Projekt- manual - PMU · Projekt-manual Denna produkt är finansierad med stöd av Sida (Styrelsen...
Transcript of Projekt- manual - PMU · Projekt-manual Denna produkt är finansierad med stöd av Sida (Styrelsen...
Projekt-manual
Projekt-manual
Denna produkt är finansierad med stöd av Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete). Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande PMUs.
4 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
förord:
BakgrundSvenska pingstförsamlingar har ända sedan början av
1900-talet arbetat med samhällsutveckling både i
Sverige och utomlands. År 1965 startade församlingarna
PMU, som då hette Pingstmissionens U-landshjälp, för att
möjliggöra internationella utvecklingsinsatser med stöd
av Swedish International Development Cooperation
Agency (Sida). PMU är nu en del av Pingst – fria försam-
lingar i samverkan (Pingst ffs), som består av Pingst
Nationellt och Pingst Internationellt. Inom avdelningen
Pingst Internationellt finns förutom PMU också verksam-
heter inom församlingsarbete, teologisk utbildning, media
m.m. PMU har enbart ansvar för det diakonala arbetet,
dvs. för utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd.
Missionssatsningar som handlar om evangelisation, för-
samlingsplantering och församlingsutveckling tas därför
inte upp i denna manual.
PMU har i över 40 år utvecklats i samspel med pingst-
församlingar i Sverige och i utvecklingsländer, och även
med andra biståndsorganisationer, både statliga och
enskilda. PMU är en av fyra kristna organisationer som
har eget avtal med Sida.
Samarbetet med Sida bygger på ett ömsesidigt för-
troende och gemensamma mål. Ett framtida stöd
förutsätter ett fortsatt förtroende och goda resultat av
utvecklingssamarbetet. De medel som PMU förvaltar
från Sida, The European Commission Humanitarian
Aid Department (ECHO) eller andra finansiärer, svenska
församlingar och enskilda gåvogivare förmedlas till lokala
organisationer och kyrkor i ett 60-tal utvecklingsländer,
där de används för att på olika sätt skapa förutsättningar
för människor som lever i fattigdom att förbättra sina
livsvillkor.
5P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
PMUs uppdragPMUs uppdrag är att leda och utveckla svenska pingst-
församlingars gemensamma utvecklingssamarbete. PMU
samarbetar i huvudsak med svenska pingstförsamlingar
och deras internationella samarbetspartner. Formerna
för samarbetet och de enskilda insatserna baseras på en
långsiktig överenskommelse om samarbete och partner-
skap, som regleras i avtal mellan svensk församling, lokal
samarbetspartner och PMU. Inom det humanitära arbetet
samarbetar PMU direkt med den lokala genomförande
samarbetspartnern.
Metoderna för biståndsarbete omprövas ständigt, efter-
som verkligheten förändras och nya kunskaper tillkommer.
Genom att lära av och dokumentera erfarenheter från fält,
svenska församlingar, utvärderare och andra bistånds-
aktörer blir PMU en värdefull resurs för både församlingar,
volontärer och samarbetspartner när det gäller rådgivning,
kurser, seminarier och informations/mediematerial. PMU
har också i uppdrag att arbeta med opinionsbildning och
annan informations- och insamlingsverksamhet, som
vänder sig till svensk pingströrelse och den svenska
allmänheten.
ProjektmanualenProjektmanualen är i första hand skriven för svenska
församlingar och deras lokala samarbetspartner, som har
eller vill påbörja ett samarbete med PMU.
Syftet med manualen är att underlätta hanteringen
av insatser finansierade framförallt av Sida eller ECHO.
Manualen är ett styrdokument och en handledning för
projekthantering, från projektidé till resultatredovisning.
Manualen omfattar flera typer av insatsstöd inom ut-
vecklingssamarbete samt humanitärt arbete. Manualen
är indelad i fem huvudavsnitt: 1 PMUs verksamhet
allmänt, 2 Utvecklingsverksamhet – projekt, 3 Utveck-
lingsverksamhet – övrigt, 4 Humanitärt bistånd och
5 Ekonomi och administration. Den första delen
beskriver PMUs värdegrund* och det förhållningssätt som
ska genomsyra all verksamhet med stöd från PMU. Våra
relationer och vårt sätt att bemöta och beskriva andra
är viktigt och påverkar hur väl och i vilken grad vi når de
gemensamma målen.
PMUs arbetssätt präglas i hög grad av folkbildnings-
metodiken*. Vi vill vara en lärande organisation där dia-
logen står i fokus. Detta innebär att vi i samtal med våra
samarbetspartner lyssnar och ständigt omprövar vad vi
gör och hur vi gör det. Vi strävar efter att se och förstå hur
allt hänger ihop, i en process där vi ständigt påverkar var-
andra. Projektmanualen är därför ett levande samarbets-
dokument, som revideras löpande. De regler och riktlinjer
vi har i dag utgår från Sidas och ECHOs anvisningar, men
bygger också på våra praktiska erfarenheter.
PMUs strävan i bearbetningen av manualen har varit att
skriva ”enkelt om det svåra”, och att skapa olika verktyg
för det praktiska arbetet.
Bilagor och PMUs hemsida De bilagor vi hänvisar till i de olika avsnitten finns inte med
i manualen. De flesta kan dock hämtas på PMUs hemsida
www.pmu.se. Övriga skickas av PMUs handläggare vid
beredning av projekt etc.
På hemsidan kan man också följa vad som händer
utöver världen och få mer information om projekt m.m.
Så besök gärna www.pmu.se då och då, eller gör den till
startsida för Internet.
Termer och begreppBegreppen Nord och Syd används ofta inom bistånds-
världen som en beteckning på givar- och mottagarländer
för biståndsmedel. I manualen har vi undvikit den typen av
indelning, men i textavsnitt där det bedömts nödvändigt
att särskilja länderna har de behållits.
I manualen förekommer många termer som används i
biståndssammanhang. Dessa är oftast förklarade i texten,
men det finns också en ordlista över svårare termer.
För information om PMUs opinions-, informations- och insamlingsverksamhet kontakta PMUs kommunikationsavdelning på [email protected] eller tel: 08-608 96 00.
* Se ordlista
6 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
innehåll:
avsnitt 1: PMUs verksamhet 9 A.Inledning 9 B.Värdegrundochförhållningssätt 9 C.ViktigasynsättinomPMUsverksamhet 10 D.Förändringsteori 12 E. Partnerskap–ettförhållningssättochensamarbetsform 12 F. PMUsövergripandemål 13 G.Policiesförverksamheten 14 H.Bilageförteckning 15
avsnitt 2: Utvecklingsverksamhet – projekt 17 A.Inledning 17 B.Mål,perspektivochhelhetstänkande 17 C.Detcivilasamhälletochdessrolliutvecklingssamarbetet 19 D.Villkorförutvecklingssamarbetemellansvenskförsamling, 21 lokalsamarbetspartnerochPMU E. PMUsallmännariktlinjerförstödtillutvecklingssamarbete 22 F. Metoderochverktygförolikatematiskaområden 24 G.Projektcykeln 25 1.Planering 26 2.Genomförandeochuppföljning 30 3.Utvärdering 32 4.Resultatredovisning 34 H.Attblienlärande,kompetentorganisation 35 I. Bilageförteckning 35
Avsnitt 3: Utvecklingsverksamhet – övrigt 3a: Utbytesprogram 37
A.Syftetmedutbytesprogram 37 B.Riktlinjerallmänt 38 C.Schablonbidragförutbytesprogram 39 D.Ansökan 39 E. Riktlinjerekonomi 40 F. Rapporter 40 G.Bilageförteckning 40
3b: Volontärbidrag 41
A.Syftetmedvolontärbidrag 41 B.Riktlinjerallmänt 42 C.Rollerochansvarsfördelning 43 D.Ansökningsprocessen 44 E. Utbildningochförberedelser 45 F. Riktlinjerekonomi 45 G.Rapporter 46 H.Bilageförteckning 46
7P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
3c: Praktikantbidrag 47
A.Syftetmedpraktikantbidrag 47 B.Riktlinjer 48 C.Ansökan 48 D.Rollerochansvarsfördelning 49 E. Rapporter 49 F. Bilageförteckning 50
3d: Stipendier 51
A.Syftetmedstipendier 51 B.Riktlinjerallmänt 52 C.Stipendiekommittén 53 D.Ansökan 53 E. Beslut 53 F. Studiestart 53 G.Riktlinjerekonomi 54 H.Rapporter 55 I. Bilageförteckning 55
Avsnitt 4: Humanitärt bistånd 57 A.Inledning 57 B.Målochhumanitäraprinciper 58 C.Villkorförhumanitärtsamarbetemellanlokalorganisation 60 ochPMU D.PMUsriktlinjerförstödtillhumanitärainsatser 61 E. Metoderochverktygförhumanitärainsatser 63 F. Detcivilasamhälletsrollihumanitärasituationer 63 G.Projektcykeln 64 1.Planering 65 2.Genomförandeochuppföljning 70 3.Utvärdering 71 4.Resultatredovisning 72 H.Bilageförteckning 73
Avsnitt 5: Ekonomi och administration 75 A.Viktenavgodadministrationochredovisning 75 B.Reglerochriktlinjerförekonomiochadministration 76 C.Reglerochrutinerförekonomiochadministration 78 D.Rutinerförbokföring 79 E. Ansöknings-ochrapportmallar 80 F. Budgetuppföljning 81 G.Bilageförteckning 82
Ordlista och länkar 84
8 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
avsnitt 1: PMUs verksamhet
Projekt för att förebygga sexuella övergrepp på barn, Argentina.
9P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
A. Inledning PMUs syn på människor, omvärlden, utvecklingssam-
arbete och fattigdomsbekämpning bygger på PMUs
värdegrund. Denna värdegrund ger oss en stabil bas
för en hållbar samhällsförändring. Vi har som kristna
tillsammans fått i uppdrag att upprätta hela skapel-
sen.
En grundläggande uppgift för PMU i detta arbete
är att skapa en god miljö, där människor enskilt och
tillsammans kan växa och utvecklas. Vi vill att värde-
grunden och vår syn på människor och världen också
ska speglas i vårt förhållningssätt och vårt bemö-
tande av människor. Vi vill inkludera människor och
skapa delaktighet kring gemensamma mål.
PMU vill ge människor förutsättningar att lära,
genom dialog och genom att uppmuntra och bekräfta
var och en, så att alla förstår sitt värde och sin rätt till
ett värdigt liv och tror på sin egen förmåga.
Det här avsnittet handlar om PMUs värdegrund,
förändringsteori och förhållningssätt, vilka ska styra
allt samarbete och all verksamhet med stöd från
PMU.
B. Värdegrund och förhållningssätt Alla människor har värderingar och en uppfattning
om världen, även om värderingarna ofta är outtalade
och visar sig indirekt genom attityder och handlingar.
Trots olika värdegrunder kan människor ha många
gemensamma värderingar, som gör ett samarbete
möjligt kring målet att forma en bättre värld.
Detta är PMUs värdegrund:
Foto
:Ro
GER
SVAn
Ell
avsnitt 1: PMUs verksamhet
Guds skapelse och allas lika värdePMU InterLifes värdegrund utgår från Bibelns berät-telse om världen och människan som Guds skapelse. Gud skapade människan till en bild av honom själv och med uppdrag att förvalta skapelsen, vilket ger alla människor samma unika och okränkbara värde.
Förebilder för ett gott samhälleI en värld där Guds goda vilja får råda arbetar män-niskor tillsammans för att bygga och utveckla ett gott samhälle. Det är en av grundstenarna i det som kallas Guds rike. Gud finns överallt i världen och påverkar människor till skapande och utveckling enligt hans vilja. Bibeln ger oss en också bild av de kristna som en enda kropp, där varje individ är en del av kroppen, och alla delar är till för att hjälpa varandra. Jesus Kristus själv är dessutom, genom det utgivande liv han levde här på jorden, en sann förebild för allt mänskligt liv.
Gemenskapen förstörd och återupprättadEnligt Bibeln förstördes Guds ursprungliga tanke om fullkomlig gemenskap då ondskan kom in i skapelsen och skadade relationen mellan Gud och människor.
Detta påverkade också mänskliga relationer och vår förmåga att ta hand om skapelsen. Resultatet blev konflikter, förtryck, ohälsa och ekologisk obalans. Men grunden i den kristna tron är att Gud älskade världen så mycket att han blev människa genom Jesus Kristus för att möjliggöra försoning, befrielse och upprät-telse, och att Jesus liv efter döden ger framtidshopp åt mänskligheten, både för den här tiden och för evigheten.
Målet med denna upprättade relation mellan Gud och människor var räddning för hela skapelsen, även för naturen. För människan innebär den en ny chans att leva i frihet och utvecklas mot att bli lika sant mänsklig som Jesus Kristus.
Kyrkans uppgiftKyrkan har fått i uppdrag att tillsammans med andra forma ett samhälle där Guds goda vilja får råda. Hon ska hjälpa till med befrielsen av människor och natur både i lokalsamhället och globalt. Kyrkan ska inbjuda till en upprättad relation och dialog med både Gud och människor, och till en kreativ gemenskap där alla behandlas lika och strävan är att ekono-
PMUs värdegrund
��
10 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
avsnitt 1: PMUs verksamhet
Värdegrunden finns också att hämta på www.pmu.se
miska resurser fördelas rättvist. Kyrkan har också en speciell uppgift att förklara vad det eviga framtids-hoppet innebär.
Holistisk syn på fattigdom och förtryckMänniskans behov är både materiella och existentiella. Frågor om livets mening och etik är därför en naturlig del i dialogen om utveckling. Fattigdom och förtryck kan handla om andlig, kulturell, social eller materiell fattigdom, och arbetet för en positiv samhällsförändring måste omfatta alla dessa områden.
SamarbetePMU InterLife vill samarbeta och bygga nätverk med kyrkor, organisationer och grupper som bidrar till att forma ett gott samhälle. Vi vill arbeta för enhet, bejaka mångfald och se allas förmågor som en resurs. Vi vill tillsammans med samarbetspartner och målgrupper verka för fred och demo-krati, för mänskliga rättigheter och jämställdhet samt för en rättvis fördelning av resurser och ett hållbart utnyttjande av naturen. PMU InterLife vill se befriade och upprättade människor, som tillsammans kan utveckla sina förmågor och själva skapa sig ett bättre liv och en ljusare framtid.
PMUs människosyn och kunskapssyn utgår från värde-
grunden och måste spegla sig i vårt förhållningssätt och
vårt bemötande av människor.
Människosyn Värdegrunden och vår tro på att varje individ är skapad
och älskad av Gud får oss att se varje människa som en
kreativ individ med förmåga till utveckling och lärande.
En inkluderande människosyn får oss att lyfta, stärka
och upprätta människor och inbjuda till gemenskap. Vår
förebild är Jesus Kristus själv, som alltid behandlade
människor med kärlek, förlät dem, trodde på dem och
hoppades på förändring. En exkluderande människosyn
däremot tar sig uttryck i stigmatisering, marginalisering
och utanförskap. Ett exempel på detta är samhällen, famil-
jer och även församlingar som utesluter hivsmittade och
aidssjuka från social gemenskap.
Jesus inbjöd människor till att dela gemenskap med
honom och exkluderade ingen. Han behandlade alla män-
niskor lika och visade tydligt att människor har samma
värde, oavsett hur deras livssituation ser ut eller hur andra
värderar dem. Därför ska också vi se och bekräfta varje
människa som en unik och värdefull person.
Vi engagerar oss inte i utvecklingssamarbete främst
därför att vi tycker synd om människor eller för att deras
behov är så stora. Vi gör det därför att alla har samma rätt
till ett värdigt liv. Detta stämmer också med FNs allmänna
deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948, som
säger att ”alla människor är födda fria och lika i värde
och rättigheter”.
Vi ska utgå från att varje människa har en inneboende
förmåga att förändra sitt liv, och ge henne makt och
möjlighet att göra det genom att inbjuda henne att delta i
vårt samarbete. Det är detta som menas med det engel-
ska begreppet empowerment, som är ett nyckelord inom
utvecklingssamarbetet.
Det är också viktigt att komma ihåg att vår människo-
syn påverkas av de ord och begrepp vi själva använder
då vi beskriver människor. Om vi till exempel kallar de
människor som lever i fattigdom för ”de fattiga”, riskerar vi
att reducera människor och låta fattigdomstillståndet bli
en del av deras identitet. Vårt ordval kommer att påverka
oss till att tro att fattigdom är ett permanent tillstånd
som ingen kan ta sig ur. Eftersom PMU i värdegrunden slår
fast att fattigdom kan vara både andlig,
kulturell, social och materiell finns det dessutom all
anledning att reflektera över vem som egentligen är
”fattig” eller ”rik”.
Kunskapssyn En av PMUs roller är att skapa förutsättningar för enskilda
och organisationer att lära, genom att använda och upp-
muntra till metoder där deltagare i dialog kan bearbeta
sina förhållanden. När människor möts och delar erfaren-
heter skapas kunskap som på djupet förändrar individen
och samhället. Med denna kunskapssyn hamnar männi-
skan och hennes erfarenheter i fokus.
Traditionellt har lärandet setts som en börda, och kun-
skap som något som bara kan överföras från en person till
en annan. Kunskapen blir reducerad till information som
��
C. Viktiga synsätt inom PMUs verksamhet
11P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
bara behöver memoreras. Sådan information är inget som
nyskapas eller tolkas, och inlärningen kräver bara ett gott
minne. Enligt traditionell kunskapssyn behövs inga frågor
och ingen reflektion.
Att lära genom dialog och reflektion däremot kräver att
man erkänner att man inte vet och kan allt utan är öppen
för förändring. Nyfikenhet, och förmåga att lyssna och
gemensamt komma fram till slutsatser, är viktiga egen-
skaper för alla som arbetar med utveckling och lärande.
Nya kunskaper formas i en skapande process mellan
människor, där både känsla och intellekt involveras. I
sociala sammanhang kan kreativa idéer födas om hur
man tillsammans kan förbättra sin egen och andras livs-
situation. Utveckling är alltså en naturlig, ständigt på-
gående process som sker i och mellan människor.
Lärande och utveckling Utbildning, av alla slag, är en av de mänskliga rättigheterna.
Utbildning bidrar till demokrati och ger människor makt
och möjlighet att påverka sin egen livssituation. När den
svenska pingströrelsen startade var folkbildningens utbild-
ningstradition viktig. Folkbildningens pedagogik och förhåll-
ningssätt, där allas bidrag är viktiga och alla lär tillsammans,
ligger också nära PMUs värdegrund, som sätter människans
erfarenheter och egen kapacitet i fokus.
Allt lärande kräver ödmjukhet, och om man leder eller
deltar i en grupp är det framför allt viktigt att ställa bra
frågor, eftersom frågorna styr samtalet. Målet för vårt
arbete är att skapa förutsättningar för människor att
lära och utvecklas. Men öppna och kreativa samtal kan
bara uppstå om deltagarna tillåts ha olika perspektiv och
synsätt och blir respekterade av alla. Därför ska allt vårt
samarbete präglas av dialog och av tillåtande samlingar
där alla parter kan lära av varandra.
Folkbildningens pedagogik och förhållningssätt gäller
framförallt icke formell utbildning (exempelvis alfabeti-
sering, sykurser m.m.) och informellt lärande (då man lär
av andra i vardagen). Men även inom formell utbildning
(grundskola, gymnasium m.m.) präglas all modern peda-
gogik av öppenhet för dialog och en respekt för elevens
åsikter och rätt att styra över sitt eget lärande.
Varje människa har ansvar för sitt eget lärande. Vår uppgift
är att se till att detta lärande blir möjligt. Varje organi-
sation har också ett ansvar för att hitta arbetssätt som
medvetandegör enskilda och grupper om behovet av att
lära tillsammans och underlättar för dem att mötas.
Även PMU vill vara en lärande organisation, som värde-
sätter människors upplevelser och erfarenheter och tar
vara på resurser och förmågor som finns hos människor,
organisationer och i samhällen. Vi är därför öppna för ett
brett samarbete med andra organisationer. Det är med
stor ödmjukhet vi närmar oss det gemensamma arbe-
tet att bekämpa fattigdom. Det finns inga färdiga, enkla
lösningar.
Människor är inte tomma kärl som ska fyllas med kunskap.
1+1=3, dvs. nya kunskaper och insikter föds vid dialog.
12 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
avsnitt 1: PMUs verksamhet
Förändringsteorin finns också att hämta på www.pmu.se
D. Förändringsteori* Vår omvärld förändras ständigt, och vi måste därför både
som individer och som organisationer vara beredda på
utveckling och förändring. Detta är PMUs teori om hur
detta ska gå till och målet med förändringen:
Definition av förändring och utveckling:Förändring och utveckling innebär att lämna något gammalt och hitta nya former, bättre anpassade till en förändrad om-värld. Detta kan ske spontant, om en bra idé uppstår, eller då omvärlden tvingar oss. Men förändringen kan också vara styrd och genomtänkt.
Grundteser:n En förändrad omvärld kräver förändring hos individer
och organisationer.n Varje människa har en inneboende kapacitet att
utvecklas och lära sig det som är meningsfullt för henne.
n Varje människa är villig till förändring om förändringen är positiv.
n Tron på människors egen förmåga och på att Gud påverkar människor till en positiv utveckling är en förutsättning för förändringsarbete som innefattar både materiella och existentiella behov.
Genomförande:n Förändring sker där människor tror på sin förmåga och
ser en möjlighet till förändring.n Överallt där människor möts, ser behovet av förändring
och enas om en gemensam plan för utveckling sker en styrd förändringsprocess.
PMUs roll är:n Att skapa förutsättningar för människor att få ökad
kunskap om både sina egna utvecklingsmöjligheter och möjligheten att påverka samhället och världen.
n Att medverka till att forma kreativa miljöer där männis-kor kan mötas för att i dialog bearbeta både sina egna förhållanden och förhållandena i samhället.
PMUs vision är: n Att människor ska få upprättade relationer och kunna
leva i harmoni med varandra.n Att samhället och världen ska vara formade efter Guds
vilja, dvs. att fred, frihet, demokrati och mänskliga rät-tigheter ska finnas för alla, och att ekonomiska resurser ska vara rättvist fördelade.
n Att människor ska leva i harmoni med naturen och säkra framtiden för kommande generationer.
PMUs förändringsteori
E. Partnerskap – ett förhållningssätt och en samarbetsformAllt vårt samarbete ska präglas av långsiktigt partnerskap
och en vilja att tillsammans ta ansvar för skapelsen. Detta
förhållningssätt grundas på den gemensamma uppgift vi
fått från Gud att vårda, skydda och förvalta skapelsen.
Människans förmåga till relationer och till kollektivt
ansvar är en förutsättning för jordens överlevnad och en
enorm drivkraft och resurs för samhällsbyggande. I vår tid
med globalisering, ökad information och flitig kommuni-
kation krymper världen. Klimatförändringar, maktförskjut-
ningar och ändrad världsekonomi gör det också tydligt
att världen är en helhet och att alla goda krafter måste
samverka för att utveckla samhället.
Vi behöver bredda vårt samarbete och se även andra
aktörer som samarbetspartner i kampen mot fattigdom. Vil-
jan att inkludera andra och förmågan att kommunicera och
samarbeta över gränserna vidgar våra perspektiv och gör
effekterna av våra insatser större och mer spridda. Gräns-
överskridande samarbete och partnerskap, där vi arbetar
mot ett gemensamt mål, ger oss ny inspiration och nya
idéer. Genom samarbete visar vi respekt för våra medmän-
niskor och bejakar olikheter och mångfald. Samarbete före-
bygger också konflikter och bidrar till fred och försoning.
För att ett partnerskap ska fungera krävs en gemensam
bas, ett gemensamt syfte och en stor portion god vilja
och flexibilitet. Här följer en kort beskrivning av vad ett
partnerskap innebär enligt PMU:
* Se ordlista
13P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
Partnerskapets bas:n en relation som baseras på förtroenden gemensamma värderingar
Partnerskapets syfte: n gemensam målsättningn samarbete inom områden av gemensamt intressen ömsesidig utvecklingn ökad effektivitetn uthållighet och långsiktighet
Inom ett partnerskap: n visar man förståelse och respekt för varandran anser man kommunikation värd både tid och resurser n för man en dialog på lika villkor och delar erfarenhetern är man öppen och ärlign visar man förändringsviljan har man en tydlig ansvarfördelningn bidrar alla med resursern bidrar alla med kompetens
Samarbetspartner och målgruppMänniskor som lever i fattigdom är alltid den yttersta
målgruppen* för alla insatser med stöd från PMU. Detta
gäller även vid insatser som syftar till att stärka den
lokala samarbetspartnern genom kapacitets- och organi-
sationsutveckling.
Partnerskap
Samma förhållningssätt om partnerskap som gäller för
vårt samarbete med andra organisationer ska också gälla
för våra relationer till olika lokala målgrupper.
Att involvera målgruppen är lika viktigt i alla typer av
insatser. Även mycket svaga och utsatta grupper, som
exempelvis barn, hiv-smittade och funktionsnedsatta
ska vara med och fatta beslut angående insatser som
berör dem.
F. PMUs övergripande mål
PMUs mål utgår från kyrkans uppdrag att upprätta män-
niskor och forma ett samhälle där Guds goda vilja får råda.
”Nothing for us without us”
”PMU vill främja utvecklingen av ett livskraftigt
och demokratiskt civilt samhälle**, där människor
i grupp agerar för sina egna eller andras intressen,
så att människor som lever i fattigdom får ökade
möjligheter att förbättra sina levnadsvillkor.
Vårt mål är också att öka engagemanget för
globala frågor i Sverige och att bidra till en rättvis
och hållbar global utveckling tillsammans med alla
berörda parter.”
Så här lyder PMUs mål:
* Se ordlista ** Se avsnitt 2 C. Det civila samhället och dess roll i utvecklingssamarbetet.
14 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
avsnitt 1: PMUs verksamhet
De fullständiga policydokumenten finns att hämta på www.pmu.se
FattigdomsbekämpningFattigdom och utsatthet handlar inte bara om brist på resurser. Det handlar också om människors brist på säker-het, rättigheter, kunskap, hälsa eller inflytande över sina egna liv. Att arbeta för rättvisa och upprättelse för utsatta grupper är en självklar del av kyrkans kallelse, och ett prioriterat område för PMU.
Alla människor har förmågor och kunskaper som är viktiga att ta tillvara. Utsatta grupper måste själva få vara med och beskriva behov och lösningar, så att de så långt som möjligt får styra arbetet med att förändra situationen.
MiljöMänniskan har fått i uppdrag att förvalta jorden. Vi måste leva på ett sådant sätt att den jord vi lämnar efter oss är i bättre skick än den vi själva fick ärva. Alla insatser med stöd från PMU ska genomföras med omsorg om miljön och med en god hushållning av jordens resurser.
Vi måste ta ansvar för en rad olika områden som vatten, energi, naturresurser, befolkningstäthet, transporter, kon-sumtion, produktion, klimat etc.
JämställdhetMerparten av de som lever i fattigdom är kvinnor, och deras inflytande är begränsat. Jämställdhet är därför ett viktigt mål vid alla insatser och i allt samarbete. Kvinnorna står ofta för familjens sammanhållning, och utgör en stor och aktiv del av kyrkorna, utan att ha motsvarande inflytande. Vi behöver kvinnors medverkan vid konfliktlösning, i lokala samarbetspartners strategiska planering och i olika insatser.
Fred och försoningUtvecklingsinsatser är ett sätt att förebygga konflikter. Det är också viktigt att inom humanitärt bistånd arbeta med förebyggande insatser som undanröjer orsakerna till
förtryck, konflikter och krig. Alla insatser ska bygga broar mellan människor och grupper, bidra till försoning och för-medla hopp och framtidstro.
I detta sammanhang har kyrkan en viktig roll, eftersom den erbjuder en gränsöverskridande gemenskap med bred social sammansättning och respekt för den enskilde.
Mänskliga rättigheter PMU arbetar för att alla ska få del av sina rättigheter i enlig-het med Bibelns budskap och FNs olika konventioner, som t.ex. den allmänna deklarationen om de mänskliga rättighe-terna, barnkonventionen eller konventionerna om diskrimi-nering av kvinnor och rasdiskriminering. Religions-frihet och stärkta rättigheter för religiösa minoriteter är ett av flera prioriterade områden för PMU.
DemokratiPMUs arbete baseras på värdegrunden och alla människors lika värde. PMU vill verka för ett samhälle där människor har samma rättigheter och skyldigheter.
Vi ska arbeta för att ge alla människor möjlighet till med-bestämmande och uppmuntra till ett aktivt deltagande i beslutsprocesser i samhället och i utvecklingsprojekten*.
AntikorruptionKorruption skapar en orättvis makt- och resursfördelning. Den urholkar staters ekonomi, sänker samhällsmoralen, bryter ner rättsväsende och ekonomiska system och skapar sociala orättvisor. För att bekämpa fattigdom måste biståndet även bekämpa korruption.
Utöver ovanstående allmänna policies har PMU specifika riktlinjer för olika tematiska områden och insatstyper.
PMUs övergripande policies
G. Policies för verksamhetenPMUs övergripande policies* bygger på gemensamma
erfarenheter från samarbetspartner runt om i
världen. Dessa policies måste alltid beaktas och ska
genomsyra alla insatser. Det är därför viktigt att känna
till dessa policies redan innan man börjar ett samarbete.
Här följer korta sammanfattningar av de övergripande
policies som finns:
* Se ordlista
15P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
H. BilageförteckningFöljande bilagor finns till avsnitt 1:
n Bilaga 1.1 PMUs värdegrund
n Bilaga 1.2 PMUs förändringsteori
n Bilaga 1.3 Policy för fattigdomsbekämpning
n Bilaga 1.4 Policy för miljö
n Bilaga 1.5 Policy för jämställdhet
n Bilaga 1.6 Policy för fred och försoning
n Bilaga 1.7 Policy för mänskliga rättigheter
n Bilaga 1.8 Policy för demokrati
n Bilaga 1.9 Policy för antikorruption
Dessa bilagor finns inte med i manualen, med undantag
för värdegrunden och förändringsteorin. De flesta kan
dock hämtas på www.pmu.nu. Övriga skickas av PMUs
handläggare vid beredning av projekt.
Studiematerial för svenska församlingar
Besöksadress: Regulatorvägen 11, Huddinge
Postadress: 141 99 STOCKHOLM
Tfn: 08-608 96 00
E-post: [email protected]
Internet: www.pmu.nu
världHela min
PMU har också tagit fram studiematerialet Hela min värld.
