1

Patientregistret för 2008 ur ett DRG-perspektiv

2

Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotogra-fier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upp-hovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr 2010-4-14

Publicerad www.socialstyrelsen.se, april 2010

3

Förord

Det här är den elfte rapporten som presenterar DRG-statistik med patientre-gistret som underlag. Förhoppningsvis bidrar rapporterna både till att öka kunskapen om och stimulera till utvecklandet och användandet av bra verk-tyg för sekundär patientklassificering i hälso- och sjukvården. Rapporten ges ut årligen. Cecilia Dahlgren, Janos Nagy och Lisbeth Serdén vid Enhe-ten för Öppna Jämförelser har sammanställt rapporten.

Statistikunderlaget till denna rapport är hämtat ur DRG-statistik som finns tillgänglig på Socialstyrelsens hemsida under Statistikdatabaser samt den pivottabell med DRG-statistik som medföljer rapporten i bilaga 2.

Rapportens målgrupper är ekonomer, läkare, administratörer och andra som har intresse för DRG-statistik.

Stockholm i april 2010

Mona Heurgren

Enhetschef

Öppna Jämförelser

Avdelningen för Statistik och Utvärdering

Socialstyrelsen

4

5

Innehåll

Förord ............................................................................................................ 3

Sammanfattning ............................................................................................ 7

Bakgrund ....................................................................................................... 9

Syfte ..................................................................................................................... 9

Metod ................................................................................................................... 9

Tolkning av materialet ..................................................................................... 11

DRG-statistik för slutenvård på Internet ....................................................... 12

Resultat ........................................................................................................ 13

Volymer ............................................................................................................. 13

Övergripande beskrivning av vården ............................................................. 14 Registreringsmönster på sjukhusnivå ......................................................................... 15

Öppenvård i patientregistret ........................................................................... 17 Dagkirurgi ................................................................................................................... 17

Litteratur ...................................................................................................... 21 BILAGA 1 Registreringsmönster per sjukhus 2008 24 BILAGA 2 Underlagsdata i pivottabell för 2008 se separat Zipfil

6

7

Sammanfattning

Syftet med rapporten är att återge patientdata ur ett DRG-perspektiv. DRG är en förkortning för diagnosrelaterade grupper och innebär att primärklassi-ficerade diagnoser och åtgärder grupperas till DRG-koder enligt en förutbe-stämd algoritm. DRG-gruppering benämns också som sekundär patientklas-sificering. Genom att vårdtillfällena i slutenvård delas in i ett relativt litet antal grupper, cirka 600, får man i DRG ett instrument för överskådlig verk-samhetsbeskrivning. Klassificeringsprincipen är att medicinskt likartade vårdtillfällen, som dessutom är ungefär lika resurskrävande, sorteras in i en och samma grupp. DRG är således ett sätt att beskriva sjukhusets patient-sammansättning (case mix), mycket mer överskådligt än om verksamheten skulle beskrivas med tusentals diagnos- och åtgärdskoder.

Rapporten bygger på Socialstyrelsens patientregister i slutenvård som omfattar patientdata för hela rikets slutenvård samt patientregistret för öp-penvård som omfattar ca 75 procent av landets specialiserade öppenvård. I patientregistret ingår så kallade patientadministrativa data kring varje vård-tillfälle respektive vårdkontakter men inga kostnadsdata. Databasen som utgör underlaget för denna rapport innehåller alla de vårdtillfällen respektive vårdkontakter som finns i patientregistret 2008, förutom psykiatrisk vård, geriatrik, hälso- och sjukvård i särskilt boende, palliativ vård, eftervård, konvalescensvård, sjukhemsvård samt dagmedicinsk vård. Materialet är grupperat med version 2008 av NordDRG-SWE-Classic för slutenvården och NordDRG-SWE-Full för öppenvården.

För slutenvården presenteras beskrivningar av vården i DRG-termer, jäm-förelser av medelvårdtider och registreringssätt mellan sjukhus m.m.

Jämförelsetalen, t.ex. i form av medelvårdtid för ett specifikt DRG, kan i vissa fall visa upp en mycket stor spridning mellan de olika sjukhusen. Den-na spridning kan bero på omhändertagandet efter vårdtillfället. I olika delar av landet finns varierande grad av samarbete med geriatrik och kommun, samt tillgång till hemsjukvård och patienthotell. Andra orsaker är skillnader i klinikens ansvar och del i vårdkedjan, skillnader i patienternas situation och förutsättningar samt skillnader i effektivitet mellan sjukhusen. Vi re-kommenderar därför en viss försiktighet i tolkningen av resultaten.

Medelvårdtiden var 4,6 dagar per vårdtillfälle år 2008 och har minskat med 0,4 dagar jämfört med 1998. Cirkulationsorganens sjukdomar omfattar 18 procent av samtliga vårdtillfällen och är därmed den största organspeci-fika gruppen, följd av rörelseorganens sjukdomar på andra plats och sjuk-domar i matsmältningsorganen på tredje plats.

Primärklassificeringens betydelse slår igenom vid en granskning av regi-streringsmönstret per sjukhus. Skillnaden i antalet diagnoser per vårdtillfälle har ett spann från 4 till 1 diagnoser per vårdtillfälle på sjukhusnivå och med ett genomsnitt på 2,6. Antalet diagnoser per vårdtillfälle har dock ökat mar-kant från år 2001. Drygt hälften av sjukhusen har kodat 2 eller fler diagno-ser per vårdtillfälle 2008. Jämfört med 1998 har antalet ökat med 0,8 dia-gnoser per vårdtillfälle. Det är signifikant säkerställt att aktiv användning av

8

DRG som ersättningssystem samt utbildning av personal i klassifikation och vårddokumentation, ökar registreringen av antalet relevanta bidiagnoser.

Med hjälp av detta material (rapport inkl den fil med Pivottabell och in-teraktiv DRG statistik från Socialstyrelsens Statistikdatabaser på Socialsty-relsens webbplats) möjliggör för det enskilda landstinget eller sjukhuset att ta fram uppgifter på olika nivåer för att kunna använda som referens till sina egna data.

