Bilaga 1PROJEKTBESKRIVNINGAnsökan om bidrag från Stiftelsen framtidens kultur

PULS_________________________en interaktiv konstarena för skola och samhälle

PULS – en interaktiv konstarena för skola och samhälle

2

1. Inledning

IT, kultur och upplevelseDet är allt viktigare att knyta kulturområdet närmare IT-utvecklingen eftersom den övergripandesamhällsutvecklingen allt mer sätter innehåll, upplevelse, design och estetik i centrum. Kulturområdet ärdärmed en nyckel till framtiden. Den dramatiskt ökade tillgängligheten, oberoende av tid och rum, somInternet- och mobiltekniken ger oss till information och kommunikation, påverkar människors beteendenoch attityder i högre grad än vi tidigare trott. Detta ger helt nya förutsättningar för kulturens roll ochfunktion i samhället. Frågor vi ställer oss är bland annat: Hur kan, med teknikens hjälp, fler människor fåtillgång till vårt kulturarv och den kultur som finns idag? Hur gör vi kulturarvet tillgängligt även förframtida generationer? Hur kan vi nyttja kulturens material och tillgångar för kunskaps-, kompetens- ochaffärsutveckling till gagn för såväl kulturliv, upphovsmän som det övriga samhället? Och hur kan denlokala konsten och kulturarvet tas tillvara och distribueras och bli en kraftfull bas och drivkraft för enkommuns utveckling?

Vår visionVår vision är att Värmdö kommun genom ett medvetet arbete med dessa frågor ska kunna visa påmetoder och resultat som tydliggör kulturens bärkraft för regional utveckling. Projektet startar i skolanmen utvecklingen sker i mötet mellan skola och omkringliggande samhälle. Därmed involveras mångaolika samhällsaktörer i en process, där konst och kultur genom nya former av tillgängliggörande ochinteraktion via IT, sätts i centrum. Vårt mål är att detta projekt ska bli en föregångare och visa på vägaroch metoder som kan användas av andra; kommuner, organisationer eller företag.

2. Bakgrund

Från brukssamhälle till pulserande tillväxtortVärmdö kommun har ett unikt läge i hjärtat av Stockholms skärgård med specifika natur- och kulturmiljöersamt en kraftigt växande befolkning. På mindre än tio år har kommunen ökat från cirka 20 000 invånaretill drygt 35 000 och har under flera år varit Sveriges snabbast växande kommun. Många av dem somväljer att bosätta sig i kommunen är unga och har eller står i begrepp att bilda familj. Antalet barn ochungdomar ökar i mycket snabb takt.

25 procent av Värmdös befolkning är under 15 år. Kommunfullmäktige har därför beslutat (2004-09-05)att avsätta medel för att under de närmaste åren satsa stort på ungdomar, fritid och kultur. En av deviktigaste utvecklingsfrågorna är hur alla barn och ungdomar ska kunna bli delaktiga i kulturutbudet. IVärmdö gör vi det bland annat genom att ge alla barn i åk 1 -3 möjlighet att under skoltid delta i dans,drama, musik eller sång. Verksamheten startade HT 2005 och kommer successivt att byggas upp. Viplanerar också för utveckling av tre lokala aktivitetshus med kulturinriktning – Fyrhuset i Stavsnäs, ”Lava”i Gustavsberg samt i Brunns skola på Ingarö. Innehållet planeras av ungdomar och föreningar i området.Kommunen erbjuder också alla barn och ungdomar 3 – 19 år möjlighet att minst en gång per år, upplevaprofessionell scenkonst.

Nya nätverk och mötesplatserKommunen verkar aktivt för att skapa nya nätverk och mötesplatser där kommunanställda,föreningsaktiva och andra som arbetar med barn och ungdom kan mötas och engageras i nya former.Kommunens webbplats används också för att befrämja dialogen med barn och ungdomar. Värmdö är enkommun med ett rikt föreningsliv och många engagerade medborgare. Vi arbetar hårt för att stärka detideella, kooperativa och frivilliga arbetet och utveckla nya former för ta tillvara medborgarnasengagemang. Allt utifrån en mångkulturell grundsyn. I projektet Arenautveckling 2006-2007 utvecklar tex kommunen 13 arenor runt om i kommunen, bl a en vid Munkmoraskolan.

