ENGAGERADEUTBILDADESTILL INFORMATÖRER I höstas utbildade Svenska Freds 15 informatörer för att skapa engagemang och debatt.

– Framför allt var jag fascinerad av gruppen. Det var folk från alla möjliga håll men fredsfrågan drog ihop oss alla. Det är ett bevis för att fredsfrågan samlar människor, berättar Sara Mossberg.

Sverige närmare Nato

VÄRLDSBERÖMTMEN OKÄNTI HEMLANDETFredsforskningsinstitutet Sipri i Solna firar 50 år. Det grundades efter beslut av den svenska riksdagen och dess forskning har spelat en bety­dande och ibland avgörande roll. Men i hemlandet är Sipri relativt okänt, något som den nya direktören Dan Smith vill ändra på.

SVENSKA FREDS SÖKER NY ORDFÖRANDE Vid kongressen i juni avgår Svenska Freds ordförande Anna Ek efter 8,5 år. Valberedningen tar emot nomineringar av ny ordförande fram till 15 april.

– Det har varit åtta super­roliga och utmanande år, nu är det någon annans tur att ta över, säger Anna Ek som ser ett guldläge att lämna vidare.

5sida

4 sida

6sida

Militär alliansfrihet

i fara, visar Nato­utredningen.

2sida

FREDSTI DN I NGEN

MEDLEMSPUBLIKATION FÖR SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN

NR 1 | 2016

FO

TO: E

VA K

ELLS

TRÖ

M F

RO

STE

Dan Smith, direktör på 50-års-jubilaren Sipri.

FOTO

: FR

EDR

IK Å

KER

BER

GDen fristående Natotred­

ningen presenterade den 28 januari ”Sverige, Nato och säkerheten” på Nobelmuseet i Stockholm med inledning av Stellan Skarsgård och samtal med ledamöterna. Utredning­en visar hur Sverige med ”de små stegens politik” närmat

sig Nato. Det så kallade värd­landsavtalet med Nato, vilket ska godkännas av riksdagen i vår, innebär ett av de mest betydande stegen, menar utredningen.

– Om man anser att Sverige ska vara militärt alliansfritt är det ett problem att vi närmat

oss Nato så mycket att den militära alliansfriheten kan ifrågasättas, säger Linda Åker­ström på Svenska Freds, som tillsammans med Hans Blix, Rolf Ekéus, Sven Hirdman, Lars Ingelstam, Stina Oscar­son och Pierre Schori varit en av ledamöterna.

Fråga som engagerar. Intresset var stort när Natoutredningen släppte sin bok ”Sverige, Nato och säkerheten” på¨Nobelmuseet i Stockholm.

Fredstidningen Pax ges ut av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.Redaktör och ansvarig utgivare: Eva Kellström Froste08 55 80 31 89, pax@svenskafreds.seAdress: Polhemsgatan 4, 112 36 StockholmTryckeri: Lasertryck, Danmark

www.svenskafreds.se

”Nära samarbete med Nato gör oss inte säkra”

– Om man anser att Sverige ska vara militärt alliansfritt är det ett problem att vi närmat oss Nato så mycket att den militära alliansfriheten kan ifrågasättas, säger Linda Åkerström, ansvarig för ned­rustningsfrågor på Svenska Freds och en av ledamöterna i utredningen.

Den fristående Natoutred­ningen initierades av Stina Oscarson och Pierre Schori förra våren. Nu är utredning­en klar, boken är tryckt och den lanserades den 28 januari på Nobelmuseet i Stockholm. Stina Oscarson förklarade bakgrunden till utredningen.

– Det säkerhetspolitiska läget är förvirrande. Majorite­ten av svenskarna säger nej till Nato. Samtidigt tas många steg mot Nato utan en säkerhets­politisk analys av konsekven­serna. Droppen var värdlands­avtalet, som vi ansåg var fullt av oklarheter. Det innebär ytterligare ett steg mot Nato, och det har varit stora brister i den demokratiska bered­ningen. Därför ansåg vi att det behövdes en utredning. Syftet var att se vart de små stegens politik fört oss, och vad som blir konsekvenserna om vi fortsätter på den vägen, sade Stina Oscarson.