Statistik för dagkirurgi hämtad ur patientregistret för öppenvård presente-ras för andra gången i det här sammanhanget. Definitionen av vad som av-ses med dagkirurgi beskrivs under Bakgrund och avsnittet om Metod.

Det genomfördes ca 560 000 dagkirurgiska besök år 2008. De flesta dag-kirurgiska besöken består av hudingrepp och kataraktoperationer. Katarakt-operationer utförs idag nästan uteslutande i dagkirurgi. Graden av poliklini-sering dvs. hur mycket av vården som utförs i dagkirurgi jämfört med slu-tenvård skiljer sig åt mellan landstingen. Flest dagkirurgiska besök i förhål-lande till slutenvård har Blekinge, Halland, Skåne och Stockholm i nämnd ordning.

9

Bakgrund

Med sekundär patientklassificering avses system och verktyg som är skapa-de för att gruppera enskilda patienters vårdhändelser till större grupper som har både medicinsk och resursmässig relevans. Det mest spridda systemet i dag är DRG, diagnosrelaterade grupper. Systemen används för att följa upp, analysera och/eller ekonomiskt ersätta sjukvården. Fördelarna med DRG är möjligheterna till en både medicinsk och resurshomogen beskrivning av vården i ett relativt begränsat antal grupper. DRG kan i bästa fall utgöra ett gemensamt ”språk” för ekonomer och medicinskt verksamma. Socialstyrel-sen har till huvuduppgift att samordna det nationella arbetet med sekundär patientklassificering i Sverige och att administrera det svenska Patientre-gistret.

De nordiska länderna har gemensamt utvecklat en DRG-grupperare kallad NordDRG. Socialstyrelsen äger den svenska versionen av NordDRG och förvaltar också logiken i NordDRG-grupperaren. Socialstyrelsen ska i nära samarbete med regioner och landsting medverka till att utveckla bra sekun-dära patientklassificeringssystem för användning hos huvudmännen samt att tillgodose de nationella organisationernas behov av verktyg för nationella uppföljningar t.ex. använder SCB NordDRG i nationalräkenskaperna. I So-cialstyrelsens uppdrag ingår att fungera som ett kunskapscenter när det gäll-er sekundär patientklassificering i Sverige. Socialstyrelsen ska också delta i och driva på utvecklingen av nya sekundära patientklassificeringssystem.

I den årliga uppdateringen av NordDRG sker på Socialdepartementets uppdrag i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting(SKL) som tillhandahåller kostnadsdata för validering och uppdatering av systemet.

Syfte Syftet med denna rapport är att beskriva patientdata ur ett DRG-perspektiv. Materialet (denna rapport inklusive filen med en pivottabell och interaktiv DRG-statistik från statistikdatabaserna på Socialstyrelsens webbplats) gör att det enskilda landstinget eller sjukhuset kan ta fram uppgifter på olika nivåer för att användas som referens till egna uppföljningar.

Metod Socialstyrelsens patientregister innehåller patientdata för hela rikets soma-tiska slutenvård och ca 75 procent av all specialiserad öppenvård. I patient-registret ingår så kallade patientadministrativa data kring varje vårdtillfälle, som var vården utförts (sjukhus och klinik) uppgifter om den aktuella pati-enten (ålder, kön, hemort etc.) samt uppgifter om varför patienten vårdats (diagnoser, operationskoder etc.). I patientregistret ingår dock inga kost-nadsdata. Databaserna innehåller alla de vårdtillfällen och vårdkontakter som finns i patientregistret 2008, förutom psykiatrisk vård, geriatrik, hälso- och sjukvård i särskilt boende, palliativ vård, eftervård, konvalescensvård,

10

sjukhemsvård samt dagmedicinsk vård. Materialet är grupperat med version 2008 av NordDRG-SWE-Classic för slutenvården och NordDRG-SWE-Full för öppenvården. Materialet är helt otrimmat beträffande vårdtider om inget annat anges. Samtliga vårdtillfällen i databasen är klinikvårdtillfällen, dvs. in- och utskrivningen av vårdtillfällen görs på kliniknivå, utan någon kopp-ling till så kallade sjukhusvårdtillfällen.

Alla vårdtider i denna rapport anges som dagar och de är beräknade enligt den gängse definitionen utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. Vid DRG-gruppering används dock begreppet vårddagar som är vårdtid plus en dag.

Vid gruppering med NordDRG ger grupperaren också en returkod, utöver uppgifter om DRG och DRG:s huvuddiagnosgrupper, MDC (Major Dia-gnostic Categories). Returkoden visar vårdtillfällets status där kod 0 anger att grupperingen var tekniskt korrekt och där koderna 1–9 anger eventuella fel i grunddata. Vid en gruppering i efterhand blir det ett visst bortfall på grund av bland annat felaktiga koder och avsaknad av viss information. I nedanstående tabell A redovisas det totala antalet vårdtillfällen i patientre-gistret 2008 för sluten somatisk vård.

Tabell A. Returkoder efter gruppering av slutenvård

Kod Klartext Vårdtillfällen Andel %

0 Grupperingen utförd 1 363 724 98,97 1 Huvuddiagnos saknas 9 555 0,69 2 Kön för patienten saknas 27 0,00 3 Felaktig kombination av kön/diagnos 0 0,00 4 För låg ålder för aktuell diagnos 969 0,07 5 För hög ålder för aktuell diagnos 129 0,01 6 Patientens ålder är felaktig (>125) 0 0,00 7 Ovanliga åtgärder inom given MDC 3 432 0,25 8 Huvuddiagnos ej tillämplig 18 0,00 9 Annat fel 107 0,01 Totalt 1 377 961 100,00 Den statistik som presenteras i rapporten utgår från de vårdtillfällen där grupperingen är korrekt utförd (kod 0) och som utgör 99,0 procent av pati-entregistret enligt urval. Det innebär att de vårdtillfällen där det förekommer något fel (koderna 1–9) under 2008 inte ingår i underlaget till presentatio-nen.