MunkmoraskolanMunkmoraskolan är en F-6 grundskola med 220 elever samt två förskolor. Skolan satsar på kultur ochestetiska lärprocesser. Arbetet är väl förankrat i lärarkollegiet samt i skolans vision och verksamhetsplan.Genom sin profilering rekryterar skolan elever från hela kommunen. Ett nyskapande samarbete har inlettshösten 2005 med Musikskolan i Värmdö. Det innebär att alla elever får använda sig av olika konstnärligauttrycksformer genom skolåren, med början i förskolan. Ett mål är att fördjupa lärandet genom attanvända sig av konstens arbetssätt i det vardagliga arbetet. Det innebär att skapa, värdesätta ochutveckla, men också kritiskt granska det lärande som bygger på kreativitet, gestaltning och upplevelse.Som en del i detta arbete har Kulturförvaltningen i Värmdö genom Lena Gullmert, kulturintendent, ochBjörn Springfeldt, konstexpert som bor i Värmdö, försett Munkmoraskolan med 24 konstverk som nu finnsplacerade i skolans lokaler.

PULS – en interaktiv konstarena för skola och samhälle

3

3. PULS – ett steg vidare

Utifrån de samlade förutsättningarna som redovisats ovan vill vi nu ta ett viktigt strategiskt steg vidare föratt knyta samman de olika aktiviteterna i en gemensam riktad utveckling. Detta ska ske i ett pilotprojektmed en Internet-baserad konstarena för skola och samhälle. Den utgår ifrån nya sätt att använda befintligteknik och är unik genom sitt innehåll och helhetstänkande.

I projektet byggs arenan upp bl a genom utställningar, events, möten, diskussioner, artiklar, reportageoch upplevelser utgående från konsten och kulturarvet och deras roller i skola och samhällsutveckling.Genom att på nya sätt kombinera interaktions-, webb- och mobila tekniker, som t ex podcasting ochstreaming video, så skapas nya förutsättningar för interaktion och delaktighet oberoende av tid och rum.Projektet utgår därmed ifrån tekniker, medier och kommunikationssätt som är en naturlig del i dagensbarn och ungdomars vardag. Projektet skall genom att aktivera lärare, elever, föräldrar, konstnärer ochövriga medborgare utveckla nya former för interaktion, samarbete och skapande över ålders ochkulturgränser.

4. Mål

• Att synliggöra skolan som kulturplats och utveckla interaktion mellan skola och samhälle.• Att med hjälp av digital teknik skapa en kontinuerligt föränderlig och utbyggbar interaktiv

konstarena till en början baserad på den konst som ställs ut i skolan.• Utveckla nya former att visualisera, distribuera, presentera och använda kommunens kulturarv,

bl a samlingarna från Gustavsbergs fabriker i lärande och upplevelse.• Stimulera lärare och elever att gemensamt söka nya vägar att integrera konst och kulturarv i alla

skolans ämnen.• Utveckla konstarenan genom att engagera lärare, elever, föräldrar, konstnärer och andra

medborgare i samhället i gemensamma processer och upplevelser.• Utveckla estetiska lärprocesser, dvs lärande som bygger på kreativitet, upplevelse och ett

arbetssätt som kontinuerligt växlar mellan tanke och handling – teori och aktion.• Att utveckla och pröva modeller för hur konst och kulturarv i kombination med pedagogisk

utveckling kan förstärka skolans måluppfyllelse i relation till läroplan, kursplaner och andrastyrdokument samt även koppla detta till skolans kvalitetsredovisning.

• Stimulera skapande och entreprenörskap i skolan genom utvecklad samverkan mellan skolan ochsamhällets kulturliv och företagande.

• Att utveckla förutsättningarna för en långsiktig hållbar utveckling inom området.

5. Innehåll på den interaktiva arenan

Innehållet på arenan utvecklas genom nyskapande kombinationer av den konst som finns påMunkmoraskolan och i Värmdös lokala kulturarv.Till detta kommer nya konstnärer, verk och konstteman ien dynamisk tillväxt där aktörerna är drivkraften i utvecklingen. Inte minst ska elevernas eget skapandevara en vital del i denna process. Genom en överenskommelse med konstnärerna i projektet kan konstenfritt publiceras och användas både i skolan och på arenan.

5.1 Konsten på MunkmoraskolanVärmdö kommun har har hittills köpt in konst av 17 konstnärer till ett värde av 207 000. Ytterligare konstkommer att köpas in. Konsten finns nu placerad i skolan och är mycket uppskattad av elever och personalI projektet skall skolans konst göras tillgänglig för allmänheten. Projektet innebär också att konsten ihögre grad integreras i skolans undervisning i alla ämnen. Genom Björn Springfeldt så finns personligkontakt mellan projektet och konstnärerna. Samtliga konstnärer har också gett sitt tillstånd att publicerakonsten på den interaktiva konstarenan.

