Presentation av

Tycho Wachtmeister

HUT Skåne 16/11 2010

LRF, Höör

Knutstorps Historia

• Godset har varit i familjen Wachtmeisters ägo sedan 1772. • Vår farfar bedrev Sveriges största stuteri med galopphästar. • Vår far Arvid och farbror Rutger tog över godset och stuteriet upphörde 1945 i samband med farfars död. • 1956 avvecklades även godsets mjölkkobesättning efter utbrott av mul- och klövsjuka. Under andra hälften av 1900-talet bedrevs intensivt skogs- och lantbruk. • Godset delades 1972 och numera äger och driver vår kusin Henrik huvudgården med skog, hus och lantbruk. Vi ärvde 2000 ha skog.

Avkastning-Härlighet-Riskbalans

• Omställning 90– Ek och pyntegrönt

• Återköp av gårdar sålda före 1945– Egna djur för landskapsvården

• Barr ersätts med löv och ädelbarr• Jakt är lönsammare än turism• Skåne går från landsbygd till storstadsregion

– Skapa boendemiljöer

Våra förutsättningar

• Gran planteras 1900-1914• Ny gran planteras 1958-1968• Knutstorp delas 1972, huvudgård & skog• Skogvaktare & Far pensioneras 1989• Tycho & Fredrik tar över

– 1 940 hektar skog och 60 hektar öppet– Samarbete med Trolleholm– Civilingenjörer med konsultfirmor i stan

Knutstorps Skogs AB

• Mål med fastighetsägandet• Bevara fastigheten i familjens ägo• Utveckla fastighetens avkastningsförmåga• Utveckla fastighetens härlighetsvärde• Utveckla fastighetens riskbalans

• Målsättningar för driftsgrenarna• Jordbruk: öka arealen• Skog: kapitalackumulering• Jakt: mindre kvalitetshöjning• Härlighet/miljö: kvalitetshöjning• Pyntegrönt: under uppbyggnad• Bostäder. Sträva efter att bibehålla en låg nivå• Konsultarbete: finansiera investeringar på kort sikt

Knutstorps SkogÄgoslag Antal hektar

Åker 525 (varav 124 arrende)

Bete 151

Betesvård 85 Trolleholm

11 Böketofta

55 Toppeladugård

Pyntegrönt 120 (varav 40 arrende)

Skog 2 200

Väg, mosse mm 30

Totalt 2 861, 164 arrende och 160 betesvård

Kunder

Produkter

Bonde Företag

Vanliga Företag

Konsumenter Opinion/ Politiker/ Myndigheter

Trä X X

Kött X x x

Spannmål X x

Miljö-/naturvård x X

Vår nya kund är myndigheterna som styrs av politiker som påverkas av opinionen

Köttkvalité

Produktion Smak MiljöSnabbväxande Marmorerat EkologisktLättstyckat Hängmörat NaturbeteMagert Smakrikt Omega3 Stora detaljer Ej slaktstress Djurvård

Vad är en naturbetesmark?Ej utsatts för kultiverade åtgärder såsom gödning, sprutning, kalkning eller stenröjning.Öppet och Ljustillgängligt

BIOLOGISK MÅNGFALDNaturbetesmarkerna är mycket värdefulla för den biologiska mångfalden och variationen i odlingslandskapet. De är bland de mest artrika markslagen i vårtland. Den ljusa sommarängen och den svenska björkhagen, stengärdsgården, odlingsröset och åkerholmen, vägrenen och det öppna diket - alla bidrar de till den biologiska mångfalden. I ängen kan det finnas 40-50 örter av blommor och gräs per kvadratmeter. Det kan finnas mossor, lavar, svampar, skalbaggar, fjärilar och fåglar. Årlig avbetning och ett högt betestryck krävs för att bevara ett rikt växt- och djurliv. Betas den inte eller för svagt tar högvuxna gräs och lövsly överhanden.

Källa, Skånskt Naturbeteskött

”

KöttetKöttet är moget, saftigt och av hög kvalitet. Djuren har en längre uppfödningstid med bete. Djurslaget är kviga, stut och ungko. Dessa ger något fetare kött. Smaken sitter i fettet.