Vid Socialstyrelsen genomförs registergranskningar och valideringsstudi-er av patientregistret. Myndigheten gör regelmässiga kvalitetskontroller av de uppgifter som lämnas in från sjukvårdshuvudmännen, så långt detta går att göra maskinellt. Fullständigheten i de obligatoriska variablerna granskas, så som sjukhus, personnummer, huvuddiagnos samt yttre orsak till skada eller förgiftning. Koderna som används för olika variabler testas också, lik-som att datumangivelserna har giltiga värden. I samband med kvalitetstes-terna rättas de uppgifter som går att åtgärda med en rimlig arbetsinsats. I patientregistret 2008 (enligt urval, se Metod) var det 0,7 procent av vårdtill-fällena i somatisk akutsjukvård som saknade huvuddiagnos.

Två valideringsundersökningar av huvuddiagnoser i Patientregistret har genomförts av Socialstyrelsen tillsammans med Socialmedicinska institu-

11

tionen vid Uppsala universitet och WHO-centret för klassifikation av sjuk-domar. Studierna avsåg vårdtillfällen 1986 och 1990.

Socialstyrelsen har genomfört en studie med syfte att uppskatta eventuell under- eller överrapportering av fall med akut hjärtinfarkt i patientregistret åren 1987 och 1995. År 2003 uppdaterades studien till och med år 2000.

Socialstyrelsen har i samarbete med en doktorand från Karolinska Institu-tet genomfört en valideringsstudie på fall med akalasia (oförmåga att föra föda vidare genom matstrupen och relaxera övre magmunnen) i Patientre-gistret 1965 – 2003. Studien finns dokumenterad i avhandlingen Risk Indi-cators for Esophageal Cancer, Kazem Zendehdel mfl 2007.

Socialstyrelsen har i samarbete med Karolinska Institutet genomfört en valideringsstudie på berör pancreatit (inflammation i bukspottskörteln), stu-dien är dock ännu inte publicerad.

Jämförelsetalen med 1998–2007 i rapporten är hämtade från patientre-gistret för motsvarande år som grupperats med NordDRG.

Ett tillägg från och med förra årets rapport är att dagkirurgi från Patient-registrets öppenvårdsdatabas presenteras, se avsnittet Öppenvård i patient-registret. År 2008 är det tredje året som det är möjligt att beskriva dagkirur-gi i DRG-termer enligt den av Socialstyrelsens definition baserad på DRG, nämligen grupper i spannet DRG 003O-521O med undantag av dialys (DRG 317O & 317P), förlossningar (DRG 373O) farmakologiska aborter (DRG 381P), kemoterapi (DRG 410O & 492O), rehabilitering (DRG 462O) samt respiratorbehandling (DRG 475O) som har definierats som dagmedi-cin. Dessutom ingår 19 grupper i serierna 700 och 800.

De dagkirurgiska grupperna i spannet 003O - 521O är mer resurskrävande än övriga dagkirurgiska grupper och de har alla motsvarighet i klassiska slutenvårdslogiken vilket gör att man kan följa polikliniseringsgraden.

En DRG-baserad definition av dagsjukvård enligt ovan gör det möjligt att jämföra verksamheter avseende produktion och kostnader.

Statistiken för dagkirurgi har selekterats enligt samma urvalsregler som slutenvården.

Tolkning av materialet Jämförelsetalen, t.ex. i form av medelvårdtid för ett specifikt DRG, kan i vissa fall visa upp en mycket stor spridning mellan de olika sjukhusen. Det kan finnas flera orsaker till denna spridning:

• Omhändertagandet efter vårdtillfället. I olika delar av landet finns en varierande grad av samarbete med geriatrik och kommun, samt till-gång till hemsjukvård och patienthotell.

• Skillnader i klinikens ansvar och del i vårdkedjan. • Skillnader i patienternas situation och förutsättningar (t.ex. ålder och

ensamboende). • Skillnader i effektivitet på sjukhusen.

Eftersom det kan finnas många orsaker till spridning bland jämförelsetalen rekommenderar vi en viss försiktighet i tolkningen av resultaten.

Logiken i NordDRG-grupperaren går ut på att gruppera primärklassifice-rade diagnoser och åtgärder till DRG-koder. De primärklassificerade vård-tillfällena utgör grundmaterialet för den sekundära patientklassificeringen.

12

Primärklassificeringens betydelse slår igenom vid granskning av registre-ringsmönster.

Hässleholms sjukhus kan nämnas som ett enskilt exempel där registre-ringen av primärkoder låg under en genomsnittlig nivå 1998, för att år 2008 ha landets högsta antal diagnoskoder per vårdtillfälle med i genomsnitt 4,4 diagnoser per vårdtillfälle. Genomsnittet i landet var 2,6 diagnoser per vård-tillfälle. År 1998 kodades som mest 2,7 diagnoskoder per vårdtillfälle och genomsnittet i landet var 1,7 diagnoser per vårdtillfälle.

DRG-statistik för slutenvård på Internet Det finns DRG-statistik åtkomlig från Socialstyrelsens förstasida under”jag vill söka och anmäla” och sedan ”Statistikdatabaser”. Presentationsverktyget är interaktivt, dvs. besökaren utformar själv statistikuttaget. Det finns heller inga fasta tabeller att hämta hem. DRG-statistiken omfattar antal vårdtillfäl-len, antal diagnoser per vårdtillfälle, medelålder, andel patienter över 75 år, beräknad medelvårdtid, DRG-vikt samt uppgifter för åren 1997–2008. Re-dovisningen finns på MDC, samt på landstings- sjukhus- och kliniknivå. Resultaten redovisas i tabeller, diagram, trender samt kartor.