Lars Ingelstam, forskare och författare som varit hu­vudsekreterare i utredningen, förklarade att målet var att

Natoutredningen visar hur Sverige med ”de små ste­gens politik” när­mat sig Nato.

vara så sakliga som möjligt. Det skulle bli en utredning som kunde ge bakgrund och kunskap som en bra grund för fortsatt debatt. Ett av utred­ningens syfte är att få en bred, allmän debatt om säkerhets­politik.

Kritiska till NatoLedamöterna kommer från olika håll, de är inte ense om allt men slutsatserna i boken har de enats om, och de enas i en kritisk syn på Natomed­lemskap. Ledamöter har varit Hans Blix, Rolf Ekéus, Sven Hirdman, Lars Ingelstam, Stina Oscarson, Pierre Schori och Linda Åkerström.

– Med de små stegens politik menas att ett skeende pågår i små steg, vilket gör att man inte kan överblicka kon­sekvenserna av stegen när de läggs tillsammans, förklarar Linda Åkerström.

– Sverige har varit med i många Natoledda insatser, samarbeten och övningar, anpassat materiel och annat för att kunna samarbeta. Varje steg kanske var logiskt och inte så allvarligt just då, men när man lägger dem sam­man blir det ett väldigt stort och starkt samarbete. Det leder till att man kan säga att värdlandsavtalet bara är en fortsättning. Och allt detta har skett utan att det förts en offentlig debatt om det, säger hon.

Det så kallade värdlands­avtalet är ett samförståndsav­tal med Nato om värdlands­stöd. Det undertecknades den 4 september 2014 och i vår, troligen april, ska avtalet behandlas i riksdagen för att kunna träda i kraft.

Avtalet innebär att det blir enklare för Sverige att genom­föra övningar, stödja och ta emot stöd från Nato i en kris

eller ett krig i Sverige eller i närområdet. Det innebär också att det blir lättare för Sverige att stå som värdland för militära aktiviteter, till exempel internationella övningar.

Avtalet bygger på frivillig­het och blir aktuellt bara om Sverige bjuder in Nato.

Det har beskrivits som en teknikalitet, med frågor som var Natosoldater ska betala skatt, men Natoutredningen visar att det handlar om en mycket större säkerhetspoli­tisk markering än så. Utred­ningen anser att värdlandsav­talet skulle vara ett av de mest betydande stegen i Sveriges successiva närmande till Nato.

Natoutredningen lyfter fram två saker som saknas i avtalet.

Ingenstans står något om att den militära alliansfrihe­ten fortfarande gäller som grundprincip. Däremot nämns

Hårt tryck. Det blev mer än fullsatt på releasen av Natoutredningen. Boken har sålt slut och förlaget har tryckt upp en ny upplaga.

FOTO

: FR

EDR

IK Å

KER

BER

G

FREDSTI DN I NGEN PAX | N R 1 / 20162

FOTO

: FR

EDR

IK Å

KER

BER

G

den svenska ensidiga så kall­lade solidaritetsförklaringen, som handlar om att Sverige inte kommer att förhålla sig passivt om ett grannland eller EU­land skulle drabbas av katastrof eller angripas. Det faktum att solidaritetsförkla­ringen åberopas men militär alliansfrihet utelämas ser utredningen som ett tecken bland flera att det pågår en glidning mot ett allt närmare förhållande till Nato, utan att det förs någon diskussion om vilka konsekvenser det får.

KärnvapenDet står heller ingenting om kärnvapen. Kärnvapenav­skräckning är en central del av Natos strategiska koncept. Det finns inget undantag i avtalet mot att placera ut el­ler transportera kärnvapen i Sverige. Å ena sidan, konsta­terar Natoutredningen, är det känt för Nato att Sverige har ett förbud mot detta. Å andra sidan vägrar Natolandet USA av princip att uppge om till exempel deras örlogsfartyg vid besök i svenska hamnar har kärnvapen ombord eller inte.

Försvarsminister Peter Hultqvist har i debatten försäkrat att det inte kommer

att hamna några kärnvapen på svensk mark.