Köttet hängs på gammaldags vis i en vecka och möras därmed naturligt vilket ger mindre skärmotstånd.

Kött från djur som gått på naturbetesmarker och ätit grovfoder i form av gräs har mindre mättat fett i fettsyresammansättningen. Detta innebär att det minskar blodets kolesterolvärde som i sin tur minskar hjärt- och kärlsjukdomar. Ej snabbuppfödda – fibrerna i musklerna färdigutvecklade.

Köttet har en regional förankring. De är uppfödda, slaktade och styckade i Skåne. Detta innebär ökad identitet, spårbarhet och mindre transporter. Uppfödningsmodellen bidrar till de svenska miljömålen kring ett rikt odlingslandskap.

Regler för Naturbeteskött

- Mer än hälften naturbetesmark- Naturbete minst halva betesperioden - Ej beträda naturbetesmark 1/12 – 15/4- Ej beta naturbetesmark med gödslad mark- Stutar, kvigor och ungkor- Endast stödutfodring vid betessläpp och och installning- Minst 60% grovfoder- Hängmörat (skånskt naturbeteskött)- Ej soja i fodret

Utmaningar för oss bönder

- Hitta rätt kunder

- Informera opinionen

- Hålla efter varandra

- Hålla en genomgående hög standard

- Marknadsföra köttet

Vem är kund ?Säljare Köpare Bonden Koperationen

Få aktörer Många aktörer Många aktörer Få aktörerAktiva Passiva Passiva AktivaKontaktar Svarar Svarar KontaktarGör reklam Tar emot reklam Tar emot reklam Gör reklamSmörjer NonchalantUppsökande Svårtillgänglig UppsökandeRepresenterar Blir bjuden Blir bjuden RepresenterarBeskriver varan Bedömer varan Bedömer varan Beskriver varanSätter pris Beslutar hur mycket Beslutar mängd Sätter prisTäcker behov Ersätter Täcker behov Täcker behov Faktura Betalning Får pengar Avräknar

Leverantör Kund Kund/leverantör???

Mjölk Tung köttras Lätt köttras

Naturbete/Krav

Konv. Naturbete/Krav

Konv. Naturbete/Krav

Konv.

Ko Ja Ja Ok Ok Ok Dyrt

Kviga Svårt Ja Ok Ok Bra Dyrt

Tjur Svårt Bra Svårt Bra Ok Bra

Stut Ok Ok Ok Ok Bra Dyrt

Mjölk frånekoko är förvärdefullt attutfodra kalvarmed

Tung köttraskräver mycketfoder

Naturbete/Krav innebär slakt vid 20 till 36 månader =välsmakande, nyttigt och moget kött

1997

• Vi hade köpt vår första gård 1995 och vår betesarrendator fungerade inte

• Hur sköta dåliga betsmarker?• Vilket kött smakar bäst?

• Hereford klarar detta och kräver inte mycket!

• Vi köpte 17 kvigor och hyrde en tjur

Certifieringar

Varför Hereford?

•Välmarmorerat, välsmakande och mört kött•Lugna och lätthanterliga •Lättkalvande•Anpassade till att ta sitt största foderintag på bete.•Låga övervintringskostnader•Väl lämpad för svenska förhållanden

Ekonomi i vår besättningFörstklassigt kött- Certifierade ”Skånskt Naturbeteskött” - Stutar, kvigor och ungkor- Föds upp på gräs och ensilage- Hängmörade Naturvård- Öppet landskap- Ekologiskt- Naturbetesmarker- Biologisk mångfald- Uthyrning av betesdjur Begränsade kostnader- Gamla byggnader - Korna går ute på bete länge

Intäkter per säsong i tkr

2007/08 % 2009/10 %

Slakt 1 160 22 1 599 24

Kött 174 3,3 338 5

Livdjur 401 7 40 0,6

Ensilage 29 0,6 87 1,3

Spannmål 911 17 1 250 19

Summa 2 675 50,3 3 314 49,7

Ersättningar 2 637 49,7 3 361 50,3

Totalt 5 312 6 675

Många uppfödare har relationen 70/30