Portfolio Arvid Söderholm

1

ARVID SÖDERHOLM

PORTFOLIO Arkitektur och teknik

2

Information

Telefon: +46 768796167mail: [email protected] address: dr Forselius backe 40 413 26 Göteborg

kontakt

Jag har studerat på Arkitektur och teknik HT10-VT13. Jag planerar att ta min master på chalmers, men vill gärna ha lite praktisk erfarenhet av yrket innan jag bestämmer mig för program. Här ska jag presentera några arkitekturprojekt från mina första tre år.

Arkitektur och teknik är ett program där jag trivts och fått utlopp för såväl mitt kreativa skapande som utmanande tekniskt problemlösande. Här har jag både haft tillgång till en bra modellverkstad, datorer och duktiga lärare & kamrater.

Innan min tid i Göteborg hade jag ett bra år i Linköping då jag lade grunden för den mer teoretiska delen av min utbildning, samt lärde mig mycket om studiedisciplin och gruppsamarbete. Problemlösningen på Y-linjens första år i Linköping var både teoretisk i form av tentamensplugg, rapportskrivning övningsräkning samt praktisk i form av fysiklaborationer, projektarbeten och programmering för att nämna en del.

Vem är jag?

utbildningarna Datorkunskaper

PLT ScheemeMatlab rb2012Rhinoceros 4.0 & 5Grasshopper + C#KangarooAutodesk RevitAutodesk CADGoogle Sketchup 8V-ray för Rhino/SketchupAdobe Ps, Id, Ai

http://issuu.com/arvidsoderholm/docs/portfolio_issuu

webaddress

3

200920102011

Matematisk grundkurs Digitalteknik Linjär algebra Envariabelanalys 1 Ingenjörsprojekt

Envariabelanalys 2 Flervariabelanalys Vågfysik Programmering - abstraktion och modellering

Arkitekturhistoria Färg, form och visualisering 1 Rum 1 Geometri

Mekanik Rum och geometri Färg form och arkitektens verktygProgrammering med Matlab Studieresa: Berlin Studieresa: Turin/Milano

Modellering, visualisering och kommunikation HållfasthetsläraByggnad och struktur Material och rumslaborationer ModellteckningStudieresa: Skottland

20122013

Bärande konstruktioner Optimerade strukturerStrukturmekanik50 meters acrossStudieresa: Schweiz

Byggnadsmaterial Byggnadsfysik Arkitektur- och teknikhistoriaByggnad och klimat

Kandidatarbete OperaStadsplaneringKlimatsystemBärande konstruktioner

50 meters across sid.28-31

Optimerade strukturer sid.20-27

Kandidatarbetet sid.10-19

Byggnad & klimat sid.32-39

Byggnad & struktur sid.40-43

Rum & geometri sid.48-50

Rum 1 (bastu) sid.44-45

Rum 1 (vindskydd) sid.46-47

Gymnasiestudier (Naturvetenskap) på DeGeergymnasiet i Norrköping

Kurser och projekt

Brobyggartävling sid.48

Workshops och annat sid.51-61

Studieresor sid.62-65

Praktik?

Årskurs 3 Årskurs 2 Årskurs 1

VÅR

HÖST

Teknisk fysik och elektroteknik

Övrigt

Stadsplanering sid.4-9

4

SKANSTORGET

plats: Skanstorget, Göteborgtid: vår 2013kurs: Samhällsplanering ARK325examinator: Mikael Ekegrenhandledare: Anna-Johanna Klasandergrupp: Individuelltverktyg: autoCAD, handritning, akvarell

Platsen för det nya Skanstorget är vid roten av Risåsberget, mellan Annedal, Haga och Linné. Projektets syfte förutom att skapa bostäder och förtäta staden har varit att skapa en naturlig mötesplats på ett offentligt torg samt en övergång mellan stadsdelarna.

Skanstorget Göteborg 2013-04-22Arvid Söderholm & Marcus Andersson

Grönstruktur

- Rikligt med lövträd på Risåsberget.

- Gröna innergårdar

- Trädrader bitvis längs huvudleden.

- Lövträd norra delen av Nilssonsberg.


Infrastruktur

- Huvudled Övre Husargatan/Sprängkullsgatan (mörkblå)

- Lågtrafi kerade gator med biltrafi k (ljusblå)

- Cykelbanor (grön)

- Spårvagn (lila streckad)

- Spårvagnshållplats (nedre ring)

- Busshållplats (övre ring)


Byggnadsstruktur

- Skansen Kronan

- Flerbostadshus med 2-3 våningar i Haga (gult), 5-7 våningar i Linnéstaden (orange) & 5-9 våningar kring Nilssonsberg (rött).

- Olika tidsepoker

- Nivåskillnad

- Funktioner: Bostäder, restauranger, butiker, universitetslokaler.

platsanalys

Platsanalysen har fokuserat på befintlig bebyggelse, grönska i området, samt trafiksituationen. Slutsatserna i platsanalysen har legat till grund för utformningen av kvarteret. Den kanske viktigaste bebyggelsen att ta hänsyn till är Skansen Kronan, som är en gammal fornlämning i göteborg samt en symbol för staden. Eftersom att siktlinjerna är begränsade från alla andra håll runt berget är det viktigt att den syns från skanstorget.

trafik

Trafiken på platsen, framför allt från huvudleden gör torget som det är idag till en rörig plats med mycker buller och rörelse. Det kan vara en nackdel, men behöver inte alltid vara det. Cykelbanor finns och dessa stråk ska inte brytas av, cyklisterna måste prioriteras.

BEBYGGELSE

Husen i Annedal och Linné som är mycket högre och bär tegel och putsfasader ska möta de lägre träfasaderna i Haga.

grönska

Gröna innergårdar och grönskan från Risåsberget hade kunnat fortsätta att välla ut över torget.

perspektivBasketplanen skymtas inne på torget. Likaså Skansen

Kronan. Bostäder med handel i bottenvåningen.

5

gatusektion mot annedal

Sektion D D .

Planförslag

Skanstorget har delats upp i mindre rum med hjälp av tre husvolymer. En av de (strykjärnet) står ut mot gatan och markerar nötet mellan Sprängkullsgatan och Husargatan. De andra två omsluter torget och bildar upphöjda, mer privata gårdar på torgets båda sidor samt till viss del avskärmar torget från gatans buller. Siktlinjer upp mot Skansen Kronan bevaras tvärs över torget och axialiteten

vid husargatan bevaras och fötstärks av ett gångstråk. Här bildas förutsättningar för ett livfullt torg.

Stort mot litet De nya husvolymerna ska fungera som en övergång mellan dessa skalor. Fasaderna som möter dessa båda sidor talar samma språk som respektive motstående fasad så att gaturummen känns balanserade.

Naturen Naturen prioriteras bort på torget för att ge plats för andra angelägenheter såsom sport, lek och shopping för göteborgaren. Grönska åtetfinns istället på de lummiga upphöjda gårdarna som främst är till för hushållen i de kringliggande husen. En rad med träd markerar gränsen mellan torg och Sprängkullsgatan.

Handel På bottenvåningarna finns rum för affärer, cafeer och andra tjänster såsom gym. Att innergårdatna är upphöjda en våning möjliggör att dessa lokaler kan vara djupare än bara ett hus bredd. Längs med lokalgatorna i söder och norr, samt in mot torget finns dessutom arkader utanför lokalerna som möjliggör torr shopping i göteborgsväder samt naturlig plats för utomhusserveringar

.Lek och sport

Mitt på torget finns plats för en nedsänkt basketplan, som även kan användas till andra bollsporter eller lekar. På vintern kan den användas som liten stämnings-full skridskorink. Beläggningen på hela torget är slät, hård och lättrullad betong.

6

Illustrationsplan

A

A

B

C

C

D

D

7

gatusektion mot HagaSektion C C .

Exploatering

Bruttoarea: BTA=10931m2

Total markarea: A=10340m2

Exploateringstal: e=1,057

detaljplan

8

Perspektiv inne på torget

9

Sektion A A

Sektion B B

10

Montreal Opera

plats: Rue Peel/Rue Saint Jaques, Montréaltid: vår 2013kurs: Kandidatarbete, 15hp kombinerat med studenttävling examinator: Morten Lundhandledare: Oskar Karlsson, Mendel Kleiner, Peter Christenssongrupp: André Agi, Tor Möllerverktyg: rhino, autoCAD, Id, Ps

Le Tesson

Acting as an urban sculpture and a new landmark for the city of Montréal, the opera offers to both citizens and tourists a place for exploration, music, events and activities. The distinctive design along with it's magnificent height separates the building from its surroundings and engages the spectator to explore its various heights and revealing geometric meetings.

12

The opera has a welcoming approach with the main entrance and all attractions facing the open areas to the northern and estern sides of the site.

The site poses a great challenge regarding noise transmission with multiple external sources such as aircrafts, railroad and traffic. The tesson is accordingly planned with great care to meet the strict noise level requirements.

