Workshop Utvecklingsplan2019-10-01

Introduktion

Trafikverkets forsknings- och innovationssatsning med syfte att bidra till det svenska godstransportsystemets omställning

till fossilfrihet.

Triple FLeveranser

• 21 utexaminerade doktorer• Innovationsprojekt för minst 200 MSEK• Årlig rapport• Årlig konferens• Kunskapsutbyte och kompetensuppbyggnad

Nationella godstransportstrategin:1. Konkurrenskraftiga och

hållbara godstransporter2. Omställning till fossilfria

transporter 3. Innovation, kompetens och

kunskap

Bidra till det svenska godstransportsystemets omställning till fossilfrihet.

Universitet och institut Samhälle Näringsliv

Organisation

PolicyTeknik Logistik

Mer energieffektiva fordon och farkoster

Reducerad användning av fossila bränslen

Ett mer transporteffektiv samhälle

21 doktorander

inno

vatio

nspr

ojek

t

Etableringsprojekten

System perspektivSystemövergripande utvärdering

UtvecklingsplanLogistik

Omvärldsanalys

TeknikOmvärldsanalys

PolicyOmvärldsanalys

Incitament & reglerKonsekvenser & krav

Utvecklingsplan

Syfte:

Att ta fram en färdplan för hur vi kan prioritera inom Triple F för att bidra till målet om omställning till fossilfrihet!

Översikt utvecklingsplan• Utvecklingsplanen för Triple F tas fram successivt och baseras bl.a. på

den Systemövergripande uppföljningen och Omvärldsanalysprojekten • Integrering av Omvärldsanalyserna till ett systemperspektiv • Metaanalys av forskningsfrågorna• Backcasting: Syftet är att stämma av mot etableringsprojekt Uppföljning

och värdera vad som krävs för att klara målet till 2030 och hur programmet bidrar på bästa sätt.

Målet är att utvecklingsplanen ska vara ett vägledande dokument som ligger till grund för prioriteringar och grund för att föreslå större

satsningar.

Genomfört arbete• Inventering av Roadmaps (inom EU) för CO2-reduktion av

godstransporter• Hampus Alfredsson, RISE

• Kontakt med bl.a. arbetsgruppen för ALICE zero emission roadmap för samarbete

• Utkast på struktur för rapport framtagen

2019-09-30

Logistik

Policy

Teknik

Överflyttning till energieffektiva och fossilfria fordon och farkoster

Ett mer transporteffektivt samhälle

?%

?%

?%

2020 2025 2030-?% -?% -70%

Ökad andel förnybara drivmedel

?% ?% ?%

• Beskriva hur fokusområdena Teknik, Policy och Logistik samspelar för att identifiera kunskapsluckor och behov som kräver samverkan för att bistå i en snabbare omställning till fossilfrihet

• Beskriva prioriterade områden med tillhörande aktörer som ska bidra till omställningen

• Identifiera områden med hög potential att uppnå 2030-målet utifrån en genomgång av nationella och internationella färdplaner och strategier samt genom en workshopserie med relevanta aktörer

Utvecklingsplanens struktur

Från översikt av befintliga färdplaner

2019-09-30

Utmaning Primärt berörda fokusområden

Applikation med högst potential att bidra till utmaning

Nämns i utvalda färdplaner/strategier Kommentar

Ett transporteffektivt samhälle

Policy & Teknik HCTKonsolidering

- Roadmap towards Zero Emissions Logistics (ALICE)

- Nationell godstransportstrategi- The Future of Trucks (International

Energy Agancy)- Towards Road Freight Decarbonisation

(ITF)- Reducing CO2Emissions from Freight

(Nordiska ministerrådet)- Färdplan för fossilfri konkurrenskraft

(Fossilfritt Sverige)

High-capacity transport nämns i flera färdplaner och strategier med högst potential när det kommer till ökad transporteffektivitet med en potential på över 20% minskning av växthusgaser

Överflyttning till energieffektiva och fossilfria fordon och farkoster

Logistik & Policy - Styrmedel- Digitala plattformar och öppna

data

- Nationell godstransportstrategi- Reducing CO2Emissions from Freight

(Nordiska ministerrådet)- Roadmap towards Zero Emissions

Logistics (ALICE)

Överflyttning till järnväg/sjö beskrivs i flera färdplaner att ha relativt låg potential för minskade utsläpp

Ökad andel förnybara drivmedel

Policy & Teknik - Elektrifiering- LNG- Bränsleceller

- Towards Road Freight Decarbonisation(ITF)

- Nationell godstransportstrategi (Näringsdepartementet)

- The Future of Trucks (International Energy Agancy)

- Reducing CO2Emissions from Freight (Nordiska ministerrådet)

- Färdplan för fossilfri konkurrenskraft (Fossilfritt Sverige)

Framgår i flera dokument att detta är området med högst potential. Styrmedel kommer krävas för att nå en kritisk massa

2019-09-30

”Additionally, in the long term, alternative fuels will provide the only means for deep decarbonization of the road freight sector.”

