Publikations- och produktionsguide · Att skriva är en process som tar tid och det ska den få...
Transcript of Publikations- och produktionsguide · Att skriva är en process som tar tid och det ska den få...
Publikations- och produktionsguide
Handledning i att publicera och producera på Yrkeshögskolan Novia
2012
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
2
Innehållsförteckning
1. Inledning .......................................................................................................................................................... 3
2. Planerings- och skrivprocessen ........................................................................................................................ 6
3. Under arbetets gång ........................................................................................................................................ 8
4. Publicering och distribution ........................................................................................................................... 11
5. Nyttig hjälp i publikations- eller produktionsarbetet ………………………………………………………………………………..14
7. Bilagor
Utgivare: Yrkeshögskolan Novia, Fabriksgatan 1, Vasa, Finland
Planering, texter och illustrationer: Martina Österberg
Arbetsgrupp: Eva Sandberg-Kilpi, Emma Vironmäki, Ulrika Wikström och Martina Österberg
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
3
1 Inledning Denna guide är riktad till dig som planerar att skriva eller producera ett alster som du vill publicera i Novias
egen publikations- och produktionsserie. Syftet är att ge handledning i hur både skriv- och
publikationsprocessen går till i praktiken så att ditt arbete ska löpa så smidig som möjligt. Guiden är även
avsedd för dig som redan har ett manuskript och behöver veta hur själva publiceringsprocessen går till på
Novia. Utöver alla praktiska detaljer får du nyttig bakgrundsinformation om varför det är viktigt att vi på
Novia ger ut publikationer, vad som kännetecknar dem och hur organisationen för publikationsarbetet ser
ut.
Den praktiska delen av guiden ger konkreta och handfasta tips om vad du bör tänka på a) innan du börjar
skriva, b) medan du skriver och c) när du skrivit klart och ska publicera ditt alster (se kapitel 2 och framåt).
Målsättningen är att underlätta publikationsarbetet så att Novia förhoppningsvis kan ge ut många
intressanta och informativa publikationer med varierande tema, form och innehåll.
1.1 Varför ska vi på Novia publicera och producera?
Novias publikationer har ett viktigt informations- och marknadsföringsvärde både inom och utanför Novia;
publikationerna förmedlar, dokumenterar och för fram den bredd och innehållsrikedom som verksamheten
omfattar. Publikationer kan ges ut av studerande, lärare samt övrig personal eller som ett resultat av olika
slags projektverksamhet. Publikationsarbetets främsta syfte är att stärka ett aktivt informations- och
kunskapsutbyte samt att hålla Novias kompetensprofiler synliga både i ett regionalt, nationellt och
internationellt perspektiv. I och med att vi på Novia ofta publicerar på svenska har
publikationsverksamheten dessutom relevans i en nordisk samarbetskontext.
En annan viktig anledning till att satsa på publikationsverksamheten är att Undervisnings- och
kulturministeriet använder andelen publikationer som en mätare för sin finansiering till yrkeshögskolorna.
Genom en aktiv publikationsverksamhet kan vi således bidra till en tryggad framtida finansiering.
1.2 Vad är en Novia-publikation eller -produktion?
Novias publikationer eller produktioner kan ha väldigt varierande innehåll och struktur; de manuskript eller
alster som lämnas in kan publiceras som artiklar, rapporter, handböcker, kompendier, film, posters eller
annat material med relevans för den ämnesmässiga eller pedagogiska verksamheten. Publiceringsspråket är i
första hand svenska, men Novia ger även ut publikationer på t.ex. finska eller engelska. Originaltexten kan
”Jaha, då är det bara att
analysera, strukturera,
formulera, revidera och
publicera ur ett tvärfackligt,
regionutvecklande perspektiv –
lätt som en plätt!”
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
4
också vid behov översättas till andra språk. Novia bekostar dock inte översättningar, alltså måste dessa
medel tas ur t.ex. en projektbudget.
Allmänna kriterier för Novias publikationsserie:
Publikationens kvalitet och kommunikationsförmåga
Nytänkande
Nyttan för Novias verksamhet och regional utveckling
Kommunicerandet av Novias verksamhet
Novias publikationsserie finns fritt tillgänglig i pdf-format på Novias webbplats och i databasen Theseus.
Samtliga publikationer länkas dessutom till publiceringsverktyget Issuu (mer information i punkt 4.3.). Som
författare får du tillgång till den ombrutna pdf-filen och den har du rätt att distribuera fritt. Avgiftsbelagda
verk publiceras inte i Novias publikationsserie.
1.3 Kategorier i Novias publikations- och produktionsserie
Novias publikations- och produktionsserie är indelad i fem kategorier enligt följande struktur och innehåll:
R - Rapporter över utvecklings- och forskningsprojekt, monografier, sammanställningar som redigerats eller
översatts.
P- Produktioner innefattar primärt resultat från konstnärlig verksamhet men även resultat av
utvecklingsprojekt i form av icke-traditionella rapporter som t.ex. posters, film, musik eller portfolio.
A - Artiklar skrivna av sakkunniga med syfte att utgöra inlägg i diskussionen mellan sakkunniga. Kan även
vara populärvetenskapliga artiklar riktade till en bredare publik.
L – Läromedel kan vara t.ex. undervisningsmaterial, handböcker och guider i form av text, spel eller dvd.
S - Studerandes arbete som artiklar eller rapporter, skrivna inom ramen för studier och i samarbete med
läraren. Examensarbeten som sådana publiceras i Theseus.
1.4 Redaktionsrådet
Redaktionsrådet är det organ som fattar beslut om vilka alster som ska publiceras i Novias publikations- och
produktionsserie. Redaktionsrådet består av medlemmar som representerar alla utbildningsområden på
Novia. Dessutom ingår en sakkunnig från Novias bibliotek i rådet, vid behov tas även andra sakkunniga in.
Manuskript avsedda för publicering bör följa Novias skrivanvisningar i huvuddrag (se bilaga 2) samt Novias
serievisa indelning (se rubrik 1.3).
”Eftersom mina komplicerade teser endast lämpar sig för en noggrant utvald specialistgrupp skriver jag helst impopulärvetenskapliga artiklar.”
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
5
I regel har redaktionsrådet möte varje månad. Manuskriptet lämnas in i elektroniskt format ca två veckor
före mötet till ansvarig redaktör. Du ska intyga att ditt arbete inte publicerats tidigare eller lämnats in för
publicering till någon annan publikations- eller rapportserie. Ifall din text ingår i ett verk med många
författare ska samtliga författare ha godkänt den inlämnade versionen.
Redaktionsrådets medlemmar hittar du på Novias webbplats (novia.fi) under rubriken Publikation och
produktion.
1.5. Disposition och layout Novias publikationsserie publiceras som elektroniska pdf-filer ombrutna enligt fastställd layout. Detta
betyder att du endast behöver leverera ett väldisponerat manuskript med en vettig rubrikstruktur och
styckeindelning till redaktionsrådet – själva layouten behöver du således inte göra själv. Gå gärna in på
Novias webbplats under novia.fi -> Publikation och produktion och titta på redan publicerade alster för att få
en uppfattning om hur Novias egen layout ser ut.
För att underlätta läsningen ska brödtexten i ditt manuskript gärna ha:
ett vanligt förekommande typsnitt (t.ex. Times, Times New Roman, Arial, Helvetica, Verdana el. dyl.)
punktstorlek 10-12
ett radavstånd på ca 1,15
sidnumrering
en tydlig innehållsförteckning.
Särskilt i projekt kan det bli aktuellt att med hjälp av en utomstående grafiker utforma en egen layout som
trycks – följ då minneslistan i kapitel 4.6. Ifall projektpublikationen ändå ska publiceras i Novias serie bör
manuskriptet eller den färdigt ombrutna publikationen först godkännas av redaktionsrådet. Därefter skickas
den färdiga layouten till tryckeriet, men även till Novias grafiker som omsätter den till en elektronisk fil för
Novias serie. Den elektroniska versionens pärm förses med seriebokstaven för den kategori som alstret ska
ingå i (R – rapporter, P – produktioner, A – artiklar, L – läromedel eller S – studerandes arbete),
målsättningen är dock att ändra så lite som möjligt på publikationens utseende.
Notera att Novia inte har möjlighet att bekosta tryckta publikationer inom ramen för sin ordinarie
verksamhet.
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
6
Tabell 1: Publikationsprocessen från planering till publicering
Planering
Skrivandet
Inför inlämning av manuskript
Publicering och distribution
När du planerar ett FoU- eller undervisningsprojekt: finns här potential att publicera t.ex. en artikel, rapport eller handbok?
Sätt igång och skriv! Börja t.ex. med att lista upp innehållet i varje kapitel med franska streck eller med hjälp av en mindmap. Bygg på med text runtomkring an efter.
Dubbelchecka källhänvisningar, källförteckning och eventuella webblänkar (datera dem i källförteckningen).
