behoven av starka och tydliga ledarskap – hos politiker, tjänstemän och rektorer

en betydligt bättre kommunikation, inte minst med hemmen

en öppenhet och transparens, i alla led

att frågan om småskolorna hanteras samt de skolor som inte fungerar tillfredställande

en kontinuitet och långsiktighet i målbilder, insatser och utvecklingsarbeten

att låta rektor fokusera på att vara en pedagogisk ledare och därmed minska

administrationen för denne

att höja lärarnas status och kompetenser

att arbeta strategiskt med kompetensförsörjning av lärare, ordna boende etc

att höja nivån på skolornas arbetsmiljö, inte minst med moderna flexibla lokaler och

utrustning

att överbrygga glappet och övergången mellan förskolan och grundskolan

att tala klarspråk kring utveckling, sammanslagning och nedläggning av skolor

Flera av de synpunkter och tankar som kommit från de vi mött går väl i linje med vad

organisationsteorier och praktiken/verkligheten säger om goda och friska organisationer och

skolor.

De arbetsprocesser vi genomfört under hösten har slutligen ”kokats ner” till något vi valt att

kalla för rekommendationer, för en attraktiv skola, en höjd utbildningsnivå och högre

kunskapsresultat. Dessa följer i nästa avsnitt.

18

7. Förslag till utvecklingsplan, rekommendationer

Utifrån det vi läst, hört och sett har vi valt att lägga upp våra rekommendationer på flera plan, med start på ”systemnivå” och avslut i några mer praktiska utvecklingsområden för en framgångsrik utbildning och skola. Allt med fokus och sikte på elevernas bästa utbildning och skola, för deras och Norrtälje kommuns framtid. Detta har varit beställarens uppdrag.

Vi är också medvetna om att det idag pågår utvecklings- och förbättringsarbeten på centralt håll och ute på skolorna. Tillsammans med dessa insatser har vi en förhoppning om att våra rekommendationer framöver ska ge näring åt att skapa en mer attraktiv och kvalitativ grundskola i Norrtälje, med en höjd utbildningsnivå och förbättrade kunskapsresultat.

Vi har valt att i detta avsnitt lägga fram de rekommendationer vi ser som särskilt viktiga. Därefter följer några områden vi också ser behöver utvecklas.

Vi börjar med att utgå från begreppen kultur, process och struktur, vilka vi ser som avgörande

för ett optimalt och långsiktigt förbättringsarbete i en (skol)organisation.

Med kultur menar vi rådande beteenden, attityder och värderingar såsom öppenhet,

tillit, samverkan, lagarbete, samsyn, ledning, styrning, uppföljning samt synen på (vikten

av) skola och utbildning.

Med processer menar vi en planerad och sammanhängande uppsättning av

framgångsrika aktiviteter, som upprepas i tiden, mäts och förbättras. Processerna

omvandlar insatta resurser till goda prestationer och resultat och utgör förbättringar i

och för organisationen. En slags förmåga till självförnyelse och förbättringsarbete.

Med struktur i en organisation menar vi ett systematiskt arbete med målfokus och

analys, en effektiv organisation, god kommunikation, stabilitet och tydlighet,

koordinering, samordning och ”fysisk skolstruktur” (som skolors utveckling,

sammanslagning eller avveckling).

Utifrån dessa tre huvudteman (på systemnivå) har vi formulerat och valt att särskilt lyfta fram

några utvecklingsområden. Utvecklingsområden som sedan behöver specificeras, planeras,

genomföras, utvärderas och analyseras – i ett systematiskt kontinuerligt kvalitetsarbete.

Utvecklingsområden där Norrtälje kommun tydligt måste ange ansvar, tidsperspektiv och

förväntade utfall och effekter. Det måste vara full fokus och kontinuitet på dessa områden för att

de ska kunna omsättas i positiva utfall, d.v.s. en mer attraktiv grundskola med en höjd

utbildningsnivå och förbättrade kunskapsresultat!