- International Energy Agency

- Låg chans att kunna minska efterfrågan på transporter även om det har en hög potential att minska transportrelaterade utsläpp.

- Övergång till fossiloberoende energikällor har störst potential för att uppnå satta utsläppsmål. En kritisk massa av utnyttjande av fossilfria bränslen behöver nås, vilket bör ske med hjälp av styrmedel.

- Inom utmaningen för transporteffektivisering anses High Capacity Transport och konsolidering av gods bl.a. mha datadelning ha störst potential för utsläppsminskning.

- Flera dokument nämner en begränsad potential för utsläppsminskning med överflyttning till energieffektiva transportslag som sjö och järnväg. (obs. internationella förutsättningar)

- Policyförändringar måste ske i harmonisering med andra länder. Samtidigt kan detta sätta käppar i hjulen då internationell konkurrenslagstiftning kan komplicera implementering av möjliggörande policys.

Översikt av befintliga färdplaner

Kommande arbete

• Scenario-analys/backcasting, • Hur ska målet nås

• Fyra workshops

• Integrering av Omvärldsanalyserna till ett systemperspektiv • Hur ska ex. målkonflikter överbryggas

• Metaanalys• Färdigställande av utvecklingsplan under våren 2020 med prioriterade

åtgärder för programmet

SYSTEMÖVERGRIPANDE UPPFÖLJNING

Inge Vierth, VTI (FoI-ledare Policy, Triple F) Workshop 1: Triple F Utvecklingsplan,

Stockholm 1 oktober 2019

Mål med ”Systemövergripande Uppföljning”

• Ta fram uppföljningssystem som beskriver godstransporternas omfattning, energianvändning, växthusgasutsläpp totalt och på olika delområden

• Följa upp hur olika styrmedel, åtgärder mm bidrar till att uppnå 2030-målet (70% lägre CO2e för inrikes godstransporter jämfört med 2010)

• Tydliggöra metodproblem och luckor i statistiken• Jämföra med utvecklingen i andra länder

• Ta fram årlig rapport och databas, 2019 års rapport är nästan klart

Utveckling av växthusgasutsläpp för inrikes person- och godstransporter och godstransportsegmentet

2019-10-01

100% 98%92% 89% 88% 88%

84% 82%

100% 98%91% 88% 85% 85%

78% 76%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Proc

entu

ell f

örän

drin

g (2

010=

baså

r)

Inrikes transporter Godstransportsegment

Måluppfyllelse för inrikes godstransporter

2019-10-01

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2010 2015 2020 2025 2030

Proc

entu

ell f

örän

drin

g (2

010=

baså

r)

Godstransportsegment Nödvändig utsläppsminskning för att nå mål Utsläppsmål

Procentuell förändring av tonkm (inkl. Trafikverkets prognos)och växthusgasutsläpp för godstransporter

2019-10-01

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

140%

2010 2015 2020 2025 2030Proc

entu

ell f

örän

drin

g (2

010=

baså

r)

Järnväg, CO2 Inrikes sjöfart, CO2Lätta lastbilar, CO2 Tunga lastbilar, CO2Godstransportsegment, CO2 -mål Godstransportsegment, tonkmGodstransportsegment, prognos tonkm

Fördelning av växthusgaser och tonkm mellan trafikslagen 2017 (exkl. utrikes sjöfart)

2019-10-01

64,7%

26,6%

8,7%

95,0%

1,2% 3,8%0%

20%

40%

60%

80%

100%

Tunga lastbilar Järnväg Inrikes sjöfart

Tonkilometer CO2

Procentuell förändring av godstransportarbete och växthusgasutsläpp för tunga lastbilar

2019-10-01

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

140%

2010 2015 2020 2025 2030

Proc

entu

ell f

örän

drin

g (2

010=

baså

r)

Tunga lastbilar, CO2 Tunga lastbilar, CO2-målTunga lastbilar, tonkm Tunga lastbilar, prognos tonkm