PLAN 0

Plans

0

1

2

3

4

5

67

89

10

1112

10

01234567

WardrobeRest roomsWater passagePerformance hallScene shopSilent Air buffert zoneOrchestra pit

891011121314

Main entranceEntranceFoyer (1800m2)Box officeCaféVIP LoungeRehearsal roomStorage

Sektion A-A

A

A

13

13

14

14

13

PLAN -1 1:500

SceneSide stage BackstageScene shopGreen roomLoading dockWig/Costume shopDressing roomStorageManager office / PersonalMechanical equipment roomExhibition areaStaff entrance

12345678910111213

1

2

3

4

5

6

7

88

88

88

88

88

8

9

9

10

12

11

13

11

11 910

Sektion B-B

B

B

14

OVERVIEW

15

Fully crowded the performance hall offers a reverberation time of 1.5 s and clarity in the -2 dB range, suitable for music and opera performances. . The sidewalls and balconies are shaped to provide the early reflection pattern necessary to induce a strong sense of envelopment. Variable acoustics allow the reverberation time to be lowered and the clarity to be increased, without compromising the warmth of the sound. Sound pressure levels are evenly distributed throughout the

auditorium, the strength ranges in the 3-5 dB region.

The reverberation time shows only minor deviations vouching for a good balance in material properties and balcony dimensions. Reverberation time ( T30 ) around 1,5 s

A consistent clarity (C80) throughout the auditorium means suitable weighting in surface properties as far as balance between early reflections, scattering and absorption.

CLARITY - C80

5

0

-5

dB

Hz

Opera and Theatre

Concert and Music

Smaller event

125 250 500 1k 2k 4k 8k 16k

REVERBERATION - T30

2,0

1,5

1,0

0,5

0

s

Hz

Opera and TheatreConcert and Music

Smaller event

125 250 500 1k 2k 4k 8k 16k

5 0 -3

ACUSTICS

OPERA AND THEATRE CONCERT AND MUSIC SMALLER EVENT

17

ADJUSTABLE ACOUSTICSAs the performance hall is designed to host events of different nature, the acoustic properties must be changed accordingly. For a grand performance the auditorium seats 1200 persons with acoustics well suited for opera or concerts.The movable stage shell makes a good choice for musical performances producing a slightly increased reverberation time as the absorptive stage tower is sealed off.

For smaller events the reverberation time is reduced by lowering the ceiling reflectors, effectively sealing the acoustical volume at the second balcony.Raising the orchestra pit provides a small stage as the proscenium is sealed off by sliding doors. This setup still provides the 720 seats on the main floor and an additional 250 seats on the lower balcony.

PERFORMANCE HALL DETAILS

The entire auditorium is designed as an isolated inner shell to terminate noise from the lobby as well as structure borne vibrations from the roof and outer balconies.

300mm structural concrete100mm polystyrene insulation200mm concretesurface panelsSTC 79

Reflective side walls

300mm structural concrete100mm polystyrene insulation200mm concrete inner shell100mm batt insulation13mm pressed fibreglass200mm folded pressed fibreglass sheets25mm quilt battingcloth surfaceSTC 91

Absorptive rear wall

The balcony fronts consist of Butong, a perforated concrete with a warm, shimmering glow when lit from behind. By controlling the size and depth of the perforations the Butong panels can form both broadband diffusers and low end absorbers.

ACCESS & ACTIVITIESAs a visitor of the opera you are offered a number of activities and rooms to explore. Access, openings and views are orientated towards the eastern site where the water lies as a mirror in front of the opera and the green park on the opposite side.

Café

A relaxing area with view over the water and Montreals skyline. Offers both indoor and outdoor seating. On the second floor of the café you have the VIP lounge.

Water and Ice Skating

Water surrounds the building on both sides and is connected through a passage underneath the foyer which is visible from both the foyer and the exhibition area. During winter the water pools freezes and functions as a ice sakting rink. People can then ice skate between both sides.

Roof

Visitors of the opera can reach the roof terrace from several places and enjoy a magnificent view over the city and at the same time getting some fresh air during breaks between acts.

Exhibition

The exhibition area on the bottom floor is reached from both sides of the foyer. It’s in direct contact with the ice passage and is lit up by skylight penetrating all the way from the roof of the foyer.

Entering the performance hall the whole volume shimmers in the light shining through perforated Butong, forming the balcony fronts and wall sections. Wooden panels on the side walls bring warmth to the room and offer a tasteful contrast to the ridged stone partitions and the bright ceiling reflectors.

The entire auditorium is designed as an isolated inner shell to terminate noise from the lobby as well as structure borne vibrations from the roof and outer balconies. A double door sound lock system with highly absorptive walls and ceiling allows visitors and personnel to move in and out during performances.

AUDITORIUM

18

resilient layer2*12mm plywood

12mm soundboard19mm plywood

50mm neoprene isolators and batt insulation

300mm structural concrete slabSTC 82 - IIC 71

300mm concrete roof400mm bat insulation2*12mm gypsum on spring isolatorsSTC 87

2*12mm gypsum19mm plywood90mm batt insulation with 45*90mm studs200mm structural concrete90mm batt insulation with 45*90mm studs12mm microperforated board20mm wooden furringSTC 72

perimiter isolator

19mm plywood145mm batt insulation

with 45*145 studs2*12mm gypsum

2*12mm gypsum6mm foam tape90mm batt insulation25mm air gap3*12mm gypsum90mm batt insulation6mm foam tape2*12mm gypsumSTC 76

resilient layer50mm concrete

50mm neoprene isolators and batt insulation

inbetween300mm structural concrete

elastic joint

perimiter isolator diffusor for ceiling light and sound

highly absorptive separating corridor

Rehearsal room Practice room

Wall Details

As a complement the wall diffusors open, acting as Helmholtz resonators for low end absorption.

spring isolators

Practice rooms

Acoustically separated solo rooms allow multiple artists to rehearse simultaneously. Practice is possible even when there is an ongoing event in the main rehearsal room.The highly absorptive separating corridor provides both sufficient attenuation as well as possibilities to move around without disturbance.

Preparations with an electronic feedback system render the possibility to convolute a singers voice with the impulse response from any given hall, thus giving the artists a chance to practice in an artificial soundscape.

19

REHEARSAL ROOMSRehearsal room

The rehearsal room is a multi purpose room located in the foyer which functions as both a rehearsal room for music and dance as well as and extra stage for smaller performances.

The curvy ceiling made from striped red western cedar acts not only as an esthetically beautiful detail but also as a diffusor for the hidden lighting as well as the sound from the stage. The nonparallel walls are covered with additional diffusors to ensure a soundscape free from coloration and echoes.

Adjustable walls

Heavy drapery lowered from above the ceiling enables easy accessible alterations of the acoustical settings depending on the crowd and current event.

SITE AND NOISE

Opera site is exposed to noise from near traffic, trains on the railway, and air traffic.

inspiration - painting by Caspar David Friedrich

FORM CONCEPTThe conceptual idea is inspired by the shape and natural beauty of broken ice shards. This idea was taken into reality by picking out the shards created from an impact to a block of ice and then bent and rotated in different ways to form the walls, windows and roof of the building. The shapes does not only inspire the exterior of the opera but also the balcony fronts in the auditorium and in the foayer.

Blocks of ice break loose and floats apart under the spring sunrays.

PROCESSThe process consisted of several iterations where we started to build multiple small concept models of cardboard and had discussions in small groups during a seminar criticism. We then selected the concept we liked best and made more, and more detailed models in bigger scales. In the project’s initial phase, we also had some experimental acoustic exercises and lectures with our acoustics professor Mendel to get an overview of the subject.

conceptmodel made of cardboard. 1st iteration

2nd iteration

20

Besökscentrum vid slussarna

plats: Trollhättantid: höst 2012kurs: Arkitektur & optimerade strukturer, 4.5hpexaminator: Ulf Janssonhandledare: Morten Lund, Ulf Janssongrupp: individuellt projektverktyg: Rhino 4.0, Grasshopper, V-ray, CAD, Adobe Ps, Ai, Id

SLIZED

21

plats: Trollhättantid: höst 2012kurs: Arkitektur & optimerade strukturer, 4.5hpexaminator: Ulf Janssonhandledare: Morten Lund, Ulf Janssongrupp: individuellt projektverktyg: Rhino 4.0, Grasshopper, V-ray, CAD, Adobe Ps, Ai, Id

Formkoncept Den inre formen är rätvinklig och bildar en rationell planlösning. En utgångspunkt var att man skulle kunna ta sig mellan de båda utkikspunkterna på slussens sidor, därav gångbron och uppdelningen mellan de två rumsklustren. Vissa av rummen skjuter ut för att bilda mer avskiljda rum och intressanta visuella kommunikationer mellan dem. Den inre formen utgör också klimatskärm. Den yttre formen är friare och mer uttrycksfull för att kontrastera till de inre rummen. Men också för att kontrastera till omgivningen, där bebyggelsen är väldigt traditionell. Besökscentret får därigenom en viktig förutsättning att skapa starka intryck hos besökarna och bli ett landmärke för trollhättan. På

så sätt lockas ännu fler turister till slussarna vilket var syftet med projektet.

För att ge byggnaden en riktning och en transparens har de båda volymernas konturer tagits fram genom att skiva upp dem. Delvis för att behålla den vackra utsikten i det gamla slussrummets längdriktning och styra besökarens uppmärksamhet vidare ut i landskapet och påbjuda en vidare vandring i området. Delvis också för att skapa ett släpljus som passar bra till en utställningssal och ett häftigt optiskt fenomen som upplevs både inifrån och utifrån.