När texten är godkänd av redaktionsrådet: materialleverans för ombrytning. Leverera separat: a) text b) bilder, figurer, tabeller etc. c) sammanfattning + sök- och nyckelord enligt de instruktioner du får av teknisk redaktör!
Samla och dokumentera relevant material: texter, bilder, case, modeller eller andra produkter av det arbete som gjorts.
Läs igenom, revidera, kontrollera språk och formuleringar. Gå igenom rubrik- och sidnumreringar, kontrollera att de överensstämmer med innehållsförteckningen.
Skaffa medgivande av t.ex. intervjuobjekt och andra medverkande ifall de inte vet att din text ska publiceras. Har du tillstånd att använda de foton o. bilder som inte är dina? Om inte, skaffa det t.ex. per e-post.
När du får ett utdrag av layouten: korrekturläs en sista gång! Kolla att bilder, figurer o. tabeller hänger ihop med texten, dubbelchecka att t.ex. hypelänkar fungerar etc.
När arbetet är i sitt slutskede: gå igenom ditt material och försök använda det på ett mångsidigt sätt. Kan t.ex. både lärare och studerande producera egna alster?
Förtydliga, komplettera och illustrera sådant innehåll som är betjänt av det (t.ex. med listor, bilder, tabeller, figurer eller sammanfattningar).
Kontrollera ev. kontaktuppgifter eller annan info som måste vara korrekt (eller föråldras snabbt – skippa den informationen).
Underteckna överlåtelseavtalet för rättigheter (skickas av ansvarig redaktör).
Analysera ditt material och definiera målgrupp, stil och form.
Låt någon oinvigd eller sakkunnig läsa och granska texten. Revidera/korrigera vid behov.
Boka in ditt manuskript för behandling hos redaktionsrådets ansvariga redaktör (inlämning senast två veckor på förhand).
Distribuera info om publikationen till alla relevanta samarbetspartner, referensgrupper eller kolleger. Rapportera in din publikation via det elektroniska formuläret på intra – viktigt statistik till ministeriet.
Skissa upp en innehållsförteckning eller struktur.
Gå igenom alla bilder, figurer och illustrationer. Är bildkvaliteten tillräckligt god? Om inte, leta fram bättre exemplar.
Skicka in till ansvarig redaktör, invänta respons och gör revideringar i enlighet med förslag.
Ifall din publikation tryckts: Skicka ett exemplar för ISBN-centralen till bibliotekschefen samt gärna några extra exemplar för Novias bibliotek.
2 Planerings- och skrivprocessen Att skriva är en process som tar tid och det ska den få göra; en bra text växer fram småningom och behöver
stötas och blötas i olika forum förrän den är klar. Därför lönar det sig att planera väl och reservera gott om
tid för skrivandet och de faser som ingår i en publikationsprocess.
2.1 Planera på förhand
Det är viktigt att planera in eventuella publikationer i ett så tidigt skede som möjligt; antingen inom ramen
för ett FoU- eller undervisningsprojekt, ett studerandeprojekt eller som en del av din egen
kompetensutveckling. Då kan du redan under arbetets gång samla på fotografier, bilder, modeller, case eller
annat användbart material som kan bidra till en intressant publikation. Försök alltid hitta kopplingen till
Novias verksamhet och den nytta som din text kan ha för olika referensgrupper eller den region där
verksamheten finns. Ifall ditt material är stort kanske det kan bli aktuellt att publicera flera texter med olika
infallsvinkel, t.ex. så att både studerande och projektledare/lärare skriver var sina texter. Kom ihåg att en
publikation inte alltid behöver vara ett enmansprojekt – att skriva tillsammans med kolleger eller
studiekamrater kan vara ett bra arbetssätt för många.
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
7
2.2 På vilket sätt ska du skriva? Målsättningen med Novias publikations- och produktionsserie är att ge ut mångsidiga och intressanta alster.
Därför lönar det sig att noggrant tänka igenom vilken stil som passar bäst för ditt material. Den stil som i
allmänhet används i den typ av publikationer som Novia ger ut kallas facklitterär, vilket kunde betecknas
som motsatsen till skönlitterär. Med andra ord ska du vara saklig och neutral i din framtoning och ditt
innehåll ska bygga på fakta. För exempel på olika facklitterära genrer se bilaga 4.
Ibland kan ett aningen ledigare stilgrepp passa in i sammanhanget, men detta är en avvägning som måste
göras från fall till fall. Det är alltid välkommet med kreativa och annorlunda publikationer som ger
information på ett mindre traditionellt sätt. Kom ändå ihåg att innehållet styr – att trixa till det för mycket
kan göra att formen dominerar på bekostnad av läsbarhet och tydlighet. Följ alltid de viktigaste
skrivanvisningarna (se bilaga 1 och 2) så att t.ex. källhänvisningar och annan viktig information anges korrekt.
Då kan den som vill läsa mer hitta de källor du använt dig av.
Svara på följande frågor innan du börjar:
- Ligger din planerade publikation i linje med Novias profil? I vilka olika forum kunde den tänkas
komma till nytta?
- I vilken kategori planerar du att publicera din text? Rapport, Artikel, Läromedel, Produktion eller
Studerandes arbeten? Vilka krav ställer detta på din text?
- Vilken stil passar bäst för det du vill berätta? Vardagsnära, vetenskaplig eller t.ex. pedagogisk?
Presenteras ditt innehåll i form av t.ex. en essä, rapport, intervju, artikel eller ett reportage?
- Vem skriver du egentligen för? Vad vet dessa människor; är de insatta i ditt ämne eller behöver de
en introduktion? På vilket sätt kan du göra din text mer intressant eller lättläst för just denna
målgrupp?
- Hur kan du förtydliga, sammanfatta eller komplettera innehållet så att det hjälper läsaren på traven?
(hänvisningar till relevanta källor, inforutor, ordlistor, grafik, exempel eller case, citat, bilder, figurer,
scheman, listor, sammanfattningar etc.)
- I vilken form ska materialet publiceras? Enbart elektroniskt eller även tryckt? Ska det finnas något
annat material i anslutning till den (t.ex. en presentation, film, ljud, bilder etc.)?
När du hittat din ”röda tråd” kan du skissa upp en innehållsförteckning eller struktur antingen enligt
skrivanvisningarna eller enligt en, för ditt tema logisk indelning. Möblera om i rubrikerna vid behov så att
kronologin, ämneshanteringen eller händelseförloppet blir klart och tydligt.
”Utvecklingspotentialens
multikulturella synergieffekter
ur ett polariserat genusperspektiv –
det lät ju krångligt och fint, eller?”
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
8
3 Under arbetets gång
3.1 Strukturera – formulera – revidera
Glöm inte detta medan du skriver:
Skriv klart och tydligt. Krångligt och svårt är inte fint, endast jobbigt för läsaren. Stilistiska råd hittar
du i guidens bilaga 1 och 3.
Kvalitet framom kvantitet. Sålla med hård hand och ställ dig själv frågan: är mina läsare verkligen
betjänta av att veta detta?
Minneslista innan du sätter igång
Börja planera i tid, gärna minst ca sex månader före publicering/tryck. Informera alla
som är med i publikationsarbetet. Vidtala de personer som du vill att ska granska eller
provläsa din text i god tid på förhand.
Håll målgruppen i minnet!
Novia har en färdig layout (du behöver alltså inte göra den själv). Ifall du har för avsikt
att göra egen layout och låta trycka upp din publikation sköts detta av den grafiker
du/ni valt att anlita t.ex. inom ett projekt.
Varsko gärna redaktionsrådets ansvariga redaktör när du/ni planerar att publicera.
Fråga ifall du är osäker på vilken stil/genre/serie du ska välja. Meddela ifall tidtabellen
inte håller!
OBS! När du gör upp tidtabellen för ditt skrivarbete: reservera extra tid för revidering
av ditt manuskript efter att redaktionsrådet gett sitt utlåtande.
Ifall du har en fråga som du inte hittar svar på i denna guide,
skicka e-post på adressen: [email protected]
Det är med texter som med oss människor: finns det inte en klar struktur så tenderar det att bli aningen flummigt.
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
9
”Kill your darlings”, d.v.s. ta kål på dina egna favoriter. Vi har alla en tendens att hänga upp oss på
vissa meningar eller resonemang som vi själva gillar, men som inte alltid tillför läsaren så stor nytta.
Be andra läsa och kommentera sakinnehåll och struktur. Låt texten vila emellanåt och läs igen med
nya ögon efter några dagar. Revidera och förtydliga vid behov.
Kom ihåg att följa de tekniska skrivanvisningarna till den del det är befogat (bilaga 2).
Stil och genre bestämmer textens uppbyggnad – en vetenskaplig text följer ett givet mönster vad
gäller form och disposition, medan t.ex. en populärvetenskaplig artikel kan följa en friare form.
3.2 Korrektur, språkgranskning, och översättning
Som skribent ansvarar du alltid själv för den slutliga korrekturläsningen av din text. Att läsa korrektur
innebär inte enbart att hitta stav- eller skrivfel, utan också om att kontrollera texten på olika nivåer och ur
olika perspektiv. Checklistan i bilaga 1 är ett ypperligt hjälpmedel för detta. Ett annat sätt att granska sin text
är att läsa den högt för sig själv – då hör man tydligt ifall texten innehåller syftningsfel eller t.ex. logiska
kullerbyttor.