Utveckling av fordonskm och växthusgasutsläpp) för lätta och tunga lastbilar

2019-10-01

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

2010 2012 2014 2016

Proc

entu

ell f

örän

drin

g (2

010=

baså

r)

Lätta Lastbilar, Trafikarbete Tunga Lastbilar, TrafikarbeteLätta Lastbilar, CO2 Tunga Lastbilar, CO2

Procentuell jämförelse av tonkm och växthusgasutsläpp för järnväg

2019-10-01

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

140%

2010 2015 2020 2025 2030Proc

entu

ell f

örnd

ring

(201

0=ba

sår)

Järnväg, CO2 Järnväg, CO2-målJärnväg, tonkm Järnväg, prognos tonkm

Procentuell förändring av tonkm och växthusgasutsläpp för inrikes sjöfart

2019-10-01

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

140%

2010 2015 2020 2025 2030

Proc

entu

ell f

örän

drin

g (2

010=

baså

r)

Inrikes sjöfart, CO2 Inrikes sjöfart, CO2-målInrikes sjöfart, tonkm Inrikes sjöfart, prognos tonkm

Bränsleförbrukning för inrikes sjöfart enligt försäljningsstatistik samt modellerad förbrukning (baserad på AIS-data)

2019-10-01

0

5000

10000

15000

20000

25000

Brän

slef

örbr

ukni

ng (m

3)

Modellerad bränsleförbrukning

Bränsleförbrukning enligt försäljningsstatistik

Procentuell förändring av tonkm och växthusgasutsläpp för utrikes sjöfart (IMO:s klimatmål)

2019-10-01

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

140%

160%

180%

2010 2015 2020 2025 2030

Proc

entu

ell f

örän

drin

g (2

010=

baså

r)

Utrikes sjöfart Utrikes sjöfart, IMO CO2-målUtrikes sjöfart, tonkm Utrikes sjöfart, prognos tonkm

TRIPLE F:S ”TRE UTMANINGAR”

Triple F:s tre utmaningar• Överflyttning från väg till järnväg, sjöfart

• Effektiviseringar (av olika slag)

• Ökad andel förnybar energi

Överflyttning

Trafikslagens andel av godstransportarbetet

2019-10-01

0%20%40%60%80%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Tunga lastbilar Järnväg Inrikes sjöfart

0%20%40%60%80%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Tunga lastbilar Järnväg Sjöfart totalt

Transportarbete uppdelat på varugrupp och trafikslag 2016

2019-10-01

Flyttgods, fordon för reparation

Textil, beklädnadsvaror, läder och …

Möbler och andra tillverkade varor

Post och paket

Stenkols- och raffinerade …

Utrustning för transport av gods

Maskiner och instrument

Transportutrustning

Kemikalier, kemiska produkter, …

Hushållsavfall, annat avfall och …

Andra icke-metalliska mineraliska …

Kol, råolja och naturgas

Metallvaror exkl. maskiner och …

Livsmedel, drycker och tobak

Produkter från jordbruk, skogsbruk …

Styckegods och samlastat gods

Malm, andra produkter från utvinning

Trä och varor av trä och kork …

Totalt

Lastbil Järnväg Sjöfart

Tonkm

121 538

18 204

13 637

12 567

12 165

9 153

7 738

5 153

4 010

3 954

2 421

2 156

1 795

1 794

1 444

919

188

143

Växthusgasutsläpp per tonkm för trafikslagen 2010-2017

2019-10-01

0

0,01

0,02

0,03

0,04

0,05

0,06

0,07

0,08

0,09

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

CO

2 / t

onkm

Tunga lastbilar

Inrikes Sjöfart

Järnväg

EFFEKTIVISERING

Genomsnittlig mängd gods (i ton) per lastbil (kvot tonkm/fordonskm)Genomsnittlig mängd gods (i ton) per tåg (kvot tonkm/tågkm)

2019-10-01

9,510,010,511,011,5

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017tonk

m /

ford

onsk

m

400

500

600

700

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

tonk

m /

tågk

m

Andel körda km utan last med inrikes svenska tunga lastbilar

2019-10-01

0%

5%

10%

15%

20%

25%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Ande

l kör

da k

m u

tan

last

Vägtrafikens energiintensitet (energianvändning per miljoner fordonskm) Bantrafikens energiintensitet (energianvändning per tusen tågkm)

2019-10-01

0,9

0,95

1

1,05

1,1

1,15

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

kWh/

miljo

ner f

ordo

nski

lom

eter

0,017

0,018

0,019

0,02

0,021

0,022

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

kWh/

tuse

n tå

gkilo

met

er

FÖRNYBAR ENERGI

Andel förnybar energi i Sverige för olika sektorer

2019-10-01

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Ande

l för

nyba

r ene

rgi

Totalt

Värme, kyla, industri m.m.