Inre rumNegativ geometri

Yttre skalPositiv geometri

ByggnadenSkivor

Områdeskarta

Kassunsluss

22

Situationsplan

23N

A

A

B

B

Fasad mot väster

Plan

Rummen på den norra sidan är till för ankomst, där finns själva entrén, en reception med informationsdisk, ett kapprum, toaletter samt ett litet personalrum. Bredvid toaletterna finns ett litet utrymme med en sittplats och utsikt. Vandringen över till andra sidan är ganska lång så man har gott om tid att njuta av utsikten. Väl framme på den södra sidan befinner man sig på en rymlig utställningsyta, med öppen kommunikation ner till en cafévåning. På södra sidan finns även rum för forskare, samt två toaletter. Från sittplatserna i serveringen samt från utställningen har man utsikt över de nedre delarna av de äldre slussarna.

24

Fasad mot öster

Sektion mot norr

En del av gångstigen som går under besökscentret är såpass inhuggen i berget så man får en grottliknande känsla. Äldre järn- och trädetaljer från de gamla slussarna finns kvar på bergssidan. Materialet och de mänskliga avtrycken på platsen blir påtagligt. Den motsatta sidan av slussrummet, som också har en uthuggen gångstig, har idag vuxit igen och bildar en ridå av grönska och växtlighet.

25

Fasad mot norr

Sektion mot söder genom utställningsyta och café

Karaktär

Byggnadens karaktär är väldigt olik i de olika fasaderna vilket beror på den skiftande transparensen. I slussrummets längdriktning är fasaden nästan helt transparent, medan den i t.ex. fasad mot norr är helt stängd. Där syns istället den yttre frire formens konturer. Jag tror därför att byggnaden med fördel upplevs i rörelse runt den eller i den och i olika vinklar.

Material

Materialet i skivorna och distanserna är cortenstål. Skivorna och distanserna ska svetsas på plats. Cortenstålet går bra att svetsa i och bildar sedan en skyddande hinna med rost som skyddar det mot vidare korrosion. Det är därmed ett underhållsfritt material.

Cortenstålet har en historisk anknytning till slussarna då det har använts i skeppsbyggnad och containrar.

Byggnadens klimatskärm utgörs av ett glasskal på insidan av skivornas inre konturer. För att förhindra genomsikt vid toaletter är glaset frostat.

26

Perspektiv exteriör

Perspektiv interiör

27

Sektion genom digital skissmodell

ProcessDet fanns till en början i processen en vilja att komma ner längre i slussrummet och uppleva det ur denna nya spännande vinkel, men det färdiga projektet blev något annat. Gångstigen som är insprängd i slussens norra kant användes förut för att dra de slussande båtarna genom slussen, men har bevarats när man byggt nya slussar. Man kommer tillräckligt nära inpå slussen när man går på denna stig. Besöksnavet används istället för att rama in slussrummet samt förstärka rumsupplevelsen och höjdskillnaderna.

ReflektionJag är nöjd med hur det här projektet blev tillslut. En spännande och unik byggnad som jag väldigt gärna hade besökt om den var byggd. Om jag hade haft mer tid hade jag lagt den på att rita detaljer över hur möten mellan byggnadsdelarna ska se ut.

Efter projektet inser jag också att jag ångrar att jag suttit så mycket framför datorn. Jag skulle tagit chansen att använda papper och penna då detta var ett av de få projekten utan krav på att man ska lära sig några speciella datorprogram. Jag tror att projektet hade sett helt annorlunda ut om jag hade skissat med penna och papper eller i modell. Men jag är samtidigt glad att jag fått praktisera lite av de kunskaper jag fått hittills i Virtuella verktyg-kursen.

Jag har också lärt mig att jobba hårt mot en deadline och med tidspress. Det känns som att man har blivit bättre och bättre på att hantera stressen.

28

50 METERS ACROSSGång- och cykelbro över vallgraven

plats: Vallgraven vid Kungstorget, Göteborgtid: höst 2012kurs: Arkitekturens materiella modeller, 4.5hpexaminator: Peter Lindblomhandledare: Morten Lund, Karl-Gunnar Olsson, Åsa Landahlgrupp: Arvid Söderholm, Meran Alwan, Jonas Lundgrenverktyg: Rhino 4.0, Grasshopper, Kangaroo, V-ray for Rhino, Adobe Ps, Ai, Id

29

Hängande lätt Göteborgs vallgrav är en historiskt viktig plats. Den fornminnesskyddade Bastionskajen gör förankringen av en gångbro mycket komplex. Lösningen är en hängbro med vajrar som sträcker sig bortanför de ömtåliga vallgravskanterna och spänns ned med jordankare. Den nya hängbron skapar ett nytt gångstråk som knyter samman parken med staden och som öppnar upp möjligheter för mer handel på Kungstorget. Upplevelsen förändras mitt på bron då de upphängda limträramarna går från att dra upp till att trycka upp gångbanan. Detta möjliggör utsikt över det lugna vattnet och Paddan som ibland passerar förbi under en. Göteborg är mörkt stora delar av året och därför belyses både sidorna och gångbanan för besökarna. Sammanfattningsvis skapar hängbron ett lätt och vackert fotavtryck på den omgivande miljön.

32

EKOLORITEN-färgstarka radhus för färgstarka familjer

plats: Ruddalen, Göteborgtid: vår 2012kurs: Byggnad och klimat, 7.5hpexaminator: Ola Nylander, Magnus Persson handledare: Kajsa Krona, Ann-Marie Eriksson, Ola Nylandergrupp: Arvid Söderholm, Hjalmar Kaudern, Caroline Bristulf Norénverktyg: AutoCAD, Rhino 4.0, V-ray for Rhino, Adobe Ps, Ai, Id

33

...Alla människor har en unik relation till sin bostad. Man skulle till och med kunna likna samspelet mellan människan och bostaden vid ett ekosystem; ett avgränsat område av naturen som fungerar på ett visst sätt genom att levande organismer och miljö interagerar. I radhusområdet Ekoloriten förenas ett ekologiskt förhållningssätt med en stark kolorit. Med andra ord har utformningen vägletts med fokus på samspelet mellan de boende och bostaden, respektive bostaden och området. Med andra ord: färgstarka radhus för färgstarka familjer...

KonceptRelationen mellan människa och bostad beror mycket på känslor som inte kan förutses, men också på faktorer som faktiskt går att projektera. Som koncept bygger Ekoloriten på att husen blir en del av de boendes identitet. Att bo i Ekoloriten är något man identiferar sig med, eftersom det kombinerar ett miljömedvetet ställningstagande med ett välplanerat inre och uttrycksfullt yttre hem. Samtidigt identifieras Ekoloriten i sin tur av de boende genom deras livsstil och gemensamma mål om ett energieffektivt boende. Att bo i radhus innebär alltid en slags delaktighet. Man bor i en enhet som tillsammans med andra utgör en helhet, och på många sätt kan det ge en speciell känsla av gemenskap som varken återfinns på samma sätt i lägenhetshuset eller villaområdet. I Ekoloriten behålls radhusområdets grannskapskänsla samtidigt som varje hus har en tydlig privat sfär. Isolering av området undviks genom öpp-ningar i huslängorna. De boende förenas även i det gemensamma ansvaret för låg energiförbrukning och ett grönt samvete.

SituationPlatsen för projektet ligger i Ruddalen, Västra Frölunda, i närheten av Frölunda Torg. Det mesta som en familj kan tänkas behöva i vardagslivet finns i närheten och kommunikationerna till och

från stan är goda vare sig man färdas med bil, buss eller cykel. Den kringliggande bebyggelsen består både av låga skolbyggnader och bostadshus, samt höga punkthus. Området kring platsen främjar ett aktivt idrotts- och friluftsliv med grönområde i väster och havet på cykelavstånd. Ekoloriten har utformats för att passa familjer som är ute efter ett annorlunda och personligt boende i ett område, där både staden och naturen finns nära till hands. Att bo här är praktiskt och enkelt - precis som det ska vara att bo i radhus. Samtidigt tillför miljöeffektiva och eleganta lösningar en dimension utöver den vanliga radhusupplevelsen. Angreppssättet för projektet har varit att kombinera platsens fördelar med tidigare obefintliga bostadskvalitéer. Även om bebyggelsen i området är varierad i termer av hustyper är det samlade intrycket något lågmält. Med större variation i husens utformning finns därför en förhoppning och vision om att området kan livas upp och att nya människor hittar hit.

UtformningGenom att snedställa och förskjuta husvolymer skapas ett radhusområde, där gränsen mellan privat och offentligt graderas. Husen är tydligt omslutna och står för det privata medan innergård och trädgård skapar semi-offentliga rum mellan allmän gata och grönområde. De motsatta huslängorna kan placeras med minsta möjliga avstånd, vilket skapar en känsla av trygghet, samtidigt som man undviker insyn över den mellanliggande gatan. Förskjutningen medför en indelning av varje radhus som formulerar tydliga gränser för vad som tillhör vem. Utåt sett blir detta däremot inte lika skarpt eftersom takets utformning binder samman de enskilda husen till större enheter som blir karaktäristiska fasader för området.