Ifall du är osäker på din text kan du låta språkgranska den genom att vidtala en utomstående person som har
ett gott språk och som inte har läst texten förr.
För översättning lönar det sig att anlita ett proffs och ge all nödvändig bakgrundsinformation och ev.
facktermer som bör användas för översättningen. Be att få se några arbetsprov innan du anlitar en
översättare för att försäkra dig om att personen ifråga gör ett gott arbete.
Notera att Novia inte har möjlighet att bekosta språkgranskning och översättning; detta bör skötas på egen
eller t.ex. ett projekts bekostnad.
3.3 Bilder, illustrationer och logotyper Tänk på följande när du har för avsikt att använda olika slags bilder i din publikation:
Fundera på ev. bilder eller illustrationer i tid, skaffa tillstånd för allt material som du inte själv
fotograferat eller producerat. Ifall du behöver nya bilder: anlita fotograf, illustratör, köp bilder via
en bildbank eller fotografera själv om du kan.
Spara alla tabeller, figurer, illustrationer och fotografier i originalformat så att det finns tillräckligt
högupplösta versioner för den slutliga layouten!
Tryckfels-Nisse har inte haft en enda semesterdag
sedan Gutenberg fick sin snilleblixt – och det syns.
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
10
Rubricera bilderna rätt, ge korrekta uppgifter om upphovsman/källa.
Kom ihåg logotyper i t.ex. projektpublikationer (Novias, finansiärens och ev. samarbetspartners).
Kontrollera att du har rätt att använda materialet (upphovsrätt). T.ex. bilder från internet går inte att
använda rakt av, kolla därför alltid om bilden får publiceras. Ifall publicering är tillåten, kom ihåg att
ange källan.
3.4 Redaktionsrådets utlåtande
Det viktigt att du bearbetat din text färdig innan du skickar in den för genomläsning till redaktionsrådet;
detta gäller såväl innehåll, språkdräkt som form. Ett väl bearbetat manuskript hjälper redaktionsrådet att
koncentrera sig på sakinnehållet, vilket i sin tur möjliggör en relativt snabb bedömning av behovet för
eventuella ändringar eller korrigeringar. Ifall din publikation kommer att utgöra en del av slutrapporteringen
eller informationsspridningen i ett externt finansierat FoU-projekt, ska styrgruppen alltid få ta del av din text
innan den publiceras. En lämplig tidpunkt för denna genomläsning kan vara innan du skickar in din text för
godkännande till redaktionsrådet.
När redaktionsrådet har läst och diskuterat din text får du ett utlåtande av dem. Utlåtandet kan innehålla
ändringsförslag, rättelser eller frågor om själva innehållet. Ifall texten och/eller innehållet behöver bearbetas
mycket kan det bli aktuellt med en ny behandling efter utförda ändringar. Vid behov kan redaktionsrådet
även anlita en sakkunnig, som går igenom den faktamässiga delen av din text.
När ditt manuskript är slutgiltigt godkänt ger den tekniska redaktören instruktioner om hur du ska leverera
ditt material för ombrytning (= layout). För att layoutarbetet ska löpa så smidigt som möjligt är det viktigt att
Minneslista under arbetets gång
Kom ihåg att fästa uppmärksamhet vid
logisk och vettig rubrikhierarki
källhänvisningar och källförteckning
tabeller, scheman och bilder samt rubriceringen av dessa
sidnumrering, korrekta hänvisningar till kapitel- eller sidnummer.
Håll tungan rätt i mun när du gör ändringar. Revidera t.ex. innehållsförteckning, kapitelindelning
eller hänvisningar ifall du möblerar om i texten.
Spara en ny version av din text med nytt datum uppe i sidhuvudet och filnamnet varje gång du
skrivit vidare på din text.
Innan du lämnar in din text till redaktionsrådet (rådets kontaktuppgifter finns under Publikation
och produktion på novia.fi):
Varsko ansvarig eller teknisk redaktör om att ditt manuskript är på väg, inlämning helst två
veckor före möte (som i regel äger rum varje månad). Informera om ditt alster ska tryckas
och/eller ges ut i olika språkversioner. Meddela ifall du inte hinner lämna in i tid!
Läs noggrant igenom och skicka per e-post till:
Reservera tid för bearbetning efter att redaktionsrådet gett sina kommentarer!
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
11
du skickar ditt material i tre delar: a) texten skilt och b)fotografier, bilder, figurer, tabeller eller annat
tilläggsmaterial som separata originalfiler samt c) en kort presentationstext på engelska samt sök- och
nyckelord på respektive språk (mer info om dem i rubrik 4.3).
4 Publicering och distribution
4.1 Överlåtelse av rättigheter
När du som författare fått godkänt för publicering bör du skriva under att överlåtelseavtal om upphovsrätt
med Novia. Överlåtelseavtalet skickas till dig och undertecknas även av Novias ansvariga redaktör; vardera
parten får var sitt originalexemplar av avtalet. I praktiken innebär avtalet att du överlåter rättigheterna för
publicering av din text till Novia. Själv behåller du rätten att bearbeta och överlåta materialet för ev. annat
bruk. Som skribent ska du vara noga med att den information och de bilder som används i publikationen
följer lagen om upphovsrätt. Till exempel bör alla personer som förekommer på bild eller i text ha gett sitt
medgivande till att de finns med i din publikation. Detta gäller naturligtvis inte hänvisningar till andra
författare, men däremot t.ex. fotografer eller intervjuobjekt.
4.2 ISBN och ISSN
Varje publikation som ges ut vid Novia får ett eget ISBN- och ISSN-nummer när manuskriptet för
publikationen godkänts i redaktionsrådet. Redaktionsrådet ansvarar för att din publikation förses med
korrekt ISBN och ISSN. Ifall du ska göra egen layout och låta trycka upp den se rubriken Dokumentation för
ISBN-centralen i punkt 4.6.
OBS! Alla publikationer som ges ut i Novias namn, även om de inte ges ut i Novias egen serie, ska förses med
ett ISBN ur Novias egen lista på ISBN-nummer. Ifall du ger ut ett alster utanför Novias egna kategorier bör du
ändå be att få ett ISBN av Novias bibliotekschef – inte från Nationalbiblioteket som man brukar göra då man
publicerar i egen regi.
4.3 Publiceringsverktyget Issuu
Issuu är ett elektroniskt publiceringsverktyg där böcker, tidningar, artiklar och andra e-publikationer kan
laddas upp för allmänt bruk. Alla Novias publikationer förs in på Issuu i samband med publicering på Novias
webbplats, vilket gör att publikationernas tillgänglighet förbättras ytterligare. För att ditt alster ska få så
många träffar som möjligt i samband med sökning på internet bör du skriva ett kort sammandrag på
engelska och definiera ca 5 sök- och nyckelord som beskriver det centrala innehållet i din text på a)
”Jaha, då kan man titulera sig författare då – hit med manchesterbyxorna, pipan och rödvinsglaset!”
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
12
publikationens språk och b) ett annat språk - vanligtvis svenska och engelska. Med hjälp av dessa kommer
din publikation sannolikt att läsas av fler.
För att hitta korrekta sök- och nyckelord på svenska och/eller finska ska du i första hand använda dig av de
ord och termer som ämnesordsstandarden Allärs (Allmän tesaurus på svenska) anger. Allärs hittar du på
Novias bibliotek http://www.novia.fi/sokverktyg-och-skrivhjalp/ eller på webbadressen
http://vesa.lib.helsinki.fi/allars/index.html
För att få ännu fler träffar i samband med sökning behöver din publikation också förses med engelska sök-
och nyckelord – dem hittar du också via Novias bibliotek: http://www.novia.fi/sokverktyg-och-skrivhjalp/
Notera att är det tillåtet att definiera egna sök- och nyckelord ifall du inte hittar aktuella eller korrekta
sök- och nyckelord för ditt ämnesområde på Allärs. Olika vetenskapsgrenar har också egna
ämnesordsstandarder som givtevis används då Allärs inte räcker till.
4.4 Information om lansering
Kom ihåg att informera alla berörda parter när din publikation kommit ut:
Inom Novia – studerande, kolleger, samarbetspartner eller andra som berörs.
I projekt – styrgrupp, samarbetspartner och referensgrupper.
I media (ifall det är relevant).
De nya publikationerna sätts in på novia.fi med länkar till Issuu under rubriken Publikation och produktion.
Kopiera publikationens webbadress från t.ex. Issuu och eller Novias publikationssidor och skicka länken till
samarbetspartner eller t.ex. kolleger – då blir din publikation synlig och tillgänglig. Redaktionsrådet
informerar också regelbundet om nya publikationer i Novia Nytt.
