Projekt

Sagor och berättelser

Hösten 2013 – Våren 2014

1

Ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt

innebär för oss…

Det kompetenta barnet

Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en

tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi

ser förmågor och olikheter som en tillgång.

Projekt

Ett levande projekt som genomsyrar och

synliggörs i hela verksamheten där vi utgår

från barnens intresse, förförståelse och

förutsättningar.

Medforskande och reflekterande pedagog

Barn och pedagoger förundras och utvecklas

tillsammans samt är lyhörda och utmanar

varandra.

Gemensamt framarbetad av förskolechef samt all personal på Klockargårds och Trollbergets förskola VT-2012

Miljön som tredje pedagog Första pedagogen- Barnet

Andra pedagogen- Den vuxne

Tredje pedagogen- Miljön

Miljö och material ska vara tillgängligt och

inbjudande samt främja lekfulla och kreativa

mötesplatser. Dagen ska fyllas med upplevelser,

utforskande, undersökande och skapande

- både inne och ute.

Pedagogisk dokumentation

En dokumentation blir pedagogisk när

pedagoger tillsammans med varandra

och tillsammans med barn reflekterar

kring barns undran och upptäckter samt

försöker förstå vad barnen förstår i olika

lärprocesser.

Hundra språk

Många olika sätt att uttrycka, skapa och

lära sig, där alla uttryckssätt är lika

viktiga för det livslånga lärandet.

Dialog

Att tillsammans kommunicera, samtala och

utveckla dialogen genom att vi skapar olika

mötesplatser (miljöer) där tankar och åsikter

respekteras.

2

Trollbergets förskolas mål inför läsåret 13/14 1. Ett gemensamt projekt på hela förskolan som tar olika vägar beroende på barnens intressen och nyfikenhet som vi håller i och tillsammans dokumenterar i ett bildspel som ”växer” under året.

2. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är levande.

Detta synliggör vi i dokumentationer.

3. Öka samarbetet mellan förskolans avdelningar.

4. Vårt Reggio- Emilia inspirerade arbetssätt genomsyrar vår verksamhet utifrån de sju ”hörnstenar” vi tagit ställning till. Vi synliggör detta i våra dokumentationer.

3

Normer och värden

2:1

Utveckling och

lärande 2:2

Barns inflytande

2:3

Förskola och hem

2:4

Plan mot

diskriminering och

kränkande

behandling

Förmåga att ta

hänsyn till och leva

sig in i andra

människors situation

samt vilja att hjälpa

andra.

Utveckla sin

skapande förmåga

och sin förmåga att

förmedla

upplevelser, tankar

och erfarenheter i

många

uttrycksformer som

lek, bild,

teckenskapande,

rörelse, sång och

musik, dans och

drama.

Utveckla sin

förmåga att förstå

och att handla efter

demokratiska

principer genom att

få delta i olika

former av

samarbete och

beslutsfattande

Att ge föräldrarna

möjligheter till

delaktighet i vår

verksamhet samt i

utvärdering av vårt

projekt.

Vår vision:

Jag kan, du kan,

tillsammans kan vi

mer!

Vi har i projektet valt att fokusera på följande strävansmål och riktlinjer ur förskolans läroplan Lpfö 98/10 samt följande vision ur vår plan mot diskriminering och kränkande behandling:

4

”Sagor och berättelser” Trollbergets förskola, Trollet

Varför:

Utifrån vår slutanalys av projektet ”I sagornas värld” ser vi att barnen visar

fortsatt intresse för sagor och berättelser. Därför väljer vi att kalla vårt fortsatta

arbete med sagor för ”Sagor och berättelser”.

Syfte/mål:

Att genom sagor och berättelser utmana barnen i de 100 språken. Med hjälp av

vårt projekt vill vi belysa kamratskap, samspel, språk och lek på ett lustfyllt

sätt.(vi vill berika barnens ordförråd och utveckla språkförmågan.)

5

S

Mmatik l

LekeLek

l

l

l

Matematik Språk

Samarbete

Teknik

Naturvetenskap

Drama Skapande

Likabehandlingsplan

l

Delaktighet och inflytande

Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla

barn som deltar. (Lpfö 98/10)

Kropp Motorik

6

Projekt Trollet Detta har barnen varit delaktiga i och dessa

vägar har projektet tagit:

Örtagården Målning av väggen

Sagan om Greta med skisser

Pussel av bilder från Örtagården

Skapande i rödlera

Drama i Örtagården Farmors hus med rekvisita

Overhead

Lärplatta

Närmiljö: Örtagården och Albinsro

Skattkartor

Ht 2013-Vt 2014 7

Inledning

Vi inledde läsåret med ett föräldramöte där vi bjöd in en logoped från

Kärnhuset som lyfte läsandets betydelse för barns språkutvecklingen i tidig

ålder.