För att ge möjlighet för djupare lokala analyser bifogas en pivottabell i Excel med patientdata för år 2008, se bilaga 2. Pivottabellen innehåller en aggregerad databas (den innehåller dock ingen information som kan kopplas till enskilda individer) med den lägsta nivån sjukhus-klinik-DRG. Detta innebär att man i materialet kan analysera enskilda klinikers DRG-profiler, jämföra den egna klinikens medelvårdtider med andra kliniker i övriga lan-det etc. Pivottabellen finns även utlagd på Socialstyrelsens webbsida. Pivot-tabellen tillåter ett friare val av uttag av data men ger i stället inga färdiga presentationer. Datauttaget sammanställs i tabeller och diagram av den en-skilde användaren.

13

Resultat

Volymer Det nationella Patientregistret för slutenvård år 2008 har grupperats enligt NordDRG version 2008. NordDRG-SWE-Classic bygger på primärklassifi-cering enligt ICD-10. Materialet innehåller inte de vårdtillfällen som inte var fullständigt rapporterade i något avseende, och inte heller psykiatrisk vård, geriatrik samt hälso- och sjukvård i särskilt boende, se Metod. Bortfal-let från patientregistret utgjorde 1 procent. Kvar finns 1 377 961 vårdtillfäl-len med 6 279 607 dagars vårdtid som underlag till bearbetning.

Totalt sett har antalet vårdtillfällen i patientregistret varierat omkring 1,5 miljoner per år de senaste 10 åren.

Diagram 1. Antal vårdtillfällen i patientregistret samt antal vårdtillfällen analyse-rade i denna rapport och tidigare rapporter i denna serie.

1 100 000

1 200 000

1 300 000

1 400 000

1 500 000

1 600 000

Patientregistret

Vårdtillfällen i rapporterna

14

Övergripande beskrivning av vården De statistikpresentationer som redovisas under detta avsnitt är samtliga hämtade från DRG-statistiken i Socialstyrelsens Statistikdatabaser. Statisti-ken är till viss del bearbetad i Excel.

DRG-systemets högsta indelningsgrund är indelningen efter huvuddia-gnosen i 25 olika huvuddiagnosgrupper. Grupperna motsvarar organ eller medicinska specialiteter och benämns Major Diagnostic Categories eller förkortat MDC.

Tabell 1 Fördelning av vårdtillfällen per MDC 2008

MDC-text Vårdtillfällen Andel %

00 Pre-MDC 2 062 0,1 01 Nervsystemet 115 007 8,3 02 Ögat 11 485 0,8 03 Öron, näsa, hals 54 538 4,0 04 Andningsorganen 102 402 7,4 05 Cirkulationsorganen 242 662 17,6 06 Matsmältningsorganen 151 467 11,0 07 Lever, gallvägar + bukspottk. 42 306 3,1 08 Muskulosskel. syst + bindväven 156 214 11,3 09 Hud och underhud 30 592 2,2 10 Endokr syst nutr + ämnesoms. 30 197 2,2 11 Njurar + urinvägar 61 402 4,5 12 Manliga könsorgan 17 912 1,3 13 Kvinnliga könsorgan 29 190 2,1 14 Graviditet, förlossning 132 173 9,6 15 Nyfödda/neonatal 19 756 1,4 16 Blodet + de blodbildande org. 15 298 1,1 17 Myeloprol.sjd. + dål. diff tum 27 376 2,0 18 Infektions- + parasitsjukd. 30 299 2,2 19 Psykiska sjukdomar 15 050 1,1 21 Skador, förgiftningar mm. 26 206 1,9 22 Brännskador 1 155 0,1 23 Övr fakt m påverk på hälsotillst 34 464 2,5 24 Multipelt signifikant trauma 1 563 0,1 30 Bröstkörtelsjukdomar 12 849 0,9 99 Post-MDC 14 336 1,0

Totalt 1 377 961 100,0 I tabell 1 visas fördelningen av vårdtillfällen per huvuddiagnoskategori. Högsta frekvensen vårdtillfällen har MDC 5 ”Cirkulationsorganens sjukdo-mar”, följt av MDC 8 ”Sjukdomar i muskler, skelett och bindväv” på andra plats. MDC 6 ”Sjukdomar i matsmältningsorganen” följer på tredje plats och på fjärde plats MDC 14 ”Graviditet och förlossningar”.

Alla vårdtider i denna rapport anges som dagar och de är beräknade enligt den gängse definitionen utskrivningsdatum minus inskrivningsdatum. Den genomsnittliga vårdtiden benämns medelvårdtid. Medelvårdtiden sjunker stadigt i landet. År 1998 var medelvårdtiden 5,0 dagar per vårdtillfälle, för att år 2008 vara 4,6 dagar. Medelvårdtiden skiljer sig åt mellan landstingen

15

och för år 2008 hade Landstinget i Dalarna den kortaste medelvårdtiden med 3,9 dagar per vårdtillfälle, medan Blekinge hade den längsta medel-vårdtiden om 5,7 dagar. Till viss del uttrycker medelvårdtiden effektivitet i vården där kort vårdtid antyder effektivare vård. Andra faktorer som påver-kar vårdtiden, är organisationen av vården och uppdelningen mellan olika vårdformer. Allt mer av den slutna vården överförs till öppenvård, vilket talar för ökade vårdtider för de kvarvarande vårdtillfällena i den slutna vår-den. Organisationen av den geriatriska vården skiljer sig åt mellan lands-tingen. Stockholms läns landsting har t.ex. särskilda geriatriska kliniker som inte inryms inom den slutna vården enligt den definition som används i den-na rapport, medan andra landsting inkluderar den geriatriska vården under medicin.