Kultur

1. En kulturförflyttning behöver göras inom ”skolan” i Norrtälje. Det innebär bl a ett brett

aktivt arbete med beteenden, attityder och värderingar om vikten av utbildning och

kunskap – i alla led, horisontellt och vertikalt, från politiker, tjänstemän, skolor, hem,

ort/bygd till näringsliv och lokal media.

19

Ex på aktiviteter och processer:

Arbeta med ”signalsystemen” ute på skolorna. Vad signalerar skolan om målbilden? etc

Marknadsför utbildning och skola regelbundet i flera kanaler, inåt som utåt.

För dialog och diskussion över tid, internt som externt, kring vikten av utbildning och

skola.

Arbeta med kulturen och det ”som sitter i väggarna”.

2. Förbered och planera långsiktigt för att bygga samsyn, tillit och förtroende mellan politik,

förvaltning och verksamhet (grundskolorna) samt med hemmen. Tillit och förtroende

mellan politiker och skolans tjänstmän och rektorer, samt mellan hem och skola, är

avgörande nycklar för ett framgångsrikt arbete.

Ex på aktiviteter och processer:

Stärk ledarskapen – i flera led. Utöka rektors ansvar, mandat och det pedagogiska

ledarskapet. Arbeta för ett nära och gott samarbete med huvudmannen.

Skapa återkommande mötesplatser – i alla led, kring ”utbildning och skolkultur”.

Skapa återkommande medborgardialogmöten, t ex kring Bålbro/Långsjö,

”småskolorna”, Lommarskolan. Skapa rutiner för denna typ av dialogmöten.

Process

3. För att utveckla skolorganisationen behövs erfaren och kompetent förändringsledning.

Med förändringsledning menar vi att genom ett strukturerat tillvägagångssätt ledsaga och

samspela med individer, grupper och organisationer från ett nuläge till ett önskvärt framtida

läge. Vi ser ett mer långsiktigt förändringsperspektiv som avgörande för framgång. Att öka

organisationens och skolornas förmåga till självförnyelse och förbättringsarbete är en

synnerligen viktig process.

Ex på aktiviteter och processer:

Använd kompetent förändringsledning i arbetet med den ”fysiska skolstrukturen”.

Använd kompetent förändringsledning i det systematiska förändringsarbetet.

Skapa effektiva och produktiva ledningsgrupper, team och arbetslag.

4. Ett gediget arbete behöver fortlöpande genomföras för att stärka organisationens olika

gränssnitt, d.v.s. mellan:

o politik och förvaltning

o förvaltning och verksamhet (grundskolor)

o förvaltning, verksamhet, politik och hemmen

Här föreslår vi att en genomlysning sker av både nämnden och förvaltningen samt hur

samverkan mellan dessa fungerar. Detta bör ske återkommande. Genomlysningarna bör

kunna visa på områden för förbättring, utveckling och effektivisering.

Ex på aktiviteter och processer:

Arbeta för att stärka samsyn, tillit och förtroende i alla led.

Tydliggör ansvar och befogenhet hos funktioner och ledare.

20

Låt genomlysa Barn- och skolnämnden samt Barn- och utbildningsförvaltningen och

deras samverkan.

Stärk och tydliggör rektors roll som pedagogisk ledare. Minska dennes administrativa

uppgifter.

Struktur

5. Många av de vi mött och det vi läst lyfter fram kommunikation som en avgörande faktor för

att förbättringar ska ske och bestå. Därför lyfter vi upp en långsiktigt hållbar

kommunikation, internt och externt, om Norrtälje kommuns och styrdokumentens

målbilder.

Ex på aktiviteter och processer:

Lär om och hur kommunikation bör fungera i en organisation.

Använd kompetenserna hos bl a kommunikationsavdelningen kring analoga och digitala

kanaler för att kontinuerligt kommunicera om ”skolan” och utbildning.

Kommunicera och visualisera vision, målbilder på grundskolorna, på förvaltningen, utåt

etc.