Eva Vilne (f 1946) Min är i alla fall röd! 2003 Tempera på pannå.Susanne Nygårds (f 1961) På lina. 2005 olja på pannå.Helena Blomqvist (f 1975) Ur serien The Dark Planet. 2004 I shall be released II, Runaway. Foto.Astrid Sylwan (f 1970) One way painting dialogue. 2004. akryl, vinyl, olja på pannåPetter Zennström (f 1945) Figur. 2002. Olja på pannå Marie Ericson (f 1946) Snäckan. 2004. Olja på dukUlla Forsell (f 1944) Speglingar. 2003. Glas. 5 st.Roger Metto (f 1964) Fernie. 2003. Olja på duk.Susanne Simonson (f 1969) Vändningen II. 2003. Olja på pannåPetter Zennström (f 1945) Ur serien ”Kors”. 2005. Olja på mdf.Kjell Strandqvist (f 1944) Ur serien Transparenser. 1999. Olja på pannå.Rune Jansson (f 1918) Venus. 2001.

PULS – en interaktiv konstarena för skola och samhälle

4

Rune Jansson (f 1918) Stilleben II. 2002Rolf Hansson (f 1953) Runtom trappan. 2001. Bemålad litografi, unikt ex. Tryck och olja på papper.Ebba Matz (f 1963) Reptrick. 2000. Lambdaprint, glasAndreas Eriksson (f 1975) Almoso 15. 2000. Monotypi (nikt tryck) på papper.Rebecca Burkhalter (f 1965) Bär. 2005. Olja på pannå.Kent Karlsson (f 1946) Månhare. 2003. Färgetsning på papperKent Karlsson (f 1946) Recycling. 1999. Färgetsning på papperKent Karlsson (f 1946) Kretslopp. 2004. Färgetsning på papper

5.2 Nyinförskaffad konstGenom kommunens försorg kommer även ytterligare verk att publiceras och användas i projektet.Många konstnärer gör nu verk som finns i andra distributionsformat som t ex DVD och som upplevs pådataskärm. Projektet ska bygga upp en samling digital konst som ska användas i projektet.

5.3 Det lokala kulturarvetVärmdö kommun har många olika intressanta kulturmiljöer som kan berätta om kommunens historia.Kulturmiljöerna är en del av samhällets minne, som ger kontinuitet i vardagen och som bidrar tillförståelse för omvärlden. Att kunna avläsa bygdens historia i den fysiska miljön skapar förankring ochkulturell identitet hos människan. Det är särskilt viktigt att tänka på i en kommun med många nyainvånare. Det gamla brukssamhället som är uppbyggt kring porslinstillverkningen uppvisar enförvånansvärt välbevarad bruksmiljö med intressanta bostads- och fabrikshus från fabrikens start 1825fram till idag. Här kan man få bilden av ett strikt ordnat brukssamhälle från 1800-talet med tydligasläktskap med andra svenska landsortsbruk. Bostadsbebyggelsen är uppbyggd i avskilda grupper, spriddaöver hela närområdet och var och en i sin egen tids arkitektur. De fysiska miljöerna i samhället beståendeav boende- och fabriksmiljöer ska användas i projektet. Dessutom finns Gustavsbergs Porslinsmuseum. Ettstort fotomaterial från slutet av 1800 talet fram till idag finns tillgängligt och är delvis digitaliserat.

5.4 Elevernas skapandeI projektet ska eleverna bli ”konstnärer”! Det innebär att de tillsammans med lärarna kommer att stå fören stor del av det nyskapade innehållet på arenan. Skapandet sker i alla skolans ämnen med konst ochkulturarv som inspiration. I projektet erbjuds eleverna digitala verktyg för att producera och kommunicerabild, rörlig bild och text på konstarenan. Mötet mellan konstnärerna och eleverna är viktigt och konst-närerna kan fungera som mentorer för eleverna. Konstnärernas och elevernas verk finns sida vid sida.

5.5 Teknik och innehållMöjligheterna att med modern informationsteknik samla, organisera, visualisera, ljudlägga och på andrasätt presentera olika typer av information har dramatiskt förändrat förutsättningarna för att levandegörakulturarv och konst, vad gäller att presentera, uppleva och interagera med den. Med teknikens hjälp kanman undersöka vad som driver kulturens påverkan på samhällsutveckling, genom att t ex digitaliserakonst och kulturarv, studera, analysera och jämföra avbildningar av olika tidsepoker, genom att animeraskeenden och förlopp med hjälp av inscannade historiska bilder och ljud samt dokumentera dagenssamhällen med digitalkameror och digitala ljudinspelare. Man kan också uppleva konst och kulturarvetgenom att ”krypa” in i konstverk och kulturarvsmiljöer genom bygga upp tredimensionellainternetdistribuerade virtuella miljöer med hjälp av olika 3D-program, t ex medföljande sk run-timelicenser till vissa datorspel. Med hjälp av internet, webb-kameror och mikrofoner kan man bygga uppoch uppleva interaktiva virtuella kulturmiljöer på olika mer eller mindre avancerade nivåer genom att t exanvända olika typer av gratisprogramvaror som Traveller, Active Worlds, MSN Messenger eller andra somman får betala för.

