Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
description
Transcript of Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Projekt miljökvalitetsnorm
Partiklar
www.miljosamverkanskane.se
Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner – Länsstyrelsen – Kommunförbundet
webbplatswww.miljosamverkanskane.se
Projektet miljökvalitetsnorm Partiklar
Projektet ska leda till ökad kunskap om• partiklar och hälsa• luftkvalitetsnormer
»se rapporten
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Projektarbetsgruppens medlemmar
• Johan Rönnborg, Burlövs kommun (avsnitt 10)• Torsten Nilsson, Helsingborgs stad (avsnitt 1-5)• Jens Gille, Helsingborgs stad• Catarina I-dotter Dahlström, Lunds kommun (avsnitt 11)• Susanna Gustafsson, Malmö stad (avsnitt 6-7)• Åsa Thorné, Malmö stad (avsnitt 13)• Kristina Jakobsson, Arb- o miljömedicin USiL (avsnitt 8-9)• Karin Söderholm, Länsstyrelsen i Skåne län• Gunnar Axelsson, Länsstyrelsen i Skåne län (avsnitt 12)• Bo Persson, Kommunförbundet Skåne
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
1. Partiklar i luften2. Källor till partiklar3. Klimat- och miljöpåverkan4. Miljökvalitetsnorm och mätmetoder5. Källor till PM10-halter i tätortsmiljö
Avsnitt 1 – 5
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Partiklar i atmosfären kommer från både naturliga källor och från mänsklig verksamhet
Naturlig väg
Jordstoft, havsspray, skogsbränder, vulkaniska aktiviteter och pollensporer
Gasformiga kemiska föreningar reagerar med luftens syre* under inverkan av solljus (< 0,010 µm)
Mänskligt producerade
Heta gaser och ångor kyls av och kondenseras (0,1-0,5µm)
Mekaniska processer t.ex. slipning, krossning slitage av vägbeläggning
(> 1µm)
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Storlek och form beror på var de har skapats
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Källa: Pressbild Globen Stockholm, Mats Bohgard, avd för aerosolteknologi, LTH Lund
Indelas efter storlek/storlek i förhållande till ett hårstrå
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Inandningsbara partiklar Stora partiklar
Ultrafina partiklar Fina partiklar Grova partiklar
< 0,1 µm 0,1 – 2,5 µm 2,5 -10 µm > 10
Källa: miljöförvaltningen
Helsingborg
Partiklars antal, yta och massa i relation till
storleksfraktion
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
yta
antal
massa
0.010 0,1 1 10 100
µm Källa miljöförvaltningen Helsingborg
Hur partiklar lämnar atmosfären
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
0,010 0,1 1 10 100
µm
Klimat och miljöpåverkan
• Klimatpåverkan• Påverkar jordens strålningsbalans
• direkt ---- Global dimming (eng)• Indirekt via molnbildning
• Miljöpåverkan • Försurande inverkan på marker och sjöar
• Frätande påverkan på material och vegetation
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Partiklar i atmosfären sprider ljuset effektivt
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Källa: Peter Appelquist, Opsis
Qingdao Kina
Mätmetoder för mätning av partikelmassa
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Manuell metod enligt IVL
TEOM
SM 200
PM 10 –halten i en tätortsmiljö består av partikelmassan från partiklar som
härrör från olika källor
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
PM10
Regional bakgrundhalt (ca
15 µg/m3)
Urbana bakgrundshalten (ca 16-22)
Lokala källor t.ex.