6. Vi förstår också att det är av mycket stor vikt att det fattas beslut om en långsiktigt hållbar

fysisk skolstruktur, d.v.s. vilka skolor som eventuellt ska utvecklas, slås samman eller

avvecklas. Detta utifrån att flera skolor under årens lopp funnits med i olika

”förändringsdiskussioner”, inte minst kring nedläggning av små skolor. Flera tjänstemän,

föräldrar och även politiker påtalar en trötthet i att det varit ”politiskt käbbel” och långbänk

kring dessa frågor och att det är dags för hållbara beslut. Klarspråk helt enkelt.

Vi ser att denna fråga i sig inte kommer att ha så stor påverkan huruvida kvaliteten och

attraktiviteten för Norrtäljes kommunala grundskolor överlag ökar och förbättras, d.v.s. en

högre utbildningsnivå och ökade kunskapsresultat.

För att politiker i nämnden och/eller fullmäktige ska kunna fatta väl grundade beslut tror vi

att Norrtälje snarast tar fram och använder sig av ett slags ”Norrtäljemodell”, likt ett filter

som besluten måste passera innan beslut fattas. Kring en skolas framtid skulle då värdering

och analys först göras utifrån ex v:

o lagkrav

o läroplanskrav

o barnperspektivet

o undervisnings-, kunskaps och pedagogiska mått/perspektiv

o Skolinspektionens rapporter

o medarbetar- och kundperspektiv (elev, vårdnadshavare)

o ekonomiska mått/perspektiv

o regionala- och/eller landsbygdsperspektiv

o eventuellt andra aspekter och perspektiv

Ex på aktiviteter och processer:

21

Nämnd och förvaltning utser en styrgrupp som organiserar och förbereder ärenden

kring skolstrukturen enligt en fastställd ”Norrtäljenorm”, för kommande väl grundade

beslut.

En reell utmaning när det gäller skolplanering och ”fysisk skolstruktur” är huruvida det finns

förutsättningar att behålla och utveckla en skola, trots litet och vikande elevunderlag. Det finns

flera faktorer man måste ta hänsyn till: ett gott och utvecklande pedagogiskt klimat, formella

krav på undervisningens genomförande utifrån lagstiftning och läroplaner, demografiska

faktorer, rimlig restid, trygghet, skolans roll och funktion i området etc. Allt detta måste vägas

samman på lokal nivå i dialog på politikernivå, med lärare och skolledning, med föräldrar och

medborgare.

Förutom en systematisk uppföljning av kunskapsresultaten och de sociala miljöerna är

resursfördelningen ett mycket viktigt verktyg för huvudmannen att styra verksamheterna.

Genom resursfördelningen till och mellan skolor har skolhuvudmannen möjlighet att påverka

förutsättningar för att alla elever ska kunna nå de nationella målen och må bra. Det handlar här

om politiska prioriteringar och beslut, för vilket både klokskap och mod behövs.

När det gäller ”småskolor”, d.v.s. elever med få elever, finns många åsikter och tankar, både från

professionellt håll, vårdnadshavare, politiker, media och andra. Vi upplever det som ett slags

”argumentationskamp” där diskussionerna ibland går heta kring att eventuellt utveckla eller

avveckla en skola. Vi har läst rapporter och utredningar om ”småskolor” och även varit i kontakt

med Skolverket och Skolinspektionen. Så länge en skola presterar en likvärdig utbildning med

goda kunskapsresultat har staten inga större synpunkter i sig. Kommunen (huvudmannen) har

dock ytterligare ett utmanande ansvar att förse samtliga skolor och alla elever med likvärdiga

förutsättningar, ekonomiska resurser samt att följa den skollag och läroplan som finns.

Hur liten kan då en skola vara egentligen? Skolinspektionen menar att allt för små grupper

ställer allt större krav på lärarens kompetens och förmåga, men fungerar verksamheten och

eleverna presterar goda kunskapsresultat har Skolinspektionen generellt inte några synpunkter.

