Kort efter systerns död föddes Melvin

Sorg och glädjeTema: HudcancerHudcancer är den vanligaste

cancerformen i Sverige

Helt nytt livJag ser cancern som

en parentes i livetPia behövde intevälja mellan jobbet

och medicinen

1/2010

Nytt i år: Fråga

experten!

2 nr 1 2010

Bokslutet ska granskas. Siffrorna pekar mot rekord. Igen. Vi nådde högre än det tidigare rekordet på 427 miljoner kronor. Ni är fantas-tiska, bästa stödmedlemmar och

givare! Finanskris, nedskärningar och långtids-

sjukskrivningar. Pensionen ska räcka till elräkning, deltidslönen till barnstövlar. Ändå har människor i vårt land skänkt mer än någonsin.

Den äldre givaren har förtroende för oss och har levt med oss länge. Det för-troendet måste organisationen förtjäna på nytt och på nytt.

Unga människor engagerar sig mer och mer i den ideella sektorn. De startar webbinsamlingar, de ger via sms. Det verkar som om stödet till en organisation ingår i deras ”budget”.

Men den yngre generationen vill ha koll på vad de ger sin hundring till. De ifrågasät-ter, söker information och jämför.

Deras engagemang ställer krav på Can-cerfonden att vara tydlig. Att berätta om vad

insamlade pengar går till, att visa ett kvitto. Läs om detta på sidorna 25 till 29.

Gemensamt för alla givare är insikten om vad som är viktigt i livet och vad man vill satsa på. Lycka kanske inte är

ytterligare en platt-tv.

I detta nummer av Rädda Livet är temat hudcancer. Att börja tala om att sitta i skuggan när snödrivorna letar sig upp längs husväggarna kan anses något tidigt.

Men si, det är det inte alls. Forskning visar att vi bör vara extra försiktiga när vi tar en vinterveckas se-mester i sydligare länder och överrumplar den bleka huden med starka solreflexer vid strandkanten. Ta en titt på temasidorna, sök skuggan och ödsla med sololjan!

Blir man tre gånger lyckligare med tre platt-tv?

REDAKTÖRMarita Önneby Eliassonmarita.onneby@cancerfonden.se

foRmThe Factory of Design

LAYoUTMadelene Olsson, The Factory of Design

KoRREKTURBirgitta Hessulf, Rödpennan

ANSVARIG UTGIVAREUrsula Tengelin

TEKNISK PRoDUKTIoNSörmlands Grafiska AB.Rädda Livet är tryckt på miljögodkänt papper.

omSLAGSfoToAnna Simonsson

RÄDDA LIVETutkommer med fyra nummer per år och utges av Cancerfonden, den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning.

BLI STÖDmEDLEm – AVGIfT PER ÅR18 – 65 år: 200 krUnder 18 år/över 65 år: 100 krOrganisationer och företag: 1 000 krEnstaka exemplar: 45 kr, inklusive porto

CANCERfoNDENär en fristående, ideell insamlingsorgani-sation med fokus på forskningsfinansiering och opinionsbildning.

CANCERFONDEN, 101 55 StockholmTelefon 020-59 59 59. Fax 08-677 10 01Besöksadress: David Bagares gata 5Webbplats: cancerfonden.se

VILL DU BLI mÅNADSGIVARE?Ring Cancerfonden 020-59 59 59Mån – fre 8 – 21, lö 8 – 14

fRÅGoR om CANCERCancerfondens informations- och stödlinjeTelefon 020-59 59 59, mån – fre 9 – 13infostodlinjen@cancerfonden.se

Jag har börjat blogga! Jag skriver om jobbet med Rädda Livet, om människor jag

möter och har funderingar kring cancerlarm och genombrott.

maritaonneby.wordpress.com

VILL DU HA RÄDDA LIVET i fortsättningen så välkomnar vi dig som stödmedlem i Cancerfonden.

FOTO

MEL

kER

DA

HLS

TRA

ND

FOTO

MEL

kER

DA

HLS

TRA

ND

nr 1 2010 3

4 Sms: Jag har malignt melanomJohanna förlorade sin syster.

6 Pia slapp välja mellan medicin och jobbOmförsäkrad i stället för utförsäkrad. Situationen för Pia blev mycket bättre än hon vågat hoppas.

11 Rörliga män har lägre cancerriskEn timme om dagen på cykeln.

12 Kenneth Nilsson med 40 år av forskningHoppas på ny behandling vid multipelt myelom.

14 HudcancerDen vanligaste typen av tumörsjukdom. Basalcellscancer, skivepetelcancer och malignt melanom – symtom, diagnos och behandling.

18 Cancern – en parentes i liveth-g gör saker som får honom att må bra.

22 Skidåkare i Vancouver-OS– Jag drog en rejäl vinstlott.

27 Allt fler överlever60 procent av patienterna botas.

28 Tre upptäckter 2009Ledtrådar, trafikregler och arv.

30 Låt sorgen ha sin gångDet blev ensamt i Skåne.

Rädda Livet 1/2010

18

16

«Den största risken att skada barnet är att undanhålla det från sjukdomen.» sidan 36

6

20

4 nr 1 2010

Johanna sitter i sin lägenhet i Nacka med lille sonen Melvin sovande på magen. Johanna och sambon Tobias flyttade in förra sommaren med mycket blandade känslor. Glädjen

över Melvin, som föddes i augusti, var förstås stor. Men lika stor var sorgen efter storasyster Sabina, som avled i mars, bara 34 år gammal. Sabina hade malignt melanom som spridit sig till lever, lungor och hjärna; den sista tiden hade hon cancer i hela kroppen.

Sabina vistades sitt sista dygn på Stock-holms sjukhem, som vårdar patienter i livets slutskede. Där läste Johanna i en broschyr om hur människor som närmade sig slutet såg ut.

Gråa i hyn, oregelbunden andning. Beskriv-ningen stämde precis in på Sabina. Först då insåg Johanna allvaret.

Sabina var två år äldre än Johanna, och syst-rarna hade alltid stått varandra nära.

– Det var ofta vi två mot vår storasyster Rosa, säger Johanna. Sabina och jag höll alltid ihop. Därför saknar jag henne så oerhört. Men Rosa och jag har fått en mycket närmare kontakt nu, det känns bra.

Det var också till Johanna som Sabina skickade ett sms hösten 2006: ”Jag har malignt melanom.”

– Hon trodde inte det var så allvarligt. Det

var väl därför hon bara skickade ett sms till mig.

Sabina hade tagit bort flera godartade le-verfläckar tidigare, men den som var malign hade hon gått med länge. Johanna hade tjatat på Sabina att hon skulle låta undersöka den.

Melanomet opererades, några lymfkörtlar togs bort.

– Vi trodde att cancern var borta.

Men i november 2007 kände Sabina en knöl i bröstet. Cancern hade kommit tillbaka. Och sedan spred den sig gradvis till allt fler organ. Trots cytostatikabehandlingar gick sjukdomen inte att hejda.

Sms:

- Jag trodde aldrig att Sabina skulle dö. Hon var ju en sådan kämpe! Inte förrän hennes sista dygn förstod jag att hon inte skulle klara sig. Johanna Najjar förlorade sin älskade syster Sabina våren 2009.TEXT INGRID JACOBSSON FOTO ANNA SIMONSSON OCH PRIVAT

Att vara när stående

Jag har malignt melanom

nr 1 2010 5

Johanna hade gärna följt med till sjuk-huset, men på läkarbesök och behandlingar gick Sabina oftast ensam. Hon ifrågasatte inte läkarna på Karolinska Universitetssjuk-huset Solna, trots att familjen ville att hon skulle skaffa sig en second opinion.

Ett år före sin död startade Sabina en blogg på nätet, inspirerad av en annan ung kvinna med cancer som hon träffat.

– Bloggen blev jätteviktig för henne, säger Johanna. Där skrev hon hur hon mådde och om sina tankar och känslor. När hon träffade oss i familjen och sina kompisar ville hon inte prata om cancern, utan om glada,

positiva saker. Visst talade vi om sjukdomen och läkarbesö-ken, men ofta sade hon ”Läs bloggen i stället”.

Johanna har funderat mycket över varför Sabina reagerade som hon gjorde:

– Kanske fick hon svårt att sortera alla råd som vi

gav henne, och därför ”stängde hon av”. Alla omkring henne ville ju så väl, någon läste om en typ av behandling och tipsade om den, en annan om en ny medicin. Det blev nog för mycket, därför valde hon att bara lyssna på läkarna.

Sabina levde med sina två döttrar, 12 och 8 år. Hon hade separerat från barnens pappa och hade delad vårdnad om flickorna. Ett och ett halvt år före sin död

träffade Sabina en ny man, Henry, och blev blixtförälskad. De förlovade sig och flyttade ihop, trots att hon redan då var sjuk. Men Sabina var så övertygad om att hon skulle klara sig.

– Sabina var en kämpe och hon var positiv in i det sista, minns Johanna. Vi peppade henne också och sade ofta ”Kämpa på!” Men sista gången hon lades in på Karolinska, en vecka före sin bortgång, sade hon till mig: ”Jag orkar inte kämpa längre.”

– Då svarade jag: ”Du får ta det lugnt nu.” Nu efteråt har jag tänkt mycket på det där – varför sade vi alltid att hon skulle kämpa på? Det kanske blev en press på henne? Men vi ville ju så gärna att hon skulle bekämpa cancern.

I januari 2009 fick Sabina veta att hon hade två till sex månader kvar att leva. Direkt bestämde hon att familjen skulle göra en sista resa. Tillsammans med Henry och dött-rarna, sin mamma, Johanna och Tobias åkte Sabina till Kanarieöarna. Trots att Sabina var märkt av cancern hade de en underbar vecka. Sabina lade ut flera härliga bilder från resan på bloggen.

– Men då hade hon börjat prata om hur det skulle bli ”sedan”. Sabina hade tänkt igenom vad som skulle hända med hennes saker när

hon var borta. Hon skrev upp på olika lappar vem som skulle ha vad. Hon orkade också städa så att det skulle vara fint därhemma när hon lämnade hemmet. Och hon gav mig alla koder till sin dator.

– Sabina pratade mycket om barnen, de bor hos sin pappa nu och har det bra där. En vän fick lova henne att komma ihåg att den äldsta flickan ska vaccineras mot livmo-derhalscancer om två år. Och jag fick lova att fortsätta med bloggen. Samma dag som Sabina dog fick vi 1 663 kommentarer. Hon fick ett otroligt gensvar! Fast nu skriver jag inte så ofta, jag kommer nog att sluta snart.

Sabina planerade också sin egen begravning, mamman och Johanna var med vid olika tillfällen på begravningsbyrån. De följde Sabinas önskemål i allt, utom när det gällde kistan.

– Hon tyckte att vi skulle ta den billigaste kistan, men det gjorde vi inte. Vi tog en fin, vit i stället.

Livet gick vidare, och fem månader efter Sabinas död födde Johanna lille Melvin. Sabina hade så gärna velat vara med om för-lossningen, men nu blev det inte så. Johanna saknade Sabina så mycket.

– Jag började storgråta mitt under förloss-ningen. Barnmorskan blev rädd och undrade vad som stod på, och när jag berättade blev hon också ledsen.

Att någon av systrarna skulle få cancer i så unga år fanns inte i Johannas föreställnings-värld.

– För mig var och är cancer lika med död. Men jag kommer absolut att gå till läkare snabbt om jag skulle misstänka en tumör. Och jag har slutat sola. Förut älskade jag att sola, nu känns det helt tvärtom. Det är inte ens skönt att pressa längre.

Tre råd till närstående Ta vara på tiden! Gör roliga saker tillsam-

mans, res gärna. Fina minnen är skönt

att ha.

Låt den sjuka avgöra hur mycket hon eller

han vill prata om sjukdomen. Pressa inte

på.

Prata om framtiden, hur det ska bli för

de efterlevande. Även om det är jobbigt,

är det säkert bra för den som är döds-

sjuk. Det är lugnande att veta att ”allt är

ordnat”.

6 nr 1 2010

För två år sedan drabbades Pia av bröstcancer och genomgick både operation och strålning. Efter det blev hon ordinerad hormon-behandling under fem års tid

för att motverka att cancern ska komma tillbaka. Problemet var att medicinen gav mycket biverkningar som stelhet och krafti-ga svettningar, både dag- och nattetid. Men värst var tröttheten, en enorm kraftlöshet som inte går att beskriva med ord.

– Jag orkar x antal timmar, sedan är det slut. Jag orkar inte ens tömma en diskma-skin, berättar hon.

Så Pia jobbade 50 procent. Det var vad hon klarade av. Men förra våren hörde Försäkringskassan av sig om de nya sjuk-försäkringsreglerna och förklarade att Pias sjukdagar höll på att ta slut. Samtalen och breven skapade stor stress och oro. Hur skulle hon göra? Pia kände sig pressad att gå upp till 75 procent, men kroppen sade ifrån.

– Det gick inte att jobba 75 procent, och samtidigt ta medicin, förklarar hon.

Pia rådgjorde med sin läkare men det fanns inga bra lösningar. Det enda som återstod var att avbryta behandlingen, så det gjorde Pia i augusti. När vi träffas i januari har biverkningarna ännu inte klingat av och enligt läkaren kan det ta månader innan de försvinner. Det tär på både kropp och psyke att vilja men inte kunna. Från Försäkringskassan har hon inte fått något stöd, tvärtom. När Pia för-sökte förklara sin trötthet fick hon höra att

”vi är alla trötta när det är så grått väder” och ”lite biverkningar får man tåla”.

– Jag vill slippa höra sådana uttalanden! För jag vill göra rätt för mig, men jag kan inte jobba heltid när jag mår så här.

Pia älskar sitt jobb som marknadsassis-tent på flygbolaget Skyways och de timmar hon är på jobbet betyder oerhört mycket. Men enligt de nya reglerna ska hon stå till arbetsmarknadens förfogande. Så nu är hon inskriven på Arbetsförmedlingen, Af.

– Det är helt absurt. Jag har ju redan ett jobb. Det finns inget annat som jag kan byta till.

Några veckor senare löste sig dock allt. Pias arbetsgivare grep in och hon fick gå ner i tjänst till 50 procent. Resten av tiden går Pia på Af:s introduktionsprogram under tre månader som innebär att hon kan fullfölja sin medicinska behandling. Samti-digt går hon på en del andra behandlingar som i viss mån lindrar biverkningarna.

– Jag är väldigt glad över det här. Det var mycket bättre än jag hade väntat mig, berättade hon i ett inslag i Rapport i början av februari.

Pia slapp väljaJobbet eller medicinen:

Många cancerpatienter har varit mycket oroliga för vad de nya sjukförsäkringsreglerna skulle komma att innebära. Pia Hackzell Almgren i Stockholm kände sig pressad att gå upp i arbetstid och tvingades avbryta sin medicinering. Men allt ordnade sig. TEXT JENS EKELUND FOTO MAGNUS LIAM

Inga hårdare tagI december tvingades regeringen mildra

sjukförsäkringsreglerna efter en massiv

kritikstorm. Men en genomgång som

Försäkringskassan har gjort visar att det

aldrig blev några hårdare bedömningar för

cancerpatienter med de nya reglerna.

källa: Försäkringskassan

nr 1 2010 7

Socialförsäkringsminister Cristina Hus­mark Pehrsson tycker att kritiken mot de nya reglerna i sak är omotiverad. för ingen blir utförsäkrad utan omförsäkrad.

– De flesta får en högre ersättning än tidigare, betonar hon.

Hur ser ministern på kritiken mot reformen?– Med tanke på det tonläge som har präglat debatten förstår jag om många människor har känt en oro. Men även om jag har stor respekt för att det är svårt både att genom-föra och ta till sig förändringar tycker jag att kritiken i sak är omotiverad. Den stora skillnaden jämfört med tidigare är att vi satsar på aktiv rehabilitering i stället för långa, passiva sjukskrivningar och förtids-pensionering. Finns det anledning att mildra reglerna? – Det var nödvändigt att genomföra för-ändringar. Sen är jag den första att erkänna att det är svårt att förändra. Men svårighe-ter får inte innebära att vi inte vågar göra nödvändiga reformer. Jag tycker att det är felaktigt att beskriva reformen som att vi skärper reglerna. Vi stärker till exempel skyddet vid sjukdom för alla under de första sex månaderna. Samtidigt förstärks skyddet för dem som är allvarligt sjuka. Det gäller exempelvis cancersjuka. På vilket sätt stärks skyddet?– I det tidigare systemet för prövning av arbetsförmågan skulle den successivt

bedömas mot en allt större del av arbets-marknaden. Men med det nya systemet finns en skyddad tid på minst sex månader då arbetsförmågan inte prövas. Vid sex månaders sjukskrivning görs dock, med vissa undantag, normalt en prövning mot hela arbetsmarknaden. Undantag görs också i fall då en sådan prövning skulle vara oskälig, exempelvis vid allvarliga tumörsjukdomar. I det tidigare systemet var det också obligatoriskt att pröva om någon skulle beviljas förtidspension innan ett års sjukskrivning. Det innebar i så fall att ersättningen sänktes från 80 till 64 procent. I den nya modellen kan personer med allvarliga tumörsjukdomar däremot få sjukpenning med 80 procent på obegränsad tid.På regeringens webbplats står det att ”tryggheten ska bevaras för dem som drabbas av sjukdom”. Hur kan man vara fort-satt trygg om man mister sin ersättning?