Tabell 2 Medelvårdtid per landsting 1998–2008

Medelvårdtid Förändring i procent Landsting 1998 2008 av mvt 1998-2008

Stockholm 4,32 4,06 -6,0 Uppsala 5,36 4,83 -9,8 Södermanland 4,93 4,89 -0,8 Östergötland 5,15 4,42 -14,2 Jönköping 5,05 4,07 -19,4 Kronoberg 5,71 5,53 -3,2 Kalmar 4,69 4,13 -11,9 Gotland 5,21 4,42 -15,2 Blekinge 5,34 5,70 6,8 Skåne 5,32 4,76 -10,5 Halland 5,19 4,84 -6,7 Västra Götaland 4,99 4,64 -7,0 Värmland 5,73 4,91 -14,2 Örebro 4,71 4,47 -5,0 Västmanland 6,23 5,07 -18,6 Dalarna 4,25 3,91 -8,1 Gävleborg 4,72 4,60 -2,5 Västernorrland 5,36 4,55 -15,1 Jämtland 5,10 5,20 1,9 Västerbotten 5,67 4,91 -13,5 Norrbotten 5,70 4,65 -18,4

Riket 5,03 4,56 -9,4

Registreringsmönster på sjukhusnivå Sjukhusens olika sätt att registrera diagnoser och operationskoder har utan tvekan stor betydelse och inverkan på DRG-resultatet. Vilka samband finns mellan grundregistrering och resultat, och vilka olikheter går att spåra i regi-streringspraxis? I tabell 3 redovisas registreringsmönster utifrån olika vari-abler. En totaltabell över registreringsmönstret för samtliga sjukhus åter-finns i bilaga 1. Materialet är dock inte standardiserat och därför tas ingen hänsyn till olikheterna i populationerna, vare sig när det gäller ålder eller

16

sjukhusens olika DRG-profiler. Detta måste tas med i tolkningen av skillna-der mellan sjukhusen.

Tabell 3. Registreringsmönster per sjukhus 2008 Sorterat efter sjukhus med genomsnittet eller fler diagnoser än genomsnittet per vårdtillfälle

Sjukhus Vårdtillfällen Medelvårdtid Diagnoser per vtf Medelålder

Procent över 75 år

Hässleholms sjukhus 6 980 5,5 4,4 69 44 Sala lasarett 97 19,8 4,2 80 82 Simrishamns sjukhus 1 404 6,2 4,1 77 66 Enköpings lasarett 5 188 5,5 3,5 68 39 Kalix lasarett 3 577 5,3 3,5 69 41 Motala lasarett 5 268 5,7 3,5 69 42 Landskrona lasarett 3 579 5,7 3,5 71 47 Skellefteå lasarett 10 255 4,9 3,4 58 33 Norrlands Universitetssjukhus 32 843 4,9 3,4 55 23 Falkenbergs sjukhus 274 8,8 3,4 64 44 Ängelholms sjukhus 7 020 5,8 3,3 71 45 Norrtälje sjukhus 5 924 4,3 3,2 65 36 Höglandssjukhuset 14 592 3,7 3,2 61 36 Lindesbergs lasarett 5 115 5,0 3,2 68 42 Lycksele lasarett 5 395 5,0 3,2 62 35 S:t Görans sjukhus 27 256 3,3 3,2 65 38 Trelleborgs lasarett 5 427 5,6 3,2 70 43 Gällivare lasarett 4 735 4,5 3,1 56 27 Piteå Älvdals sjukhus 5 576 5,7 3,1 70 42 Värnamo sjukhus 10 441 4,4 3,1 59 32 Kungälvs sjukhus 8 006 4,7 3,1 64 33 NU-sjukvården 36 444 5,1 3,1 56 30 Halmstads sjukhus 23 416 4,5 3,0 55 29 Torsby sjukhus 4 820 6,0 3,0 69 46 Kiruna lasarett 2 000 6,4 3,0 68 43 Varbergs sjukhus 17 376 4,6 3,0 60 32 Arvika sjukhus 5 294 5,0 2,9 69 46 Huddinge sjukhus 44 240 4,1 2,9 50 18 Härnösands sjukhus 177 24,3 2,8 48 3 Danderyds sjukhus 43 342 3,7 2,8 56 24 Ystads lasarett 11 690 3,6 2,8 57 29 Kullbergska sjukhuset 3 826 5,4 2,7 69 41 Kristianstads sjukhus 19 943 4,4 2,7 54 26 Akademiska sjukhuset 52 368 4,8 2,7 53 21 Universitetssjukhuset MAS 50 468 4,7 2,7 55 29 Sunderbyns sjukhus 21 522 4,1 2,6 54 24 Helsingborgs lasarett 29 309 4,2 2,6 54 27 Södertälje sjukhus 11 149 3,2 2,6 56 24 Västerås lasarett 31 773 4,8 2,6 55 28 Universitetssjukhuset i Lund 49 708 5,1 2,6 54 22

Totalt 1 377 961 4,6 2,6 56 27

17

I tabell 3 har sjukhusen sorterats efter antal diagnoser per vårdtillfälle. De sjukhus som har uppnått genomsnittet eller fler diagnoser per vårdtillfälle (vtf) finns med i tabellen. Det genomsnittliga antalet diagnoser per vårdtill-fälle hade ökat till 2,6 för år 2008 från 2,4 år 2007. Många av dessa sjukhus har en patientmedelålder över genomsnittet och därmed även en hög andel patienter över 75 år, vilket är att förvänta eftersom hög ålder kan ge mer komplicerad sjukdomsbild. Det allra största sjukhuset med många diagnoser per vårdtillfälle är Norrlands Universitetssjukhus avviker dock från mönstret genom att medelåldern där är lägre. Det är bland universitetssjukhus med mer högspecialiserad sjukvård som man borde finna fler koder för att be-skriva vården, men det är övervägande små sjukhus som toppar listan med många diagnoser per vårdtillfälle.

De flesta sjukhus med fler registrerade diagnoser än genomsnittet per vårdtillfälle hör till landsting som är aktiva användare av DRG, se tabell 3. Det är signifikant säkerställt att aktiv registrering av DRG-koder ökar dia-gnosregistreringen, när DRG används som ersättningssystem. Förutsatt att kodningen är rätt ger fler registrerade koder ett bättre underlag till rätt DRG-gruppering och verksamhetsbeskrivning av vården.