4.5 Rapportering till undervisnings- och kulturministeriet
Novias publikations- och produktionsuppgifter samlas in fortlöpande för redovisning till Undervisnings- och
kulturministeriet. Uppgifterna samlas in via ett elektroniskt formulär som du hittar på Novias intranät.
OBS! Ministeriet har egna kategorier som skiljer sig från Novias egna. Bekanta dig närmare med kriterierna
för denna kategorisering på Novias intranät (under FoU och Publikation och produktion).
Minneslista inför slutgiltig publicering
Följ instruktioner från teknisk redaktör för materialleverans i tre delar 1. Text 2. Bilder,
figurer, tabeller etc. och 3. Kortfattad presentationstext på engelska och sök- och nyckelord
på resp. språk (t.ex. sve + eng.).
Gör upp överlåtelseavtal om rättigheter med Novia (ansvarig redaktör skickar).
Om din publikation ska tryckas eller ifall den inte ges ut i Novias serie: be att få ISBN-kod (och
ev. ISSN) via Novias bibliotekschef.
Informera alla relevanta parter om att din publikation kommit ut.
Kom ihåg att rapportera in din publikation till Undervisnings- och kulturministeriet – den ger
viktiga resultatpoäng åt Novia.
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
13
4.6 Ifall du ska göra egen layout och publicera i tryckt format
Kontakta ev. grafiker, fotograf el. illustratör i tid. Gör upp om tidtabeller och arbetsfördelning. Oftast
sköter grafikern all trafik till tryckeriet (ibland också så att tryckkostnaden bakas in i grafikerns pris,
be om specifikation). Du kan också begära in egna offerter från olika tryckerier och be dem fakturera
direkt.
Samla alster som har den stil du är ute efter, både vad gäller utseende och funktion – underlättar
kommunikationen med grafiker (eller fotograf och illustratör).
Om möjligt: tänk ut vilken papperskvalitet och hurudant format du föredrar.
Försök göra texten så färdig som möjligt innan du ger över den till grafikern.
Se till att alla bilder, illustrationer, figurer och logotyper finns i tryckdugligt format (rådfråga
grafikern om format och storlekar)!
Reservera tillräckligt med tid för finslipning och ev. översättning!
Publikationer med egen layout ska uppfylla minimikravet för en Novia-publikation, vilket i praktiken
betyder att Novias logotyp placeras på ett synligt ställe.
Kom även ihåg andra logotyper och ev. info om t.ex. finansiärer eller samarbetspartner.
Begär ISBN och ISSN av bibliotekschefen.
Kom överens om:
format, sidantal, papperskvalitet och upplaga
språkversioner
tidtabell
tryckeri (leveranstid, kostnad etc.)
leverans (vart, när?)
ev. specifikationer eller referenser i samband med fakturering.
Sista genomgång inför tryck
Sammanställ en lista och gör alla ändringar med en gång om detta är möjligt. Be att få ett sista utdrag innan
layouten går i tryck; ibland hittar man fortfarande fel i detta skede. När tryckpressen gått igång är det för
sent att göra något åt dem.
Tryck och distribution
När din publikation kommer från tryckeriet får du äntligen se frukten av ditt arbete. Kom ihåg att spara ett
visst antal arkivexemplar åt dig själv eller det projekt du jobbar för. Skicka åtminstone ett exemplar av alla
eventuella språkversioner till Novias bibliotek samt alla samarbetspartners och andra relevanta
referensgrupper. Ett alternativ är att bjuda in alla som medverkat i det arbete eller projekt som ligger till
grund för publikationen till ett lanseringstillfälle, där man kan fira slutresultatet.
Dokumentation för ISBN-centralen (tryckvara)
ISBN-centralen behöver också få ett exemplar av den tryckta versionen av din publikation eller produktion (+
ett exemplar av ev. språkversioner). Skicka alltså ett exemplar av resp. version till Novias bibliotekschef för
vidare arkivering.
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
14
5 Nyttig hjälp i publikations- eller produktionsarbetet
Novias bibliotek tillhandahåller en omfattande samling av elektroniska ordböcker, uppslagsverk och tesaurer som är lättillgängliga via följande länkar:
Nationalencyklopedin (Sveriges största uppslagsverk, skrivet och faktagranskat av landets främsta
experter: ordbok, språklexikon, atlas, korsordshjälp mm.): http://www.novia.fi/uppslagsverk/
Svenska Akademiens ordlista (SAOL): http://www.novia.fi/ordbocker/
MOT-ordböcker. MOT är ett ordboksprogram som ger dig tillgång till högklassiga och
användarvänliga elektroniska ordböcker på svenska, finska, engelska och tyska
http://www.novia.fi/ordbocker/
För definiering av sök- och nyckelord: http://www.novia.fi/sokverktyg-och-skrivhjalp/
Andra nyttiga webbplatser: Allärs (Allmän tesaurus på svenska): http://vesa.lib.helsinki.fi/allars/index.html
Mediespråk (språkvård och aktuella språkfrågor): http://www.mediesprak.fi/
Språkrådet, Sveriges officiella språkvårdsorgan: http://www.sprakradet.se/
Svenska Språkbyrån (vid forskningscentralen för de inhemska språken Focis, bl.a. språkrådgivning
och språkvård): http://www.kotus.fi/?l=sv&s=1
Synonymer: http://www.synonymer.se/
Litteratur:
Holst, Lena (2004). Skriv bättre texter! En ny metod i fem steg. Stockholm. Bokförlaget DN.
Strömquist, Siv (2010). Skrivboken. Skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier, 6 uppl., Malmö:
Gleerups Utbildning AB.
Svenska skrivregler (2008). Språkrådets skrifter 8, 3 uppl., Stockholm: Liber AB.
Samtliga länkar är hämtade den 16.6.2011.
Ifall du har en fråga som du inte hittar svar på i denna guide,
skicka e-post på adressen: [email protected] eller kontakta teknisk redaktör.
Kontakuppgifter hittar du på novia.fi under rubriken Publikation och produktion.
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
Bilaga 1
Innehållsmässiga skrivanvisningar
Checklista inför och efter skrivprocessen
Nedanstående checklista fungerar som stöd vid struktureringen av din text innan du börjar skriva, men utgör
även en ypperlig facit då du gör den slutliga kontrollen och korrekturläsningen av din text. Listan bygger på
Skrivboken av Siv Strömquist (2010 s. 137-138) – en bok som innehåller många goda tips för dig som inte
skrivit så mycket förr.
Textens funktion
Är texten anpassad till läsaren och syftet?
Textens struktur och form
Är textens uppbyggnad logisk och klar?
Hur fungerar styckeövergångarna? (Se Strömquist 2005 s. 92–97)
Bildar texten en sammanhängande helhet?
Abstract/sammandrag
Ger sammandraget en komprimerad och informativ bild av textens innehåll?
Innehåller sammandraget ändamålsenliga nyckelord?
Titel och rubriker
Motsvarar titeln/huvudrubriken och innehållet varandra?
Har texten ett lämpligt antal rubriker – inte för många, inte för få?
Är rubrikerna informativa?
Är rubrikernas hierarki och stil konsekvent (huvud-, mellan- och underrubriker)?
Stycke
Är varje nytt stycke markerat med en blankrad?
Innehåller varje stycke en huvudtanke?
Är något stycke för långt eller kort? Försök balansera upp helheten.
Notera hur du inleder och avslutar dina stycken, varje stycke ska utgöra en logisk tankehelhet: Hur fungerar
början? Utgör det en ny ansats? Knyter slutet ihop det du nyss skrivit? Hör det till samma temahelhet eller
borde du flytta över det till nästa stycke?
Meningar
Kontrollera meningslängden och -uppbyggnaden? Är meningarna fullständiga?
Undvik långa, krångliga meningar.
Kontrollera syftning, ordföljd och satskonstruktion!
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
Ord
Kontrollera stavningen. Slå upp i t.ex. Svenska Akademiens Ordlista SAOL.
Använder du främmande ord i rätt sammanhang (om du är osäker slå upp i t.ex. Svensk ordbok)? Kan det
främmande ordet kanske ersättas av ett svenskt ord?
Är stilen konsekvent; använder du ord som inte passar in i sammanhanget?
Upprepar du samma ord många gånger? Försök ersätta med synonymer för att få variation.
Var noga med sammansatta ord, särskrivning ger ofta fel betydelse (jämför rökfritt och rök fritt,
sjuksköterska och sjuk sköterska). Se upp för finlandismer och t.ex. felaktiga prepositioner (se webblänken
Mediespråk, där finns användbara listor på både sammansatta ord, prepositioner och finlandismer).
Terminologi
Använder du vedertagna termer och begrepp inom ditt tema-/yrkesområde?
Är terminologin konsekvent?
Är terminologin fackanknuten så att endast en viss yrkesgrupp förstår den? Kanske behöver du lägga till en
ordlista?
Innehåller texten kvasitermer eller onödiga främmande ord?
Källhänvisningar
Är källhänvisningarna konsekvent utformade?
Hänger källhänvisningarna ihop med källförteckningen?
Förteckningar
Stämmer rubrikerna överens med innehållsförteckningen?