– I debatten om den nya sjukförsäkringen har det förekommit en rad felaktiga upp-gifter om ersättningen under introduk-tionen hos Arbetsförmedlingen. Jag vill därför understryka att det handlar om en omförsäkring, man går från en försäkring till en annan, där de flesta får en högre ersättning än tidigare. Självfallet kvarstår också möjligheterna att få förtidspension på hel- eller deltid för den som bedöms ha en permanent nedsatt arbetsförmåga.

Omförsäkrad – inte utförsäkrad

Oppositionen vill riva upp reformenOm oppositionen vinner valet river de upp reformen. I stället tänker de bland annat satsa resurser på en rehabiliteringsfond.

Tidsgränsen på 550 dagar ska avskaffas och sjukförsäkringen ska omfatta fler än i dag. Taket ska höjas till tio basbelopp och er-sättningen vid sjukdom ska vara 80 procent under hela sjukpenningperioden. De som blivit utförsäkrade ska dessutom återförsäk-ras om de behöver det.

Statliga resurser ska satsas i en rehabilite-ringsfond för att säkerställa att människor verkligen får tillgång till rehabiliterande insatser. Det lovade de rödgröna oppositions-partierna på Dagens Nyheters debattsida den 19 januari 2010.

Statsministern avfärdade förslaget som en ofinansierad fusköverenskommelse som skulle kosta 3,3 miljarder kronor.

Enligt Ylva Johansson (s), vice ordförande i socialutskottet, är summan inte orealistisk, och det kommer att finnas täckning för den i oppositionens vårbudgetförslag.

Mer a-kassa från börjanEn tidsgräns för sjukpenning har införts på

två och ett halvt år. Efter det väntar arbets-

livsintroduktion på Arbetsförmedlingen, Af, i

tre månader och sedan hänvisas man till Af:s

övriga åtgärder. Detta gäller både för hel- och

deltidssjukskrivna.

För dem som inte kan klara introduktionen

eller jobba över huvud taget (en tredjedel

enligt Försäkringskassans beräkningar i sitt

remissvar till regeringen) blir det därefter en

återgång till sjukpenning.

När det gäller a-kasseersättningen får de

flesta enligt uppgift högre ersättning än

tidigare, 80 procent av inkomsten i stället för

73 procent (som den förlängda sjukpenningen

är) de första 200 arbetsdagarna. Sedan sjunker

ersättningen stegvis från 70 till 65 procent.

Den som inte är med i a-kassan får grund-

ersättning på 223 kronor/dag med möjlighet

att gå med i a-kassan på nytt och efter tre

månader få 80 procent av inkomsten.

Helt undantagna från de nya reglerna är

svårt sjuka som vårdas på sjukhus eller får

annan omfattande vård, de som inte kan

tillgodogöra sig information på grund av sin

sjukdom eller om återgång till arbete medför

allvarlig risk för försämring.

– Jag vill understryka att de handlar om en omförsäkring, man går från en försäkring till en annan 

där de flesta får en högre ersättning är tidigare, säger socialförsäkringsminister Cristina Husmark 

Pehrsson. 

FOTO

HA

NN

A T

ELEM

AN

8 nr 1 2010

«Den största risken att skada barnet är att undanhålla det från sjukdomen.»

Ingen hjärntumör med mobilOm mobiltelefonanvändning ökar risken för hjärntumör har diskuterats i flera år. Men nu har en ny stor nordisk studie konstaterat att mo-bilerna verkar vara riskfria. Forskarna har undersökt cancerstatistiken för 16 miljoner människor i Norden under åren 1974 – 2003.

– Våra siffror visar ingen ökad risk åtminstone under en tioårsperiod. Siffrorna är betryggande, men vi vet

ingenting om längre perioder än så, säger Maria Feychting, profes-sor vid Karolinska Institutet, och en av dem som jobbat med studien i Sverige.

Att sluta röka är det effekti-vaste sättet att minska risken för lungcancer. Och att ge sig ut på en löprunda är det effektivaste sättet att minska röksuget. Det har forskare vid University of Toronto, och University of Exeter, konstaterat. De mätte

förändringar av kroppens pro duktion av stresshormonet kortisol före, under och efter det att försökspersonerna antingen hade promenerat eller joggat.

Studien visade att både pro-menader och löpning minskade röksuget. Men effekten av en

löprunda varade längre än pro-menadens effekt och det var bara löprundan som sänkte halten av kortisol. Forskarna drar därför slutsatsen att man bör ägna sig åt motion av måttlig–hög intensitet för att bli kvitt röksuget.

Joggning minskar röksuget

Cytostatika gör nyttaKvinnor som passerat kli-makteriet och fått hormon-positiv bröstcancer har tidiga-re behandlats med medicinen tamoxifen. Sedan ett antal år har flera också fått cytosta-tikabehandling. I en studie från amerikanska Southwest Oncology Group konstateras nu att de kvinnor som först fick cytostatikabehandling och sedan tamoxifen i fem år klarade sig bäst.

– hundra biljoner. Så många

celler består din kropp av.

Och alla har bildats från

den befruktade äggcellen

som först delade sig i två,

sedan fyra, sedan åtta och

så vidare.

100 000 000 000 000 cellerPatienter som har hudcancer

av andra typer än melanom,

till exempel basalcells- eller

skivepitelcancer, har ofta fler

än en tumör. Det är därför

viktigt att undersöka hela

kroppen på dessa patienter.

Det konstaterar forskare vid

Monash University i Melbour-

ne. 100 patienter undersöktes,

av dessa hade 67 stycken fler

hudförändringar än just den de

sökte för.

Undersök hela kroppen

Antalet fall av bröstcancer bland kvinnor i 50-årsåldern har sjunkit de senaste åren. Det har konstaterats i en svensk studie, som nyligen publicerats. Forskarna vet inte säkert varför,

men tror att det har med den minskade förskrivningen av östrogen att göra.

– Vi kan inte finna någon annan sannolik förklaring till nedgången än minskad använd-

ning av hormonersättningspre-parat, säger docent Mats Lambe, Karolinska Institutet, som till-sammans med doktor Annette Wigertz är huvudansvarig för studien.

Färre får bröstcancer

Yvonne Brandberg, professor vid karolinska Institutet

Nytt namn på Skånesjukhus

Universitetssjukhuset i Lund och

Universitetssjukhuset MAS heter från

den 1 januari 2010 Skånes universitets-

sjukhus.

nr 1 2010 9

72988… är sms-numret till Cancerfondens insam-

lingar. Via ett sms kan du enkelt skänka 50 kr

till cancerforskningen. Läs mer på

cancerfonden.se

Leukemi och ärftlighetKronisk lymfatisk leukemi, kll, är den vanligaste formen av leukemi i västvärlden, men den är ovanlig i Asien. Nu har forskare vid Uppsala universitet i samarbete med forskargrupper i England och Spanien undersökt arvsmassan hos drygt 8 000 européer och funnit genetiska varianter som är kombinerade med risk att utveckla kll. Fors-karna, under ledning av profes-sor Richard Rosenquist Brandell, kommer nu att jämföra genvari-anterna med andra folkgrupper för att försöka komma fram till varför sjukdomen varierar så mellan olika världsdelar.

Rökning kan orsaka tarmcancerAtt rökning ökar risken för lung-cancer är fastslaget sedan länge. Nu har forskare vid American Cancer Society i Atlanta visat att lång tids rökning också ökar risken för tjock- och ändtarms-cancer. I en amerikansk studie följdes drygt 184 000 personer under åren 1992–2005. Det visade sig att det fanns en riskök-ning för tarmcancer på omkring en tredjedel för rökarna jämfört med dem som aldrig rökt.

Lungcancerföreningen Stödets årliga stipendium har

delats ut till Roger Henriksson, professor och verksam-

hetschef vid Radiumhemmet, Stockholm, och Monica

Sandström, sekreterare på Norrlands universitetssjuk-

hus i Umeå. Stipendiet är på 50 000 kronor och ska

användas för fortbildning inom lungcancerområdet.

Stödets stipendiumÄr du närstående till en cancer-

patient och vill ha någon i

samma situation att tala med?

Då kan du söka en Samtalsvän

på Cancerfondens webbplats.

Läs mer på cancerfonden.se

Samtalsvän

I tolv kyrkor i Sverige ar­rangerade Cancerfonden tillsammans med Svenska kyrkan ljusmässor på Världs­cancerdagen.

– Cancerforskare berättade om sina verksamheter och drabbade talade om hur det är att vara

patient alternativt närstående, säger Britta Hedefalk, projekt-ledare för Världscancerdagen. – Detta blandat med musik uppskattades av många som hade tagit sig fram i snömod-den och nått kyrkorna för en timmes ljusmässa.

I Katarina kyrka i Stockholm

berättade en mamma om hur det är att mista sitt barn i cancer.

– I vården är man som föräl-der till vuxet barn bortglömd och osynlig, sade Marie Tisell från Vällingby. Det spelar ingen roll om barnet är fem eller 42 år. Sorgen är den samma.

4 februari för cancer i världen

FOTO

MA

RIT

A Ö

NN

EBY

ELI

ASS

ON

Ljuständning i Västerstrands kyrka i Karlstad. 

10 nr 1 2010

7 500 sminkväskor… delas ut till kvinnor med bröstcancer

i Stockholm. Det är bröstcancerfören-

ingen Amazona som erbjuder väskorna.

I väskan, som är i sammet med ett brode-

rat rosa band på, finns också information

om Amazonas arbete.

158 miljoner kronor delades ut på Postkodlotteriets Grann­yra i Kortedala i Göteborg en kylslagen januarisöndag. Av de 84 vinnarna blev 22 nya miljonärer.

– Det var en fantastisk tillställ-ning då man trotsade kylan och samlades på Kortedala Torg, berättar Viveca Zanderholm från Cancerfonden som deltog i ar-rangemanget. En riktig folkfest!

Årstidsgatan blev den verkliga

vinnargatan. Där bor postkodvin-narna som den dagen blev mång-miljonärer. Högsta vinsten på 25 176 549 kronor gick till Kurt Johansson, 66 år, som har tre lotter. Det är den största vinsten i Postkodlotteriets historia.

– Vi fick se många glädjetårar när folk blev miljonärer! Det var rörande att ta del av människo-öden och att se hur glada folk blev när de vunnit.

Vinnarna i postkoden får dela på 65 procent av vinstpotten.

Resterande 35 procent går till alla vinnarna i postnumret, även de som vinner i postkoden.

Cancerfonden är en av 27 organisationer som är förmåns-tagare i Postkodlotteriet. 2009 fick Cancerfonden 27 miljoner kronor.

– Dessa pengar kommer att användas för att stödja noggrant utvalda cancerforskningsprojekt i nationell konkurrens, säger Magnus Lindegård, insamlings-chef på Cancerfonden.

Prostata­tumörer ”svälts ut”Varje år får cirka 8 700 svenska män prostatacancer. Om den spridit sig i kroppen avlägsnar läkarna manligt könshormon ur kroppen för att hindra metastaserna att växa. Detta bromsar tillväxten en tid, men kan inte helt stoppa spridningen. Nu har doktoran-den Sofia Halin vid Umeå universitet i sin avhandling visat att ett protein som finns i frisk prostatavävnad saknas i tumörer. Om man återinför detta bromsas tumörtillväxten genom att blodkärlen som förser tumören med näring blockeras. Dessutom visar Sofia Halin att det är effektivt att behandla inflammation runt tumörerna för att hämma tillväxten.

Massage minskar lymfödemKvinnor som fått lymfkörtlar i armhålan borttagna vid en bröstcanceroperation drabbas ofta av lymfödem. När lymf-systemet skadas samlas vätska i armen, som svullnar och värker. Forskare vid Alcalá de Henares-universitetet i Madrid har nu visat att massage och träning av axeln kan minska ödemet i minst ett år efter operationen. Ef-fekten på längre sikt måste också studeras.

Postkodlotteriets Grannyra:

22 nya miljonärer i Kortedala

Två av de vanligaste cancerfor-

merna, hud- och lungcancer, har

nu fått sina genetiska koder kart-

lagda. Detta kan revolutionera

behandlingen av cancer, hoppas

forskarna vid Wellcome Trust

Sanger Institute i Storbritan-

nien som gjort kartläggningen.

I framtiden kan man kanske

konstatera om en tumör finns

i kroppen genom ett enkelt

blodprov. Dessutom kan man då

skräddarsy mediciner som at-

tackerar de skadade generna.

Genkod kartlagd för hud­ och lungcancer

När man står med en check på över sju miljoner kronor i handen är det naturligt att tappa hakan.

FOTO

PA

TRIk

ÖS

TER

BER

G/S

VEN

SkA

PO

STk

OD

LOTT

ERIE

T

nr 1 2010

Jan Zedenius

När är risken för metastaser som störst? Första året efter operation eller senare i livet?

– Alla cancersjukdomar behandlas inte med operation.

Allmänt kan man säga att de allra flesta återfall inträf-

far de två till tre första åren efter avslutad behandling.

Risken för återfall avtar med tiden. Därför upphör efter

en tid de kontroller man blir kallad till efter avslutad

behandling.

Om jag har cancerceller i min kropp och bryter benet – kan benbrottet göra att en cancersjukdom uppkommer?

– Nej, benbrott orsakat av ett trauma har ingenting

med cancersjukdom att göra.

Innebär förstorade lymfkörtlar alltid cancer, om man inte haft någon virusinfektion eller förkylning som kan förklara dessa?

– Nej, förstorade lymfkörtlar beror inte alltid på cancer,

virusinfektion eller förkylning. Förstorade lymfkörtlar

kan även orsakas av ett sår eller annan infektion i

en del av kroppen. Det är inte alltid man känner till

orsaken till en eller flera förstorade lymfkörtlar. Med

tiden brukar dock förstoringen försvinna och man

känner inte längre lymfkörtlarna.

Jag är en kvinna på 60+ som känner stickningar i kroppen lite här och där. Det har pågått något år. Nu har jag sedan några månader en molande värk på höger sida i ryggen. Är det något jag behöver kontrollera? Lungcancer?

– En molande värk i ryggen på ena sidan kan ha många

olika orsaker. För att få reda på vad som orsakar dina

besvär måste du kontakta en läkare som gör en utred-

ning. Beställ tid hos din husläkare på den vårdcentral

du tillhör.

Vad är viktigast om jag vill undvika cancer – bra kost eller undvika solen?

Svårt att svara enkelt på. Avstå från rökning, är mitt

bästa råd! I fråga om kost och sol är överdrifter av

ondo i båda fallen. En allsidig kost, till exempel den så

kallade medelhavskosten, är att föredra, men framför

allt ska man se upp med övervikt. Den kan

leda till ökad risk för olika cancersjukdo-

mar. Mitt råd är också att skydda de

små barnen mot solen.

Jan Zedenius är docent och överläkare

vid karolinska Universitetssjukhuset.

Han bedriver cancerforskning vid

institutionen för molekylär

medicin och kirurgi. Där-

utöver är han biträdande

vetenskaplig sekreterare

vid Cancerfonden.

Strålsäkerhetsmyndigheterna i Sverige, Norge, Finland och på Island har gått ut med en rekommendation om förbud mot solariesolning för personer under

18 år. Strålsäkerhetsmyndigheten i Sverige uppmanar landets alla kommuner att ta bort solarier i sim- och sporthallar.