Undervisningen måste följa lagstiftningens krav och ingen jämförande statistik förs över små

skolor respektive större skolor i landet. Skolinspektionen menar, liksom vi, att det i sig inte

finns några större pedagogiska och kvalitetsmässiga fördelar med allt för små skolor, men

samtidigt går det inte att sätta en siffra på elevantalets storlek. Nyare forskning menar att det är

när lärare tillsammans med lärarkolleger får möjlighet att analysera och utvärdera sin egen

undervisning som elevernas resultat förbättras. Att som lärare i vardagen få diskutera sin

undervisning och arbeta tillsammans utifrån långsiktighet, systematik och fokus i det kollegiala

samtalet. Ett sådant arbete sker bäst på skolor med många lärare. Vi tror också att en stor

utmaning, både nu och än mer framöver, är att rekrytera och inte minst behålla behöriga och

kompetenta lärare till allt för små skolor.

Om argument emot en skolas avveckling/nedläggning

Som vi tidigare nämnt finns det gott om argument för och emot en skolas avveckling

(nedläggning/stängning). Exempel på argument som förs fram kring en skolas avveckling kan

passa in under följande rubriker:

22

Individ – små undervisningsgrupper och en individanpassad undervisning

Närhet – för att föräldrarna ska få ihop vardagen samt att eleven finns i kända sociala

mönster. Trafiksäkerhetsaspekter.

Ortens/bygdens överlevnad – ”folk flyttar härifrån, ingen flyttar hit”, den lokala opinionen,

sysselsättningsaspekter, fastigheters värden

Tiden – Restider med eller utan skolskjutsar anses negativt, särskilt för mindre barn.

Trygghet – för såväl elever som lärare i den lilla skolan

Om argument för en skolas avveckling/nedläggning

På liknande sätt, som när man tittar på argumenten varför man väljer att behålla och utveckla

en skola, kan man studera argument varför man väljer att avveckla eller slå samman en skola/

skolor. Några rubriker är då vanligen:

Demografiska faktorer – elevunderlaget urholkas. Allt färre elever på skolan.

Ensamarbetsplats för läraren – inte attraktivt ur arbetsmiljö- och kompetensutvecklings

aspekter. Ger färre impulser och dynamik.

Högre krav på en likvärdig utbildning och likvärdig social fostran.

Svårare och mindre attraktiv skolledningsfunktion – avstånd mellan skolledning och skola.

Omoderna lokaler vilka ställer krav på stora nysatsningar samtidigt som elevunderlaget

anses allt för litet för att kunna motivera en sådan investering.

Problematiskt att tillhandahålla elevvårdsinsatser och andra stöd t ex skolbibliotek och

idrottshall.

Svårigheter att möta upp de formella behörighetskraven – svårt att tillgodose olika

kompetenskrav. Svårt att hitta lärare som kan undervisa åldersblandat med hög kvalitet.

Svårigheter att rekrytera behöriga lärare – inte attraktivt för lärare, framför allt inte för

yngre/nyutbildade lärare.

En skola med få elever är mer sårbar vad gäller kvalitet. Upp- och nergång i elevflöden, det fria

skolvalet, kraven på behörighet hos lärare, elevers behov av särskilt stöd och tillgång på

elevhälsa och skolbibliotek är faktorer som får större effekter på en liten skola, än på en större

där man har mer flexibilitet i personalgrupp och ekonomi.

Som vi tidigare nämnt måste politiska avvägningar göras utifrån ett ansvar för helheten. Ett av

målen bör vara att minimera t.ex. lokalkostnader till förmån för mer pengar till pedagogisk

verksamhet för eleverna. För all personal, föräldrar och elever behöver Norrtäljes politiker ta

ställning till om alla, några eller någon av ”småskolorna” ska finnas kvar eller inte. Ett beslut om

framtiden för dessa skolor måste ske så snart möjligt och då utifrån en systematisk arbetsgång,

”modell”. Idag finns oro och spekulationer om framtiden som kan leda till att lärare slutar,

elever presterar sämre resultat, föräldrar väljer andra alternativ o.s.v. Om ställningstagandet

blir att dessa skolor ska finnas kvar, behöver även beslut fattas om organisation och

organisering samt vilken budget dessa skolor ska få över tid. Någon form av ”regional-

/landsbygdsstöd” kommer troligen att behövas. Besluten behöver planeras och kommuniceras

enligt fastställd aktivitets- och tidplan till samtliga intressenter. Detta framfördes även i Barn-

och utbildningsförvaltningens översyn 2012.