Barn och pedagoger har tillsammans utforskat miljön i Örtagården

(Hallägraskogen).

Nyfikenhet är en stark drivkraft och vi ville veta vad som väcker barnens

intresse under våra utflykter.

Lärplattan är, för oss, ett nytt verktyg till dokumentation. Barnen har själva

fått fotografera bilder som sedan ska bli material till vårt projekt Sagor och

berättelser.

Med hjälp av bilderna får vi möjlighet att observera barnen och vilka

erfarenheter och kunskaper de har. Genom arbetet i grupper (Godisgruppen

och Ronjagruppen) erbjuds olika material och aktiviteter.

Augusti 2013 8

Föräldrarnas tankekarta Vilket lärande vill du att ditt barn ska få genom vårt projekt?

Våga berätta och uttrycka sig inför kompisarna.

Fantasi, skapande göra egna berättelser. Stimulera inlärning. Lära sig använda ord för att kommunicera. Lära sig lyssna och även uttrycka sig själv och dela med sig över reflektioner. Våga berätta en åsikt.

Lära sig lyssna på andras berättelse, och själv våga berätta.

9

Ronja-gruppen

Nu inför denna höst terminen startar vi med att dela in 21 barn i två mindre

grupper. Vi pedagoger har tillsammans med barnen kommit med förslag om

vad gruppen skulle heta. Barnen fick rösta två gånger var.

Vi var tydliga med att var och en måste få ha ett eget val

och att man behöver inte rösta som sin kompis.

Det blev en demokratisk röstning och vi pratade om vad det innebär.

Augusti 2013

Utveckla sin förmåga att förstå och

att handla efter demokratiska

principer genom att få delta i olika

former av samarbete och

beslutfattande. (Lpfö98/10)

10

Augusti 2013

När vi kom tillbaka till Örtagården så ville vi ge barnen en ny uppgift. Vi la

ut alla bilderna i naturen och barnen fick leta upp platserna på nytt. Några

platser gick lätt att hitta medan andra gav en större utmaning. Barnen

samarbetade och berättade för varandra under tiden som de letade.

Syftet med denna aktivitet var att ge tillbaka bilderna till barnen och

träna på att lyssna och berätta för varandra. Detta var något som

barnens föräldrar tog upp som en viktig punkt på vårt föräldramöte den

27 augusti när vi ställde frågan

”Vilket lärande vill du att ditt barn ska få genom vårt projekt?”.

Medforskande och reflekterande pedagog

Barn och pedagoger förundras och utvecklas

tillsammans samt är lyhörda och utmanar

varandra

11

Här har pedagoger och barnen valt ut bilder, från Örtagården.

Det här fotografierna kommer att ingå i vårat projekt ”Sagor och

berättelser”.

Vid ett möte med barnen tog vi fram fotografierna.

Barnen fick sedan gå runt i en cirkel och studera fotografierna i tysthet.

Därefter valde de ut ett foto att berätta om.

Pedagog :

-Kan du berätta varför valde du just den här bilden och vad föreställer den?

Syftet var att alla ska få möjlighet att våga berätta inför en grupp.

September-14. 12

. Det är en sten

med bokstäver.

P, O, R, M, H,

D, T, F, I, L, D,

J.

Augusti 2013

Kan du berätta om din bild?

Här är bilderna som barnen fotograferade med hjälp av lärplattan i Örtagården

och deras första berättelser om dem.

-Min pappa jobbar alltid med

såna dörrar.

-Det är någon som har bott där.

-Det var ritat på väggarna.

-Det var lite läskigt att gå in där.

-Jag tror det är en tjej som hade

gömt sig där inne.

-Jag var rädd.

-Den är 100 år.

Dialog

Att tillsammans kommunicera, samtala och utveckla

dialogen genom att vi skapar olika mötesplatser

(miljöer) där tankar och åsikter respekteras.

-Den är slemmig

och går långsamt.

13

September 2013

Här har barnen valt ut ett fotografi som de sedan har studerat och

avbildat med färgpennor.

Vi upplevde att barnen såg bilderna som gemensamt material och

de valde fritt utan att fokusera på vem som har fotograferat.