Öppenvård i patientregistret Insamling av öppenvårdsdata från s.k. dagkirurgisk verksamhet påbörjades från och med verksamhetsåret 1997. Från år 2002 finns även en generell uppgiftsskyldighet för läkarbesök, exklusive de som sker i primärvården1. Se fotnot 1. Uppgifterna från den öppna vården är dock fortfarande ofull-ständig. PAR i öppenvård omfattar cirka 10 miljoner besök per år huvudsak-ligen från den offentliga vården. Uppskattningsvis saknas 3 miljoner besök från privata vårdgivare.

Det är möjligt att beskriva öppenvård med NordDRG eftersom grupper för dagkirurgi och polikliniska endoskopier har funnits i NordDRG-systemet sedan 2003. Grupper för medicinsk öppenvård tillfördes NordDRG år 2006. Gruppering av medicinsk öppenvård förutsätter kodning av medi-cinska åtgärdskoder, KVÅ, vilka blev obligatoriska från 1 januari 2007 men har funnits tillgängligt från 2005. Med den definition som används för dag-kirurgi samt med uppgifter från patientregistrets öppenvård finns det möj-ligheter att göra liknande jämförelser för öppenvård som för den slutna vår-den från år 2006.

Dagkirurgi De statistikpresentationer som redovisas under avsnittet är samtliga hämtade från patientregistret för öppenvård 2008. Statistiken finns inte presenterad på annat sätt.

Den första tabellen visar fördelning av dagkirurgiska besök per MDC jämfört med slutenvårdens vårdtillfällen. MDC motsvarar organ eller medi-cinska specialiteter och benämns Major Diagnostic Categories.

1 Socialstyrelsen föreskriver med stöd av 6 § förordningen (2008:26) om patientregister hos Socialstyrelsen

18

Tabell 4. Fördelning av dagkirurgiska besök per MDC jämfört med antal besök per vårdtillfällen i slutenvård 2008

MDC-text Dagkirurgiska besök Andel % Slutenvård

vårdtillfällen

Antal dagkirur-giska besök per

vtf i slutenvård

00 Pre-MDC 68,0 0,0 2 062 0,03 01 Nervsystemet 14 901 2,7 115 007 0,13 02 Ögat 91 392 16,4 11 485 7,96 03 Öron, näsa, hals 44 089 7,9 54 538 0,81 04 Andningsorganen 1 810 0,3 102 402 0,02 05 Cirkulationsorganen 14 215 2,5 242 662 0,06 06 Matsmältningsorganen 27 642 5,0 151 467 0,18 07 Lever, gallvägar + bukspottk. 1 925 0,3 42 306 0,05 08 Muskulosskel. syst + bindväven 88 740 15,9 156 214 0,57 09 Hud och underhud 181 173 32,5 30 592 5,92 10 Endokr syst nutr + ämnesoms. 274 0,0 30 197 0,01 11 Njurar + urinvägar 16 116 2,9 61 402 0,26 12 Manliga könsorgan 12 495 2,2 17 912 0,70 13 Kvinnliga könsorgan 32 175 5,8 29 190 1,10 14 Graviditet, förlossning 7 783 1,4 132 173 0,06 15 Nyfödda/neonatal 0 0,0 19 756 0,0 16 Blodet + de blodbildande org. 492 0,1 15 298 0,03 17 Myeloprol.sjd. + dål. diff tum 1 175 0,2 27 376 0,04 18 Infektions- + parasitsjukd. 259 0,0 30 299 0,01 19 Psykiska sjukdomar 276 0,0 15 050 0,02 21 Skador, förgiftningar mm. 1 288 0,2 26 206 0,05 22 Brännskador 105 0,0 1 155 0,09 23 Övr fakt m påverk på hälsotillst 5 234 0,9 34 464 0,15 24 Multipelt signifikant trauma 6 0,0 1 563 0,00 30 Bröstkörtelsjukdomar 4 511 0,8 12 849 0,35 40 Övergripande problem 4 270 0,8 0 0,00 99 Post-MDC 5 443 1,0 14 336 0,38

Totalt 557 857 100,0 1 377 961 0,40

Fördelningen av dagkirurgiska besök per MDC skiljer sig väsentligt från slutenvårdens fördelning per MDC. De flesta dagkirurgiska besök återfinns under MDC 09 Sjukdomar i hud och underhud med 32,5 procent av besöken i dagkirurgi och nästan 6 besök per vårdtillfälle i slutenvård. Näst störst är MDC 02 Sjukdomar i ögat och närliggande organ med 16 procent av dagki-rurgin. Det går hela 8 dagkirurgiska besök per vårdtillfälle i MDC 02. Totalt utförs 0,4 dagkirurgiska besök per vårdtillfällen i slutenvård. Det kan sägas uttrycka mått på polikliniseringsgrad.

Vad är det för åtgärder som utförs mest i dagkirurgi? En lista på de 15 mest frekventa grupperna presenteras i tabell 5.

19

Tabell 5 De 15 mest frekventa dagkirurgiska DRG år 2008 jämfört med motsvarande DRG i slutenvård i förekommande fall

DRG DRG-text Antal dag-kirurgiska besök

Antal vtf i motsva-rande slu-tenvårds-DRG

Andel dag-kirugiska be-sök jmf med vtf i slutenvården

825O Hudexcisioner och biopsier, kortvård 85 939 0 - 826O Hudingrepp, övriga, kortvård 79 232 0 - 039O Linsoperationer utom discission av

sekundär katarakt, kortvård 57 297 458 99,2

222O Knäoperationer utom diagnostiska artroskopier, kortvård 22 031 3037 87,9

229O Hand- och handledsoperationer utom på större leder, kortvård 15 906 4195 79,1

041O Extraokulära operationer exkl ögon-håla, kortvård 15 398 122 99,2

006O Operationer på karpaltunnel, kort-vård 12 269 126 99,0

162O Operationer av inguinala och femora-la bråck, kortvård 11 802 2461 82,7

364O Skrapning, konisering och radioakti-va inlägg, kortvård 10 931 1272 89,6

359O Operationer på uterus och adenex för benign sjukdom, kortvård 10 682 8274 56,4

036O Operationer på retina, kortvård 9 972 0 - 231O Lokal excision och avlägsnande av

internt fixationsmtrl utom i höft och lår, kortvård

8 712 1007 89,6

060O Operationer på tonsiller och adenoid, kortvård 8 257 2946 73,7

225O Fotoperationer, kortvård 8 193 967 89,4 055O Diverse operationer på öron, näsa,

mun och hals, kortvård 7 373 2978 71,2

Förekomsten av dagkirurgiska operationer skiljer sig naturligt åt mellan landstingen. För att andelsmässigt kunna bedöma dagkirurgiska besök i re-spektive landsting har besöken ställts mot antalet vårdtillfällen i slutenvård, se tabell 6. Det är måhända ingen optimal jämförelsegrund, men säger en del om graden av poliklinisering, dvs. hur mycket av vården som utförs i öppenvård.

