Rätt till litteratur och information – LL allt viktigare för många

31
Rätt till litteratur och information – LL allt viktigare för många Johanna von Rutenberg LL-Center/FDUV

description

Rätt till litteratur och information – LL allt viktigare för många. Johanna von Rutenberg LL-Center/FDUV. Vad är LL?. Standardspråk - PowerPoint PPT Presentation

Transcript of Rätt till litteratur och information – LL allt viktigare för många

Page 1: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

Rätt till litteratur och information – LL allt viktigare för många

Johanna von RutenbergLL-Center/FDUV

Page 2: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

Vad är LL?

StandardspråkStandardspråk är den språkform som är gemensam

för olika ålders- och yrkesgrupper, som till sin form följer skriftspråket, använder ord som är allmänt kända (eller åtminstone förklarar specialtermer) och är enkel till sin struktur.

LL-språkLättläst språk, allmänt kallat LL, är enklare än

standardspråk både vad gäller ordförråd, uppbyggnad och innehåll.

Page 3: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

Vad är LL inte

• LL är inte (enbart) välskriven, flytande prosa• LL är inte samma som klarspråk• LL är inte (enbart) förkortad text • LL är inte (enbart) text skriven med stor stil• LL är inte samma som nybörjarböcker• LL är inte barnböcker (även om det också finns

LL-böcker för barn)

Page 4: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

Vad kännetecknar en LL-text

En LL-text ska vara lätt att ta sig igenom, lätt att ta till sig, lätt att minnas och lätt att förstå. (Centrum för lättläst, Sverige)

En LL-text kan vara skriven direkt i lättläst form eller vara en omarbetad version av en svårare text.

Hur lätt en LL-text är varierar beroende på målgruppen.

Page 5: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

Vad kännetecknar en LL-text?

En LL-text• Innehåller få svåra ord • Är ofta kortare än vanlig text• Tar inte förhandskunskap för given• Är skriven med rak ordföljd • Undviker många eller inskjutna bisatser, men

innehåller tillräckligt med bindeord för att klargöra orsakssamband och för att texten inte ska vara för hackig.

• Undviker bildspråk och metaforer

Page 6: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

Vad kännetecknar en LL-publikation?

En LL-publikation• Har redig och enkel layout• Har enkla och tydliga bilder som stöder texten• Tydliga mellanrum mellan raderna• Smala spalter och radbrytning för att

underlätta läsningen

Page 7: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

Vem kan ha nytta av LL?

LL görs för människor som av olika orsaker har svårt

att läsa och/eller förstå vad de läser.

Det kan alltså handla om tekniska svårigheter att

avkoda texten, svårigheter att förstå innehållet eller

både och.

Page 8: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

Vem kan ha nytta av LL?Människor som kan behöva lättläst finns bland annat i följande grupper:

1. Personer med olika handikapp som utvecklingsstörning, autism, afasi eller dysfasi.

2. Personer som har läs- och skrivsvårigheter, till exempel dyslexi.3. Personer med demens eller mycket gamla människor.4. Personer som inte har svenska som modersmål, t.ex invandrare,

teckenspråkiga, språkstuderande.

Utöver dessa grupper kan också till exempel personer med psykisk ohälsa, utslagna, läsovana och skolelever ha nytta av lättläst.

Page 9: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

Vem kan ha nytta av LL?

• Alla personer inom de här grupperna behöver naturligtvis inte LL.

• En del behöver lättlästa texter under en övergångstid, andra kan behöva det hela sitt liv.

Page 10: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

Varför behövs LL?

• LL är en demokratifråga. Alla ska ha rätt att kunna ta del av kultur och information på ett sätt som de kan ta till sig.

• LL är ett hjälpmedel för att öka tillgängligheten till kulturen och informationen för personer som har ett läshandikapp.

Page 11: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

Varför behövs LL?

LL-böcker och LL-information ger personer med läshandikapp bättre förutsättningar att vara delaktiga i samhället och att påverka sitt eget liv.

LL-böcker kan erbjuda svaga läsare en möjlighet till identifikation, ett vidgat livsrum, bearbetning av känslor, träning i relationer, stöd i det praktiska livet...

Page 12: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

LL-böcker

• Allt från deckare och kärleksromaner till faktaböcker finns.

• Kan vara skrivna direkt i lättläst form eller vara en återberättad lättläst version av en känd bok.

Page 13: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

LL-böckerEn bearbetning av en bok till lättläst är en fritt återberättad tolkning av ursprungsboken. Återberättaren ska:

• förkorta och välja vad som kommer med

• göra språket lättläst

• se till att LL-versionen bibehåller stämningen i ursprungsversionen och förmedlar det viktigaste av innehållet.

Ursprungsversionen finns kvar för alla som kan läsa den – LL-versionen ger svaga läsare en chans att ta del av det gemensamma kulturarvet!

Page 14: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

LL-böcker

Lärum-förlaget ger ut finlandssvenska LL-böcker och förmedlar LL-böcker från Sverige.

Lärums senaste LL-böcker:- Filip och båten, Filip och tunneln. På gång: Filip och flyget- Finlands historia. På gång: Världshistorien- Teater, teater

Lärum-förlaget har också gett ut Solklart-serien med lättlästa läromedel.

www.larum.fi/shop

Page 15: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

LL-böcker

• LL-förlaget i Sverige ger ut 20 -30 LL-böcker per år.

• Cirka 10 finska LL-böcker utkommer per år på olika förlag.

• Arbetsgruppen för LL-litteratur beviljar statsstöd för utgivning av LL-böcker i Finland.