I den finns information om utvecklingssamarbete och tips
om hur man kan jobba med internationella frågor i svenska
församlingar.
avsnitt 2: Utvecklingsverksamhet – projekt
16 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
Projekt för mänskliga rättigheter, Filippinerna.
17P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
A. Inledning
Bistånd i förändringUnder årens lopp har förutsättningarna ändrats
för fattigdomsbekämpning och kampen för social
rättvisa. Även aktörer och arbetssätt har förändrats,
och till de mer djupgående förändringarna hör att
utvecklingen går mot ett mer jämlikt partnerskap
och en maktförskjutning mot den lokala samarbets-
partnern. ”U-landshjälp” och ”bistånd” kallas numera
”utvecklingssamarbete”.
Fattigdomen har också omdefinierats från att
enbart ha gällt brist på pengar och resurser till att
även gälla sårbarhet, rättslöshet och bristande
möjlighet att påverka sitt eget liv. Fokus har flyttats
från överföring av materiella resurser till människors
kapacitetsutveckling, från en enkelriktad överföring
av kunskap till ett gemensamt lärande, från kortsiktig
välgörenhet till långsiktig utveckling. Även målen för
biståndet har omdefinierats.
Svenskt utvecklingssamarbeteDet övergripande målet för svenskt utvecklingssam-
arbete är en ökad utveckling i länder som lider av
utsatthet och fattigdom. Sverige har också tillsam-
mans med de flesta andra länder i världen lovat att
bidra till att nå de s.k. millenniemålen för de åtta
högst prioriterade utvecklingsområdena.
Den största delen av det svenska utvecklings-
biståndet förmedlas bilateralt, dvs. direkt till andra
stater, genom Swedish International Development
Cooperation Agency (Sida). Sverige har också
valt att kanalisera en del av biståndet via svenska
enskilda organisationer, som till exempel PMU, som
har ett samarbetsavtal med Sida genom Sida Team
Civila Samhället, Sidas avdelning för enskilda organi-
sationer. Projektstöd från PMU ger lokala samarbets-
partner stora möjligheter att genomföra insatser av
olika slag, men det finns samtidigt begränsningar och
ramar för stödet.
Läs mer om millenniemålen på www.sida.se (sv/eng) eller på www.millenniemalen.se (sv), www.undp.org/mdg (eng), www.undp.org/french/mdg (fr) eller www.undp.org/spanish/mdg (sp).
B. Mål, perspektiv och helhetstänkande
Centrala perspektiv i utvecklingssamarbetetDet finns två centrala perspektiv som alltid måste
finnas med i utvecklingssamarbetet:n Fattigdomsperspektivet – kvinnor och män som
lever i fattigdom ska få delta i och påverka de
beslutsprocesser som berör dem; deras behov,
synsätt och förutsättningar ska styra allt vi gör. n Rättighetsperspektivet – alla människor har
samma värde, och varje människa har rätt till ett
värdigt liv, fritt från fattigdom.
HelhetstänkandeFattigdomens orsaker är många och förstärker varan-
dra. Det finns därför några mycket viktiga byggstenar
eller komponenter som måste finnas med i allt utveck-
lingssamarbete om det ska leda till minskad fattigdom:n demokrati och god samhällsstyrningn respekt för mänskliga rättighetern jämställdhet mellan män och kvinnorn hållbart utnyttjande av naturresurser och omsorg
om miljönn ekonomisk tillväxtn social utveckling och trygghetn konflikthanteringn globala gemensamma nyttigheter (dvs. allt sådant
som vi alla är beroende av och måste fatta gemen-
samma beslut om, t.ex. vatten, luft, handel, energi
m.m.).
Det går inte att utrota fattigdomen genom att kon-
centrera sig på endast en av dessa byggstenar. De är
alla nödvändiga komponenter i det helhetstänkande
Foto
:to
MAS
ER
IkSS
on
avsnitt 2: Utvecklingsverksamhet – projekt
* Se C. Det civila samhället och dess roll i utvecklingssamarbetet.
”PMU vill främja utvecklingen av ett livskraftigt
och demokratiskt civilt samhälle*, där män-
niskor i grupp agerar för sina egna eller andras
intressen, så att människor som lever i fat-
tigdom får ökade möjligheter att förbättra sina
levnadsvillkor.”
PMUs mål för utvecklingssamarbetet:
18 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 218
avsnitt 2: Utvecklingsverksamhet – projekt
som behövs för att utrota fattigdomen och bygga ett
samhälle där Guds goda vilja får råda. På samma sätt som
problemen förstärker varandra och hänger ihop, gör också
komponenterna i utvecklingssamarbetet det.
Sedan måste man naturligtvis bedöma i varje situation
vilka av byggstenarna som ska prioriteras. Det viktiga är
att samarbetet i sin helhet utgår från fattigdoms- och rät-
tighetsperspektivet, och att det är inriktat på att nå målet
att främja utvecklingen av ett livskraftigt och demokratiskt
civilt samhälle, där människor i grupp arbetar för sina egna
eller andra intressen, så att människor som lever i fattig-
dom får ökade möjligheter att förbättra sina levnadsvillkor.
En rättvis världUtifrån vår värdegrund tror vi att varje människa har fått
rätten till en egen identitet och frihet att uttrycka och
bejaka sin unika personlighet och utveckla sina förmågor.
Att respektera, bejaka, skydda och bevara mångfalden
i skapelsen, både bland människor och i naturen, är ett
uttryck för en kristen holistisk världsbild, där allt hör ihop
och är skapat för att fungera som en helhet, i ett ömsesi-
digt beroende.
I detta arbete med att bygga en rättvis värld för alla, en
hel värld, måste de utsatta, exkluderade och marginalise-
rade få delta. Rättvisan kräver att också de nästan en och
en halv miljard människor som lever i extrem fattigdom,
dvs. på mindre än 1,25 USD per dag, får vara med och
forma världen.
Utifrån vår kristna värdegrund skulle utvecklingssam-
arbetets övergripande mål och olika byggstenar också
kunna utryckas och sammanfattas i tre mål: att upprätta
mänskligheten, att bygga en värld där Guds goda vilja
får råda och att stärka människors gemenskap. De olika
komponenterna i utvecklingssamarbetet passar väl in
under dessa tre mål.
Alla byggstenar är viktiga och förstärker varandra.
19P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
En upprättad mänsklighetn de mänskliga rättigheterna respekterasn jämställdhet råder mellan kvinnor och män n människor har makt över sin egen livssituationn människors egna behov och perspektiv respekteras
En värld där Guds goda vilja får rådan demokrati råder på alla nivåern hållbart utnyttjande av naturtillgångar och miljönn jämn fördelning av ekonomiska resurser och makt
Gemenskap mellan människor n grupper bildas där tillit och förtroende kan råda n grupper kan fritt växelverka med övriga delar
av samhälletn grupper och övriga samhället samverkar för
ekonomisk utvecklingn samhällen och länder samverkar för en rättvis
fördelning av skapelsens resurser
C. Det civila samhället och dess roll i utvecklingssamarbetetAllt utvecklingssamarbete med stöd från PMU ska främja
utvecklingen av ”ett livskraftigt och demokratiskt civilt
samhälle”. Men vad menas då med det civila samhället
inom utvecklingssamarbetet? Här följer en förklaring.
Definition av det civila samhälletI alla samhällen har människor behov av att träffas, efter-
som människan är en social varelse som vill identifiera sig
med andra. När människor på eget initiativ samlas kring
något de har gemensamt, blir de en del av det som kallas
det civila samhället. Det civila samhället består av grup-
per, religiösa sammanslutningar och samfund, föreningar,
enskilda organisationer och nätverk av olika slag. Dessa
grupperingar har vuxit fram under historiens gång och
är ett uttryck för de traditioner, värderingar, behov och
intressen som finns i samhället.
Inom utvecklingssamarbete definierar man ofta det ci-
vila samhället som ”en arena, skild från staten, markna-
den och det enskilda hushållet, där människor på eget
initiativ organiserar sig och agerar för sina egna eller
andras intressen”. Enligt denna definition är den privata
sfären, dvs. familjer, släkter, stammar etc. inte en del av
det civila samhället. I många delar av världen kan dock
den privata sfären fungera som starkt organiserade grup-
per. I vissa länder är dessutom den politiska och ekono-
miska makten, dvs. staten och marknaden, i händerna på
enskilda familjer, släkter eller stammar.
Definitionen av det civila samhället beror alltså på
vem som gör den och på vilket samhälle man utgår från.
Utvecklingssamarbete med stöd från PMU grundar sig
dock i huvudsak på ovanstående västerländska definition
av det civila samhället, där familjen inte inkluderas. PMU
kan därför inte stödja insatser som har som mål att stärka
enskilda familjer, släkter eller stammar. Däremot kan stöd
ges till insatser som fokuserar på familjefrågor, som
exempelvis jämställdhet och barns rättigheter.
En bild av det civila samhället skulle kunna se ut här:
Samverkan över gränsernaI verkligheten går de olika sfärerna in i varandra på olika
sätt i alla samhällen, genom sammanslutningar som rör sig
i gränslandet mellan sfärerna, och genom att man sam-
arbetar över gränserna. Aktörer som rör sig i gränslandet
mellan olika sfärer är t.ex. politiska partier och policy-
organisationer, medieaktörer, kooperativ, konsument- och
näringslivsorganisationer och fackföreningar.
Den streckade linjen i bilden skiljer organisationer som
vill samverka med andra från sådana som endast är inrik-
tade på de egna medlemmarnas intressen.
Alla byggstenar är viktiga och förstärker varandra.
Staten Marknaden
Civila samhället
Partieroch fack-
föreningarOffentligt / Publikt
Privat / Personligt
Kyrkor ochorganisationer
Media
Familj,släkter och
stammar
avsnitt 2: Utvecklingsverksamhet – projekt
20 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
Det är viktigt att komma ihåg att det civila samhället var-
ken är gott eller ont. Inom det civila samhället finns både
demokratiska och odemokratiska, lagliga och olagliga
organisationer och nätverk. PMU stöder och utvecklar
bara sådana aktörer som genom samverkan med andra vill
bidra till stärkt demokrati och en positiv samhällsutveck-
ling.
Dialog med stat och marknadFör en god samhällsutveckling krävs ett fungerande
växelspel mellan stat, marknad och det civila samhället.
Det civila samhället måste dock vara politiskt oberoende
och präglas av tolerans, dialog och jämlikhet om det ska
fungera.
Det civila samhällets aktörer har en viktig uppgift att i
dialogen med stat och marknad agera holistiskt, och föra
in också etiska, kulturella och andliga aspekter på utveck-
ling. Kyrkan, som samlar hundratals miljoner människor
världen över, är en mycket viktig aktör i det civila samhäl-
let och PMUs huvudsakliga samarbetspartner.
Specifika roller i utvecklingssamarbetet Vid planering av en insats är det viktigt att fundera över
hur den stärker det civila samhället. Detta är också något
som PMU bedömer då man ska fatta beslut om insatsen.
Här följer några av de specifika roller som det civila sam-
hället, och därmed lokala samarbetspartner och enskilda
projekt, har eller kan ha i utvecklingssamarbetet:
1. Påverkansarbete och demokratiska reformerDet räcker inte med att ha en demokratiskt vald regering
för att få en fungerande demokrati. Statliga myndigheter
och institutioner måste följa demokratiska principer och
tjäna medborgarnas intressen. Vid behov kan det civila
samhället mobilisera befolkningen och bidra till att demo-
kratiska reformer införs.
Genom lobby- och opinionsarbete kan det civila sam-
hället även bidra till att lyfta fram frågor som annars inte
skulle uppmärksammas.
Det civila samhället kan ensamt, eller tillsammans med
marknaden, ta upp frågor om korruption, maktmissbruk,
lagstiftning, jämställdhet, hiv/aids, miljö, övergrepp på
mänskliga rättigheter i allmänhet och särskilt när det gäl-
ler utsatta grupper som etniska och religiösa minoriteter,
funktionsnedsatta, barn med flera.
2. Träning i demokratiDet civila samhället kan bidra till en demokratisk kultur
och träna befolkningen i att aktivt ta ansvar för samhällsli-
vet. Genom att delta, mötas och samarbeta under demo-
kratiska former i olika grupper och organisationer bidrar
man till att sprida demokratiska normer och värderingar
som öppenhet, mångfald, tillit, gemenskap, tolerans,
respekt för andras åsikter, kompromissvilja, jämlikhet,
delaktighet, samarbete och solidaritet.
I samhällen där det råder konflikt kan spridandet av
demokratiska normer och värderingar stärka möjligheter-
na till fred och försoning. Organisationer i det civila
samhället kan inbjuda diskriminerade grupper till sam-
arbete, och på så sätt bidra till mångfald i samhället.
3. Fattigdomsbekämpning och människors organiseringOrganisationer i det civila samhället har stora möjligheter
att hjälpa människor som är marginaliserade och lever i
fattigdom att själva organisera sig och gemensamt agera
för sina eller andras intressefrågor. Genom att utgå från
människors egen drivkraft och stödja deras samverkan
kan människors självbild upprättas och deras kapacitet
frigöras. Genom organisering kan människor öka sitt
inflytande i samhället och själva driva sina utvecklings-
processer. Organisationer i det civila samhället kan också
driva olika typer av utvecklingsprojekt och på så sätt agera
för en minskning av fattigdomen. Det civila samhället kan
även stödja olika samverkansformer för ekonomisk ut-
veckling. Genom att mötas i nätverk och grupper utvecklar
människor ett så kallat socialt kapital, dvs. förtroende,
tillit och normer, vilket ökar deras möjligheter att bedriva
ekonomisk verksamhet och handel.
Det civila samhället har även en viktig uppgift i att ge sitt
specifika perspektiv på ett lands samhällsutveckling, och
bör därför delta i utformningen och genomförandet av
landets nationella fattigdomsstrategier, de så kallade
Poverty Reduction Strategy Papers (PRSP).
4. Samhällstjänster för befolkningenEnligt FNs allmänna deklaration om de mänskliga rättig-
heterna har alla rätt till bl.a. hälsovård och utbildning. I ett
land där staten är en svag aktör inom dessa områden, kan
det civila samhället göra en viktig insats genom att bidra
till att tillgodose människors grundläggande behov och
rättigheter.
21P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
Det civila samhällets organisationer bör dock parallellt
med sina serviceinsatser försöka påverka staten att ta sitt
ansvar inom dessa områden.
5. Brobyggande och dialog Det civila samhällets förmåga att bygga broar mellan olika
grupper kan bidra till att öka tilliten och förtroendet mellan
dem. I samhällen där det råder fred kan lokala organisa-
tioner och nätverk som själva präglas av en demokratisk
kultur bidra till att bevara freden och till att lösa intresse-
konflikter på ett fredligt sätt.
Samverkan och dialog mellan olika grupper skapar
förutsättningar för försoning och fredlig samexistens i
samhällen där det råder konflikt. Olika organisationers och
kyrkors initiativ för religionsdialog och bidrag till återupp-
byggnad och försoning är andra viktiga roller för det civila
samhället.
6. Mötesplatser för gränsöverskridande frågorUtvecklingen av kommunikationer, ökad handel och re-
sande gör att världen krymper och att människor blir allt
mer beroende av varandra.
Det blir allt viktigare att uppmärksamma gränsöverskri-
dande frågor, som hanteringen av vattenresurser, bevaran-
de av biologisk mångfald eller förebyggande av sjukdomar
som hiv/aids. Det ömsesidiga beroendet gör att de globala
utmaningarna kräver gemensamma åtgärder och beslut.
Det globala civila samhället som växer fram kan skapa
gränsöverskridande mötesplatser där människor kan ut-
byta viktiga erfarenheter om globala frågor och nå samsyn
om gemensamma mål och lösningar.
n Se bilaga 2.1: Fördjupning om det civila samhället.
n Se bilaga 2.2: Metod för analys av det civila samhället.
Som redan tidigare påpekats i detta avsnitt, kan PMU
bara stödja och utveckla sådana organisationer i det civila
samhället som genom samverkan med andra vill bidra till
stärkt demokrati och en positiv samhällsutveckling. Men
utöver denna huvudregel finns det ett antal villkor som
måste uppfyllas vid ett eventuellt samarbete.
D. Villkor för utvecklingssamarbete mellan svensk församling, lokal samarbetspartner och PMUFöljande grundförutsättningar gäller för stöd till utveck-
lingsinsatser med medel från PMU:n Ett partnerskap finns mellan en svensk pingstförsam-
ling och en lokal nationell samarbetspartner. Samar-
betet finns reglerat i avtal mellan svensk församling,
lokal partner och PMU. För mer information om avtal
se avsnitt 5 Ekonomi och administration.n Den lokala samarbetspartnern är en nationell, öppen
och demokratisk organisation (samfund, kyrka eller
annan organisation) med en nationell styrelse.n Den lokala samarbetspartnern finns presenterad
i PMUs land-/regionprogram*. Undantag kan göras för
mycket små projekt där man prövar nya metoder och
samarbeten.n Den lokala samarbetspartnern genomför projektet.
Undantag kan göras där det civila samhället är svagt
och lokal organisation/församling fortfarande saknas.
Undantaget måste beviljas av Sida. n Den svenska församlingen har kapacitet och kompe-
tens (inkl. språkkompetens) att aktivt stödja den lokala
samarbetspartnern.n Den svenska församlingen bidrar med en egeninsats*
på max 10 % av den totala budgeten för varje insats.
Egeninsatsen ska utgöras av kontanta medel insam-
lade i Sverige. Eget eller insamlat material får inte
räknas som del av egeninsatsen, inte heller värdet av
eget arbete.n De planerade insatserna överensstämmer med de
övergripande mål och prioriterade verksamhetsområ-
den som beskrivs i land-/regionprogrammet. Undantag
kan göras för mycket små projekt där man prövar nya
metoder och samarbeten.
Bedömning av lokala samarbetspartnerUtöver ovanstående grundförutsättningar måste den lo-
kala samarbetspartnern uppfylla de krav som PMU ställer
på sina samarbetspartner angående relevans, kompetens
och kapacitet. Dessa kriterier gäller för både utvecklings-
projekt och humanitära projekt*.
n Se bilaga 2.3: Mall för bedömning av lokal samarbetspartner.
* Se ordlista
avsnitt 2: Utvecklingsverksamhet – projekt
22 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
1. Stärka människors rättigheterAlla utvecklingsinsatser ska bidra till att människor som lever i fattigdom kan framföra sina åsikter och får sina grundläggande rättigheter och behov tillgodosedda. Insat-serna ska bidra till att människor kan organisera sig och göra sin röst hörd i samhället, eller stärka redan existerande organisationer i deras arbete med att tillgodose människors grundläggande rättigheter och behov av t.ex. hälsa, mat, utbildning och säkerhet.
2. Strukturell förändringMaktstrukturer och system, ibland dolda sådana, kan orsa-ka fattigdom och brist och finns i alla sammanhang. Insatser ska därför också bidra till att förändra förtryckande sociala, ekonomiska, religiösa eller kulturella strukturer och system i det civila samhället och att påverka lagstiftning och stat och myndigheter på strukturell nivå.
3. Lokalt ägandeskapProjekt ska initieras, planeras och genomföras av lokal samarbetspartner.
4. Målgruppens medverkanEn utvecklingsinsats ska möta målgruppens specifika behov och rättigheter och ha som mål att stärka eller frigöra människors förmåga att förändra sina egen livssitua-tion. Målgruppens behov, drömmar och initiativ ska vara utgångspunkten vid planeringen, och representanter för målgruppen ska delta i, och påverka, hela projektprocessen.
5. Dialog och deltagaraktivt lärandeDialog, lärande och erfarenhetsutbyte ska vara i fokus un-der genomförandet av alla insatser. Aktiviteter som syftar
till lärande och utbildning ska präglas av en deltagaraktiv pedagogik där alla delar med sig av kunskaper och erfaren-heter.
6. Flexibilitet och anpassningEtt projekt måste anpassas efter den lokala situationen och kan aldrig överföras från en kontext till en annan, eftersom varje kontext är unik och kräver sin unika lösning. En ut-vecklingsinsats är inte en isolerad företeelse utan påverkas av de lokala förhållandena under genomförandet och måste därför anpassas när kontexten förändras.
7. Organisationsutveckling*Utvecklingssamarbetet ska syfta till organisations-, kompetens- och kapacitetsutveckling. För att insatser och program ska bli hållbara och få långsiktiga effekter, ska planering, uppföljning och redovisning ske på ett sådant sätt att kunskaper och framgångsrika metoder inte stannar på individnivå utan tas tillvara och återförs till organisationen.
8. Mötesplatser och samverkanSom utvecklingsaktörer har vi ansvar för att skapa goda mil-jöer och förutsättningar för utveckling, fred och försoning. I alla insatser bör vi därför sträva efter att skapa mötes-platser mellan människor eller grupper i samhället, så att människor och grupper kan lära tillsammans, samverka och skapa förutsättningar för förändring.
9. Hiv/aids Hiv/aids-problemet ska uppmärksammas i alla typer av insatser. Specifika hiv/aids-insatser ska i första hand inriktas på prevention, medvetandegörande och
Följande allmänna riktlinjer gäller för alla utvecklingsinsatser:
Att arbeta med samhällsutveckling kräver ett genuint
samarbete mellan olika intressenter* både inom och utom
det civila samhället. Alla deltagare i utvecklingssamarbe-
tet måste ha kunskap om fattigdomens olika dimensioner
och en förståelse för hur människor själva kan ändra sin
livssituation. Ett brett samarbete och engagemang ska
eftersträvas, så att alla intressenters resurser tas tillvara
och mer hållbara utvecklingseffekter kan uppnås. Utifrån
vår syn på ett jämlikt partnerskap måste vi sträva efter
ett ömsesidigt lärande, där vi möts för att tillsammans
formulera både frågor och svar. En viktig del av detta är
också att lära känna varandra, både som finansiärer och
som samarbetspartner i Syd eller i Sverige.
Observera att alla planerade insatser måste ligga i linje
med de mål och prioriteringar som finns i PMUs land-/
regionprogram. Programmen tas fram tillsammans med
lokala samarbetspartner och svenska församlingar och
grundar sig på de lokala samarbetsparternas erfarenheter,
situationsanalyser och initiativ.
E. PMUs allmänna riktlinjer för stöd till utvecklingsinsatser
��
* Se ordlista
23P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
information till olika grupper i samhället, men kan också innehålla vård, stöd och behandling av smittade personer.
10. Konflikter Biståndet får inte orsaka eller förstärka spänningar och kon-flikter, utan måste främja fred och försoning. Vid planering av insatser ska den lokala samarbetspartnern därför göra en analys av den planerade insatsens positiva eller negativa påverkan på eventuella konflikter, för att säkerställa att projektet inte skapar eller ökar spänningar i området.
11. Jämställdhet Alla insatser ska bidra till ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. Kvinnorna i målgruppen ska vara representerade vid planering, genomförande, uppföljning och utvärdering av projekt.
12. Miljöpåverkan En insats påverkan på miljön ska alltid uppmärksammas. Miljöfrågor är komplicerade och innefattar områden som vatten, sanitet, energianvändning, resursanvändning, befolkningstäthet, transporter, konsumtion, produktion, klimatförändringar etc.
Ökad kunskap om miljöfrågor är en förutsättning för att identifiera rätt lösningar i insatser där dessa områden berörs. Miljöfrågor kan vara aktuella på både lokal, regional och global nivå.
n Se bilaga 2.4: Miljökonsekvensbedömning för utvecklingsprojekt
13. Hållbarhet och långsiktiga effekterInsatser ska skapa förutsättningar för målgruppens själv-ständighet och oberoende. För att en insats ska få lång-variga och bestående effekter, ska den planeras och genomföras på ett sådant sätt att målgruppen (lokal sam-arbetspartner eller lokal målgrupp) efter insatsens slut har kapacitet och nödvändiga förutsättningar att driva utveck-lingen vidare utan externt stöd.
14. Ansvarighet* och transparens*Varje part i ett samarbete ansvarar för att genomföra och redovisa sin del av verksamheten på ett sätt som tål extern granskning och kontroll. Insatserna ska genomföras på ett sådant sätt att samtliga intressenter har god insyn i, och kunskap om, insatsernas mål och aktiviteter och kan följa insatsernas utveckling. Öppenhet och transparens ökar verksamhetens genomslagskraft och organisationens tro-värdighet inför allmänhet och intressenter.
15. EffektivitetAlla parter i en insats har ansvar för att hitta arbetsmetoder och system som ökar effektiviteten och håller kostnaderna nere. Det man främst bör titta på är tidsåtgång, resursan-vändning, logistik och infrastruktur samt administrativa rutiner och system.
16. Materiella resurserUtvecklingsinsatser syftar i första hand till att stärka män-niskor och till att stödja människors och/eller organisatio-ners utveckling. Hårdvara, dvs. byggnation, fordon, datorer etc., kan i mindre grad inkluderas i en insats om det är nödvändigt för att syftet ska nås. Stora materiella resurs-förstärkningar leder sällan till någon hållbar förändring inom utvecklingsverksamheten.
��
Utöver dessa allmänna riktlinjer för utvecklingssamarbetet har PMU
tagit fram specifika riktlinjer för följande tematiska områden:n Jämställdhet n Fred och försoning n Hiv/aidsn Alfabetiseringn Formell utbildningn Insatser för förskolebarnn Utsatta barnn Mikrofinansn Organisationsutvecklingn Media som instrument för samhällsutveckling
* Se ordlista
avsnitt 2: Utvecklingsverksamhet – projekt
24 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
F. Metoder och verktyg för olika tematiska områden PMU har utifrån våra gemensamma erfarenheter och lär-
domar från utvecklingssamarbete och projektverksamhet
också tagit fram metoder och verktyg för olika tematiska
områden till stöd vid planering och genomförande av
insatser. Om insatser planeras inom dessa områden bör
man ha läst PMUs material innan man börjar planera.
Dessa metoder och verktyg kan beställas från ansvarig handläggare på PMU eller hämtas från www.pmu.se
n Jämställdhet n Fred och försoning n Hiv/aidsn Alfabetiseringn Formell utbildningn Insatser för förskolebarn
n Utsatta barnn Mikrofinansn Folkbildningn Organisationsutvecklingn Media som instrument för samhällsutveckling
Metoder och verktyg finns för följande tematiska områden:
25P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
G. Projektcykeln
Inledning
För att ett projektsamarbete ska bli framgångsrikt krävs
kommunikation och dialog, så att alla inblandade parter
får en samsyn och bygger upp ett ömsesidigt förtroende.
Ett projekt behöver tillräckligt med tid för samtal och
lärande under alla de fyra huvudfaserna: planering, ge-
nomförande, utvärdering och resultatredovisning.
Alla intressenter, inklusive målgruppen, måste vara
involverade under hela projektet om det ska bli ett gott
resultat och man ska kunna lära tillsammans. Det är också
mycket viktigt att dokumentera och arkivera lärdomar, re-
sultat, målgruppens berättelser m.m. under hela insatsen,
så att kunskapen om projektet finns tillgänglig i framtiden.
Detta lärande handlar inte bara om nya tekniker eller me-
toder, utan också om ett ömsesidigt lärande om varandra.
Kunskap och insikter föds då man gemensamt reflekte-
rar över erfarenheter, lärdomar och visioner, och sådant
lärande måste få ta tid och resurser, så att det till sist blir
en del av organisationens kultur.
Roller i projektsamarbetetProjektsamarbetet sker i partnerskap mellan svensk för-
samling, lokal samarbetspartner och PMU. n Lokal samarbetspartner genomför alltid projektet, och
har också ansvar för att leda arbetet med planering,
genomförande, uppföljning, utvärdering och resultatre-
dovisning. Mötena mellan projektledning och målgrupp
är mycket viktiga under hela arbetet.n Svensk församling ansvarar för att stödja lokal samar-
betspartner under projektets genomförande och är en
viktig kommunikations- och kunskapslänk mellan lokal
samarbetspartner och PMU. Den svenska församling-
ens specifika roll är att stödja lokal samarbetspartner
genom bön och omsorg och att bygga en god relation
med den lokala partnern. Svenska församlingarnas
aktiva deltagande är en förutsättning för partnerskap
och bidrar till kontinuitet i utvecklingssamarbetet. n PMUs roll är att kvalitetssäkra projektsamarbetet, att
utbilda svensk församling och lokal samarbetspartner,
att ge stöd vid planering, uppföljning och utvärdering
samt att redovisa resultat och effekter till olika finan-
siärer som Sida, svenska församlingar och enskilda
gåvogivare.
Ansvarsfördelning och roller mellan lokal samar-
betspartner, svensk församling och PMU regleras i
samarbets- och projektavtal.
Samtal och lärande måste få ta tid.
avsnitt 2: Utvecklingsverksamhet – projekt
26 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
1. Planering
Vikten av god planering
Den tid man lägger ner på att planera och förankra ett
projekt får man tillbaka många gånger om, eftersom ett
välplanerat projekt går lättare, snabbare och effektivare
att genomföra. Misstag, förseningar, fördyringar och
tråkiga överraskningar kan till stora delar undvikas om
man från början tar reda på alla fakta och diskuterar
insatsen ordentligt med alla involverade. Man bör aldrig
ha för bråttom med att komma igång.
Initiativet till en insats bör alltid komma från målgrup-
pen. Målet med vårt samarbete är människors utveckling,
och om målgruppen får vara med vid planeringen och
definiera behov och inriktning, kommer de också att vara
motiverade och engagerade under insatsen. Den lokala
samarbetspartnerns kanske viktigaste uppgift under
planeringen är att ställa frågor till målgruppen och lära
känna den.
Målgruppen själv känner bäst till de verkliga behoven.
De vet också vilka resurser som finns och har idéer om
hur en förändring kan ske. Det är först när man vet de
verkliga behoven, som man kan hitta lösningar som leder
till utveckling och en hållbar förändring.
Planeringen av en insats ska alltid börja med att lokal
samarbetspartner, målgrupp och övriga intressenter möts
i en workshop för att kartlägga behov, möjligheter och
risker. När man tillsammans analyserar situationen, funde-
rar över faktorer som påverkar situationen och definierar
målen, händer det ofta att nya insikter totalt omkullkastar
tidigare föreställningar om behov och lösningar. Det är
därför viktigt att inte låsa sig fast vid färdiga svar innan
alla berörda parter bidragit till analysen.
Det är viktigt att tänka på att målgruppen kan uppfatta
den gemensamma planeringen som ett löfte om stöd.