– Regeringen bestämmer när Nato får upprätta baser och om kärnvapen. ”Det blir inga kärnvapen” säger Hultqvist. Men om vi får en ny regering, och USA får en president som Trump, vad händer då? Det är för mycket osäkerhet. Låt oss få garantier mot detta. Skriv in i avtalet att vi aldrig kommer att tillåta att Nato använder Sverige som bas för angrepp mot tredje land, och att kärnvapen inte placeras här. Det avtal som föreligger är ett farligt avtal, sade Pierre Schori under lanseringskvällen.

Stina Oscarson lade till att hon inte gett upp förhopp­

ningen att kunna stoppa avtalet helt, inte bara skjuta upp det tills oklarheterna retts ut vilket Natoutredningen föreslår.

– Vi har inte gett upp än. Jag tror på demokratin, sade hon.

Bred definitionNatoutredningen har också varit noga med att definiera vad säkerhetspolitik är.

– Det är inte ett helt enkelt begrepp, det förknippas lätt med militär säkerhet och försvar. Ett bredare säkerhets­begrepp tas inte på lika stort allvar. Det har vi försökt göra, förklarade Lars Ingelstam.

Det säkerhetspolitiska läget

har blivit mer osäkert, och det är orsaken till att Nato blivit alltmer aktuellt. Men utred­ningen visar att Nato inte är lösningen på problemet med den ökade osäkerheten, tvärt­om. Det är andra faktorer än de militära som är viktiga för säkerheten, och utredningen förordar avspänning framför avskräckning.

– Vi blundar inte för den auktoritära utvecklingen i Ryssland, den är obehaglig och skrämmande, sade Hans Blix.

Men utredningen menar att ett närmande till Nato och ett Natomedlemskap skulle öka osäkerheten för Sverige. Ryssland och Nato har gått från samarbete till att uttalat bli varandras fiender, och ju mer Sverige förknippas med Nato, desto mer kommer Ryssland att uppfatta Sverige som en fiende. I stället för avskräckning med militära medel förordar utredningen civila och förtroendeskapande åtgärder.

– Det grundläggande är vår slutsats att ett Natomedlem­skap inte skulle öka säker­heten för Sverige. Det måste ändå vara det viktigaste när vi fattar beslut om Nato, säger Linda Åkerström.

EVA KELLSTRÖM FROSTE

Ledamöterna samlas inför presentationen. Skådespelaren Stellan Skarsgård inledningstalade, journalisten Ulrika Knutson modererade.

Linda Åkerström, Stina Oscarson och Ulrika Knutson.

FREDSTI DN I NGEN PAX | N R 1 / 2016 3

ILLU

STR

ATIO

N: L

ISA

BEN

K

Svenska Freds 133-årskongress i juni får välja ny ordförande.

Sökes: Ny ordförande

– Det var varit åtta super­roliga och utmanande år, nu är det någon annans tur att ta över, säger Anna Ek.

Det är ett beslut som vuxit fram. Anna Ek kände att det nu var dags att någon med nya ögon och perspektiv tar över ordföranderollen.

– Under min tid har vi vunnit jättestora segrar, precis som tidigare, men jag tycker inte att man ska sitta i decennier på ett sådant här uppdrag. Både per­son och organisation mår bra av förnyelse.

Hon tycker att det är ett guldläge att lämna vidare, både med avslutade segrar och frågor att arbeta vidare med i bagaget. Kampanjen mot det militära samarbetsavtalet med Saudi­arabien nådde sitt mål, ett stort fredsprogram har påbörjats i Burma och arbetet med skärpta regler för vapenexport fortsät­ter – en proposition förväntas komma i höst.

Det var ett svårt beslut och det känns både sorgligt och spännande, berättar Anna Ek.

– Vem är jag om jag inte är ordförande i Svenska Freds? Medlemmar, kolleger, alla aktiva, har varit betydelse­fulla på olika sätt. Men det ska också bli spännande att se hur organisationen kommer att växa vidare. Det är naturligt med ett ordförandebyte då och då.

Under de sista månaderna kommer hon att jobba på som vanligt. En kongress ska förberedas, ett nytt hand­lingsprogram tas fram, och så småningom ska hon jobba med

överlämning till sin efterträ­dare.

Avtal med NatoUnder våren driver Svenska Freds kampanj mot värdlands­avtalet med Nato, med målet att i första hand stoppa det, i andra hand se till att det skjuts upp så att det blir tydligare skrivningar om vad det kom­mer att innebära. Bland annat vill Svenska Freds att det sä­kerställs att kärnvapen aldrig kan placeras i Sverige och att Natobaser inte byggs här.

