org. nr. 502000-9659 - AFA Försäkring...Solvens- och verksamhetsrapport (SFCR) org. nr....

AFA Livförsäkringsaktiebolag

Solvens- och verksamhetsrapport (SFCR) org. nr. 502000-9659

2017

Innehållsförteckning

Sammanfattning 4

A Verksamhet och resultat 8

A.1 Verksamhet 8

A.2 Försäkringsresultat 10

A.3 Investerings resultat 12

A.4 Resultat från övriga verksamheter 12

A.5 Övrig information 12

B Företagsstyrningssystem 13

B.1 Allmän information om företagsstyrningssystemet 13

B.2 Lämplighetskrav 19

B.3 Riskhanteringssystem inklusive egen risk- och solvensbedömning 20

B.4 Internkontrollsystem 27

B.5 Internrevisionsfunktion 29

B.6 Aktuariefunktion 30

B.7 Uppdragsavtal 30

B.8 Övrig information 30

C Riskprofil 31

C.1 Teckningsrisk 32

C.2 Marknadsrisk 33

C.3 Kreditrisk 34

C.4 Likviditetsrisk 35

C.5 Operativ risk 35

C.6 Övriga materiella risker 36

C.7 Övrig information 37

D Värdering för solvensändamål 38

D.1 Tillgångar 38

D.2 Försäkringstekniska avsättningar 40

D.3 Andra skulder 44

D.4 Alternativa värderingsmetoder 45

D.5 Övrig information 45

E Finansiering 46

E.1 Kapitalbas 46

E.2 Solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav 48

E.3 Användning av undergruppen för durations baserad aktiekursrisk vid beräkning av solvenskapitalkravet 49

E.4 Skillnader mellan standardformeln och använda interna modeller 49

E.5 Överträdelse av minimikapitalkravet och solvenskapitalkravet 49

E.6 Övrig information 49

4 AFA LIVFÖRSÄKRING

Sammanfattning

Verksamhet och resultatAFA Livförsäkring är ett svenskt privat försäkringsaktiebolag.

Företaget utgör tillsammans med försäk-ringsföretagen AFA Sjukförsäkring, AFA Trygghetsförsäkring och AFA Livför-säkring samt ett antal anknutna företag AFA Försäkringrgruppen (Gruppen). AFA Livförsäkring är knutet till de andra försäkringsföretagen i Gruppen genom en i huvudsak gemensam ledning.

AFA Livförsäkring är försäkringsgivare för avgångsbidragsförsäkring (AGB), tjän-stegrupplivförsäkring (TGL) samt famil-jeskyddsförsäkring (FSK). Verksamheten är uppdelad i en skadeförsäkringsrörelse (AGB) och en livförsäkringsrörelse (TGL och FSK). Vinstutdelning till aktieägare-får enligt bolagsordningen inte ske.

Betydande affärshändelser under 2017Under räkenskapsåret har verksamheten arbetat med förberedelserna inför över-gången till EU:s nya dataskyddsregler (GDPR).

FörsäkringsresultatFörsäkringsresultatet är det sammanlagda ekonomiska resultatet för försäkrings-verksamheten. Det innefattar de premier som betalas av försäkringstagarna, de ersättningar som betalas ut till de försäk-rade, kostnader för administration samt anslag för forskning. AFA Livförsäkrings försäkringsresultat uppgick till -330 mil-joner kronor (-368). Resultatförändringen beror främst på förändringar i livförsäk-ringsavsättning, som består av minskning-ar i beståndet för tjänstegrupplivförsäk-ringen TGL.

AFA Livförsäkring Försäkringsrörelsens tekniska resultat (mnkr) 2017 2016

Premieintäkter 557 540

Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen -1 0

Försäkringsersättningar -818 -836

Driftkostnader -55 -58

Övriga tekniska kostnader -14 -13

Summa -330 -368

InvesteringsresultatInvesteringsresultatet är det sammanlag-da resultatet av företagets kapitalförvalt-ning. AFA Livförsäkrings investerings-resultat uppgick till 385 miljoner kronor (432). Merparten av investeringsresultatet hänför sig till tillgångsslaget Aktier och andelar.

AFA Livförsäkring Investeringsresultat (mnkr) 2017 2016

Kapitalavkastning, intäkter 342 449

Orealiserade vinster på placeringstillgångar 166 69

Kapitalavkastning, kostnader -100 -31

Orealiserade förluster på placeringstillgångar -23 -55

Summa 385 432

Företagsstyrnings-systemEtt försäkringsföretag ska ha ett före-tagsstyrningssystem som säkerställer att företaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Genom ett välfungerande riskhan-teringssystem, med tydliga processer och tydlig ansvarsfördelning säkerställs att

5AFA LIVFÖRSÄKRING

AFA Livförsäkrings ledning och styrelse hålls väl informerade om företagets risker.

Funktionen för internrevision har utvär-derat relevanta delar av AFA Livförsäk-rings företagsstyrningssystem avseende verksamhetsåret 2017. Funktionens bedömning är att AFA Livförsäkrings företagsstyrningssystem i huvudsak främ-jar en sund och ansvarsfull styrning.

RiskhanteringssystemRiskhanteringssystemet är en central del av företagsstyrningssystemet och innehåller de strategier, processer och rapporteringsrutiner som är nödvändiga för att fortlöpande kunna identifiera, mäta, övervaka, hantera och rapportera de risker som verksamheten är förknippad med. Riskhanteringssystemet är inte en-dast utformat i syfte att efterleva gällande regelverk, utan även för att tillmötes-gå interna behov samt för att följa god marknadspraxis. Såväl de risker som täcks av solvenskapitalkravet (SCR) som andra väsentliga risker som verksamheten ger upphov till, hanteras av riskhanterings-systemet.

Egen risk- och solvens-bedömning (ORSA)AFA Livförsäkring genomför årligen en egen risk- och solvensbedömning (ORSA) där samtliga risker som företaget utsätts för, eller kan komma att utsättas för, ana-lyseras och värderas. Utifrån värderingen gör företaget sedan en uppskattning av det totala solvensbehovet på medellång sikt och vad det innebär för företagets ka-pitalplanering. Resultatet och slutsatserna från ORSA används sedan i verksamhets-planeringen och i det övriga strategiska beslutsfattandet inom AFA Livförsäkring.

Arbetet bedrivs utifrån framtagna interna regler för den egna risk- och solvens-bedömningen. ORSA omfattas av den interna kontrollen och den granskas även av funktionen för internrevision. Resultat och slutsatser godkänns av styrelsen. För varje ORSA upprättas en särskild tillsyns-rapport som beslutas av styrelsen.