El

Transporter

Andel förnybara drivmedel i vägtransportsektorn

2019-10-01

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Ande

l för

nyba

ra d

rivm

edel

Förnybar el

HVO

FAME

Etanol

Biogas

Förnybartdirektivets beräkningsmetod

Andel förnybara drivmedel inom transportsektorn i europeiska länder år 2017

2019-10-01

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

Andel förnybara drivmedel 2017 2020-målet

Några slutsatser

2019-10-01

Några slutsatser – generellt • Även om växthusgasutsläppen från inrikes godstransporter har minskat är

minskningstakten inte tillräcklig för att i linjär takt nå 2030-målet• Flera prognoser (med något olika avgränsningar !) visar att 2030-målet inte kommer att

nås med dagens styrmedel och åtgärder• Beräknade minskningarØTrafikanalys 28%ØKNEG 28-38%ØKågeson 30%ØTrafikverket 31-37%ØKlimatpolitiska Rådet 35% 0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

Proc

entu

ell f

örän

drin

g Inrikes transporter, CO22030-målet

Lägsta prognosen

Högsta prognosen

Några slutsatser – Triple F:s utmaningar• Överflyttningen från väg till järnväg och sjöfart har varit marginell och enligt Trafikverkets

prognos kommer ”modal split” vara relativt konstant fram till 2040. Finns dock potential eftersom 41% av godstransportarbetet på väg sker på sträckor över 300 km

• Statistikunderlaget om effektivisering av godstransporter är bristfälligt, vilket begränsar uppföljningen och analysen av hur effektiviseringar kan bidra till 2030-målet

• Andelen förnybara drivmedel (framför allt HVO) har ökat i Sverige, vilket kan tänkas ha fyllt en viktig roll i minskningen av växthusgasutsläppen

• Potentiellt trendbrott efter 2013 indikerar att det finns potential för minskande växthusgasutsläpp trots ett ökande tonkm på väg

Rapporten ”Systemövergripande uppföljning 2019” publiceras i oktober på https://triplef.lindholmen.se

Tack för uppmärksamheten!inge.vierth@vti.se

Workshop

Workshop 1 Viktiga och möjliga åtgärder

Yvonne Andersson-Sköld

Utsläppsgapen mellan beräknad utveckling i olika scenarier och klimatmålet Växthusgasutsläppen från inrikes transporter (exklusive flyg) ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010

(Bild kopierad från Naturvårdsverket, 2017b).

Vad kan TRIPLE-F bidra ytterligare med för att nå målet?

Back casting

Vi vet var vi är och vi vet vart vi vill - men hur kommer vi dit ?

Workshops – underlag för färdplan

Två huvudfrågor workshop 1:

• Vilka tre åtgärder tycker du är mest viktiga för att din verksamhet/ditt verksamhetsområde bättre och ytterligare ska kunna bidra till att målen (-70% till 2030, netto-noll 2045) nås på ett hållbart sätt? Varför?

• Vad kan du inom och genom din verksamhet/organisation bidra med för en långsiktigt hållbar omställning till ett fossilfritt godstransportsystem?

Fråga 1

Vilka tre åtgärder tycker du är mest viktiga för att din verksamhet/ditt verksamhetsområde bättre och ytterligare ska kunna bidra till att målen (-70% till 2030, netto-noll 2045) nås på ett hållbart sätt? Varför?”

1. Skriv ned på Post-it lappar (enskilt) med förklarande nyckelord

2. Diskutera och prioritera inom gruppen och förklara

3. Redovisning och öppen diskussion

Fråga 2

Vad kan du inom och genom din verksamhet/organisation bidra med för en långsiktigt hållbar omställning till ett fossilfritt godstransportsystem?”

1. Skriv ned på Post-it lappar (enskilt) med förklarande nyckelord

2. Diskutera och jämför likheter och skillnader inom gruppen

3. Redovisning och öppen diskussion

triplef.lindholmen.seMaria Oscott

Lindholmen Science Park ABmaria.oscott@lindholmen.se

0725-788774