Och däremellan dyker alltid nya frågor upp, som dagen för intervjun då Anna Ek publicerat en debattartikel där EU uppmanas att stoppa vapenexport till Saudiarabien.

Men det finns också ett dåligt samvete som hon ska ta itu med. Europarapporten. Den visar att vägen till fred i Europa går genom nedrust­ning och samarbete. Anna Ek har tagit fram den tillsam­

mans med Lars Jederlund och Anton Gustafsson. Stora delar är klara, men av olika skäl har färdigställandet fått skjutas på.

Anna Ek har, ”helt ärligt” påpekar hon, ingen aning om vad hon ska göra sedan.

Nu ska en ny ordförande hittas. Anna Ek uppmanar alla som är intresserade att söka, och hon vill understryka att man inte behöver vara en full­fjädrad ordförande från start.

Får stöd– Det är ett stort uppdrag

med stora förväntningar, men det är inget omöjligt upp­drag. Det är oerhört kul att vara ordförande för världens äldsta fredsförening och man är omgiven av kompetenta, roliga och trevliga människor på kontoret och i föreningen. Man får stöd längs vägen.

Hon säger att hon själv hade en del att lära när hon började, och hon är glad att

hon fick chansen att utvecklas med tiden.

Lite skinn på näsan kan behövas, men det utvecklas med tiden och det är samtidigt viktigt att vara människa och inte bli alltför hårdhudad. Men visst kan det vara tufft.

– Man får inte vara rädd för att hamna i skarpa debat­ter, att ställa upp som ensam motröst och föra fram våra frågor. Men man gör det med 8 000 medlemmar i ryggen som är glada att vi lyfter fram fredsfrågorna.

Maja Åberg sitter i valbe­redningen tillsammans med Eva Hakami. De kommer till att börja med ta emot nomine­ringar, och eventuellt i nästa skede också själva aktivt söka upp kandidater. Hon beskriver det som en annorlunda upp­gift för valberedningen.

– Det är ju ett förtroende­uppdrag att vara ordförande, men på ett sätt liknar det en rekrytering eftersom ordfö­randeuppdraget är arvoderat, säger Maja Åberg.

Det är flera olika uppgifter som ingår i ordföranderollen, och på Svenska Freds hemsida finns en text som berättar vad som krävs och vad som är meriterande.

– Det är mycket som är viktigt, men det allra vikti­gaste är att man brinner för frågorna och har ett engage­mang. Några andra viktiga saker är att ha kunskap om frågorna och erfarenhet från föreningsliv, och att vara bra på att uttrycka sig, både på att debattera muntligt och på att skriva, berättar Maja Åberg.

Precis som Anna Ek säger hon att man får räkna med en inlärningsperiod, få personer kan köra på full fart direkt.

Nomineringar och ansök­ningar kan mejlas till valberedningen@svenskafreds.se senast den 15 april. Se Svenska Freds hemsida för mer detaljerad information. Ny ordförande kommer att väljas på kongres­sen som hålls i Stockholm den 18­19 juni. Sista anmälnings­dag till kongressen är 18 maj. Mer information på svenska­freds.se/kongress

EVA KELLSTRÖM FROSTE

Vid kongres­sen i juni avgår Svenska Freds ordförande Anna Ek efter 8,5 år. Valberedningen tar emot nomine­ringar av ny ord­förande fram till 15 april.

FREDSTI DN I NGEN PAX | N R 1 / 20164

I 50 år har Stockholm International Peace Re­search Institute forskat fram fakta om vapenhandel och militära rustningar. Institutet har spelat en stor och ibland avgörande roll i framtagandet av avtal kring till exempel kärnvapen, biologiska och kemiska vapen och nu senast ATT, Arms Trade Treaty.

Trots det är det få svenskar som känner till Sipri. Det vill Dan Smith, som tillträdde som direktör i september förra året, ändra på. Han ser att även den svenska debatten om försvar och säkerhet har behov av all den kunskap som Sipri har.

– Det verkar inte logiskt att Sipri tar fram information som är en del av den portugi­siska och brittiska debatten men inte en del av debatten där vi bor och verkar.