För att en cancertumör ska växa behöver den syre och näring från blodet. Ett sätt att stoppa tillväxten är alltså att hämma blodkärlsbildningen i tumören. Nu har forskare vid Karolin-ska Institutet under ledning av docent Kristian Pietras funnit en metod att blockera en receptor i blodkärlsceller som hämmar

Tumörtillväxt kan hämmas

kvinnor med hormonkäns-

liga brösttumörer får ofta äta

antihormonella läkemedel i

fem år efter det att tumören

opererats bort. De läkemedel

som används är tamoxifen och

anastrozol. Anastrozol (Arimi-

dex) är nyare, och i en interna-

tionell studie av 9 300 patienter

har man nu kunnat konstatera

att det är mer effektivt, ger

mindre risk för återfall och färre

biverkningar.

Färre biverkningar

Män som är fysiskt aktiva löper mindre risk att utveckla prostatacancer. Det har forskare vid Karolinska Institutet kunnat konstatera. Forskarna, som letts av doktor Nicola Orsini, har mätt den fysiska aktiviteten både på jobbet och på fritiden hos 45 000 svenska män. Män som rör på sig under mer än hälften

av sin arbetstid har 20 procents lägre risk för prostatacancer jämfört med dem som har stillasittande arbete. De som går eller cyklar mer än 60 minuter per dag har 14 procents lägre risk jämfört med dem som rör sig mellan 20 och 40 minuter per dag.

Rörliga män har lägre cancerrisk

Åldersgräns för solarium

Fråga experten

kärlbildningen och därmed en tumörs tillväxt. Blockeringen kan, i kombination med läkeme-del, leda till bättre behandlings-former, hoppas forskarna.

Sänd din fråga till jan.zedenius@ cancerfonden.se Skriv Experten i ämnesrutan.Jan Zedenius besvarar

dina frågor i Rädda Livet.

12 nr 1 2010

I oktober förra året hölls ett internatio-nellt seminarium på Rudbecklaborato-riet i Uppsala om b-cellstumörer. Mötet arrangerades till Kenneth Nilssons ära som själv ägnat en 40-årig forskargär-

ning åt detta ämne. Dagen inleddes av professor Georg Klein

som talade om publicerade arbeten från tidigt 1970-tal då Kenneth Nilsson presente-rade banbrytande resultat om ”vilande celler som i själva verket inte alls är vilande”.

En synnerligen intressant och om växlande dag för Kenneth Nilsson som tar sig tid att

tala med Rädda Livet om de b-cellstumörer som haft hans fulla forskarintresse. Vad är han då mest nöjd med i sin forskning? Han pekar på framsteg under olika decennier.

– Under avhandlingsarbetet och fram till omkring 1980 fokuserade jag på den roll som ett herpesvirus, Epstein Barr-viruset, spelade vid utveckling av Burkitts lymfom.

I samarbete med Georg och Eva Klein samt Lore Zech, samtliga verksamma vid Karolinska Institutet, visade de bland annat hur detta virus kunde göra normala b-celler odödliga med förmåga att växa som cellinjer

i laboratoriet. Det viktigaste resultatet av samarbetet mellan laboratorierna i Uppsala och Stockholm var dock att identifiera den genetiska förändring som är avgörande för att Burkitts lymfom ska uppstå.

Under 1980- och 90-talen utredde de varför tumörcellerna vid leukemier och lymfom inte mognar ut, upphör att dela sig och slutligen dör, i likhet med normala b-celler. Tumörcellerna delar sig i stället oupphörligt.

– Det vi gjorde var att identifiera olika ämnen som kan få tumörcellerna att mogna

Vilken roll spelar tumörstamcellerna i olika typer av blodcancer? Det är det mest spännande spörsmålet för professor Kenneth Nilsson i dag. Hans arbetsfält har varit tumörer som utgår från B-celler, det vill säga leukemier, lymfkörteltumörer och multipelt myelom.

FO

TO J

EAN

ETTE

HÄ

GG

LUN

D

Hoppas på ny behandling vid multipelt myelom

Kenneth Nilsson med 40 år av forskning:

Nedslag i forskar-världen

Ulf Klein (till vänster) föreläste om vad som kännetecknar svekfulla celler i immunförsvaret vid ett seminarium i Uppsala. Mötet 

arrangerades till Kenneth Nilssons ära efter 40 års forskargärning. 

nr 1 2010 13

Vad kännetecknar de svekfulla celler i immunförsvaret som låter sig omvandlas till laglösa leukemiceller? Hur skiljer de sig från sina plikttrogna syskonceller? Ulf Klein, Columbia University, samlar ledtrådar och ser ett mönster växa fram vid kronisk lymfatiskt leukemi.

Kronisk lymfatisk leukemi, kll, är en mång-facetterad och gåtfull sjukdom. Detta beror till stor del på att den vanligaste typen utgår från en av de mest komplexa celltyperna i kroppen: b-lymfocyterna. Dessa är ett slags försvarsceller som tillverkar och använder antikroppar för att bekämpa främmande och skadliga ämnen. b-lymfocyterna finns i många varianter, som alla har en mycket invecklad livscykel.

Forskarna har länge frågat sig varför fredliga b-lymfocyter kan omvandlas till tumörceller av skiftande aggressivitet. Vilka speciella egenskaper har dessa ”förrädarcel-ler”? Är de av en typ eller flera? På vilket sätt spelar kromosomskador in i sjukdomsbilden? Är det möjligt att spåra upp dem i immun-försvarets myller av olika celltyper?

Vissa av dessa frågor kan besvaras utifrån de ledtrådar som leukemicellerna strör omkring sig.

En av de främsta i världen på b-lymfocytom-vandling är docent Ulf Klein, ursprungli-gen från Universität zu Köln, men numera verksam vid Columbia University i New

York. Under senare år har han gjort mycket intressanta upptäckter med så kallad mikromatris-teknik (eng microarray) – en metod med vilken man kan studera genernas aktivitet i en celltyp eller en vävnad.

Ulf Klein och hans kolleger har bland annat gjort jämförande studier av friska respektive tumöromvandlade b-lymfocyter. De har då lyckats identifiera så kallade transkriptionsfaktorer – genernas av- och på-knappar – som kan vara inblandade då friska celler förvandlas till tumörceller. En av de mest intressanta heter irf4, och spelar en viktig roll vid normal b-lymfocytmognad. Ulf Klein och hans grupp hoppas nu kunna ringa in var och när i b-lymfocyternas livscy-kel det går snett, och det normala går över i det sjukliga.

Ett annat viktigt bidrag till kunskapsin-samlingen kommer från en svensk grupp i Linköping, ledd av professor Anders Rosén. De visade härom året att de antikroppar som produceras av leukemicellerna vid kll inte bara är riktade mot vissa bakterier, utan även mot skadade och döende, kroppsegna celler. Det skvallrar om att dessa leukemicellers ursprung är b-lymfocyter som ingår i första linjens försvar i kroppen.

Anders Rosén hoppas att gruppens forsk-ning kan lägga kunskapsbasen för en ny terapiform, genom vilken vaccination mot pneumococker skulle kunna hämma vidare utveckling av sjukdomen.

– Om sjukdomen upptäcks tidigt skulle ett vaccin kunna eliminera drivkraften, det vill säga antigenet, och få b-lymfocyterna att vissna och dö, förklarade Anders Rosén för Rädda Livet efter föredraget.

Forskaren Federico Calligaris-Cappio har pekat ut att kll är som Askungen: tidigare förbisedd, nu balens mittpunkt.

– Just nu är området oerhört intressant med flera stora grupper i världen som stu-derar kll och dess biologi. Nya fynd avlöser varandra hela tiden, säger en nöjd Anders Rosén.

OLLE BERGMAN

ut och därmed sluta dela sig. Vi kan alltså bota tumörcellinjer i laboratoriet med ämnen som i vissa fall är kroppsegna, hormonlik-nande så kallade differentieringsfaktorer.

Studier pågår nu runt om i världen för att utvärdera hur effektiv en sådan differentie-ringsbehandling kan vara för patienter med leukemi.

I dag är Kenneth Nilsson mest nöjd med arbetet som rör multipelt myelom; en tumör av antikroppsbildande b-celler som växer i benmärg.

– I samarbetet med Helena Jernberg-Wiklund utarbetar vi nu nya behandlings-metoder som baserar sig på vårt tidigare grundforskningsfynd att överlevnaden hos tumörcellerna vid multipelt myelom är beroende av att cellerna stimuleras av den egenproducerade tillväxt- och överlevnads-faktorn insulin-like growth factor i (igf-i). Genom att stänga av mottagarstrukturen för igf-i på cellytan med hjälp av ett kemiskt ämne, och därmed initiera självmord hos tumörcellerna, hoppas vi kunna utveckla en ny behandlingsmetod för multipelt myelom.

Kenneth Nilsson har arbetat 23 år på Can-cerfonden. Dels i prioriteringskommittéer och forskningsnämnden, dels under tio år som ordförande i forskningsnämnden.

– Under ordförandetiden hade jag möjlig-het att påverka; intressant och viktigt. När universitetsvärlden blev alltmer administ-rativt komplicerad och byråkratisk kändes Cancerfonden som ett vattenhål.

En bakåtlutad pensionärstillvaro vid fyllda 67 har inte Kenneth Nilsson. Han sitter på labbet mest varje dag och fortsätter med sin forskning, nu som professor emeritus.

– Men jag tar mig också tid att tillsam-mans med min hustru åka skidor och skrid-skor på dagtid. Gör det jag finner spännande och intressant, men har tid för annat. Jag har det väldigt bra.

Nog verkar han ha haft ett innehållsrikt forskarliv. Kolleger tackade under semi-nariet för ett värdefullt samarbete. Enligt bilder från det privata albumet avslutades de vetenskapliga mötena ofta både med lunch på bergets topp och smutt på kvalitetsvin i berömda vinkällare. Därför en person-lig gåva av kluckande karaktär från en av gästföreläsarna, professor Fritz Welchers från Berlin.

MARITA ÖNNEBY ELIASSON

Ordlista B-cell är en typ av vit blodkropp som bildas

av blodbildande stamceller i benmärgen.

Benmärg är den vävnad som finns inuti

skelettet.

Stamceller är omogna och finns i alla

flercelliga organismer. Dessa celler kan dela

sig ett obegränsat antal gånger och de har

också förmågan att mogna till flera olika

typer av celler.

Jakt efter genernas av- och på-knappar

Ulf Klein om immunförsvarets förrädare:

14 nr 1 2010

Tema: Hudcancer

Allt fler med basalcellscancer

Skivepitelcancer – de flesta botas

Uppmärksamma ett förändrat födelsemärkeMalignt melanom är den allvarligaste av hudens tre vanliga cancerformer.

Progno sen har förbättrats, men antalet dödsfall har ökat på grund av att allt fler diagnoser ställs varje år. 2007 avled 475 personer.

Melanocy ter, pigmentceller, finns i överhudens nedersta skikt och har till uppgift att producera pigmentet melanin,

som skyddar kroppen mot solens ultravio-letta strå lar. Ansamlingar av melanocy-ter kallas födelsemär ken, leverfläckar eller nevi. Det finns flera olika typer av malignt melanom i huden, men den vanligaste uppkommer i ett förändrat födelsemärke.

År 2008 diagnostiserades nästan 2 600 fall.

Cancerformen utgår från de skivepitel-celler som bygger upp mellanskiktet av hudens översta lager, överhuden.

Cancer i hudens skivepitel har ökat med över 4 procent årligen de senaste tio åren.

År 2008 registrerades cirka 2 600 nya fall hos män och drygt 1 800 fall hos kvinnor.

Basalcellscancer, eller basaliom som det också kallas, är den vanligaste formen av hudcancer.

Tumören utvecklas i de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Den växer långsamt och saknar oftast förmåga att bilda dottertumörer, metastaser. Trots det kan lokala återfall förekomma då

väv nad förstörs som ger allvarliga konse-kvenser såsom djupa och svårläkta sår.

Medianåldern vid diagnos är cirka 60 år. Ungefär var femte person i Sverige riskerar att få basalcellscancer.

År 2008 upptäcktes nästan 40 000 nya fall.

Varje år får drygt 2 500 personer i Sverige malignt melanom. Att under kort tid ener-giskt sola vintertid utgör en risk för den bleka huden att drabbas av malignt melanom. Andra former av hudcancer är basalcellscancer och skivepitelcancer.

FOTO

GA

LDER

MA

NO

RD

IC A

BFO

TO G

ALD

ERM

A N

OR

DIC

AB

nr 1 2010

Tema: Hudcancer

15

Hudcancer är den vanligaste typen av tumör-

sjukdom i Sverige. Drygt 43 600 nya fall diagnos-

tiserades 2008. Största ökningen gäller malignt

melanom, en fördubbling på tolv år.

Basalcellscancer, skivepitelcancer och

malignt melanom är de vanligaste tumörtyperna.

Gemensamt för dessa är att de bildas i olika skikt

i överhuden. Man avlider inte av basalcellscancer,

de två andra tumörformerna kan bilda dottertumö-

rer och därmed orsaka patienternas död.

Det vanligaste symtomet vid malignt

melanom i huden är ett födelsemärke som

har vuxit, ändrat färg el ler form, börjat klia

eller blöda. Sjukdomen i hu den är vanligast

på under-

benen hos

kvinnor och

på bå len hos

män. (Malignt

melanom

kan även

förekomma

i ögat.)

Inspektion av huden med ett dermatoskop, se

ovan. Misstänker man malignt mela nom opereras

förändringen bort och undersöks i mikroskop.

Maligna melanom i huden kan växa på bredden

och/eller på djupet. Melanom som växer enbart på

bredden sprids inte till andra delar av krop pen och

bildar dottertumörer, metastaser.

Växer mela nomet på djupet ner i under huden,

kan tumörcellerna få kontakt med blod- och

lymfkärlssystemen och via dem sprida sig och

bilda metastaser i andra organ. Lungröntgen och

datortomografi av hjärnan kan bli nödvändiga.

Förekommer oftast i ansiktet, på yt-

teröron, på handryggar eller på den kala

hjässan. I sitt första stadium visar sig

tumören som en rodnad eller röd fläck.

Senare då den vuxit ner i nästa hud lager,

läderhuden, kan den märkas som en fjäl-

lande, skrovlig, ibland sårig knuta.

Hudläkaren inspekte rar huden med ett

dermatoskop, ett förstoringsglas med stark

lampa. Om misstanke om skivepitelcan-

cer finns, opereras förändringen bort och

undersöks i mikroskop.

Till en början växer tumören ytligt och

på bred den, senare uppträder den mer som

en knuta och växer på djupet. Tumören är

då infiltrativ och det finns en liten risk att

den sprider sig och bildar dotter tumörer,

metastaser.

Basalcellscancer delas in i tre grupper efter

utseen det. Den vanligaste är den nodulära

formen som of tast förekommer i ansiktet, på

halsen eller på huvu det.

Tumören kan se ut som en glänsande knuta

med ett virrvarr av små synliga blodkärl, men

den kan ock så uppträda som ett svårläkt sår.

Basalcellscancer på bålen är ofta av den

”ytliga” typen. Den syns i början som en röd,

slät hudförändring. Senare kan den likna ett

eksem med skrovlig yta och ibland även fjälla.

Basalcellscan cer av morfeatyp innebär

släta hudför ändringar som påminner om ärr-

vävnad. Den förekommer ofta i ansiktet.

Hudförändringens storlek, utse ende och

färg har betydelse. För att säkerställa diag-

nosen och avgöra vilken behandling som

är lämpligast tas ett cellprov från tumören.

Huden lokal bedövas på det aktuella stället

och en bit hud än da ner till läderhudens

översta lager stansas ut med hjälp av ett

specialinstrument. Hudcellerna under söks

i mikroskop.

Basalcellscancer förekommer i icke-

aggressiva och aggressiva former. Tidig

diagnos är viktig för att uppnå bot.

SymtomOrsaker och riskfaktorer Diagnostik

Solens ultravioletta strålning är största

riskfaktorn. Även solning i solarier ökar

risken för malignt melanom i huden. Färg-

och storleksförändrade födelsemärken,

benä genhet att bli bränd av solen, blond

eller röd hårfärg samt blå eller grön ögon-

färg är riskfaktorer.

5–10 pro cent av patienterna är medlem-

mar i familjer med ärftlig risk att utveckla

melanom. I dessa släkter drabbas flera

medlemmar av sjukdomen.

Solens ultravioletta strålning är sanno-

likt en väsentlig orsak till uppkomsten av

basalcellscancer. Tumörfor men har kopp-

lats till upprepad exponering för solens

UV-strålar. Ljushyllthet är en riskfaktor

för basalcells cancer, nedsatt pigmente-

ringsförmåga likaså. Or gantransplanterade

personer som långtidsbehandlas med

läkemedel som hämmar immunförsvaret

löper även de ökad risk för hudtumörer,

såsom basalcells cancer.