20

Tabell 6 Antal dagkirurgiska besök och antalet vårdtillfällen i slutenvård per landsting samt antalet dagkirurgiska besök per vårdtillfälle i slutenvård

Landsting Antal dag-kirurgiska besök

Antal vtf i sluten vård

Antal dagkirur-giska besök per vtf i sluten vård

Stockholm 116 712 260 875 0,45 Uppsala 15 378 57 556 0,27 Södermanland 14 446 37 334 0,39 Östergötland 24 143 62 479 0,39 Jönköping 20 986 49 805 0,42 Kronoberg 9 707 24 460 0,40 Kalmar 15 129 36 820 0,41 Gotland 3 202 9 455 0,34 Blekinge 10 695 20 865 0,51 Skåne 85 271 185 528 0,46 Halland 20 380 43 818 0,47 Västra Götaland 93 483 233 719 0,40 Värmland 16 558 38 739 0,43 Örebro 17 244 48 629 0,35 Västmanland 14 989 38 589 0,39 Dalarna 11 447 45 677 0,25 Gävleborg 13 832 41 155 0,34 Västernorrland 13 704 38 145 0,36 Jämtland 6 135 18 410 0,33 Västerbotten 17 991 48 493 0,37 Norrbotten 15 017 37 410 0,40 Uppgift saknas 1 408

Totalt 557 857 1 377 961 0,40

I genomsnitt går det 0,40 dagkirurgiska besök per vårdtillfälle i slutenvård för hela landet. Några landsting har fler besök än andra per vårdtillfälle, flest har Blekinge, Halland, Skåne och Stockholm i nämnd ordning. Sprid-ningen mellan landstingen är allt från 0,51 till 0,27 dagkirurgiska besök per vårdtillfälle. För år 2006 gick det 0,36 dagkirurgiska besök per vårdtillfälle i slutenvård för hela landet. Därmed har en ökning av polikliniseringsgraden har skett jämfört med år 2006. Utvecklingen av dagkirurgiskt beskrivnings-system är ett viktigt framsteg i en bättre beskrivning av vården och vård-praxis. Uppgifterna ger nya möjligheter till att få en bra överblick av vård-praxis i landet.

21

Litteratur

Karlsson, Å. Serdén, L. – Vårdkostnader och vårdtider 2007 för NordDRG - en sammanställning av material från Sveriges kommuner och Landstings kostnadsdatabas 2007. Socialstyrelsen 2009. Klassifikationer av sjukdomar och hälsoproblem 1997. Systematisk förteck-ning. Socialstyrelsen 1997 Myren, K-J. – Vårdkostnader 1996. DRG-jämförelser av sjukhus och klini-ker. Stockholm: 1998. (Spri rapport 474)

Patientregistret – Utskrivningar från slutenvård 1964-2007, Kvalitet och innehåll. Socialstyrelsen 2008 Serdén, L. - Patientregistret för 1997 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 1999 Serdén, L. - Patientregistret för 1998 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 2001 Serdén, L. - Patientregistret för 1999 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 2001

Serdén, L. - Patientregistret för 2000 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 2002.

Serdén, L. - Patientregistret för 2001 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 2003. Serdén, L. - Patientregistret för 2002 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 2004. Serdén, L. - Patientregistret för 2003 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 2006. Serdén, L. - Patientregistret för 2004 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 2006. Serdén, L. - Patientregistret för 2005 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 2007. Serdén, L. - Patientregistret för 2006 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 2008.

22

Serdén, L. - Patientregistret för 2007 ur ett DRG-perspektiv, Socialstyrelsen 2009. Serdén, L. Lindqvist, R. Rosén, M. - Have DRG-based prospective payment systems influenced the number of secondary diagnoses in health care ad-ministrative data? Health Policy 2003;65(2):101-107 Serdén, L. Lindqvist, R. Rosén, M. – Välutbildade läkarsekreterare lönar sig. Bättre kodning av patientregistret efter kurs i klassifikation och vårddo-kumentation. Läkartidningen 2005 Nr 20 Volym 102:1530-1537 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:26) om uppgiftsskyldighet till patientregistret Spetz, C-L. Åkesson, L-O. - Hjärtinfarkter 1987-1996. Socialstyrelsen 1998.

Spetz, C-L. Köster, M. - Hjärtinfarkter 1987-2000. Socialstyrelsen 2003.

Vägledning till NordDRG-se, version 2008, Socialstyrelsen 2008.