Kultur och konst har sedan länge rört sig in i det ”digitala rummet” både vad gäller att spegla traditionellkultur och konst och nya kulturformer som virtuella communities och virtuella samhällen. I det digitalarummet är individer ofta mer benägna att utsätta sig för förändringar, att uppleva nya saker samt attexperimentera och testa sina förmågor än i den ”verkliga” världen. Det är ett förvånansvärt lite prövatverktyg i lärande.

Exempel på hur denna teknik kommer att användas i projektet är• virtuella konstgallerier• bild-,film och ljudarkiv• interaktiva virtuella communities• elevproducerad digital kulturradio över internet,• podcasting för att sända ut prenumerationer på event, seminarier, föreläsningar, presentationer

av månadens konstnär och konstverk

6. Aktörer på arenan

PULS – en interaktiv konstarena för skola och samhälle

5

På arenan medverkar olika aktörer som

6.1 LärarnaLärarna på Munkmoraskolan är idag inne i en process där man vill utveckla sitt arbete med konst ochkulturella uttryck i lärandet. I projektet kommer lärarna att ha huvudrollen och tillsammans med sinaelever söka nya vägar att integrera konst och kulturarv i skolans ämnen. Det är lärarna som samordnaroch aktiverar övriga aktörer på arenan genom val av arbetssätt, teman, lärande aktiviteter etc. Konstenoch kulturarvet blir lärarnas och elevernas gemensamma verktyg att utveckla kunskap och samspelet medsamhället i övrigt.

6.2 ElevernaKonsten och kulturarvet står för en öppen kanal mellan samhället och skolan som kan ge upplevelser ochstimulera till eget skapande. Eleverna får kontakt med konsten och kulturarvet i skolans lokaler, får mötaden i olika ämnen, får möta den i virtuella miljöer och de får själva agera på den interaktiva konstarenan.Eleverna får på detta sätt lära genom att göra och uppleva. De ges möjlighet att ”visa upp” sitt arbete iskolan för i första hand sina föräldrar, men också andra som besöker arenan. I detta får elevernamedinflytande och perspektiv på sig själva och får genom konsten möta kulturen och samhället. I dettasynliggörande kan elevernas känsla för närsamhället, möjlighet att påverka, tilltro till demokrati ochgemenskap med vuxensamhället växa.

6.3 SkolledningenSkolledningen på Munkmoraskolan är rekryterad av kommunen för att utveckla skolans arbetssätt medestetiska lärprocesser där konst och kulturella uttryck är en grund för upplevelse och lärande. I projektetförstärks arbetet när det gäller organisation, innehåll, kvalitet och kompetensfrågor. Konsten och kulturenses också som ett medvetet medel för att förstärka samarbetet mellan skolan och hemmen och samhället iövrigt.

6.4 FöräldrarnaFöräldrarna engageras genom barnens engagemang. Föräldrarna får genom projektet möjlighet att följasina barns och skolans arbete och möta konsten och elevernas skapande. På den interaktiva konstarenankan de göra egna konstupplevelser och få möjlighet att kommunicera med skolans personal och andraaktörer på arenan. Föräldrarnas engagemang i skolan är en viktig del i kvalitetesutvecklingen i skolan.

6.5 KonstnärernaDe 17 konstnärerna som är representerade på Munkmoraskolan sponsrar projektet genom att ställa sinkonst till förfogande för publicering på konstarenan. I projektet får de en möjlighet att följa skolans arbetemed deras verk som utgångspunkt. I projektet kommer vi att pröva nya sätt att interagera mellankonstnär och publik. Konstnärerna kan ses som mentorer till skolan och formerna för interaktion kommeratt utvecklas på arenan.

6.6 Andra skolorGenom den interaktiva konstarenan kan andra skolor i Värmdö och övriga landet ta del av konsten ocharbeta med arenans samlade material på sitt eget sätt, över Internet eller vid besök vid skolan.

6.7 Övriga samhälletKonstarenan blir ytterligare en mötesplats för innevånarna i Värmdö kommun där konst och kulturarvpresenteras och där interaktiviet mellan olika grupper stimuleras.