Stämmer textens hänvisningar överens med bilder, figurer eller t.ex. numrering (t.ex. i en mening som ”se
bild 2 i kapitel 7 på sid. 23”)?
Bilder och tabeller
Fyller bilderna en funktion; förtydligar, stöder eller förklarar de texten?
Har alla bilder och tabeller en tydlig och klar rubrik?
Kom ihåg att ange bildens el. figurens upphovsman (t.ex. om du modifierat någon annans bild).
Är bild- och tabellnumreringen konsekvent/logisk?
Är bilderna och tabellerna logiskt och redigt inplacerade i texten?
Beteckningar, storheter, enheter
Används samma system hela texten igenom (t.ex. mått och andra liknande enheter)?
Definieras alla beteckningar läsaren eventuellt inte känner till?
Tecken
Är kommatecknen korrekt insatta (skiljer sig från finskans logik)? Används kolon och semikolon som de ska?
Kontrollera att tankstreck, parenteser, citattecken, apostrofer, kursiveringar och t.ex. accenter används rätt
(Se Svenska skrivregler).
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
Bilaga 2
Tekniska skrivanvisningar Här följer de viktigaste tekniska skrivanvisningarna för hur t.ex. citat, tabeller, figurer och källhänvisningar ska utformas.
Anvisningarna är ett sammandrag av Novias skrivanvisningar för examensarbete av Maria Nyman och Åsa Fagerudd.
Citat
Ett citat är ett ordagrant återgivet utdrag ur någon annans text. I regel ska du hellre referera än citera, men om du vill
lyfta fram något speciellt viktigt och centralt kan citat användas. Citaten måste vara ordagranna och användningen
noggrant övervägd. Citatet måste alltid belysa det resonemang det ingår i.
Det finns två sätt att citera beroende på hur långt citatet är. Korta citat, som består av allt från ett ord till ett par
meningar, markeras med citattecken och vävs in i den löpande texten. Lägg in citatet i den omgivande texten utan att
ändra i citatet. Justerar din egen text så att den passar till citatet.
Om den citerade texten är längre än 40 ord eller består av fler än tre textrader, rekommenderas att citatet skiljs åt från
den övriga texten. Citat skrivs som ett särskilt stycke med mindre teckenstorlek, bredare marginaler och tätare
radavstånd.
Citat på främmande språk översätts enligt behov. Latinska ord skrivs med kursiv stil, t.ex. Astma bronchiale. Man bör
komma ihåg att alla citat måste förses med hänvisning till källan.
Figurer och tabeller
Tabeller och figurer är ett utmärkt sätt att presentera stora mängder detaljerad information på ett begränsat utrymme..
De hjälper dig att komprimerat och åskådligt förmedla information och därmed förtydliga texten på olika sätt. Figurer
och tabeller ska kunna läsas och förstås fristående från den löpande texten, men samtidigt måste du alltid hänvisa till
och kommentera dem i texten. Om du gör egna figurer eller tabeller är det viktigt att du gör dem så åskådliga som
möjligt.
Figurer: alla typer av diagram, fotografier eller bilder som belyser det som behandlas i texten. Diagram används ofta för
att åskådliggöra resultat från empiriska studier. Typen av diagram väljs utgående från vad du vill lyfta fram.
Tabeller: när du vill åskådliggöra numeriska eller liknande fakta. Om tabellerna är väldigt stora är det inte
ändamålsenligt att presentera dem i den löpande texten, utan då kan de hellre ingå som bilagor.
Tabellerna och figurerna numreras och förses med kortfattade rubriker, eventuellt med källuppgifter och förklaringar.
Observera att figurerna och tabellerna numreras genom hela texten med skild löpande numrering, figurerna för sig och
tabellerna för sig. Observera också att tabellens rubrik skrivs ovanför tabellen medan figurens rubrik skrivs nedanför
Exempel: ”Man kan hävda att 1973 utgör ett särskilt viktigt årtal avseende marknadsföringens
roll i företag och organisationer. Oljekrisen kom att betyda en genomgripande, brutal och
framtvingad omorientering avseende västvärldens ekonomi, konkurrensvillkor och
marknadsmässiga realiteter?” ( Holm 2002, s. 106)
Exempel: Av resultatet framkom att erfarenheter och insikter i den praktiska vårdverkligheten
möjliggör vårdandets teoretiska förankring; ”studerande kan visa på praktiska handlingar och
omsätta dem i teorin”.
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
figuren. Rubriken skrivs med kursiv stil. Om det är frågan om en figur skrivs källhänvisningen i samband med rubriken,
om det är frågan om en tabell ska källan anges nedanför tabellen även om tabellrubriken finns ovanför.
Tabeller och figurer får inte placeras genast efter en kapitelrubrik. Texten inne i en tabell ska vara kortfattad. Figurer
och tabeller behöver inte räknas upp i innehållsförteckningen.
Exempel:
Tabell 1. Antal driftstopp samt stilleståndstid i anläggningen under det första halvåret 2001.
Första halvåret 2001
Jan Feb Mara Apr Maj Jun Tot
Antal driftstopp 7 5 18 9 6 4 49
Stillestånd (h) 16 13 12 10 8 4 43
Stilleståndstid per stopp (h) 2,3 2,6 0,7 1,1 1,3 1,0 1,3
a) Det stora antalet driftstopp under mars kan delvis förklaras med att automatlarmet installerades och trimmades då.
Figur 1. Ledningens struktur inom Siloset Ab.
Bilagor
Bilagor kan vara t.ex. anhållan om eller beviljande av tillstånd, följebrev, frågeformulär, intervjufrågor,
laboratoriearbetsbeskrivningar, detaljerade analysresultat och statistiska beräkningar. Det kan också vara
sammanställningar av resultaten i form av tabeller eller figurer som är så omfattande att de inte ryms i den löpande
texten.
Om bilagor förekommer läggs rubriken Bilagor in sist i innehållsförteckningen. Man kan också ha en skild
bilageförteckning. Bilagorna ses inte som kapitel och ska alltså inte ha något kapitelnummer. De ingår inte heller i
arbetets löpande sidnumrering. Bilagorna numreras i den ordning de presenteras i texten. Man bör komma ihåg att
hänvisa till varje bilaga inne i texten. Bilagorna numreras uppe till höger på sidan. En bilaga kan förstås i sig bestå av
flera sidor men betraktas ändå som en enda bilaga.
Gunnar Bertilsson
VD
Fredrik Söderback
Revisor
Gunnar Karlsson
Produktionschef
Torkel Jansson
Arbetsledare
Helga Sigmunddottir
Arbetsledare
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
Källhänvisningar Källhänvisningar är kännetecknande för en facklitterär text. De visar att författaren är insatt i ämnet och motiverar de
tankar och resultat som presenteras. Huvudregeln är att man alltid bör hänvisa till källan, såvida det inte är fråga om
uppgifter som är allmänt kända eller självklara. Källhänvisningen visar vems tankar texten förmedlar och hjälper att
hitta källan i källförteckningen ifall läsaren eventuellt vill läsa mera om ämnet.
Källhänvisningarna bör vara konsekventa, dvs. samma källhänvisningssystem bör användas genom hela arbetet.
Med placeringen av punkt efter källhänvisningen kan du ge mycket exakt information om källhänvisningens omfattning.
Om källhänvisningen bara gäller den mening den ingår i placeras punkten efter hänvisningen, dvs. hänvisningen ingår i
den mening den hör till. Men om du vill att hänvisningen ska gälla för ett helt stycke markeras detta genom att
källhänvisningsparentesen placeras efter avslutad mening, dvs. parentesen kommer att utgöra en egen mening och
avslutas följaktligen med punkt efter parentesen.
En förutsättning för att kunna göra tydliga hänvisningar är att du vet varifrån uppgifterna hämtats. Det är bäst att vänja
sig vid att anteckna källor och göra källhänvisningar redan i början av arbetet. Ta alltså för vana att i all textutformning
alltid ange källa och genast lägga in källan i källförteckningen.
Olika källhänvisningssystem
Då man i löptext hänvisar till en källa gör man det vanligen enligt Harvardsystemet, dvs. med uppgifter om källan i en
parentes i texten. Harvardsystemet används i exemplen i dessa skrivanvisningar och är det system som rekommenderas
och används inom Yrkeshögskolan Novia. Parenteser används också då man i texten hänvisar till ett annat ställe i sin
egen text, till en figur eller till en bilaga.
(Strömqvist 1998, s. 202)
En annan hänvisningsteknik är det så kallade siffersystemet. Denna teknik förutsätter att man försett källförteckningen
med löpande numrering. I samband med att en källa beskrivs i källförteckningen kan man ange vilken eller vilka sidor
man använt. Om man refererar till ett annat ställe i samma källa bör alltså källan nämnas en gång till i källförteckningen
och få ett nytt nummer. Den siffra som en källa har i källförteckningen används sedan i texten när man hänvisar till
källan i fråga.