23

Bild: Illustration av en tänkt ”Norrtäljemodell”. Exempel på rubriker med perspektiv och aspekter som måste beaktas

då man granskar en skola, för en eventuell utveckling, sammanslagning eller avveckling/stängning. Slutligen behöver

olika val göras för beslutsfattande och realisering. Detta ligger på politikerna.

Bild: Faktorer och processer som skapar framgång i en skolorganisation över tid.

Våra sex rekommendationer i yttersta cirkeln.

Ytterligare utvecklingsområden för en kvalitativ och framgångsrik skola

Förutom de rekommendationer vi valt att särskilt lyfta fram och fokusera på här ovan finns det

självklart fler områden med faktorer för en framgångsrik utbildning och skola i Norrtälje

kommuns grundskolor. Kring dessa pågår redan en del utvecklingsinsatser, men vi vill här

betona vikten av dessa.

24

Ledarskapet

Ledarskapet är avgörande för framgång i arbetet och behöver professionaliseras, stärkas och

tydliggöras på flera nivåer: på politisk, tjänstemanna-/förvaltningsnivå, rektorsnivå och

lärarnivå.

Ledarna måste beredas möjlighet att höja nivån på sin styrning, ledning och controlling över

mål, utfall, resultat och analys – pedagogiska och ekonomiska som sociala. Ett långsiktigt arbete

för den strategiska kompetensförsörjningen av rektorer är avgörande för att behålla och tillsätta

nya kompetenta ledare inom skola.

Kompetensutveckling sker givetvis idag för rektorer och chefer inom grundskolan men mer

behöver göras framöver. Märk väl att ordet ”rector” betyder just ”styrare”. Det behövs ett stärkt,

tydligt och professionellt ledarskap med befogenheter kopplade till ansvar över elevernas

kunskapsresultat. Rektorer med ett förtroendefullt ledarskap, som baseras på respekt för

pedagogernas professionalism. Detta i kombination med ett utvecklingsinriktat arbetsklimat.

Rektor med en djup förståelse för skolan och som en naturlig del av den operativa verksamheten

i vardagen. Att möjliggöra för lärarna att utföra sin undervisning på ett optimalt sätt. I allt detta

ligger självklart också en del administrativa uppgifter för rektor, då rektor i administrationen

bl.a. sköter skolans infrastruktur.

Lyft fram kompetenta lärare

Vad är viktigast för elevernas kunskapsresultat? Jo, allt visar att lärarna och deras kompetens är

helt avgörande. Det är i själva undervisningen som elevernas kunnande växer och

kunskapsresultaten syns. Att jobba med de pedagogiska frågorna är av synnerligen stor vikt. En

högre utbildningsnivå och höjda kunskapsresultat handlar om undervisningen och åter

undervisningen. En undervisning som bäst växer fram i ett vardagligt nära kollegialt lärande –

där lärare samverkar som ”critical friends”. Bedriver skolan därtill ett klokt systematiskt

kvalitetsarbete och har ändamålsenliga lokaler och utrustning så uppfyller man syftet med

utbildningen (”inhämta och utveckla kunskaper och värden, främja alla barns och elevers

utveckling och lärande samt en livslång lust att lära, förmedla och förankra respekt för de

mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska

samhället vilar på, främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa,

kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare”, Läroplan för grundskolan 2011).

I kommuner som lyckas med sina skolor väljer man att lyfta fram kompetenta lärare, hela

tiden. För att behålla och rekrytera kompetenta och behöriga lärare behövs en mycket medveten

kompetensförsörjningsstrategi, där kommunen tittar på sina kommande pensionsavgångar,

men också på läraryrkets attraktionskraft. Det är här det avgörs om Norrtäljes grundskolor ska

lyckas i och med sitt uppdrag.

Förväntningar I framgångsrika skolkommuner har man höga förväntningar på resultat och ställer stora krav på både skolan, politikerna, eleverna och föräldrarna.