IndustriBiltrafik (1-
6µg/m3)Vedeldning (1-3 µg/m3)
I gaturum kan halterna öka 1-6 µg/m3
6. Partikelmätningar i SkåneMätstationer i Skåne
7. Uppmätta partikelhalter i Skåne
Avsnitt 6 - 7
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
17 mätplatser av partiklar (PM10, PM2.5 och PM1)
Lokalisering
• Urban bakgrund oftast i taknivå centralt i tätorten, går även bra att mäta på ett torg eller i en park centralt
• Gatumiljö främst i ett gaturum i en vältrafikerad väg med hus på bägge sidor om vägen/gatan
• Bakgrund görs på landsbygden med stort avstånd från lokala källor
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Tidstäckning
• Kontinuerliga mätningar
• Periodvisa mätningar (främst under vinterhalvåret)
• Stickprov
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Tidstrend för PM10
0
5
10
15
20
25
30
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Göteborg
Malmö
Vavihill
g/m3
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Årsprofil i Malmö
Årsprofil (2000-2008)
0
5
10
15
20
25
jan feb mars apr maj juni juli aug sept okt nov dec
g/m3
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Generaliserade resultat i Skåne
0
5
10
15
20
25
30
PM10 PM2.5 PM1
Gatumiljö
Urban bakgrund
Bakgrund
g/m3
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Emissioner av PM10 i Skåne
1 215 ton (31 %)
261ton (7 %)
2 ton (0 %)2 050 ton (53 %)
175 ton (4 %)
208 ton (5 %)Vägtrafik
Sjöfart
Industri- ochenergianläggningar
Småskalig uppvärmning
Arbetsmaskiner
Övrigt
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
8. Befolkningens exponering förluftföroreningar
9. Hälsoeffekter av partiklar
Avsnitt 8 - 9
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Befolkningens exponering för PM10
Årsmedelvärde (μg/m3)
Beräknat för 2007
Antal Relativ andel
16-17 769 000 65%
18-19 418 000 35%
>20 1 400
Miljökvalitetsnorm <40 μg/m3 klaras
Delmål 2010 <20 μg/m3
IMMs hälsobaserade värde <15 μg/m3 klaras inte
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Befolkningens exponering för NOx
Miljökvalitetsnorm NO2 <40 μg/m3 klaras
Delmål 2010 <20 μg/m3 klaras för de flesta
Årsmedelvärde (μg/m3)
Beräknat 2007
Antal Relativ andel
0-10 567 000 48 %
11-15 284 000 24 %
16-20 194 000 16 %
21-25 116 000 10 %
>25 28 000 2 %
Hälsoeffekter av partiklar
Tillfälligt förhöjda halter
• Försämring av astma och andra luftvägsbesvär
• Ökat antal sjukhusinläggningar pga luftvägssjukdom och hjärt-kärlsjukdom
• Ökad dödlighet i luftvägssjukdom och hjärt-kärlsjukdom
Långtidseffekter
• Sämre lungtillväxt hos barn
• Ökad risk för kronisk bronkit
• Ökad risk för lungcancer
• Ökad dödlighet i luftvägssjukdom och hjärt-kärlsjukdom
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Andel (%) som besvärats av luftföroreningar i eller nära bostaden de senaste 3 månaderna.
Källa: Nationell miljöhälsoenkät 2007
Minst 1gång/vecka
Mer sällan
Aldrig Minst 1gång/vecka
Mer sällan
Aldrig Minst 1gång/vecka
Mer sällan
Aldrig
Skåne 6 12 82 2 8 90 <1 4 96
Riket 6 12 82 2 9 89 1 5 94
Bilavgaser Vedeldning Löveldning
Ca 70 000 skåningar besväras av bilavgaser minst en gång i
veckan
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Forsberg et al. Ambio Vol. 34, No. 1, February 2005
PM 10 Skåne
landsbygd - 7 mån livslängd, +99 förtida dödsfall
tätort - 10 mån livslängd +830 förtida dödsfall
(2838-7730)
Beräknat antal förtida dödsfall och förkortad livslängd
pga icke-naturlig partikelexponering
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
10.Styrmedel
Avsnitt 10
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Styrmedel
• MKN– Till skydd för människors hälsa får partiklar efter den 31
december 2004 inte förekomma i utomhusluft med mer än– 1. i genomsnitt 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett
dygn (dygns medelvärde), och– 2 i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett
kalenderår (årsmedelvärde).• Miljökvalitetsmål, Frisk luft, delmål för partiklar• Ekonomiska styrmedel• Fysisk planering• Information• Policys och föreskrifter
Viktiga värden för PM10
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Lagstiftning
• Kommunerna har kontrollansvar i kommunen• Myndigheter kontrollerar att MKN säkerställs vid
tillståndsprövning, tillsyn, meddelar föreskrifter (MB 5 kap 3 §)
• Ett tillstånd, godkännande eller dispens får inte ges till ny verksamhet om verksamheten medverkar till att en miljökvalitetsnorm överskrids (MB 16 kap 5 §)
• Avvägningen vid krav på försiktighetsmått - får inte innebära att en MKN åsidosätts (MB 2 kap 7 §)
• Planering (MB 5 kap 3 §, PBL 2 kap 2 §)
• Åtgärdsprogram när en MKN riskeras överträdas (MB 5 kap 4 §)
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Ny förordning på gång
• LST får större samordningsansvar
• PM2.5 regleras
• Förändrade utvärderingströsklar
• Kontinuerliga mätningar även vid överskridande av nedre utvärderingströskeln
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
11.Åtgärder för att minska partikelhalteri utomhusluft
Avsnitt 11
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Åtgärder för att minska partikelhalter i utomhusluft
Halterna av partiklar i luften styrs framför allt av:
Trafikmängd Trafiksammansättning
Hastighet Körsätt
Andel dubbdäck Användning av friktionsmaterial
Hur gatorna rengörs Vägbanans fuktighet
Vindhastighet Vindriktning
Bakgrundshalt Gaturummets utformning
Vad kan man göra?