Man bör därför förklara redan från början att analysen
kanske visar att ett projekt inte är den bästa lösningen.
Innan ett projekt startas är det viktigt att se till alla
samarbetspartner och målgrupper känner till insatsens
innehåll och är överens om allt som berör dem.
27P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
Roller vid projektplaneringn Lokal samarbetspartner ansvarar för projekt-
planeringen.n Svensk församling ansvarar för att kommunicera med
den lokala samarbetspartnern under planeringen och
kan eventuellt också göra fältbesök.n PMU stöder planeringen genom rådgivning, stegvisa
bedömningar och utskick av material.
PMUs stöd till projektplaneringsresa Svensk församling kan ansöka om PMU-stöd för att delta
i ovanstående projektplanering och tillföra nödvändig
projektkompetens.
n Se bilaga 2.5: Ansökningsmall för projektplaneringsresa.
PMUs stöd till förstudie Ibland kan man under planeringen upptäcka att man behö-
ver gå tillbaka och göra en förstudie, dvs. en grundlig ana-
lys av situationen. Svensk församling kan då ansöka om
förstudiestöd. Förstudien finansieras av PMU, men svensk
församling betalar 10 % i egeninsats. Förstudien planeras
och genomförs i samarbete mellan lokal samarbetspartner
och svensk församling under ledning av PMUs handläggare
för förstudier.
n Se bilaga 2.6: Ansökningsmall för förstudie.
PMUs handbok för planering, uppföljning och utvärdering Det finns många olika sätt att planera en insats, och olika
slags planeringsverktyg har skapats av framför allt de
stora finansiärerna inom bistånd. Logical Framework
Approach (LFA) skapades redan på 1960-talet och
används i dag av de flesta biståndsgivare, bl.a. PMU och
Sida. Inom den Europeiska Unionen (EU) är LFA den enda
arbetsmodellen för projektsamarbete.
PMU har tagit fram en egen handbok för planering, upp-
följning och utvärdering som baseras på PMUs kunskaps-
syn, där lärandet ses som en process som uppstår i mötet
mellan människor. PMUs planeringsverktyg sätter in det
traditionella LFA-verktyget i ett större sammanhang och
kompletterar det med en inledande kartläggning och ana-
lys. Begreppet Appreciative Inquiry (AI) används alltmer
inom utvecklingssamarbetet och betyder värdesättande/
bekräftande samtal. Det innebär att man vid planeringen
fokuserar på möjligheter och resurser, dvs. på vad män-
niskor redan har och kan.
PMUs planeringsverktyg stöder lokal samarbetspartner
genom hela planeringen, från projektidé till färdig ansökan.
Den inledande planeringen görs i dialog med målgrupp och
övriga intressenter under en workshop och ska genom-
föras innan man skriver själva projektansökan. Syftet med
detta är bl.a. att ta till vara all samlad kunskap och erfa-
renhet, men också att få samtliga medverkande i projektet
att känna delaktighet och personligt ansvar. Workshopen
ger lokal samarbetspartner ett rikt underlag inför arbetet
med att formulera själva projektet.
Workshopen inleds med en nuläges- och behovsana-
lys, som utgår från deltagarnas berättelser. Målgruppen
får beskriva vad som redan fungerar i deras omgivning.
Deras upplevelser och syn på situationen värdesätts och
bekräftas. Det betyder inte att man negligerar problemen,
utan bara att man börjar med det som är positivt och går
att utveckla. Man fokuserar på de intressen, behov och
förhoppningar som döljer sig bakom problemen. Hand-
lingsalternativen och utvecklingsmöjligheterna blir fler om
man utgår från målgruppens behov och drömmar, efter-
som detta frigör människors egen energi och kreativitet
att förändra situationen.
Den lokala samarbetspartnern dokumenterar allt som
kommit fram under planeringsworkshopen, och gör sedan
en LFA-matris, dvs. en logisk struktur för projektet. I nästa
steg formuleras projektet enligt PMUs projektansök-
ningsmall.
n Se bilaga 2.7: Handbok för planering, uppföljning
och utvärdering.
avsnitt 2: Utvecklingsverksamhet – projekt
28 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
Ansökningsprocessen Beredningen av utvecklingsprojekt sker i tre steg. De
tre stegen gör det möjligt för PMU att vid olika tillfällen
bedöma om projektets inriktning och förväntade resultat
och effekter stämmer överens med land-/regionprogram
och de krav som finns för finansiering. Det hjälper också
lokal samarbetspartner att öka kvaliteten i sina projekt,
och både lokal samarbetspartner och svensk församling
slipper lägga ned tid på omöjliga projektidéer.
Steg 1 Intresseanmälan När lokal samarbetspartner har en projektidé som en
svensk församling beslutat stödja, ska en intresseanmä-
lan göras till ansvarig handläggare på PMU. Syftet med
intresseanmälan är att säkerställa att projektidén ligger
i linje med land-/regionprogrammet samt PMUs riktlinjer
och policies. Om projektidén inte ligger i linje med land-/
regionprogram, riktlinjer och policies avslås den av PMUs
projektbeslutsforum (PF) redan nu. I annat fall ger PMU
inom tre veckor klartecken att projektplaneringen kan
börja enligt steg 2. Ansvarig handläggare skickar också
PMUs handbok för planering, uppföljning och utvärdering.
n Se bilaga 2.8:
Mall för intresseanmälan.
Steg 2 Projektplanering och LFA-matris Lokal samarbetspartner inbjuder nu målgrupp och andra
lokala intressenter till en workshop, där man planerar
projektet med hjälp av PMUs handbok. Svensk försam-
ling gör en eventuell planeringsresa för att stödja lokal
samarbetspartner vid dennes planering. Efter workshopen
ska den lokala samarbetspartnern utifrån dokumentatio-
nen fortsätta analysen och bl.a. definiera mål, resultat
och indikatorer* som skrivs i en LFA-matris. Om det finns
behov av en förstudie är det lämpligt att genomföra den i
detta skede. Matrisen skickas till svensk församling som
vidarebefordrar den till PMU. Matrisen och annan eventu-
ell information bereds och kommenteras av PMUs hand-
läggare i en projektberedningsgrupp.
Om mål, resultat eller indikationer måste förtydligas,
hjälper ansvarig handläggare lokal samarbetspartner med
råd och förklaringar. PMUs projektbeslutsforum (PF) fattar
beslut om fortsatt planering enligt steg 3.
n Se bilaga 2.9: Mall för LFA-matris.n Se bilaga 2.7: Handbok för planering,
uppföljning och utvärdering.
Steg 3 Projektansökan När PMU har godkänt LFA-matrisen för fortsatt planering
skriver lokal samarbetspartner en komplett ansökan
och budget enligt PMUs mallar. Dokumentationen från
planeringsworkshopen och LFA-matrisen utgör under-
lag för ansökan. När färdig ansökan och budget skickats
till PMU av svensk församling bereds och kommenteras
den av PMUs handläggare i en projektberedningsgrupp.
Ansvarig handläggare ger sedan skriftliga kommentarer till
lokal samarbetspartner, som skickar en reviderad version
av ansökan och budget. PMUs projektbeslutsforum (PF)
fattar ett definitivt beslut om projektet. När projektet god-
känts skickar PMU ett beslutsbrev till ansökande svensk
församling och ett startpaket till lokal samarbetspartner
och svensk församling med all nödvändig projektinforma-
tion, rapportmallar, revisionsinstruktioner, avtal m.m.
Notera att PMU aldrig betalar för kostnader som upp-
kommit innan ett projekt beviljats, och att projektet inte
får startas upp innan det har beviljats och alla avtal är
undertecknade.
n Se bilaga 2.10: Ansökningsmall för utvecklingsprojekt.n Se bilaga 2.11: Budgetmall för utvecklingsprojekt.
Intresse-anmälan
LFA-matris
Projekt-ansökan
Budget
* Se ordlista
29P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
Ansökningsdatum för utvecklingsprojekt Ansökningsdatum för utvecklingsprojekt är olika beroende
på budgetnivå.
Detta är vad som gäller:
≠ Ansökan om utvecklingsprojekt med budget över
400 000 SEK görs som regel en gång vart tredje år,
beroende på Sidas avtalsperiod med PMU. För aktuellt
ansökningsdatum kontakta ansvarig handläggare på
PMU. Ansökan blir en del av land-/regionprogrammet
för kommande avtalsperiod, och måste ha kommit
åtminstone till steg 2 i projektplaneringen (se föregå-
ende sida).
≠ Ansökan om utvecklingsprojekt med budget under
400 000 SEK, s.k. miniprojekt, kan göras två gånger
per år och ska finnas på PMU senast den 15 april
respektive 15 oktober. Endast ett begränsat antal
miniprojekt kan dock beviljas under löpande program-
period. PMU rekommenderar därför att även mini-
projekten läggs in i land-/regionprogrammet. Ansökan
om miniprojekt som ska bli en del av land-/region-
program ska finnas på PMU samtidigt som de större
utvecklingsinsatserna.
≠ Ansökningar om utvecklingsinsatser med en budget
under 200 000 SEK (med syfte att pröva nya metoder
eller samarbeten) kan göras två gånger per år och
ska finnas på PMU senast den 15 april respektive
15 oktober. Beredningen av dessa projekt är något
förenklad. För mer information kontakta ansvarig
handläggare på PMU.
PMUs bedömningsgrunder för projektansökan Projektansökan bedöms av PMU utifrån en bedöm-
ningsmall som innehåller en rad viktiga frågor om insat-
sens relevans, genomförbarhet, hållbarhet, kostnadsef-
fektivitet samt påverkan på eller roll i det civila samhället.
Mallen kan också användas av lokal samarbetspartner och
svensk församling som ett stöd vid planeringen.
n Se bilaga 2.12: Bedömningsmall för utvecklingsprojekt.
Nedan finns ett diagram över de tre stegen i ansöknings-
processen och över samarbetsparternas roller och ansvar
vid planeringen av utvecklingsprojekt:
Roller och ansvar i utvecklingsprojekt
Steg 1:En projektidé föds i fält, och
svensk församling kontaktas.
Steg 2:Projektplanering i workshop med mål-
grupp och andra intressenter enligt PMUs handbok. Eventuell förstudie genomförs.
LFA-matris skickas till svensk församling.
Steg 3:Ansökan och budget skrivs enligt
PMUs mallar och skickas till svensk församling.
Svensk församling beslutar om att stödja insatsen och skickar
intresseanmälan till PMU.
Svensk församling gör en eventuell förstudieresa eller planerings-
resa. Svensk församling skickar LFA-matrisen till PMU.
Svensk församling skriver under ansökan och budget och
skickar dem till PMU.
PMU bedömer intresseanmälan och meddelar inom tre veckor beslut om
eventuell fortsatt planering.
PMU bedömer LFA-matrisen, skickar kommentarer och
beslutar om fortsatt planering.
PMU bereder ansökan och skickar kommentarer. Definitivt beslut
fattas om projektet.
Planera!
Skriv ansökan!
Anmäl!Lokal samarbetspartner Svensk församling PMU
avsnitt 2: Utvecklingsverksamhet – projekt
30 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
Vem ska skriva ansökan? Ansökan skrivs av lokal samarbetspartner med hjälp av
PMUs ansökningsmall, som innehåller en handledning.
Ansökan bygger på LFA-matrisen som godkänts av
PMU och på dokumentation från den första
planeringsworkshopen och övriga projektsamtal. Den
person som skriver ansökan tolkar det som intressenterna
kom överens om angående behov, resurser och mål.
Men om dokumentationen vid samtalen var dålig ris-
kerar ansökan att bli en förvrängning av projektidén. Det
är därför viktigt att de personer som deltog i planerings-
samtalen också finns med då man skriver ansökan, så att
ansökan inte blir en enda persons verk. Eftersom projektet
ska ägas och utformas av lokal samarbetspartner är det
inte heller lämpligt att ansökan skrivs av svensk försam-
ling eller PMU. Avsteg från denna viktiga riktlinje försvagar
det lokala ägandeskapet.
I ett samtal flödar tankarna fritt och utan någon tydlig
styrning eller struktur. Den som ska skriva ner och återge
innehållet i planeringssamtal och berättelser, behöver
därför ha en god uppfattningsförmåga och en förmåga att
analysera och sammanfatta information på ett logiskt sätt.
Att dokumentera samtal och skriva en projektansökan är
därför ett tidskrävande arbete som kräver mycket kompe-
tens, och denna kompetens måste finnas hos varje lokal
samarbetspartner.
2. Genomförande och uppföljning
Lärande under genomförandet Eftersom projekt genomförs i sammanhang som ständigt
förändras krävs bra system för genomförande och uppfölj-
ning, så att projektet kan anpassas efter behov. Projektbe-
skrivningen ska användas som en plan vid genomförandet
av projektet, men det är inte realistiskt att förvänta sig att
en projektbeskrivning kan följas exakt, eftersom projekt-
beskrivningen bygger på antaganden om situationen
och på förväntningar om vad projektet ska leda till.
Om aktiviteterna inte verkar leda till planerade resultat
och förväntade effekter måste projektplanen revideras.
För det mesta räcker det med att göra små justeringar av
aktiviteter. Men om projektaktiviteterna behöver ändras
31P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
och budgeten justeras måste man kontakta PMUs hand-
läggare och svensk församling. I avsnitt 5 Ekonomi och
administration kan man läsa mer om PMUs regler för
budgetförändringar.
Man ska inte vara rädd för att upptäcka problem och
svårigheter i ett projekt. Att bli medveten om ett problem
är första steget mot att lösa det. Om man däremot strun-
tar i att ta tag i svårigheterna brukar ett projekt förr eller
senare köra fast. Det är genom att sitta ned tillsammans
och fundera över eventuella misslyckanden som man lär
sig mest. Ett prestigelöst projektsamarbete, där tid för
kommunikation prioriteras, leder till ett gemensamt
lärande för både lokal samarbetspartner, målgrupp,
svensk församling och PMU.
En plan för hur uppföljning, utvärdering och rapportering
ska organiseras måste finnas redan i projektbeskrivningen.
Tid och resurser måste avsättas för regelbundna uppfölj-
nings- och rapportmöten, där projektledning, medarbetare
och eventuellt också representanter för lokal/nationell
organisation deltar. Detta leder inte bara till ökad projekt-
kvalitet utan också till ökat engagemang från alla intres-
senter.
Uppföljnings- och rapportmötena ska dokumenteras, så
att berörda parter som inte deltog, t.ex. lokal församling,
nationellt samfund, svensk församling och PMU kan få
information. En god dokumentation av projektet gör det
möjligt att följa dess utveckling över lång tid och minnas
olika resonemang och viktiga iakttagelser, resultat och
effekter.
PMUs och svensk församlings roller vid genomförande och uppföljningPMU har det övergripande ansvaret för kvalitetssäkring
av projekt inför Sida. Svensk församling samarbetar med
PMU genom att läsa och följa upp rapportering, ha kontakt
med projektledning och göra uppföljningsbesök. Kostnader
för församlingens uppföljning kan läggas in i projektbud-
geten med max ett besök/år för en person. Uppföljningen
ska fokusera på resultatredovisning och måste göras
enligt en godkänd uppdragsbeskrivning. Uppföljningen ska
sedan rapporteras skriftligt till PMU.
n Se bilaga 2.13: Mall för uppdragsbeskrivning och rapport vid projektuppföljning.
Det är viktigt att följa projektplaneringen och att hålla sig till budgeten.
Metoder för uppföljningPMUs handbok för planering, uppföljning och utvärdering
underlättar och skapar en struktur för analys och resultat-
redovisning. Uppföljningen görs för att kontrollera budget,
aktiviteter och tidsplan och för att reflektera över resultat
och effekter. Hur avstämning* av ekonomin görs enligt
PMUs riktlinjer kan man läsa mer om i avsnitt
5 Ekonomi och administration.
En del av uppföljningen består av målgruppens berät-
telser. Berättelser är effektiva verktyg för att mäta hur
kvaliteten i människors levnadsvillkor förbättrats, och de
blir ett viktigt underlag för den kvalitativa resultatredovis-
ningen av projektet. Genom människors egna berättelser
lär vi oss hur de ser på sin livssituation, hur projektet
uppfattas av deltagarna och hur insatsen påverkar deras
liv. Målgruppen känner dessutom att de får komma till tals
och att deras erfarenheter värdesätts och dokumenteras.
n Se bilaga 2.7: Handbok för planering, uppföljning och utvärdering.
Om man vill läsa mer om metoder för målgruppsbaserad
resultatmätning kan man hämta det engelska verktyget
Most Significant Change (MSC) på www.pmu.se.
* Se ordlista
avsnitt 2: Utvecklingsverksamhet – projekt
32 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
Intern utvärderingEn utvärdering handlar framförallt om lärande. När ett
utvecklingsprojekt går mot sitt slut ska man därför alltid
avsluta med en gemensam utvärdering.
Den gemensamma utvärderingen genomförs under en
workshop, och representanter för målgrupp och andra
intressenter som deltog i planeringsworkshopen bör
delta. Workshopen genomförs med stöd av utvärderings-
verktyget i PMUs handbok för planering, uppföljning och
utvärdering. Syftet med workshopen är att utvärdera vilka
resultat och effekter som nåtts, och ifall insatsen genom-
förts effektivt.
Målgruppens berättelser om förändringar och erfaren-
heter spelar en central roll vid utvärderingen. Det är därför
viktigt att dessa berättelser har kategoriserats, analyse-
rats och dokumenterats löpande under projektets gång.
Genomgången av målgruppens berättelser är något man
kan lära mycket av, eftersom de kvalitativa förändringarna
då blir synliga. Även oväntade effekter och resultat kan
komma fram.
Man behöver även gå tillbaka till dokumentation från
tidigare uppföljnings- och rapportmöten och säkerställa
att viktiga erfarenheter, frågeställningar och resultat inte
tappas bort i samtalen. Passa gärna på att fira framgång-
arna, gratulera varandra och särskilt målgruppen!
Den fysiska slutrapporten, dvs. resultatredovisningen till
PMU, görs av projektpersonalen efter den gemensamma
utvärderingen med målgrupp och övriga intressenter.
n Se bilaga 2.7: Handbok för planering, uppföljning och utvärdering.
Extern utvärdering inom projektetVid större projekt, eller inför en ansökan om en ny fas, kan
det även vara värdefullt att låta en extern konsult utvär-
dera insatsen.
Fördelen med att anlita en extern konsult är att en
utomstående, professionell utvärderare kan se insatsen
utifrån och uppfattar samband och sammanhang som
projektpersonalen inte ser. Utvärderingen kan göras under
pågående projekt eller efter att aktiviteterna avslutats.
Finansieringen av utvärderingen läggs in i projektansökan
och godkänns av PMU när projektet beviljas.
Den lokala samarbetspartnern ansvarar för att anlita en
lokal/regional, extern konsult och ska se till att utvärde-
ringen genomförs enligt projektbeskrivning och budget.
3. Utvärdering
33P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
Roller i utvärderingsfasen Det är bra om den svenska församlingens årliga uppfölj-
ningsbesök sker samtidigt som den lokala samarbets-
partnerns planerade utvärderingar, så att man kan lära
tillsammans.
PMUs stöd till extern utvärdering av program/tematiskt områdeDet kan ibland vara motiverat med en djupare analys
av ett projekt eller ett program/tematiskt ämne på flera
platser. Initiativet kan tas av någon av samarbetsparterna
svensk församling, lokal samarbetspartner eller PMU.
Utvärderingarna finansieras helt av PMU, men de planeras
och genomförs i samarbete med lokala samarbetspartner
och svensk församling under ledning av PMUs handläggare
för utvärderingar. Slutsatser som dras av utvärderingarna
är styrande för det fortsatta projektsamarbetet även i
andra länder.
För att PMU ska kunna prioritera dessa ansökningar
till Sida, måste samarbetspartner i god tid anmäla sitt
intresse för en sådan utvärdering till ansvarig geografisk
handläggare.
Fira framgångarna tillsammans.
avsnitt 2: Utvecklingsverksamhet – projekt
34 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
RapporteringResultatredovisningen till PMU ska ge en god och samlad
helhetsbild av insatsens resultat och effekter under
rapportperioden. Intern uppföljning och dokumentation
samt interna rapporter utgör grunden för de rapporter
som skickas till PMU och till svensk församling.
Rapporteringsarbetet ger tillfälle att fortlöpande följa
upp det som sker i projektet. Rapporterna består av eko-
nomiska kvartals-, års- och slutrapporter samt skriftliga
halvårs-, års-, och slutrapporter. Den skriftliga rapporten
har fokus på resultatredovisning, reflektion och lärande.
n Se bilaga 2.14: Mall för skriftlig halvårsrapport för utvecklingsprojekt.
n Se bilaga 2.15: Mall för skriftlig slutrapport för utvecklingsprojekt.
n Se bilaga 2.16: Ekonomisk rapportmall för utvecklings- och humanitära projekt.
PMU och svensk församling använder rapporterna till att
följa upp och kvalitetssäkra projektet, till att dra generella
lärdomar av insatsen som kan spridas inom utvecklings-
samarbetet, samt för att resultatredovisa insatsen till
Sida eller annan finansiär. Rapporterna används även för
att informera församlingar, regionråd* och den svenska
allmänheten om utvecklingssamarbetet.
Resultatredovisningskedjan De resultat som uppnås med medel som kanaliserats
med stöd från PMU/Sida måste mätas och redovisas på
ett tydligt sätt. Bilden på nästa sida visar den kedja av
aktörer som är involverade i svenskt utvecklingssamar-
bete. Pilarna åt höger visar hur i huvudsak finansiellt stöd
och resurser kanaliseras, och pilarna åt vänster visar hur
resultat från samarbetet redovisas. Varje aktör i kedjan
har ansvar både för att förvalta medel och för att redovisa
resultat. Varje aktör har också sin specifika funktion och
verksamhet. Finansiärer och förmedlare av stöd är dess-
utom tillsammans ansvariga inför målgruppen, dvs. inför
de människor som lever i fattigdom och utgör fokus för all
verksamhet.
En viktig funktion för biståndsaktörerna i Nord är att
ständigt kommunicera värdet av stöd till det civila samhäl-
let, eftersom det civila samhällets roll för fattigdomsbe-
kämpning ifrågasätts allt oftare. PMU arbetar därför aktivt
med att skapa engagemang och en positiv debatt genom
att i media i Sverige och i övriga Europa lyfta fram insatser
och program som genomförs med medel från PMU/Sida.
Ekonomisk rapport
Skriftlig rapport
4. Resultatredovisning
* Se ordlista
35P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
H. Att bli en lärande, kompetent organisationSyftet med utvecklingssamarbetet är att hjälpa människor
att organisera sig och att stärka och utveckla redan exis-
terande organisationer i det civila samhället. Vi vill också
bli skickligare i vårt uppdrag att upprätta människor. Alla
utvecklingsinsatser och allt samarbete ska därför genom-
föras på ett sådant sätt att kunskaper och framgångsrika
metoder inte stannar på individnivå utan tas tillvara och
återförs till organisationen och alla intressenter.
Biståndsvärlden blir alltmer professionaliserad och
varje organisation utsätts för konkurrens. Det är därför
viktigt att visa att man är en kompetent samarbetspartner
som strävar efter utveckling och kvalitet och kan uppnå
goda resultat. Om man inte är nöjd med de resultat man
uppnår, måste man våga göra något annorlunda. Men det
krävs både vilja och mod att bryta gamla mönster och
rutiner.
Alla organisationer måste uppmuntra till lärande och
utveckling, så att projektpersonalen ser nya utmaningar
och idéer som något positivt. Personalen ska inte bara
producera resultat utan måste också få tid att reflektera
och dra lärdomar av insatserna. På så sätt kan erfarenhe-
ter och framgångsrika metoder tas till vara och kan till slut
genomsyra hela organisationens sätt att tänka och arbeta.
Men om detta ska kunna ske, måste organisationen av-
sätta både tid och resurser till lärande.
Här följer några tips på vad man kan göra för att bli en
lärande organisation:
≠ Ha goda rutiner och system för uppföljning
och utvärdering.
≠ Var noggrann med att dokumentera och arkivera
information.
≠ Presentera projektet för andra inom organisationen.
≠ Ordna workshops för personal, målgrupp och andra
intressenter.
≠ Ordna utbildning för personal, målgrupp och andra
intressenter.
≠ Ordna tematiska konferenser för personal, målgrupp
och andra intressenter.
≠ Inbjud andra organisationer till erfarenhetsutbyte.
I. BilageförteckningFöljande bilagor finns till avsnitt 2:
n Bilaga 2.1 Fördjupning om det civila samhället
n Bilaga 2.2 Metod för analys av det civila samhället
n Bilaga 2.3 Mall för bedömning av lokal samarbetspartner
n Bilaga 2.4 Miljökonsekvensbedömning för utvecklingsprojekt
n Bilaga 2.5 Ansökningsmall för projektplaneringsresa
n Bilaga 2.6 Ansökningsmall för förstudie
n Bilaga 2.7 Handbok för planering, uppföljning och utvärdering
n Bilaga 2.8 Mall för intresseanmälan
n Bilaga 2.9 Mall för LFA-matris
n Bilaga 2.10 Ansökningsmall för utvecklingsprojekt
n Bilaga 2.11 Budgetmall för utvecklingsprojekt
n Bilaga 2.12 Bedömningsmall för utvecklingsprojekt
n Bilaga 2.13 Mall för uppdragsbeskrivning och rapport vid projektuppföljning
n Bilaga 2.14 Mall för skriftlig halvårsrapport för utvecklingsprojekt
n Bilaga 2.15 Mall för skriftlig slutrapport för utvecklingsprojekt
n Bilaga 2.16 Ekonomisk rapportmall för utvecklings- och humanitära projekt
Dessa bilagor finns inte med i manualen, men de flesta
kan hämtas på www.pmu.se. Övriga skickas av PMUs
handläggare vid beredning av projekt.
Invånare i Sverige
Regeringoch
riksdagSida
Sida TeamCivila Samhället
PMUSvensk
församling
Lokalsamarbets-
partner
Målgrupp
avsnitt 3: Utvecklingsverksamhet – övrigt
36 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
Träning av rehabiliteringspersonal i Bangladesh.
37P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
A. Syftet med utbytesprogramUtbytesprogram är en möjlighet för olika typer av
intresse- eller yrkesgrupper att mötas och lära av
varandra. Varje grupp i ett samhälle har sin roll och
ingår i ett specifikt sammanhang, där man lever
och arbetar tillsammans och på så vis formar och
påverkar samhällsutvecklingen. Det blir allt viktigare
att förstå och dela erfarenheter av hur samhällsut-
vecklingen ser ut i Sverige och i andra länder, och att
förstå den globala samhällsutvecklingen. Ett utbytes-
program, där man möts för att samtala kring dessa
frågor, blir därför en berikande process för alla.
Syftet med utbytesprogram är att främja nya kon-
takter mellan intresse- eller yrkesgrupper i Sverige
och olika samarbetsländer i Syd, så att man får ett
ökat engagemang och en dialog i samhället kring
globala rättvisefrågor.
Målet med utbytesprogram är:
≠ att deltagarna ska förstå att länder i Syd och
Nord är ömsesidigt beroende av varandra, och att
fattigdomsproblemen måste lösas i samarbete
och dialog.
≠ att kontakter och relationer ska upprättas för ett
ömsesidigt lärande mellan kyrkor, organisationer
och andra grupper i samhället i Sverige och i
samarbetsländerna.
≠ att nya människor och grupper i Sverige ska enga-
geras för utvecklingssamarbete.
≠ att information om internationellt utvecklings-
samarbete ska spridas i respektive land.
Målgrupp Bidraget ges till svenska intresse- eller yrkesgrupper
och deras motsvarande grupper i samarbetsländer-
na. Deltagarna kan var intresse- eller yrkesgrupper
inom en församling, och/eller motsvarande grupper
utanför församlingen om det finns ett samarbete
med församlingen.
Förhållningssätt och metod för ömsesidigt lärandeNyckelorden inom utbytesprogram är ömsesidighet
och dialog. Programmen måste därför planeras,
genomföras och följas upp av grupperna i båda län-
der. Vid planeringen utgår man från en gemensamt
formulerad frågeställning som tydligt relaterar till
gruppernas verksamhet. Alla aktiviteter, från
Foto
:MIk
AEl
StjE
Rn
BERG
avsnitt 3: Utvecklingsverksamhet – övrigt
Läkarteam i utbyte mellan Sverige och lokal organisation.
3a: Utbytesprogram
avsnitt 3: Utvecklingsverksamhet – övrigt
38 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
planering till uppföljning, måste genomsyras av folkbild-
ningens pedagogik och förhållningssätt. Det betyder, att
vid alla samtal, workshops etc., ska samtliga deltagarna
medverka aktivt och inbjudas till ömsesidigt utbyte och
dialog. Det gemensamma lärandet ska utgå från, och ta
tillvara, deltagarnas erfarenheter och kunskaper.
Under utbytesprogrammet utgår man från den gemen-
samt formulerade frågeställningen. Man skriver ner det
man lär sig och vilka slutsatser man kommer fram till vid
samtalen. Dessa anteckningar utgör sedan grunden för
rapportering och överföring av lärdomar till den egna
gruppen, till det egna landet och till PMU.
n Se bilaga 3a.1: Handledning för deltagaraktivt lärande inom utbytesprogram.
Utbytets innehåll1. Utbytet ska ha ett formulerat mål, en frågeställning och
ett program. Det ska även finnas en plan för deltagarnas informationsarbete efter utbytet.
2. Planering, genomförande, uppföljning och rapportering ska göras av båda grupperna tillsammans.
3. Ansökande svensk församling ansvarar för kvaliteten i utbytesprogrammet och för att det följer riktlinjerna.
4. Utbytesaktörerna, dvs. både den svenska och den nationella samarbetspartnern, ska förbereda utbytes-deltagarna inför utbytet.
Kriterier för deltagare och länder 5. Den svenska gruppen och gruppen i samarbetslandet ska
sedan tidigare ha en etablerad relation och någon form av samverkan.
6. Prioritet ges till utbyte med länder som PMU har presen-terat till Sida i land-/regionprogram, och till utbyte med mål som ligger i linje med detta program.
7. Kunskaps- och erfarenhetsnivån i grupperna från båda länder bör vara jämförbara för att möjliggöra ett ömsesi-digt lärande.
8. Deltagarna från båda länder måste ha ett gemensamt språk som de förstår och kan tala.
9. Deltagarna ska vara representativa för sina grupper. De ska ha inblick i verksamheten och vara aktiva medlem-mar. Även deras ålder och kön ska representera gruppen.