25

Enighet om skolans målbilder Kommuner som lyckas har en samsyn om mål och inriktning för verksamheten – horisontellt som vertikalt. I denna samsyn finns också en kontinuitet över lång tid.

Rekapitulation: utvecklingsområden vi särskilt vill lyfta fram som

rekommendationer

Av alla de utvecklingsområden vi penetrerat har vi valt att särskilt lyfta fram följande

rekommendationer. För att lyckas skapa en mer attraktiv och kvalitativ skola, en höjd

utbildningsnivå med höjda kunskapsresultat med nöjda elever, lärare och vårdnadshavare

måste Norrtälje kommun:

1. förbättra kommunikationen – i alla led, från politiker och tjänstemän till rektorer,

lärare, elever och föräldrar.

2. arbeta brett med beteenden, attityder och värderingar kring synen på och vikten av

utbildning och skola.

3. stärka samsynen, tilliten och förtroendet – i alla led, från politiker och tjänstemän till

rektorer, lärare, elever och föräldrar.

4. utveckla och förändra organisationen – med klok förändringsledning, där

förändringsledning innebär att på ett strukturerat tillvägagångssätt över tid ledsaga och

samspela med individer, grupper och organisationer från ett nuläge till ett önskvärt

framtida läge.

5. förbättra och stärka organisationens olika gränssnitt, d.v.s. mellan politik och

förvaltning, förvaltning och verksamhet (skolor), förvaltning/verksamhet/politik och

hemmen.

6. fatta beslut om en långsiktigt hållbar fysisk skolstruktur – förbered, planera för och

kommunicera skolors utveckling, sammanslagning eller avveckling. Tala klarspråk.

26

8. Slutsatser

De slutsatser vi gör, utifrån det givna uppdraget vi fått, det vi läst, sett och hört samt de

analyser vi gjort, är att Norrtälje kommun:

behöver förbättra och aktivt jobba med sin kommunikation i alla gränssnitt mellan politik,

förvaltning, verksamhet och hemmen (elever och vårdnadshavare).

behöver fortsätta arbeta brett med beteenden, attityder och värderingar kring synen på och

vikten av utbildning och skola.

behöver fatta ett långsiktigt hållbart beslut om den fysiska skolstrukturen (skolors

utveckling, sammanslagning eller avveckling) som tydligt kommuniceras, med tidplan etc.

att en framgångsrik skola där eleverna trivs, utvecklas och gör goda kunskapsresultat i första

hand påverkas av hela den kontext som finns på en skola, d.v.s. den personalen som arbetar

där och det systematiska kvalitetsarbetet som görs. Med andra ord: en skola är aldrig bättre

än dess medarbetare och skolledning.

9. Avslutning

Likt många kommuner i landet planerar även Norrtälje kommun för en framtida skolstruktur för eleverna. Man tittar också på framtida upptagningsområden. Allt för att skapa de bästa av förutsättningar för en ännu bättre och mer effektiv skola i Norrtälje kommun – för varje barn och elev, varje dag.

27

Till syvende och sist handlar all förändring inom skolan om att ge eleverna möjligheter att bli än mer framgångsrika i sitt lärande och i sin utveckling, tillsammans med andra. Detta kan man lyckas med om man har tydliga och kompetenta rektorer och lärare som i tät samverkan och med ett systematiskt kvalitetsarbete över tid driver skolan framåt, med elevernas bästa för ögonen – varje dag.

Vi på HRM Affärsutveckling AB, som haft förmånen att genomföra utredningen och samarbeta med er, tackar för Norrtälje kommuns förtroende och tillönskar alla barn, elever, medarbetare och föräldrar lycka till i det kommande fortsatta utvecklingsarbetet. Stockholm 2015-12-31 Enligt uppdrag

Annika Wärnsäter Jimmy Svensson Konsult Konsult HRM Affärsutveckling AB inom kompetensområdet Världens Bästa Skola

28

10. Referenser

Alla i mål – skolutveckling på evidensbaserad grund, Natur & Kultur, Kornhall, 2014

Att kartlägga och förbättra skolor, Blossing, Nyen, Söderström, Tönder, Studentlitteratur,