Solens ultravioletta strålar är viktigaste

orsaken. Ljus hyllthet är en riskfaktor och

förekomsten av skivepi telcancer i huden

hos vit befolkning ökar ju närmare ekva-

torn den vita befolkningsgruppen är bosatt.

Per soner med utomhusarbete exponerar

sig mer för sol ljus och får således en ökad

risk för skivepitelcancer i huden.

Malignt melanom ökar mest Läs mer och se fler exempelbilder på cancerfonden.se/

hudcancer

16

Tema: Hudcancer

Prognosen har för bättrats. Det förklaras till

största delen av att allt fler fall upptäcks tidigt

då tumören är tunn och patienten kan botas med

operation.

Den relativa 5-års-

överlevnaden är

nästan

90 pro cent.

Skivepitelcancer har i regel mycket god

prognos. Det finns dock alltid en risk att sjukdo-

men återkommer i form av en ny hudcancer någon

annanstans på krop pen. I sådana fall krävs en ny

behandling.

Skivepitel cancer är dödlig bara om den upp-

täcks i ett så sent skede att tumören har hunnit

sprida sig och bilda me tastaser i andra organ i

kroppen. Den relativa 5-årsöverlevnaden är nästan

90 procent.

God prognos. Tumörerna kan oftast avlägsnas för

gott. Tumörcellerna bildar nästan aldrig metasta-

ser, men däremot händer det att sjukdomen åter-

uppstår på samma ställe som tidigare. I sådana

fall görs en ny behandling.

Kirurgi vid malint malignom. Tu mören och

en bit vävnad runt omkring, hur mycket beror

på hur djupt tumören växer, tas bort. För att

bestämma

sjukdomens

utbredningsgrad

undersöks lymf-

körtlar närmast

tumörområdet

med så kallad

sentinel node-teknik. Den första lymfkörtel

som tu mörområdets lymfvätska dräneras till

identifieras. Finns det tumörceller i den tas fler

lymfkörtlar i området bort.

Finns hudmetastaser eller metastaser i lymf-

körtlar opereras de bort eller strålbehandlas.

De läkemedel som används är cytostatika och

im munterapi. Det sistnämnda för att få det egna

immunförsvaret att påverka tumörceller na.

Operation är det vanligaste vid skivepi-telcancer. Tumören och något av omgivande

vävnad tas bort. En operation är ofta tillräcklig

för att bota patienten helt. I en del fall kom-

bineras kirurgin med strålbehandling.

I de fall skivepiteltumören växer på djupet

hyvlar kirurgen bort tumören med horisontella

snitt och granskar snitten i mikroskop under

pågå ende operation. Statistik visar att mer än

99 procent av dessa ingrepp leder till bot.

Strålbehand-ling har i många

fall god effekt.

Små tumörer

kan behandlas

med höga

engångsdoser,

större tumörer

bestrålas i flera

omgångar.

I första hand operation. Vid basalcellscancer

är tumörens storlek och djup samt pla cering

på kroppen avgör vilken metod som är mest

lämplig.

Om tumören inte är särskilt stor eller djup

tilläm pas ofta kyrettage. Tumören skrapas då

bort med ett särskilt instrument, ibland i kombi-

nation med elektrobehandling, det vill säga man

bränner bort tumören.

En annan vanlig behandling är kryokirurgi.

Det innebär att tumörvävnaden fryses ner med

hjälp av flytande kväve då tumörcellerna dör.

Fotodynamisk terapi är en vanlig behand-

ling vid ytlig basalcellscancer. Starkt rött ljus

dödar tumörcellerna.

Strålbehandling används också, särskilt

om patien ten är äldre och cancern är utbredd.

Strålningen ges vid upprepade tillfällen med låg

stråldos.

Är basalcellscancern av morfeatyp hyvlar

kirurgen bort tu mören med horisontella snitt.

Under pågående operation granskas snitten i

mikroskop för att säkerställa att hela tumören

tas bort.

Behandling Prognos

Vad är relativ 5­årsöver levnad?Den relativa överlevnaden beskriver hur stor andel av cancerpatienterna som fort-farande är i livet efter fem år jämfört med en normalbefolkning i samma ålder.

Huden består av tre lager: överhud, läderhud

och underhud. Hu dens viktigaste uppgift är att

skydda organen från stötar och ultraviolett strål-

ning, men fungerar också som en barriär mot

främmande ämnen som virus och bakterier.

Huden spelar även en viktig roll för krop pens

värme- och vätskebalans.

Cellerna i hudens olika lager skiljer sig väsentligt

från varandra till så väl utseende som funktion.

Basalcellerna finns längst ner i överhuden.

Huden – kroppens största organÖverhud

Läderhud

Underhudsfett

ILLU

STR

ATI

ON

MA

RET

kJE

LLB

ERG

Utveckling av en 

tumör i huden.

SAMTLIGA BILDER På MALIGNT MELANOM: CANCERFONDEN OCH JAN LAPINS, kAROLINSkA UNIVERSITETSSJUkHUSET

nr 1 2010 17

Har du sett vad lemurerna på Skansen gör när de nås av en solstråle? Jo, de sätter sig med framtassarna vilande på sina knän med insidan utåt. De njuter.

Samma beteende har vi nordbor när vi äntli-gen nås av lite solsken. Vi njuter. Och det ska man göra, men med måtta och med kunskap om hur man skyddar sig mot hudcancer.

Det viktigaste att komma ihåg är att inte bränna sig, det vill säga att inte bli röd eller sola så att huden svider.

Bär kläder eller sitt i skuggan mellan klockan 11 och 15! Då är solstrålarna som starkast.

Solskyddsfaktorn bör vara runt 25–30 och applicera sololjan flera gånger om dagen. En handfull kräm ska gå åt per gång till hela den vuxna kroppen.

Barnen behöver än mer solskydd. Deras hud är känsligare än de vuxnas. Sätt på dem kläder och solhatt, solskyddsmedel och lek gärna i skuggan mitt på dagen. Det har de nytta av senare i livet. Hälften av all soltid sker innan man fyllt 18 år; det är också då hälften av skadan uppkommer. Barn har dessutom känsligare hud än vuxna.

Solstrålning kan även skada ögonen. Många års exponering för uv-strålning kan

ge grå starr, katarakt. Skydda därför ögonen mot stark sol. Det gäller särskilt barns ögon eftersom de är ännu ömtåligare än vuxnas.

Det är inte bara på stranden som man bör vara försiktig och använda solskyddskräm och skyddande kläder. Lika viktigt är det att skydda sig när man seglar, golfar eller jobbar utomhus. Exponeringen är densamma, men det är inte lika lätt att söka skuggan.

Slutsolat på SATSSATS har ett hundratal motions- och träningsanläggningar i hela Sverige. Från och med den 1 december 2009 tog de bort solarierna från samtliga anläggningar.

I juli fattade nämligen Världshäl-soorganisationen, who, beslutet att klassificera uv-strålning från solarier som cancerframkallande för människor. Strålsäkerhetsmyndigheterna i Finland, Island, Norge och Sverige föreslog i början av november en åldersgräns på 18 år för att få sola i solarium.

Risken för malignt melanom ökar med 75 procent för den som börjar sola i solarium före 30 års ålder, uppgav den brittiska medicinska tidskriften the Lancet Oncology i höstas.

En kvart om dagen av D­vitaminDet krävs inte mycket uv-strålning för att kroppen ska få tillräckligt med d-vitamin. För en ljushyad person räcker 10–15 minuter i sommarsol på ansikte och armar för att täcka dagsbehovet av d-vitamin.

Närmare ekvatorn, där uv-strålningen är starkare, behövs ännu kortare tid.

Mörkhyade personer behöver däremot mer uv-strålning för att bilda d-vitamin. Detta beror på att mörk hud filtrerar bort mer uv-strålning än vad ljus hud gör.

I Sverige är solen alltför svag på vintern för att produktionen av d-vitamin ska stimuleras. d-vitamin tillsätts därför i mat som lätta mejeriprodukter och margarin. d-vitamin finns även naturligt i olika fö-doämnen som fet fisk och torskleverolja.

Mer sol ger inte mer d-vitamin, efter-som huden ”stänger av” när behovet fyllts.

Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten Bränn dig inte!

Tema: Hudcancer

Vad säger statistiken?Basalcellscancer är en relativt ofarlig

cancerform som drabbar drygt 36 500

svenskar varje år (2008). Sjukdomen ger

inte upphov till dottertumörer och är

därför inte livshotande.

Skivepitelcancer drabbar cirka 4 500

varje år (2008); cirka 60 avlider (2007).

Malignt melanom är den farligaste hud-

cancerformen. Den drabbar drygt 2 500

personer varje år (2008). år 2007 avled

475 personer.

En solälskare som påminner om de mänskliga beteendena.

18 nr 1 2010

Tema: Hudcancer

– Jag ser cancern som en parentes i livet, säger Hans­Gunnar Nilsson. Jag grottar inte ner mig eller ältar sjukdomen.

Allt började i juli för åtta år sedan när Hans-Gunnar, eller h-g som han kallas, plötsligt upptäckte att födelsemärket på magen hade ändrat färg och form.

– Jag förstod direkt att det var hudcancer. Jag tänkte på Tage Danielsson som fick malignt melanom och dog och bestämde mig för att kontakta sjukvården omedelbart.

Hans-Gunnars farhågor stämde. Provsva-ret från undersökningen visade att födelse-märket var ett malignt melanom.

– Fläcken plus en säkerhetsmarginal runt om opererades bort, berättar h-g och till-

lägger att han hade tur – cancern hade inte spridit sig.

Vi träffas hemma i villan i Sundsvall. Hit flyttade familjen 1965; dottern Ulrika var tre år och sonen Staffan föddes året därpå. h-g, 78 år, bjuder på sockerkaka som han själv bakat. Nuförtiden är det mest han som lagar mat och bakar, Anita lägger sin energi i trädgården. Ett av deras stora intressen är resor till sol och värme. Första resan gick till Mallorca och efter det åkte de regelbundet utomlands. Turkiet, Thailand, Dominikan-ska republiken och Sydafrika; de har varit i de flesta delar av världen och njutit av solen – alltid utan solskyddsmedel.

– Vi hade inte en tanke på det, säger h-g

och skakar lite på huvudet. Jag som har ljus hy var alltid tvungen att bränna mig först innan jag började bli brun. Nu efteråt förstår jag ju hur farligt det var.

Nuförtiden är det skjorta och hatt med breda brätten som gäller när solen är framme och h-g är inte lika sugen på solsemestrar längre.

– Jag kände mig aldrig sjuk. Det var ope-rationen och sedan var det klart. Nu går jag på kontroll varje år och undviker solen så gott jag kan. Jag har fått en chans till och tänker ta den.

Men det kom ett bakslag. Bara tre månader efter hudcancern förlorade h-g matlusten.

– Det var något som inte stämde.

Cancern – en parentes i livet

FOTO

RA

LF B

ERG

MA

N

-Jag vill leva som vanligt och göra saker som får mig att må bra, säger Hans-Gunnar Nilsson. 

19nr 1 2010

Tema: Hudcancer

Solen står oss närmastDet tar åtta minuter för en solstråle att nå jorden.

Strålen innehåller två sorters ultraviolett strålning – uva och uvb. uva-strålning är den minst energirika typen. Den utgör den största delen av uv-strålningen från solen och solarier. uva tränger in i hudens djupare skikt och gör pigmentet i huden mörkt. Den kan orsaka hudcancer och får huden att åldras i förtid.

uvb-strålning är relativt energirik. uvb-strålning stimulerar huden att bilda d-vitamin. Den gör också att vi bränner oss om vi solar för mycket. Den kan även ge upphov till hudcancer.

uvb absorberas i hudens ytskikt och får huden att bli tjockare och mängden pigment i huden att öka. Det förtjockade hudskiktet hindrar uv-strålningen från att tränga in i vävnaderna. Detta ger ett betydligt bättre uv-skydd än vad den bruna färgen gör ensam.

uvc finns också; den absorberas av atmos-fären.

Ozonskiktet befinner sig 10–50 kilometer upp i jordens atmosfär och absorberar ultra-violett strålning från solen, särskilt uvc- och uvb-strålning. Ozonskiktets tjocklek och solstrålarnas väg genom atmosfären påver-kar hur mycket uv som når jordytan.

Ozonskiktet är tjockast på våren och tunnast på senhösten. Det varierar också från dag till dag på grund av luftrörelser och växlingar mellan hög- och lågtryck.

Det finns inga påtagliga förändringar i ozonlagrets tjocklek över Sverige i dag jämfört med hur det såg ut under 1950-talet. Att Sverige drabbas av allt fler hudcancerfall beror främst på vårt beteende i solen med fler solsemestrar och solarietimmar och inte på att solens uv-strålning har blivit starkare.

Första diagnosen var njursten, men h-g anade att det inte var rätt och stod på sig. En ultraljudsundersökning visade att han drabbats av tjocktarmscancer.

h-g återkommer flera gånger till vilket

förtroende han kände för kirurgen som opererade honom.

– Jag var aldrig rädd. Det kändes som en förmån att bli opererad så snabbt.

40 cm tjocktarm togs bort och han blev kvar på sjukhuset i två veckor. Cancern var inte spridd den här gången heller och han slapp cytostatika.

h-g drabbades av två cancerformer utan inbördes samband på bara några månader. Hur tacklar man det?

– Jag försökte att se framåt. Jag ville inte läsa om diagnoserna eller prata med andra cancerpatienter. Det hjälper inte mig, tvärtom. Jag tänker inte på cancern. Jag

vill leva som vanligt och göra saker som får mig att må bra. Umgås med barn och barnbarn, resa och vara i trädgården och på gymmet.

Och gymmet är ett nytt inslag i livet. När h-g kom hem 15 kg lättare ville han börja träna så att kilona inte skulle sätta sig runt magen igen.

– Grannen som är sjukgymnast och driver en rehabklinik i samarbete med ett gym tyckte jag kunde börja där, berättar h-g med ett brett leende.

– Ett gym var för mig ett ställe där unga damer i tajta kläder hoppade omkring. Det hade jag ju sett på tv … och vad skulle en mager 70-årig gubbe göra i det gänget? Men det blev tvärtom. Den första jag ser är en pensionär från min egen pensionärsförening klädd i t-shirt och träningsbyxor. Gymmet har blivit en träffpunkt där vi också umgås och har roligt.

h-g och Anita tränar två gånger i veckan. – Jag har blivit av med magen, fått bättre

kondition och balans. Jag har faktiskt fått ett helt nytt liv.

BIRGITTA FORSSELL

HG:s tips efter sjukdomstiden Motion och träning stärker kropp och själ.

Lev vidare som vanligt.

Tänk inte på återfall. De tankarna tar

bara energi och du kan ändå inte påverka

något. Lägg tid på någonting positivt i

stället.

HG:s tips till dig som nyss fått en diagnos Försök att tänka positivt. Vänta med att

ta ut det värsta tills du är färdigbehandlad

och har facit.

Många klarar sig. Fokusera på positiva

fakta.

Lev på som vanligt, njut av livet.

På SMHIs webbplats www.smhi.se finns

mycket mer för den väderintresserade.

På Strålsäkerhetsmyndighetens webb-

plats www.ssm.se kan du läsa mycket mer

om strålningen från sol och solarier och hur

den påverkar oss.

nr 1 201020

Tema: Hudcancer

Vi solar oss till hudcancerPå tolv år har antalet fall av malignt melanom ökat med 50 procent. En ut-veckling som Strålsäkerhetsmyndigheten, ssm, liknar vid en epidemi.

– Det är ett allvarligt problem, och det är framför allt våra solvanor som är orsaken, säger Karin Westermark, utre-dare på ssm.

Förutom malignt melanom, som är den farligaste formen, växer också antalet fall av skivepitelcancer och basalcellscancer. Orsaken är i de flesta fall ökad uv-strålning som en följd av alltför intensivt solande.

Dels sticker vi i väg till Thailand och andra soldränkta trakter mitt i vintern och utsätter därmed vår hud för plötslig, hård strål-ning. Dels är solariesolandet en stor bov i dramat.

I Nationell cancerstrategi för framti-den finns ett förslag om 18-årsgräns för solariesolande i enlighet med rekommen-dationer från Världshälsoorganisationen, who.

– Flera länder, som Tyskland och Frankrike, har redan 18-årsgräns för so-larier. Vi rekommenderar att även Sverige inför det, säger Karin Westermark, utredare på ssm.

Vi behöver UVB­strålningen för att fylla vårt D­vitaminbehov. för den vita befolk­ningen är 15 minuter per dag i solljuset tillräckligt.