Ett tredje hänvisningssystem är Oxfordsystemet, där man placerar en notsiffra i löptexten och samma notsiffra lägst
ner på sidan med källuppgifter såsom huvudord, årtal och sidangivelser. Utförligare uppgifter om källan får läsaren i
källförteckningen på samma sätt som vid användning av Harvardsystemet. Noter kan förstås också annars användas om
man annars vill anmärka eller förklara något.
Källor med författare
Källhänvisning inne i text anges med huvudord (oftast författarens efternamn), utgivningsår och sida/sidor. Ifall en källa
inte har någon angivelse om utgivningsår, skrivs i stället för årtal (u.å.), som är en förkortning av ”utan årtal”.
Författarnamnet och årtalet hänvisar till källförteckningen där verket ska anges med det huvudord som finns i
hänvisningen. Sidangivelsen hjälper läsaren att hitta det ställe där uppgifterna hämtats. Vid direkt citat och när du
hänvisar till en specifik del av källan bör sidan alltid anges. Sidangivelsen får utelämnas endast vid allmän hänvisning till
hela verket eller om källan saknar sidnumrering.
Det vanligaste sättet att göra källhänvisning är att hänvisningen skrivs in som en parentes, som avslutar den löpande
texten i ett stycke. För att variera språket kan man börja med författarens namn och sedan inom parentes ange verkets
utgivningsår och eventuellt en sidangivelse.
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
Två eller flera författare
Ifall verket har två författare och författarnamnen ingår i den löpande texten, används “och” mellan författarnamnen. I
en källhänvisning eller i en källförteckning används“&”.
Om källan har tre, fyra eller fem författare innehåller den första källhänvisningen samtliga författares efternamn, årtal
och sidangivelse. I en löpande text skrivs ett ”och” mellan författarnamnen, men i källhänvisningen används ”&” mellan
efternamnen. I alla hänvisningar efter den första nämns bara det förstnämnda efternamnet och efter det kommer
förkortningen m.fl. samt år och sidangivelse. I källförteckningen anges samtliga författarnamn.
Om författarna är sex eller flera ska du i texten, även första gången, ange endast det första namnet följt av ”m.fl.”. I
källförteckningen bör dock samtliga författarnamn anges.
Om du hänvisar till flera författare samtidigt, ordnas källorna inom samma parentes i kronologisk ordning, från äldsta
till nyaste källa. Semikolon används då som skiljetecken mellan författarnamnen.
Ingen författare
Ifall du ska hänvisa till en skrift där författarnamn inte uppges ska du ange den utgivande gruppens, institutionens,
föreningens eller ämbetsverkets namn första gången. Därefter kan du utnyttja en (helst vedertagen) förkortning som
anges inom parentes första gången du använder källan.
Ifall ett (uppslags)verk utarbetats av en stor grupp redaktörer anges enbart huvudredaktörens namn. I de fall när
varken författargrupp eller redaktörer angivits skriver du in titelns första meningsbärande ord.
Exempel:
...läroplanen (Skolöverstyrelsen (SÖ) 1999, s. 15–19).
…riktlinjer för läroplanen (SÖ 1999, s. 15–19).
Exempel:
…liknande resultat har framkommit i andra studier (Nyberg 1995, 1999;
Jacques 2001; Hendricks & Baume 2003).
Exempel:
Vuori m.fl. (2001, s. 21) visar med sin undersökning att hydraulik...
…ger en bra bild av problemet med hydrauliken (Vuori, m.fl. 2001, s. 21).
Exempel:
Berg och Ahl (1998, s. 57–59) påpekar att undersökningen visar på…
… vilket framkom i undersökningen (Berg & Ahl 1998, s. 57–59).
Exempel:
Vårdbehovet kommer att öka när antalet äldre personer blir fler (Taipale 2004, s. 57–62).
Taipale (2004, s. 57–62) säger att vårdbehovet kommer att öka när antalet äldre...
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
Flera verk av samma författare
Hänvisar du i samma parentes till flera verk av samma författare skriver du ut efternamnet endast en gång och anger
källornas årtal i kronologisk ordningsföljd. Det räcker med kommatecken mellan årtalen.
Källor från samma år markeras med a, b, c i enlighet med hur källorna är uppräknade i källförteckningen. Om flera källor
har samma författare eller upphovsman, bestämmer titlarna den alfabetiska ordningen.
Officiella texter
Om du citerar officiella texter, lagar, förordningar och betänkanden ska du inte ange tryckår och sida, utan i stället t.ex.
lagens nummer, paragraf och moment.
Hänvisar du till Bibeln anger du inte tryckår utan vilken bibelöversättning det gäller.
Sekundärkälla
Använd helst inte sekundärkälla. Om primärkällan är svår att få tag på och du är tvungen att hänvisa till en
sekundärkälla där primärkällan refereras, gör du enligt exemplet nedan. I exemplet har skribenten läst ett verk av Back,
i vilket Back refererar vad Bloom har skrivit om.
Exempel:
Bloom menar (enligt Back 2002, s. 32) att orsakerna ska sökas i…
Back (2002, s. 32) refererar Bloom som anser att orsakerna till...
Exempel:
Joh. 3:16 (Bibeln, 1917)
Exempel:
Enligt socialvårdslagen (1982/733) bör det finnas yrkesutbildad personal (§10, mom.1)…
Exempel:
Relationen bygger på ömsesidighet (Eriksson 1992a, s. 52–56).
Analysmetoden ska harmonisera med datainsamlingsmetoden (Eriksson 1992b,
299–300).
Exempel:
Erikssons (1987a, 1987b, 1994, 1995, 2001) syn på människan som en mångdimensionell
helhet…
Exempel:
(Svenska Akademiens ordlista 2006)
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
Artikel i ett samlingsverk
Ifall källan är ett kapitel i ett samlingsverk, uppslagsbok eller handbok är det kapitlets författare som utnyttjas som
huvudord, inte den eller de personer som redigerat boken.
Personlig kommunikation
Med personlig kommunikation avses brev, telefonsamtal, intervju, e-post osv. Kom ihåg att muntliga källor är
problematiska, eftersom de är i det närmaste omöjliga att kontrollera och därför kan de utelämnas ur
källförteckningen. Om du behöver t.ex. ett klargörande av en expert på ämnesområdet för din text, kan det vara
befogat att använda en muntlig källa. Uppgiftslämnarens efternamn samt datum för sådan kommunikation anges i den
löpande texten. Om källans namn inte kan nämnas kan personens titel skrivas ut.
Källor från Internet
Då material i elektronisk form inte är lika beständigt och inte genomgår samma kontroll som tryckt material, bör man
vara extra noga med källkritiken. Hänvisningar till Internet, t.ex. artiklar i elektroniska tidskrifter eller böcker görs på
samma sätt som för tryckta källor. Om det är fråga om ett samlingsverk på Internet så gäller samma regler som för
tryckta samlingsverk. Kom ihåg att internetadressen skrivs ut enbart i källförteckningen. Om hänvisningen saknar
författare skriver man ut sidans titel, men i sådana fall där informationen är så bristfällig kan det nog vara all anledning
att noga fundera på källans tillförlitlighet.
6.2. Källförteckningen Källförteckningen ger läsaren en överblick över vilka källor examensarbetets författare har satt sig in i och hur läsaren
kan hitta mera information om det som intresserar. Källförteckningen måste vara så noggrann att läsaren med hjälp av
den kan leta reda på de källorna. Källorna i källförteckningen anges i alfabetisk ordning enligt huvudord. Huvudordet är
som regel författarens efternamn. Ifall författare eller grupp av författare inte anges används titeln, t.ex. Svenska
Akademiens ordlista, eller utgivaren, t.ex. Utbildningsstyrelsen. Källförteckningen placeras efter texten före bilagorna
och bör inledas på en ny sida. Rekommendationen är att e-postmeddelanden, intervjuer etc. inte tas med i
källförteckningen, men kan anges i den löpande texten.
Bok eller rapport
För en bok eller rapport antecknas följande uppgifter i källförteckningen:
Författarens (författarnas) efternamn och initialer åtföljda av punkter. Ifall det är mer än en författare anges
kommatecken mellan författarna, men ”&” skrivs framför det sista författarnamnet. För ett redigerat verk skriver man
ut (red.) efter redaktörens namn. Är källan på engelska används (ed.) eller (eds.) som avser editor/editors, och för en
finsk källa används (toim.) som står för toimittanut/toimittaneet.
Exempel:
Eriksson, K.
Post von, I.
Ross, E.
Exempel:
Enligt Björk (personlig kommunikation, 18.8.2006) har uppdraget lagts på is…
Personalen bör ta kontakt med polisen då hjälp behövs (personlig kommunikation med äldre
poliskonstapel, 2.11.2006).
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
Utgivningsår anges inom parentes följd av punkt. Ifall utgivningsår saknas skriver man (u.å.) = utan årtal. Ifall det är en
ny bearbetad upplaga anges årtalet för den använda upplagans copyright.