• Trafikplanering
• Ecodriving
• Vägunderhåll
• Mobility management
• Alternativa drivmedel
• Vegetation
• Stadsplanering
• Vedeldning
• Kommunens möjligheter
• Internationella överenskommelser
• Dubbdäckens bidrag
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Trafikplanering
• Sänka hastigheten
• Reglera trafiken genom t ex genomfartsförbud, anlägga rondeller
• Trafikstyrning via IT t ex omdirigera trafik, överföra trafikinformation via ex ljustavlor
• Avgifter och skatter– trängselavgift/vägtullar
– parkeringsavgifter
– kilometerskatt för tunga fordon
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Ecodriving
• Dieseldrivna personbilar har högre utsläpp av avgaspartiklar men även bensindrivna personbilar kan släppa ut höga partikelhalter, speciellt vid ryckig körning eller kallstarter
• Ecodriving ger främst minskade CO2-utsläpp men då körsättet innebär att bromsanvändningen minskar kommer även partikelhalterna att sjunka
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Vägunderhåll
• Binda damm och sand på vägarna med olika metoder– spridning av salterna kalciumklorid och magnesiunklorid
– spridning av bitumenemulsion (bitumen är en oljeprodukt och framställs ur råolja)
– spridning av lignosulfonat (lignosulfonat är en biprodukt från tillverkning av pappersmassa)
• Halkbekämpa med tvättad stenflis
• Anlägga vägar med hårdare material t ex betong, porfyr
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Mobility management
• Skapa en attityd- och beteendeförändring hos trafikanterna
• Ökad kunskap kan ge ändrat resebeteende
• Erbjuda attraktiva alternativ till bilen
• Förbättra kollektivtrafiken genom att t ex– anlägga bussgator/filer för snabbare framkomlighet
– öka turutbudet
– förbättra standard på busshållplatser/tågstationer
– bättre standard/komfort på bussar och tåg
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Alternativa drivmedel
• Bussarna står för ca 6% av vägtrafikens partikelutsläpp och ca 13% av kvävedioxidutsläppen i våra tätorter
• Om fler bussar kör på alternativa drivmedel skulle områden med hög busstäthet få bättre luftkvalitet
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Vegetation
• Vegetationen har en speciell betydelse när det gäller luftföroreningar då den tar upp ämnen från luften
• Ett stort träd med löv kan under en sommar fånga upp 10 – 20 kg vägslitagepartiklar
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Stadsplanering
Planera tätorter på sådant sätt att luftkvaliteten inte försämras:
• Undvik förtätning av stadsbebyggelse som ger nya smalare gaturum
• Vägar med höga hus längs sidorna har högre partikelhalter än gator med öppen terräng
• Ställ krav på uppvärmningsanläggningar t ex vedpannor
• Planera nya områden med fjärrvärme
• Integrera planering av vägar
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Vedeldning
• I tätbebyggda områden bör fjärrvärme användas för att minska partikelhalter och störningar.
• I glesbebyggda områden bör miljö- och typgodkända pelletspannor eller vedpannor med ackumulator användas
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Kommunens möjligheter
• Kommunen kan via ansvarig nämnd meddela begränsningar eller eldningsförbud om eldningen medför olägenheter för närboende
• Kommunens kan arbeta med sin egen organisation avseende– upphandling
– resepolicy
– handhavande av tjänstefordon
• Kommunen kan däremot INTE avgiftsbelägga användning av dubbdäck då det anses att skattebelägga användandet
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Internationella överenskommelser
• Små partiklar från förbränning och trafik stannar länge i atmosfären och kan på så sätt transporteras långa sträckor
• I Skåne är bidraget från andra europeiska länder stort
• Internationella överenskommelser är ett måste för att få ned partikelhalterna
• Glöm inte att det är viktigt att vidta åtgärder i den egna kommunen då vi alla bidrar till luftens kvalitet
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Dubbdäckens bidrag
• Ett dubbdäck har mellan 90 och 130 dubbar
• Varje gång dubben träffar underlaget rivs partiklar loss
• Ju högre hastighet ju fler partiklar bildas
• Slitage från vägbanan är den enskilt största källan till partiklar i gatumiljön
• I Sverige är andelen dubbdäck i fordonsparken ca 60%
• I Skåne är andelen ca 33%
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Dubbdäck i Skåne 2009
Indikativ mätning av dubbdäcksandelen i några skånska kommuner
0%5%
10%15%20%25%30%35%40%45%50%
Brom
ölla
Burlöv
Eslöv
Helsing
borg
Högan
äsHöö
r
Kristia
nstad
Land
skro
na
Lomm
aLu
nd
Malm
ö
Staffa
nsto
rp
Sveda
la
Tomeli
lla
Trelle
borg
Ystad
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
12. Samverkan och program
Avsnitt 12
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Samverkan & program
Samverkansområden