Riskprofil AFA Livförsäkrings riskexponering är huvudsakligen relaterad till försäkrings-risker, i form av variationer i skadeutfall, och finansiella risker, i form av variationer i kapitalavkastning. AFA Livförsäkrings försäkringsrisker fångas inom ramen för teckningsrisker medan de finansiella återfinns inom marknadsrisker och kre-ditrisker. Företaget har fastslagit solvens-behovet med beaktande av riskprofilen.

TeckningsriskAFA Livförsäkrings teckningsrisker utgjordes av en livförsäkringsrisk på 529 miljoner kronor (524) och en sakförsäk-ringsrisk på 358 miljoner kronor (340).

AFA Livförsäkring Teckningsrisk (mnkr)

2017-12-31

2016-12-31

Livförsäkringsrisk

Dödlighetsrisk 165 161

Kostnadsrisk 9 9

Katastrofrisk 462 457

Diversifiering -103 -103

Livförsäkringsrisk, totalt 529 524

Sakförsäkringsrisk

Premie- och reservrisk 242 230



Sakförsäkringsrisk, totalt 358 340

AFA Livförsäkrings konstruktion med kollektivavtalade försäkringar medför en inbyggd riskreducering. Eftersom de försäkrade kollektiven är stora medför detta en hög rad av riskdiversifiering och därmed en låg risk för moturval. Utöver detta hanteras bara svenska risker och därför kan det betraktas som en risk-koncentration avseende teckningsrisker till den svenska marknaden. Företagets riskkänslighetsanalyser visar på en god motståndskraft.

MarknadsriskAFA Livförsäkrings marknadsrisker uppgick vid årets slut till 1 384 miljoner kronor (1 204).


AFA Livförsäkring Marknadsrisk (mnkr)

2017-12-31

2016-12-31

Aktierisk 1 245 1 098

Valutarisk 266 222

Ränterisk 38 44

Spreadrisk 58 37

Koncentrationsrisk 40 30


Totalt 1 384 1 204

En övergripande princip för hur AFA Livförsäkrings tillgångar ska investeras är att investeringar ska ske på ett akt-samt sätt (aktsamhetsprincipen). Inves-teringarna görs på sådant sätt att en god riskspridning uppnås vilket innebär att placeringstillgångarna sprids över olika tillgångsslag, marknader, branscher/sekto-rer och emittenter, i syfte att reducera de finansiella riskerna.

Tack vare en omfattande diversifiering har den totala marknadsrisken reducerats med 16 procent (16).

KreditriskAFA Livförsäkrings exponering mot kredit risk var mycket marginell under 2017. Företagets spreadrisker uppgick per 2017-12-31 till 58 miljoner kronor (37) och motpartsrisken till 21 miljoner kronor (37).

Kreditrisker begränsas genom att place-ringar i enlighet med placeringsinstrukt-ionerna huvudsakligen sker mot emitten-ter och i värdepapper med låg kreditrisk enligt välrenommerade kreditvärderings-företags rating. Kreditrisker följs löpande upp gentemot emittenters eller värdepap-pers rating.

LikviditetsriskAFA Livförsäkrings exponering mot likviditetsrisk var mycket marginell under 2017.

Marknadslikviditetsrisken hanteras genom löpande uppföljning av att place-ringar görs i enlighet med av styrelsen fastställda placeringsriktlinjer. Tillgång-ar som inte är föremål för handel på en reglerad marknad ska hållas på aktsamma nivåer. Merparten av innehaven i såväl de räntebärande portföljerna som i den no-

terade aktieportföljen ska dessutom bestå av värdepapper som snabbt kan omsättas utan att prissättningen påverkas i större omfattning.

Finansieringslikviditetsrisken hanteras med en likviditetsreserv bestående av korta placeringar och mycket likvida värdepapper som säkerställer att företaget alltid har tillräckligt med likvida medel för att hantera dels interna flöden inom tillgångsförvaltningen, dels utflöden till den löpande försäkringsrörelsen.

Operativ riskAFA Livförsäkring har inte identifie-rat några materiella risker inom risk-områdena operativ risk under 2017.

Den operativa riskhanteringen delas in i tre faser: riskanalys, åtgärdshantering och uppföljning.

Riskerna identifieras, kategoriseras och värderas, därefter bestäms respons, åtgär-der planeras och genomförs. Respondering innebär att en ambitionsnivå bestäms för hanteringen av respektive risk. Respon-sen kan vara att risken ska reduceras, accepteras eller undvikas. Genom analys och uppföljning samordnas och övervakas slutligen riskerna och genomförandet av åtgärderna. Arbetet följs upp och rappor-teras.

Övriga materiella riskerAFA Livförsäkrings övriga materiella ris-ker utgörs av strategisk risk och anseende-risk. Företaget har inte identifierat några materiella risker inom dessa riskområden.

Strategisk risk hanteras främst genom fokus på regelförändringar och ändringar i marknadsläget samt tydliga, väl kommu-nicerade beslutsvägar inom ramarna och processerna för den operativa riskhanteringen. Anseenderisken hanteras genom en väl fungerande kommunikation med såväl företagets anställda som om-värld och kunder. Verkställande direktö-ren ansvarar, i samråd med företagsled-ningen för att värdera AFA Livförsäkrings operativa risker ur ett anseendeperspektiv.


Värdering för solvens-ändamålTillgångarAFA Livförsäkrings tillgångar värderade enligt Solvens II uppgår till 6 652 miljoner kronor, vilket till fullo överensstämmer med värderingen i den finansiella rappor-teringen.

Försäkringstekniska avsättningarVärdet av försäkringstekniska avsättning-ar bestäms genom en marknadsmässig uppskattning av de framtida kassaflödena som försäkringsavtalen ger upphov till plus en riskmarginal. De totala försäk-ringstekniska avsättningarna uppvisar hög grad av stabilitet mellan 2016 och 2017. Vid årets slut uppgick de till 1 563 miljoner kronor (1 530). Riskmarginalen var i stort sett oförändrad.

Jämfört med den finansiella redovisningen skattas de försäkringstekniska avsättning-arna lägre i Solvens II. Skillnaden år 2017 uppgick till 250 miljoner kronor (242).