10. Man ska eftersträva en jämn könsfördelning i utbytes-programmen.
11. Deltagare i utbytesprogram måste ha fyllt 18 år och bo permanent i sitt land.
12. I Sverige ges bidrag endast till personer som saknar tidigare erfarenhet av vistelse eller arbete i utvecklings-länder (semesterresor räknas inte), och som inte är aktiva inom internationellt utvecklingssamarbete. Deltagarna från samarbetslandet får inte tidigare ha besökt Sverige. Denna riktlinje gäller dock inte för eventuella handledare eller vid förberedelseresa (se 1. Förberedelseschablon under C. Schablonbidrag för utbytesprogram).
13. Utbytesprogrammet måste ha 2–10 utbytespar, dvs. minst 2 och max 10 deltagare från Sverige och lika många från samarbetslandet.
Tid för utbyte och eventuell uppföljning14. Utbytesprogrammet ska sträcka sig över minst två
veckor i Sverige och minst två veckor i samarbetslandet. Båda utbytesresorna måste genomföras och avslutas inom 12 månader.
15. Eventuella uppföljningsresor får göras tidigast 6 måna-der efter hemkomsten från den sista utbytesresan och ska vara slutförda senast 12 månader efter hemkomsten.
Information och rapportering16. Grupperna måste i all extern information uppge att ut-
bytesprogrammet delvis är finansierat av PMU och Sida.17. Rapporteringen till PMU ska göras på det gemensamma
språket.
Följande allmänna riktlinjer gäller för utbytesprogram:
B. Riktlinjer allmänt
39P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
C. Schablonbidrag för utbytesprogramDet finns tre slags schablonbidrag för utbytesprogram:
förberedelseschablon, utbytesschablon och uppföljnings-
schablon. Schablonbeloppet är detsamma för alla sökan-
de, och ska endast ses som ett bidrag till kostnaderna för
förberedelse, utbyte eller uppföljning.
1. FörberedelseschablonEn förberedelseschablon kan sökas motsvarande maxi-
malt 0,8 prisbasbelopp. Detta gäller endast utbytespro-
gram med minst fyra utbytespar. Schablonen möjliggör en
förberedande resa för en person i var riktning, för gemen-
sam planering och kvalitetssäkring av utbytesprogrammet
i båda länder. Vid förberedelseresan kan man även besluta
att inte starta något utbyte, om det till exempel visar sig
att förutsättningar saknas för ett kvalitativt utbyte.
AnsökanAnsökan om förberedelseschablon görs på ansöknings-
mallen för utbytesprogram (se D. Ansökan). Endast en
kort beskrivning av det tänkta utbytet görs under de två
rubrikerna Syfte och Frågeställning.
RapportNormalt leder förberedelseresorna till ett utbyte, och man
skickar då en komplett ansökan om utbytesprogram till
PMU. Beslutar man däremot under förberedelsen att inte
genomföra något utbyte skickas en kort skriftlig rapport,
där man förklarar skälen till beslutet. För ekonomisk
rapportering, se F. Rapporter.
2. UtbytesschablonMan har rätt att ansöka om en schablon per utbytespar,
motsvarande 0,95 prisbasbelopp.
Ansökan
Se D. Ansökan
Rapport
Se F. Rapporter
3. Uppföljningsschablon
En uppföljningsschablon kan sökas för utbytesprogram
med minst fyra utbytespar, motsvarande 0,8 prisbas-
belopp. Schablonen möjliggör en resa i var riktning för
gemensam utvärdering av hur kyrkorna, organisationerna
eller arbetsplatserna påverkats (exempelvis ökade kontak-
ter med andra länder, ändrade arbetsmetoder etc.).
AnsökanAnsökan om uppföljningsschablon görs på ansöknings-
mallen för utbytesprogram (se D. Ansökan). Endast en
repetition av syften och mål med utbytet är nödvändig,
samt en beskrivning av vilka mätmetoder man tänker
använda för att påvisa långsiktiga resultat och effekter.
RapportEn kort skriftlig rapport över resultat och effekter skickas
till PMU senast en månad efter den sista uppföljningsre-
san. Den skrivs på det gemensamma språket, och svensk
församling är ansvarig. För ekonomisk rapportering,
se F. Rapporter.
D. AnsökanKontakta gärna PMU i god tid inför planeringen, för att
underlätta beredning av utbytesprogrammet.
Ansökan om schablonbidrag kan göras vid två tillfällen per
år och ska finnas på PMU senast den 15 mars respektive
15 september.
≠ Svensk församling skickar in ansökan till PMU.
≠ Ansökan undertecknas av svensk församling och lokal
samarbetspartner.
I ansökan till PMU ska följande ingå: ≠ Försättsblad och sammanfattande budget enligt mall,
se bilaga 3a.2.≠ Ansökan för utbytesprogram enligt mall, se
bilaga 3a.3.
≠ Garantiförbindelse* enligt mall, se bilaga 3a.4.
≠ En eventuell beskrivning av samarbetspartnern och
dess relation till svensk församling (gäller partner som
inte är beskriven i land-/regionprogram).
* Garantiförbindelsen är ett intyg om att deltagarna valts ut enligt riktlinjerna och är försäkrade.
avsnitt 3: Utvecklingsverksamhet – övrigt
40 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
F. Rapporter
Rapporteringen av utbytet är ett tillfälle för uppföljning
och reflektion. PMU använder rapporten främst till att
dra generella lärdomar av insatsen som kan spridas inom
utvecklingssamarbetet, men också för att resultatredovisa
insatsen till Sida.
Ansökande svensk församling ansvarar för rapportering
till PMU efter avslutat utbyte.
E. Riktlinjer ekonomi
1. Schablonerna kan täcka resor och bidra till boende och transporter under förberedelse, utbyte eller upp-följning. Schablonerna kan även täcka kostnader för lokalhyra. De kan dessutom täcka kostnader för pass, visum och försäkring för deltagare från samarbets-landet och visum för svenska deltagare. Kostnader för handledare kan inkluderas i budgeten för utbytes-programmet om det ryms inom totalbudgeten.
2. Revision bekostas av svensk församling och ska redovisas i den ekonomiska rapporteringen.
3. Ansökande svensk församling ansvarar för hur grupp-erna löser övriga kostnader (gruppernas egeninsats).
4. Bidraget täcker inte löner och ersätter inte förlorad arbetsinkomst etc.
5. Eventuellt överskott måste återbetalas till PMU.
6. Utbytesschablonen skickas till ansökande svensk församling, som också har det ekonomiska ansvaret inför PMU och Sida.
7. Resor måste beställas från den resebyrå som PMU har samarbetsavtal med (2008: Tranås resebyrå).
8. Alla deltagare måste vara försäkrade (se Garanti-förbindelse under D. Ansökan). Ansökande svensk församling tecknar försäkring för deltagare från samarbetslandet under deras vistelse i Sverige. PMU kan kontaktas för rådgivning.
Följande ekonomiska riktlinjer gäller för utbytesprogram:
I rapporteringen till PMU ska följande ingå: ≠ Skriftlig rapport för utbytesprogram, se bilaga 3a.5.
≠ Ekonomisk rapport för utbytesprogram, se
bilaga 3a.6.
≠ Revision enligt PMUs revisionsinstruktioner för svensk
församling, se bilaga 3a.7.
Skriftlig rapportSkriftlig rapport skickas till PMU efter avslutat utbytespro-
gram. Ansökande svensk församling samlar in information
från deltagande grupper och sammanställer rapporten,
som ska skrivas på det gemensamma språket.
Rapporten ska finnas på PMU senast den 15 februari
året efter utbytet. Om aktiviteterna genomförs under två
kalenderår skickas en skriftlig delrapport till PMU efter det
första året vid samma datum.
Ekonomisk rapport och revisionFörberedelse-, utbytes- och uppföljningsschablon rappor-
teras på samma ekonomiska rapportmall. Den ekonomiska
rapporten ska redovisa utbytets kostnader och intäkter
enligt beviljad budget och ska omfatta PMUs och svensk
församlings bidrag. Rapporten ska undertecknas av svensk
församling och revisor. Revision görs enligt PMUs revi-
sionsinstruktioner för svensk församling och skickas till
PMU.
G. BilageförteckningFöljande bilagor finns till avsnitt 3a:
n Bilaga 3a.1 Handledning för deltagaraktivt lärande inom utbytesprogram
n Bilaga 3a.2 Försättsblad och sammanfattande budget för utbytesprogram
n Bilaga 3a.3 Ansökningssmall för utbytesprogram
n Bilaga 3a.4 Garantiförbindelse för utbytesprogram
n Bilaga 3a.5 Skriftlig rapportmall för utbytesprogram
n Bilaga 3a.6 Ekonomisk rapportmall för utbytesprogram
n Bilaga 3a.7 Revisionsinstruktioner för svensk församling
Dessa bilagor finns inte med i manualen, men de flesta
kan hämtas på www.pmu.se. Övriga skickas av PMUs
handläggare vid beredning av utbytesprogram.
41P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
Termen svensk personal används här synonymt med
termen volontär.
A. Syftet med volontärbidrag Svensk pingströrelse har en lång tradition av att sända ut
medarbetare. Missionärer sändes ut till länder där männis-
kor levde i fattigdom för att sprida det kristna budskapet
om försoning, nåd och människans upprättelse. Socialt
arbete och solidaritet med svaga grupper som levde i fat-
tigdom var en självklar del av det kristna livet och evang-
eliet. De nationella kyrkor som växte fram bedrev tillsam-
mans med missionärerna pionjärarbete och banade väg
för dagens stora internationella utvecklingssamarbete.
Förutsättningarna för volontärarbete och behovet av
stöd har förändrats med tiden. I dag har de nationella
kyrkorna i hög grad själva kapacitet att bedriva andlig och
social verksamhet. Det stöd från Sverige som efterfrågas
av lokala samarbetspartner gäller framför allt rådgivning
för lokala ledare och träning av nationell personal.
PMU anser det också viktigt att volontären är med och
bygger nätverk mellan olika grupper, organisationer och
samfund.
Syftet med volontärbidraget är att stärka den utveck-
lingsverksamhet som den lokala samarbetspartnern utför.
Volontärbidrag kan dock endast sökas om det saknas
kvalificerad lokal personal för uppgiften och om tjänsten
efterfrågas av lokal samarbetspartner. Bistånd i form av
personal utgör en metod bland många andra inom utveck-
lingssamarbetet. Målet är att utveckla det civila samhället,
där kyrkan är en del.
Ömsesidigt lärande.
3b: Volontärbidrag (2009*)
* Obs! Nya riktlinjer för insatser med svensk personal införs fr.o.m. 2010. Dessa kan beställas från ansvarig handläggare på PMU eller hämtas från www.pmu.se.
avsnitt 3: Utvecklingsverksamhet – övrigt
42 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
Det är i mötet mellan volontären och de nationella som
förutsättningar för utveckling skapas. Ömsesidigt lärande
kräver öppenhet och vilja till både gemenskap och egen
personlig utveckling. Den tidigare betoningen inom mis-
sion och bistånd låg på kunskaps- och kompetensöver-
föring. Utgångspunkten för det tänkandet var att försam-
lings- och samhällsutvecklingen i Nord är den rätta och
önskvärda, och att Nords utvecklingsmodell därför kan
kopieras och överföras till Syd.
Med ett sådant synsätt blir Nords bidrag till Syds ut-
veckling en överföring av Nords kunskaper, värden och
kultur medan Syds specifika kompetens, kulturanpassade
kunskaper och värden går förlorade.
I ett modernt utvecklingssamarbete kan inte det pågå-
ende samhällsbygget ses som en ensidig kompetens- eller
kunskapsöverföring från Nord till Syd. I ett utvecklings-
samarbete som bedrivs på kristen grund måste betoning-
en ligga på ömsesidigt lärande, ett bekräftande och beja-
kande av varandras olikheter och ett gemensamt ägande
och ansvar för hela skapelsen. Volontärbidraget måste
alltid stärka den lokala samarbetspartnerns självständiga,
pågående utveckling och styras av dess behov.
Sett ur ett globalt kristet perspektiv präglas relationen
mellan kyrkor och samfund i världen främst av ett ömsesi-
digt beroende och en absolut jämlikhet genom vår gemen-
skap med Kristus. Den världsomfattande kyrkan bekän-
ner att vi är ett och att vi tillsammans utgör Kristi kropp.
Men vi är samtidigt smärtsamt medvetna om de ojämlika
resurs- och maktförhållanden som råder i världen, och att
dessa ibland påverkar våra relationer och vårt samarbete.
B. Riktlinjer allmänt
Kriterier för tjänsten1. Lokal samarbetspartner som önskar få stöd av en
volontärtjänst måste finnas med i PMUs land-/region-program.
2. Volontärtjänstens mål måste stämma överens med de mål och verksamhetsområden som definierats i PMUs land-/regionprogram.
3. Personal med volontärbidrag kan endast komma ifråga när det saknas kvalificerad lokal personal för uppgiften.
4. Arbetsuppgifterna avgör om tjänsten kan finansieras med volontärbidrag.
5. Lokal samarbetspartner ska ha kapacitet att ta emot personal, vara med och analysera behov och utforma kriterier för tjänsten, samt ta del i rekrytering och urval av personer.
6. Personalinsatser ska uppfylla samma krav och kriterier som övriga utvecklingsinsatser med stöd från PMU/Sida.
7. En lokal arbetsledare ska finnas för personalinsatser.
8. I humanitära insatser kan det behövas svensk personal. Ibland är detta också ett krav från biståndsgivaren.* (Se avsnitt 4 Humanitärt bistånd).
Personliga kvalifikationer9. Volontären ska ha goda yrkeskunskaper och de erfaren-
heter som passar för uppdraget och efterfrågas av lokal samarbetspartner.
10. Volontären ska ha tillräckliga språkkunskaper och kunna fungera och arbeta i en främmande kultur.
11. Volontären ska vara svensk medborgare eller ha perma-nent uppehållstillstånd i Sverige, alternativt vara medbor-gare i annat EU-land eller i Norge.
12. Innan utresa ska volontären ha gått en obligatorisk utbildning anordnad av PMU och Sida Härnösand. (Se E. Utbildning och förberedelser).
Följande allmänna riktlinjer gäller för volontärbidrag:
��
* Detta gäller exempelvis The European Commission Humanitarian Aid Department (ECHO).
Förhållningssätt – delaktighet och ömsesidigt lärande
43P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
Utsändande svensk församling≠ bereder volontärtjänsten i samråd med lokal
samarbetspartner och PMU.
≠ skickar behovsanalys och ansökan till PMU.
≠ samråder med PMU vid rekrytering av volontär
(arbetsbeskrivningen är vägledande).
≠ deltar i planeringssamtal tillsammans med volontären
på inbjudan av PMU.
≠ är arbetsgivare för volontären.
≠ stödjer aktivt volontären före, under och efter
tjänsteperioden.
≠ betalar 10 % av lön och sociala kostnader för
volontären.
≠ har huvudansvaret för volontärens säkerhet
(se Handlingsplan vid krissituationer, som finns att
hämta på www.pmu.se).
≠ planerar eventuell fortbildning för volontären tillsam-
mans med PMU, volontär och lokal samarbetspartner.
Lokal samarbetspartner≠ bereder volontärtjänsten i samråd med svensk
församling och PMU.
≠ ordnar en introduktion för volontären vid ankomst
till fält, där bl.a. kulturförståelse ska ingå.
≠ utser arbetsledare för volontären och följer
regelbundet upp volontärens arbete.
≠ diskuterar eventuella senare förändringar av
arbetsbeskrivning tillsammans med svensk
församling, volontär och PMU.
Volontären≠ deltar i planeringssamtal tillsammans med svensk
församling på inbjudan av PMU.
≠ ansvarar för att arbetstillstånd ordnas i fält.
≠ förbereder sig för tjänsten genom utbildning i
samråd med PMU och svensk församling. ��
Tjänstgöringstid13. Arbetsperioden ska vara 3–28 månader.
14. Korttidsinsatser är möjliga om kompetent nationell per-sonal saknas och det bedöms vara kostnadseffektivt.
Förlängning av tjänstgöringstid15. En volontärtjänst kan förlängas om volontären, utsän-
dande svensk församling, PMU och lokal samarbetspart-ner är överens om detta.
16. Ansökan om förlängning måste göras senast 6 månader före ursprungligt hemresedatum. Ansökan ska innehålla:
i. en redovisning av volontärens erfarenheter ii. en rapport över resultat och effekter på utvecklings- verksamheten iii. en motivering till behovet av förlängning (ny behovsanalys)
17. Korttidsinsatser kan förlängas, men den sammanlagda tjänstgöringstiden får inte överstiga 9 månader.
18. En person får tjänstgöra kontinuerligt på en eller flera volontärtjänster under maximalt 6 år.
Arbetet19. Volontärens arbete ska stärka den utvecklingsverksam-
het som den lokala samarbetspartnern utför.
20. Volontärens arbete ska genom träning och rådgivning leda till att medarbetare och andra som berörs av arbetet utvecklar sina kunskaper och sin kompetens.
21. I undantagsfall kan en svensk volontär arbeta operativt. Detta gäller bland annat då den nationella personalsitua-tionen påverkats allvarligt av en kris, som exempelvis hiv/aids eller krig. Insatsen måste vara tidsbegränsad och ska bidra till kompetensutveckling i form av träning av nationella ledare, utbildning av personal samt till organisationsutveckling vid behov.
22. Alla volontärtjänster ska ha en tydlig arbetsbeskrivning och mål som kan resultatredovisas. Detta gäller även korttidsinsatser.
23. En eventuell ändring av arbetsbeskrivningen beslutas av PMU efter samråd med svensk församling, lokal sam-arbetspartner och volontär.
PoliciesFöljande särskilda policies gäller för svensk personal/ volontärer:
≠ Uppförandekod för svensk personal i fält, se bilaga 3b.1. ≠ Handlingsplan vid krissituationer, se bilaga 3b.2.
C. Roller och ansvarsfördelning
��
avsnitt 3: Utvecklingsverksamhet – övrigt
44 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
≠ deltar i eventuell fortbildning under tjänsten i samråd
med PMU, svensk församling och lokal samarbets-
partner.
≠ skriver halvårsrapporter till PMU med kopia till
utsändande församling.
≠ skriver slutrapport till PMU med kopia till utsändande
församling.
PMU≠ bereder ansökan och fattar beslut om volontärbidrag.
≠ rekryterar volontär i samråd med svensk församling
(arbetsbeskrivningen är vägledande).
≠ planerar utbildning och förberedelser i samråd med
volontär och svensk församling.
≠ planerar eventuell fortbildning för volontären i
samråd med svensk församling, volontär och lokal
samarbetspartner.
≠ beslutar om eventuella förändringar av volontärens
arbetsbeskrivning efter samråd med svensk försam-
ling, lokal samarbetspartner och volontär, samt
dokumenterar förändring och beslut.
OBS! Alla parter inblandade i volontärtjänsten måste
känna till de åtgärder som vidtas vid krissituationer, enligt
Handlingsplan vid krissituationer, som finns att hämta
på www.pmu.se. PMU bidrar också med stöd i nödsitua-
tioner.
D. Ansökningsprocessen
Steg 1 Behovsanalys påbörjasLokal partner kartlägger behovet av en volontär och
samråder med svensk församling. Lokal partner skriver
en behovsanalys, där man tillsammans med svensk för-
samling bedömer behov, fastställer mål och undersöker
om det finns förutsättningar i Sverige och i fält för en
volontärinsats. Detta görs då man tar fram PMUs land-/
regionprogram. Volontärtjänstens mål måste stämma
överens med övriga mål och verksamhetsområden i land-/
regionprogrammet.
Steg 2 Behovsanalysen skickas till PMUSedan svensk församling, lokal samarbetspartner och
PMU kommit överens om vilka volontärtjänster som ska
prioriteras i landet/regionen, inkluderas dessa i land-/regi-
onprogrammet. Behovsanalysen för den enskilda tjänsten
slutredigeras av lokal partner och svensk församling och
skickas till PMU av svensk församling så snart som möjligt.
I analysen ingår även en beskrivning av den lokala samar-
betspartnern.
Om volontärtjänsten är kopplad till ett projekt ska
behovsanalysen istället ingå i planeringen av projektet.
(Se avsnitt 2 Utvecklingsverksamhet – projekt).
n Se bilaga 3b.3: Mall för behovsanalys och presentation av samarbetspartner.
Steg 3 Arbetsbeskrivning skrivs och volontär rekryterasNär PMU accepterat behovsanalysen, gör lokal samar-
betspartner en arbetsbeskrivning i samråd med svensk
församling. I arbetsbeskrivningen presenteras mål, syfte,
förväntade effekter samt volontärens roll som tränare och
rådgivare inom den lokala organisationen.
Arbetsbeskrivningen ska vara tydlig och målen konkreta
och realistiska, så att det blir möjligt att följa upp och
utvärdera insatsen. Om tjänsten är kopplad till ett projekt
ska tjänsten också bidra till att projektmålen nås.
Efter att PMU har rekryterat volontär i samråd med
svensk församling, och volontären har fått ge synpunkter
på arbetsbeskrivningen, skickas denna tillsammans med
övriga ansökningshandlingar till PMU av svensk försam-
ling.För humanitära insatser görs speciella arbetsbeskriv-
ningar (Se avsnitt 4 Humanitärt bistånd).
Steg 4 Ansökan skickas till PMU och beslut fattasSvensk församling skickar ansökningshandlingarna till
PMU för bedömning. Ansökan bereds och kommenteras
sedan av en projektberedningsgrupp på PMU. Personal-
handläggare ger råd och förklaringar till svensk församling
om ytterligare ändringar behöver göras i arbetsbeskriv-
ningen. PMU kompletterar budgeten sedan beslut fattats
om svensk församlings egeninsats och lokal samarbets-
partners eventuella bidrag. Efter beslut av PMU skickas
Behovs-analys
��
45P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
besked till ansökande svensk församling.
Ansökan kan göras två gånger per år och ska finnas på
PMU senast den 1 juni respektive 1 december.
I ansökan till PMU ska följande ingå:
Se följande bilagor:
n Bilaga 3b.4: Försättsblad ansökan volontärbidrag
n Bilaga 3b.5: Arbetsbeskrivning för volontär
n Bilaga 3b.6: Personuppgifter för volontär
n Bilaga 3b.7: Meritförteckning och CV för volontär
n Bilaga 3b.8: Budgetmall för volontär
Ansökningshandlingarna finns att hämta på www.pmu.se.
E. Utbildning och förberedelserPMU inbjuder volontären och församlingsrepresentanter
till ett planeringssamtal, där man diskuterar förberedelser
och ansvarsfördelning. Planeringen bör påbörjas minst ett
år före önskat utresedatum, så att det finns gott om tid
för nödvändiga förberedelser, som exempelvis ansökan
om arbetstillstånd, och för utbildning bl.a. på Sida Civil
Society Center i Härnösand.
I den förberedande utbildningen ingår relevant bistånds-
utbildning. Delar av utbildningen är individuellt anpassad
beroende på förkunskaper, specifika behov och krav för
tjänsten och den kontext volontären ska arbeta i. Relevan-
ta ämnesområden kan vara ledarskapsfrågor och organi-
sationsutveckling, folkbildning och pedagogik, mänskliga
rättigheter och demokrati, administration och ekonomi,
psykologi och stresshantering, hiv/aids, utvecklingsteori,
Försättsblad Arbets-beskrivning
Person-uppgifter
Merit- förteckningCV
Budget
1. Ansökande svensk församling betalar 10 % av lön och sociala kostnader för volontären.
2. Volontärbidraget täcker följande:≠ 90 % av lön och sociala kostnader≠ en resa tur o retur till stationeringsorten≠ volontärförsäkring≠ bidrag till bostad≠ utrustnings- och fraktbidrag≠ vaccinationer≠ kurskostnader för förberedelseutbildning godkänd
av PMU≠ hemkomstbidrag≠ hälsokontroll efter hemkomst≠ revisionskostnader (betalas av PMU mot faktura)
3. Lön utbetalas i förskott till utsändande församling.4. Anställningen börjar två veckor före utresa, och lön
utbetalas.5. Anställningen avslutas två veckor efter hemkomst.6. För regler om upphandling, fordon, transporter och
frakt från Sverige m.m., se avsnitt 5 Ekonomi- och administration.
Samordningen av eventuella insamlingar i Sverige bör göras av svensk församling eller en organisation som exempelvis PMU eller IBRA Media, och inte av den en-skilda volontären.
Följande ekonomiska riktlinjer gäller för volontärbidrag:
antropologi och kulturförståelse, eller en eventuell språk-
fördjupning.
Utöver denna utbildning och förberedelse i Sverige, bör
lokal samarbetspartner ge volontären en introduktion vid
ankomst, där man bl.a. diskuterar landets kultur. Det kan
också bli aktuellt med fortbildning för volontären. Denna
planeras i så fall tillsammans med PMU, svensk församling
och lokal samarbetspartner.
F. Riktlinjer ekonomi
För information om PMUs insamlingsverksamhet kontakta PMUs kommunika-tionsavdelning på [email protected] eller tel. 08-608 96 00.
avsnitt 3: Utvecklingsverksamhet – övrigt
46 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
G. RapporterRapporteringen av volontärbidraget är ett tillfälle för upp-
följning och reflektion. PMU använder rapporten främst
till att dra generella lärdomar av insatsen som kan spridas
inom utvecklingssamarbetet, men också för att resultatre-
dovisa insatsen till Sida.
≠ Volontären ansvarar för skriftlig rapportering till PMU
och svensk församling
≠ Ansökande svensk församling ansvarar för ekonomisk
slutrapport och revision.
I rapporteringen till PMU ska följande ingå: ≠ Skriftliga halvårsrapporter, se bilaga 3b.9.
≠ Slutlig arbetsrapport, se bilaga 3b.10.
≠ Ekonomisk slutrapport från svensk församling, se
bilaga 3b.11.
≠ Revision enligt revisionsinstruktioner för svensk för-
samling, se bilaga 3a.7.
Skriftlig rapportSkriftliga halvårsrapporter skickas till PMU och svensk
församling. När volontärperiod avslutats ska
volontären sända en slutlig arbetsrapport till PMU och
svensk församling. Volontären inbjuds även till ett uppfölj-
ningssamtal, som ett komplement till den slutliga arbets-
rapporten.
Ekonomiska rapporter och revisionFör volontärer krävs slutlig ekonomisk rapport och revision
enligt PMUs revisionsinstruktioner för svensk församling.
Den ekonomiska rapporten ska endast omfatta PMUs
bidrag och innehålla redovisning av kostnader och intäk-
ter per volontär. Rapporten ska undertecknas av svensk
församling och revisor. Den slutliga ekonomiska rapporten
samt revision skickas till PMU senast tre månader efter
avslutad period. Revisionskostnaderna betalas av PMU
mot faktura.
H. BilageförteckningFöljande bilagor finns till avsnitt 3b:
n Bilaga 3b.1 Uppförandekod för svensk personal i fält
n Bilaga 3b.2 Handlingsplan vid krissituationer
n Bilaga 3b.3 Mall för behovsanalys och presentation av samarbetspartner
n Bilaga 3b.4 Försättsblad ansökan för volontärbidrag
n Bilaga 3b.5 Arbetsbeskrivning för volontär
n Bilaga 3b.6 Personuppgifter för volontär
n Bilaga 3b.7 Meritförteckning och CV för volontär
n Bilaga 3b.8 Budgetmall för volontär
n Bilaga 3b.9 Mall för skriftlig halvårsrapport för volontär
n Bilaga 3b.10 Slutlig arbetsrapport för volontär
n Bilaga 3b.11 Ekonomisk slutrapport för volontär
Dessa bilagor finns inte med i manualen, men de flesta
kan hämtas på www.pmu.se. Övriga skickas av PMUs
handläggare vid beredning av volontärinsatser.
47P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
A. Syftet med praktikantbidrag
PMU/Pingst Internationellt erbjuder svenska församlingar
att söka praktikantbidrag för personer som vill pröva
församlings- eller biståndspraktik utomlands. Försam-
lingspraktik finansieras av Pingst Internationellt med egna
medel, och biståndspraktik finansieras av PMU/Sida.
Nedanstående riktlinjer och anvisningar gäller både
församlings- och biståndspraktik.
Syftet med praktikantbidraget är att ge unga människor,
med intresse för globala frågor, en möjlighet att under
3–12 månader göra en praktisk insats i något land. Syftet
är också att bygga och stärka relationer mellan försam-
lingar i Sverige och samarbetspartner i andra länder, så att
man får ett ökat engagemang för globala rättvisefrågor i
Sverige.
Målet med praktikantbidraget är:
≠ att praktikanten ska få ett ökat engagemang för inter-
nationellt utvecklingssamarbete/församlingsarbete.
≠ att praktikanten ska få förståelse för olika kulturer.
≠ att hemförsamlingen ska få ett ökat engagemang för
internationellt utvecklingssamarbete/församlingsar-
bete.
≠ att information om internationellt utvecklingssamar-
bete ska spridas utanför församlingen.
MålgruppPraktikantbidrag kan sökas för personer mellan 20 och
35 år.
Att se och lära är praktikantens viktigaste uppgift.
3c: Praktikantbidrag
avsnitt 3: Utvecklingsverksamhet – övrigt
48 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
B. Riktlinjer
Kriterier för bidrag1. Vid biståndspraktik finansierad med Sida-medel ska
den lokala samarbetspartnern finnas med i PMUs land-/regionprogram. Vid praktik som inte finansieras med Sida-medel ska den lokala samarbetspartnern ha en relation till svensk pingstmission.
2. Utresa kan ske tidigast det år man fyller 20 år, och måste ske senast det år man fyller 35 år.
3. Praktikanten ska vara svensk medborgare eller ha perma-nent uppehållstillstånd i Sverige.
4. Prioritet ges till medlemmar i pingstförsamlingar, men bidraget kan sökas även av medlemmar i andra kristna församlingar.
5. Praktikantbidrag ges inte till personer som vuxit upp i praktiklandet. Undantag görs om man var under 13 år då man lämnade landet.
6. Praktikantbidrag ges inte till personer som tidigare vis-tats eller arbetat i praktiklandet längre än tre månader i sträck. Praktikantbidrag ges inte heller till personer som tidigare varit ute med Sida-bidrag.
Personliga kvalifikationer7. Det finns inga formella krav på yrkesutbildning, men
praktikanten bör ha en viss yrkeserfarenhet och ska ha intresse för bistånds- och missionsfrågor.