Modellbilder

34

Perspektivvy som visar innergården

35

Färg och material används för att förstärka och accentuera husens former, samt för att definiera deras inbördes relation. Att huslängorna går i tre olika färger skapar en känsla av tillhörighet på en nivå mellan området och det egna huset, vilket återkopplar till konceptet om huset som identitetsfaktor. Färgvalet med grönt, rött och gult har inspirerats av de färger som redan finns i området, men har fått en starkare kulör efter konceptets idéer. Med ytterväggar i två olika material skapas skiftande fasader som bildar en spänning mellan husens olika sidor. Kortsidorna har beklätts med en bandplåt som löper sömlöst över hustaken, och viks över långsidorna för att markera husets form. Långsidorna har i sin tur en putsad fasad i samma färg men av något blekare kulör än plåten. Detta förstärker effekten av den kontrast som materialens texturer skapar.

PlanRumsplaneringen i Ekoloriten bygger på att flera möjligheter skapas ur en och samma form. Flexibiliteten i planen är viktig för samspelet mellan människa och bostad eftersom familjer ser olika ut, har olika behov och kan förändras över tid. Med generella rum ökas anpassningsbarheten, eftersom de boende kan välja mellan två, tre eller fyra sovrum. Ett outnyttjat sovrum kan då bli ett hemmakontor eller ett större allrum på det övre planet. Planen har också utformats med fokus på rörelse och ljus. Kommunikationsvägar som leder mot fönster och siktlinjer genom huset skapar axialitet och tydliga rumssekvenser utan att yteffektiviteten

försämras. För att få mer ljus till sovrum och gemensamma utrymmen placeras trappa och badrum centralt i husets mörk-are delar. Genom att alla basala rumsfunktioner finns på det nedre planet tillfredställs kraven på tillgänglighet som uttrycks i Boverkets Byggregler.

Interiörperspektiv

längdsektion mot söder

SituationsplanSektion, gårdsrummet

Överblick

36

Plan 1 och Plan 2

Fasad mot söder

Fasad mot väster

Sektion B

Sektion A

37

Processen

längdsektion mot norr

Skisser

Tidiga skisser som visar möjligheten att ha en tredje våning med takterass på vissa av husen. Den enkla planen och volymen med utskurna garage har börjat ta form.

Vid den här tidpunkten tänkte vi oss en utskjutande övervåning i ett annat material. Denna bidrar till en horisontalitet som binder ihop husen i längan. Vi har inte ännu börjat förskjuta och snedställa husen för att bilda de privata gårdarna.

38

EnergiEn annan viktig aspekt av samspelet mellan människa och bostad är husets energiförbrukning, som både beror av de boendes brukarvanor och de förutsättningar som husets utformning ger. Genom byggnadsfysikalisk dimensionering och energi-effektiva lösningar har husen i Ekoloriten fått mycket goda energiegenskaper som kunnat dokumenteras efter beräkningar. För att minimera energibehovet måste värmeförlusterna genom klimatskärmen hållas nere. Det uppnås genom att väggar, tak och grund är välisolerade och att köldbryggor undviks och bryts i anslutningar mellan byggnadsdelar (se detaljer). Dessutom återvinns 75 % av den värme som i vanliga hus förloras med den utventilerade luften genom att ett FTX-system installerats. Radhuset som boendeform är också, till sin natur, fördelaktigt ur energisynpunkt eftersom att delade väggar innebär minskade värmeförluster. Det totala energibehovet och effektbehovet beräknades för ett av gavelhusen till 45,8 kWh/m2, respektive 15,8 W/m2. Det placerar Ekoloriten i nivå med passivhusstandard och långt under de riktvärden som finns för energibehov för vanliga bostäder.

Energi flödesdiagram Konstruktionsdetalj

39

3. Beräkningar

3.1 Värme

I ett lågenergihus är det viktigt att minimera transmissionsförluster, alltså värme som försvinner ut genom klimatskärmen. Mängden energi som förloras beror på hur väl byggnadens konstruk-tions-delar utformats och isolerats mot den, under uppvärmningssäsongen, kallare utsidan. Ett bruk-ligt mått på detta är det s.k. U-medelvärdet. Detta värde beror av delarnas respektive U-värden och de förekommande köldbryggorna i konstruktionen, vars beräkningsgång redovisas i följande avsnitt.

3.1.1 Väggar/tak

U-värdet för väggar och tak som består av material i flera skikt kan beräknas om det totala värmemotståndet, RT är känt, enligt:

Det totala värmemotståndet beräknas i sin tur genom att summera materialskiktens enskilda mot-stånd, Ri och addera ytmotstånden Rse och Rsi , vars värden hämtas ur tabell (Petersson, 2009).

För homogena materialskikt kan värmemotståndet Ri enkelt beräknas med formeln:

För inhomogena materialskikt däremot, som t.ex. stående väggreglar med mellanliggande isol-ering måste två värden beräknas. Detta görs enligt två olika metoder, lambdavärdesmetoden och U-värdesmetoden och det totala motståndet fås sedan genom ett medelvärde av de två tidigare värdena. Lamdavärdesmetoden innebär att en total värmeledningsförmåga λ12 för skiktet beräknas genom att vikta de ingående materialens värmeledningsförmåga enligt längd/area/volym-andelar. Se fig. 3.1 på nästa sida.

𝑈𝑈 =1𝑅𝑅

𝑅𝑅𝑇𝑇 = 𝑅𝑅𝑠𝑠𝑖𝑖 + �𝑅𝑅𝑖𝑖 + 𝑅𝑅𝑠𝑠𝑒𝑒

𝑅𝑅𝑖𝑖 =𝑑𝑑𝜆𝜆

𝜆𝜆12 =𝑎𝑎

𝑎𝑎 + 𝑏𝑏∗ 𝜆𝜆1 +

𝑏𝑏𝑎𝑎 + 𝑏𝑏

∗ 𝜆𝜆2

𝑅𝑅12 =𝑑𝑑𝜆𝜆12

𝑅𝑅𝜆𝜆 = 𝑅𝑅𝑠𝑠𝑖𝑖 + �𝑅𝑅ℎ𝑜𝑜𝑜𝑜𝑜𝑜𝑜𝑜𝑒𝑒𝑜𝑜 + 𝑅𝑅12 + 𝑅𝑅𝑠𝑠𝑒𝑒

𝑅𝑅𝑎𝑎 =𝑑𝑑𝜆𝜆1

𝑅𝑅𝑏𝑏 =𝑑𝑑𝜆𝜆2

𝑅𝑅1 = 𝑅𝑅𝑠𝑠𝑖𝑖 + �𝑅𝑅ℎ𝑜𝑜𝑜𝑜𝑜𝑜𝑜𝑜𝑒𝑒𝑜𝑜 + 𝑅𝑅𝑎𝑎 + 𝑅𝑅𝑠𝑠𝑒𝑒

𝑅𝑅2 = 𝑅𝑅𝑠𝑠𝑖𝑖 +�𝑅𝑅ℎ𝑜𝑜𝑜𝑜𝑜𝑜𝑜𝑜𝑒𝑒𝑜𝑜 + 𝑅𝑅𝑏𝑏 + 𝑅𝑅𝑠𝑠𝑒𝑒

𝐵𝐵 = 2 ∗𝐴𝐴𝑃𝑃

𝑑𝑑𝑡𝑡 = 𝑤𝑤 + 𝜆𝜆𝑜𝑜𝑎𝑎𝑚𝑚𝑚𝑚 ∗ �1𝛼𝛼𝑠𝑠𝑖𝑖

+𝐴𝐴

𝐾𝐾𝑖𝑖𝑜𝑜𝑠𝑠𝑖𝑖𝑖𝑖+

1𝛼𝛼𝑠𝑠𝑒𝑒

�

𝑤𝑤 = 𝑦𝑦𝑦𝑦𝑦𝑦𝑦𝑦𝑦𝑦𝑦𝑦ä𝑔𝑔𝑔𝑔𝑦𝑦𝑔𝑔𝑔𝑔 𝑦𝑦𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑡𝑦𝑦𝑡𝑡[𝑚𝑚]

𝜆𝜆𝑜𝑜𝑎𝑎𝑚𝑚𝑚𝑚 = 𝑚𝑚𝑎𝑎𝑦𝑦𝑡𝑡𝑦𝑦𝑔𝑔𝑔𝑔 𝑦𝑦ä𝑦𝑦𝑚𝑚𝑦𝑦𝑡𝑡𝑦𝑦𝑑𝑑𝑔𝑔𝑟𝑟𝑔𝑔𝑔𝑔𝑔𝑔𝑟𝑟ö𝑦𝑦𝑚𝑚å𝑔𝑔𝑎𝑎 [𝑊𝑊/𝑚𝑚𝐾𝐾]

𝐾𝐾𝑖𝑖𝑜𝑜𝑠𝑠𝑖𝑖𝑖𝑖 = 𝑡𝑡𝑡𝑡𝑔𝑔𝑑𝑑𝑘𝑘𝑡𝑡𝑦𝑦𝑎𝑎𝑔𝑔𝑔𝑔𝑦𝑦𝑔𝑔 𝑟𝑟ö𝑦𝑦 𝑎𝑎𝑡𝑡𝑡𝑡𝑎𝑎 𝑦𝑦ä𝑦𝑦𝑚𝑚𝑦𝑦𝑟𝑟𝑔𝑔𝑡𝑡𝑡𝑡𝑦𝑦𝑦𝑦𝑎𝑎𝑔𝑔𝑑𝑑𝑦𝑦 𝑔𝑔𝑡𝑡𝑟𝑟𝑡𝑡𝑦𝑦