Bilderna och teckningarna blev nya redskap under ett möte då vi

tillsammans reflekterade över det vi gjort och barnen åter igen fick

berätta och lyssna på varandra

Hundra språk

Många olika sätt att uttrycka, skapa

och lära sig, där alla uttryckssätt är lika

viktiga för det livslånga lärandet. 14

Vi använd våra fotografier som pussel i samarbetslekar.

Dessa pussel hade olika svårighetsgrader.

I denna aktivitet kunde vi se att barnen samarbetade och använde sig av olika

strategier för att lösa uppgiften. Efter en stund fick barnen byta stationer och

vi skapade ny konstellationer.

September 2013

Att lägga pussel är bra

matematisk träning på att

noggrant titta på former för

att kunna få alla pusselbitar

på rätt plats. Genom att se

likheter när det gäller bild,

färg, form och läge söker de

sedan fler lämpliga bitar

och prövar sig fram.

(Barn och matematik,

Skolverket)

15

November 2013

Skapande av Örtagården

Här reflekterade och samarbetade barnen utifrån fotografierna från Örtagården.

Barnen fick möjlighet att återskapa sina egna minnesbilder från Örtagården. De

skissade först upp Örtagården och därefter målade de med olika sorters färg.

Dialog

Att tillsammans kommunicera, samtala och

utveckla dialogen genom att vi skapar olika

mötesplatser (miljöer) där tankar och åsikter

respekteras. 16

Sago-stund Syftet är att barnen ska bli inspirerade

och nyfikna att skapa sina egna sagor.

Vi valde medvetet ut en folksaga som vi

läste tillsammans. Vi skapade en ”magisk”

miljö kring sagoberättandet.

Några barn blev inspirerade av miljön och

andra av sagoberättandet.

Detta var en introduktion till att barnen

skulle få en upplevelse av hur man

använder sin fantasi.

Oktober 2013 17

Barnen har med hjälp av fotografierna från

Örtagården påbörjat egna sagor i vårt

projektarbete. Barnen arbetade i tre olika

grupper och skapade tre olika sagor. Sagorna

heter:

”Sniglis”, ”Törnrosa och häxan surtant” och

”Ninjago”.

Vi försökte synliggöra för barnen om den

”röda tråden” tillsammans med fotografierna de

valt. Vi samtalade kring hur en saga är

uppbyggd. Hur börjar en saga? Hur är

händelseförloppet? Hur avslutas sagan?

Vi samtalade med barnen kring hur vi kan

skapa sagorna. På vilket sätt kan vi göra ?

Vilket material kan vi använda ? Vi ville att

barnen skulle ”äga” sina sagor och att vi

använde oss av de ”hundra språken”. Vi

arbetade med en saga i taget. Vi började med

sagan om ”Sniglis”.

November 2013 18

Drama Här tydliggjorde vi händelseförloppet genom att dramatisera sagan om ”Sniglis”.

Vi tog med oss ett rött snöre som symboliserade den ”Röda tråden” i sagan. Vi såg att

det blev stor aktivitet mellan barnen och oss vuxna. Vi upplevde ett samspel kring det

verbala språket samt en kombination mellan kroppsuppfattning och rumsuppfattning.

Här diskuterade vi var de skulle gräva ner ”bokstavsstenen” ,

som fanns i sagan om ”Sniglis”. November 2013

19

Vi gav barnen möjlighet att använda olika uttrycksätt i sitt skapande av sagan

om ”Sniglis”. Här utmanade vi barnen med att rita sagan på overheadspapper

och sedan delge sagan till de övriga kompisarna.

Vi bjöd in barnen från Älvan att delta.

November 2013

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

självständighet och tillit till sin egen förmåga. (Lpfö 98/10)

20

November 2013

Här fick barnen ytterligare möjlighet att uttrycka sig i sagan om ”Sniglis”. I

rödleran skapades snigeln ”Sniglis” och myran Oskar. Här utvecklade

barnen sin skapande förmåga och förmedlade sina upplevelser med att

utforska med hjälp av rödleran.

Hundra språk

Många olika sätt att uttrycka, skapa

och lära sig, där alla uttryckssätt är lika

viktiga för det livslånga lärandet.

21

Uppstarten av sagan om ”Ninjago”

Utifrån dessa fyra fotografier skapades en saga som heter ”Ninjago.

Februari 2014

Här berättade författarna om sagan

”Ninjago”.

Vi uppmärksammade på att barnen visade stort intresse kring ”Ninjago” efter det

att de hade lyssnat på sagan. Detta gjorde att vi tog reda på fakta om ”Ninjago”. 22

Skisser av olika Ninjor.

Barnen tog reda på fakta om ”Ninjagos” ursprung. Ninja kan

översättas till en ”dold person”.