Kalla krigetSipri grundades 1966 efter be­slut av den svenska riksdagen, och får sitt huvudsakliga an­slag av den svenska regeringen.

– Sipri grundades under det kalla krigets era. Öst och väst kapprustade mot varandra, vi hade kärnvapen och skräck­en för ett kärnvapenkrig, Vietnamkriget pågick. Sipris uppgift då var att öppna upp en ny värld av information. Det var ett helt nytt tankesätt, konceptet med fredsforskning var inte så etablerat, förklarar Dan Smith.

De som då ledde Sipri tolkade en del av uppdraget som att de skulle erbjuda fakta så att människor åtminstone skulle ha kunskap om vad de inte kunde enas om.

Fredsforsknings­institutet Sipris nya direktör vill göra den världs­kända 50­åringen mer känd även i hemlandet Sve­rige.

Fredsforskning firar 50

– Jag tror att med dagens mer komplexa globala säker­hetskarta fortsätter uppgiften att erbjuda den grund som människor, regeringar, organi­sationer kan prata om att fylla en verkligt viktig funktion.

Att inte välja sida, att vara opartisk och trogen de fakta man får fram, är viktiga delar i forskningen och en förutsätt­ning för att Sipri ska kunna spela den viktiga roll det gör internationellt. Men forskarna – inklusive direktören – drar ändå slutsatser av sitt material som kan uppfattas som par­tiska. Till exempel menar Dan Smith att en militär interven­tion i Syrien har dåliga förut­sättningar att lyckas. Men han kommer till den slutsatsen på forskarens väg, förklarar han.

Han medger att det finns

en speciell utmaning för Sipri, eftersom fredsforskningsin­stitutet måste kombinera både idealism och opartiskhet. I Sipris stadgar och i rapporten som ledde till Sipris bildande står att Sipri ska bidra till fredliga relationer mellan län­der, vilket Dan Smith i dagens läge med många inbördeskrig också tolkar som fredliga rela­tioner även inom länder.

Idealism i DNA– Sipri ska bidra till att göra

världen till en bättre plats. Det kan tolkas på många sätt, men det finns en idealism i det, och det är en del av institutets DNA.

– Samtidigt är det en lika stor del av våra värderingar att vara passionerat trogen sina

fakta. Du måste följa den väg dit fakta leder dig.

Genom åren har Sipri fått fram mycket fakta om till exempel vapenhandel och mi­litära utgifter, siffror som inte fanns sammanställda förut, liksom om kärnvapen och andra massförstörelsevapen. Dan Smith påpekar att utan Sipris forskning om vapen­handel hade det internationel­la vapenhandelsavtalet ATT inte kunnat tas fram, och Sipri har spelat och fortsätter att spela en stor roll för ATT.

Men Sipri har också bred­dat sin forskning, och bredd­ningen kommer att fortsätta under Dan Smith. Forskning om det som av en del kallas ”hård säkerhet” kommer att fortsätta, men Sipri forskar också om sambandet mellan utveckling och säkerhet, genus och fredsbygge, och nyligen startades forskning om kli­matförändringar och säkerhet. Sipri har också utvecklat en databas om fredsoperationer.

– Sipri är mest känt för sin forskning om militära utgifter, vapenindustrin och vapenhan­deln, massförstörelsevapen och vapenkontroll. Jag vill att vi blir mer kända också för allt det andra arbetet vi gör, berät­tar Dan Smith,

EVA KELLSTRÖM FROSTEEn längre version av intervjun finns på Svenska Freds hemsida.

Namnet till trots ligger Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri, i Solna.

Dan Smith har tidigare varit direktör för det norska fredsforsknings-institutet Prio och generaldirektör för International Alert. Han ser Sipri som höjdpunkten på sin karriär.

FOTO

: EVA

KEL

LSTR

ÖM

FR

OST

E

FOTO

: EVA

KEL

LSTR

ÖM

FR

OST

E

FREDSTI DN I NGEN PAX | N R 1 / 2016 5

”Fred samlar människor”

– Det var väldigt inspire­rande. Framför allt var jag fascinerad av gruppen. Det var folk från alla möjliga håll och med olika syften, men fredsfrågan drog ihop oss alla. Det är ett bevis för att fredsfrågan samlar människor, berättar Sara Mossberg, en av deltagarna.