8. Praktikanten och samarbetspartnern måste ha ett gemensamt språk som de förstår och kan tala.
Utbildning, tid och praktik9. Utöver praktiken måste antagna praktikanter delta i en 1
månads utbildning anordnad av PMU och Sida Härnösand.10. Praktikperioden måste vara 3–15 månader. Tiden
utomlands ska vara 3–12 månader.11. Praktikanten får inte starta eller ha ansvar för någon
verksamhet, eftersom stödet syftar till lärande och relationsbyggande.
12. Samarbetspartnern måste utse en handledare som aktivt stödjer praktikanten under hela praktikperioden.
13. Efter hemkomsten ska praktikanten under 1–2 månader informera i exempelvis församlingar, skolor och närsam-hälle. Uppdraget utformas av hemförsamling i samråd med PMU.
Ansökan om flera praktikantbidrag14. Svensk församling kan ansöka om flera praktikantbidrag
vid ett och samma tillfälle. 15. Om två eller tre praktikanter åker till samma plats ska
de ha individuella praktikuppgifter.
PoliciesFöljande särskilda policies gäller för praktikanter:
≠ Uppförandekod för svensk personal i fält, se bilaga 3b.1≠ Handlingsplan vid krissituationer, se bilaga 3b.2
Följande allmänna riktlinjer gäller för praktikantbidrag:
C. AnsökanPraktikantens hemförsamling ansöker om praktikantbidrag
och är ansvarig arbetsgivare under praktiktiden. Praktikant
och hemförsamling ansvarar gemensamt för att kontakta
organisation/församling utomlands och hitta en lämplig
praktikplats. PMU kan kontaktas för stöd och rådgivning.
Praktikant och hemförsamling ska se till att mottagande
organisation/församling redan på planeringsstadiet läser
manualen En vägledning för att ta emot praktikanter.
Denna manual finns att hämta på
www.pmu.se/praktikantbidrag
≠ Svensk församling skickar ansökan till PMU.
≠ Ansökan undertecknas av svensk församling och lokal
samarbetspartner.
I ansökan till PMU ska följande ingå:≠ Försättsblad till ansökan praktikantbidrag, se
bilaga 3c.1.
≠ Praktikbeskrivning enligt mall med en presentation
av lokal samarbetspartner, skriven av lokal partner i
samråd med praktikant och hemförsamling, se
bilaga 3c.2.
49P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
≠ Personligt brev med motivering och egen målformu-
lering enligt mall, gjord av praktikanten i samråd med
hemförsamling, se bilaga 3c.3.
≠ Praktikantens CV
≠ Kopia på samarbetsavtal mellan svensk församling och
PMU, se bilaga 5.1.
Om församlingen saknar samarbetsavtal med PMU, ska
avtal skrivas i två exemplar och skickas till PMU för under-
skrift.
PMU kallar den ansökande till intervju, och därefter fat-
tas beslut om bidrag. Besked skickas till hemförsamlingen
och praktikanten.
Ansökan kan göras två gånger per år och ska finnas på
PMU senast den 1 april respektive 1 oktober.
Ansökningshandlingar och mer info finns att hämta på
www.pmu.se/praktikantbidrag.
D. Roller och ansvarsfördelning
Svensk församling≠ är arbetsgivare, och har därmed huvudansvaret för
stöd till praktikanten.
≠ betalar egeninsatsen för praktikantbidraget
(700 SEK/mån).
≠ hjälper lokal organisation/församling att ta fram
en praktikbeskrivning.
≠ tecknar försäkring för praktikanten hos Pingst – fria
församlingar i samverkan.
≠ har huvudansvaret för praktikantens säkerhet
(se Handlingsplan vid krissituationer, som finns att
hämta på www.pmu.se).
≠ hjälper praktikanten att utforma informations-
uppdraget.
≠ skickar ekonomisk slutrapport till PMU
(se E. Rapporter).
Lokal samarbetspartner ≠ har huvudansvar för att ta fram en lämplig praktik-
beskrivning.
≠ utser lokal handledare.
≠ ordnar med boende och annat praktiskt på praktik-
platsen.
≠ skickar utvärdering efter avslutad praktik till PMU och
svensk församling.
PMU/Pingst Internationellt≠ ger råd före, under och efter praktikperioden till
praktikant och dennes hemförsamling.
≠ fattar beslut om praktikantbidrag.
≠ har huvudansvar för praktikantens utbildning innan
utresa.
≠ erbjuder praktikanter uppföljningssamtal efter
hemkomst.
≠ ordnar återträff för praktikanter efter hemkomst för
gemensamt erfarenhetsutbyte.
≠ ger tips inför informationsuppdraget i Sverige.
Praktikanten≠ har kontakt med hemförsamling och PMU före, under
och efter praktikperioden.
≠ skriver halvtidsrapport till hemförsamling och PMU
under praktikperioden.
≠ skriver slutrapport till hemförsamling, PMU och lokal
organisation/församling efter avslutad praktikperiod.
≠ informerar under 1–2 månader i exempelvis försam-
lingar, skolor och närsamhälle efter hemkomsten.
OBS! Alla parter inblandade i praktiksamarbetet måste
känna till de åtgärder som vidtas vid krissituationer, enligt
Handlingsplan vid krissituationer, som finns att hämta
på www.pmu.se. PMU bidrar också med stöd i nödsitua-
tioner.
E. RapporterRapporteringen av praktikantbidraget är ett tillfälle för
uppföljning och reflektion. PMU använder rapporten
främst till att dra generella lärdomar av insatsen som kan
spridas inom utvecklingssamarbetet, men också för att
resultatredovisa insatsen till Sida.
Skriftliga rapporterPraktikanten skickar efter halva praktikperioden en
skriftlig rapport till PMU. Praktikanten skickar senast två
månader efter avslutad praktikperiod en skriftlig slutrap-
port till PMU.
n Se bilaga 3c.4: Skriftlig rapportmall för praktikantbidrag.
Ekonomisk slutrapport och revisionEkonomisk slutrapport skickas till PMU av praktikantens
avsnitt 3: Utvecklingsverksamhet – övrigt
50 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
ansökande församling. Den ekonomiska rapporten ska
endast omfatta PMUs bidrag och innehålla redovisning
av kostnader och intäkter per praktikant. Rapporten ska
undertecknas av församlingsrepresentant och revisor.
Revision ska göras enligt PMUs revisionsinstruktioner för
svensk församling och bekostas av församlingen.
n Se bilaga 3c.5: Ekonomisk rapportmall för praktikantbidrag.
n Se bilaga 3a.7: Revisionsinstruktioner för svensk församling.
För mer detaljerad information om praktikantbidraget, se
www.pmu.se/praktikantbidrag.
F. BilageförteckningFöljande bilagor finns till avsnitt 3c:
n Bilaga 3c.1 Försättsblad till ansökan praktikantbidrag
n Bilaga 3c.2 Praktikbeskrivning enligt mall med en presentation av lokal samarbetspartner
n Bilaga 3c.3 Mall för personligt brev med motivering och målformulering för praktikant
n Bilaga 3c.4 Skriftlig rapportmall för praktikantbidrag
n Bilaga 3c.5 Ekonomisk rapportmall för praktikantbidrag
Dessa bilagor finns inte med i manualen, men de flesta kan hämtas på www.pmu.se. Övriga skickas av PMUs handläggare vid beredning av praktikantansökningar.
51P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
A. Syftet med stipendierSyftet med stipendier är att stärka kompetensen hos de
lokala samarbetspartner som svenska församlingar och
PMU/Pingst Internationellt har avtal med. Stipendierna är
i första hand ett stöd till samarbetspartnern och landets
utveckling och får inte uppfattas som ett stöd till enskilda
individers personliga utveckling.
Församlingsrelaterade stipendier kan beviljas med
finansiering av egna medel från Pingst Internationellt.
Stipendier som rör utvecklingssamarbetet finansieras av
PMU/Sida.
Nedanstående riktlinjer gäller stipendier för både för-
samlingsarbete och utvecklingssamarbete.
Målet med stipendierna är:
≠ ökad kunskaps- och kompetensnivå inom
organisationen
≠ ökad jämställdhet mellan kvinnor och män inom
organisationen
≠ ökad kapacitet inom organisationen att bedriva
utvecklingsprojekt
≠ en spridning av kunskaperna inom organisationen,
genom att utbildade personer utbildar andra
MålgruppSe Val av stipendiater och utbildningsområden på nästa
sida.
3d: Stipendier
avsnitt 3: Utvecklingsverksamhet – övrigt
52 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
B. Riktlinjer allmänt
Val av stipendiater och utbildningsområden1. Stipendier som finansieras med Sida-medel måste
stämma överens med de mål och verksamhetsområden som definierats i PMUs land-/regionprogram.
2. Val av utbildningsområde ska ske utifrån den lokala samarbetspartnerns behov.
3. Stipendiaten ska arbeta hos den lokala samarbetspart-nern efter avslutad utbildning, och inom de arbetsområ-den som partnern efterfrågar.
4. Prioritet ges till personer som efter avslutad utbildning bli nyckelpersoner som ska:≠ leda kyrkans eller organisationens arbete, exempel-
vis ledare på nationell nivå eller verksamhetsansvarig inom formell utbildning, sjukvård eller projekt
≠ vidareutbilda andra hos samarbetspartnern genom kunskaps- och kompetensutveckling, exempelvis skol- eller sjukvårdspersonal med specialkompetens och utbildningsansvar eller lärare på bibelskolor på nationell nivå.
≠ arbeta med opinionsbildning och attitydförändring i det omgivande samhället. Denna möjlighet ges endast till länder där detta beskrivits som ett mål och verksamhetsområde i land-/regionprogrammet. Stipen-dierna kan gälla utbildning inom journalistik för att de kristnas röst ska höras i samhällsdebatten, inom juridik för att förbättra utsatta gruppers situation i samhället, eller inom fred/försoning och konflikthantering i krigs- och konfliktdrabbade länder.
5. Normalt ges inte stipendier till utbildning av lärare och sjuksköterskor utan särskilt lednings- eller utbildningsan-svar. Stipendier ges inte heller till utbildning av pastorer. Om stipendiaten inte kommer att arbeta som utbildare av andra direkt efter utbildningen, ska den nationella sti-pendiekommittén skicka med ett underskrivet dokument som beskriver planerna på hur personen på sikt kommer att arbeta som utbildare av andra. Denna möjlighet ges normalt endast till kvinnor.
6. Av ansökningarna ska minst en tredjedel gälla kvinnor:≠ 1 ansökan = 1 kvinna≠ 2-3 ansökningar = 1-3 kvinnor≠ 4-6 ansökningar = 2-6 kvinnor
7. Varje land får ansöka om max sex stipendier per ansök-ningstillfälle.
Studier8. Stipendierna är i första hand avsedda för studier i det
egna landet och på den egna kontinenten. Stipendierna betalar inte kostnaderna för en eventuellt medföljande familj.
9. Studierna måste påbörjas inom ett år efter beviljat stipen-dium, annars måste ny ansökan skickas in.
10. Efter avslutade studier bör stipendiaten arbeta för sam-arbetspartnern i minst lika många år som utbildningen pågått.
11. Stipendierna gäller främst universitetsutbildning eller motsvarande. Gäller ansökan utbildning på lägre nivå ska den nationella stipendiekommittén skicka med ett un-derskrivet dokument som beskriver personens planerade framtida studier på universitetsnivå eller motsvarande. Denna möjlighet ges endast till kvinnor i länder där kvinnor generellt har låg utbildningsnivå.
12. Ett eventuellt byte av skola eller studieort innan studiestart eller under studierna måste godkännas av PMU/Pingst Internationellt.
Förlängning eller budgettillägg13. En eventuell förlängning av studierna, eller en budget-
ökning av ett beviljat stipendium, måste motiveras väl, rekommenderas av nationell stipendiekommitté och i förväg godkännas av PMU/Pingst Internationellt.
14. En eventuell förlängning av studier, eller en budget-ökning av ett beviljat stipendium, ses som en ny ansökan. Denna räknas då med bland de maximalt sex ansökningar som kan skickas in till nästa ansökningstillfälle.
Följande allmänna riktlinjer gäller för stipendier:
53P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
C. Stipendiekommittén
SammansättningDen lokala samarbetspartnern utser en stipendiekommit-
té. Den ska vara sammansatt av representanter för olika
sektorer inom organisationens verksamhetsgrenar och
för olika geografiska områden. Det får inte finnas något
jävsförhållande mellan kommittémedlemmarna, och kom-
mittén ska bestå av både kvinnor och män. Undantag görs
för länder där samarbetspartnern är liten, eller där man av
olika skäl inte kan bilda en stipendiekommitté. Nedanstå-
ende ansvar måste då vila på någon annan.
Roll och ansvarStipendiekommittén ansvarar för följande:
1. informerar inom organisationen om möjligheten
till stipendier.
2. studerar och godkänner ansökningsunderlag från de
sökande.
3. rekommenderar ansökande personer till PMU
InterLife och ställer upp dem i prioritetsordning.
4. garanterar att stipendiater välj utifrån PMUs kriterier,
och att inga enskilda personer eller grupper särskiljs
och gynnas vid urvalet.
5. intygar att de sökande med säkerhet vet att utbild-
ningsinstitutionerna har en kvalificerad utbildning
inom aktuella områden.
6. bedömer om kostnaderna för utbildningarna är
rimliga.
7. skickar ansökningarna till PMU/Pingst
Internationellt, som fattar beslut om stipendier.
8. ser till att studierna påbörjas och avslutas i rätt tid.
9. skriver avtal med stipendiater.
10. meddelar studiestart till PMU/PI.
11. meddelar förändringar till PMU/PI.
12. rapporterar till PMU/PI.
13. stöder PMU/PI vid utvärdering av stipendiatverk-
samheten.
D. AnsökanAnsökan kan göras två gånger per år och ska finnas på
PMU/Pingst Internationellt senast den 15 mars respektive
15 september.
≠ Lokal stipendiekommitté ser till att alla ansöknings-
formulär är komplett ifyllda och underskrivna.
≠ Lokal stipendiekommitté skickar in ansökan till
PMU/Pingst Internationellt.
I ansökan till PMU/Pingst Internationellt ska följande ingå:
≠ formulär A, D, E* och G (fylls i av stipendie-
kommittén)
≠ formulär B (fylls i av stipendiaten)
≠ formulär C (fylls i av församlingspastor/projektledare/
nuvarande eller framtida arbetsgivare)
≠ intyg eller prospekt från utbildningsinstitutionen
som styrker avgifterna/kostnaderna för utbildningen
≠ Vid ansökan om stipendier på doktorsnivå måste
behovet av utbildningen styrkas av exempelvis
skrivningar från landets myndigheter.
Ansökningsformulären finns att hämta som bilagor, se
under rubriken I. Bilageförteckning.
Notera att om man ansöker om utbildning på en icke-
statlig utbildningsinstitution ska skälet till detta anges i
ansökningsformulär C.
Ansökningar sänds i original till:
Stipendieansvarig
PMU Inter Life
SE-141 99 Stockholm
Sverige
E. BeslutFör närvarande gäller att PMU/Pingst Internationellt
föreslår godkännande respektive avslag på stipendie-
ansökningarna till Styrgruppen för Pingst Internationellt,
som fattar det avgörande beslutet. Stipendieansvarig på
PMU meddelar sedan de lokala stipendiekommittéerna
besluten under maj respektive november.
F. StudiestartEfter meddelande om beviljade stipendier ansvarar den
lokala stipendiekommittén för:
≠ att alla stipendiater börjar sina studier senast
12 månader efter beviljat stipendium. ��
* Formulär E är inte obligatoriskt för alla.
avsnitt 3: Utvecklingsverksamhet – övrigt
54 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
≠ att meddela datum för studiestart till PMU/Pingst
Internationellt.
≠ att upprätta ett avtal med stipendiaten enligt
formulär F (se bilaga 3d.f) och bevaka att avtalet
följs. Avtalet skickas till PMU/PI och ska innehålla:
i. information om hur rapportering av studierna
ska ske till den lokala stipendiekommittén.
ii. antal år stipendiaten ska arbeta hos
samarbetspartnern efter utbildningen.
iii. vad som händer om stipendiaten av egen
vilja avbryter studierna.
iv. eventuell skyldighet att återbetala
stipendiemedel.
Om avtalet bryts ska den lokala stipendiekommittén
besluta att bidraget till stipendiaten dras in, och
beslutet ska meddelas PMU/PI.
≠ att kontakta PMU/PI om en förändring av skola/
studieort blir aktuell. Detta gäller även om det i övrigt
är oförändrade villkor, dvs. oförändrad budget, ut-
bildningsprogram och planerad framtida tjänst.
PMU/PI måste i förväg godkänna förändringen av
skola/studieort. Om PMU/PI inte kontaktas för
god-kännande kan bedömningen av kommande
ansökningar påverkas negativt.
n Se bilaga 3d.f: Avtal med stipendiat (formulär F).
G. Riktlinjer ekonomi
1. Det beviljade ekonomiska stödet från PMU/ Pingst Internationellt ska bidra till att täcka kostnaderna för de kurser/program som godkänts, och pengarna ska använ-das enligt den godkända budgeten (ansökningsformulär D). Stipendium utbetalas inte retroaktivt, dvs. för studier som skett före godkännande av PMU/PI. Studietiden före godkännandet räknas bort vid utbetalning.
2. PMU/PI gör utbetalningar för stipendier ett år i taget till samarbetspartnern enligt utbetalningsplan (meddelas i beslutsbrev). Villkoret är att rapporter skickas till PMU/PI av den lokala stipendiekommittén.
3. Den lokala stipendiekommittén ska hålla stipendiaten in-formerad om budget, riktlinjer och villkor, och ska skicka det ekonomiska stödet vidare till stipendiaten.
4. Vid studier i annat land blir den ansökande samarbets-partnern återbetalningsskyldig till PMU/PI om stipendia-ten inte återvänder till hemlandet efter avslutade studier (se ansökningsformulär G).
5. Den lokala stipendiekommittén ska i budgeten föreslå nivån på stipendiatens ekonomiska egeninsats.
6. Den lokala samarbetspartnern ska finansiera 10% av den totala kostnaden för stipendiaten. Undantag görs för krigs- och konfliktdrabbade länder.
Följande ekonomiska riktlinjer gäller för stipendier:
��
55P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
H. Rapporter Rapporteringen av stipendiebidraget är ett tillfälle för upp-
följning och reflektion. PMU använder rapporten främst
till att dra generella lärdomar av insatsen som kan spridas
inom utvecklingssamarbetet, men också för att resultatre-
dovisa insatsen till Sida.
≠ Stipendiekommittén ansvarar för skriftlig slutrappor-
tering (en rapport per stipendiat) till PMU/PI.
≠ Stipendiekommittén ansvarar för att årlig ekonomisk
rapport och revision görs.
All rapportering ska gå till PMU och i den ska följande ingå:
≠ Skriftlig slutrapport och examensbevis, se bilaga 3d.1.
≠ Årlig ekonomisk rapport, se bilaga 3d.2.
≠ Revision enligt PMUs revisionsinstruktioner för
stipendiebidrag, se bilaga 3d.3.
Skriftlig rapportNär stipendiaten avslutat sina studier ska stipendie-
kommittén sända en skriftlig slutrapport till PMU/Pingst
Internationellt. Rapporten ska innehålla slutbetyg, utvär-
dering och information om vad stipendiaten ska arbeta
med i framtiden. Om slutbetyg inte finns tillgängligt direkt
efter avslutad utbildning ska detta skickas till
PMU/PI senast 12 månader efter avslutade studier.
Om slutrapport inte skickats till PMU/PI kan handläggning
av nya stipendiatansökningar tillfälligt avbrytas.
Ekonomiska rapporter och revisionFör stipendiater krävs årlig ekonomisk rapport och revi-
sion enligt PMUs revisionsinstruktioner för stipendiebi-
drag. Den ekonomiska rapporten ska innehålla redovisning
av kostnader och intäkter per stipendiat och år. Rapporten
ska undertecknas av stipendiekommittén och revisorn.
Den årliga ekonomiska rapporten samt revision skickas
till PMU senast den 15 mars. Om detta inte sker håller
PMU/ Pingst Internationellt inne utbetalningen av medel
till stipendiaten.
Den lokala stipendiekommitténs revisionskostnader
bekostas av PMU/PI mot faktura som skickas till PMU.
n Se bilaga 3d.3: Revisionsinstruktioner för stipendiebidrag.
Vid frågor om stipendier kontakta PMU/Pingst Internatio-
nellt på [email protected].
I. BilageförteckningFöljande bilagor finns till avsnitt 3d:
n Bilaga 3d.a Ansökningsformulär A för stipendier
n Bilaga 3d.b Ansökningsformulär B för stipendier
n Bilaga 3d.c Ansökningsformulär C för stipendier
n Bilaga 3d.d Ansökningsformulär D för stipendier
n Bilaga 3d.e Ansökningsformulär E för stipendier
n Bilaga 3d.f Formulär F för stipendier, avtal med stipendiat
n Bilaga 3d.g Ansökningsformulär G för stipendier
n Bilaga 3d.1 Mall för skriftlig slutrapport för stipendier
n Bilaga 3d.2 Mall för årlig ekonomisk rapport för stipendier
n Bilaga 3d.3 Revisionsinstruktioner för stipendiebidrag
Dessa bilagor finns inte med i manualen, men de flesta
kan hämtas på www.pmu.se. Övriga skickas av PMUs
handläggare vid beredning av ansökan.
avsnitt 4: Humanitärt bistånd
56 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
Fördelning av utsäde i Liberia 2008.
57P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
A. Inledning
Orsaker till humanitära situationerBrist på demokrati och rättvisa, och kamp om re-
surser, skapar spänningar i ett samhälle och mellan
stater. Allt för ofta utmynnar spänningarna i väpnade
konflikter och krig, där stora grupper av civilbefolk-
ningen drabbas. Även när man känner väl till att det
finns en grogrund för väpnade konflikter kan händel-
seförloppen vara snabba, och människors livsvillkor
försämras för lång tid framöver. Många länder är ock-
så utsatta för naturkatastrofer som översvämningar,
torka och jordbävningar. De ökande utsläppen av
växthusgaser leder till klimatförändringar som får allt
större negativa konsekvenser i många länder. Proble-
men med allvarliga översvämningar på vissa platser
och allt längre torrperioder på andra förutspås öka
kraftigt i framtiden. Den globala uppvärmningen med
alla dess konsekvenser är ett av de största hoten
mot mänskligheten.
Stora krav på samordningHumanitärt bistånd – eller det som tidigare kallades
katastrofbistånd – handlar om stöd till människor
som drabbats av väpnade konflikter och krig eller av
naturkatastrofer. Det humanitära biståndet har vuxit
kraftigt de senaste 20 åren, efter det kalla krigets
slut, bl.a. genom att det har blivit betydligt lättare att
få tillträde till många av de länder och områden som
tidigare var svåra att nå. Antalet biståndsorganisatio-
ner, såväl lokala som internationella, har ökat mycket
kraftigt, vilket ställer stora krav på koordinering av
humanitära insatser.
Svenskt och europeiskt biståndDen största delen av det svenska humanitära bistån-
det förmedlas till FN och dess olika organisationer
samt till Röda Korset. Vid naturkatastrofer förmedlas
bistånd också bilateralt, dvs. direkt till andra stater.
Liksom för utvecklingsbiståndet har Swedish Inter-
national Development Cooperation Agency (Sida)
också valt att kanalisera en del av det humanitära
biståndet genom svenska enskilda organisationer,
som t.ex. PMU. Detta stöd går via Sidas humanitära
avdelning.
EU är världens största finansiär av humanitärt
bistånd, genom sitt humanitära organ The Euro-
pean Commission Humanitarian Aid Department
(ECHO). Den största delen av detta bistånd förmedlas
genom enskilda organisationer, som t.ex. PMU.
PMUs stöd till humanitära insatserPMU har genom egen insamlingsverksamhet, genom
samarbete med svenska pingstförsamlingar och
secondhandbutiker, samt genom avtal med Sida och
med ECHO, möjlighet att förmedla bistånd till huma-
nitära insatser. Det gäller såväl akuta insatser vid
t.ex. översvämningar och jordbävningar som längre
humanitära projekt i områden där det på grund av
krig och konflikter råder permanent humanitär kris
(s.k. Complex Political Emergencies) och rehabilite-
ringsinriktade insatser efter katastrofer.
För finansiering av akuta insatser har PMU ett
särskilt ramavtal med Sida som kallas ”Ramen för
smärre humanitära insatser”. Följande typer av insat-
ser kan få stöd ur denna ram:
≠ akuta, smärre humanitära insatser i ett tidigt
skede i samband med naturkatastrof eller väpnad
konflikt
≠ insatser i samband med extraordinära epidemier
av katastrofliknande karaktär i direkt anslutning
till en humanitär kris, samt vid enskilda epidemi-
utbrott av katastrofliknande karaktär
≠ insatser för tidig återhämtning och återupp-
byggnad av enklare slag i direkt anslutning till en
humanitär kris
PMU/Sida kan bevilja maximalt två miljoner SEK för
en enskild akut insats under förutsättning att beho-
ven är stora och att samarbetspartnern har mycket
god kapacitet att göra en insats. Maximal tid för
genomförandet är 1 år för denna typ av insats, men
vanligen 3–6 månader.
Vid större och längre insatser i områden där de
humanitära behoven har permanentats, eller vid
Foto
:PM
U
avsnitt 4: Humanitärt bistånd
avsnitt 4: Humanitärt bistånd
58 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
rehabiliteringsinriktade insatser efter katastrofer, kan PMU
ansöka till Sida om finansiering utanför ramen. Alternativt
söker PMU finansiering från ECHO.
Riskanalys och förebyggande arbeteDet blir allt viktigare att förstå orsakerna till väpnade kon-
flikter och naturkatastrofer, så att man i förväg kan ana-
lysera risker, bedöma konsekvenser och arbeta förebyg-
gande. Inom biståndsvärlden används begreppet Disaster
Risk Reduction (DRR) för att beskriva det arbete som
görs för att reducera risker och förebygga katastrofer.
Det kan handla om förbättrad planering av infrastruktur,
säkrare byggnader, varningssystem för naturkatastrofer
eller förbättrad beredskap i händelse av katastrof.
Lokala samarbetspartners bör stödja staten i dess
arbete att minska riskerna, men framför allt planera sina
egna insatser så att de minskar riskerna för människor
och egendom istället för att öka dem. Ett jordbruksprojekt
t.ex. kan misslyckas därför att området drabbas av en
översvämning. Denna kunde lätt ha förutsetts om man
gjort en riskanalys, och insatsen hade då kunnat utformas
annorlunda.
När PMU, svenska församlingar och lokala samarbets-
partnerns möts för att ta fram land-/regionprogram är det
mycket viktigt med diskussioner om hur vi kan bidra till
att minimera riskerna för konflikter och katastrofer. Det
ingår nämligen i vårt uppdrag att utifrån de riskanalyser vi
gör, planera insatser som bidrar till att bygga upp en lokal
kapacitet att bistå människor som trots förebyggande
åtgärder drabbas av väpnade konflikter eller naturkata-
strofer. Dessa insatser för beredskapsuppbyggnad befin-
ner sig i gränslandet mellan utvecklingssamarbete och
humanitärt bistånd.
B. Mål och humanitära principer
Humanitärt bistånd från Sida ska också medverka till att
nå målet för Sveriges internationella utvecklingssamarbete
enligt den av regering och riksdag antagna utvecklingspoli-
cyn Politik för Global Utveckling (PGU).
Koordinering av insatser är viktig både under planering, genomförande och uppföljning.
”Målet för Sidas humanitära bistånd är att bidra till
att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig
värdighet, till förmån för nödlidande människor som
har utsatts för, eller står under hot att utsättas för
väpnade konflikter, naturkatastrofer och andra
katastrofliknande förhållanden.”
”Målet för EUs humanitära bistånd är att upprätt-
hålla en behovsbaserad beredskap i syfte att rädda
liv, förebygga och lindra mänskligt lidande och slå
vakt om den mänskliga värdigheten varhelst ett
behov uppstår för den händelse regeringar och
lokala aktörer dignar under bördor och inte kan
eller vill gripa in. EU:s humanitära bistånd omfattar
biståndsinsatser, hjälp och skyddsinsatser för att
rädda och skydda människoliv vid och omedelbart
efter humanitära kriser, men också insatser som
syftar till att underlätta eller möjliggöra tillträde till
nödlidande människor och fri framkomlighet för
Sidas mål för det humanitära biståndet:
EUs mål för det humanitära biståndet:
��
59P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
EU klargör vidare att:“Lokala krisinsatser och katastrofförebyggande åtgärder,
inklusive katastrofberedskap och återhämtning, är av
avgörande betydelse när det gäller att rädda liv och ge
samhällen ökad förmåga att återhämta sig i nödsitua-
tioner. Kapacitetsuppbyggnadsverksamhet för att före-
bygga katastrofer och mildra dess verkningar samt öka
de humanitära insatserna ingår också i EU:s humanitära
bistånd.”
Även EU anser det alltså mycket viktigt med insatser som
minimerar riskerna för humanitära katastrofer.
Kopplingen mellan utvecklingssamarbete och humanitärt biståndDet finns en stark koppling mellan fattigdom, brist på
rättvisa och risken för humanitära katastrofer. Väpnade
konflikter och krig är i grunden orsakade av bristande
demokrati, dålig samhällsstyrning, ekonomiska orättvisor,
brist på jämlikhet, bristande respekt för mänskliga rättig-
heter etc. Genom utvecklingssamarbete inom dessa områ-
den kan konflikter förebyggas och humanitära situationer
undvikas.
Vid naturkatastrofer är det oftast de sämst lottade som
drabbas, eftersom de bor i enkla, instabila bostäder och
på utsatta platser. Ett brett och aktivt utvecklingssamar-
bete med organisationer i det civila samhället kan därför
förebygga skador och mänskligt lidande vid katastrofer.
Det finns också exempel på situationer där människor
lever under mycket svåra omständigheter, men där orsa-
ken inte är väpnade konflikter eller naturkatastrofer. Det
kan t.ex. vara i stater där det råder starkt politiskt förtryck
eller där politiska omvälvningar skapat en svår situation
för många. En sådan politisk och/eller ekonomisk kollaps
är normalt inte ett kriterium för humanitärt stöd, utan
återigen ett område för utvecklingssamarbete eller annat
påverkansarbete.