𝛼𝛼𝑠𝑠𝑖𝑖 ,𝛼𝛼𝑠𝑠𝑒𝑒 = 𝑦𝑦ä𝑦𝑦𝑚𝑚𝑦𝑦ö𝑦𝑦𝑦𝑦𝑦𝑦𝑔𝑔å𝑔𝑔𝑔𝑔𝑔𝑔𝑡𝑡𝑡𝑡𝑦𝑦𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑡𝑡𝑟𝑟𝑦𝑦𝑔𝑔𝑦𝑦 𝑝𝑝å 𝑟𝑟𝑔𝑔𝑔𝑔𝑟𝑟𝑑𝑑𝑎𝑎 𝑦𝑦𝑦𝑦𝑔𝑔𝑝𝑝𝑦𝑦𝑡𝑡𝑦𝑦𝑟𝑟𝑦𝑦𝑦𝑦 𝑘𝑘𝑦𝑦𝑔𝑔𝑟𝑟𝑑𝑑𝑎𝑎 [𝑊𝑊/𝑚𝑚2𝐾𝐾]

� � 1��

��

��

��

� � ��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

�� 2

� � 1��

��

��

��

� � ��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

�� 2

Motståndet R12 för skiktet kan nu beräknas enligt nedan och det totala motståndet för väggen enligt lambdavärdesmetoden fås genom att addera de homogena materialskiktens motstånd, samt ytmot-stånden.

Motståndet enligt U-värdesmetoden beräknas genom att man behandlar de ingående materialen var för sig och tar fram motstånd, R1 och R2 som om skiktet hade varit homogent. Därefter viktas mot-stånden efter storleksandelar och RU fås enligt nedan:

Det totala värmemotståndet, RT ges nu av medelvärdet:

𝑈𝑈 =1𝑅𝑅






∗ 𝜆𝜆2









+𝐴𝐴



�





𝑈𝑈 =1𝑅𝑅






∗ 𝜆𝜆2









+𝐴𝐴



�





� � 1��

��

��

��

� � ��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

�� 2

� � 1��

��

��

��

� � ��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

��

�� 2

Figur 3.1 illustration av inhomogent skikt

Utdrag ur rapport Ekoloriten

40

Vajernät med grönska i Kungsparken

plats: Kungsparken, Göteborgtid: vår 2012kurs: Byggnad och Struktur, 7.5hphandledare: Kia Bengtsson, Peter Johnstone, Ulf Janssongrupp: individuellt projektverktyg: Revit Architecture, AutoCAD, Adobe Ps, Id

VAYENN

uppgift

Att tolka begreppet klimatuppmuntrande struktur, samt att rita ett förslag på en sådan innehållande ett café och offentliga toaletter. Strukturen ska tillhandahålla en skyddande miljö och möjlighet att uppleva parken under större delen av året. Den ska även någonstans bära över ett 25 meters spann.

41

Situationsplan

15

15

15

15

15

15

15

15

15

15

15

14

12

16

1616

14

12

14

14

12

14

16

14

16

14

12

14

1414

12

14

16

1416

14

16

16

12

16

14

16

11

13

11

13

13

13

11

13

11

11

13

13.2

15.5

14.0

13.7

13.713.3

15.2

13.3

13.3

15.2

15.0

14.6 14.1

16.9

13.8

13.3

14.8

11.4

12.0

11.4

12.8

12.8

12.8 13.1 13.212.812.813.2.5

13.6

.4

13.5

13.4

3.5

13.3

13.413.0

12.813.2

13.0

13.1

12.9

12.9

12.8

13.1

12.7

12.9

12.6

12.7

13.0

12.7

12.9

12.6

16.3

16.0

16.1

16.2

12.4

12.5

12.5

13.1

13.0

13.0

13.0

13.1

13.0

12.1

16

16.316.1 16.6

16.6 16

.6

16.6

16.0

16.616.6

16.7

15.8

16.616.1

15.815.3

16.3

15.615.8

7 16 6

16.416.6

15.3

15.9

15.615.5

16.4

15.715.5

15.8 16.215.715.8

16.0 16.2

16

15.9 16

.1

16.1

1616.1

15.816.0

15.214.8

14.8 16.1

14.2 14

.514.5

12.7

12.3 12.5

12.5

12.512.8

12.8

12.5

12.9

12.4

13.4

14.215.0

12.3

11.8

14.7

15.1

11 8

15.3

15.2

15.1

15.2

15.3

15.3

15.2

15.4

15.3

15.7

15.114.3

15.4

vy

vy

vy

vy

vy

vy

Grönsakstorget

VasabronBasarbron

Basargatan

Viktoriabron

Raoul Wallenbergs Gata

VASASTADEN

Lr

Lr

Lr

Kv 71 Jungfrustigen

710:4471:2

71:2

1 : 1000

SIT-PLAN1

050m 50 100mSKALA A1, 1:1000

42

Sektion 1

Fasad mot söder

Sektion 2

Exteriörperspektiv, digital modell

Modellfoto

Interiörperspektiv, café

43SKALA A1, 1:100 1 : 100

PLAN4 5m 0 5 10m

SEKTION 1

SEKTION 2

En struktur som skyddar besökaren från väder och trafikbuller i staden, samt uppmuntrar till ett toalettbesök, en go’fika inne eller en picnic ute. Jag har jobbat på att förstärka parkens naturliga skydd, nämligen träden som utgör ett behagligt klimatskydd i parken. Jag har låtit murgröna växa på ett vajernät och på så sätt utgöra taket i min struktur. Stålvajernätet är uppspännt mellan ett antal primärt bärande grövre vajrar som i sin tur sträcks ut av tre ledat inspända, bågformade stålbalkar och en stålpelare. De två bågarna som spänner över gångstigen balanserar varandra, medan den stora bågen hålls tillbaka av vajrar som samlar krafterna i en knytpunkt vid pelaren och sprider de vidare ner i marken.

PlanJag har valt att dela upp anläggningen i två byggnader för att skilja dess funktioner åt. Mellan dessa två byggnader har jag gjort ett gångstråk för att göra strukturen mer tillgänglig. Toalettbyggnaden är bemannad för att kunna ge besökaren bästa möjliga service. Genom hela byggnaden går en korridor med glasväggar (och glasdörrar) i båda ändar så att man möts av en korridor av ljus när man går in i byggnaden. I servicebyggnaden finns även ett litet personalrum. I serveringen kan ca 10 personer sitta samtidigt inomhus och huset kan värmas upp på vintern.Under skärmtaket utanför finns gott om plats för utomhusservering eller uppträdanden. Marken kring byggnaderna är utjämnad så att bänkar och bord kan placeras ut på plan mark. Gräsytan nedanför gången ner mot vattnet är orörd och fortfarande en perfekt plats att ta en picknik eller bara vila sig i gräset.

Situation När jag placerat strukturen har jag tagit hänsyn till solläget, siktlinjer, grad av rörelse, buller och avskiljdhet. I sluttingen skiner kvälls- och eftermiddagssolen in framförallt på sommaren, och gör den till en attraktiv plats. De små, men ack så viktiga nivåskillnaderna mellan platsen nere

vid vattnet och Nya allén minskar stressfaktorn på platsen både visuellt och akustiskt. Närheten till vattnet ger oss möjlighet att se långt, framförallt västerut längsmed kanalen och förbi broarna, men även kvarteren i nordost. Rörelsemönstret på platsen går framförallt mellan grönsakstorget och vasaplatsen, men även längs vattnet via det i strukturen integrerade gång-/cykelstråket.

MaterialRostfritt stål i vajrar och bågar. Träfasader med fönster och helt glasade partier som ger solljus där det behövs. Ett skärmtak mellan husen ger extra skydd en regnig dag, Vajrarna ger ett lätt och spänstigt uttryck. Strukturens material tillför platsen fler kvaliteter, inte minst grönska om vintern då murgröna behåller färgen året om.

44

plats: Sandsjön, Härrydatid: höst 2011kurs: Rum 1, del 2, 7.5hpexaminator: Wiktor Kowalskihandledare: Björn Grossgrupp: individuellt projektverktyg: handritningar och modellbygge

Bastu

Sektion B-B

Situationsplan

Sektion A-A

45

Plan

Interiörperspektiv

Exteriörperspektiv

46

Vindskyddplats: Bohus Malmöntid: höst 2011kurs: Rum 1, del 1, 7.5hpexaminator: Wiktor Kowalskihandledare: Björn Grossgrupp: individuellt projektverktyg: handritningar och modellbygge

Platsen är ett gammalt stenbrott på en ö i västsverige. Den är utsatt vädermässigt, men en underbar plats att komma till med närhet till havet och ett intressant landskap. Ett landskap där klippor formade av människan kontrasterar till de av naturen formade bergen.

Vindskyddet är till för besökare som kommer med båt till Bohus Malmön eller vandrandee till fots och som behöver ett tillfälligt väderskydd, en rastplats, eller en plats at övernatta på.

Vindskyddets form följer de befintliga formationerna på platsen. En lagom stor klipphylla utnyttjas som sovplats och det enda tillägget är två väggar och ett tak. Taket skjuter ut och bildar ett litet entré som är mer öppet utåt och kan fungera som rastplats med regnskydd. Här finns bänkar.