2012

Att leda mot skolans mål, Olof Johansson, Lars Svedberg, Gleerups, 2013

Att skapa effektiva team, Susan A. Wheelan, Studentlitteratur, 2013

Artiklar Norrteljetidning, ”skolutredning”, 2013-2014

Barnkonsekvensanalys avseende planerad utökning av förskolan Valvet i fastigheten

Vallgossen 14, Kungsholmen, Maria Nordström, Stockholm, 2013

Barnkonsekvensanalys inför beslut om ersättningsskola för Munksundsskolan/en samlad

skola för de västra stadsdelarna, Göran Davidsson, Enköping 2013 Skolverket (1996) Stora

och små grundskolor i ett likvärdighets- och regionalperspektiv.

Barnombudsmannen, www.barnombudsmannen.se,

www.barnombudsmannen.se/Global/Publikationer/Faktablad/Faktablad2_uppna11.pdf

Boverkets vägledning om barns och ungas utemiljö,

www.boverket.se/sv/samhallsplanering/uppdrag/barns-och-ungas-utemiljo/

Norrtälje kommun, BoU, Underlag kring ekonomi, budget och utfall 2012-2014

Framgångsrika skolor, Jonas Höög, Olof Johansson, Studentlitteratur, 2014

Framtidens skol- och förskolemiljö 2015, konferens,

www.abilitypartner.se/konferenser_kurser/framtidens-skol-och-forskolemiljo/

Gotlands kommun, ”Skola Gotland 2008 – den framtida skolan på Gotland”,

hushållsutskick/tidning, 2008

Handisam, www.handisam.se/arbeta-med-fn-konventionen/Konventionenoch-

utbildningspolitik/

Inkomna synpunkter Dialogturnén 2012 (dok.), Barn- och utbildningsförvaltningen

Karta Norrtälje kommun

Konsekvenser av förändrad skolstruktur i Sunne kommun, Kontigo AB, 2012

Landsbygdsboende i inflyttarnas perspektiv. Uppsala universitet, Stenbacka, 2001

Lärdomar från den finska skolan, Pasi Sahlberg, Studentlitteratur, 2012

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket, 2011

Kvalitetsöversyn, Norrtälje kommun, barn- och utbildningsförvaltningen, 2012

Nedlagda landsbygdsskolor påverkar inte utflyttningen Dagens samhälle, Amcoff, Jan, 2012

Om skolan är fin så trivs man bättre, En studie av den fysiska skolmiljöns betydelse för

elevernas inställning till skolan och det egna skolarbetet, gupea.ub.gu.se/handle/2077/621

Organisationsteori: struktur, kultur, processer, Lindkvist, Frode Bakka, Fivelsdal, 2014

PESOK – det pedagogiska och sociala klimatet i grundskolor, www.pesok.se, Lennart Grosin

Provbetyg - Slutbetyg - Likvärdig bedömning. Huvudrapporten, Skolverket, 2007

Provbetyg - Slutbetyg - Likvärdig bedömning? En statistisk analys av sambandet mellan

nationella prov och slutbetyg i grundskolans årskurs 9, 1998-2006, Rapport 300,

Skolverket, 2007

Rapport landsbygdsskolor, Strängnäs kommun, 2015

29

Rektorn och styrkedjan – Betänkande av Utredningen om rektorernas arbetssituation inom skolväsendet, SOU 2015:22

Rektors ledarskap – komplexitet och förändring, Sören Augustinsson & Margrethe Brynolf,

Studentlitteratur, 2012

Rektorn, skolchefen och resultaten – mellan profession och politik, Lars Svedberg, Gleerups,