Det humanitära imperativet
Denna regel om att varje land måste ta ansvar kallas för
det humanitära imperativet. PMU kan därför bara förmedla
humanitärt stöd i situationer där landets och lokalsamhäl-
lets kapacitet inte räcker till för att möta behoven hos de
katastrofdrabbade.
Humanitärt bistånd ska möta de drabbades grundläg-
gande behov av mat, vatten, hälsa, tak över huvudet och
skydd mot övergrepp. Humanitärt bistånd kan också om-
fatta insatser som stärker den internationella humanitära
rätten så att det blir möjligt att genomföra insatser som
räddar liv, lindrar nöd och upprätthåller mänsklig värdighet
på ett opartiskt, neutralt och oberoende sätt.
De humanitära principernaDe grundläggande humanitära principerna finns beskrivna
i den humanitära konventionen (The Humanitarian Char-
ter), som bygger på internationell humanitär rätt, den
allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna,
flyktingkonventionen och den internationella uppförande-
koden (Code of conduct, se nedan).
Allt humanitärt stöd ska utgå från de grundläggande hu-
manitära principerna om:
≠ humanitet – fokus är att rädda liv och lindra nöd
≠ opartiskhet – stödet grundas endast på behov och
särskiljer inte individer eller grupper
≠ neutralitet – humanitära insatser får inte gynna någon
sida i en konflikt
≠ oberoende – humanitärt bistånd ska vara skilt från
andra intressen som t.ex. politiska, ekonomiska, reli-
giösa eller militära intressen
Internationell uppförandekodDet humanitära imperativet om det utsatta landets och
det internationella samfundets respektive ansvar, samt
de grundläggande humanitära principerna om humanitet,
denna hjälp. EU:s humanitära bistånd sätts in
vid katastrofer som människan orsakat (inklusive
komplicerade krissituationer) och vid naturkata-
strofer, allt efter omständigheterna.”
��
”Varje stat har förstahandsansvar att möta de
humanitära behov som uppstår inom det egna
landets gränser. I de fall staten eller andra insti-
tutioner i det utsatta landet inte vill eller kan leva
upp till detta ansvar faller det på det internationella
samfundet att möta dessa behov.”
avsnitt 4: Humanitärt bistånd
60 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
opartiskhet, neutralitet och oberoende, utgör grunden
för den internationella uppförandekoden för humani-
tärt bistånd. Denna uppförandekod har tagits fram av
bl.a. Röda Korset och Röda Halvmånen och har antagits
av de flesta internationella humanitära organisationer.
Uppförandekoden kallas Code of Conduct – Principles
of Conduct for the International Red Cross and Red
Crescent Movement and NGOs in Disaster Response
Programmes, och den är inte förhandlingsbar. I de flesta
fall är uppförandekoden i harmoni med konstitutionen i
det katastrofdrabbade landet, men uppförandekoden har
främst med värderingar att göra och mindre med lagar och
förordningar. All personal som arbetar med humanitärt
bistånd måste respektera Code of Conduct oberoende av
lokala traditioner och landets kultur.
Code of Conduct sammanfattas i tio principer, där de
tre första är särskilt viktiga att kommentera med tanke på
det arbete som utförs av lokala kyrkor och kristna organi-
sationer. Det är genom att arbeta enligt Code of Conduct
som en humanitär insats utan ord kan bli ett verkligt
vittnesbörd för omgivningen.
1. Den första principen är det humanitära imperativet
(se föregående sida). Denna princip innebär att det
drabbade landet och dess olika institutioner måste ta
ansvar för att möta behoven vid en humanitär situa-
tion. Kyrkorna är i många länder den starkaste delen
av det civila samhället och har ofta resurser att bistå
i katastrofsituationer. De har dessutom ett moraliskt
ansvar att hjälpa sina medmänniskor. När de egna
resurserna inte räcker till kan PMU ge humanitärt stöd
genom lokala samarbetspartner.
2. Den andra principen gäller att stöd ska ges obero-
ende av mottagarens ras, tro eller nationalitet och
utan negativ särbehandling av något slag. Beslut om
stöd är endast baserat på behov.
Detta innebär:
≠ att en kyrka eller kristen organisation vid planering
och genomförande av en humanitär insats inte på
något sätt får utgå ifrån behoven bland de egna
medlemmarna eller ge fördelar till medlemmar eller
andra kristna.
≠ att den genomförande samarbetspartnern i samver-
kan med myndigheter och andra organisationer mås-
te hitta sin specifika roll och uppgift för att bistå de
mest behövande inom aktuellt geografiskt område.
≠ att det inte får finnas någon form av villkor kopplade
till det humanitära biståndet. Enda undantaget till
denna regel är att fullt arbetsföra människor med
god hälsa kan få mat mot utfört arbete, exempelvis
vid uppbyggnad av infrastrukturen i ett område.
Detta är vanligt i samband med t.ex. torkkatastrofer
med ett långsamt förlopp. Mat mot arbete (Food for
Work) bör uppmuntras i dessa situationer, eftersom
stödet ofta uppskattas mer om det inte distribueras
helt utan motprestation.
3. Den tredje principen gäller att humanitär hjälp inte
får användas till att sprida ett visst politiskt eller
religiöst budskap.
Humanitära insatser är endast till för att möta grund-
läggande fysiska behov. Man får därför inte kombinera
humanitärt arbete med t.ex. distribution av biblar eller
traktater. Människor som drabbats av en katastrof
är utsatta och sårbara, och insatser måste genom-
föras med stor känslighet och respekt för människors
situation. En kristen organisation får däremot förklara
att det är deras kristna tro som motiverar dem att ge
humanitärt stöd till katastrofdrabbade.
För mer information om den internationella uppförande-koden se www.ifrc.org/publicat/conduct.
Om svensk personal ingår i insatsen, ska denna dessutom
följa PMUs uppförandekod för svensk personal i fält.
n Se bilaga 3b.1: Uppförandekod för svensk personal i fält.
C. Villkor för humanitärt samarbete mellan lokal organisation och PMU
PMU har en ledande och koordinerande roll när det gäller
humanitära insatser som genomförs av de svenska pingst-
församlingarnas lokala samarbetspartner. Vid humanitära
insatser samarbetar PMU direkt med lokal samarbetspart-
ner, och det finns flera motiv till detta:
≠ PMU måste ofta mycket snabbt kunna matcha behov
och kapacitet i fält med möjligheterna till finansiering
och stöd.
≠ PMU och finansiärerna Sida och ECHO står för 100 %
av finansieringen.
≠ Humanitära insatser kräver mycket god koordinering
med andra internationella organisationer.
61P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
Även humanitära insatser genomförs dock i kontakt och
samarbete med svenska pingstförsamlingar, så att man
gemensamt kan bedöma förutsättningarna för en insats
och avgöra den lokala samarbetspartners kapacitet. Man
planerar också tillsammans gemensamma insamlingar och
eventuella svenska personalinsatser.
Eftersom PMU vid humanitära insatser samarbetar
direkt med lokala organisationer finns det inga krav på
avtal med svensk församling. Istället skriver PMU avtal
med lokal genomförande samarbetspartner. Mer infor-
mation om dessa avtal finns i avsnitt 5 Ekonomi och
administration. För lokal samarbetspartner gäller också
nedanstående grundförutsättningar.
Lokal samarbetspartner: ≠ ska vara en nationell, öppen och demokratisk orga-
nisation (samfund eller annan organisation) med en
nationell styrelse. PMU samarbetar normalt inte med
en enskild lokal församling inom ett samfund, då
humanitära insatser kräver god nationell koordinering.
PMU kan i undantagsfall samarbeta direkt med en
statlig myndighet.
≠ ska normalt finnas med i PMUs land-/regionprogram
som presenteras Sida. Humanitärt bistånd bör vara ett
prioriterat verksamhetsområde och ett övergripande
mål för lokal samarbetspartner enligt programmet.
≠ måste ha tillräcklig kapacitet och humanitär
kompetens att genomföra en insats i den aktuella
situationen. Projektledaren bör ha tidigare erfarenhet
av humanitära insatser eller utvecklingsprojekt.
≠ måste följa den internationella uppförandekoden
Code of Conduct.
≠ ska normalt initiera den humanitära insatsen,
Initiativet kan dock ibland komma från PMU, svensk
församling, Sida eller ECHO.
≠ ska planera och genomföra insatsen med stöd från
PMU. Vid större Sida- eller ECHO-finansierade insatser
skriver dock PMU avtal med finansiärerna, och har ett
stort ansvar för både planering och genomförande. I
situationer där lokal partner saknas eller har mycket
begränsad kapacitet, kan PMU i undantagsfall ansvara
för både planering, genomförande och administration i
fält, om denna lösning anses mest effektiv.
Bedömning av lokala samarbetspartnerUtöver ovanstående grundförutsättningar måste den
lokala samarbetspartnern uppfylla de krav som
PMU ställer på sina samarbetspartner angående relevans,
kompetens och kapacitet. Dessa kriterier gäller för både
utvecklingsprojekt och humanitära insatser.
n Se bilaga 2.3: Mall för bedömning av lokal samarbetspartner.
1. Koordinering av humanitära insatser Att arbeta med humanitärt bistånd kräver en mycket god förmåga att tillsammans med andra organisationer, myndig-heter och internationella organisationer, och i synnerhet FN, planera, genomföra och utvärdera insatser.
Den lokala samarbetspartnern måste snabbt kunna an-sluta sig till de koordineringssystem som byggs upp på såväl lokal nivå som distrikts/regionnivå och eventuellt också nationell nivå. FNs organ för koordinering av humanitärt bistånd, Office for the Coordination of Humanitarian Affairs (OCHA), finns ofta närvarande vid humanitära katastrofer.
OCHAs hemsida www.reliefweb.int är den främsta gemensamma källan för generell information om situatio-nen, behoven och planerade insatser.
PMU har riktlinjer för koordinering av humanitära insatser som beskriver roll och ansvar för nationell sam-arbetspart-ner, PMUs huvudkontor samt för svensk humanitär koordi-nator i fält om sådan finns.
n Se bilaga 4.1: Policy for Coordination of, and Visibility in, Humanitarian Assistance.
Följande riktlinjer gäller för alla humanitära insatser:
��
D. PMUs riktlinjer för stöd till humanitära insatser
avsnitt 4: Humanitärt bistånd
62 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
2. Bedömning av konfliktrisk och negativ påverkan (Do No Harm)
Biståndet får inte orsaka eller förstärka spänningar och konflikter, utan måste främja fred och försoning. Vid planering av humanitära insatser ska den lokala samarbets-partnern därför göra en analys av den planerade insatsens positiva eller negativa påverkan på eventuella konflikter, för att säkerställa att projektet inte skapar eller ökar spänningar i området. Erfarenheten visar nämligen att humanitära projekt kan skapa ökade spänningar och konflikter, genom att stora resurser överförs och genom att organisationer och enskilda inte arbetar med den känslighet för lokala kulturer och förhållanden som krävs för att inte skapa ökade spänningar. Den mest använda metoden för bedömning av konfliktrisker går under beteckningen Do No Harm och innehåller ett enkelt verktyg för analys.
Verktyget Do No Harm finns att hämta på olika språk på www.cdainc.com/dnh
3. Riskbedömning och säkerhetsfrågorVid varje humanitär insats måste man göra en generell riskanalys, där man beskriver riskerna, bedömer hur stora de är och har en plan för hur riskerna ska hanteras. En generell riskbedömning är särskilt viktig vid planering av humanitära insatser i komplexa situationer som snabbt kan förändras. Frågan om säkerhet är central vid humanitära insatser i områden med väpnad konflikt eller krig. I konfliktsitua-tioner är den politiska situationen och säkerhetssituationen oftast skör, och respekten kan vara låg även för humanitära organisationer.
Genomförande organisation har ansvar för säkerheten vad gäller liv och egendom. Lokal samarbetspartner ska vara ansluten till FNs och de nationella myndigheternas säkerhetssystem, dvs. arbeta enligt de riktlinjer som finns för god säkerhet och delta aktivt vid säkerhetsmöten. Samarbetspartnern bör också utveckla interna riktlinjer för personalens säkerhet. Lokal samarbetspartner ska kunna presentera dessa interna riktlinjer för PMU vid förfrågan.
Om svensk personal deltar i insatsen, har PMU särskilda riktlinjer för deras säkerhet.
n Se bilaga 3b.2: Handlingsplan vid krissituationer, som finns att hämta på www.pmu.se.
4. Utsatta grupperKvinnor, barn, funktionsnedsatta, hiv/aids-sjuka och gamla är oftast de som drabbas värst vid katastrofer. I de inledan-de analyserna måste man därför ta hänsyn till dessa olika gruppers specifika behov och förutsättningar. Humanitära insatser ska också ta hänsyn till kvinnors och mäns olika roller i samhället, och både kvinnor och män måste aktivt få delta i planering och genomförande. Även barnens situation
och särskilda behov ska uppmärksammas vid planering och genomförande. Barnadödligheten är ofta mycket hög i kata-strofsituationer. I många konfliktsituationer får barnen t.ex. ingen möjlighet till grundskoleutbildning under lång tid. En regelbunden skolgång hör till det viktigaste för att förebygga trauma bland barn.
En projektansökan bör innehålla statistik och konkret information om utsatta grupper, främst kvinnor och barn. Även om det är svårt att vid planeringen samla befolknings-statistik så är det möjligt att göra det under insatsens genomförande.
I konfliktsituationer utgör interflyktingar* många gånger en utsatt grupp, eftersom de enligt flyktingkonventionen inte omfattas av de fastslagna rättigheter som gäller för externflyktingar. Internflyktingar ska i stället enligt lag ”skyddas” av den egna regeringen, även om regeringen har orsakat deras flykt eller inte har lyckats skydda dem från rebell-grupper.
Mer information om flyktingkonventionen finns på www.unhcr.org/protect
5. Hiv/aids-perspektivHiv/aids-problemet ska uppmärksammas i alla typer av insatser. Katastrofsituationer innebär ofta folkomflyttningar, vilket ökar risken för spridning av hiv/aids. Det är därför bra att låta information eller andra förebyggande åtgärder bli en del av insatsen.
6. MiljökonsekvensbedömningEn insats påverkan på miljön ska alltid uppmärksammas. En miljökonsekvensbedömning (MKB) ska därför alltid göras, men omfattningen anpassas efter insatsen. I många huma-nitära situationer utsätts naturen för stor påverkan. Folk-förflyttningar och befolkningskoncentration vid t.ex. konflik-ter eller översvämningar skapar bl.a. sanitära problem och leder till avskogning pga. ökat behov av virke och ved.
n Se bilaga 4.2: Miljökonsekvensbedömning för humanitära projekt.
7. Utvecklingsfrämjande biståndHumanitära insatser, även akuta sådana, får alltid långsik-tiga effekter. Man måste därför redan vid planeringen tänka på att insatsen inte får bidra till att nödsituationen blir ”permanent” eller målgruppen biståndsberoende. Humanitära insatser ska istället främja utvecklingen i området (Developmental Humanitarian Assistance).
��
* Se ordlista
63P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
E. Metoder och verktyg för humanitära insatser
Minimistandarder vid humanitära insatser – The Sphere handbookRöda Korset, Röda Halvmånen och en grupp andra in-
ternationella humanitära organisationer har tillsammans
utvecklat en humanitär handbok, The Sphere handbook.
Denna utgår från den humanitära konventionen (se B. Mål
och humanitära principer) och innehåller riktlinjer och
minimistandarder för humanitära insatser inom olika
sektorer. PMU verkar för att lokala samarbetsparter ska
följa dessa minimistandarder, Sphere Standards.
I The Sphere handbook kan man få information om:
≠ minimistandarder som är gemensamma för
alla sektorer
≠ minimistandarder för vattentillgång, sanitet och hygien
≠ minimistandarder för mattillgång, näringsbehov
och matutdelning
≠ minimistandarder för skydd, bosättning och
förnödenheter
≠ minimistandarder för hälsovård
Var och en av dessa sektorer är i sin tur indelade i under-
sektorer. För varje undersektor finns miniministandarder
med viktiga indikatorer. I handboken finns dessutom en
vägledning för hur man tillämpar dessa minimistandarder
i olika situationer. Vägledningen ger råd om prioriteringar,
tipsar om praktiska lösningar och beskriver en del svårig-
heter som kan uppstå. Dessa minimistandarder används
i dag över världen och utgör grunden för gemensamma
bedömningar och analyser. De används också som en
gemensam utgångspunkt då man koordinerar humanitära
insatser.
The Sphere handbook är ett mycket praktiskt verktyg
vid genomförandet av ett projekt. Den hjälper använda-
ren hela vägen, från en inledande analys till utvärdering.
Handboken hjälper också användaren att identifiera pro-
blem och möjligheter och att sätta upp mål med hjälp av
planeringsverktyget Logical Framework Approach (LFA).
Avsnittet om projektplanering förklarar närmare hur hand-
bokens minimistandarder passar in i LFA-matrisen.
The Sphere handbook är även användbar vid planering
av humanitär beredskap och påverkansarbete.
n Se bilaga 4.3: The Humanitarian Charter.
För mer information om The Sphere handbook, se
www.sphereproject.org.
PMUs metoder och verktyg för olika tematiska områden Vid planering av längre insatser i komplexa situationer
eller av mer rehabiliteringsinriktade humanitära insatser
kan man också använda sig av PMUs metoder
och verktyg för olika tematiska områden.
F. Det civila samhällets roll i humanitära situationerNär en humanitär situation uppstår utgör organisationer
i det civila samhället* en viktig lokal kapacitet. Det gäller
inte minst i länder där det råder krig och konflikt, och där
staten är svag och har del i konflikten. En av det civila
samhällets roller är här att tillfredställa befolkningens
grundläggande behov av mat, skydd, hälsa etc.
I humanitära situationer arbetar FN och många interna-
tionella organisationer ofta som genomförande organisa-
tioner med egen personal. Det är dock de lokala organisa-
tionerna som bäst känner till förhållandena och kommer
Dessa metoder och verktyg kan beställas från ansvarig handläggare på PMU eller hämtas från www.pmu.se
≠ Fred och försoning ≠ Hiv/aids≠ Formell utbildning≠ Organisationsutveckling
Metoder och verktyg som kan vara relevanta vid humanitära insatser finns för följande tematiska områden:
* För en definition av det det civila samhället, se avsnitt 2 C. Det civila samhället och dess roll i utvecklingssamarbetet.
avsnitt 4: Humanitärt bistånd
64 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
att leva kvar och verka efter att det humanitära biståndet
är avslutat. Kyrkan är många gånger den starkaste aktören
i det civila samhället. Kyrkan har en folklig bas, är organi-
serad och har administrativ kapacitet. Kyrkan ser det sam-
tidigt som sitt uppdrag att bistå människor som drabbats
av krig och naturkatastrofer.
PMUs roll är att stödja lokala organisationer med resur-
ser, kompetens och kapacitet, eftersom kraven är höga
vid humanitära insatser vad gäller analys, koordinering
och samarbete, respekt för internationella riktlinjer och
resultatredovisning av insatsen. Det råder ofta ett stort
gap mellan de internationella humanitära organisationerna
med alla deras resurser, krav och riktlinjer, och de gräs-
rotsorganisationer som lever och verkar för utveckling i
det lokala sammanhanget. PMU försöker därför vara en
tolk mellan dessa två världar. PMU arbetar också för att
kompetensutveckla sina samarbetspartner, så att de blir
medvetna om de särskilda förutsättningar och krav som
finns inom humanitärt bistånd.
G. Projektcykeln
InledningHumanitära insatser kan, liksom utvecklingsinsatser, delas
in i fyra huvudfaser: planering, genomförande, utvärdering
och resultatredovisning. Även om tidsförloppen ofta är
kortare än för utvecklingsinsatser, framför allt vid akuta
humanitära insatser, är dialog, kommunikation och lärande
viktigt. Så många intressenter som möjligt bör vara invol-
verade i processen. Vid längre humanitära insatser, som är
inriktade på rehabilitering efter en katastrof, finns det ofta
tid för en grundlig planering så att insatsen bidrar till en
hållbar utveckling. PMU ger stöd i alla dessa faser, men
framför allt vid planering, uppföljning och utvärdering.
Liksom för utvecklingsprojekt är det viktigt att vid huma-
nitära insatser identifiera de resurser som redan finns,
dvs. vad människor har och kan, så att projektet förstärker
målgruppens styrkor och inneboende kapacitet. Männi-
skors egen energi och potential att förändra situationen är
den främsta tillgången och gör en insats mer framgångs-
rik. Alla parter i en insats har också ansvar för att hitta
arbetsmetoder och system som ökar effektiviteten och
håller kostnaderna nere. Det man främst bör titta på är
tidsåtgång, resursanvändning, logistik och infrastruktur
samt administrativa rutiner och system. All planering, upp-
följning och redovisning av insatser ska dessutom genom-
föras på ett sådant sätt att kunskaper och framgångsrika
metoder kan tas tillvara inom organisationen och rappor-
teras till PMU.
65P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
1. Planering
Vikten av god planeringDen tid man lägger ner på att planera och förankra ett
projekt får man tillbaka många gånger om, eftersom ett
välplanerat projekt går lättare, snabbare och effektivare
att genomföra. Detta gäller såväl vid akuta insatser som
vid större och längre insatser på 1–2 år i komplexa huma-
nitära situationer, dvs. i länder med långvariga konflikter
där de humanitära behoven har permanentats, eller vid
rehabiliteringsinriktade insatser efter katastrofer.
I humanitära situationer är det ofta svårt att bedöma
situationen och behoven, samtidigt som det finns många
aktörer. Det är därför mycket viktigt med en inledande
kartläggning av behov, möjligheter och risker. Kartlägg-
ningen ska göras i nära dialog med myndigheter och lokala
och internationella organisationer på olika nivåer, samti-
digt som målgruppen får bidra med synpunkter.
Det finns dock en risk att målgruppen uppfattar den
gemensamma planeringen som ett löfte om stöd. Man bör
därför förklara redan från början att analysen kanske visar
att ett projekt inte är den bästa lösningen.
Roller vid projektplaneringAnsvaret för planeringen ligger normalt hos den lokala
samarbetspartnern. PMU stöder dock aktivt genom e-post
och telefonkontakt. Vid behov kan PMU också sända egen
personal eller en konsult för att hjälpa till med plane-
ringen i fält. Detta avgörs från fall till fall och i samråd med
svensk församling. PMU står för samtliga kostnader vid
externt projektplaneringsstöd.
PMU samordnar eventuella insamlingar och initiativ i
Sverige. PMU sköter också kontakterna med sina systeror-
ganisationer i främst Skandinavien, som ofta har samma
samarbetspartner i fält, och med andra organisationer i
Sverige och Europa.
Planering av utbildning och kompetensutvecklingVid planering av humanitära insatser bör man även ana-
lysera behovet av kompetensutveckling för projektperso-
nalen. Utbildning för att stärka den lokala samarbetspart-
nerns förmåga att genomföra insatsen kan finansieras av
projektet. Det kan t.ex. handla om en kortare utbildning
och träning av projektledare eller lokalanställd personal
avsnitt 4: Humanitärt bistånd
66 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
i ett flyktingläger. En kort beskrivning och motivation av
utbildningen ska göras i ansökan.
Metoder för projektplaneringDet finns många olika sätt att planera en insats, och olika
slags planeringsverktyg har skapats av framför allt de
stora finansiärerna inom biståndet. PMU har också skapat
ett eget verktyg.
≠ PMUs handbok för planering, uppföljning och
utvärdering
PMU har tagit fram en handbok för projekt-planering,
uppföljning och utvärdering av utvecklingsinsatser.
Planeringsverktyget som finns i denna handbok kan
med fördel användas också vid planeringen av huma-
nitära insatser om tiden tillåter det, även om mål och
frågeställningar är något annorlunda. Verktyget finns
beskrivet i avsnitt 2 Utvecklingssamarbete – projekt.
n Se bilaga 2.7: Handbok för planering, uppföljning och utvärdering.
≠ Logical Framework Approach – LFA
LFA ska användas för planering och projektbeskriv-
ning, om man inte använder PMUs verktyg för plane-
ring, uppföljning och utvärdering. LFA är ett vanligt
förekommande redskap för planering, genomförande
och utvärdering av projekt inom biståndsvärlden. Me-
toden började användas redan på 1960-talet och har
sedan dess fått stor spridning över världen. De flesta
biståndsgivare, bl.a. PMU och Sida, använder meto-
den, och inom EU är LFA den enda arbetsmodellen för
projektsamarbete.
n Se bilaga 4.4: Mall för Logical Framework Approach (LFA).
≠ The Sphere handbook
Planering och projektbeskrivning blir också lättare om
man använder den humanitära handboken The Sphere
handbook. Där finns riktlinjer om minimistandarder,
nyckelindikatorer för mål och resultat samt vägledning
för planeringen (Guidance Notes). Handboken finns
beskriven under E. Metoder och verktyg för humani-
tära insatser.
Figuren nedan visar hur olika minimistandarder, nyckelindikatorer och vägledningen för planering kan användas när man
fyller i en LFA-matris:
Projekt- beskrivning
Mätbara indikatorer
Informations-källor
Risker och antaganden
Input/resurser
Övergripande mål/långsiktiga effekter
Den humanitära konventionen och minimistandarder
Kortsiktiga effekter eller mål
Minimistandarder Nyckelindikatorer
Förväntade outputs/resultat
Nyckelindikatorer Nyckelindikatorer
Aktiviteter Nyckelindikatorer och vägledning för planering
Nyckelindikatorer Se Guidance Notes
67P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
Ansökningsprocessen Planering av akuta humanitära insatser sker vanligen i två
steg. Planeringen av större och längre insatser i områden
med permanent humanitärt tillstånd eller av rehabilite-
ringsinriktade insatser efter en katastrof, sker vanligen i
tre steg, precis som för utvecklingsprojekt. Planeringen
anpassas efter situationen och den tid som finns till förfo-
gande. Planeringen i olika steg gör det möjligt för PMU att
vid olika tillfällen bedöma om behov och planer stämmer
överens med de krav finansiärerna ställer för bidrag.
Steg 1 Upprop om bistånd till PMU a. Lokal samarbetspartner gör en generell behovsana-
lys, om möjligt tillsammans med myndigheter och
organisationer i området, och bedömer den egna
organisationens förutsättningar att göra en insats.
Information om den humanitära situationen, generella
behov och planerade insatser finns på www.reliefweb.
int, hemsidan för FNs Office for the Coordination of
Humanitarian Affaires (OCHA).
b. Lokal samarbetspartner identifierar målgrupp och
gör en preliminär projektplanering som fokuserar på
de viktigaste punkterna enligt listan nedan. Tänk dock
på att inte ge målgruppen signaler som kan uppfattas
som ett löfte om stöd.
c. Lokal samarbetspartner gör ett s.k. upprop om
bistånd till PMU. Uppropet måste motiveras utifrån
den generella information som finns på
www.reliefweb.int.
Vid akuta insatser: ring till PMU och skicka samtidigt
via e-post en kortfattad beskrivning, som ska inne-
hålla:
≠ övergripande behov och specifika behov i insats-
området
≠ planering och koordinering med andra
organisationer
≠ preliminär målgrupp
≠ preliminära mål för insatsen
≠ förslag på projektledare
≠ bankkonto och fullständiga bankuppgifter för
eventuell överföring av projektmedel
PMU rekommenderar att man använder PMUs ansök-
ningsmall för humanitärt bistånd vid akuta insatser, men
det är inget krav.
Vid större, längre insatser i områden med perma-
nenta humanitära behov, eller vid rehabiliteringsinrik-
tade insatser efter en katastrof, måste PMUs ansök-
ningsmall för humanitärt bistånd användas vid upprop
om bistånd. Ansökan behöver dock i detta steg endast
innehålla samma kortfattade beskrivning som för akuta
insatser enligt listan ovan.
n Se bilaga 4.5: Ansökningsmall för humanitära projekt.n Se bilaga 4.6: Budgetmall för humanitära projekt.
PMUs gensvarPMU bedömer nu projektidén, den lokala samarbets-
partnerns kapacitet, möjligheten till finansiering, samt
behovet av planeringsstöd. I akuta situationer fattar
PMU ett snabbt beslut antingen om fortsatt planering
eller om avslag. I vissa akuta situationer kan PMU redan
efter steg 1 fatta beslut om stöd. PMU beslutar också
om en eventuell insamling av medel i Sverige. En kopia
av uppropet skickas till svensk församling för informa-
tion.
Om insatsen bedöms kunna finansieras av ECHO,
sammanställer lokal samarbetspartner en kortfattat
projektbeskrivning enligt ECHOs mall (Concept Paper),
som skickas till ECHO.
Vid planering av ECHO-projekt spelar PMU en aktiv roll
redan från början, eftersom PMU som europeisk sam-
arbetsorganisation, enligt avtal med ECHO, har ansvar
för planering, genomförande och uppföljning av projekt.
Steg 2 Projektbeskrivning och LFA-matrisa. Lokal samarbetspartner fördjupar sina kontakter med
myndigheter och organisationer på lokal, distrikts och
nationell nivå för fortsatt planering och koordinering av
humanitärt bistånd till de katastrofdrabbade.
b. Lokal samarbetspartner gör en mer detaljerad
behovsanalys tillsammans med målgrupp och andra
aktörer. PMU kan i vissa fall ge stöd genom en kortare
personalinsats eller konsultinsats från Sverige, utifrån
samarbetspartnerns behov. Man utarbetar först en
LFA-matris och skriver sedan en full ansökan enligt
PMUs ansökningsmall för humanitärt bistånd. I denna
beskrivs också den lokala samarbetspartnerns roll i
det övriga arbetet i området.
Vid större, längre insatser i områden med perma-
nent humanitärt tillstånd, eller vid rehabiliteringsin-
riktade insatser efter en katastrof, kan planeringen
avsnitt 4: Humanitärt bistånd
68 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
göras i en workshop där man följer PMUs handbok för
planering, uppföljning och utvärdering.
c. Lokal samarbetspartner skickar ansökan till PMU.
Se följande bilagor:
n Bilaga 4.4: Logical Framework Approach (LFA).
n Bilaga 4.5: Ansökningsmall för humanitärt projekt.
n Bilaga 4.6: Budgetmall för humanitära projekt.
n Bilaga 2.7: Handbok för planering, uppföljning och utvärdering.
PMUs gensvarVid akuta insatser fattar PMU eller Sida beslut om stöd
efter steg 2, med projektbeskrivningen och LFA-matri-
sen som underlag. PMU skickar information om beviljad
insats till OCHA, FNs kontor för koordinering av humani-
tära insatser.