Marerialvalet är furu impregnerat med linolja. Det känns naturligt då det är billigt, temporärt och kontrasterar snyggt med stenen.

Reflektion: I detta projekt har jag lärt mig att känna på skalor och testa olika skissmetoder. Även att komma ut till platsen där vindskyddet ska ritas och mäta upp platsen för att sedan bygga landskapsmodell har varit lärorikt. Vindskyddet var det första projektet i utbildningen och mycket var nytt för mig, inte minst handledningarna och examinationsmetoden vilket ledde till en viss osäkerhet. Det blev en enkel och stilren design. Vindskyddet är inte handikappanpassat, men det är ändå svårt att ta sig hit ö.h.t.

47

perspektiv entré perspektiv exteriör

sektion A-A

planlandskapssektion

sektion B-B foto från uppmätningen

48

Rum & GeometriProjekt med fokus på geometrier, ljusinsläpp, trappor och verktygsinlärning av programmen autoCAD, Sketchup, Layout och inDesign

plats: A-husets entré & rännan, Chalmersområdettid: vår 2011kurs: Rum & Geometri, 7.5hphandledare: Magnus Persson, Mikael Ekegrengrupp: individuellt projekt

50

Projektet gick ut på att rita en ny entré till A-huset där källaren omvandlas till en nedre bottenvåning. Detta genom att sänka grund-nivån 1,5m så att man kommer in mitt emel-lan våning ett och bottenplan.

Skissprocessen: Först gjorde jag många skisser på alternativa lösningar och kom på så sätt fram till en del intressanta idéer och former som jag ville fortsätta att jobba med. Det var t.ex. vilken typ av dörr jag ville använda och placeringen av dörren för att förhindra onödiga omvägar. Från början ville jag ha långa trappor som också kunde användas som sittplatser, men kom aldrig riktigt fram till någon bra lösning för hissen. Jag kom senare fram till att skapa en rund möte-splats med bänkar likt en grekisk teater nedsänkt i marken.

Skisserna i spalten till vänster är tidiga förslag. I spalten till höger lite senare skisser som ledde fram till resultatet.

Resultatet: Skärmtaket, som blir en förlängning av taket på VR-salen, möjliggör både ljusinsläpp av morgonljuset i öster, dagsljus från väster och även rakt uppifrån genom den utskurna ellipsen. Ännu ett rum bildas på utsidan av den cylindris-ka glasväggen, som kan användas när man vill vistas utomhus men fortfarande vara skyddad av taket.

För att bättre få plats med trappen och få en naturligare övergång mellan entréplan och bot-tenplan så delade jag upp denna nivåskillnad i två så att det först blir fem steg ner till den “grek-iska teatern” och sedan fem till ner till botten. På sittbänken vid denna mötesplats sitter man halvt nedsänkt, ca 0.5m under marknivå. Rummet blir ett intressant möte mellan möte mellan ute och inne, där den som sitter på bänken lätt kan se ut och det utifrån kan synas uppstickande huvuden där folk sitter och samtalar. Platsen är väldigt lättillgänglig från bottenplan och är också tänkt

målen med projektet.

Skissmodell - exteriör

Skissmodell - interiör bottenplan

Projektet gick ut på att rita ett trapphus och en ny entré mellan rännan och rännvägen då stu-denter i uppg. 2 ritar en tunnel under rännan.

Skissprocessen: Jag skissade i modell, använde frigolit som jag sågade till i bandsågen. Jag hade en idé om att trappan skulle kännas uthuggen ur berget och inspirerades av en teckning av Alan Lee från Bildvärlden i Sagan om ringen.

Vi introducerades senare till sketchup där jag skissade en hel del. Framförallt formen på överbyggnaden kom jag fram till där. Jag testade en massa olika varianter, men kom tillslut fram till att berget fortsätter upp över marknivån, omsluter rummet och ger ett grottlikt uttryck. Berget avslutas med ett tak som lutar med samma vinkel som sluttningen bakom rännan.

Ljus släpps in, likt ett gruvschakt eller en grotta, uppifrån genom fönster i takets olika nivåskill-nader. Trappan tränger långt in i bergets mörker för att sedan vända upp mot ljuset igen. Resan upp blir inte bara meditativ och avslappnande (lång) utan kanske en gnutta ansträngande ber-oende på hur bråttom man har. En fördel med denna enkla form på trappan är att den är lätt att

man har bra uppsikt hela vägen.

Resultatet: Jag är nöjd, framförallt med karak-tären på det inre rummet, men även med de praktiska lösningarna så som hissens placering och trappans form. Den är ganska bred så man har gott om plats att mötas på. Jag kanske borde

då jag tror att den enda hissen skulle ha använts

Khazad-dûm, Alan Lee

Foton av skissmodell - trapphuset

Processen var lärorik. Jag har utvecklat

penna och papper, t.ex. frigolit och bandsåg eller sketchup vilket var mycket smidigt och roligt. Jag kan ibland ha svårt att vara kreativ när jag ställs inför en

skissmetod. Jag har på så sätt tvingats spåna och utveckla mina idéer. Jag känner också att jag blivit bättre på att dokumentera mina projekt, t.ex. fota modeller kontinuerligt samt blivit mer välbekant med datorprogram t.ex. autoCAD, Sketchup och photo-shop/indesign. Jag kan önska att jag tecknat och målat mer samt ut-

lagt ner mer tid på utformningen av taket i det första projektet.

när jag ritat, men inte sällan kommit fram till att det inte passar med gyllene snittet eller att asymmetri är vackrare än symmetri.

I stort är jag nöjd med projekten, även resultaten, både de praktiska samt de estetiska delarna i det, även

Skisser Skissmodell - interiör plan 1

Sketchup-modeller

AR

KIT

EK

TUR

OC

H T

EK

NIK

CHALM

ERS

INTR

OD

UK

TIO

NR

EFL

EK

TIO

NA

RK

101

RU

M O

CH

GE

OM

ETR

IC

HA

LME

RS

AR

KIT

EK

TUR

- N

YTT

EN

TRÉ

STR

ÅK

AR

VID

SÖ

DE

RH

OLM

GÖ

TEB

OR

G 2

011-

05-1

9

Rum och rörelseSkisser till en ny entré, västra A-huset, Chalmers

Rum och ljus - uppg. 3Skisser till en ny entré och nytt trapphus, östra A-huset

51

Projektet gick ut på att rita en ny entré till A-huset där källaren omvandlas till en nedre bottenvåning. Detta genom att sänka grund-nivån 1,5m så att man kommer in mitt emel-lan våning ett och bottenplan.

Skissprocessen: Först gjorde jag många skisser på alternativa lösningar och kom på så sätt fram till en del intressanta idéer och former som jag ville fortsätta att jobba med. Det var t.ex. vilken typ av dörr jag ville använda och placeringen av dörren för att förhindra onödiga omvägar. Från början ville jag ha långa trappor som också kunde användas som sittplatser, men kom aldrig riktigt fram till någon bra lösning för hissen. Jag kom senare fram till att skapa en rund möte-splats med bänkar likt en grekisk teater nedsänkt i marken.

Skisserna i spalten till vänster är tidiga förslag. I spalten till höger lite senare skisser som ledde fram till resultatet.

Resultatet: Skärmtaket, som blir en förlängning av taket på VR-salen, möjliggör både ljusinsläpp av morgonljuset i öster, dagsljus från väster och även rakt uppifrån genom den utskurna ellipsen. Ännu ett rum bildas på utsidan av den cylindris-ka glasväggen, som kan användas när man vill vistas utomhus men fortfarande vara skyddad av taket.

För att bättre få plats med trappen och få en naturligare övergång mellan entréplan och bot-tenplan så delade jag upp denna nivåskillnad i två så att det först blir fem steg ner till den “grek-iska teatern” och sedan fem till ner till botten. På sittbänken vid denna mötesplats sitter man halvt nedsänkt, ca 0.5m under marknivå. Rummet blir ett intressant möte mellan möte mellan ute och inne, där den som sitter på bänken lätt kan se ut och det utifrån kan synas uppstickande huvuden där folk sitter och samtalar. Platsen är väldigt lättillgänglig från bottenplan och är också tänkt

målen med projektet.

Skissmodell - exteriör

Skissmodell - interiör bottenplan

Projektet gick ut på att rita ett trapphus och en ny entré mellan rännan och rännvägen då stu-denter i uppg. 2 ritar en tunnel under rännan.

Skissprocessen: Jag skissade i modell, använde frigolit som jag sågade till i bandsågen. Jag hade en idé om att trappan skulle kännas uthuggen ur berget och inspirerades av en teckning av Alan Lee från Bildvärlden i Sagan om ringen.

Vi introducerades senare till sketchup där jag skissade en hel del. Framförallt formen på överbyggnaden kom jag fram till där. Jag testade en massa olika varianter, men kom tillslut fram till att berget fortsätter upp över marknivån, omsluter rummet och ger ett grottlikt uttryck. Berget avslutas med ett tak som lutar med samma vinkel som sluttningen bakom rännan.