Andra skulderAndra skulder utgörs av samtliga skulder i företagets balansräkning som inte inne-fattas i de försäkringstekniska avsättning-arna. Här ingår bland annat skatteskulder och skulder till kreditinstitut. Värderade enligt Solvens II uppgick andra skulder vid årets slut till 579 miljoner kronor, jämfört med 523 miljoner kronor i den fi-nansiella redovisningen. Differensen beror på värderingsskillnader gällande uppskjut-na skatteskulder.

FinansieringKapitalbasAFA Livförsäkrings kapitalbas utgörs av skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas värdering enligt Solvens II. Kapitalbasen består av aktiekapital, kon-solideringsfond, överskottsmedel samt en avstämningsreserv som i sin tur består av

balanserade vinstmedel och obeskattade reserver. Per den 31 december 2017 upp-gick den till 4,5 miljarder kronor (4,5).

AFA Livförsäkrings kapitalbasposter omfattas inte av några restriktioner och bedöms vara tillgängliga, varaktiga och fullt efterställbara enligt regelverkets definitioner. Detta ger innebär att AFA Livförsäkrings kapitalbas består av endast primärkapital tillhörande nivå 1. Detta kapital medräknas för att täcka SCR och MCR. Samtliga poster upptas till verkligt värde.

Solvenskapitalkrav och minimikapitalkravFör att betraktas som solvent behöver ka-pitalbasen överstiga solvenskapital kravet (SCR). Detta uppgick per den 31 december 2017 till 1,6 kronor (1,4). Kapitalbasen täcker med god marginal kapitalkraven vid utgången av 2017.

AFA LivförsäkringKapitalbas och kapitalkrav (mdkr)

2017- 12-31

2016- 12-31

Kapitalbas 4,5 4,5

Solvenskapitalkrav (SCR)

Operationell risk 0,0 0,0

Sakförsäkring 0,2 0,2

Hälsoförsäkring - -

Livförsäkring 0,4 0,4

Marknadsrisk + Motpartsrisk 1,1 0,9

Riskabsorberande effekt -0,1 -0,1

Summa SCR 1,6 1,4

Minimikapitalkrav (MCR) 0,4 0,4


A Verksamhet och resultat

A.1 VerksamhetA.1.1 InledningDenna solvens- och verksamhetsrapport avser AFA Livförsäkringsaktiebolag, orga-nisationsnummer 502000-9659 (AFA Livförsäkring).

A.1.2 KontaktuppgifterTillsynsmyndighet:

Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm 08-408 985 03 [email protected]

Externa revisorer:

Henrik Nilsson, Deloitte AB 0733-97 11 02

Elisabeth Werneman, Deloitte AB 0733-97 24 86

Rehnsgatan 11 113 79 Stockholm

A.1.3 Om AFA LivförsäkringAFA Livförsäkring är ett svenskt privat försäkringsaktiebolag.

AFA Livförsäkring utgör tillsammans med AFA Sjukförsäkringsaktiebolag, organisationsnummer 502033-0642 (AFA Sjukförsäkring) och AFA Trygghetsför-säkringsaktiebolag, organisationsnummer 516401-8615 (AFA Trygghetsförsäkring) samt ett antal anknutna företag enligt förteckningen i bilaga 1 AFA Försäkrings-gruppen. Företagen i gruppen är knutna till varandra genom en i huvudsak gemen-sam ledning. AFA Försäkringsgruppen utgör en enkel gruppstruktur. När de tre försäkringsföretagen (AFA Sjukförsäkring, AFA Trygghetsförsäkring och AFA Livför-säkring) åsyftas i denna rapport används samlingsnamnet AFA Försäkring.

AFA Livförsäkring tillhandahåller, på uppdrag av ägarna, kollektivavtalade

försäkringar för den svenska arbetsmark-naden som ger ersättning vid arbetsbrist och dödsfall. AFA Livförsäkring är försäk-ringsgivare för avgångsbidragsförsäkring (AGB) samt tjänstegrupplivförsäkring (TGL) och familjeskydd (FSK). I uppdra-get ingår att försäkra, förvalta kapital, hantera försäkringsärenden samt förebyg-ga ohälsa genom stöd till forskning och utveckling.

AFA Livförsäkring har tillstånd för direkt skadeförsäkringsrörelse avseende ris-ker hänförliga till försäkringsklass 16, annan förmögenhetsskada samt direkt livförsäkrings rörelse avseende risker hän-förliga till försäkringsklasserna 1 a) och b), det vill säga livförsäkring och tilläggs-försäkring.

AFA Livförsäkring bedriver försäkrings-verksamhet i hela Sverige, och endast i Sverige. Företaget har sitt huvudkontor i Stockholm. Adressen är AFA Livförsäk-ring, 106 27 Stockholm.

A.1.4 Ägare AFA Livförsäkring ägs till lika delar av Svenskt Näringsliv (org.nr. 802000-1858) och Landsorganisationen i Sverige (LO) (org.nr. 802001-9769). Svenskt Näringsliv före träder drygt 60 000 små, medelstora och stora företag med totalt cirka 1,5 mil-joner anställda. Dessa är organiserade i 50 bransch- och arbetsgivarförbund. Förbun-den utgör föreningen Svenskt Näringslivs medlemmar. LO är en samman slutning av fackliga arbetstagarorganisationer i Sverige. LO samlar 14 medlemsförbund som i sin tur organiserar cirka 1,5 miljoner privat och offentligt anställda arbetare.

Ägarna har huvudkontor i Stockholm. Vinstutdelning till ägarna får enligt bolags ordningen inte ske.


Våra ägare

AFA Trygghetsförsäkrings-

aktiebolag

• Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA/TFA-KL)

• Det statliga personskadeavtalet (PSA)

AFA Sjukförsäkrings-

aktiebolag

• Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS/AGS-KL)

• Premiebefrielseförsäkringen

• Avgiftsbefrielseförsäkringen

• Föräldrapenningtillägg (FPT)

AFA Livförsäkrings-

aktiebolag

• Tjänstegrupplivförsäkring (TGL)

• Försäkring om avgångsbidrag (AGB)

• Familjeskyddet i avtalspension SAF-LO

• Trygghetsfonden (TSL)

9.1% 50% 50% 50% 50%

90.9%

A.1.5 AFA Livförsäkrings verksamhetAFA Livförsäkring är en del av den svens-ka modellen. Parterna på den svenska arbetsmarknaden har valt att adminis-trera de kollektivavtalade försäkringarna inom AFA Försäkring, en lösning som går tillbaka till 1960-talet.