Vid större, längre insatser i områden med perma-
nent humanitärt tillstånd, eller vid rehabiliteringsinrik-
tade insatser efter en katastrof, tar PMU efter steg 2
en fördjupad kontakt med Sida eller annan finansiär om
finansiering. Därefter bearbetas ansökan ytterligare
enligt steg 3.
För ett eventuellt ECHO-projekt, där ECHO accepterat
den första kortfattade projektbeskrivningen från steg 1,
gör PMU en fullständig ansökan enligt ECHOs särskilda
formatmall (Single Form). PMU planerar projektet i nära
dialog med ECHOs fältkontor.
Steg 3 Detaljerad projektbeskrivning vid större, längre insatser
När det gäller större, längre insatser där Sida, ECHO eller
annan finansiär gett ett klart besked om möjligheten till
stöd, gör den lokala samarbetspartnern och PMU den
slutliga planeringen av insatsen. PMU ansvarar för den
slutliga utformningen av projektansökan till finansiären,
då det ställs höga krav på beskrivningen av insatsen,
och projektansökan också måste innehålla en beskriv-
ning av PMU som organisation samt PMUs plan för att
kvalitetssäkra insatsen.
Efter att finansiären gett ett definitivt besked om stöd,
skickar PMU information om insatsen till OCHA, FNs
kontor för koordinering av humanitära insatser.
PMUs bedömningsgrunder för projektansökanProjektansökan bedöms av PMU utifrån en bedöm-
ningsmall som innehåller en rad viktiga frågor om insat-
sens relevans, genomförbarhet, samordning och delta-
gande, kostnadseffektivitet, uppföljning och utvärdering,
risker och riskhantering samt uthållighet och långsiktiga
effekter. Mallen kan också användas av lokal samarbets-
partner som ett stöd vid planeringen.
nSe bilaga 4.7: Bedömningsmall för humanitära projekt.
På motstående sida finns ett diagram över dessa steg och
över samarbetsparternas roller och ansvar vid humanitära
insatser.
69P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
Roller och ansvar i humanitära insatser
Steg 1: Inledande planering i samarbete med andra aktörer och målgrupp. Upprop med kort projekt-
beskrivning skickas till PMU.
Steg 2:Fortsatt planering i samarbete
med andra aktörer och målgrupp. LFA-matris och projektbeskrivning
skickas till PMU, med kopia till svensk församling.
Steg 3:Detaljerad projektbeskrivning görs
med stöd av PMU. (Gäller större, längre insatser.)
PMU gör en snabb bedömning av behov och partnerns
kapacitet, samt möjligheten till finansiering, och ger därefter
svar till fält.
PMU beslutar om stöd vid akuta insatser. Vid större, längre
insatser fattas beslut om fort-satt planering efter kontakt med
möjliga finansiärer.
PMU skickar projektansökan till Sida, ECHO
eller annan finansiär, med kopia till svensk församling.
PMU kontaktar svensk församling om lokal partners kapacitet
och om behovet av personalstöd och eventuell insamling i Sverige.
Svensk församling får kopia på ansökan och dialogen mellan PMU och församlingen fortsätter gällande
t ex personalstöd och övrigt engagemang i insatsen.
PMU beslutar i kontakt med svensk församling och lokal
samarbetspartner om personalstöd och övrigt engagemang i insatsen.
Lokal samarbetspartner PMU Svensk församling
avsnitt 4: Humanitärt bistånd
70 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
2. Genomförande och uppföljning
Flexibilitet och god uppföljning Eftersom humanitära insatser i särskilt hög grad genom-
förs i komplexa sammanhang som ständigt förändras
krävs ett bra system för uppföljning, så att projektet kan
anpassas efter situation och behov. Projektbeskrivningen
ska användas som en plan vid genomförandet av pro-
jektet, men det är inte realistiskt att förvänta sig att en
projektbeskrivning kan följas exakt, eftersom projektbe-
skrivningen bygger på antaganden om situationen och på
förväntningar om vad projektet ska leda till. Om aktivite-
terna inte verkar leda till planerade resultat och förvän-
tade effekter måste projektplanen revideras. Detta gäller
framför allt större, längre insatser i områden med per-
manent humanitärt tillstånd eller rehabiliteringsinriktade
insatser efter en katastrof. För det mesta räcker det med
att göra små justeringar av aktiviteter. Men om projektak-
tiviteterna behöver ändras och budgeten justeras måste
man kontakta PMUs handläggare. I avsnitt 5 Ekonomi och
administration kan man läsa mer om PMUs regler för
budgetförändringar.
Att reflektera över de förändringar som uppstår är en
nyckel till lärande och ökad projektkvalitet, och det bästa
lärandet sker i möten mellan de humanitära aktörerna och
målgruppen. Man ska inte vara rädd för att upptäcka
problem och svårigheter i ett projekt. Att bli medveten
om ett problem är första steget mot att lösa det. Ett pre-
stigelöst projektsamarbete där tid för kommunikation och
reflektion prioriteras leder till ett gemensamt lärande för
både lokal samarbetspartner, PMU och målgrupp.
En plan för hur uppföljning, utvärdering och rapportering
ska organiseras måste finnas redan i projektbeskrivningen.
Tid och resurser måste avsättas för regelbundna uppfölj-
ningsmöten, där projektledning och medarbetare deltar.
Uppföljnings- och rapportmötena ska dokumenteras, så
att övriga berörda parter som t.ex. nationellt samfund
och PMU kan få information. En god dokumentation av
projektet gör det möjligt att följa dess utveckling över lång
tid och minnas olika resonemang och viktiga iakttagelser,
resultat och effekter.
Metod för uppföljningPMU har det övergripande ansvaret för kvalitetssäkring av
projekt, och har tagit fram ett uppföljningsverktyg för att
underlätta analys och resultatredovisning. Uppföljningen
görs för att kontrollera budget, aktiviteter och tidsplan och
för att reflektera över resultat och effekter. Hur avstäm-
ning* av ekonomin görs enligt PMUs riktlinjer kan man läsa
* Se ordlista
71P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
mer om i avsnitt 5 Ekonomi och administration.
En del av uppföljningen består av målgruppens berät-
telser. Berättelser är effektiva verktyg för att mäta hur
kvaliteten i människors levnadsvillkor förbättrats, och de
är ett viktigt underlag för den kvalitativa resultatredovis-
ningen av projektet. Genom människors egna berättelser
lär vi oss hur de ser på sin livssituation, hur projektet
uppfattas av deltagarna och hur insatsen påverkar deras
liv. Målgruppen får genom detta komma till tals, och deras
erfarenheter värdesätts och dokumenteras.
n Se bilaga 2.7: Handbok för planering, uppföljning och utvärdering.
3. Utvärdering
Intern utvärdering
En utvärdering handlar framförallt om lärande. När ett
humanitärt projekt går mot sitt slut ska man därför alltid
avsluta med en gemensam utvärdering.
Den gemensamma utvärderingen genomförs under en
workshop, och representanter för samma aktörer och
målgrupp som deltog i den eventuella planeringswork-
shopen bör delta. Utvärderingsworkshopen genomförs
med stöd av utvärderingsverktyget i PMUs handbok för
planering, uppföljning och utvärdering. Syftet med work-
shopen är att utvärdera vilka resultat och effekter som
nåtts, och ifall insatsen genomförts effektivt.
Målgruppens berättelser om förändringar och erfaren-
heter spelar en central roll vid utvärderingen. Det är
därför viktigt att dessa berättelser har kategoriserats,
analyserats och dokumenterats löpande under projek-
tets gång. Genomgången av målgruppens berättelser är
något man kan lära mycket av, eftersom de kvalitativa
förändringarna då blir synliga. Även oväntade effekter och
resultat kan komma fram. Man behöver även gå tillbaka
till dokumentation från tidigare uppföljnings- och rapport-
möten och säkerställa att viktiga erfarenheter, frågeställ-
ningar och resultat inte tappas bort i samtalen.
Den fysiska slutrapporten, dvs. resultatredovisningen till
PMU, görs av projektpersonalen efter den gemensamma
utvärderingen med målgrupp och övriga aktörer.
n Se bilaga 2.7: Handbok för planering, uppföljning och utvärdering.
avsnitt 4: Humanitärt bistånd
72 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
Extern utvärdering inom projektetVid större humanitära projekt, eller inför en ansökan om
en ny fas, kan det vara värdefullt att låta en extern konsult
utvärdera insatsen. Fördelen med att anlita en extern kon-
sult är att en utomstående, professionell utvärderare kan
se insatsen utifrån och uppfattar samband och samman-
hang som projektpersonalen inte ser. Utvärderingen kan
göras under pågående projekt eller efter att aktiviteterna
avslutats. Finansieringen av utvärderingen läggs som regel
in i projektansökan och godkänns av PMU när projektet
beviljas. Huvudansvaret för utvärderingen kan ligga antin-
gen på den lokala samarbetsparten eller på PMU. Detta
ska klargöras i ansökan.
4. Resultatredovisning
RapporteringResultatredovisningen till PMU ska ge en god och sam-
lad helhetsbild av insatsens resultat och effekter under
rapportperioden. Intern uppföljning och dokumentation
samt interna rapporter utgör grunden för de rapporter
som skickas till PMU. Rapporteringsarbetet ger tillfälle att
fortlöpande följa upp det som sker i projektet.
När det gäller större och längre insatser kräver PMU
ekonomiska och skriftliga kvartals-, års- och slutrap-
porter. När det gäller akuta insatser krävs ibland tätare
rapportering, vilket beslutas från fall till fall. Den skriftliga
rapporten har fokus på resultatredovisning, reflektion och
lärande.
PMU använder rapporterna till att följa upp och kvalitets-
säkra projektet, till att dra generella lärdomar av insatsen
som kan spridas inom det humanitära arbetet, samt för
att resultatredovisa insatsen till Sida och ECHO (eller an-
nan finansiär). Rapporterna används även för att informera
församlingar, regionråd* och den svenska allmänheten om
det humanitära biståndet.
Ekonomisk rapport
Skriftlig rapport
* Se ordlista
73P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
n Se bilaga 4.8 Mall för skriftlig rapportmall för humanitära projekt.
n Se bilaga 2.16 Ekonomisk rapportmall för utvecklings och humanitära projekt.
Resultatredovisningskedjan De resultat som uppnås med medel som kanaliserats med
stöd från PMU/Sida måste mätas och redovisas på ett
tydligt sätt. Nedanstående bild visar den kedja av aktörer
som är involverade i det humanitära biståndet. Pilarna åt
höger visar hur i huvudsak finansiellt stöd och resurser
kanaliseras, och pilarna åt vänster visar hur resultat redo-
visas. Varje aktör i kedjan har ansvar både för att förvalta
medel och för att redovisa resultat. Varje aktör har också
sin specifika funktion och verksamhet. Finansiärer och för-
medlare av stöd är dessutom tillsammans ansvariga inför
målgruppen, dvs. inför de människor som lever i fattigdom
och utgör fokus för all verksamhet.
En viktig funktion för biståndsaktörerna i Nord är att
ständigt kommunicera värdet av att det humanitära stödet
kanaliseras via lokala enskilda organisationer. Humanitära
insatser som genomförs av lokala trosbaserade organisa-
tioner ifrågasätts nämligen ofta. PMU arbetar därför aktivt
med att skapa engagemang och en positiv debatt genom
att i media i Sverige och i övriga Europa lyfta fram insatser
och program som genomförs med medel från PMU, Sida
eller ECHO.
H. Bilageförteckning
Följande bilagor finns till avsnitt 4:
n Bilaga 4.1 Policy for Coordination of, and Visibility in, Humanitarian Assistance
n Bilaga 4.2 Miljökonsekvensbedömning för humanitära projekt
n Bilaga 4.3 The Humanitarian Charter
n Bilaga 4.4 Mall för Logical Framework Approach (LFA)
n Bilaga 4.5 Ansökningsmall för humanitära projekt
n Bilaga 4.6 Budgetmall för humanitära projekt
n Bilaga 4.7 Bedömningsmall för humanitära projekt
n Bilaga 4.8 Skriftlig rapportmall för humanitära projekt
Dessa bilagor finns inte med i manualen, men de flesta
kan hämtas på www.pmu.se. Övriga skickas av PMUs
handläggare vid beredning av projekt.
Invånare i Sverige/EU-medborgare
Regering och riksdag/EU-parlamentet och
EU-kommissionen
Sida/ECHO
PMULokal
samarbets- partner
Målgrupp
avsnitt 5: Ekonomi och administration
74 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
Thailand 2008.
75P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
De regler, riktlinjer och rutiner för ekonomi och
administration som beskrivs i detta avsnitt gäller
för både utvecklingsprojekt och humanitära projekt.
Övriga regler och riktlinjer för dessa typer av insatser
kan man läsa om i avsnitt 2 Utvecklingsverksamhet
– projekt respektive avsnitt 4 Humanitärt bistånd.
Alla regler och riktlinjer för utbytesprogram, volontär-
bidrag, praktikantbidrag och stipendier finns under
respektive del i avsnitt 3 Utvecklingsverksamhet –
övrigt.
A. Vikten av god administration och redovisning Administration och redovisning är en stor och viktig
del av både utvecklingsprojekt och humanitära pro-
jekt. God administration, redovisning och ekonomisk
styrning hjälper lokal samarbetspartner att använda
resurserna effektivt och nå uppsatta mål. Det bidrar
också till att skapa förtroende för organisationen hos
målgrupp, svensk församling, finansiärer och samhäl-
let i stort. Biståndsvärlden blir alltmer professionali-
serad och varje organisation utsätts för konkurrens.
En väl fungerande ekonomisk styrning är därför en
förutsättning om man vill bedriva projekt. Allt pro-
jektsamarbete kräver ansvarighet och transparens.
Administration och redovisning kräver oftast mer
tid, resurser och kompetens än vad man tror då man
planerar ett projekt. Man bör därför redan från början
engagera personer med god kunskap om redovisning
och administration i organisationen och knyta dem
till projektet.
Det finns flera typer av avtal som styr projektverk-
samheten och olika slags insatser. Allmänt gäller
dock att det ska finnas samarbetsavtal mellan lokal
samarbetspartner och PMU samt mellan svensk
församling och PMU. För varje insats skrivs också ett
projektavtal mellan dessa tre parter. Utöver detta
skrivs ett projektledaravtal mellan projektledare och
lokal samarbetspartner.
Se följande bilagor:
n Bilaga 5.1 Mall för samarbetstavtal mellan svensk församling och PMU
n Bilaga 5.2 Mall för samarbetsavtal mellan lokal samarbetspartner och PMU
n Bilaga 5.3 Mall för projektavtal utvecklingsprojekt
n Bilaga 5.4 Mall för projektavtal humanitära projekt
n Bilaga 5.5 Mall för projektledaravtal
Intern styrning och kontrollEn organisations interna styrning och kontroll syftar
till att säkerställa att organisationen fullgör sina
uppdrag och uppnår sina mål, samt att projektmedel
och andra tillgångar hanteras och används på ett kor-
rekt sätt. Det är avgörande att organisationens och
projektets ledning skapar ett fungerande system för
intern styrning och kontroll samt att man följer upp
att systemet används.
En god intern styrning och kontroll är en
förutsättning för:
≠ att organisationens och projektets mål nås på
ett kostnadseffektivt sätt
≠ att ekonomisk rapportering och resultatrapporte-
ring till PMU är korrekt och sker i rätt tid
≠ att projektlandets lagar och regler följs liksom
allt övrigt som regleras genom de avtal som styr
projektverksamheten
En god intern styrning och kontroll bidrar till:
≠ att upptäcka och förhindra att projektmedel
eller tillgångar används fel, genom oegentligheter
och korruption eller genom enskilda personers
okunskap
avsnitt 5: Ekonomi och administration
Foto
:PM
U
avsnitt 5: Ekonomi och administration
76 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
≠ att skydda de personer som hanterar projektmedlen,
så att ingen enskild blir misstänkt om det uppstår
problem i den ekonomiska redovisningen
≠ att skapa en god ordning som möjliggör transparens
och ansvarighet
≠ att minska sårbarheten vid personalförändringar
≠ att skydda organisationens egna tillgångar och
resurser
En god intern styrning och kontroll kännetecknas av:
≠ att man gör en riskanalys, dvs. att man identifierar
de händelser som kan hindra projekt eller organisation
att uppnå sina mål
≠ att man bedömer sannolikheten för att en händelse
ska inträffa och vilken konsekvens det skulle få för
projektet eller organisationen
≠ att man vidtar åtgärder och inför kontroller för att helt
undvika dessa risker eller för att minska konsekven-
serna av en inträffad händelse
Lokal samarbetspartner har ansvar för att säkerställa att
projektadministrationen sköts på ett tillförlitligt sätt och
att den interna styrningen och kontrollen är tillfredstäl-
lande, bl.a. genom att man följer samtliga regler, riktlinjer
och rutiner i avsnitt 5 i PMUs projektmanual.
För att ytterligare hjälpa lokala samarbetspartner att
stärka intern styrning och kontroll har PMU tagit fram
två nya bilagor till avsnitt 5. Den ena är ett formulär som
används av PMU vid de avtalsrevisioner som genomförs
av alla lokala samarbetspartner. Formuläret kan också
användas för en intern avtalsrevision, där organisationen
upptäcker de områden som eventuellt behöver stärkas.
Den andra bilagan är en uppdragsbeskrivning som förkla-
rar syftet med PMUs avtalsrevision.
n Se bilaga 2.21: Uppdragsbeskrivning för avtalsrevision n Se bilaga 2.22: Formulär för avtalsrevision
Finansiärers kontroll och granskningPMU och Sida, eller annan finansiär, har rätt att besöka,
revidera och/eller utvärdera varje projekt som
finansieras helt eller delvis med deras medel. En gransk-
ning av användningen av projektmedel kan genomföras på
begäran av vilken som helst av de inblandade finansiärer-
na. Vid misstanke om oegentligheter och/eller korruption
gör PMU alltid en utredning.
77P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
1. Roller och ansvarsfördelning Projektets ekonomi och administration måste hanteras av minst tre personer – projektledare, ekonom och kassör. Dessa tre personer får inte vara släkt med varandra, dvs. de får inte vara föräldrar, barn eller syskon till varandra och inte heller make/maka till någon av de andra tre. De får dessut-om inte stå i ekonomiskt eller annat beroendeförhållande till varandra. Lokal samarbetspartner kan vid behov definiera ytterligare släktband eller relationer som ska undvikas för att stärka den interna kontrollen. Rollfördelningen mellan projektledare, ekonom och kassör beskrivs på nästa sida.
Projektledarens roll och ansvar:≠ Projektledaren ska attestera alla utbetalningar tillsam-
mans med ekonomen innan de verkställs, både kontan-ter, checkar, överföringsuppdrag etc. Utbetalningar till projektledare eller ekonom måste dock attesteras av överordnad (se 2. Attestordning nedan).
≠ Projektledaren ska kontrollera att siffrorna i den ekono-miska rapporten till PMU stämmer med bokföringen och att kassa- och banksaldon är verifierade och korrekta.
≠ Projektledaren ska underteckna de ekonomiska rapporterna till PMU tillsammans med ekonomen, och vid årsslut även tillsammans med revisor (se C. Regler och rutiner för ekonomi och administration).
Ekonomens roll och ansvar:≠ Ekonomen ska bokföra alla transaktioner/ekonomiska
händelser enligt riktlinjerna i D. Rutiner för bokföring. ≠ Ekonomen ska försäkra sig om att underlagen till de
ekonomiska transaktionerna är korrekta och innehåller alla de uppgifter som krävs.
≠ Ekonomen ska ta fram de rapporter projektledaren önskar ur bokföringen.
≠ Ekonomen ska sammanställa de ekonomiska rappor-terna till PMU och underteckna dem tillsammans med projektledaren, och vid årsslut även tillsammans med revisor (se C. Regler och rutiner för ekonomi och administration).
≠ Ekonomen ska stämma av bankkontot en gång i måna-den genom att jämföra kontoutdrag från banken med bokföringen, se riktlinjer för avstämning nedan.
Kassörens roll och ansvar:≠ Kassören ska verkställa utbetalningar, efter att projekt-
ledaren och ekonomen godkänt dem.≠ Kassören ska skriva kvitton för alla eventuella inkomster
till projektet.≠ Kassören ska föra en enkel kassabok på samtliga in- och
utbetalningar till kassan.
≠ Kassören ska stämma av kassan minst en gång i veckan, se riktlinjer för avstämning nedan.
≠ Kassören ska se till att större summor förvaras i kassaskåp.
2. Attestordning≠ Den lokala samarbetspartnern ska ha en fastställd
attestordning.≠ Alla ersättningar (som t.ex. reseersättningar eller
traktamenten) till projektledare och ekonom, eller till dem närstående personer, ska attesteras av överordnad enligt fastställd attestordning. Överordnad kan vara samfundsledare eller ordförande/medlem i styrelse eller projektkommitté.
3. Projektmedlens användningBeviljade projektmedel får endast användas enligt godkänd projektbeskrivning och budget. Projektmedel får inte lånas ut till annan verksamhet eller person (exv. till kyrka, organi-sation, pastor, överordnad, anställd/medarbetare, mis-sionär). Lån får heller inte förekomma mellan olika projekt finansierade via PMU.
4. Antikorruption Lokal samarbetspartner måste känna till PMUs policy för antikorruption och arbeta enligt denna. Lokal samarbets-partner måste aktivt förebygga samt genast stoppa och avslöja varje form av olaglig eller icke tillåten användning av projektmedel.
n Se bilaga 1.9 Policy för antikorruption.
5. Anställning av personal≠ All projektpersonal ska vara anställd av lokal samarbets-
partner. Det innebär att lokal organisation har arbets-givaransvaret och måste se till att projektlandets lagar och regler följs vad gäller anställningsvillkor, skatter, försäkringar och pension, etc. Dessa kostnader ska läg-gas in i budgeten för alla projekt finansierade via PMU
≠ Projektledare, ekonom och kassör behöver inte vara anställda endast för projektet/projekten. För mindre projekt kan exempelvis ekonomi- och/eller kassörsrol-len skötas av personer med liknande uppgifter inom organisationen. Projektet ersätter då endast den tid de använt för projektet. Regeln om minst tre olika personer gäller dock även för små projekt.
≠ Skriftliga anställningsavtal ska upprättas för all projektpersonal. ��
* Se ordlista
B: Regler och riktlinjer för ekonomi och administration
avsnitt 5: Ekonomi och administration
78 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
IT-PolicyLokal samarbetspartner ska ha en skriven IT-policy som är kommunicerad till all projektpersonal. Följande punkter bör ingå i policyn:
≠ Dator är en arbetsredskap som ska användas i projekt-administrationen. Dator får inte lånas ut till obehöriga, eller användas till egen verksamhet.
≠ Privat surfning på Internet får inte medföra merkostna-der för projektadministrationen. Annan privat använd-ning som kan skada eller förslöa systemen är förbjuden.
≠ Dator ska förvaras stöldsäkert.≠ Dator ska ha antivirusprogram installerat.≠ Dator ska skyddas av lösenord, som byts regelbundet.
Lösenordet bör bestå av stora och små bokstäver samt siffror, tillsammans minst 8 tecken. Lösenordet får inte meddelas andra personer.
≠ Bokföringsprogram ska ha ett eget lösenord på använ-darnivå. Lösenordet ska bytas regelbundet, och bör bestå av stora och små bokstäver samt siffror, tillsam-mans minst 8 tecken. Lösenordet får inte meddelas andra personer.
≠ Back-up på ska göras minst en gång i veckan. Back-up-kopian ska förvaras stöldsäkert och i en annan byggnad än datorn.
Kontoplan*≠ Ansökande lokal samarbetspartner ska göra en konto-
plan för projektet enligt PMU budgetmall, som skickas av ansvarig PMU-handläggare.
≠ När projektet är godkänt tar PMU fram en ekonomisk rapportmall med den godkända kontoplanen. Mallen används för den ekonomiska rapporteringen till PMU.
≠ Lokal samarbetspartner bör lägga upp projektets bok-föring enligt godkänd kontoplan. Detta underlättar för både organisationen, projektledaren, ekonomen och revisorn.
Räkenskapsår*Räkenskapsåret ska vara kalenderår (1 jan–31 dec). Om lokal samarbetspartner måste ha ett annat räkenskapsår pga. projektlandets lagar, ska detta kommuniceras skriftligt till PMU, och godkännas skriftligt av ansvarig handläggare.
≠ Skriftliga arbetsbeskrivningar ska upprättas för projekt-personal med centrala funktioner, t.ex. projektledare, koordinator, ekonom och kassör.
≠ Lokal samarbetspartner ska ha nedskrivna interna regler för närvaro, frånvaro, normal arbetsvecka, semester etc. Lokal samarbetspartner ansvarar för att de interna reglerna följs.
6. Löner ≠ Endast personer som arbetar i projektet får budgeteras
och kostnadsföras i projektet. ≠ De löner som kostnadsförs i projektet ska motsvara
uppskattad, nedlagd arbetstid i projektet.≠ Lönerna för projektpersonalen bestäms av lokal sam-
arbetspartner, så att organisationen kan ha en gemensam lönepolicy för all sin personal. Kom ihåg att i samband med planering av ett projekt beräkna och budgetera för löneökningar.
≠ Lokal samarbetspartner måste se till att en person som arbetar i flera projekt, oberoende av finansiär, inte får lön för mer än en sammanlagd heltidstjänst, dvs. 100 %.
≠ Lokal samarbetspartner ska betala ut alla löner till projektpersonalen och bokföra dessa i sin ordinarie bokföring.
≠ Projektet debiteras för löner till projektpersonalen. I projektets bokföring ska det klart framgå vilka personer och tjänster det rör sig om, och hur många procent av deras totala arbetstid som lagts ner på projektet under perioden.
≠ Lönekostnader ska bokföras löpande för att möjliggöra god uppföljning.
7. Lagar och regler gällande redovisning och skatter
≠ Lokal samarbetspartner ansvarar för att följa nationella redovisnings- och skatteregler.
Notera att avvikelser från ovanstående regler och riktlinjer måste kommuniceras skriftligt till PMU InterLife, och godkännas skriftligt av ansvarig hand-läggare, innan avvikelsen genomförs.
��
* Se ordlista
C. Regler och rutiner för ekonomi och administration
��
79P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
Rekvisition och utbetalning av medel ≠ Rekvisition av projektmedel måste göras på den ekono-
miska rapporten, med undantag av den första rekvisitio-nen som dock måste göras skriftligt av projektledaren, t.ex. via e-post.
≠ Den begärda summan ska täcka den kommande rap-portperiodens behov. Vid beräkning av behovet måste man räkna in vad projektet har kvar i kassa- och bank från förra perioden.
≠ PMU gör utbetalning av medel endast sedan under-tecknade ekonomiska och skriftliga rapporter skickats till PMU och godkänts. Vid årsslut, eller oftare för vissa projekttyper, måste även rapportering från revisor ha inkommit enligt aktuell revisionsinstruktion och ha godkänts av PMU.
≠ När rekvirerade medel har mottagits ska en bekräftelse av mottagen summa skickas till ansvarig handläggare på PMU, t.ex. via e-post.
≠ Notera att PMU aldrig betalar för kostnader som upp-kommit innan ett projekt beviljats.
Bankkonto och ränta≠ Medel från PMU ska betalas ut till och hållas på separat
bankkonto. Kontot ska innehas av samarbetsorganisa-tionen och tecknas av minst två personer i förening.
≠ Eventuell ränta ska tillfalla projektet och redovisas i den ekonomiska rapporten till PMU.
≠ Kopia av bankontoutdrag med banksaldo per sista dagen av räkenskapsåret (den 31 december, eller annan dag om annat räkenskapsår överenskommits med PMU), ska skickas till PMU tillsammans med den ekonomiska rapporten vid årets slut.
≠ Ändring av bankkonto ska begäras skriftligt i bilaga 5.3c Avtalsförändringsmall – bankkonto, och måste godkän-nas skriftligt av ansvarig handläggare på PMU.
ValutakursvinsterVinster som uppstår på grund av variationer i växlings-kursen, och som resulterar i en ökning av mottagna medel jämfört med budget i lokalvaluta, ska användas i projektet inom ramen för godkänd projektbeskrivning. De regler som finns beskrivna under F. Budgetuppföljning gäller även vid växelkursvinster.
Inköp/Upphandling i fält≠ En skriftlig prisjämförelse ska göras vid alla inköp som
överstiger 20 000 SEK.≠ Upphandling av varor eller tjänster som överstiger
50 000 SEK ska ske i konkurrens och enligt bilaga 5.7 Riktlinjer för inköp/upphandling av varor och tjänster.
≠ Alla upphandlingar och prisjämförelser måste dokumen-teras skriftligt och arkiveras.
För fullständiga riktlinjer, se:
n Bilaga 5.7: Riktlinjer för inköp/upphandling av varor och tjänster
n Bilaga 5.8: Mall för dokumentation vid upphandling
Inköp via Sverige≠ Inköp ska i första hand göras
i projektlandet eller i regionen.≠ Vid planerat inköp via Sverige måste projektledaren
kontakta ansvarig handläggare på PMU för ett godkännande.
≠ Efter godkännande skickas inköpsorder, attesterad av projektledare och ekonom, till handläggaren, som kontaktar PMUs inköpsavdelning i Vårgårda.
Projektfordon≠ Fordon som köpts för projektmedel ska användas för
projektverksamheten, och en körjournal ska upprättas. ≠ En plan för överlämnande av fordon ska föreslås i
slutrapporten. I första hand ska fordon användas för fortsatt projektverksamhet, eller för liknande verksam-het. Om det inte finns fortsatt projektverksamhet eller liknande verksamhet, ska fordonet säljas till marknads-pris och intäkten bokföras och rapporteras i projektet innan det avslutas.
För fullständiga riktlinjer, se bilaga 5.9: Riktlinjer för användning av projektfordon.
LagerVid inköp av varor i små eller stora volymer, till ett sam-manlagt högt belopp, ska ett eller flera lager upprättas. Projektledaren ska i samråd med lokal samarbetspart-ner bedöma huruvida ett lager bör upprättas.
≠ Lagret bör administreras av tre personer.≠ En lagerbok ska upprättas≠ Lagret inventeras inför revisionen den 31 december
varje år och stäms då av mot lagerboken.≠ Lagerbok ska finnas tillgänglig vid revision och kan
eventuellt begäras in av PMU. Vid inköp av varor i små eller stora volymer, till ett sammanlagt mindre belopp, räcker det med en enklare hantering, t.ex. att en person ansvarar för en enkel lagerbok och inventering.