Den mörka befolkningen behöver nio gånger högre uvb-dos än andra för att fylla vitamin d-behovet.

– Personer med mörk eller svart hud som kommer från länder närmare ekvatorn har en mycket sämre produktion av vitamin d här än i sitt forna hemland, säger docent Ann-Marie Wennberg, överläkare vid Sahl-grenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Därför måste de vara ute mycket längre tid i solen jämfört med den vita befolkningen för att få i sig d-vitaminer i tillräcklig mängd.

Mörk hy både kräver och klarar mer sol

Brist på d-vitamin kan resultera i ömmande ben och, på sikt, benskörhet.

Vår hudfärg bestäms av hur pigmentet – me-laninet – är förpackat och fördelat i yttersta hudlagret i hudcellerna (keratinocyterna). Melaninet fungerar som vårt viktigaste uv-skydd.

I den mörka/svarta huden finns gott om melanin som är jämnt och tjockt förpackat i alla hudcellerna och i alla hudlagren.

I den vita huden ligger melaninet inte lika ytligt och är mer ihoppackat och inte så utspritt.

– Den svarta huden är därför ett mycket bättre uv-skydd än den vita och utgör en klart bättre solskyddsfaktor än vit, ju svar-tare dess bättre, säger Ann-Marie Wennberg.

Förekomsten av tumörsjukdom i huden skiljer sig beroende på hudfärg. När män-niskor i Indien, Sydamerika och Afrika drabbas av cancer är det framför allt malignt melanom det handlar om. Basalcells- och skivepitelcancer är där ovanliga tumörtyper.

Antalet människor som insjuknar i malignt melanom i vit befolkning ökar stadigt. Insjuknandenivån under de senaste 30 åren har däremot varit relativt stabil i svart befolkning inklusive bland asiater. En person på 100 000 i den mörka/svarta befolkningen drabbas av malignt melanom. Jämförande siffror för Sverige var 2008 29,5 män och 25,6 kvinnor per 100 000.

Karin  

Westermark

Det finns inga speciella råd om solande för

den som har fått hudcancer, utan det gäller

samma saker som för alla andra. Målet är att

undvika för mycket sol. Därför är det bra att

inte vara ute i direkt sol mitt på dagen när den

står som högst på himlen, det vill säga mellan

klockan 11 och 15. De första dagarna i solen

bör man också ta det försiktigt och bara vistas

i solen korta stunder. Skugga, kläder och en

vidbrättad hatt är bra skydd.

Att skydda sig mot solens strålar

FOTO

MA

RIT

A Ö

VV

EBY

ELI

ASS

ON

nr 1 2010 21

Hur berättar man för sitt barn att man drabbats av en farlig sjukdom? Väver man in det i en saga? Säger man det vid frukostbordet mellan en tugga bröd och en klunk kaffe? Eller

försöker man pytsa ut informationen så diskret som möjligt i omgångar? Det är onekligen ett dilemma. Min son var 2,5 år när hans mamma fick sitt cancerbesked en solig majdag på Södersjukhuset. Det borde vara någon slags klausul när det gäller cancer och småbarnsföräldrar; livet blir så mycket svårare att lämna om man är någons förälder.

Ska man visa sina opera-tionsärr, sin gråt och tanda-gnisslan? Ska man gråta ner i kudden och låtsats som om allt är frid och fröjd eller ska man visa hela känsloregistret? Naturligtvis beror det på barnets ålder. Att prata cellgifter och port-a-cater funkar ju inte med en treåring. Att ta professionell hjälp har fungerat för mig. Att vara trygg i vetskapen om vad jag ska ge akt på i form av reaktioner och utfall ska man inte alls underskatta. Dessutom tror jag på en öppenhet med barn. De skapar lätt egna fantasimonster där verkligheten ofta sticker iväg i det blå. Då är det bättre att ta fram de där monstren i ljuset. Vrida och vända på dem. Avdramatisera och berätta.

Min son brukar löpa med pekfingret i mitt breda operationsärr på magen. Låtsats att det är en ral-lybana. Han frågar inte så mycket och jag berättar inte mer än han vill veta. Sedan har det funnits stunder då jag inte alls varit så pedagogisk. Då jag gråtit så jag skakat och skyllt på att jag frusit eller fått något skräp i ögat. Cancer har den påverkan på oss drabbade. Att gråta ohämmat hör till vardagens trivialiteter tyvärr.

Jag saknar litteratur om cancer för små barn. Jag

funderar starkt på att skriva en sådan bok till alla dessa föräldrar därute som inte riktigt vet hur man ska göra för att berätta. En sagobok om något riktigt läskigt men på ett bra sätt liksom. En bok man kanske inte ska läsa på kvällen utan mer i soffan på dagen. En bok med

otäcka saker men med ett lyckligt slut. Jag tror banne mig att jag ska ringa ett förlag direkt. Någon borde nappa på idén.

Jag har inga råd eller tips att ge dig som läser det här förutom att jag tror på öppenhet i lagom dos. På att

kanske få följa med på behandlingarna. Veta vad mamma eller pappa, mormor eller morfar egentligen gör när de åker iväg och kommer hem lite tröttare och lite räddare än förr. Hjälpa till att välja peruk, följa med till sjukhuset och hålla handen vid blodprovstag-ningar. Det är min fulla övertygelse men så svårt att applicera på verkligheten då man oroar sig över att de små påverkas fel. Att bördan att bära blir för stor och sorgen och rädslan tar över. Det är den svåra balansgången. Att veta hur mycket man ska berätta.

Det fina med att få cancer som förälder är att man kämpar så hårt för att överleva. Man har en så stark drift att se sin avkomma växa upp, att sätta bestående minnen på pränt att man full-komligt bränner upp sina cancer-celler. Elden är stark och evig och brinner precis mitt i hjärtat för att hålla kroppen vid liv.

Lotta Gray drabbades av akut, spridd tjocktarmscancer i maj 2008. Hon lever med sin

man och sin treåriga son Lennox och opererades i början av februari 2009 för att få

bort metastaserna i levern. Det här är hennes resa mellan cellgifter, småbarn, dagis,

illamående och viljan att leva!

Operationsärret är en rallybana

Lotta Gray

«Det fina med att få cancer som förälder är att man kämpar så hårt för att överleva..»

Krönikan

Se en film om Lottas historia påcancerfonden.se/cancerbeskedet

FOTO

MIC

AEL

EN

GS

TRÖ

M

FOTO

MIC

AEL

ENG

STRÖ

M

FOTO

PR

IVA

T

22 nr 1 2010

Ställ dig utanför bubblan du lever i.”Det rådet ger ibland tränaren

Magnus Ingesson till unga skid-stjärnan Charlotte Kalla när hon deppar över en förkylning eller ett

dåligt träningspass.– Det behöver inte betyda att man tar

Drog en vinstlott m ed godartad tumörMagnus Ingesson och Anders Södergren är två av profilerna när svenska skidlandslaget jagar OS-medaljer i Vancover just nu. Men de har mer än skidåkningen gemensamt.– Efter cancern har jag tacklat idrotten på ett annat sätt, säger Ingesson.– Jag fick en tankeställare och en mer avslappnad inställning till skidåkningen, säger Södergren, som ändå drog en rejäl vinstlott.

skidåkningen med en klackspark, men man behöver inte gå omkring och vara irriterad över småsaker. Man kan faktiskt glädjas åt det lilla. Livet, även som skidåkare, blir mycket roligare då.

Han tystnar.– Det är synd att det ska behöva hända

något så radikalt i ens liv för att man ska förstå det.

För Magnus Ingesson hände det i oktober 1994, då han fick diagnosen testikelcancer. Då var han 23 år och i början av en lovande skidkarriär.

TEXT CHRISTOFER BRASK FOTO JONTE WENTZEL

Skidåkare i Vancouver-OS:

Född: 18 februari

1971.

Familj: Frun Carina,

tvillingarna Frida och

Lisa, 7.

Bor: Piteå.

Gör: Förbundskapten, dessförinnan

skidåkare med många år i landslaget.

Meriter: VM-silver i stafett 2001. Som

bästa indiviuella loppet rankar han

8:e-placeringen på 15 km vid OS 2002

– ”har aldrig varit i bättre form, men då

var det nog en del annat folk som tog

otillåtna grejer”.

Om OS i Vancouver: ”Vi har som mål-

sättning att ta fyra medaljer, det tror jag

att vi kan mäkta med.”

Född: 17 maj 1977.

Familj: Sambon Lisa

och dottern Julia.

Bor: Östersund.

Gör: Skidåkare.

Meriter: VM-silver

15+15 km (double pursuit) 2009, VM-

silver 50 km 2003. OS-brons stafett

2006, VM-brons stafett 2007 och 2003.

Tre segrar i världscupen, varav två i

Holmenkollens femmil.

Om OS i Vancouver: Ӏr jag i riktigt

bra form kan jag vara på pallen i alla

distanser, säger han. Jag skulle inte vara

nöjd om jag kom fyra, femma, sexa. Det

har jag gjort förut. På mästerskapen är

det bara medaljer som räknas. Det är en

individuell OS-medalj som fattas i min

samling, så den tänkte jag knipa nu.”

Magnus IngessonAnders Södergren

nr 1 2010 23

Drog en vinstlott m ed godartad tumör

Vi träffas i november i Bruksvallarna, byn i Härjedalen där landets bästa skidåkare låg på läger redan på Svans och Wassbergs tid. Utanför fönstret skiner solen och de frostvita granarna ser ut som något Disney ritat.

Med vid fikabordet i Hotell Bruksvalls-lidens källare är Anders Södergren, en av de stora profilerna i landslaget med bland annat två segrar i Holmenkollens prestige-laddade femmil på meritlistan.

Ganska exakt ett år tidigare, på samma plats, undrade Anders om Magnus hade tid att snacka en stund. Han berättade att något kändes fel med ena testikeln, att det varit så sen sommaren och han undrade hur det kändes när Magnus drabbades av cancer 14 år tidigare.

Magnus Ingessons sa att det inte var något att vänta på: ”Åk till sjukhuset och se till att bli ordentligt undersökt.”

Det gjorde Anders Södergren – och två dagar senare låg han på operationsbor-det. Han blev av med sin ena testikel som skickades till analys innan läkarna kunde avgöra vilken behandling han behövde.

– Tiden närmast efter operationen var väldigt tuff, även om jag försökte vara positiv, säger han. Efter en vecka ringde läkaren och sa att jag skulle sätta mig ner.

Jag hörde på rösten att det nog var något bra. Det visade sig att han hade jobbat i 20 år och bara varit med om två godartade tumörer tidigare. Detta var den tredje. Jag hade dragit en rejäl vinstlott. Sedan gick det väldigt fort innan såret läkte och jag var tillbaka i vardagen igen.

Senare den vintern vann han en silverme-dalj vid vm i tjeckiska Librec. Han säger att han vägrade måla fan på väggen i väntan på beskedet.

– Jag hade hört att det blir som en match mot sjukdomen, att många som drabbas av cancer lyckas plocka fram väldiga krafter. Jag har en kompis som har obotlig cancer. Den är under kontroll, men han får leva med den resten av livet. Det är fantastiskt att han kan vara så positiv trots att han har en tickande bomb inuti magen. Flera gånger per år åker han in till sjukhuset och tar prover för att kontrollera att cancern inte spridit sig. Den där hemska veckan jag hade förra hösten får han alltså uppleva flera gånger varje år. När jag ser honom tänker jag att det som hände mig är inte ens en flugskit i rymden.

Magnus Ingesson hade inte samma tur som Anders Södergren. I hans fall följde ett halvår av plågsamma cellgiftsbehandlingar.

Anders Södergrens råd Sök läkare!

”Tveka inte att undersöka dig om du miss-

tänker att något är fel.”

Skäms inte!”Det är säkert jättekänsligt för många att

undersöka sig. Det kan kännas genant. Men

de är så jäkla proffsiga på sjukhusen.”

Läs på!”Jag visste att det inte var någon fara när de

skulle operera bort den ena testikeln. Man

klarar sig bra med en.”

Måla inte fan på väggen!”Även om det är en elakartad tumör är

chanserna väldigt goda att man blir botad.”

Ett av hans första beslut var att frysa ner spermier, ifall det senare skulle visa sig vara något fel med den friska testikeln.

Till en början tänkte han att tiden som elitidrottsman nog definitivt var över, men när han låg på sjukhuset under första be-handlingen bestämde han sig för att cancern inte skulle få stoppa honom.

– Jag bestämde mig för att jag skulle ha en nummerlapp på mig till våren. När jag kom hem från de där behandlingarna orkade jag knappt gå runt kvarteret, men sen tog jag mig ändå ut och gick på skidorna. Det gick inte fort, men jag gjorde det. Jag kände ju att det här hade varit mitt liv.

När våren kom stod han också på startlin-jen i en lokal skidtävling i Norrbotten.

– I mål var jag flera minuter efter segra-ren, men jag var tillbaka i det liv jag ville leva. Det var stort för mig.

Vintern därpå var Magnus Ingesson tillbaka i Sverige-eliten och ytterligare några år senare gjorde han fina resultat i både vm och os. Efter den aktiva karriären blev han ledare och sedan drygt ett år tillbaka är han nu för-bundskapten för det svenska damlandslaget.

– Jag vet inte om jag hade blivit ledare om jag inte hade drabbats av cancer, säger han. Jag hade i alla fall inte varit samma person.

Sedan sju år tillbaka är han dessutom pappa till tvillingarna Frida och Lisa.

Efter det positiva beskedet från läkaren bestämde sig Anders Södergren och sambon Lisa för att inte vänta längre med att försöka skaffa barn. Redan i januari blev Lisa gravid, vilket gav ”grym energi” under resten av vintern.

– Det är rätt häftigt när man tänker på det. För ett år sen opererade jag bort en testi-kel. Nu sitter jag här som pappa.

Men veckorna då Anders Södergren trodde att han hade blivit sjuk i cancer har också

Läs mer:cancer fonden.se/testikelcancer

Varje år drabbas omkring 300 svenskar

av testikelcancer. De flesta – ungefär 70

procent – är mellan 20 och 40 år. Mer än 95

procent botas för gott.

Det vanligaste symtomet är att en testikel

blivit större eller känns svullen. kan också

kännas som en förhårdnad i testikeln.

Men det är bara hälften av patienterna

som har ont i testikeln eller tycker att den

känns öm. En del män klagar på en diffus

värk eller tyngdkänsla i pungen.

Testikelcancer delas upp i två

sorter:

Seminom testikelcancer drabbar

främst män i åldrarna 30-45 år och upp-

täcks ofta innan den spridit sig.

Non-seminom är vanligare bland män

mellan 20 och 30 år. Växer snabbt och

kan på bara några veckor eller månader

sätta metastaser.

Det är ytterst ovanligt att äldre män

drabbas av testikelcancer.

300 får testikelcancer i år

gett perspektiv på idrottskarriären. Inte så att han blivit mindre seriös, inte alls – men han har lärt sig njuta varje ögonblick av sitt skidåkarliv.

– Jag uppskattar det på ett helt annat vis

nu, säger han. Tidigare var jag skidåkare 24 timmar om dygnet. Nu är det mer: Skidåk-ning är så himla kul om jag bara får vara frisk och hel, men inte det viktigaste i hela världen.

Nu är vi hemma i Stockholm igen. Hela den apparat som det innebar att flytta en hel familj med tre små barn till Amster­dam och tillbaka igen är slutförd. men samarbetet med labbet på Netherlands Cancer Institute har precis tagit sin början.

Målet med min forskning är att identifiera faktorer som kan påverka känslighet för en viss typ av läkemedel, tyro-sinkinasinhibitorer, som används för behandling av lungcancer. Första delen av projektet

gav goda resultat, men mycket arbete återstår. Resultaten från Amsterdam ska valideras i nya cellin-jestudier och utvalda,

intressanta faktorer ska studeras. Det arbetet ska jag utföra på Karolinska Institutet med ett fortsatt samarbete med forskargruppen i Amsterdam.

Sista delen av arbetet på labbet i Amster-dam var väldigt intensiv, det var mycket som skulle utföras och avslutas. Nya forsknings-projekt tenderar alltid att ha en accelererande karaktär. I början ska man inhämta nya kun-skaper och sätta upp forskningsmetoderna. Sedan börjar arbetet med att experimentellt försöka besvara forskningsfrågeställning-arna. När resultaten sedan kommer ska dessa analyseras och valideras, vilket leder till nya forskningsfrågeställningar och nya expe-riment. Även det här projektet har följt ett sådant mönster och jag ser med stor spänning fram emot att få se vilka nya fynd vi kommer att göra och vad forskningen kan leda till.

