Osynlig

Jag vaknade av att min mamma skrek från det lilla dåligt upplysta köket att om jag inte vaknar skulle hon hälla skållhet vatten över mig. Jag drog mig som hastigast upp ur sängen och drog på mig en sliten klänning och satte upp mitt smutsiga hår. Sedan gick småsprang jag ut i köket där mamma väntade med en torr brödstump i handen. Hon drämde det hårda brödet i skallen på mig.

”Varför tog det så lång tid skitunge?!” Frågade hon ursinnigt.

”j-jag skulle bara sätta upp håret…” Stammade jag

Kvinnan tog tag i mitt hår hårt och skrek i mitt öra.

”Men sluta göra det då!” Hon släppte håret och sjönk ner på en stol vid det lilla bordet.

Genast började jag plocka fram bröd ost och smör. Sedan tog jag fram mjölken och luktade om den var fräsch. Det var den inte. Jag ställde fram frukosten åt henne och hällde upp ett glas mjölk åt henne. Sedan rusade jag ut i hallen drog på mig skorna tog skolväskan och smällde igen dörren efter mig.

När jag rusade nerför trapporna i radhuset kunde jag höra min mammas ilskna rytande i min lägenhet. Jag saktade ner stegen när jag kom ut.

När jag nästan var framme vid skolan fick jag höra några röster bakom mig och svängde runt. Där gick Tindra och hennes två ”Kumpaner” Elsa och Veronica.

” Nämen ser man på! Den lilla tönten är på väg till skolan” Sa Tindra elakt.

” Vad vill du Tindra?” Frågade jag trött.

” Flytta dig från vägen snorunge” Sa hon och puttade mig mot ett staket så att en stolpe skärde in i min rygg.

Jag pustade och hävde mig ifrån staketet. Sedan sprang jag iväg med gråten i halsen.

Första lektionen var biologi och vi skulle slå upp ett speciellt kapitel. Efter den lektionen var det rast.

Ute på rasten retade Tindra mig och sa att min mamma var ett pucko vilket var rätt.

Senare när jag skulle gå hem tog några killar i min klass min väska och kastade runt den enda tills den hamnade i surgubbens trädgård.

Efter att ha fått skäll av surgubben började jag lunka hem.

Där hemma väntade mamma på mig och skrek åt mig att jag inte duger till något och att jag hade ett meningslöst liv.

Om ni tycker att det där måste ha varit en jobbig dag så har ni helt fel. Det var helt normalt för mig.

Mamma har inte alltid varit sådär. Det var när pappa hade dött som hon först hade blivit förkrossad sen hade hon blivit instängd i sig själv.

Det hade gått dagar innan jag hade ens fått upp henne ur sängen och sedan kom det värsta.

Hon var arg på mig dagarna i ända och påstår att det var mitt fel att pappa dog hela tiden. Det var inte mitt fel pappa dog i en bilolycka och jag var inte ens med på den.

Nästa dag blev det värre. Istället för att ryta på mig struntade mamma fullständigt i mig.

Och när jag skulle gå till skolan kom Tindra gående mot mig med Elsa och Veronica. Men dom gick bara förbi mig som om jag inte existerade.

Fundersamt blåste jag mitt smuts blonda hår ur ansiktet. Idag hade jag satt upp det i två små tofsar på huvudet.

På rasten stirrade jag åt alla håll med min bruna ögon men ingen kom fram till mig för att säga något elakt. Fanns jag inte längre eller?

Det var mycket jobbigare att vara utfryst än mobbad.

Väl hemma var mamma på dåligt humör igen och den här gången var hon verkligen ursinnig.

Hon jagade ut mig i skogen och då fick jag reda på att hon var så arg för att det var lågvarning på hennes bankkonto.

Hon påstod att det var mitt fel och sa att jag bara slösade pengar hela tiden. Jag sprang allt vad min fötter bar mig för att det såg verkligen ut som om hon skulle döda mig.

” Ida Idaaaa vänta tills jag får tag på dig!” Ropade hon gång på gång. Tillslut kom jag ifrån henne. Hon hade rätt. När jag lever slösar jag bara på pengar. Mitt liv tjänar inget till.

Jag skulle inte kunna återvända hem efter det där. Då skulle mamma vänta hemma och jag vet inte vad som skulle hända.

Jag fattade ett beslut som kanske inte var det bästa. Men det var det enda. Jag riktade mina steg mot den väldigt tunna sumpen.

Till solnedgången kom jag fram. Jag kände den kalla mossan under fötterna och hållde ut handen i sidan och kände på det långa gräset. Solen gick ner medans jag vandrade längre och längre ut.