De kollektivavtalade försäkringarnas syfte är att tillgodose människors behov av ekonomisk trygghet i arbetslivet till en låg kostnad. AFA Livförsäkring tillhan-dahåller, på uppdrag av ägarna, kollek-tivavtalade försäkringar för den svenska arbetsmarknaden som ger ersättning vid arbetsbrist och dödsfall. AFA Livförsäk-ring är försäkringsgivare för avgångsbi-dragsförsäkring (AGB) samt tjänstegrupp-livförsäkring (TGL) och familjeskydd (FSK). Verksamheten är uppdelad på en skadeförsäkringsrörelse och en livförsäk-ringsrörelse. I skadeförsäkringsrörelsen ingår avgångsbidragsförsäkringen och i livförsäkringsrörelsen ingår familjeskydds-försäkringen samt tjänstegrupplivförsäk-ringen. I uppdraget ingår att försäkra, förvalta kapital, hantera försäkringsären-den samt förebygga ohälsa genom stöd till forskning och kunskapsförmedling.

Vinstutdelning till aktieägare får enligt bolagsordningen inte ske.

AFA Försäkrings verksamhetsområden: Försäkra: Administrera kollektiv-avtalade försäkringsskydd inom arbetslivet. Förvalta: Förvaltning av kunskap och kapital från försäkringsverksamheten. Förebygga: Förebyggande åtgärder och stöd till forskning för ökad hälsa i arbetslivet.


Milstolpar i AFA Försäkrings historia

Arbetsmarknadens parter sluter avtal om en tjänstegrupplivförsäkring (TGL) för privatanställda arbetare (träder i kraft 1963). Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag AFA bildas.

1962

Avtalsgruppsjuk-försäkringen (AGS) börjar att gälla.

1972

En ny försäkring – Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) bildas. Föregångaren var Trygghetsförsäkring vid yrkesskada (TFY) från 1974.

1977

Parterna beslutar att sammanföra administrationen av AGS, TFA, AGB och TGL. Tre bolag bildar nu AMF Försäkring. Premie-befrielseförsäkringen för Kooperationens Avtalspension (KAP) börjar att gälla.

1997

De tre bolagen byter namn. Samlingsnamnet för bolagen blir AFA.

2001

Namnförstärkning av varumärket AFA. Den gemensamma organisationen får namnet AFA Försäkring.

2006

Kundwebben lanseras. Ett webbaserat verktyg som förenklar hanteringen av sjuk-, arbetsskade- och föräldraförsäkringen.

2011

AGB-fonden från 1965 förändras och blir en försäkring som gäller vid uppsägning.

1967

Avtalsgruppsjuk-försäkringen (AGS-KL) börjar att gälla.

1974

Premiebefrielse-försäkringen för Avtalspension SAF-LO börjar att gälla.

1996

Avgiftsbefrielse-försäkringen börjar att gälla.

1998

Föräldrapenning-tillägget börjar att gälla.

2014

Milstolpar i AFA Försäkrings historia

A.1.6 Betydande affärshändelser under 2017Under räkenskapsåret har verksamheten ar-betat med förberedelserna inför övergången till EU:s nya dataskyddsregler (GDPR).

I övrigt har inga betydande affärshändelser inträffat för AFA Livförsäkring under året.

A.2 FörsäkringsresultatFörsäkringsresultatet är det sammanlagda ekonomiska resultatet för försäkringsverk-samheten. Det innefattar de premier som betalas av försäkringstagarna, de ersätt-ningar som betalas ut till de försäkrade, kostnader för administration och anslag för forskning.

Försäkringsresultatet för AFA Livförsäkring uppgick till -330 miljoner kronor (-368). Re-sultatförbättringen beror främst på föränd-ringar i livförsäkringsavsättning, som består av minskningar i beståndet för TGL.

AFA Livförsäkring Försäkringsrörelsens tekniska resultat (mnkr) 2017 2016

Premieintäkter 557 540

Kapitalavk. överförd från finansrö-relsen -1 0

Försäkringsersättningar -818 -836

Driftkostnader -55 -58

Övriga tekniska kostnader -14 -13

Summa -330 -368

Nedan presente-ras resultatet per försäkring för de

poster där detta är relevant.

A.2.1 PremieintäkterPremieintäkterna ökad till 526 miljoner kronor (503) i skadeförsäkringsrörelsen och minskade till 32 miljoner kronor (36) i livförsäkringsrörelsen på grund av att ingen premie för TGL-försäkringen har tagits in under 2017. Premiesatsen för AGB-försäkringen har under året varit oförändrad och har uppgått till 0,15 procent av lönesumman. Premie satsen för TGL-försäkringen uppgick under året till 0,00 procent av löne summan (0,00).


AFA Livförsäkring Premieintäkter (mnkr) 2017 2016

AGB 526 503

TGL 1 5

FSK 31 31

Summa 557 540

A.2.2 Försäkringsersättningar

SkadeförsäkringsrörelsenFörsäkringsersättningar i skadeförsäk-ringsrörelsen består av ersättningar för friställningar under verksamhetsåret i samband med omstruktureringar inom näringslivet. Årets försäkringsersättning-ar uppgick till 377 miljoner kronor (444).

LivförsäkringsrörelsenFörsäkringsersättningar för TGL består av ersättningar i samband med dödsfall under året. Kostnaden för försäkrings-ersättningar uppgick till 359 miljoner kronor (337).

Försäkringsersättningar för familje-skydds försäkringen består av ersättningar till efter levande för under året avlidna personer. Kostnaden för försäkringsersätt-ningar uppgick till 32 miljoner kronor (55).

Förändring i livförsäkringsavsättningLivförsäkringsavsättningen i TGL ökade med 37 miljoner kronor (minskade med 21). Livförsäkringsavsättningen i familjeskyddsförsäkringen ökade med 13 miljoner kronor (ökade med 21).

AFA Livförsäkring Försäkringsersättningar (mnkr) 2017 2016

AGB 377 444

TGL 396 337

FSK 45 55

Summa 818 836

A.2.3 DriftkostnaderAFA Livförsäkrings driftkostnader upp-gick till 55 miljoner kronor (58). Här ingår även kostnader för företagets förebyggan-de verksamhet..

AFA Livförsäkring Driftkostnader (mnkr) 2017 2016

AGB 23 26

TGL 30 30

FSK 2 2

Totalt 55 58

A.2.4 Övriga tekniska kostnaderÖvriga tekniska kostnader utgörs av anslag för forskning. Dessa uppgick till 14 miljoner kronor (13).