Ljus släpps in, likt ett gruvschakt eller en grotta, uppifrån genom fönster i takets olika nivåskill-nader. Trappan tränger långt in i bergets mörker för att sedan vända upp mot ljuset igen. Resan upp blir inte bara meditativ och avslappnande (lång) utan kanske en gnutta ansträngande ber-oende på hur bråttom man har. En fördel med denna enkla form på trappan är att den är lätt att

man har bra uppsikt hela vägen.

Resultatet: Jag är nöjd, framförallt med karak-tären på det inre rummet, men även med de praktiska lösningarna så som hissens placering och trappans form. Den är ganska bred så man har gott om plats att mötas på. Jag kanske borde

då jag tror att den enda hissen skulle ha använts

Khazad-dûm, Alan Lee

Foton av skissmodell - trapphuset

Processen var lärorik. Jag har utvecklat

penna och papper, t.ex. frigolit och bandsåg eller sketchup vilket var mycket smidigt och roligt. Jag kan ibland ha svårt att vara kreativ när jag ställs inför en

skissmetod. Jag har på så sätt tvingats spåna och utveckla mina idéer. Jag känner också att jag blivit bättre på att dokumentera mina projekt, t.ex. fota modeller kontinuerligt samt blivit mer välbekant med datorprogram t.ex. autoCAD, Sketchup och photo-shop/indesign. Jag kan önska att jag tecknat och målat mer samt ut-

lagt ner mer tid på utformningen av taket i det första projektet.

när jag ritat, men inte sällan kommit fram till att det inte passar med gyllene snittet eller att asymmetri är vackrare än symmetri.

I stort är jag nöjd med projekten, även resultaten, både de praktiska samt de estetiska delarna i det, även

Skisser Skissmodell - interiör plan 1

Sketchup-modeller

AR

KIT

EK

TUR

OC

H T

EK

NIK

CHALM

ERS

INTR

OD

UK

TIO

NR

EFL

EK

TIO

NA

RK

101

RU

M O

CH

GE

OM

ETR

IC

HA

LME

RS

AR

KIT

EK

TUR

- N

YTT

EN

TRÉ

STR

ÅK

AR

VID

SÖ

DE

RH

OLM

GÖ

TEB

OR

G 2

011-

05-1

9

Rum och rörelseSkisser till en ny entré, västra A-huset, Chalmers

Rum och ljus - uppg. 3Skisser till en ny entré och nytt trapphus, östra A-huset Trappuppgift

I figur 2 har kraven hmin ≤ h ≤ hmax,, trappformeln 600 ≤ 2h + b ≤ 630 samt minsta lutning h ≥ -kb ritats in. Därutöver kommer kravet att N måste vara heltal som gör att det tillåtna området egentligen består av ett antal separata horisontella linjer istället för en sammanhängan-de yta. Den flackaste tillåtna trappan (som vi söker) ges då av den punkt inom det tillåtnaområdet som både uppfyller heltalskravet och samtidigt ligger så nära ovanför denlinjen h = -kb som möjligt. Ett sätt att hitta denna punkt är att för olika värden på N följa denna linje (för varje N fås h och b som h=H / N och b=-h / k) nedifrån tills vi passerat linjen 600 = 2h + b. Ofta händer det att det inte finns någon kombination av h och b som både uppfyller trappformeln och samtidigt ger lutningen k = - (R+t) /L. Då måste vi justera b så att trappformeln blir uppfylld vilket leder till att vi får ennågot brantare trappa.

-1000 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000

-4000

-3000

-2000

-1000

0

1000

Trappdesign

Antal steg N = 16

Steghöjd h = 168.75 [mm]

Stegdjup b = 292.5 [mm]

220 240 260 280 300 320 340 360130

140

150

160

170

180

190sökområde för b och h

steg

höjd

h [m

m]

stegdjup b [mm]

ProblemställningEn rak enloppstrappa skall förbinda två plan i en bygg-nad. Trappan defineras avsteghöjden h, stegdjupet b och antalet steg N. För att trappan skall vara bekväm att gå i måste steghöjden h vara mellan hmin = 140 mm och hmax = 180 mm. Des-sutom måste h och b uppfylla den s.k. trappformeln som anses ge bekväma måttförhållanden i en trappa, i varje fall för steghöjder mellan 140 och 180 mm. Andra förutsättningar är att den maximala längden L påbjälklagsöppningen i det övre planet är 3950 mm, våning-shöjden H (överkant bjälklag till överkant bjälklag) är 2700 mm, bjälklagstjockleken t är 250 mm. Alla steg skall vara lika, dvs. N =H / h skall vara ett heltal. Trappans lut-ning får inte medföra att en person som går i trappan slår huvudet i bjälklagskanten, dvs. trappan måste en fri höjd R minst 2000 mm mätt över stegframkant.

Givet dessa förutsättningar, vilka mått får den mest flacka trappa som kan förbinda de två planen?

600 ≤ 2h + b ≤ 630 [mm] (Trappformeln)

52

Balk

0 2 4 6 8 10 12 14-6

-4

-2

0

2

4

6

8x 104

position i x-led (längs med balken) [m]

tvär

kraf

t [N

]

TVÄRKRAFTSDIAGRAM

0 2 4 6 8 10 12 14-6

-4

-2

0

2

4

6x 104

position i x-led (längs med balken) [m]

mom

ent [

Nm

]MOMENTDIAGRAM

Lösningsmetod: Vi börjar med att frilägga balken globalt och ställer upp jämviktsekvationer för reaktionskrafterna och lasterna, som vi lärt oss i mekaniken. Vi får två ekvationer, den ena för krafter i z-led och den andra för moment kring pkt A. Sedan tar vi reda på nedböjningsvinklarna vid stöden, mbv, mbh, mcv och mch enligt elementarfallen. Vi får fyra ekvationer som alla beror på inre moment samt laster, kombinerar dessa och får två ekvationer. Den ena för moment-et i stöd B och den andra för momentet i stöd C. Lösning av ekvationssystemen ger (genom beräkningar i Matlab) momenten. Sedan löser vi ut alla reaktionskrafter som vi får ut ur elemen-tarfall. Tvärkrafterna får vi ut genom att snitta balken vid tre olika snitt längs x-axeln. Ett i varje av fack 1-2 och två i fack 3, ett på var sida om punktlasten. Jämviktsekvationerna i dessa fack ger oss funktioner för tvärkrafterna i dessa delat av balken och tvärkrafterna i fack 3 visade sig vara konstanta.

skiss av balken

utdrag ur matlabkoden

utdrag ur handberäkningar

konstruktionsuppgift i kursen hållfasthet-slära, ht 2012

53

StapelleksakMomentet ingick i kursen Modellering, Visualisering och Kommunikation som gick i höstterminen årskurs två. Det gick ut på att en skulptur skulle modelleras i Grasshopper och sedan laserskäras ut i 2mm kartongsektioner och staplas på en pinne. Jag och min kurskamrat Niklas gjorde ett rätblock som vi lät genomborras av en mängd “tuber” av varierande tjocklek tills den såg helt maskäten ut. Tanken var att dessa tunnlar som bildades skulle kunna fungera som en kulbana där en kula skulle kunna släppas i överkant och ses rulla ner genom rätblocket. De övriga stapelleksakerna blev mer tydligt geometriskt utformade eller styrda av matematiska funktioner. Det var ett roligt moment där vi introducerades till parametrisk design samt laserskrivaren, kunskap som vi har haft mycket användning för redan.

54

Strukturmekanik Chalmers structural design challengeTävling i brodesign och konstruktion. Höstterminen 2011.

Innehåll

Matrisalgebra. Diskreta system. Stänger och fackverk. Balkar och ramverk. Modellering på systemnivå. Tredimensionella fackverk och ramar. Endimensionella flöden. Fjädrande stöd. Geometrisk ickelinjäritet och instabilitet. Materiell ickelinjäritet.

Kursen hade en tydlig koppling till de diskussioner som hölls på studieresan till Schweiz. Examinationen skedde genom en tentamen samt övningsuppgifter och handledningar.

Konstruktionshandledning

Under våren i årskurs tre har jag jobbat som handledare i kursen Konstruktionslära med arkitektstudenterna i årskurs ett. Jag har handlett och diskuterat konstruktiva problem med en grupp på åtta studenter vid åtta tillfällen. Det var lärorikt både för mig och för dem på många olika sätt. Att vara pedagogisk och förklara hur man tänker för någon som inte är lika insatt var väldigt lärorikt.

diagram plottade från matlab

55

Labyrintlösare

function [] = maze (n)[N, S, E, W]=construct_maze(n);hold off; plot(1, 1);hold on;rectangle(‘position’, [1, 1, n, n], ‘linewidth’, 2)for x=1:n for y=1:n if N(y, x)==0 plot (x:x+1, [n-y+2 n-y+2], ‘bla’, ‘LineWidth’, 2) end if W(y, x)==0 plot ([x x], n-y+1:n-y+2, ‘bla’, ‘LineWidth’, 2) end endendx=1;y=1;a=n;b=n;komfran=’Q’; leta(x, y, a, b, komfran, N, S, E, W, n, false); rita (1, n, ‘b’);end%% function [hittad] = leta (x, y, a, b, komfran, N, S, E, W, n, hittad) rita (x, n-y+1, ‘g’); if x==a && y==b hittad=true; rita (x, n-y+1, ‘r’); else if N(y, x)==1 && ~strcmp(komfran, ‘N’) && ~hittad disp (‘går norr’) leta(x, y-1, a, b, ‘S’, N, S, E, W, n, false); end if W(y, x)==1 && ~strcmp(komfran, ‘W’) && ~hittad disp (‘går west’) leta(x-1, y, a, b, ‘E’, N, S, E, W, n, false); end if S(y, x)==1 && ~strcmp(komfran, ‘S’) && ~hittad disp (‘går söder’) leta(x, y+1, a, b, ‘N’, N, S, E, W, n, false); end if E(y, x)==1 && ~strcmp(komfran, ‘E’) && ~hittad disp (‘går öst’) leta(x+1, y, a, b, ‘W’, N, S, E, W, n, false); end end end

Programmeringsuppgift i kursen “Programmering med matlab”, MVG300, som gav träning på datastrukturer, rekursion och grafik. Uppgiften löstes tillsammans med kurskamraten Niklas Nordström. I en tidigare lab hade vi skrivit ett program som genererade en slumpad entydigt lösbar labyrint.