Ungefär var tionde år fryser kanalerna till is i Amsterdam. 2009 var ett sådant år och lagom till vår hemresa innan jul kom både kylan och snön, på gott och ont. Barnen byggde snögubbar i trädgården samtidigt som uppkörd snö frös till is på

vägarna. Bilarna i Amsterdam har inga vinterdäck och taxiresan till flygplatsen gick i snigelfart. Många flyg var inställda. Vårt plan blev försenat gång på gång, men till slut lyfte faktiskt planet och två timmar senare landade vi lättade på Arlanda. Alla väskorna kom med och barnen var välbehållna.

Avslutningsvis vill jag tacka alla som har gett mig möjligheten att åka till Amsterdam och driva detta intressanta och lärorika forsk-ningsprojekt.

Stort tack till Reuven Agamis forskar-grupp vid Netherlands Cancer Institute, familjen, Cancerfonden och bidragsgivarna!

Lukas Orres sista resebrev från Amsterdam

Vill se nya fynd på hemmaplan

ALL

A B

ILD

ER P

RIV

ATA

24 nr 1 2010

nr 1 2010 25

Insamlingsmiljonerna blir fler och fler för varje år. Men att samla in pengar kostar också pengar. Hur mycket då? Och vad har givarnas pengar gått till? Vilken forskning stödjer man som givare? Ser vi några genombrott? Rädda Livet ger ett kvitto på dina pengar. SAMTLIGA TEXTER MARITA ÖNNEBY ELIASSON

Cancerfonden är en av Sveriges ledande forskningsfinansiärer. Varje år får cancerforskare dela på 100-tals miljoner kronor i anslag tack vare gåvor från dig

och andra generösa människor. Som fristående ideell insamlingsorga-

nisation är Cancerfonden helt beroende av dig som givare. Inget annat betydande forskningsområde finansieras i så hög grad av pengar från allmänheten. Och givarna får valuta för sina pengar. Svensk cancerforsk-

ning rankas som elva i världen enligt Veten-skapsrådets lista 2009.

Cancerfonden finansierar både klinisk forsk-ning och grundforskning. Klinisk forskning utgår från patienten; grundforskningen utförs i laboratorier. Här studeras bland annat gener och celler för att utveckla bättre diagnostik och behandling.

Drygt hälften av Cancerfondens forsk-ningsanslag går till grundforskning som ofta har betydelse för alla cancerformer.

Dessutom delar Cancerfonden ut pengar till forskning som rör epidemiologisk forskning och till vårdutvecklingsprojekt.

– Svensk cancerforskning håller absolut världsklass, säger pro fessor Bengt Wes-termark, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd. Både vad gäller resultat, framgångar och internationell ryktbarhet. Cancerforskningen är i dag gränsöverskri-dande. Våra svenska forskare samarbetar med kolleger över hela världen. Alla hjälper alla.

Här är kvittot!

26 nr 1 2010

Urvalet är en noggrann process. Den börjar med att forskare vid svenska universitet och högskolor initierar projekt som de vill ha stöd för att genomföra. Varje forskare beskri-ver sitt projekt i en ansökan till Cancerfon-dens forskningsnämnd som har huvudansva-ret för fördelningen av anslagen.

– Vi har ett mycket noggrant och rättvist urvalssystem där vi ingående granskar de ansökningar som kommit in, berättar Bengt Westermark. Vi studerar forskningsresul-tat och bedömer deras kvalitetsnivå och potential att ge positiva resultat till gagn för cancerbehandling och kunskapsspridning. Vi ställer dem också i relation till internationell forskning.

Till sin hjälp har forskningsnämnden utsett nio prioriteringskommittéer, en för varje forskningsområde. I både nämnden och kommittéerna sitter framstående cancerfors-kare från Sverige och övriga Norden. Till-sammans täcker de olika forskningsområden.

Ytterligare sakkunniga finns för till exempel utdelning av stipendier.

Ett drygt 1 000-tal ansökningar kommer till Cancerfonden varje år. Ansökningarna går först till respektive prioriteringskom-mitté som under några sommarmånader granskar och bedömer dem. Kommittéerna möts i september och ger därefter förslag till forskningsnämndens arbetsutskott på vilka

projekt som är de bästa. Arbetsutskottet granskar och prioriterar ytterligare i oktober månad. Det slutgiltiga beslutet fattas i no-vember av forskningsnämnden.

Högkvalitativa projekt är ett krav vid finansiering, men vad innebär det? Jo, pro-jektet ska ge ny kunskap som har betydelse för diagnos, vård och behandling.

Forskningsprojektet ska dessutom: ha tydlig frågeställning som inte ska vara

besvarad tidigare och det framtida svaret ska vara betydelsefullt

Varför tar det så lång tid mellan upptäckter i laboratoriet och behandlingen av patienten?

”Gör det verkligen det?”, motfrågar en professor. ”Det går att öka hastigheten”, hävdar en annan. Hur menar de?

– Ser man 50 år tillbaka har kunskaps-ökningen gått enormt fort, säger Bengt

Westermark. Bilddiagnostiken har betytt väldigt mycket för att tidigt kunna upptäcka cancer och dess utbredning. I dag kan strål-behandlingen riktas mera precist så att friska celler inte skadas i samma utsträckning som tidigare.

Professor Anna Karlsson är vetenskaplig

Långt mellan forskningsrön och behandling

får anslag

vara genomförbart alternativt leda till ett statistiskt säkerställt resultat.

I forskningsnämndens strategier ingår att ansökan ska gälla ett forskarinitierat projekt. Det innebär att idéerna och initiativet ska komma från forskarna själva.

– Då uppnår man den högsta kvaliteten. Dålig forskning kan inte göras bättre med mer pengar, säger Bengt Westermark.

Cancerfonden ger även stöd till tjänster för forskare på olika nivåer. Även då söker fors-karna tjänster i konkurrens med varandra.

Det som avgör hur Cancerfonden fördelar anslagen är projektens kvalitet.

De bästaprojekten

Så här samlas gåvor in och

tas om hand. Forskaren 

skriver sin ansökan, som 

bedöms i prioriteringskom-

mittén. Anslagen delas ut 

till forskarna.

FOTO

MEL

kER

DA

HLS

TRA

ND

nr 1 2010 27

I dag är en cancerdiagnos i de flesta fall inte längre detsamma som en dödsdom.

– Vi räknar med att ungefär 60 procent av alla cancerpatienter botas. Totalt sett har cancerprognosen förbättrats de senaste de-cennierna, även om den varierar mellan olika cancersjukdomar, säger Elizabeth Johansson, Cancerfondens informations- och stödlinje.

Jämför man dagens prognos med hur det såg ut i början av 1960-talet märks en tydlig skillnad. Då botades drygt 25 procent av männen och drygt 40 procent av kvin-norna. Dagens statistik visar att 60 procent av männen och 64 procent av kvinnorna överlever.

Det är alltså betydligt större chanser att överleva en cancersjukdom i dag än vad det var för 40 år sedan.

De målstyrda läkemedel som riktas för att behandla de specifika tumörcellerna har haft stor betydelse.

– Ett läkemedel som verkligen har gjort revolution är Glivec, som bland annat används vid behandling av kronisk myeloisk

leukemi, kml. Tack vare det lever nio av tio patienter åtta år efter diagnos numera, säger Elizabeth Johansson.

I dag finns ett 60-tal läkemedel mot cancer. Under det närmaste decenniet för-utspår man att det kommer att introduceras mellan fem och tio nya preparat varje år.

Hur tolkar man statistiken?När man redovisar cancerstatistik talar man

om relativ överlevnad. Överlevnadssiffrorna

visar hur stor del av cancerpatienterna som

lever i jämförelse med en normalbefolkning i

samma ålder.

Exempel: Den relativa 10-årsöverlevnaden

bland män diagnostiserade för tjocktarms-

cancer är cirka 50 procent. Det innebär att

dessa män har hälften så stor sannolikhet att

överleva i tio år eller mer efter diagnosen,

jämfört med befolkningen i motsvarande ålder.

Läs mer:cancer fonden.se/overlevnad

Allt fler överlever

80 %

60 %

40 %

20 %

1970 1980 1990 2000

Män 5 årMän 10 årKvinnor 5 årKvinnor 10 år

Relativ 5-års- respektive 10-årsöverlevnad. Totalsiffror för cancer i Sverige 1970-2007.

sekreterare på Cancerfonden. Hon anser att det går att öka hastigheten även om alla måste ha respekt för svårigheten att framställa läkemedel. Trots det har hon en idé om hur man skulle kunna få upp hastigheten.

– Vi efterlyser forskare som vågar ta lite

risker. Av alla ansökningar om forsk-ningsanslag som Cancerfonden fick in 2009 avslogs 65 procent. Skälet var ofta att projekten är ”för säkra”. Vi söker projekt med hög innovationshöjd där ny kunskap kan skapas. Det leder till spännande kon-sekvenser.

Valuta för pengarnaSom givare kan man ju undra om can-cerforskningen utvecklas? Blir det några genombrott? Leder mitt stöd till att fler liv kan räddas?

– Utan tvekan, säger professor Bengt Westermark, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd. Det är svårt att ge ett konkret kvitto kopplat till vissa rön, men över en 20-årsperiod ser jag enorma framsteg.

Han menar att vi fått en helt annan förståelse och kunskap kring hur en cancertumör bildas och varför, hur tillväxt sker och vad som skiljer den från andra celler. Forskarna har länge vetat att cancerceller inte slutar dela sig när de är färdigutvecklade utan fortsätter häm-ningslöst. Nu börjar de förstå varför.

– Dessutom har de avancerade och spännande uppslag om hur de ska kunna tackla problemet.

På frågan om vilka genombrott som kommit cancerpatienterna till del menar Bengt Westermark att forskarna har fördjupat kunskapen och metoderna har förbättrats på i stort sett alla områden.

Ta bara de målstyrda behandlingsfor-merna, säger han. I dag finns läkemedel som är koncentrerade på att ta bort själva tumörcellerna utan att skada andra celler eller omgivande vävnad. Därmed minskar biverkningarna och effekten blir bättre.

– I dag botas långt fler än för 20 år sedan.

Vad tror han då skulle rädda flest liv? – Lätt fråga! Om ungdomar inte börjar

röka. Rökning orsakar 20 procent av alla dödsfall i cancer. Dessutom är rökning en bidragande orsak till fler cancerformer än bara lungcancer.

28 nr 1 2010

Nya ledtrådar till leukemi

Kronisk lymfatisk leukemi innebär att b-lymfocyter, som normalt försvarar kroppen, omvandlas till leu-kemiceller. Har dessa något särdrag? Producerar de en speciell typ av antikroppar? Frågor som professor Anders

Rosén och hans forskargrupp vid Linköpings universitet försöker besvara. De har hittat nya ledtrådar till leukemi.

Deras arbete stärker hypotesen att det finns ett samband mellan långvariga bak-terieinfektioner som till exempel lungin-flammation och kronisk lymfatisk leukemi. Kanske är det så att b-lymfocyterna, som under lång tid tvingats rycka ut till kroppens försvar, börjar dela sig för mycket och att me-kanismen som ska begränsa antalet, felaktigt har satts ur spel.

Om den hypotesen stämmer skulle man kunna hämma drivkraften för tillväxten genom terapeutisk vaccination mot till exempel pneumokocker. Det skulle kunna bli ett komplement i behandlingen av kronisk lymfatisk leukemi.

Arvsanlag visar risk för prostatacancer

Det finns ett samband mellan vissa genetiska markörer och risken för prostatacancer.

Professor Henrik Grönberg vid Karolin-ska Institutet kartlägger tillsammans med sin

forskargrupp detta samband. De har hittat fem intressanta markörer och ana-lysen visar att ju fler av dessa markörer en man bär på, desto större risker löper han.

Nu gör Henrik Grönbergs forskar-grupp en utökad studie på blodprov från 8 000 män. På sikt hoppas forskarna kunna studera hundratals markörer.

Förhoppningen är inte bara att kunna skilja ut vilka män som löper ökad risk för prostatacancer. De hoppas också på att kunna hitta en metod för att avgöra vilka män som kan leva med sin cancer-sjukdom utan att behöva behandling och vilka män som riskerar en mer aggressiv prostatacancer och därmed behandla dem i tid.

Anders Rosén Henrik Grönberg

Svaret är ja. 2008 gick endast 17 procent av Cancerfondens insamlade medel till kostna-der för insamling och administration, resten till forskning och kunskapsspridning.

Detta gör Cancerfonden till en av Sveriges effektivaste insamlingsorganisationer. Svensk insamlingskontroll, sfi, accepterar upp till 25 procent i insamlings- och administrations-kostnad i insamlingsorganisationer. Cancer-fondens siffror för 2009 är ännu ej klara.

Cancerfonden är medlem i Frivilligorga-nisationernas insamlingsråd, frii. Det är ett gemensamt organ för insamlingsorganisa-tioner som har till uppgift att verka för ett gynnsamt klimat för insamling i Sverige. På friis webbplats, www.frii.se, publicerar de varningar för oseriösa insamlare som man bör undvika.

frii har initierat en obligatorisk kvali-tetskod från och med 2009. Den syftar till

att öka öppenheten inom organisationerna. Koden ska också förbättra såväl styrning som ledning inom organisationerna samt göra dem effektivare. Målet är att öka givarnas förtroende för att deras gåvor används effek-tivt och ändamålsenligt.

Cancerfonden tillämpade koden redan i 2008 års årsredovisning.

Kvaliteten tryggas även av certifiering. Sedan 2003 är Cancerfonden certifierad

90­konto ger givare trygghetSvensk insamlingskontroll, SFI, ser till att du tryggt kan skänka pengar till insamlings-organisationer. sfi delar ut, och drar in, 90-konton för insamling. Dessutom övervakar sfi att insamlingar sköts på ett ansvarsfullt sätt och att pengarna går till ändamålet utan oskäliga kostnader.

En tredjedel av de organisationer som ansöker om att få ett 90-konto bli nekade eftersom de inte uppfyller sfis kvalitetskrav.

Många givare kräver att alla insamlade pengar ska gå till ändamålet. Detta är orea-listiskt. sfi gör beräkningar av hur stor andel av varje organisations insamlade pengar som går till insamlings- och administrationskost-nader. Hur får de fram dessa siffror?

Jo, Cancerfonden redovisar detta till sfi som kontrollera sifferuppgifterna. sfi kontrollerar därefter att insamlings- och administrationskostnaderna inte är för höga i förhållande till insamlade medel.

– Är andelen för hög slår vi ned på det enligt ett nyckeltal vi arbetar med, säger Eva Birath, kanslichef på sfi.

sfi har aldrig haft någon anmärkning på Cancerfondens förvaltning eller administra-tionskostnad.

– Vi har även kontrollerat Cancerfondens interna rutiner och allt ser bra ut.

Kommer pengarna fram?

Tre upptäckter 2009:

nr 1 2010 29

Cellers trafikregler kartläggs

Professor Jussi Taipale vid Karolinska Institutet har med sin forskargrupp studerat olika signalvägar som styr tillväxten hos celler och organ och vad som går fel när cancer uppstår. En av signal-

vägarna är särskilt intressant och går under namnet Hedgehog.

Taipales forskning handlar om Hedgehog-signaleringen mellan cellytan och cellkärnan, som reglerar vilka gener som aktiveras eller stängs av.

Cellers signaleringssystem är komplext; de genetiska screeningsmetoderna ger extremt stora mängder data. Men det är just grundforskning, som denna kring Hedgehog, som ökar förståelsen för hur celler växer och fungerar vid hälsa och sjukdom. Den ligger till grund för nya cancerläkemedel.

Jussi Taipale

Läs mer:cancer fonden.se/pengarna

Vad känns mer naturligt just nu än att rikta ett varmt tack till alla er som på olika sätt stött vårt arbete i kampen mot cancer. Under 2009 klarade vi av att tillsammans samla in drygt 400 miljoner kronor till detta viktiga arbete. Vi verkar nå ett nytt rekord.

När jag möter människor eller öppnar min mejlbox får jag ofta frågor som ”vart går pengarna?” och ”vad kommer ut av alla de insatser som görs?”

I vårt dagliga arbete att öka överlevnaden i cancer har vi valt att fokusera våra resurser på två områden: forskningsfinansiering och opinionsbildning.