2014

Resultatanalys i skolan, Jonas Österberg, Studentlitteratur, 2014

SALSA, siris.skolverkset.se, salsa.artisan.se, Skolverket

Sammanfattning, Landsbygdsskolan (blogg), Filip Joelsson, 2012

Samverkan kring barn som far illa, Skolverket 2014

Se, tolka och agera – Allas rätt till en likvärdig utbildning, SOU 2010:95

SKL (Sveriges kommuner och Landsting) Öppna jämförelser, 2009-2015

SKL Framgångsrika skolkommuner, 2009

Skolan och staden – forskningsperspektiv på integration och skolrelaterade klyftor i

moderna staden, Malmö stad, Nihad Bunar, 2012

Skolans ledarskap, Håkan Jönsson, 2006

Skolblad för Norrtäljes grundskolor, Skolverket, 2015

Skolenkäten, www.skolinspektionen.se/skolenkaten, Skolinspektionen, 2015

Skolinspektionen, www.skolinspektionen.se

Skollagen, Norstedts Juridik, 2011

Skollagen, www.skolverket.se/regelverk/skollagen-och-andralagar

Skollagen (2010:800), www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/

Skolledare i mötet mellan nationella mål och lokal policy, Elisabet Nihlfors & Olof Johansson, Gleerups, 2014

Skolverket, 1996, Stora och små grundskolor i ett likvärdighets- och regionalperspektiv, Skolverkets hemsida

Skolverket, 2007, Provbetyg - Slutbetyg - Likvärdig bedömning. Huvudrapporten, Skolverkets hemsida

Skolverket, 2007, Provbetyg - Slutbetyg - Likvärdig bedömning? En statistisk analys av sambandet mellan nationella prov och slutbetyg i grundskolans årskurs 9, 1998-2006, Rapport 300

Skolverket, 2014, Samverkan kring barn som far illa, Skolverkets hemsida

Skolverket, 2015, Rektorslyftet, Skolverkets hemsida Skolverkets allmänna råd med kommentarer, Stockholm, Skolverket, 2013

Sveriges kommuner och landsting, projekt Framgångsrika skolkommuner, 2009

(www.skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/sklssatsningarutvecklaskolan/framgangsrikask

olkommuner.213.html)

Små skolor i Flen och kvalitet, Sparreholmarn, Lars Falk, 2014

Stora och små grundskolor i ett likvärdighets- och regionalperspektiv, Skolverket, 1996

Strategibaserad styrning, Carl-Johan Petri, Nils-Göran Olve, Liber, 2014

Strategisk plan för skolverksamhet i Norrtälje kommun, Business Creator AB, Roslags Radio, 2011

30

Struktur, kultur, ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor, Jonas Höög, Olof Johansson, Studentlitteratur, 2011

Svenska skolreformer till mer skada än nytta, Göteborgs-Posten, Sundell, Knut, Bremberg, Sven och Karlberg, Martin, 2010

Synligt lärande för lärare, John Hattie, Natur & Kultur, 2012

Säkerhet och trygghet i samband med skolskjuts – ur barnens perspektiv, VTI, 2006

The principal – Three keys to maximizing impact, Michael Fullan, Jossey-Bass, 2014

Tyresö kommun, www.tyreso.se/skola2025

Unicef, unicef.se/barnkonventionen

Utbildningsvillkor i landsbygd, Skolverket, 2o00

Utredning, Granskning av barn- och skolnämnden, Öhrlings PriceWaterCoopers, 2005

Utredning, Granskning av skola och barnomsorg (samt dess yttrande), KPMG, 2013

Vad kan känneteckna en glesbygdsskola och vad vet vi om glesbygdsskolors styrkor och

brister? Presentation Byskole-Eseminariet 25 april 2013, Gerd Pettersson, 2013

Vallöfte om mindre klasser ingen mirakelkur, Dagens samhälle, Boel Vallgårda, 2014

Viktig kunskap om glesbygdsskolor, Helagotland.se, Meit Fohlin, 2013

Världens bästa skola – varje dag!, Svennerstål, Bottheim, Jörbeck, 2010

Åldersintegrerade klasser - bra eller dåligt för elevernas studieresultat?, IFAU - Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, 2008:20, Johansson, Elly-Ann och Lundahl, Erica, 2008

Är åldersblandade klasser bra för eleverna? – En jämförande studie av 752 elever i årskurs 2 och 5, FoU-rapport 2002:7, Sundell, Knut, 2002

Översiktsplan 2040, Norrtälje kommun, 2014