AFA Livförsäkring ,Övriga tekniska kostnader (mnkr) 2017 2016

TGL 14 13

Totalt 14 13


A.3 Investerings-resultat

Investeringsresultatet för AFA Livför-säkrings uppgick till 385 miljoner kronor (432). Merparten hänför sig till tillgångs-slaget Aktier och andelar.

AFA Livförsäkring 2017 2016

Aktier och andelar

Utdelningar 79 86

Realiserade vinster/förluster, netto 207 172

Orealiserade vinster/förluster, netto 121 69

Summa Aktier och andelar 407 327

Räntebärande värdepapper

Ränteintäkter/-kostnader, netto 8 19

Realiserade vinster/förluster, netto 23 76

Orealiserade vinster/förluster, netto -21 -2

Summa räntebärande 10 93

Valutakursresultat, netto -63 79

Derivat

Orealiserade vinster/förluster, netto 43 -53

Övrigt, netto -12 -14

Totalt investeringsresultat 385 432

Särskild uppgift om vinster eller förluster som direkt påverkar eget kapital

Inte tillämpbart.

Särskild uppgift om värdepapperisering

Inte tillämpbart.

A.4 Resultat från övriga verksam-heter

A.4.1 LeasingavtalAFA Livförsäkring har inte tecknat några leasingavtal.

Utöver de tekniska och icke-tekniska resultatposterna som presenterats i kapi-tel A har AFA Livförsäkring inga övriga materiella inkomster och utgifter.

A.5 Övrig informationAFA Livförsäkring har ingen ytterligare information att delge som är av materiell betydelse för bedömning av företagets verksamhet och resultat.


B Företagsstyrningssystem

B.1 Allmän information om företagsstyr-ningssystemet

B.1.1 Företagsstyrning s-systemets lämplighetEtt försäkringsföretag ska ha ett företags-styrningssystem som säkerställer att företaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Vidare ska systemet ses över regel-bundet. Funktionen för internrevision ska utvärdera systemet för internkontroll, utvärdera andra delar av företagsstyr-ningssystemet samt rapportera resultat och lämna rekommendationer efter utvär-deringarna till företagets styrelse. Funktionen för internrevisions utvärdering av AFA Livförsäkrings företagsstyrningssystem, avseende verksamhetsåret 2017, baserar sig på de iakttagelser som gjorts i samband med granskningsinsatser av funktionen för internrevision samt relevanta delområden av övriga centrala funktioner. I flertalet granskningsinsatser har endast mindre avvikelser identifierats. Funktionens be-dömning, baserad på det samlade resulta-tet av utförda granskningar under 2017, är att AFA Livförsäkrings företagsstyrningssystem i huvudsak främ-jar en sund och ansvarsfull styrning.

B.1.2 Förvaltnings- och ledningsorgan

B.1.2.1 StyrelsenStyrelsen ansvarar för AFA Livförsäkrings organisation och förvaltningen av företa-gets angelägenheter och bedömer fort-löpande företagets ekonomiska situation och fattar beslut om det samlade riskta-gandet.

Arbetet i styrelsen följer en arbetsord-ning som säkerställer att styrelsen hålls

informerad och att alla styrelserelaterade aspekter av företagets verksamhet tas upp till behandling. Styrelsen har beslutat att anpassa AFA Livförsäkrings styrdokument till Solvens II-regelverkets bestämmelser. Styrelsen har beslutat om riskpolicy, rikt-linjer för egen risk- och solvensbedömning (ORSA) samt policy för fastställande av kapitalbas och beräkning av kapitalkrav. Andra centrala dokument som styrelsen fastställt är bland annat försäkringstek-niska riktlinjer, placeringsriktlinjer, rikt-linjer för operativ riskhantering, riktlinjer för lämplighetsprövning, funktionsriktlin-jer för de centrala funktionerna och rikt-linjer för hantering av intressekonflikter.

Styrelsen behandlar löpande strategiska frågor avseende företagets premiesättning och risktagande.

AFA Livförsäkring har tillsammans med AFA Sjukförsäkring och AFA Trygghets-försäkring inrättat fyra gemensamma styrelseutskott: Finansutskottet, Försäk-ringsutskottet, Revisionsutskottet och Ersättningsutskottet. Utskotten bereder ärenden i frågor avseende områden de genom delegation ansvarar för.

Finansutskottet

Styrelsen ska utse ett för AFA Försäkring gemensamt Finansutskott bestående av styrelsens ordförande samt fyra ledamöter.

Finansutskottet ansvarar för styrelsens löpande uppföljning av placeringsverk-samheten. Finansutskottet ska dessutom bereda ärenden i frågor avseende den strategiska tillgångsportföljen (normalp-ortföljen), placeringsriktlinjer, ägarpolicy samt affärer i illikvida tillgångar som enligt placeringsriktlinjerna ska beslutas av styrelsen.

Finansutskottet är ett inför styrelsen be-redande organ och fattar ej beslut såvida ej protokollförd beslutanderätt delegerats


av styrelsen. De beslut som fattas med stöd av delegationsbeslut ska regelmäs-sigt redovisas för styrelsen. Protokoll förs separat för varje försäkringsföretag.

Försäkringsutskottet

Styrelsen ska utse ett för AFA Försäkring gemensamt Försäkringsutskott bestående av styrelsens ordförande samt två leda-möter som utses av Svenskt Näringsliv och två leda möter som utses av LO.

Försäkringsutskottet ska bereda ären-den till styrelsen i frågor som kan avse försäkringstekniska riktlinjer, värde-säkringsfrågor, premie- och förmögenhets-analys, bokslut och prognoser, villkors-förändringar samt frågor om kvalitet och effektivitet i skaderegleringen.

Försäkringsutskottet är ett inför styrelsen beredande organ och fattar endast beslut i de fall protokollförd beslutanderätt dele-gerats av styrelsen. De beslut som fattas med stöd av delegationsbeslut ska regel-mässigt redovisas för styrelsen.

Samtidiga möten med Finansutskottet och Försäkringsutskottet

Finansutskottet och Försäkringsutskot-tet bereder på samtidiga utskottsmöten frågor till styrelsen som bland annat avser premie- och förmögenhetsanalys, ORSA, och premiesättningen samt årsvisa rap-porteringen av QRT, RSR och SFCR.

Revisionsutskottet

Styrelsen ska utse ett för AFA Försäkring gemensamt Revisionsutskott bestående av styrelsens ordförande samt två ledamöter som utses av Svenskt Näringsliv och två ledamöter som utses av LO.