Vår vision är att cancer ska kunna botas och det är möjligt dels genom att före-bygga cancer, dels genom att behandla en redan upptäckt tumör. För båda dessa angreppssätt är forskningen en förutsättning och den ligger till grund för vad vi vet om såväl förebyggande, tidig upptäckt som behandling av cancer i dag.

Under 2010 kommer Cancerfonden att stötta mer än 400 projekt och finansiera ett 50-tal tjänster runt om i Sverige. Att stötta forskning är ett långsiktigt engagemang och något som främst kommer att gynna våra barn och barnbarn.

Men det finns mycket att göra här och nu! Därför behövs opinionsbildning. Tänk bara om allt det vi kan och vet genom forskningen verkligen tilläm-pades ute i vård och omsorg; då skulle vi kunna rädda ännu fler.

Inom ramen för opinionsbildning arbetar vi aktivt med att utbilda och påverka beslutsfat-tare i cancerfrågan. Att minska de regionala skillnaderna vad gäller behandling och tillgång till nya typer av läkemedel är ett exempel på detta arbete. Många av dessa frågor behandlas i utredningen om en Nationell cancerstrategi.

År 2010 är vår största utmaning att se till att utred-ningen blir verklighet. Att vi får tydliga mål för ökad överlevnad i cancer, öppna jämförelser och kvalitets-säkring oavsett bostadsort. Att sprida kunskap och hopp om att det går framåt även om jag tror att vi alla önskar att det skulle gå ännu snabbare. Men tänk på att cancer funnits i tusentals år och modern cancerforsk-ning i knappt hundra!

Jag hoppas att du vill fortsätta att stödja vårt arbete som regelbunden givare eller medlem.

Ursula TengelinGeneralsekreterare

Tack för era gåvor!enligt iso 9001:2000. Det är en internatio-nell kvalitetsstämpel för företag och andra organisationer med fokus på ständiga förbättringar.

Certifieringen innebär att en oberoende part har granskat Cancerfondens arbetspro-cesser och därefter intygat att verksamheten motsvarar standardens krav. 2006 förnyades certifikatet.

Tre upptäckter 2009:

30 nr 1 2010

Att vara när stående

Britta och Lars Carlsson skulle flytta från Luleå till dröm- jobben i Kristianstad. Men efter fem års kamp mot lymfom sade Brittas kropp ifrån. Lars valde att fullfölja planen själv. Det blev ensamt.TEXT TORBJÖRN UHLIN FOTO TORBJÖRN LINDÉN

Låt sorgenha sin gång

nr 1 2010 31

De förenades i Umeå för nästan 40 år sedan. Därifrån startade de en resa i utbildningens och forskningens värld via Lin-köpings universitet, Indiana

University, Wien och Stockholm och åter till barndomens Luleå där båda hade sin släkt.

– Britta var en nyfiken människa med ständigt nya upptäckter, säger Lars. Hon var pedagogen och biologen som gillade att växtfärga, sticka, odla, gärna tillsammans med sina elever.

Själv tycks han äga det norrländska lugnet och ha en inre styrka som så väl har behövts under makans hårda livskamp, genom be-handlingar med cytostatika, strålning och stamcellstransplantation. Under tre månader bodde Lars på sjukhuset.

Då hennes krafter skulle ha behövts som mest, försvagades hjärtat av behandlingen. När läkarna skulle byta stamceller fanns ingen närstående som passade utan hon måste ta av sina få egna. Med det svaga hjärtat gav insatsen ingen bot. Hon drab-bades även av leukemi.

Britta hade 2002 fått sin drömtjänst på Hög-skolan Kristianstad, en professur i naturve-tenskapernas didaktik (undervisningslära). Hon fick ett starkt stöd av kollegerna, trots att hon aldrig kom att börja jobba där.

Mitt i sjukdomsförloppet fick Lars tjänsten som rektor för Högskolan Kristianstad. Allt var nu perfekt tajmat för en gemensam flytt. Men Britta blev åter sämre. Även Lars fick skjuta upp sin avresa.

– Till slut blev jag totalt slut av stressen kring alla olyckor som drabbade stackars Britta. Jag fick kärlkramp och tvingades till ballongvidgning. Då satt hon vid min sjuksäng.

Under Brittas sista höst blev hon pro-moverad till professor på Luleå tekniska universitet, något hon absolut inte ville missa. Slangarna kopplades ur, hon stylades upp och gick ut på scenen för installationsakten. När den var klar återgick hon till sängläget.

Julaftonen firade hon i hemmet. Åter på sjukhuset blev hon svagare; efter annanda-gen var det slut.

– Det var naturligtvis mycket sorgligt. Men sorgen blandades med en märklig lättnad. Orken kom tillbaka.

Lars skulle fatta beslutet om sitt fortsatta liv. Skulle han stanna bland släkt, vänner och kolleger i Luleå? Mot det stod rektors-

Hunden Cissi betyder mycket för vardagslivet och rutinerna. Hon fick ordning på Lars fritid och fyllde de 

ensamma helgerna med innehåll.

«Det är inte lätt att starta om i mogen ålder.»

ha sin gångtjänsten i ett samhälle han knappt kände till. Dock var det en dröm som de närt, att tillsammans påbörja en ny karriär i Skåne.

– Valet var svårt, jag kände att det var lika tråkigt var jag än bodde. Jag tänkte inte rationellt, men jag ville inte svika dem på högskolan som ställt upp för oss. Dessutom kunde det bli mer påfrestande att gå kvar i det gamla.

Det blev ensamt i Skåne; väldigt ensamt. Märkligt nog försvann en del vänner också, de hörde aldrig av sig.

Första tiden i Kristianstad blev det jobb dygnet runt, ingen frågade efter om han kom

hem eller var på arbetet. Men Lars kände sig tidigt omtyckt och har fått vänner bland arbetskamraterna.

– Det första året blev ständiga påminnel-ser om att fira nyår, påsk och semester utan Britta. Numera dyker minnet av henne upp i vardagens ögonblick, och då kommer gråten ibland.

– Det är inte lätt att starta om i mogen ålder. Vad är att välja rätt liv, leva för dagen, låta sorgen ha sin gång och förstå vad som är mitt bästa, funderar Lars. Och hur tar man tag i sig själv, skärper sig för att orka gå vidare. Men jag har trots allt ett gott liv nu, tycker jag.

Andrum

Gråben, Tordön, Raggen, BamsefarFyra av de ord som kallas noaord. Det var ord som man 

förr använde för att man var rädd för att kalla fram onda 

krafter. Om man uttalade ordet VARG fanns det i folktron 

en utbredd föreställning att man därmed lockade fram 

vargen och gav den makt. Och det ville man ju inte. 

Likadant med åskan, djävulen och björnen. Man gav 

dem lite snällare namn, som liksom tog udden av farlig-

heten, så att de onda krafterna inte skulle förstå att det 

var dem vi talade om.

Gammal folktro är roligt att studera. Men nu är vi ju så 

upplysta att vi inte tror på den typen av skrock, …eller? 

Fortfarande möter jag människor som hanterar sjukdomar 

på det sättet.  

"Ja, nu har vi fått besked, nu har pappa fått DET."

Så ska man då av tonfallet lista ut vad det handlar om.  

"Vad har din pappa fått, säger du?"  

"SJUKDOMEN."

I min dagliga verksamhet samtalar jag ofta med 

människor i både glädje och sorg. Jag har lärt mig att 

SJUKDOMEN kan betyda allt från nageltrång till demens 

– och naturligtvis väldigt ofta cancer. 

Ska vi möta och bearbeta våra rädslor så måste vi 

också våga sätta ord på dem. Några klarar nästan av 

att vara rakt på sak. När man ber dem precisera vilken 

sjukdom pappa har fått så påbörjar de en mening, gör en 

konstpaus, sänker rösten både i styrka och frekvens och 

mumlar till sist det farliga ordet ”Han har fått… cancer”. 

Andra klarar inte någon som helst form av förtydli-

gande. När jag frågar vidare vad pappa fått för sjukdom, 

så svarar de undvikande. Frågar jag då rakt ut om pappa 

fått cancer får jag svaret. 

"Ja, något sådant, kanske."

Den typen av svävande svar får jag vid tre typer 

av sjukdom – psykisk sjukdom, venerisk sjukdom och 

samtliga former av cancer. Alla de berörda sjukdomarna 

förlorar på det. Eller rättare sagt, alla berörda patienter 

förlorar på det. Genom att behandla sjukdomsnamnen 

som om de vore farliga, bidrar vi samtidigt till att stigma-

tisera dem, att göra dem skamliga. Något man inte talar 

om. 

Så blir också alltför ofta den sjuke ensam med sin 

sjukdom, eftersom vi andra förstärker vår och omgiv-

ningens rädsla med omskrivningar och icke-ord. Det är 

inte sjukdomarna som är skamliga – det är vårt sätt att 

förstärka skammen kring dem som är skamligt. 

Vägen ut är, som alltid, öppenhet. Våga säga de farliga 

orden: Min pappa har cancer – eller jag själv, vilket det 

nu är. Våga prata om rädslan, våga prata om hoppet. För 

de av oss som blir friska ska ha ett liv att komma tillbaka 

till och då får inte vännerna ha försvunnit. Och de av 

oss som dör (alla förr eller senare) ska få göra det med 

värdighet.

Ett värdigt liv. Utan skam. Våga uttala orden. Varg, 

åska, djävul, björn, cancer.

Vågar vi uttala dem så vågar vi också finnas kvar för 

den som behöver oss, så vågar vi också möta vår egen 

rädsla, kan vi också börja söka vårt eget hopp.

Gud välsignar dig. 

LEIF ROMELL PASTOR OCH FÖRSAMLINGSFÖRESTåNDARE LIDINGÖ MISSIONSFÖRSAMLING, ANSGARSKYRKAN

34 nr 1 2010

Jag hade en gång en kille som inte kunde kolla på Lassie-filmer utan att börja gråta. Han kunde inte kolla på Lassie-filmer över huvud taget, man fick knappt nämna Lassie för honom för då kom tårarna. Hans

pappa hade haft en stor collie när han var liten och pappan hade aldrig riktigt

kommit över den där hunden, trots att det var över femtio år sen hunden dog.

En annan kille som jag var tillsammans med hade en liten dotter. Han kunde inte se en film där små flickor for illa, där de skadade sig eller dog. Han klarade inte av det, började gråta direkt. Tysta tårar i tv-soffan, jag förstod aldrig riktigt vad mina killar grinade för.

När jag var liten brukade jag och pappa sitta i soffan på lördagsmorgnarna och plöja igenom veckans tidningsskörd i jakt på snygga dödsan-nonser. Vi klippte ur dem och klistrade in dem i en liten bok. Vi samlade på döds annonser. Pappa hade så morbida idéer. Pappa blun-dade aldrig för döden.

Så dog min pappa. Han dog för bara några månader sen. Ingen svarar längre hemma hos pappa om man ringer honom, lägenheten är uppsagd och hans kläder är nedpackade i soppåsar.

Det som är närmast gör ondast, det är klart det är så. Men man blir så

Hanna Hellquist är skribent och radiopratare. Förra året släpptes hennes första bok

karlstads Zoologiska, som handlade om Hanna och hennes pappa och alla deras djur

i barndomsstaden. Numera bor Hanna i Stockholm med sin katt.

Hanna Hellquist

Personligt

konstig när man är ledsen. Man börjar gråta för allting. Om man redan har varit med om det värsta så kan man vara med om allting känns det som, jag är som en gigantisk, sentimental solcell, jag suger åt mig allting och sållar inte det minsta. Allt som är sorgligt går rakt in i mig.

Mamma ringer och berättar att hennes pojkväns mammas pojkvän har drabbats av en stroke och blivit inlagd. Hon säger att han trillade i köket. Slog upp huvudet så att det började blöda. Inte allvarligt, men han fick ett stort sår i pannan.

Jag kan inte värja mig mot hur sorgligt det är, att han slog sig, att han fick ett sår i pannan. Hud som går sönder, släktingar och barn-barn som väntar oroligt hemma vid telefonen. Min pappa som är död och aldrig kommer tillbaka.

Jag har ingen egentlig relation till mammas pojkväns mammas pojkvän. Jag har knappt en rela-tion till mammas pojkvän. Men jag klarar inte av att höra att han har gjort sig illa. Att han har slagit sig så att det har gått hål. Jag orkar inte höra om besökstider och medhavda vindruvor och slangar i armvecken. Det blir så konstigt när man är ledsen. Allt blir så krångligt. Plötsligt så bryr man sig om alla.

Sorg är på många sätt ett exkluderande tillstånd. Det är bara jag som kan förstå hur jag känner. Ingen annan förstår, känns det som, och ingen kan man riktigt prata med. Samtidigt gör sorgen mig så mottaglig för andra människor. Plötsligt bryr jag mig om alla. Plötsligt kan jag inte läsa en döds-annons utan att börja gråta.

Plötsligt bryr man sig om alla

«Jag är som en gigantisk, sentimental solcell, jag suger åt mig allting och sållar inte det minsta..»

nr 1 2010 35

www.osram.se/simonsays

OSRAM WARM COMFORT LIGHT ger samma varma ljus som glöd-lampor. Jodå, det är säkert. Prova själv får du se!

Mysbelysning!Mysbelysning!

Forskning gör skillnad - Trivselhus stöder Cancerfonden

www.trivselhus.seEn del av Södra-koncernen

Företagsvän

Akademiska Hus Öst AB

Barium AB

Deloitte AB

Elekta

Forsen Projekt

GlaxoSmithkline AB

HiQ

Här presenteras företags vänner som köpt Stora

marknads paketet och stödjer Cancerfonden

med 50 000 kronor per år. Vill du engagera ditt

företag, kontakta Susann Henriksson,

Cancerfonden, telefon 08-677 10 77.

Återkommande gåva mer värd med autogiroCancerfondens mål är att cancer ska kun na botas. Därför finansierar Cancer-fonden, med hjälp av dig, merparten av cancerforskningen i Sverige.

Cancerfonden arbetar med ständiga förbättringar.

– Därför erbjuder vi autogiro och för-bättringen består i att du själv kan välja hur mycket och hur ofta du vill skänka, säger Magnus Lindegård, insamlingschef på Cancerfonden.

Med regelbundna gåvor via autogiro minskas omkostnaderna. Det gör att ännu mer av varje skänkt krona går till den livsviktiga cancerforskningen.

I dag är det cirka 30 000 personer som återkommande stödjer Cancerfonden via autogiro. Målet är att fördubbla antalet under de närmaste åren.

– Jag hoppas verkligen att du som tidigare skänkt gåvor till oss nu vill bli en av våra regelbundna givare via autogiro. Ditt engagemang gör en stor skillnad för väldigt många. Genom autogiro blir våra kostnader för administration lägre och därmed blir din gåva ännu mer värd, säger Magnus Lindegård.

Magnus Lindegård, insamlingschef.

Så här enkelt är detGå in på cancerfonden.se och klicka på

Stöd oss högst upp på sidan, till höger om

Cancerfonden-loggan. Då hittar du olika

alternativ för det givande du bestämmer

dig för.

Cancerfondens företagsvänner:

Lindab

Nordvalls

Pfizer

Santa Maria

Siemens AB

Teleinfo 118800

3M

36 nr 1 2010

I rapporten Nationell cancerstrategi påpekas att regionala cancercentra behövs för att ta ett huvudansvar för forskning, utveckling och prevention och för att sprida kunskap om detta till primärvård och läns-sjukvård.

I Lund finns nu landets första regionala cancercentrum.

– En kraftfull satsning på regionala

centrum är nödvändig om Sverige i fram-tiden ska ha en cancervård i internationell toppklass, säger Maria Prigorowski, ansva-rig för opinionsfrågor inom Cancerfonden.

– Eftersom dessa regionala centrum kommer att få ansvar för kunskapssprid-ning kring cancerprevention medför det ett närmare samarbete mellan kommuner och landsting. Det är mycket positivt.

Regionala cancercentrum – bra eller dåligt?

Ingalill Rahm Hallberg, professor, Lund:

– Det är oerhört

bra eftersom

vi måste kon-

centrera kompetensen och

mer aktivt arbeta med denna

utveckling.

Staffan Lundström, över läkare, Stockholm: – Lite

besviken

över att den

palliativa vården inte syns

där. Berör bara den vanliga

cancervården.

Göran Landberg, professor, Malmö:

– Regional

uppstyrning

är vettigt. Jag

skulle vilja att de fick en bred

koppling till utveckling och

forskning inom regionen.