Värdering av diagnoskvaliteten för akut hjärtinfarkt i patientregistret 1987-1995. Socialstyrelsen 2000. Zendehdel K. Risk Indicators for Esophageal Cancer, Karolinska Institutet 2007

23

Bilagor

Bilaga 1. Registreringsmönster per sjukhus 2008 Bilaga 2. Underlagsdata i pivottabell för 2008 (Excel-fil)

24

Bilaga 1 Registreringsmönster per sjukhus 2008

Sjukhus Vårdtillfällen Medelvårdtid Diagnoser per vtf Medelålder

Procent över 75 år

Akademiska sjukhuset 52 368 4,8 2,7 53 21 Alingsås lasarett 6 541 5,3 2,4 69 43 Arvika sjukhus 5 294 5,0 2,9 69 46 Avesta lasarett 2 342 3,6 2,2 70 43 Blekingesjukhuset 20 865 5,7 2,0 61 34 Bollnäs sjukhus 4 779 5,0 2,1 70 44 Danderyds sjukhus 43 342 3,7 2,8 56 24 Enköpings lasarett 5 188 5,5 3,5 68 39 Ersta sjukhus 2 553 9,2 2,2 60 21 Fagersta lasarett 285 16,7 2,3 79 70 Falkenbergs sjukhus 274 8,8 3,4 64 44 Falu lasarett 29 480 3,9 2,0 54 27 Finspångs lasarett 550 9,6 2,5 77 67 Gällivare lasarett 4 735 4,5 3,1 56 27 Gävle sjukhus 23 775 4,8 2,1 57 29 Halmstads sjukhus 23 416 4,5 3,0 55 29 Helsingborgs lasarett 29 309 4,2 2,6 54 27 Huddinge sjukhus 44 240 4,1 2,9 50 18 Hudiksvalls sjukhus 12 601 4,1 2,4 57 32 Härnösands sjukhus 177 24,3 2,8 48 3 Hässleholms sjukhus 6 980 5,5 4,4 69 44 Höglandssjukhuset 14 592 3,7 3,2 61 36 Kalix lasarett 3 577 5,3 3,5 69 41 Karlskoga lasarett 9 007 4,5 2,5 62 36 Karlstads sjukhus 27 633 4,5 1,7 56 28 Karolinska sjukhuset 60 821 4,1 2,5 44 13 Kiruna lasarett 2 000 6,4 3,0 68 43 Kristianstads sjukhus 19 943 4,4 2,7 54 26 Kristinehamns sjukhus 451 10,1 2,3 80 75 Kullbergska sjukhuset 3 826 5,4 2,7 69 41 Kungsbacka sjukhus 321 1,4 1,4 55 15 Kungälvs sjukhus 8 006 4,7 3,1 64 33 Köpings lasarett 6 434 5,6 2,6 71 46 Landskrona lasarett 3 579 5,7 3,5 71 47 Lindesbergs lasarett 5 115 5,0 3,2 68 42 Ljungby lasarett 5 285 5,3 2,5 64 37 Ludvika lasarett 1 893 3,9 1,9 73 51 Lycksele lasarett 5 395 5,0 3,2 62 35 Länssjukhuset Kalmar 21 906 4,3 2,1 57 30 Löts Rehabiliteringscentrum 390 4,1 1,2 58 13 Löwenströmska sjukhuset 653 4,0 1,1 55 8 Mora lasarett 11 962 3,9 2,2 62 35 Motala lasarett 5 268 5,7 3,5 69 42

25

Fortsättning Bilaga 1 Mälarsjukhuset 22 126 5,2 2,2 54 26 Nacka sjukhus 861 2,0 1,2 50 5 Norrlands Universitetssjukhus 32 843 4,9 3,4 55 23 Norrtälje sjukhus 5 924 4,3 3,2 65 36 NU-sjukvården 36 444 5,1 3,1 56 30 Nyköpings sjukhus 10 432 4,1 2,4 61 34 Ortopediska Huset 795 2,4 1,0 61 16 Oskarshamns sjukhus 4 225 5,3 1,9 69 40 Piteå Älvdals sjukhus 5 576 5,7 3,1 70 42 Ryhov, länssjukhus 24 772 4,2 2,5 52 24 Röda Korsets sjukhus 815 13,6 1,0 68 33 S:t Eriks sjukhus 1 538 2,3 1,3 59 20 S:t Görans sjukhus 27 256 3,3 3,2 65 38 Sabbatsbergs Närsjukhus 593 1,2 1,0 57 8 Sahlgrenska universitetssjukhuset 112 872 4,3 2,3 50 20 Sala lasarett 97 19,8 4,2 80 82 Simrishamns sjukhus 1 404 6,2 4,1 77 66 Skaraborgs sjukhus 39 412 4,9 2,5 59 33 Skellefteå lasarett 10 255 4,9 3,4 58 33 Sollefteå sjukhus 7 159 5,2 2,3 63 38 Spenshults reumatikersjukhus 1 798 12,7 2,1 60 14 Stora Sköndals sjukhem 267 31,5 1,2 62 12 Sunderbyns sjukhus 21 522 4,1 2,6 54 24 Sundsvalls sjukhus 21 973 4,2 2,0 57 30 Säffle sjukhus 541 9,6 1,8 79 71 SÄ-sjukvården 30 444 4,8 2,5 57 31 Södersjukhuset 55 484 3,6 2,5 54 26 Södertälje sjukhus 11 149 3,2 2,6 56 24 Torsby sjukhus 4 820 6,0 3,0 69 46 Trelleborgs lasarett 5 427 5,6 3,2 70 43 Universitetssjukhuset i Linköping 36 432 4,2 2,1 53 23 Universitetssjukhuset i Lund 49 708 5,1 2,6 54 22 Universitetssjukhuset MAS 50 468 4,7 2,7 55 29 Varbergs sjukhus 17 376 4,6 3,0 60 32 Vidarkliniken 1 415 7,2 1,0 54 7 Visby lasarett 9 455 4,4 2,0 58 31 Vrinnevisjukhuset 20 229 4,3 2,5 55 28 Värnamo sjukhus 10 441 4,4 3,1 59 32 Västerviks sjukhus 10 689 3,4 2,5 57 30 Västerås lasarett 31 773 4,8 2,6 55 28 Växjö lasarett 19 175 5,6 2,3 57 30 Ystads lasarett 11 690 3,6 2,8 57 29 Ängelholms sjukhus 7 020 5,8 3,3 71 45 Örebro regionsjukhus 34 507 4,4 2,3 55 25 Örnsköldsviks sjukhus 8 836 4,6 2,0 59 34 Östersunds sjukhus 18 410 5,2 2,1 56 30 --- 4 362 13,5 1,0 62 20 Totalt 1 377 961 4,6 2,6 56 27