Titel anges kursiverad i sin helhet. I fall det är en seriepublikation ska seriens namn och publikationsnummer i serien
anges inom parenteser efter titeln. Upplagans nummer anges inom parentes ifall det anges i boken. En eventuell
underrubrik anges med en punkt mellan titeln och underrubriken.
Eventuell rapportnummer anges inom parentes.
Förlagsort. Ifall varken förlagsort eller tryckort har angivits skriver man (u.o.), som står för ”utan ortangivelse”. Om
förlaget uppger som sin utgivningsort flera olika orter runt om i världen, är det praxis att listans förstnämnda ort
antecknas.
Förlag eller universitet, institution.
Ingen författare
Ifall du ska hänvisa till en skrift där författarnamn inte uppges ska du använda den utgivande gruppens, institutionens,
föreningens eller ämbetsverkets namn som huvudord.
Ifall ett (uppslags)verk utarbetats av en stor grupp redaktörer anges enbart huvudredaktörens namn. I de fall när
varken författargrupp eller redaktörer angivits skrivs titelns första meningsbärande ord.
Exempel:
Språkriktighetsboken (2005). Språkriktighetsboken – Utarbetad av Svenska språknämnden.
Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Exempel:
Utbildningsstyrelsen (1993). Företagsam i skolan: fostran till företagsamhet: från lågstadium till
vuxenutbildning. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.
Exempel:
Björkqvist, K. & Niemelä, P. (eds.) (1992). Of mice and women: Aspects of female aggression.
San Diego: Academic Press.
Hansén, S-E. (1997). “Jag är proffs på det här”. Om lärares arbete under en tid av förändring.
(Rapport nr 16). Vasa: Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten.
Liljeström, R. (1992). Uppväxtvillkor. Samspelet mellan vuxna och barn i ett föränderligt
samhälle. (4. uppl.) Stockholm: Publica.
Mattsson, M. (2001). Stenar under vattenytan – forsknings- och utvecklingsarbete
problematiserat. Lund: Studentlitteratur.
Rosengren, K.E. & Arvidson, P. (2001). Sociologisk metodik. Stockholm: Liber.
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
Flera verk av samma författare
Om du i arbetet använder flera verk av samma författare placeras de utgående från utgivningsår i källförteckningen.
Om det finns två källor från samma år av samma författare lägger man till en särskiljande bokstav (a, b, c) efter
utgivningsåret. Om samma författare gett ut böcker både ensam och tillsammans med andra listas de egna verken
först, sedan de gemensamma (Hällström af 2000, Hällström af & Reuter 2000).
Artikel i samlingsverk, uppslagsbok eller encyklopedi
För en artikel i en handbok eller ett kapitel i ett samlingsverk där delarna är skrivna av olika författare antecknas
följande:
Författarens efternamn och förnamnets initialer. Utgivningsår inom parentes. Titel/rubrik för arbetet eller artikeln,
följt av “ingår i”, ”teoksessa” på finska och ”in” på engelska. Redaktörens förnamns initialer (först), följt av efternamn
samt av (red.) och komma (se exemplet). Samlingsverkets titel (kursiverad). Inom parentes anges ev. volym och
artikelns/kapitlets start- och slutsida. Förlagsort samt förlag.
Artikel i en tidskrift
För en artikel i en tidskrift eller seriepublikation anges följande:
Författarens efternamn och förnamnets initialer. Årtal inom parentes. Titel/rubrik för arbetet eller artikeln.
Tidskriftens eller seriens namn (kursiverat) följt av komma. Tidskriftens volymnummer eller årgång (kursiverat) ♦
Tidskriftens nummer inom året eller tidskriftens nummer i volymen inom parentes och följt av komma (kursiverat).
Artikelns första och sista sida.
Artikel eller notis i dagstidning
Artiklar, notiser och ledare i dagstidningar upptas enligt författarens namn. Ifall artikeln är uppdelad på flera sidor som
inte följer på varandra anges alla dessa sidor. Tidningens namn kursiveras.
Exempel:
Dalton, C., Goater, A.D., Burt, J.P.H. & Smith, H.V. (2004). Analysis of parasites by
electro rotation. Journal of Applied Microbiology, 96 (1), 24 –32.
Exempel:
Larsson, S. (1994). Om kvalitetskriterier i kvalitativa studier. Ingår i: B. Starrin & P. Svensson
(red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Valli, R. (2001). Kyselylomaketutkimus. Teoksessa: J. Aaltola & R. Valli (toim.), Ikkunoita
tutkimusmetodeihin 1. Helsinki: Gummerus.
Exempel:
Eriksson, K. (1987a). Pausen. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Eriksson, K. (1987b). Vårdandets idé. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
Lärdomsprov och avhandlingar
Ifall du hänvisat till en avhandling såsom lärdomsprov, pro gradu-avhandling, licentiatavhandling ska du ange:
Författarens efternamn och förnamnets initialer. Utgivningsår inom parentes. Avhandlingens titel, examenstitel,
universitet/högskola, fakultet/institution samt universitets-/högskoleort.
Officiella texter
Alla lagar och förordningar samlas för sig i källförteckningen under rubriken Finlands författningssamling. Lagens eller
förordningens namn anges som huvudord, därefter kommer det datum då den antagits och slutligen dess nummer. Om
lagtexten är hämtad från internet anges också datum när den är hämtad och internetadressen.
Källor från Internet
Källor från Internet skrivs på samma sätt som tryckta källor förutom att man anger internetadressen och när man
hämtat informationen. Källtypen, t.ex. om det är cd-rom, databas eller e-post, anges inom parenteser. I synnerhet när
det gäller elektroniska källor bör du hellre ta med för mycket än för lite information. Observera att du inte ska sätta
punkt efter en webb- eller domänadress.
Exempel:
Held, C. (2007). Bröstsmärtor. Internetmedicin.
http://www.internetmedicin.se (hämtat: 12.4.2007).
Narkotikafakta (u.å.).
http://hemsidor.torget.se/users/d/drugscrn/narkotikafakta.htm (hämtat: 19.1.2004).
Exempel:
Statsrådets förordning om yrkeshögskolor 15.5.2003/352
Yrkeshögskolelag 9.5.2003/351 www.finlex.fi (hämtat 19.11.2010).
Exempel:
Ahlskog-Björkman, E. (2000). Konstslöjden som kommunikationsform i vården. En studie av
textilslöjdens betydelse i en vårdvetenskaplig utbildning. Avhandling för pedagogie magisterexamen.
Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten, Vasa.
Svanström, G. (2003). Utomhusaktiviteter. Lärdomsprov för sjukskötarexamen. Svenska
Yrkeshögskolan, Sektorn för hälsovård och det sociala området, Vasa.
Exempel:
Sundell, B. Chefer och personal talar olika språk. Hufvudstadsbladet (28.1.2004), s. 12.
ÖH startade center för finlandssvenska läromedel. Vasabladet (5.5.1999), s. 6.
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
Källor som inte är text
En källa behöver inte alltid vara text, utan kan också utgöras av tv- och radioprogram, oljemålningar, fotografier,
musikinspelningar m.m. Dessa behandlas så långt som möjligt som skriftliga källor både i källförteckningen och då man
hänvisar till dem. I de flesta fall har källorna, vare sig de är musikstycken eller fotografier, en upphovsman, en titel och
ett årtal. Man kan också ange om källan ingått i en utställning eller varit med i något utförande. För muntliga källor
anges namn, titel, eller liknande om det är relevant, och datum för när informationen skaffats. Om typen av källa inte
framgår tydligt kan det förtydligas med en parentes.
Om du använder många bildkällor kan det vara bäst att ha en skild bildförteckning i anslutning till källförteckningen.
Exempel på källförteckning
Ahlskog-Björkman, E. (2000). Konstslöjden som kommunikationsform i vården. En studie av textilslöjdens betydelse i en
vårdvetenskaplig utbildning. Avhandling för pedagogie magisterexamen. Åbo Akademi, Pedagogiska fakulteten, Vasa.
Björkqvist, K. & Niemelä, P. (eds.) (1992). Of mice and women: Aspects of female aggression. San Diego: Academic
Press.
Dalton, C., Goater, A.D., Burt, J.P.H. & Smith, H.V. (2004). Analysis of parasites by
electro rotation. Journal of Applied Microbiology, 96 (1), 24 –32.
Eriksson, K. (1987a). Pausen. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Eriksson, K. (1987b). Vårdandets idé. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Hansén, S-E. (1997). “Jag är proffs på det här”. Om lärares arbete under en tid av förändring. (Rapport nr 16). Vasa: Åbo
Akademi, Pedagogiska fakulteten.
Held, C. (2007). Bröstsmärtor. Internetmedicin.
http://www.internetmedicin.se (hämtat: 12.4.2007).
Hällström af, C. Snabel-a. Hufvudstadsbladet (17.11.2000), s. 10.
Hällström af, C. & Reuter, M. (2000). Finlandssvensk ordbok. 2 uppl. Esbo: Schildts.
Kaiser, R. (1994). Heute und Hier (CD). Hansa 74321 28019 2.