Page 16: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

LL-Bladet• Lättläst nyhetstidning som utkommer varannan vecka

• skriver om händelser i Finland och utomlands, om kultur, sport och underhållning.

• riktar sig till många olika målgrupper

• utkommer också på finska med namnet Selkouutiset

• finns som nättidning på www.digipaper.fi/ll-bladet.

Page 17: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

LL-tidningar i andra länder

• I Europa utkommer lättlästa nyhetstidningar också i Sverige, Norge, Danmark, Belgien och Holland.

• Därutöver utkommer lättlästa tidningar för personer med utvecklingsstörning i flera länder

• I några länder utkommer lättlästa tidningar för invandrare, t.ex Sesam i Sverige

Page 18: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

LL-broschyrer • LL-Center gör i samarbete med myndigheter,

andra organisationer och företag.

• Kommunalval, Goda råd om pengar, Så fungerar vår demokrati, Så här använder du biblioteket, FN:s handikappkonvention, Finlands riksdag, Finlands grundlag. På väg: Ny broschyr om EU.

• Går ut med LL-Bladet och finns på Papunet-portalen.

Page 19: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

www.papunet.net/ll

• Artiklar ur LL-Bladet• LL-broschyrer i pfd-format och annan lättläst

information• Omröstning, Tidens gång

Page 20: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

Läsombud

• Ett läsombud läser för och med personer som har svårt att läsa själva, t.ex personer med utvecklingsstörning eller äldre med demens.

• Läsombudet förmedlar information om lättläst material till målgrupperna, samarbetar med biblioteken, leder läsgrupper eller läser individuellt.

Page 21: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

Läsombud i Sverige

• 5 000 läsombud utbildats under 15 år.• De flesta är anställda inom omsorgen och arbetar

med personer med utvecklingsstörning eller äldre och dementa. Läsombud finns också bland biblioteksanställda.

• Kommunala arbetsgrupper stöder läsombuden.• Biblioteken har en central roll: informerar

läsombuden om material, inrättar LL-hörnor, ordnar LL-läsekvällar osv.

Page 22: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

Läsombud i Norge

• 600 läsombud har utbildats sedan 2003.

• Verksamheten koordineras av biblioteken, som rekryterar och förmedlar läsombud.

• Biblioteken samarbetar med organisationen Leser soker bok som beviljar bidrag till bibliotek som vill bli ”Bok til alle”-bibliotek.

Page 23: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

Läsombud i Svenskfinland• LL-Center och Kårkulla samkommun provade den svenska

modellen i ett småskaligt projekt 2006-2007.

• De tre läsombuden samarbetade med biblioteken.

• FDUV planerar ett treårigt läsombudsprojekt i samarbete med Kårkulla, Folkhälsans demenskunskapscenter, Äldrecentrum Österbotten, biblioteken och Svenska studiecentralen.

• Målet är att skapa en bestående modell för verksamheten och ett nätverk av läsombud i hela Svenskfinland och småningom i hela landet.

Page 24: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

Avhandling om LL-böcker på bibliotek

LL-böcker på bibliotekEn studie av bibliotekariers förmedlingsarbete av lättläst litteratur

Av Stina Dahlberg, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, Avdelningen för biblioteks- och informationsvetenskap.

Maj 2007

Page 25: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

Avhandling om LL-böcker på bibliotek

• Undersöker vad bibliotekarier har för tankar och uppfattningar kring LL-böcker och hur de förmedlar dessa böcker till potentiella läsare.

• Läs avhandlingen på www.lattlast.se

Page 26: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

Avhandling om LL-böcker på bibliotek

Problem som bibliotekarierna uppmärksammar kring LL-böckerna:

• Man känner inte till vilka alla målgrupper de riktar sig till.

• Man är osäker på hur man ska bemöta potentiella LL-läsare utan att såra.

• Målgruppen kanske inte alls hittar till biblioteket.• Ingen har specialansvar för LL-böcker, de faller

mellan stolarna.

Page 27: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

Avhandling om LL-böcker på bibliotek

Rekommendationer som kommer fram i avhandlingen:

• Aktiv marknadsföring av biblioteket och LL-böckerna till målgrupperna.

• Tät kontakt med olika aktörer i närsamhället.• En eller två personer med LL-böcker som sitt

ansvarsområde.• Tydligt märkta och välplacerade LL-hyllor, LL-hörnor,

LL-läskvällar.• Projekt kring LL som stöd och styrning för

bibliotekarierna -> Läsombud!

Page 28: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

LL-symbolen

I Finland känner man igen en LL-publikation på den här symbolen:

Page 29: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

LL-Center

• Ger ut LL-Bladet och LL-broschyrer• Gör bearbetningar av texter till lättläst• Ordnar kurser i att skriva lättläst• Bedriver olika projekt kring lättläst• Sprider information om LL• Samarbetar med finska Selkokeskus

Page 30: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

Lärum

• Ger ut finlandssvensk LL-skönlitteratur• Producerar LL-läromedel• Informerar om LL-material• Förmedlar LL-litteratur från Sverige• Förmedlar facklitteratur kring läs- och

skrivinlärning• Informerar och ger råd om hur man kan

använda LL i undervisningen

Page 31: Rätt till litteratur och information –    LL allt viktigare för många

LL på internet

• www.ll-center.fi• www.papunet.net/ll (lättläst)• www.larum.fi• www.larum.fi/shop (böcker)• www.digipaper.fi/ll-bladet• www.lattlast.se (Centrum för lättläst, Sverige)• www.easy-to-read-network.org