Under tre helger i höstas träffades gänget. Utbildningen bestod av en blandning av teori, praktik och reflektion, så kallat upplevelsebaserat lärande. Tanken med utbild­ningen var att fånga upp och stimulera engagemang och att skapa en bank med informa­törer som i sin tur ska kunna åka ut och berätta om Svenska Freds och olika fredsfrågor, med liknande metoder som användes under utbildningen.

Dans och teaterFlera av dem som deltog på utbildningen har nu enga­gerat sig i någon av lokal­föreningarna. En av dem är Benjamin Vågerö­Black. Han har studerat musik och dans och intresset för fredsfrågor har tidigare kanaliserats i projekt på gräsrotsnivå med musik, cirkus, dans och teater i Frankrike och de kurdiska delarna av Turkiet.

Han vill arbeta med freds­frågor, det är där han hittar sin glöd och det var därför han sökte sig till utbildningen. Nu är han engagerad i Stockholms fredsförening. Precis som Sara Mossberg uppskattade han gruppen och att få umgås så intensivt under tre helger.

– Det var ett väldigt fint

tillfälle att träffa människor. Alla hade något gemensamt – intresset för pacifism – men vi hade olika bakgrund och ålder, det var ingen homogen grupp, säger Benjamin Vågerö­Black.

Av ämnena som togs upp tyckte han att fredsjour­nalistik och Nato var mest intressant. Fredsjournalistik, som också kallas konfliktkäns­lig bevakning, handlar bland annat om att ge alla parter en röst, inte bara de stridande parterna utan också från civil­samhället.

– Det var jätteintressant, eftersom jag själv vill jobba med journalistik och inte visste att det finns något som kallas för fredsjournalistik, förklarar han.

Sara Mossberg har precis flyttat till ön Holmön utanför Umeå. Här tänker hon stanna, och därför ser hon att hon har möjlighet att engagera sig mer permanent. Hon har tidigare varit aktiv i Diakonia, Clowner utan Gränser och Greenpeace, och nu vill hon engagera sig mer i Svenska Freds.

– Fredsfrågan är så själv­

klar om man vill att världen ska bli bättre. Allt hör ihop: miljö, jämställdhet, fattigdom.

DramapedagogSara Mossberg har precis avslutat en dramapedagog­utbildning på Västerbergs folkhögskola och hon vill använda de kunskaperna i sitt fredsarbete. En idé hon har är att fortsätta handleda infor­matörerna i det pedagogiska arbetet.

Av de frågor som togs upp tyckte hon att föreläsningen om att säkerhetspolitik är mer än försvarspolitik var mest intressant, och hon är intres­serad av nedrustning, både vapenexportfrågorna och försvars­ och säkerhetspolitik. Men när hon tänker tillbaka på utbildningen är det inte föreläsarna som poppar upp, utan deltagarna och alla dis­kussioner med dem, och det är sådant hon vill fortsätta med.

Hon hade önskat att det fanns en lokalförening i Umeå och funderar på att antingen starta en, eller se om det går

att få ihop en grupp, som en studiecirkel till exempel.

Matthew Ssemakula kom från Uganda till Sverige för nästan två år sedan. Han bor i Varberg och kom i kontakt med Svenska Freds i sam­band med Varberg Calling for Peace och sommarlägret som Svenska Freds och Peace­works arrangerade i somras. Han berättar att han fick en ny syn på vad fred är under lägret.

– Det innehåller så mycket mer än det man först tänker på – det är skratt, att förlåta, att ha lika rättigheter.

Han har redan hållit flera tal och invigt en konstutställ­ning för Varberg Calling for Peace och han skulle vilja bli en fredsaktivist.

– Närhelst Svenska Freds behöver mig, så finns jag här. Jag gick utbildningen för att jag vill veta mer om hur vi kan engagera befolkningen i fred, ge dem den stigen, hur vi kan ge fredliga medel till sam­hället utan att skapa dåliga känslor.

EVA KELLSTRÖM FROSTE

Olika bakgrund och åldrar, men ett gemensamt intresse. I höstas utbildade Svenska Freds 15 informa­törer med syfte att skapa engage­mang och debatt. Fredsutbildning pågår. Benjamin Vägerö-Black (till vänster) har engagerat sig i Stockholms fredsförening.