Lund först med regionalt cancercentrum

Cancer drabbar hela familjen och det är oundvikligt att barnen påverkas. En fråga som jag som psykolog ofta möter är: ”Hur ska jag berätta för barnen?” Frågan

har många bottnar. Den handlar om hur man konkret ska informera barnen om att man har fått en livshotande sjukdom. Men frågan rymmer också rädsla för att överföra all oro och sorg över att framtiden är oviss. Det kan ibland kännas som om det blir ännu farligare av att man berättar.

Det är viktigt för barnen att vara delaktiga och att kunna känna tillit till föräldrarna i denna osäkra situation. Den största risken att skada barnet är att undanhålla det från sjukdomen, som ju i så hög grad påverkar den sjuka föräldern. Barn känner på sig om något är fel och om föräldrarna oroar sig. De skapar egna fantasi bilder av vad som har hänt och kan till och med ta på sig skulden för att mamma eller pappa är ledsen.

Hur man ska berätta beror förstås på barnets ålder. Små barn är mycket konkreta och man kan berätta att mamma eller pappa är sjuk, kommer att vara på sjukhus och få medicin. Större barn oroar sig förstås för framtiden; jag tror att man ska försöka berätta så ärligt som möjligt att sjukdomen kan vara livshotande, men att föräldern ska få behandling för att bli frisk. Vid nya negativa besked är det viktigt att fort löpande berätta detta för barnen.

Att låta barnen vara med på sjukhuset är en bra idé, men man måste också respek-tera om barnet inte vill. Alla barn, liksom alla vuxna, har sina egna sätt att hantera situationen. Man ska också komma ihåg att de allra flesta barn har resurser att hantera svårigheter, förutsatt att de känner att de kan lita på sina föräldrar.

Psykologens spaltLåt barnen vara delaktiga

Yvonne BrandbergPsykolog vid Radium-

hemmet i Stockholm.

En internetbaserad och interaktiv kurs i basal palliativ vård startar inom kort.

Kursen riktar sig till personal som arbetar med människor i livets slutskede, i första hand undersköterskor, sjuksköterskor och paramedicinsk personal.

All teknisk utrustning som krävs är en dator med bredbands uppkoppling.

– Denna internetbaserade studieform innebär stor frihet för deltagarna att inom vissa tidsramar arbeta med uppgif terna när det passar dem själva bäst, säger Liv Meidell som är utbildningsansvarig.

Kursen arrangeras av Axlagården Utbild-ning AB. Ytterligare information finns på webbplatsen www.axlagarden.se.

Internetkurs i palliativ vård

KursenKurstillfällen våren 2010: kurs 2: 1–28 mars. kurs 3: 12 april–

9 maj. Max 20 deltagare per kurs.

kursen återkommer under hösten.

Kursavgift:1 250 kronor per deltagare.

Moms tillkommer.

Skicka anmälan till:Axlagården Utbildning AB,

Backenvägen 105, 903 62 Umeå

Telefon 070-254 42 76

eller 090-15 68 00 (växel)

E-post: liv.meidell@axlagarden.se

nr 1 2010 37

Caesarsallad2 portioner

Caesardressing

Vitlökskrutonger

FOTO

IS

TOC

kP

HO

TO

2 färska eller djupfrysta kycklingfiléer

(cirka 200 g)

Salt, peppar

1 huvud romansallad eller valfri sallad

6 minitomater, t ex körsbärstomater

½ gurka

1 mogen avokado

Stark ost, t ex parmesan

eller Västerbottenost

1. Sätt ugnen på 175 gr. Tina kyckling-filéerna om de är frysta. Salta och peppra och lägg den tinade kycklingen i en smord ugnsform och stek den i ugn i cirka 15 minuter.

2. Riv den sköljda salladen i bitar och blanda den med dressingen. Lägg upp sallad, skivad tomat, gurka och avokado på ett stort fat. Lägg på den skivade kycklingen. Strö över krutongerna och riven parmesanost.

Receptet är hämtat ur boken Råd och

recept vid cancersjukdom. Legitime-

rade dietisterna Marie Esbjörnsson

och Ylva Orrevall har sammanställt

recepten. Boken är utgiven på För-

lagshuset Gothia.

1. Lägg ner ägget i kokande vatten och låt det koka i 2 minuter. Ta upp ägget och spola det i kallt vatten.

2. Skala ägget och lägg ner det i en mixer eller matberedare. Tillsätt allt utom oljan och osten. Blanda.

3. Droppa sist i oljan försiktigt under maskinens gång. Tillsätt osten.

1 ägg

½–1 pressad vitlöksklyfta

3 mosade sardeller eller ansjovisfiléer

1 tsk fransk senap

1 msk vitvinvinäger

1 dl matolja, t ex rapsolja

Salt, peppar

3–4 msk riven parmesanost

2 skivor vitt formbröd

1–2 msk matolja, t ex rapsolja

1 vitlöksklyfta

Serveringstips:Servera salladen med färsk baguette eller rostat bröd.

1. Skär brödet i tärningar och stek dem i olivolja.

2. Pressa över vitlök.

VinnareOrdet vi sökte i sudoku 4/09 var TELEFONTID. Vinnare är:Eleonor Törner, Slite, Marita Rydén, Taberg

och Ingalill Persson, kungsbacka.

Rätt svar i Litterär jultävling i 4/09 är:

Birger Sjöberg (1), August Strindberg (1),

Vilhelm Moberg (2), Tomas Tranströmer (X),

Henning Mankell (X), Göran Palm (1), Selma

Lagerlöf (2), Hjalmar Söderberg (2), Walter

Ljungquist (X), Sven Delblanc (2), kerstin

Ekman (2), Sara Lidman (1)

Vinnare är: Henrik Berggren, Alfta,

Nina Granholm, Sundsvall och

Gunilla Järbel Torell, Lund. Grattis!

Vad heter invånarna?

.. på Bahamas?1) bahameser x) bahamaner 2) bahamas

.. på Elfenbenskusten?1) ivorier x) elfenbenor 2) ivorianer

.. i Ghana? 1) gahnaner x) ghaneser 2) gahnasker

.. i Jemen?1) jemener x) jemeniter 2) jemeneter

.. i Montenegro?1) montenegriner x) montenegranter 2) montenegresker

Sänd ditt svar till marita.onneby@cancer-fonden.se alt Marita Önneby, Cancerfon-den, 101 55 Stockholm senast den 1 april.

Tävla i Rädda Livet!

Vad heter 

invånarna på 

Bahamas?

38 nr 1 2010

«Hur gärna man än vill tänka positivt, så är det de mest fruktade scenarierna som kommer för ens näthinna.»

Insändare & diskussions -forumHär publicerar vi insändare liksom inlägg från diskussionsforum på webbplatsen cancerfonden.se och från bloggen maritaonneby@wordpress.com

Diskussion

Ge ALDRIG upp!Så svårt det är att somna på kvällarna. Hur gärna man än vill tänka positivt,

så är det de mest fruktade scenarierna som kommer för ens näthinna. Varför

är det så? Det är stört omöjligt att tänka på något annat, än den man älskar

och som är så sjuk.

Man ligger där i mörkret och gråter och tänker.

Om vi närstående har det så svårt – hur ska det då inte vara för den som

har sjukdomen? De har dessutom den fysiska smärtan att bära. Och de ska

vara starka och försöka hålla modet uppe, samtidigt som de ser hur de, som

de älskar blir ledsna. Vi har EN person att ta farväl av. Den sjuke har kanske

många. Alltså är vårt lidande ingenting jämfört med deras.

Det gör inte vår smärta lindrigare, men det kan vara bra att ha i åtanke att

det är ännu svårare för den vi älskar och som är den som har den fruktans-

värda sjukdomen.

Hur gärna vi än vill förstå, tror jag inte att vi riktigt kan det fullt ut.

Det kan bara den som själv varit i samma situation – och tyvärr är det inte

många av dem som lever i dag.GUNNFUSS

Ett evigt kämpandeEn inlägg under rubriken Sorg handlar om

maken som gick igenom behandlingar för

spridd lungcancer. Han behandlades i ett

drygt halvår och några månade senare

somnade han in i hemmet i kretsen av

sin familj. Så här skriver hustrun vid jultid

2009:

Det har nu gått drygt fyra månader,

men sorgen är obeskrivlig. Vi levde ihop

i 35 år, träffades som 20-åringar och har

haft många roliga och trevliga stunder

ihop, barn ihop och det känns fortfarande

ibland overkligt.

Nu är det så tomt, livet runt omkring

går vidare men det är svårt att leva med

tomheten. Periodvis går det bättre, men

jag går ner mig men kämpar på ändå. Det

är också svårt då många runt mig lever i

tvåsamhet, men jag försöker hitta mina

egna intressen och tror att det blir bättre

till våren. Det känns som ett evigt käm-

pande, och tröttheten tar ner mig även

om jag kan se ljuspunkter runt mig ibland.

Missnöjd med mig själv för att jag kanske svekEn sak som är svår är tankar kring hur man

som stående bredvid kan/ska förhålla sig till

en som är svårt sjuk. Min gamla arbetskamrat,

vi kan kalla henne k, har avlidit efter att ha

varit sjuk i cancer i omgångar under två år.

Begravning har varit. Vacker och stram (som

hon själv). Vi, några från jobbet och jag, talade

då om hur man som ”lite längre ifrån-vän” bör

bistå när någon får en allvarlig sjukdom.

Det är väldigt svårt. Blir man deprimerad

och vill vara ifred när man är sjuk? Vill man

vara ifred för att mobilisera all kraft man har

för att försöka bli frisk? Eller vill man träffas?

Jag försöker tänka hur jag själv skulle vilja

ha det. Jag skulle n-o-g vilja ”slippa träffas”

(självförsvar?) Jag skickade kort till k nån gång

då och då (inget mer) och känner mig missnöjd

med mig själv faktiskt. Nu så här efteråt

hoppas jag att hon fick stöd och hjälp från

närmare vänner. Skulle jag ha ansträngt mig

mer eller ville hon ha det så här, tro? Hon var

så glad mellan sjukdomsperioderna. Då, när

hon var friskförklarad, träffade jag henne. Sen

mailade vi nån gång, sen några kort och sen

är hon borta. CHRISTINA

Att behålla sjukdomen för sig självJa, inte vet jag varför man inte vill gå ut med sin cancerdia-

gnos, men jag tror så här: Man skäms. En kollega deklarerade

tydligt att ”det är bara b-människor som blir sjuka".

Jag skärskådar mig själv, jag meddelade vänner o arbets-

kamrater när jag fick min diagnos. Så småningom fick jag

vetskap om att detta förts vidare till gemensamma bekanta

som jag faktiskt avskyr…. och blev oerhört besviken. Samtidigt

kan jag förstå att den som får ett sånt här förtroende med upp-

lysning om ett allvarligt tillstånd inte kan hantera detta själv…

eller åxå är det hyenamentaliteten som stiger in…

Jag skäms för min diagnos, jag tycker att jag är en sämre

människa, svag o eländig, om nån ska dö i förtid så är det jag.

Mina gener är helkassa, mor o mormor dog i cancer, är det så

att vi har gener som kan, eller inte kan ta hand om cancercel-

ler? Är det så att de som inte överlever inte har ett tillräckligt

försvar mot cancercellerna?GUN

nr 1 2010

Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas. Målet är att fler ska

överleva och färre ska drabbas av cancer. För att nå visionen finansierar

Cancerfonden svensk cancerforskning – forskning som hela tiden gör

framsteg och leder till att fler liv kan räddas. Men Cancerfonden ska

också påverka cancerfrågan här och nu genom opinionsbildning.

Cancer är samlingsnamnet på cirka 200 olika sjukdomar som kännetecknas

av onormal celldelning.

Mer än 60 procent av dem som får en cancerdiagnos blir friska.

Cancer är den vanligaste döds orsaken före 75 års ålder.

AktiegåvaÄgare av börsnoterade aktier kan skattefritt skänka utdel-

ningen från sina aktier till Cancerfonden. En förutsättning är

att man skänker utdelningen före bolagsstämman. Normalt

beskattas utdelningen med 30 procent.

Cancerfondens RikslotteriCancerfondens Rikslotteri är ett skraplotteri där hela överskot-

tet går till Cancerfonden. Varje lott kostar 100 kronor och till

vinsterna hör, förutom stödet till cancerforskningen, möjlighe-

ten att vinna en miljon kronor, presentcheckar på Coop och ICA

med mera.

GratulationsgåvaAtt skänka en gratulationsgåva till Cancerfonden är ett

sätt att uppvakta vid födelsedagar eller andra högtidliga

tillfällen. Ett gratulationskort med givarens personliga

hälsning skickas till jubilaren.

StödmedlemEtt stödmedlemskap i Cancerfonden kostar 200 kronor

(100 kronor för ungdomar och pensionärer). Som stöd-

medlem får man fyra nummer per år av tidningen Rädda

Livet som skriver om cancersjukdomar, forskningens

framsteg och Cancerfondens verksamhet.

MinnesgåvaMed en minnesgåva till Cancer-

fonden kan minnet av en avliden

vän eller släkting hedras. Närstå-

ende får en fin hälsning samtidigt

som cancerforskningen får ett

värdefullt stöd.

Regelbundet givandeAtt regelbundet stödja

Cancerfonden via autogiro

är det effektivaste sättet

att bidra till svensk

cancerforskning. Givaren

väljer själv hur ofta och

hur mycket som ska skänkas.

Det regelbundna stödet ger forskningen den kontinuitet den

behöver och autogiro håller nere Cancerfondens omkostnader,

så att så mycket som möjligt av varje skänkt krona når fram.

Spara i fonderDet går att stödja svensk cancerforskning samtidigt som man

bygger upp ett sparkapital. I dag stöds Cancerfonden av Bancos

Humanfond, SEB Cancerfonden och Skandia Cancerfonden. En

procentsats av fondförmögenheten i dessa fonder skänks varje

år till Cancerfonden.

TestamenteEtt testamente till Cancerfonden kan omfatta kontanter, värde-

föremål, aktier, fondandelar, fastigheter med mera. Cancerfon-

den är befriad från skatt på ränteintäkter, aktieutdelningar och

kapitalvinster och tar som testamentstagare ett aktivt ansvar

för att testamentet verkställs på ett värdigt sätt och med

respekt för allt det som testamentet omfattar.

Sätt att hjälpa till

Hit går pengarna – hundratals forskare mot cancer

Siffror om cancer

Det här är Cancerfonden

Grundades 1951 med syfte att

stärka svensk cancerforskning.

Cancerfondens vision är att

cancer ska kunna botas.

Finansierar de bästa forsk-

ningsprojekten i nationell

konkurrens.

Delar för 2010 ut 375 miljoner

kronor till svensk cancerforsk-

ning. Långsiktigt mål är att

kunna dela ut över 400 miljo-

ner kronor varje år.

Cancerfonden har inga statliga

bidrag.

Drygt 9 000 kontakter via Infor-

mations- och stödlinjen.

Cirka 90 000 nya

givare varje år.

48 anställda.

30 huvudmän.

Samlat in drygt 5 miljarder

kronor och delat ut lika mycket

till svensk cancerforskning.

Män

Prostatacancer 8 740

Hudcancer 3 981

Tjock- och ändtarmscancer 3 164

Urinvägscancer 1 752

Lungcancer 1 694

Kvinnor

Bröstcancer 7 301

Hudcancer 3 146

Tjock- och ändtarmscancer 2 822

Lungcancer 1 624

Livmoderkroppscancer 1 380

källa: Socialstyrelsen

Läs mer:cancer fonden.se

Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk

cancerforskning. Varje år finansieras cirka 400 forsknings- och

vårdutvecklingsprojekt via Cancerfonden. Cancerfonden har

inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och

gåvor från privatpersoner och företag.

Cancerfondens insamlingskonton bevakas av SFI,

Stiftelsen för Insamlingskontroll. De kontrollerar att

insamlade medel går till avsett ändamål. För 2008

gick 17 procent till insamlings- och administrations-

kostnader. Enligt SFIs regler får maximalt 25 procent

gå till detta.

39

Prenumerera på Hälsa & Vetenskap. Ny populärvetenskaplig tidning från Läkartidningen Förlag. Fyra nummer för endast 159 kr.

Ja, jag beställer en prenumeration på Hälsa & Vetenskap och betalar 159 kr inkl moms för fyra nummer.

LÄKARTIDNINGEN

Svarspost

110 555 202

110 26 STOCKHOLM

RL0

40

9

en tidning fr ån

✗✁

FRANKERAS EJ

LÄKARTIDNINGEN

BETALAR PORTOT

Förnamn Efternamn

Adress

Postadress

Det går också bra att mejla till prenumeration@halsavetenskap.se