Larsson, S. (1994). Om kvalitetskriterier i kvalitativa studier. Ingår i: B. Starrin & P. Svensson (red.), Kvalitativ metod och
vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Exempel:
Kaiser, R. (1994). Heute und Hier (CD). Hansa 74321 28019 2.
Picasso, P. (1951). Massacre in Korea (oljemålning). Del av utställningen ” Mästerverk
från Picassomuseet i Paris”, Ateneums konstmuseum, Helsingfors 2009.
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
Liljeström, R. (1992). Uppväxtvillkor – samspelet mellan vuxna och barn i ett föränderligt samhälle. (4. uppl.) Stockholm:
Publica.
Mattsson, M. (2001). Stenar under vattenytan – forsknings- och utvecklingsarbete problematiserat. Lund:
Studentlitteratur.
Narkotikafakta (u.å.). http://hemsidor.torget.se/users/d/drugscrn/narkotikafakta.htm (hämtat: 19.1.2004).
Picasso, P. (1951). Massacre in Korea (oljemålning). Del av utställningen ”Mästerverk från Picassomuseet i Paris”,
Ateneums konstmuseum, Helsingfors 2009.
Rosengren, K.E. & Arvidson, P. (2001). Sociologisk metodik. Stockholm: Liber.
Statsrådets förordning om yrkeshögskolor 15.5.2003/352
Språkriktighetsboken (2005). Språkriktighetsboken – Utarbetad av Svenska språknämnden. Stockholm: Norstedts
Akademiska Förlag.
Sundell, B. Chefer och personal talar olika språk. Hufvudstadsbladet (28.1.2004), s. 12.
Svanström, G. (2003). Utomhusaktiviteter. Lärdomsprov för sjukskötarexamen.
Svenska Yrkeshögskolan, Sektorn för hälsovård och det sociala området, Vasa.
Utbildningsstyrelsen (1993). Företagsam i skolan: fostran till företagsamhet: från lågstadium till vuxenutbildning.
Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.
Valli, R. (2001). Kyselylomaketutkimus. Teoksessa: J. Aaltola & R. Valli (toim.), Ikkunoita tutkimusmetodeihin 1. Helsinki:
Gummerus.
Yrkeshögskolelag 9.5.2003/351. www.finlex.fi (hämtat 19.11.2010).
ÖH startade center för finlandssvenska läromedel. Vasabladet (5.5.1999), s. 6.
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
Bilaga 3
Skribentinstruktioner för popularisering av vetenskap Det är stor skillnad mellan vetenskapliga texter som riktar sig till andra forskare och på texter som är avsedda för lekmän. De här instruktionerna skall förhoppningsvis hjälpa dig med forskarbakgrund att strukturera artiklar med vetenskapligt innehåll så att det blir så lättillgängliga och attraktiva för en så bred läsekrets som möjligt. Instruktionerna är fritt bearbetade på basen Magnus Östmans text för skribenter vid tidningen Finlands Natur. Anpassade för Novia av Martina Österberg.
”Biffen först” Den kanske största skillnaden mellan vetenskapliga och journalistiska texter är att man i de senare bör sträva till att lyfta fram det mest centrala (budskapet i texten, ”biffen”) genast i början av artikeln – i rubrik, ingress och/eller inledning. Bakgrund, material och metodik kan tonas ned och komma senare t.ex. i form av faktarutor, medan de viktigaste, mest intresseväckande forskningsresultaten (gärna nya rön som kanske inte publicerats tidigare) och konklusionerna av dessa borde lyftas fram genast i början. Det ökar chanserna för att en från början måttligt intresserad läsare lockas att läsa mer än enbart rubriken och kanske ingressen. För att undvika direkta upprepningar kan rubrik och ingress innehålla biffen i ett nötskal, medan brödtextens inledning oftast först måste innehålla några allmänorienterande meningar (vad – när – varför?) innan de intressanta resultaten presenteras mer utförligt. Samtidigt som det är viktigt att lyfta fram det mest intressant genast i början borde man försöka hålla kvar läsarens intresse även för artikelns senare delar och ”inte avslöja allt” genast i början. Det kan löna sig att spara intressanta detaljer och ”lovande sidospår” till lämpliga platser längre fram i texten. Sådant kan lyftas fram i mellanrubriker som då fungerar som ”krokar” för läsaren. När det gäller att avgöra vad som är intressant för läsaren kan det löna sig att ta fasta på sådant som läsaren känner igen eller själv ev. har upplevt. Förenkla hellre för mycket än för litet Popularisering av vetenskap ibland kan förutsätta att man förenklar lite för mycket. Du kanske tycker att det är obekvämt att förenkla för mycket, men om det höjer textens läsvärde kan man kompensera det med att lägga till ett konstaterande i stil med "riktigt så här enkelt är det egentligen inte, men det blir för invecklat att beskriva precis hur det förhåller sig". Då torde läsaren förstå att forskaren valt att rensa bort den jobbigaste läsningen för att göra artikeln tillgänglig för en bredare publik, samtidigt som alla lekmän förstår att vetenskapen nog är bra mycket mer komplicerad än man får den att låta. Vardagsnära ordval och korta meningar När det gäller ordval och formuleringar borde facktermer som man kan anta att är dåligt kända för allmänheten undvikas. Försök istället välja mer vardagsnära ord och uttryck. De mer exakta facktermerna kan finnas med inom parentes eller alternativt i en separat ordlista med förklaringar. Undvik många mycket långa meningar med bisatser och tillkrånglade konstruktioner. I journalistiska texter är det ofta bättre att ta ny mening istället för att binda ihop många satser med ”och”, ”men” och andra konjunktioner. Kortare satser, gärna också med direkt tilltal gentemot läsaren, gör texten betydligt mer lättsmält.
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
Figurer rekommenderas… Att förklara komplicerad substans ingående och mångordigt blir ofta tungläst i brödtexten och kan ge ett
spretigt intryck. Därför lönar det sig att i mån av möjlighet föra in komplicerad information i grafer,
schematiska figurer och tabeller, speciellt då man hanterar omfattande sifferdata. Bildtexterna kan sedan
innehålla kompletterande förklaringar – helst så att figuren går att förstå utan att läsa brödtexten.
Bildtexterna får gärna göras så intressanta att de tillsammans med bilden fungerar som krokar för läsaren.
… liksom faktarutor och fotografier
Om det är viktigt för sammanhanget kan områden som studerats närmare beskrivas i faktarutor som gärna
får vara illustrerade med fotografier, teckningar, kartor. Som alternativ till faktarutor man tänka sig bilder
med utförliga bildtexter. Fotografierna bör vara försedda med relevanta bildtexter och fotografens namn bör
alltid uppges. För att fotografierna ska gå att använda i både tryck och digitalt bör de helst ha hög
upplösning. Dessutom bör de vara skarpa och välexponerade.
Publikations- och produktionsguide version 1/2012
Bilaga 4 Facklitterära genrer
Vetenskaplig litteratur Uppslagsverk Handböcker Läromedel Allmän facklitteratur
Vad? Vad? Vad? Vad? Vad?
Forsknings-och utvecklingsrapporter
Vetenskapliga tidskrifter
Monografier
Tidskrifter
Artikelsamlingar
Vetenskapliga serier
Avhandlingar
Vetenskapliga festskrifter
Elektroniska publikationer
Handböcker
Statistik
Elektroniska uppslagsverk
Encyklopedier
Ordböcker
Bibliografier
Matriklar
Biografiska referensverk
Krönikor
Kalendrar
Bruksanvisningar
ICT-handböcker
Arbetshandböcker
Hälsoböcker
Språkhandböcker
Byggnadshandböcker
Juridiska handböcker
Elektroniska handböcker
Hobbyhandböcker
Kokböcker
Reseguider
Läroböcker
Övningsböcker
Lärarhandböcker
Provfrågor
Facitböcker
Elektroniska läromedel
Faktaböcker
Vetenskapliga böcker
Historiska verk
Naturböcker
Reseskildringar
Biografier
Konstböcker
Bildverk
Hurdan? Hurdan? Hurdan? Hurdan? Hurdan?
Objektiv, systematisk, målinriktad,
kritisk, metodisk, teoretisk, redigerbar, källbaserad,
motiverbar.
Objektiv, systematisk, kritisk,
metodisk, omfattande, formell, kräver uppdatering,
Tillförlitlig, populär, uppdaterad
(kräver uppdatering), framställs på ändamålsenligt sätt.
Uppdaterad, populär, tillförlitlig,
omfattande, läroplansenlig, intressant, kräver uppdatering
Tillförlitlig, populär, intressant
För vem? För vem? För vem? För vem? För vem?
Forskare
Andra intresserade
Allmänheten
Proffs
Proffs
Amatörer
Allmänheten
Amatörer Proffs
Allmänheten
Amatörer Proffs
Bearbetad för Novias behov på basen av de facklitterära genrer som Finlands facklitterära författare rf utarbetat http://www.suomentietokirjailijat.fi/@Bin/65909/tietokirjallisuus_lajit_svenska.pdf (hämtat 3.4.2012)