6.8 LärarutbildningenStudenter vid Lärarhögskolan i Stockholm och som gör sin verksamhetsförlagda utbildning i Värmdökommer att via konstarenan kunna följa och delta i projektet. Dessutom görs utställning och föreläsningpå Lärarhögskolan kring projeket.

7. Genomförande

Projektet genomförs under tiden 2006-10-01 - 2007-09-30.Projektledare är Peter Björk, bitr rektor, Munkmoraskolan. Bitr projektledare och styrgrupp utses avMunkmoraskolans ledning. I styrgruppen skall personalen ha minst två representanter. Projektetgenomförs i nära samverkan med Barn- och Ungdomsförvaltningen, Värmdö kommun.

Styrgrupp:

PULS – en interaktiv konstarena för skola och samhälle

6

Lena Lindgren, rektor, Munkmoraskolan,Peter Björk, bitr rektor, Munkmoraskolan, projektledareNina Holm, klasslärare 4-5Riitta Olsén textillärare, klasslärarePeter Brolin, slöjdlärare, vaktmästareElever Samt ytterligare personer från personalen och ur projektets perspektivgrupp.En redaktionsgrupp bildas med ansvar för innehåll och aktiviteter på webben. I denna skall även eleverfinnas med.

Projektet genomförs i tre steg:Steg 1 – Konceptutveckling, planering 2006-01-03 – 2006-09-30Projektering av den interaktiva konstarenan. Pedagogisk design och interaktiva verktyg. Utveckling avinteraktivt verktyg för att visualisera, visa och distribuera konsten/kulturarvet och verktyg för att skapainteraktion för olika grupper. Delar av detta steg pågår.

Steg 2 Genomförande 2006-10-01 – 2007-08-15Implementering av konstarenan. Lärarlagen på Munkmoraskolan engageras. Verksamheten på arenanutvecklas genom att de olika aktörerna stimuleras att använda den. Utvecklas genom aktiviteter sominitieras av projektledningen och lärarlagen. Innehållet ska växa underifrån baserat på frågor och idéersom de olika aktörerna har. Digitalisering av material och konst

Steg 3 Utvärdering, rapport, dokumentation 2007-08-16 – 2007-09-30Den samlade dokumentationen tillgängligörs för alla inblandade inkl andra skolor på Värmdö. Rapport.

8. Perspektivgruppen

Till projektet knyts en grupp som ska interagera med projektledning, personal och elever påMunkmoraskolan. Gruppens uppgift är att tillföra nya perspektiv och fördjupa samtalet kring projektetshuvudfrågor. Gruppen genomför tre möten, ett vid projektstart, ett i februari 2007 samt ett möte iprojektets slutskede.Utöver detta kommer gruppen att delta i projektet som resurspersoner i kontinuerliga möten medpersonalen på Munkmoraskolan. Delta på webbplatsen med artiklar, forumdiskussion, bloggar ochkommentarer. Formerna för perspektivgruppens arbete ska utvecklas och utvärderas.

Förutom representanter för skolan ingår bl a:Lena Gullmert, kulturintendent, Värmdö kulturförvaltningElisabeth Fredell, förvaltningschef Barn och Ungdom, Värmdö kommunBjörn Springfeldt Tidigare chef för Malmö Konsthall och för Moderna Museet i Stockholmordförande i Skönhetsrådet, Värmdö kommun.Lars Lindström, professor i pedagogik på Lärarhögskolan i Stockholm. Forskargruppen ”Estetiskalärprocesser”.Sune Bengts, Lärarhögskolan i Stockholm. Övergripande ansvarig för arbetsplatsförlagt lärande.Stewe Gårdare, Lärarhögskolan i Stockholm, Innovation Impact.Ylva Nordwall, webbdesigner.Bjarne Nyquist, teknikutvecklare, Interactive Institute

9. Utvärdering, rapport och dokumentation

Allt material som byggs upp under projektet dokumenteras och görs tillgängligt för andra skolor underprojektets gång. Efter projektet bearbetas materialet tillsammans med erfarenheter som kommer fram iutvärderingsprocesserna. Projektet avslutas med en samlad rapport där samtliga aktörer har lämnatbidrag.

För att förstärka kunskapsspridningen arrangeras två konferenser i Värmdö under projekttiden. Enregional konferens med deltagare i Stockholms-området. Den andra konferensen kommer att rikta sig tillskolor, kommuner och andra intresserade i hela landet. Temat för båda konferenserna bygger på frågornakring kultur, skola och samhällsutveckling.

PULS – en interaktiv konstarena för skola och samhälle

7