För fullständiga riktlinjer, se bilaga 5.10: Riktlinjer för lager och övriga projekttillgångar.
Inventarier≠ All utrustning och alla inventarier som köps in av
projektet ska märkas och numreras, så att det fram-går vilket projekt de tillhör.
≠ En inventarielista ska upprättas för utrustning ��
��
avsnitt 5: Ekonomi och administration
80 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
och inventarier som projektet köpt in eller förfogar över.
≠ Inventarielistan ska uppdateras i samband med inköp av inventarier och ska stämmas av minst en gång per år av minst två personer, då man kontrollerar att alla inventarier på listan existerar, deras status, att de används på rätt plats och för rätt ändamål etc. Den årliga avstämningen ska dokumenteras, signeras och förvaras tillsammans med övrig projektdokumentation.
≠ Inventarielista ska finnas tillgänglig vid revision och kan eventuellt begäras in av PMU.
För fullständiga riktlinjer, se bilaga 5.10: Riktlinjer för lager och övriga projekttillgångar.
Avskrivning*Tillgångar som köpts in till projektet, t.ex. fordon och inven-tarier, eller byggnader som uppförts inom projektet, ska inte skrivas av. Hela kostnaden ska bokföras direkt i projektet vid inköp eller bygge.
Rapporter ≠ De ekonomiska rapporterna ska skrivas på PMU
rapportmall för projektet. ≠ Ekonomiska rapporter skickas varje kvartal, om inget
annat meddelats. Rapporter ska finnas i original på PMU senast sex veckor efter avslutat kvartal. Det kan också vara bra att skanna de underskrivna original-rapporterna och skicka dem via e-post till ansvarig PMU-handläggare, eller att faxa dem, innan de läggs på posten. Det är viktigt att alla rapporter är kontroll-räknade innan de skickas.
≠ Kopia av rapporter skickas till svensk församling. ≠ Observera att den sista kvartalsrapporten i räken-
skapsåret samtidigt är den ekonomiska årsrapporten. Den måste verifieras och skrivas under av den av PMU godkända, kvalificerade revisorn.
n Se bilaga 2.16 Ekonomisk rapportmall för utvecklings- och humanitära projekt.
Revision ≠ Revision av projekt finansierat av PMU med stöd från
Sida eller annan finansiär ska genomföras enligt PMUs revisionsinstruktioner för utvecklings och humanitära projekt.
≠ Revisionen ska utföras av kvalificerad revisor, enligt PMUs definition, och enligt internationellt erkänd revi-sionsstandard, ISA. Innan projektstart måste revisions-byrån/revisorn godkännas av PMU.
≠ Efter avslutad revision ska revisorn skriva en re-visionsrapport och en granskningsrapport (Mana-gement Letter). Lokal partner ska bifoga sitt svar, Management response, på revisorns rekommenda-tioner i Management Letter. Svaret skickas tillsam-mans med revisorns rapportering till PMU.
≠ Projekt måste revideras efter varje årsslut, samt vid projektets slut. Revision måste också göras vid ett eventuellt projektledarbyte.
För fullständiga riktlinjer, se bilaga 5.11a: Revisionsinstruk-tioner för utvecklings och humanitära projekt.
Återbetalning av icke förbrukade medelProjektmedel som inte förbrukats inom avtalad projekttid, ska redovisas och återbetalas till PMU, alternativt överföras till ett annat projekt efter att ansvarig handläggare på PMU skriftligt godkänt överföringen.
Förvaring och arkiveringAllt bokföringsmaterial och annan relevant dokumenta-tion ska under projekttiden förvaras på en säker plats där projektansvariga har tillgång till den. Efter projektets slut ska materialet arkiveras och förvaras stöld- och brandsäkert under minst 10 år. Information om var materialet förvaras ska lämnas till PMU i slutrapporten.
Notera att avvikelser från ovanstående regler och rutiner måste kommuniceras skriftligt till PMU InterLife, och godkännas skriftligt av ansvarig handläggare, innan avvikelsen genomförs.
��
* Se ordlista
81P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
BokföringsprinciperFrån och med 2011 ska lokal samarbetspartner ange vilken bokföringsprincip som används i redovisningen. Detta anges i en bilaga som bifogas den ekonomiska rapporten vid årets slut.Det finns två olika bokföringsprinciper:Principen bokföringsmässiga grunder innebär att alla utgifter och inkomster som hör till ett räkenskapsår ska kostnads- respektive intäktsföras och påverka räken-skapsårets resultat. En affärshändelse bokförs när den utförs, inte när den betalas. De inkomster och utgifter som hör till kommande räkenskapsår periodiseras, dvs. bokförs som tillgångar respektive skulder i bokslutet för innevarande år. De ska sedan intäkts- respektive kostnadsföras kommande år. Kontantprincipen är en förenklad form av bokföring där affärshändelsen bokförs då den betalas. Vid räkenskaps-årets utgång ska dock alla obetalda fordringar och skulder bokföras.
Löpande bokföringAll bokföring ska göras löpande, dvs. senast nästa arbets-dag eller snarast möjligt.
Huvudbok *≠ En ny bokföring läggs upp för varje projekt, så att denna
klart separeras från den lokala samarbetspartnerns övriga bokföring.
≠ Projektets bokföring bör vara upplagd enligt den av PMU godkända kontoplanen, så att det enkelt går att härleda beloppen i den ekonomiska rapporten från bokföringen. Detta gäller både resultat- och balanskonton.*
Kassa och kassabok≠ En enkel kassabok ska föras manuellt, även om bokfö-
ringen sker med hjälp av dator.≠ Kassan är till för mindre utgifter. Större utgifter betalas
via bankkonto.
Avstämningar≠ Kassaboken stäms av minst en gång i veckan av kas-
sören genom att kassan räknas. Avstämningen doku-menteras enligt en egen mall där man anger datum för avstämningen, vem som räknat kassan, beloppet i kassan samt beloppet enligt kassaboken. Eventuella dif-ferenser måste redas ut och korrigeras. Den dokumen-terade avstämningen ska godkännas och skrivas under av ansvarig projektledare, eller den som projektledaren delegerat detta ansvar till. Vid mycket stora kontantkas-sor bör två personer närvara vid avstämningen.
≠ Bankkontot stäms av en gång i månaden av ekono-
men genom att kontoutdrag från banken jämförs med bokföringen. Vid fel i bokföringen, kontrollerar man om samtliga verifikationer har blivit bokförda och om belop-pen stämmer. Avstämningen dokumenteras enligt en egen mall där man anger datum för avstämningen och vem som gjort den samt en beskrivning av differensen mellan bankkontoutdrag och bokföring. Den doku-menterade avstämningen ska godkännas och skrivas under av minst två personer, varav en ska vara ansvarig projektledare eller överordnad om fler projekt använder samma bankkonto. Därefter korrigeras bokföringen.Notera att avstämning av bankkonto ska vara möjligt att genomföra även om flera projekt använder ett bank-konto.
≠ Samtliga balanskonton (även t.ex. fordranskonton, skuldkonton) ska stämmas av regelbundet enligt samma principer som för bank och kassa. En specifika-tion av de affärshändelser som utgör utgående balans ska tas fram vid avstämningen.
Verifikationer*≠ Varje transaktion/ekonomisk händelse ska dokumen-
teras med ett underlag/en verifikation som intygar att transaktionen inträffat.
≠ Alla transaktioner /ekonomiska händelser ska doku-menteras med kvitto/faktura som utfärdats av den som tillhandahåller varan eller tjänsten. Denna regel gäller även i sådana lokala situationer där möjligheten att få kvitto/faktura kan medföra högre pris eller ökade trans-portkostnader i samband med inköp.
≠ En verifikation ska innehålla följande information: datum, en kort beskrivning av vad händelsen gäller, be-lopp, inblandade parter (t.ex. köpare och säljare), samt en eventuell hänvisning till underlag som inte förvaras tillsammans med verifikationen (t.ex. seminariedoku-mentation, avtal).
≠ Verifikationerna ska numreras både på verifikationen och i bokföringen.
≠ Vid rättelse i bokföringen ska ny verifikation göras. Rät-telser i bokföringen ska attesteras av projektledare.
≠ Om säljaren inte kan lämna ett kvitto, kan man i undan-tagsfall, för mindre belopp, skriva en egen verifikation med följande information: datum, en kort beskrivning av affärshändelsen, belopp, namn på inblandade parter, samt en eventuell hänvisning till underlag som inte för-varas tillsammans med verifikationen (t.ex. avtal). Både säljare och köpare ska skriva under verifikationen. En egen verifikationen ska attesteras av projektledaren.
≠ Seminarier som genomförs i projektverksamheten ska dokumenteras med deltagarlistor och schema,
D. Rutiner för bokföring
* Se ordlista
��
avsnitt 5: Ekonomi och administration
82 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
förutom de kvitton eller fakturor som mottas. För fullständiga riktlinjer kring seminariedokumentation, se bilaga 5.13: Riktlinjer och mallar för dokumentation av seminarier.
Inbetalningar*≠ Kvittoblock med numrerade kvitton i tre exemplar
används för att kvittera alla inbetalningar.≠ Ett kvitto ska innehålla följande information: datum,
vad betalningen gäller, belopp och inblandade parter.≠ Originalkvitto lämnas till inbetalaren. Den första kopian
används som verifikation i bokföringen och den andra lämnas kvar i kvittoblocket.
Utbetalningar≠ Utbetalning sker med hjälp av en numrerad betalnings-
order i två exemplar, som attesteras av projektledaren och ekonomen.
≠ En utbetalningsorder ska innehålla följande information: datum, motpartens namn, adress och/eller telefon-/mobilnummer, belopp och vad betalningen gäller. Till betalningsordern bifogas underlag som exempelvis fakturor och kvitton.
≠ Originalet av betalningsordern används som verifikation i bokföringen, medan kopian förvaras i nummerordning tillsammans med övriga betalningsorder.
Förskott≠ Förskott får inte bokföras som en kostnad utan ska
bokföras som en fordran på ett balanskonto.≠ Det måste framgå av bokföringen vilka personer som
mottagit förskott.≠ När förskott betalas ut ska följande information skrivas
på betalningsordern: person, ändamål, belopp, datum för förskott och eventuellt också preliminärt datum för redovisning. Betalningsordern ska skrivas under av den som tar emot förskottet och attesteras av projektleda-re. Förskott till projektledaren attesteras av överordnad enligt fastställd attestordning. Originalet av betalnings-ordern används som verifikation i bokföringen.
≠ Förskott ska redovisas med originalkvitton. Summan av kvittona ska överensstämma med kostnaden i bokfö-ringen och lista på förskott. Balanser ska återbetalas.
≠ När eventuella balanser återbetalas till kassören ska kassören skriva ett kvitto på återbetalat belopp. En hän-visning till verifikationsnumret på förskottet bör göras i bokföringen och på kvittot.
≠ Lokal samarbetspartner ska ha regler för inom vilken tid förskott ska redovisas och rutiner för åtgärder som vidtas om förskott inte redovisas i tid.
≠ Inga nya förskott får lämnas till en person med oredovi-sade förskott där tidsfristen löpt ut.
≠ När förskottet redovisas ska kostnaden godkännas av projektledare och ekonom innan den bokförs.
≠ Avstämning av förskott ska göras minst en gång per må-nad genom att man i bokföringen kontrollerar vilka för-skott som har redovisats. Avstämningen dokumenteras enligt en egen mall där man anger datum för avstäm-ningen, person som gjort avstämningen, personer med ännu inte redovisade förskott samt belopp per person. Summan av dessa belopp ska stämma med balansen i bokföringen.
≠ Samtliga förskott ska vara redovisade eller återbetalade när projektet avslutas.
Löneförskott≠ Lokal samarbetspartner ska ha regler för hur löneför-
skott ska hanteras och inom vilken tid de ska regleras ≠ Ett löneförskott får inte överstiga motsvarande en
månadslön. ≠ Löneförskott som inte är reglerade vid projektavslut ska
återbetalas till projektet.≠ Löneförskott får inte bokföras som en kostnad utan ska
bokföras som en fordran på ett balanskonto.
Lönelista≠ För varje månad ska lokal samarbetspartner upprätta
en lönelista. Lönelistan ska innehålla namn på alla personer som får lön den aktuella månaden, samt för varje person: bruttolön, skatteavdrag och andra avdrag som gjorts samt den utbetalade lönen. Vid kontant utbetalning av lön ska lönelistan, eller ett separat löne-besked som häftas ihop med lönelistan, signeras av den anställde när han/hon tagit emot lönen. Bruttolönen på lönelistan ska stämma överens med överenskommen lön i anställningsavtal.
Notera att avvikelser från ovanstående rutiner måste kommuniceras skriftligt till PMU, och godkännas skrift-ligt av ansvarig handläggare, innan avvikelsen genom-förs.
��
83P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
PMU skickar en budgetmall tillsammans med övriga
ansökningsmallar, då svensk församling tillsammans med
lokal samarbetspartner ansöker om ett utvecklingsprojekt,
eller då lokal samarbetspartner ansöker om ett humani-
tärt projekt. Budgetmallen innehåller viktiga instruktioner
om hur man lägger upp budget och kontoplan m.m. När
ansökan och budget beviljats skickar PMU ett startpaket
till lokal samarbetspartner och svensk församling som
innehåller ett brev om godkännande (Letter of Confirma-
tion), rapportmallar, revisionsinstruktioner, avtal som ska
undertecknas m.m.
Fullständig information om ansöknings och rapportmal-
lar finns i avsnitt 2. Utvecklingsverksamhet – projekt
respektive avsnitt 4. Humanitärt bistånd.
Budgetuppföljning på totalnivå bör göras i svenska kronor (SEK). Projektbudgeten godkänns i SEK och total-budget framgår av projektavtalet. Motsvarande belopp i lokalvaluta finns angivet i budgeten och i den ekonomiska rapportmallen.
Växelkursändringar under projektets gång kan göra att den utbetalade summan i lokalvaluta vid projektets slut inte stämmer med det belopp som angavs i den beviljade budgeten. Därför är det viktigt att kontinuerligt följa upp hur mycket den mottagna lokalvalutan motsvarar i SEK. Motsva-righeten i SEK visas i den ekonomiska uppföljningsrapport som PMU skickar, se Ekonomisk uppföljningsrapport från PMU på nästa sida. Utrymme för eventuella växelkursänd-ringar bör budgeteras under posten ”Oförutsett”.
Om man vid budgetuppföljningen upptäcker att det finns risk för avvikelser från godkänd budget finns det tre alterna-tiv: att göra en mindre omfördelning mellan budgetposter, eller att ansöka om en budgetförändring eller ett budget-tillägg.
Observera att förändringar som inte följer nedanstående regler kan leda till att lokal samarbetspartner blir återbetal-ningsskyldig.
1. Smärre avvikelser/ Omfördelning mellan budgetposter Smärre avvikelser från enskilda budgetposter tillåts om:
≠ godkända aktiviteter inte förändras utan genomförs helt enligt projektbeskrivningen.
≠ avvikelsen från budgetposten är max 10 %.≠ avvikelsen kompenseras med neddragning av en eller
flera andra budgetposter, så att totalbudgeten inte påverkas.
≠ avvikelsen inte innebär att man överskrider någon av de procentsatser som PMU har fastställt för vissa bud-getposter. För detaljer, se bilaga 2.10: Budgetmall för
utvecklingsprojekt, alternativt bilaga 4.6: Budgetmall för humanitära projekt.
Detta innebär att enskilda budgetposter tillåts avvika med max 10 % utan revidering av budget. De uppkomna budgetavvikelserna måste dock kommenteras i den skrift-liga periodiska rapporten. Samtliga budgetavvikelser måste dessutom förklaras i den skriftliga slutrapporten.
Om man riskerar att överskrida en budgetpost med över 10 %, måste man i förväg få skriftligt godkännande från ansvarig PMU-handläggare.
Notera att budgetposten ”Oförutsett” är en buffert i budgeten som endast kan användas för att öka godkända budgetposter, vid exempelvis prisökningar eller valutaför-luster. Beslut om användning av medlen i budgetposten ”Oförutsett” fattas av PMU.
2. Större budgetförändringar/ revidering av budget*En budgetförändring, dvs. en revidering av budgeten, krävs om:
≠ budgetavvikelsen innebär att de godkända projekt-aktiviteterna ändras.
≠ förändringen innebär att man överskrider någon av de procentsatser som PMU har fastställt för vissa bud-getposter. För detaljer, se bilaga 2.11: Budgetmall för utvecklingsprojekt, alternativt bilaga 4.6: Budgetmall för humanitära projekt.
Vid behov av budgetrevidering måste lokal samarbetspart-ner, efter avstämning med svensk församling, kontakta an-svarig PMU-handläggare. PMU skickar då en budgetföränd-ringsmall, där man fyller i förslag på omfördelning mellan budgetposterna och motiverar behovet av ändringar. Lokal samarbetspartner får ett skriftligt besked från handlägga-ren och vid beviljande en ny ekonomisk rapportmall med en reviderad, godkänd budget. Svensk församling får en
F. Budgetuppföljning
��
E. Ansöknings – och rapportmallar
avsnitt 5: Ekonomi och administration
84 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
kopia på beslut och eventuell rapportmall.Notera att en budgetförändring inte ökar projektets totala
budget i SEK.
3. Budgettillägg*Ett budgettillägg behövs om:
≠ totalbudgeten kommer att överskridas.Om man redan har försökt anpassa aktiviteter och kostna-der efter godkänd budget enligt ovan, och detta inte räcker, kan man ansöka om ett budgettillägg. För utvecklings-projekt ansöker svensk församling tillsammans med lokal samarbetspartner till PMU. Svensk församling kontaktar PMUs handläggare, som skickar en budgetförändringsmall till lokal samarbetspartner. Lokal partner fyller i förslag på
ny totalbudget och omfördelning mellan budgetposter samt motiverar behovet av ett tillägg. Budgettillägget kräver egeninsats från svensk församling. Svensk församling och lokal samarbetspartner får ett skriftligt besked från hand-läggaren och vid beviljande en ny ekonomisk rapportmall med en reviderad, godkänd budget.
Vid behov av budgettillägg för humanitära projekt kontaktar den lokala samarbetspartnern PMU direkt. I övrigt är handläggningen densamma som för utvecklings-projekt.
n Se bilaga 5.12: Mall för budgetförändring och budgettillägg.
��
PMU skickar varje kvartal en ekonomisk uppföljningsrap-
port till projektledaren, där budget jämförs med utfall.
Rapporten är ett viktigt instrument för att följa upp budget
mot utfall och underlättar för lokal samarbets-partner
att följa upp den totala förbrukningen av medel i SEK
och budgeterade kostnader i Sverige. I den ekonomiska
uppföljningsrapporten finns en detaljerad information om
innehållet, men här följer en kort förklaring.
≠ Uppföljningsrapporten är en sammanställning av de
ekonomiska rapporter som skickats till PMU och even-
tuella kostnader bokförda i Sverige, t.ex. kostnader för
utrustning köpt i Sverige. Den visar även hur mycket
SEK som är utskickat till lokal samarbetspartner för
projektet under aktuell period och hur stor del av detta
som inte förbrukats och därmed inte återrapporterats
till PMU i ekonomiska rapporter.
≠ Perioden som uppföljningsrapporten avser finns
angiven under rubriken ”Rapportperiod”.
≠ Alla belopp i uppföljningsrapporten är i SEK.
≠ Redovisningen sker på kontonivå.
≠ Den ekonomiska uppföljningsrapporten från PMU är
uppdelad i tre olika rapporter:
1. Rapporten ”Budgetuppföljning” visar alla kostnader i
Sverige och i projektlandet och ger en helhetsbild av
projektekonomin.
2. Rapporten ”Kostnader i Sverige/projektlandet” ger
samma information som föregående rapport, men
delar upp kostnader bokförda i de olika länderna.
3. Rapporten ”Detaljer” redovisar de transaktioner
som gjorts.
Innan budgetuppföljning görs i fält, måste man kontrollera
vilken ekonomisk rapport till PMU som är den senast bok-
förda i PMUs uppföljningsrapport. Detta framgår av rap-
porten ”Detaljer”. Man måste sedan lägga till den förbruk-
ning som skett i fält efter den i Sverige senast bokförda
ekonomiska rapporten.
Ekonomisk uppföljningsrapport från PMU
85P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
G. Bilageförteckning
Följande bilagor finns till avsnitt 5:
n Bilaga 5.1 Mall för samarbetsavtal mellan svensk församling och PMU
n Bilaga 5.2 Mall för samarbetsavtal mellan lokal samarbetspartner och PMU
n Bilaga 5.3 Mall för projektavtal utvecklingsprojekt
n Bilaga 5.4 Mall för projektavtal humanitära projekt
n Bilaga 5.5 Mall för projektledaravtal
n Bilaga 5.7 Riktlinjer för inköp/upphandling av varor och tjänster
n Bilaga 5.8 Mall för dokumentation vid upphandling
n Bilaga 5.9 Riktlinjer för användning av projektfordon
n Bilaga 5.10 Riktlinjer för lager och övriga projekttillgångar
n Bilaga 5.11a Revisionsinstruktioner för utvecklings- och humanitära projekt (projekt med slutdatum efter 2011-11-30)
n Bilaga 5.11b Mall för uppdragsbeskrivning för revision av utvecklings- och humanitära projekt (projekt med slutdatum efter 2011-11-30)
n Bilaga 5.12 Mall för budgetförändring och budget- tillägg
n Bilaga 5.13 Riktlinjer och mallar för dokumentation av seminarier
Dessa bilagor finns inte med i manualen, men de flesta
kan hämtas på www.pmu.se. Övriga skickas vid behov av
PMU s handläggare vid beredning av projekt, eller efter
godkännande.
ordlista:
86 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
Ansvarighet
Ansvarighet handlar om att göra tydliga avgränsningar för
ansvar. Den som har fått en uppgift utkrävs också ansvar
för verksamheten. Avgränsningarna skrivs in i t.ex. avtal
eller kontrakt.
Appreciative Inquiery (AI)
Se avsnitt 2 sid 27.
Egeninsats
Ett finansiellt bidrag till en utvecklingsinsats insamlat i
Sverige.
Folkbildning
En pedagogik och ett förhållningssätt som innebär ett
deltagaraktivt lärande, där allas erfarenheter och kun-
skaper tas tillvara. Folkbildning används som metod
inom utvecklingssamarbetet.
Förändringsteori
En teoretisk modell som förklarar hur förändring och
utveckling uppstår.
Holism
Ett synsätt där världen eller människan uppfattas som en
helhet, där alla delar hänger ihop och påverkar varandra.
Humanitärt projekt
En planerad, styrd och tidsbegränsad insats till stöd för
människor som drabbats av väpnad konflikt, krig eller
naturkatastrof.
Indikator
En kvantitativ eller kvalitativ faktor som används för att
mäta resultat eller visa på en förändring.
Internflykting
Person som är på flykt inom det egna landets gränser.
Intressent
En organisation, grupp eller person utanför själva
projektorganisationen som har förväntningar på projektet
eller som påverkar/påverkas av dess genomförande och
resultat.
Logical Framework Approach (LFA)
Ett verktyg som underlättar planering, genomförande och
resultatredovisning av ett projekt.
Se avsnitt 2 sid 27.
Målgrupp
Den organisation eller grupp som i första hand ska
påverka och kommer att påverkas av ett projekt.
Målgrupp översätts allt oftare med begreppet
huvudintressent.
Organisationsutveckling
Organisationsutveckling handlar om förändring inom
en organisation som syftar till att öka organisationens
kompetens, kunskaper och kapacitet som aktör i det
civila samhället.
Policy
Grundläggande regler och ramar för hur en verksamhet
ska bedrivas.
Poverty Reduction Strategy Papers (PRSP)
Ett lands strategi för att bekämpa fattigdomen i landet.
Praktikantbidrag
Bidrag till svenska ungdomar som vill lära mer om
utvecklingssamarbete eller församlingsarbete och göra
en praktisk insats i ett land. Se avsnitt 3c sid 47.
Program
En grupp av projekt eller insatser som syftar till att uppnå
gemensamma resultat och effekter i ett område.
Regionråd
En rådgivande samling inom svensk pingstmission som
planerar och beslutar om strategiska inriktningar inom
ett visst geografiskt område.
Stipendium
Finansiellt utbildningsstöd till en person för att stärka
kompetensen hos en lokal samarbetspartner.
Se avsnitt 3d sid 51.
Här förklaras några centrala begrepp i projektmanualen.
Om förklaringen är komplicerad hänvisar vi istället till aktuell sida i manualen, där begreppet finns definierat.
Avsnitt 1-4
87P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
Transparens
Transparens inom utvecklingssamarbetet innebär att man
öppet redovisar mål, syften, verksamhet och ekonomi.
Utbytesprogram
Program som främjar nya kontakter mellan intresse-
eller yrkesgrupper i Sverige och olika samarbetsländer
i Syd, och som syftar till en dialog om globala rättvise-
frågor. Se avsnitt 3a sid 37.
Utvecklingsprojekt
En planerad, styrd och tidsbegränsad insats som syftar till
långsiktig utveckling och hållbar förändring i ett avgränsat
område.
Volontärbidrag
Bidrag till yrkesutbildad person som genom träning och
rådgivning ska medverka till ökad kunskap och kompetens
hos lokal samarbetspartner. Se avsnitt 3b sid 41.
Värdegrund
En organisations eller grupps uppfattning om världen,
vilken ligger till grund för deras värderingar.
Avsnitt 5
Avskrivning
Innebär att anskaffningsutgiften för utrustning, inventarier,
byggnader etc. inte bokförs som en kostnad utan som en
tillgång, och att kostnaden sedan fördelas på det antal år
som motsvarar den beräknade ekonomiska livslängden.
Avstämning
När man vid ett bestämt datum stämmer av beloppen i
bokföring och bankbok mot kontoutdrag från banken eller
stämmer av pengarna i kassan mot beloppet i kassaboken.
Balanskonto
Konto i balansräkningen (se nedan). Kontot kan ligga under
tillgångar eller skulder.
Balansräkning
Visar organisationens ekonomiska ställning vid ett visst
tillfälle, exempelvis sista dagen på räkenskapsåret.
Balansräkningen består av två sidor, en tillgångssida
och en skuldsida. Tillgångssidan visar vilka tillgångar
organisationen äger, t.ex. likvida medel, fordringar,
maskiner eller inventarier. På skuldsidan finns poster
som banklån, leverantörsskulder, checkkrediter m.m.
Budgetförändring
En revidering av en budget som innebär att två eller flera
budgetposter förändras utan att totalbudgeten berörs.
Budgettillägg
Ett tillskott av medel som ökar totalbudgeten.
Huvudbok
Ett systematiskt upplägg av organisationens/
projektets redovisning på olika konton, vilket ger
en översikt över organisationens eller projektets
ställning och resultat.
Inbetalning
Likvida medel som kommer in till organisationen/
projektet.
Ingående balans
De belopp som överförs som ingående saldon på konton
för tillgångar och skulder i balansräkningen i början av
en ny period, t.ex. kvartal eller räkenskapsår. Saldona
på de olika kontona hämtas från utgående balans i
balansräkningen per sista dagen för föregående period.
Kassa
En organisations eller ett projekts likvida medel i form av
kontanter.
Kontoplan
Sammanställning över samtliga de konton
organisationen/projektet använder i sin bokföring.
ordlista:
88 P M U P R O J E K T M A N U A L n 2 0 1 2
Likvida medel
Tillgångar i bank och i kassa.
Räkenskapsår
Den tid som en organisations redovisning omfattar,
vanligtvis ett år.
Resultatkonto
Konto i resultaträkningen. Kontot kan ligga under
intäkter eller kostnader.
Resultaträkning
Hämtas från organisationens redovisning och visar i
sammandrag organisationens/projektets samtliga
intäkter och kostnader under en bestämd period.
Intäkter minus kostnader ger resultatet.
Skuld
Skyldighet att fullgöra en ekonomisk förpliktelse, t.ex.
att betala en faktura.
Tillgång
Resurser i form av bankmedel, fordringar, kassa, varor,
byggnader m.m.
Transaktion/ekonomisk händelse/affärshändelse
En händelse som påverkar organisationens/projektets
ställning, dvs. dess tillgångar eller skulder.
Utbetalning
Likvida medel som betalas ut från organisationen/
projektet.
Utgående balans
Saldona på kontona för tillgångar och skulder per kvar-
talets eller räkenskapsårets sista dag. Utgående saldo år 1
blir ingående saldo år 2 (se Ingående balans ovan).
Verifikation/verifikat
Ett skriftligt dokument, t.ex. ett kvitto eller en faktura,
som visar att en affärshändelse inträffat. För varje affärs-
händelse måste det finnas en verifikation/ett verifikat.
Illustrationer: Anders ParsmoFoto omslag: ComstockGrafisk form och produktion: Joakim Strandh, Strandh Grafisk Produktion #0790.Tryck: Lenanders Grafiska AB, #38179.
Denna produkt är finansierad med stöd av Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete). Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande PMUs.
länkar:
Här följer en lista över de hemsidor vi hänvisar till i projektmanualen,
tillsammans med några andra användbara hemsidor:
www.pmu.se PMU
www.sida.se Swedish International Development Cooperation Agency
www.un.org FN
www.undp.org/mdg Millenniemålen (engelska)
www.undp.org/french/mdg Millenniemålen (franska)
www.undp.org/spanish/mdg Millenniemålen (spanska)
www.millenniemalen.se Gemensam hemsida för svenska organisationer som arbetar med millenniemålen
www.unaids.org FNs program för hiv/aids
www.unesco.org FNs organ för utbildning, kultur och kommunikation
www.gapminder.org Statistik med illustrativa power point-presentationer
www.childrensworld.org Hemsida för barn om barns rättigheter
www.who.org Världshälsoorganisationen
www.wto.org Världshandelsorganisationen
www.hrw.org Human Rights Watch som bevakar mänskliga rättigheter i världen
www.ifrc.org/publicat/conduct Information om den internationella uppförandekoden Code of Conduct
www.reliefweb.int FNs hemsida för generell information om humanitära situationer, behov och planerade insatser
www.cdainc.com/dnh Hemsida där verktyget Do No Harm kan hämtas
www.unhcr.org/protect FNs information om flyktingkonventionen
www.sphereproject.org Information om The Sphere Handbook
Besöksadress: Regulatorvägen 11, HuddingePostadress: 141 99 STOCKHOLMTfn: 08-608 96 00E-post: [email protected]: www.pmu.se