• Bedriva kontroll i samverkan
• Kommuner
• ”Mätrabatt” – färre mätplatser
– kompletterande beräkningar krävs
– Indikativa mätningar bör göras
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Samverkan & program
• Samtliga 33 kommuner
• 37 Utsläppande industrier
• Finansierar bl.a.– Bakgrundsmätningar
– Emissionsdatabas
– Indikativa mätningar
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Samverkan & program
Regionalt miljöövervakningsprogram
• Omfattar även luftövervakning i länet
• Mål: få med all övervakning, oavsett finansiär
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Samverkan & program
MIKSA - förslaget
(Miljökvalitetsnormer – kontroll i samverkan)
= förslag till samordnad kontroll av MKN för utomhusluft
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Samverkan & program
MIKSA – förslaget
• Länsstyrelserna – samordnar kontrollen
– Upprättar regionalt luftövervakningsprogram• i samråd med kommunerna
• Kan även ges i uppdrag till luftvårdsförbund
• Kommunerna har fortsatt ansvar för kontroll
13.Partiklar i inomhusmiljönÅtgärder för att förbättra inomhusmiljön
Avsnitt 13
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Partiklar inomhus
• Utomhusluftens partiklar förs inomhus
• Ventilationsfilter i friskluftsintag och vädringsfönster avskiljer till viss del
• Partiklar bildas inomhus vid: tobaksrökning, matlagning, tvätt, nötning av ytbeläggningar, eldning i spis, brinnande stearinljus, laserskrivare
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Vid planering av bostäder
• Håll avstånd mellan byggnader, trafikerade vägar och förbränningskällor.
• Ha friskluftsintaget på den ”renaste” sidan av byggnaden och gärna högt upp.
• Planera för mycket växtlighet kring bostäderna.
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Åtgärder inomhus
• Bra ventilation med filter i tilluft och vädringsluckor• Vädra snabbt och effektivt, ej mot trafikerad väg• Undvik otätheter i byggnaden• God städning• Rengör stoppade möbler och textilier ofta• Välj material som tål nötning – golv m.m.• Välj miljögodkänd panna eller panna
med motsvarande krav• Rök inte inomhus!
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Rök inte inomhus!
• Rökning: största föroreningskällan inomhus
• Passiv rökning anses vara orsak till lunginflammation, öroninfektioner och akuta astmaanfall i småbarnsåldern
• Att röka under köksfläkten innebär att röken sprider sig i hela bostaden
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Ventilation i skolor och förskolor
• Ventilation anpassad för verksamheten
• Färre elever och personal med luftvägssymtom i väl ventilerade skolor
• Glöm inte: Underhåll anläggningen och rengör donen
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Varför städa?
• Städningen bidrar till att olika föroreningar som kan påverka luftkvalitén förs bort eller minskar. Vid bristfällig städning virvlar det upp mer damm än normalt när lokalerna används
• Ett vanligt klagomål på inomhusmiljön är ”torr luft” vilket kan bero på hög halt av partiklar i luften.
• Städning är viktig för alla men speciellt för de som har allergi eller annan överkänslighet.
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Partiklar inomhus
• Damm innehåller en mängd olika ämnen så som partiklar från förbränning, slitage av material, bakterier, virus, allergener, mögelsporer, födoämnesrester m.m.
• Bristande kunskap om hälsoeffekter av partiklar i inomhusluften
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Bra städning medför:
• Renare luft
• Minskat slitage
• God städning är en kapitalbevarande insats: lokalerna underhålls bättre och bevaras
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Bra städning i skolor – friskare elever
• Dammtorka bänkar och hyllor flera gånger i veckan
• Rengör stoppade möbler och textilier ofta
• Ju bättre städning desto färre symtom av astma och allergier bland eleverna– Minskar mängden damm, hund- och kattallergen
samt formaldehyd i klassrummen
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Dålig städning medför:
• Ökad infektionsrisk
• Misstänks bidra till s.k. sjuka-hus-symptom
• Ökad förekomst av luftvägsinfektioner och astmatiska besvär
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Materialval och utformning
• Lokalernas utformning, material och inredning bör väljas med tanke på– städbarhet – låga emissioner
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Skolor och förskolor
• Undvik textilier – soffor, mattor
Klassrum lågstadiet högstadiet
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Lättstädat i skolor och förskolor
• Håll golven fria från onödigt hindrande material, som skor, kartonger, sladdar mm.
• Undvik öppna hyllor
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar
Bra förvaring i slöjdsalar
Projekt miljökvalitetsnorm Partiklar