Det handlade om strider mellan de onda och de goda. Vi pratade

om de olika karaktärerna i vår saga. Vi samtalade om vilka roller

som finns i deras saga.

.

Här skissade barnen efter ”Ninjago” figurer som de hittade på

internet. Bland flickorna blev det ett stort intresse när de upptäckte att

det fanns en ”flick Ninja”.

Februari 2014. 23

”Ninjagovägg” Nu har vi pratat med barnen om hur vi ska gestalta sagan om ”Ninjago”.

Barnen har kommit fram till att de ville göra en miljö som ser ut som i ”Ninjago” med

Japanskt skelett tempel. Under arbetets process samtalades det om att göra en teater av sagan

”Ninjago”. Barnen hade tidigare kommit fram till att det fanns olika karaktärer i sagan.

Februari 2014 24

Här tillverkas rekvisita till ”Ninjago” sagan, som

kommer att bli en teater

Vi har vid några tillfällen spelat teater från sagan om ”Ninjago”. Vi har då spelat

utan rekvisita. Barnen har medverkat och filmat teatern och de upptäckte då att det

fattades rekvisita. Barnen sa bla: - Kan vi göra dörren ? Kan vi göra eldsnurran?

osv… För att ta reda på hur vi skulle skapa denna rekvisita gjorde barnen skisser. Vi

märkte ganska snabbt att rekvisitan var betydelsefull i teatern och flera saker

tillverkas för att teatern skulle få en helhet. Alla var intresserade och engagerade.

April 2014 25

Här har barnen använt återvunnet material

I flera veckor tillverkade vi olika rekvisita till vår

teater. Vi använde oss av olika material och olika

tekniker.

April 2014

Hundra språk

Många olika sätt att uttrycka, skapa och lära

sig, där alla uttryckssätt är lika viktiga för det

livslånga lärandet.

26

Här fick barnen möjlighet att använda sig

av ny teknik i sitt skapandet av rekvisita.

April 2014 27

Bild och ordjakt Här fick barnen i uppgift att samarbeta kring några av våra fotografier från Örtagården.

Gemensamt fick de leta upp de gömda fotografierna och fundera ut hur vilket ord som

förknippas med fotografiet. Varje fotografi benämndes med ett ord vad det föreställde.

Därefter skulle de skiva ner ordet . Vi ville se vilka olika strategier barnen använder sig

av. Vissa barn tog kommanot och andra var iakttagande. Här kunde vi pedagoger se och

höra hur de samarbetade och ljudade kring skriftspråket.

April 2014

- Jag tänkte. Fick hjälp av Mari

och jag kan många bokstäver

- Jag sa bokstaven A, För

jag har det i mitt namn

- Jag har sagt

bokstäverna

- Jag har

skrivit

- Vi turas om:

- Jag gjorde S

- Jag gjorde V

- Jag gjorde A

- Jag gjorde M

- Jag gjorde P

28

Utflykt till Örtagården

Vid nästa besök började vi med att jämföra de olika orden till fotografierna som

barnen skrev förra gången. De fick sedan leta upp platserna på Örtagården, där

fotografierna är tagna och bilda de ord som de föreställer. Barnen valde sin bokstav

som fanns i ordet och organiserade sig sedan för att bilda ordet. Orden är skapade

utifrån de nio fotografierna

Här upptäckte barnen som var åskådare

att de inte kunde ljuda ihop ordet för

att det var spegelvänt. Vi pedagoger

utmanade då barnen genom att ställa

frågan

- Hur ska ni placera ER, så att

åskådarna kan ljuda ihop ordet?

Maj 2014

29

Teater Här dramatiserade vi sagan om ”Ninjago”

genom att en pedagog läste upp sagan och

barnen agerade som skådespelare. Detta

spelades upp för de andra förskolebarnen.

”Skådespelarnas” kommentarer efter

dramatisering var bl.a – Det var nervöst och

konstigt.

April 2014

Responsen på dramatiseringen

från publiken, var att de tyckte

det var jättebra.

30

Avslutning på projektet

Vi bjöd in barnens föräldrar till vår avslutning på hembygdsgården på Trollberget.

Barnen spelade upp teatern sagan om ”Ninjago”. Det var även med på en tipsrunda

som handlade om vårt projekt ”Sagor och berättelse”.

Barnen tog ansvar för att rekvisitan kom till teaterplatsen.

Barn och föräldrar

genomförde tipsrundan

tillsammans.

Maj 2014 31

Föräldrars delaktighet i vår verksamhet

Förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. (Lpfö 98/10)

2013-2014 32