Sara Mossberg uppskattade diskussionerna och gruppen mest. Matthew Ssemakula, fredsaktivist.

FOTO

: AN

WA

HR

ATH

AH

B

FOTO

: JO

AR

SA

ND

STR

ÖM

FREDSTI DN I NGEN PAX | N R 1 / 20166

Goda nyheter och förälskade vapen på Alla hjärtans dag

FOTO

: DA

NIE

L H

OLK

ING

FOTO

: EM

MA

TÖ

RD

Stockholms Fredsförening delade ut sina alldeles egna nyheter på Götgatan i Stockholm för att fira Alla hjär-tans dag. Samma dag släppte Svenska Freds filmen ”Make love not war” där vapnen från Almedalenaktio-nen 2014 bytt bana och jobbar för Svenska Freds i stället för i krigstjänst. Det är Sveriges storsäljare JAS 39 Gripen och den målsökande artillerigranaten Excalibur som förälskat sig i varandra.

JA TILL VAPEN- EMBARGO MOTSAUDIARABIENDen 25 februari röstade Europaparlamentet igenom en resolution för ett vapenem­bargo mot Saudiarabien med anledning av krigföringen i Jemen. Svenska Freds har till­sammans med andra europe­iska fredsorganisationer drivit kampanj för ett embargo.

– Att Europaparlamentet så tydligt tar ställning mot Saudi­arabiens brott mot interna­tionell humanitär rätt i kriget i Jemen och inför ett vapen­embargo är oerhört glädjande. Tillsammans med andra euro­peiska fredsorganisationer har vi arbetat intensivt med detta, säger Anna Ek, ordförande för Svenska Freds.

Beslutet innebär att EU:s höga representant för utrikes­ och säkerhetsfrågor får i uppdrag att ta fram ett förslag på vapenembargo mot Saudiarabien.

80 procent av befolkningen i Jemen beräknas vara i behov av humanitär hjälp för att kunna överleva. Kriget beräknas ha drivit tre miljoner människor på flykt.

ARMBAND SOM KAN RÄDDA VÄRLDENHanna Tvengström samlar pengar till Svenska Freds genom insamlingssidan Better Now. Den som skänker minst 100 kronor får ett armband som Hanna tillverat. Några av pärlorna är självlysande för att symbolisera ljus i mörkret, vilket också är namnet på insamlingen.

Hur kom du på idén med armbanden?

– Jag älskar att pyssla på olika sätt med allt från stickning och virkning till smyckestillverkning. Jag har sett armband som sålts till för­mån för andra organisationer och kände att jag ville göra ett armband för freden. Jag ville också att armbanden skulle ha något lite extra, vilket blev de självlysande pärlorna.

Du är själv ganska nybli-

ven medlem i Svenska Freds. Vad fick dig att gå med?

– Jag letade aktivt efter en or­ganisation som på ett strukturellt plan arbetar med freds­frågor. Jag kände inte till Svenska Freds innan men efter att genom lite sök­ningar hittat dem på nätet och läst om deras arbete var valet enkelt. Jag är övertygad om att vägen till fred är genom ökad kunskap och förståelse.

Kan dina armband för-ändra världen?

– Ett av mina absoluta favoritcitat är ”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något”. Armbanden är en liten del i arbetet mot en fredligare värld. Precis som alla ni som lämnar bidrag förändrar värl­den till det bättre med varje krona. Precis som leendet vi ger en främling på stan, hjäl­pen vi ger någon som behöver den, modet vi uppvisar när vi står upp för någon som är svagare, är handlingar som gör världen till en lite bättre och fredligare plats. Svaret på frågan blir alltså ja.

KAMPANJ VILL STOPPA AVTAL MED NATOSvenska Freds har startat en kampanj mot det så kallade värdlandsavtalet med Nato. Bland annat har föreningen startat en brevkampanj via verktyget Sign by me, där man kan välja argument och skicka mejl till riksdagsledamöter och förklara varför de ska stoppa avtalet.

Svenska Freds är kritiskt till att Sverige, trots att opinions­undersökningar visar att en majoritet i Sverige är emot ett Nato­medlemskap, det senaste decenniet närmat sig Nato utan bred diskussion och öppenhet. I vår ska riksdagen ta ställning till det så kallade värdlandsav­talet, vilket innebär ytterligare steg närmare militäralliansen Nato. Läs mer om Natoutred­ningen och det ökade Nato­samarbetet på sid 2-3.