Revisionsutskottet ska bereda ärenden till styrelsen i frågor som kan avse finansiell rapportering, intern styrning och kontroll, övergripande riskhantering, regelefterlev-nad, intern och extern revision, redovis-ning, skatt samt revisorer.

Revisionsutskottet ska bevaka att lagen om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision följs. Utskottet har ett särskilt ansvar för:

• att – som ett led i beredningen av styrel-seärenden – övervaka och kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen,

• att med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i den interna kontrollen, internrevisionen och riskhanteringen,

• att hålla sig informerat om revisionen av årsredovisningen och koncernredo-visningen,

• att granska och övervaka revisorernas opartiskhet och självständighet,

• att hålla sig informerat om resultatet av Revisorsnämndens kvalitetskontroll av bolagets revisorer, samt

• att EU:s revisorsförordning följs.

• Revisionsutskottet får besluta om köp av icke-revisionstjänster från AFA Försäkrings revisorer enligt artikel 5.4 i EU:s revisorsförordning (Europaparla- mentet och rådets förordning (EU) nr 537/2014).

Revisionsutskottet ska bevaka att samma revisor inte anlitas under en längre tids-period än vad som är tillåtet enligt 9 kap. 21 a § aktiebolagslagen (jfr. 11 kap. 13 a § försäkringsrörelselagen). Vidare ska ut-skottet bevaka att en revisor inte entledi-gas i förtid utan saklig grund i strid med 9 kap. 22 § första stycket 2 aktiebolagslagen.

Ersättningsutskottet

Styrelsen ska vid det första ordinarie sammanträdet efter bolagsstämman utse ett för AFA Försäkring gemensamt Ersätt-ningsutskott bestående av styrelsens ordförande samt en ledamot som utses av Svenskt Näringsliv och en ledamot som utses av LO. Styrelsens, Ersättnings-utskottets och verkställande direktörens ansvar och uppgifter i frågor som rör ersättning till anställda inom AFA Försäk-ring regleras i den ersättningspolicy som beslutas av styrelsen. Styrelsens, Ersätt-ningsutskottets och verkställande direk-törens ansvar och uppgifter i frågor som rör lämplighetsprövning av befattnings-havare regleras i de riktlinjer för lämplig-


hetsprövning som beslutas av styrelsen. Ersättningsutskottet ska godkänna, eller till styrelsen hänskjuta, frågor som rör verkställande direktörens väsentliga upp-drag utanför AFA Försäkring. Intresse-konflikter i frågor som inte kan hanteras enligt de åtgärder som anges i riktlinjer för hantering av intressekonflikter kan hänskjutas till Ersättningsutskottet. Er-sättningsutskottet ska därutöver fungera som rådgivare till verkställande direktö-ren i verksamhetsfrågor.

B.1.2.2 Verkställande direktören och övriga i företagsledningenStyrelsen i AFA Livförsäkring utser verk-ställande direktör och vice verkställande direktör. Den verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen av företaget i enlighet med styrelsens instruktioner. Det innebär bland annat ansvar för ekonomisk rapportering och framtagande av informations- och be-slutsunderlag till styrelsen. Verkställande direktören fast ställer målen för den opera-tiva verksamheten, fördelar resurser och följer upp verksamhetens resultat.

Den verkställande direktören ansvarar för den dagliga verksamheten. Företags-ledningen består av cheferna för enheter-na Skadereglering, Partsrelationer och försäkringsvillkor, Förebygga, Ekonomi, IS/IT, Kapitalförvaltning, Kommunika-tion, HR och Aktuarie. Enhetschefer utses av verkställande direktören och ansvarar för att verksamheten bedrivs effektivt samt med hög kvalitet. Detta innefatt-ar ansvar för ekonomi, information och de risker som uppstår inom den egna enheten. Verkställande direktören leder företagsledningens möten och beslutar om styrande dokument och övergripande stra-tegier. Företagsledningen sammanträder vanligtvis var fjortonde dag.

Ett ALM-råd (en arbetsgrupp under företagsledningen för frågor som rör hantering av balansräkningsrisker, så kallad Asset Liability Management) utses av den verkställande direktören med representanter huvudsakligen från företagsledningen. ALM-rådet ska bistå

den verkställande direktören i styrningen av företagets finansiella risker, försäk-ringsrisker, operativa risker, strategiska risker och anseenderisker. Vid en eventu-ell kris eller hot om kris har verkställande direktören en särskild krisledningsgrupp som hanterar operativa risker, strategiska risker och anseenderisker.

B.1.2.3 Centrala funktionerAFA Livförsäkrings styrelse har beslutat riktlinjer för de centrala funktionerna, det vill säga funktionen för internrevision (i det följande internrevisionen), funktionen för riskhantering (i det följande riskfunk-tionen), funktionen för regelefterlevnad och aktuariefunktionen, i enlighet med Solvens II-regelverket. Enligt riktlinjerna ska styrelsen besluta om vem som ska vara innehavare och ansvarig för respekti-ve funktion. Styrelsen beslutar om ansva-rig för internrevisionen och den verkstäl-lande direktören beslutar om ansvarig för riskfunktionen, ansvarig för funktionen för regelefterlevnad och ansvarig för aktu-ariefunktionen. De centrala funktionernas uppgifter anges i huvudsak i försäkrings-rörelselagen samt i EU-förordningen.

Riskfunktionens uppgift är att tydliggöra AFA Livförsäkrings riskexponering genom att följa upp, sammanställa och rapportera samtliga väsentliga risker till styrelsen och den verkställande direktören. Funk-tionen arbetar kontinuerligt för en god riskkultur inom företaget och den ansvari-ge för funktionen är ledamot i ALM-rådet.

Funktionen för regelefterlevnad utgör ett stöd för att verksamheten bedrivs i enlighet med tillämpliga regler för den tillståndspliktiga verksamheten. Vidare bistår funktionen styrelsen och den verk-ställande direktören i regelefterlevnads-frågor. Funktionen för regel efterlevnad har en självständig ställning för att kunna utföra sina uppgifter på ett objektivt och oberoende sätt.

Aktuariefunktionen ska samordna och svara för kvaliteten i de försäkringstek-niska beräkningarna inklusive metoder och data. Aktuariefunktionen ska vidare


säker ställa att de premier som intjänas är tillräckliga för att täcka framtida kostna-der.