Uppgiften:Givet en labyrint, en startruta och en slutruta så skall vägfinnarprogrammet hitta vägen mellan start och slut. Programmet skall vara rekursivt och i varje korsning (grening) testa alla tänkbara avtagsvägar rekursivt. Tänk på att inte gå tillbaks i redan testade vägar.

Kunskaperna i matlabprogrammering har varit användbar i flera andra kurser under utbildningen, bland annat hållfasthetslära, bärande konstruktioner, byggnad och klimat, Virtuella verktyg. Kanske mest som ett beräkningsverktyg, men också inom områden som parametrisk design tror jag att sådana kunskaper kan vara nyttiga.

exempel, 9*9 & 25*25 maze:utdrag ur koden:

56

materiallabbar

Byggnadsmaterial Chalmers VT 2012 Grupp 2

1 Krypning I detta delmoment av labben så har vi undersökt kryptalet för trä genom att utsätta en liten trä balk som är inspänd i ena änden för en konstant last och under några intervall notera kryp deformationen. Den elastiska delen av deformationen vid tiden 0 blev 8,593. Detta värde tillsammans med olika krypdeformationerna har vi använt för att beräkna kryptalet (enligt ekvation 7.7 sida 128 i läroboken) vid de olika intervall punkterna. Vi har inte jämfört vårt resultat med tabell 7.1 i läroboken eftersom resultatet där gäller för deformation i fiberriktning och vårt var i radiell riktning. Mätvärden frånlaborationen:

Träslag Furu

rek.tid efter verklig tid spänning [mV] total def. kryp- kryptal

pålastning [min] utslag differens [mm]def. [mm]

Obelastad 0 1469 0 0 0 0Belastad 0,08 -1109 2578 8,593 0,000 02 min 2 -1146 2615 8,717 0,123 0,0145 min 5 -1161 2630 8,767 0,173 0,02010 min 10 -1173 2642 8,807 0,213 0,02520 min 20 -1187 2656 8,853 0,260 0,03040 min 40 -1203 2672 8,907 0,313 0,03690 min 90 -1226 2695 8,983 0,390 0,045

Byggnadsmaterial Chalmers VT 2012 Grupp 2

4 Bestämning av en betongs kapillärsugning

Tjocklek prov [mm] 20

Diameter prov [mm] 100

avläsning vikt tidpunkt för vägning rek.sugtid sugtid [s] Wnr [g] [min] verkl. verkl.0.5 [kg]

start 337,88 0 0 0,0 0,000001 340,58 1 150 12,2 0,002702 342,87 9 540 23,2 0,004993 346,57 25 1500 38,7 0,008694 352,38 64 3840 62,0 0,014505 358,47 128 7680 87,6 0,020596 362,89 1 dygn 88200,0 297,0 0,025017 363,62 2 dygn 340200,0 583,3 0,025748 363,71 7 dygn 600300,0 774,8 0,02583

Area [m2] 0,007854Knickpunkt tid, tk [s] 10000Knickpunkt, Wk [kg/m2] 3,055777Kapillaritet, A [kg/m2s½] OBS! per area 0,030558Motståndstal, m [s/m2] 25

Med hjälp av data från laborationen och formlerna (5.16 -17 i läroboken) har vi beräknat Kapillaritetkoefficienten A till 0,030558 och motståndstalet till 25. K 30 (den betong som vår grupp har använt) har vct 0,68. Dessa värden har vi sedan använt för att kunna bedöma vilka värden vi ska välja från tabell 5.11 när vi jämför våra värden med lärobokens.

57

Betonggjuten bordsskiva

Jag fick tillsammans med två kurskamrater möjligheten att låna gjutlabbet under en helg och gjuta en varsin bordsskiva. Det var roligt att tillämpa vad vi lärt oss i materialkursen och bärande konstruktioner om betong och armering. Benen och ramen är tillverkad i ask.

Rendering av hur jag tänkte mig bordet.

Foto av det färdiga bordet på plats i mitt studentrum.

58

Facade optimizationThe next assignment was about 3d-patterns and we aimed at designing a facade and optimizing it with respect to the sun radiation intensity. The first goal was to create a 3d-pattern that changed dependant to the distance to the attractionpoint, in this chase the sun. My pattern divides each subsurface in four rectangles and folds them in both directions to open “windows” in the facade.

The next challenge to make the optimization more accurate (the openings size dependant to the actual incoming light), was to make the openings change with the area of the opening’s projections on the plane with the sunvector as normal, instead of the distance from the sun. The figure above shows the calculated the angle between the

The pattern is made in Grasshopper and is controlled by one attractionpoint that can move in x-y directions. I used randomly placed points as seeds for a voronoi diagram. Then I created periodic curves with the cornerpoints of the voronoi cells as control points. The distance from each random point to the attraction point controls the space between the curves. The pattern reminds of some kind of natural tessellated structure, like stones on a beach or aggregate in polished concrete.

2D pattern

Virtual tools ht12/vt13Optional course in Parametric design using Rhino/Grasshopper, Matlab, Kangaroo,

normal of each subsurface and the sunvector, that assumed to be the vector from the sun to the centerpoint of the facade, since the distance to the sun is so much larger than the other distances (all sunrays assumed parallell). Red indicates small angle.

openings changes to the distance from sun

59

Facade structureIn this assignment we focused on the loadbearing structure behind the facade. To create the truss i first offsetted a surface and divided them into rectangular subsurfaces, connected the cornerpoints with lines to create a spacetruss. The grasshopper definition is enough general to be allied on any surface. The the geometry including anchorpoints was then exported in .dxf format into matlab and analyzed using CALFEM.

structural formfindingThe objective here was to study the improvements obtained with formfinding applied to a gridshell. I started of by drawing the structure in grasshopper. All the lines represent beams and the points represent fixities. Then I used a relax component for grasshopper to give the lines stiffness, rest lengths, mass and apply forces (in positive z direction) to them representing gravity. The shape of the shell then adjusts to fit the new conditions. A comparison is made between the deformation of the two shells showing that the “formfinded” one is more optimized.

deformation of the formfound-ed gridshell

deformation of the original gridshell

The geometry of the grid-shell

The relaxed gridshellDeformation of the truss The spacetruss’ geometry

Compression (blue) & ten-sion (red)

Relative stress

60

Writing components

In assignment 6-8 we learned the basics of c# programming and wrote our own components for Grasshopper to generate different geometries. First we wrote the “pseudocodes” where we in words described our tactics for solving the problems and then converted it into code in the c# script editor.

Offsetting a curve on a surface

The task in assignment 6 was to write a component that takes an arbitary shaped surface and a curve on it. The component should offset the curve a given distance and number of instances along the surface. The intention here is to make a simplified version of the script used to create the facade of “King Abdulaziz centre of knowledge and culture concept of slized stones

61

Catenary formfinding

The task was to write a component that performs formfinding for a sequential row of line elements using the numerical method dynamic relaxation. The differential equation of motion is solved by iteratively stepping through time with small increments. In each of these steps the force equilibrium, the acceleration due to gravity,

the velocity and new position of each node is calculated (except the nodes tucked into the “anchorpoints”-input.

The problem was divided into smaller parts where one function was written to perform each of the above stated calculations. The main function

handles the iteration and calls the subfunctions in a loop. The red points in the screenshot above are the input nodes and the green are the relaxed.

62

Berlin - studieresa vt 2011

Köpenhamn - studieresa vt 2012

STUDIERESOR

På studieresorna har vi framförallt besökt många byggnader och broar. Vi har alltid haft med oss olika lärare och professorer som vi diskuterat dessa tillsammans med. Målet med resorna är att bygga upp en repertoar med referenser, att träna sig på att analysera krafters verkningssätt i de bärande konstruktionerna hos byggda exempel, samt diskutera koncept och kontext.

Innan studieresorna har vi fått tilldelat ett resmål som vi läser mer om och skriver en liten informationsbroschyr om. På plats presenterar vi vad vi kommit fram till och startar en diskussion. Under Schweizresan i tvåan sammanställdes dessa broschyrer och diskussioner tillsammans med foton från platserna till en resedagbok.

63

Milano/Turin - studieresa vt 2011

64

Scotland - studieressa vt 2012

65

Schweiz - studieresa ht 2012

Portfolio Arvid Söderholm

Documents

Transcript of Portfolio Arvid Söderholm