Hanna Tveng-ström.

FREDSTI DN I NGEN PAX | N R 1 / 2016 7

Svenska Freds- och SkiljedomsföreningenPolhemsgatan 4112 36 Stockholm

POSTTIDNING B

KRÖNIKAN: Fredspolitik har ingen partifärg

Jag vill bli medlem & stödja Svenska Freds arbete!

Namn: .......................................................................................................................

Adress: .....................................................................................................................

Postnr & ort: .............................................................................................................

Telefon: .....................................................................................................................

E-post: ......................................................................................................................

PORTO BETALT

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen

Svarspost20270632

11012 Stockholm

Som medlem hos oss väljer du själv hur mycket du vill betala, från 20 kr/mån eller 240 kr/år.

Under mina åtta år som ordförande har jag ofta tänkt på hur

många människor jag träffat som blir precis lika irriterade på dubbelmoralen inom va­penexporten som jag blir. Det är alltifrån taxichaufförer, en pratglad själ på en fest, eller anställda högt upp i hierarkin inom både höger­ och vänster­regeringar.

Jag har också många gånger tänkt på hur ofta omgivningen vill sortera in en fredsaktivist i en viss politisk tillhörighet. Så jag kan till viss del förstå dem

som blir förvirrade när vi sä­ger att vi gör politik på tvären. För freden handlar inte om ett visst politiskt parti.

Därför granskar vi besluts­fattare oavsett politisk färg. Om jag ska generalisera något, så är vi emot typiska vän­sterperspektiv som värnplikt eller hela idén om att militär alliansfrihet kräver ökade mi­litära utgifter. Och vi är emot medlemskap i militärallianser, typiska högerperspektiv, för det är inte så världen blir fredligare. Den som har fred och nedrustning för ögonen driver sina frågor över hela det politiska spektrat. Ibland gör vi det också i samverkan med olika globala nedrust­ningsnätverk. Det är så vi tror att hållbar fred skapas.

I vissas ögon är fredsrörel­ser rentav subversiva. Att de­battera och kritisera försvaret och militären uppfattas som att korsa någon slags gräns. Och visst är det så att fredsrö­relsen till viss del är anti­nationalistisk. Den måste se till allas bästa och ambitionen är

att fred ska råda i alla länder. Inte bara den egna nationen.

Men i tider av oro och militärt vapenskrammel blir denna debatt smått absurd. Personer med överutvecklat intresse för militära frågor vädrar morgonluft, eftersom deras gärning och identitet upplevs som högre stående och mer rättfärdig. Till och med landets försvarsminister insinuerar att den som väcker kritiska frågar om Sveriges samarbete med Nato är en desinformatör.

Mängder av energi läggs på att debattera hur Svenska Freds finansieras eller att vi går någon annans ärenden. Det mest motsägelsefulla i allt detta är de som först påstår att vi skulle gå någon annans ärenden, oftast Putins, därefter kommer med en lista på saker de anser att vi borde göra i stället. ”Ta inte order från någon annan, det är ju mig ni ska lyda”.

I en demokrati är den offentliga debatten central. En organisation som Svenska

Freds ska också vara en del av denna debatt och granskning. Ibland tänker jag att en välvil­lig tolkning av alla försök till misskreditering är att vi trots allt har väldigt mycket att säga till om och är en respekterad röst. Fast för respekterad då, enligt vissa. Vilket ju åter väcker frågan om de hellre ville att vi skulle vara tysta eller bara göra som de säger. Just denna syn på demokra­tisk debatt bär tyvärr spår av samma tankegods som den auktoritära ledaren på andra sidan Östersjön driver. Gör som jag säger, eller håll tyst.

En demokratisk organisa­tion arbetar utifrån de grund­idéer som dess medlemmar bestämt att den ska driva. Det är en fredsförenings uppgift att sätta sig på tvären när ro­pen om militära maktdemon­strationer och upprustning ekar. Och att alltid söka göra fredspolitik över partipoliti­ken. För freden är viktigare än allt annat.

ANNA EKOrdförande Svenska Freds