Internrevisionsfunktionen är en oberoen-de, objektiv säkringsfunktion med uppgift att tillföra värde och förbättra verksam-heten i organisationen. Funktionen ska hjälpa organisationen att nå sina mål genom att systematiskt och strukturerat värdera och öka effektiviteten i riskhante-ring, styrning och kontroll samt lednings-processer. Intern revisionsfunktionen ska även utvärdera systemet för internkon-troll, utvärdera andra delar av företags-styrningssystemet, rapportera resultat och lämna rekommendationer till styrelsen. Internrevisionsfunktionen ska även ge råd avseende intern styrning och kontroll ut-ifrån bedömd nytta för verksamheten och under förutsättning att det inte uppkom-mer någon intressekonflikt som påverkar funktionens oberoende.

Förutsättningar

Avgörande för att ovanstående centrala funktioner ska kunna fungera som avsetts är att de har nödvändiga resurser och befogenheter. Dessa regleras i de antagna funktionsriktlinjerna, som slår fast att:

• Funktionen ska tillförsäkras tillräck-liga resurser för att kunna utföra sina arbets uppgifter enligt dessa riktlinjer samt tillämpliga regler.

• Funktionen ska ges åtkomst till mate-rial, personal och egendom som är rele-vanta för utförande av de arbetsuppgif-ter som åligger funktionen. Begränsning avseende denna rätt ska rapporteras till styrelsen och verkställande direktören.

• Anställda har en skyldighet att informe-ra den centrala funktionen om eventuel-la omständigheter som är relevanta för de uppgifter som åligger funktionen.

HR

Aktuarie

Skadereglering

Ekonomi

IS/IT

Kapitalförvaltning

Centrala funktioner • Aktuariefunktionen • Funktionen för riskhantering • Funktionen för regelefterlevnad • Funktionen för internrevision

Kommunikation

VD

Partsrelationer och försäkringsvillkor Förebygga

Juridik

AFA Livförsäkrings linjeorganisation med de centrala funktionerna


B.1.3 Organisationsstruktur och rapporteringsrutinerNedanstående organisationsschema illus-trerar AFA Livförsäkrings organisations-struktur avseende ägare, styrelse,

verksam hetsorgan, befattningshavare och centrala funktioner. Rapporteringsvägar illustreras och beskrivs övergripande, för en mer ingående beskrivning över företa-gets riskrapportering hänvisas till kapitel B.3 om riskrapportering.

Styrelse

Funktion för internrevison

Försäkringsutskott Finansutskott RevisionsutskottErsättningsutskott

UtserÄgare

Styrelse

Extern revision

Verksamhet

Central funktion

Risker

Rapporterar

Övervakar

FINANSIELLA RISKERhanteras av

Chef Kapitalförvaltning

FÖRSÄKRINGSRISKERhanteras avChefaktuarie

STRATEGISKA RISKERhanteras av

företagsledning

Bolagsstämma Externrevisor

Ansvarar för styrning mot solvensmålet och premiemålet genom gemensam riskmodell

VD

ALM-råd

Företagsledning

Funktion för riskhantering

Funktion för regelefterlevnad

Aktuariefunktion

ANSEENDERISKERhanteras av

företagsledning

OPERATIVA RISKERhanteras av

chefer och ledare

De av styrelsen inrättade utskotten bere-der frågor inom sina respektive områden, inför styrelsens beslut.

Verkställande direktören rapporterar löpande till styrelsen i frågor hänförli-ga till förvaltningen, särskilt avseende verksamhetens utveckling, ekonomiska ställning, personalutveckling, större investeringar, aktuell riskexponering och de förhållanden som väsentligt påverkar verksamheten.

Företagets verkställande direktör är ord-förande i ALM-rådet. Härutöver åligger det den verkställande direktören att rap-portera i ersättningsrelaterade frågor om väsentliga brister i redovisningssystemen eller förmögenhetsbrott skulle avslöjas utan dröjsmål rapportera detta till styrel-sen och revisorerna.

Ansvarig för riskfunktionen rapporterar till den verkställande direktören och till

styrelsen i samband med förändringar av riskhanteringssystemet eller vid behov.

Ansvarig för funktionen för regelefterlev-nad rapporterar regelbundet till styrelsen och den verkställande direktören.

Ansvarig för funktionen för internrevision utses av företagets styrelse och rapporte-rar års- och delårsrapport till styrelsen. Samtliga granskningar enligt revisions-planen rapporteras löpande, såväl till den verkställande direktören som till ansva-riga för den verksamhet som granskats. Vidare rapporterar internrevisionen kvartalsvis resultatet av samtliga gransk-ningar till Revisionsutskottet.

Utöver den rapportering som beskrivits ovan rapporterar samtliga centrala funk-tioner omedelbart till den verkställande direktören, och i förekommande fall till styrelseordföranden, om behov skulle föreligga.


Verksamhetsområdet kapitalförvaltning ansvarar för hantering och kontroll av AFA Livförsäkrings finansiella risker i en-lighet med fastställda placeringsriktlinjer, rapporterar till styrelsens Finansutskott och företagsledningens ALM-råd.

Försäkringsriskerna hanteras och rap-porteras av chefaktuarien i egenskap av ansvarig för aktuariefunktionen. Chefak-tuarien rapporterar försäkringsrisker till företagsledningens ALM-råd. Försäkrings-riskerna rapporteras även till Försäk-ringsutskottet.

B.1.4 Materiella förändringar i företagsstyrningssystemetFöretagsstyrningssystemet är i allt väsent-ligt oförändrat jämfört med föregående år.

B.1.5 Ersättningsfrågor

B.1.5.1 Principer för ersättningarÅrsstämman beslutar om ersättningar till styrelsernas ordförande, övriga styrelse-ledamöter och styrelsesuppleanter. Rörlig ersättning utgår inte.

Styrelsen beslutar årligen en ersättnings-policy för ersättning till anställda inom AFA Försäkring anges. Utgångspunkten ska främja en effektiv riskhantering och AFA Försäkrings långsiktiga intressen. Ersättning utgår i form av fast månads-lön, övriga förmåner och pension. Lö-nesättningen är individuell. Löner och förmåner ska vara marknadsanpassade. Pension utgår i huvudsak enligt kollektiv-avtal.

Rörlig ersättning kan endast utgå till vissa anställda inom kapitalförvaltningen och kan som mest uppgå till sex månadslöner per år.

B.1.5.2 Rörliga ersättningarDen rörliga ersättningen baseras på det sammanvägda utfallet per kalenderår av den anställdes resultat, gruppens eller av-delningens resultat och AFA Försäkrings resultat. Resultatet för de olika delarna ska ange hur mycket bättre förvaltning-en är än motsvarande index mätt på en rullande treårsperiod. Rörlig ersättning kan endast utgå om AFA Försäkring visat

en positiv absolut avkastning och till en enskild anställd som har följt placerings-reglementen, placeringsriktlinjer och övriga styrande regelverk.

Sextio procent av ersättningen betalas ut först efter tre år. Den uppskjutna ersätt-ningen kan bortfalla eller sättas ned om det i efterhand skulle visa sig att den anställde, gruppen, avdelningen eller AFA Försäkring inte uppfyllt resultatkriteri-erna.

Styrelsen kan ett enskilt år besluta att det inte ska utgå någon rörlig ersättning. Det kan bli aktuellt om till exempel den absoluta avkastningen varit negativ eller det finns något annat skäl med hänsyn till den finansiella ställningen.

Ersättning utgår i kontanta medel.

B.1.5.3 Tilläggspensioner eller för-tidspensioner Styrelsernas ordförande, övriga styrelsele-damöter och styrelsesuppleanter erhåller inte pension.

Pensionsåldern för verkställande direk-tören och vice verkställande direktören är 65 år. Pensionen är en premiebestämd pension och den årliga kostnaden uppgår till 30 procent av lönen plus förmånsvärde av tjänstebil.

Pensionsåldern för ansvariga för centrala funktioner är 65 år. Pension utgår enligt kollektivavtal.

B.1.5.4 Upplysningar om väsentliga relationer med närståendeLO och Svenskt Näringsliv äger gemen-samt AMF Pensionsförsäkring AB (AMF) och Fora AB (Fora). AFA Sjukförsäkring och AMF äger gemensamt fastigheten Svalan 9 där bolagen har sina huvudkon-tor och bedriver gemensamt ett begränsat antal administrativa tjänster relaterade till kontorsfastigheten. Fora hanterar alla tjänster relaterade till tecknande av för-säkringsavtal samt fakturering av premier och inkasso gentemot försäkringstagarna.

AFA Livförsäkring köper informations- och utbildningstjänster avseende företa-


gets försäkringar av Svenskt Näringsliv och LO.

Närstående

Under året har AFA Livförsäkring betalat 87 miljoner kronor (92) avseende drift-kostnadsersättning till AFA Sjukförsäk-ring. Kostnaden avseende avtalsteck-nings-, fakturerings- och inkassotjänster erlagd till Fora har uppgått till totalt 18 miljoner kronor (21).

AFA Livförsäkring Närstående (mnkr) Transaktion 2017 2016

Andra närstå-ende

Intäkter 8 35

Kostnader 123 131

Fordringar 0 12

Skulder 14 16

B.2 LämplighetskravStyrelseledamöter, styrelsesuppleanter, verkställande direktören, vice verkstäl-lande direktören och innehavarna av de centrala funktionerna ska vara lämpliga för sina respektive uppgifter. Lämplig- hetskraven innebär att befattningshavar-na dels ska ha de insikter, erfarenheter och kvalifikationer som krävs för att delta i styrningen av företagen, dels ett anseen-de och en integritet som motsvarar högt ställda krav. Lämplighetskraven för en viss befattning (t.ex. krav på viss utbild-ning, arbetslivserfarenhet eller kunskap) anges i riktlinjer för lämplighetsprövning som beslutats av styrelserna eller i en kravprofil som fastställts av den som är ansvarig för lämplighetsprövningen av befattningshavaren.

Ansvaret för lämplighetsprövning av styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, verkställande direktören, vice verkstäl-lande direktören och den ansvariga för funktionen för internrevision ligger på Ersättningsutskottet. Utskottet prövar även om respektive styrelse som helhet har tillräcklig kompetens avseende:

• försäkrings- och finansmarknaden,

• affärsstrategi och affärsmodeller,

• företagsstyrning,

• finansiell och aktuariell analys,

• regler som gäller för den tillståndsplikti-ga verksamheten och

• kollektivavtal och andra partsöverens-kommelser.

Ansvaret för lämplighetsprövning av de ansvariga för funktionen för riskhan-tering, funktionen för regelefterlevnad och aktuariefunktionen ligger på den verkställande direktören medan lämp-lighetsprövning av den som innehar en central funktion utan att vara ansvarig för funktionen, ankommer på den ansvariga för funktionen.

En lämplighetsprövning ska ske inför rekrytering samt när det kommer fram uppgifter som gör att en tidigare lämp-lighetsprövning bör förnyas. En lämp-lighetsprövning ska dessutom ses över årligen och vid behov kompletteras. Vid en lämplighetsprövning avseende en nytill-trädd enskild styrelseledamot ska även styrelsens samlade kompetens prövas.

En lämplighetsprövning utgår från de uppgifter som lämnats av befattningsha-varen själv. En befattningshavare är skyl-dig att anmäla om det inträffar något av relevans för frågan om lämplighetskraven ska anses uppfyllda. Befattningshavarna påminns årligen om anmälningsplikten.

Den som är ansvarig för att göra lämp-lighetsprövningen avseende en befatt-ningshavare ska se till att prövningen och underlaget för prövningen dokumenteras i lämplig omfattning. Detsamma gäller vid en prövning av styrelsernas samlade kompetens. En prövning som resulterar i att kraven anses uppfyllda ska motiveras.


B.3 Riskhanterings-system inklusive egen risk- och solvensbedömning

B.3.1 Riskhanteringsstrategi, mål, processer och rapportering

B.3.1.1 RiskhanteringsstrategiStyrelsen i AFA Livförsäkring har upp-rättat och antagit en Solvens II-anpassad riskpolicy. Riskpolicyn anger mål, prin-ciper och strategier för hur målen ska uppnås samt tillåtna avvikelser från dessa mål.

Riskhanteringssystemet är en central del av företagsstyrningssystemet och de stra-tegier, processer och rapporteringsrutiner som är nödvändiga för att fortlöpande kunna identifiera, mäta, övervaka, hante-ra och rapportera de risker som verksam-heten är förknippad med. Riskhanterings-systemet är inte endast utformat i syfte att efterleva gällande regelverk, utan även för att tillmötesgå interna behov och att följa god marknadspraxis. Riskhanterings-systemet haterar såväl de risker som täcks av solvenskapitalkravet (SCR) som andra väsentliga risker som verksamheten ger upphov till.

De riskkategorier som beaktas i riskhante-ringssystemet är försäkringsrisker, finan-siella risker, operativa risker, strategiska risker och anseenderisker.

TOTAL RISK

Försäkringsrisker Finansiella risker Operativa risker Strategiska risker Anseenderisker

PremieriskReservrisk

MarknadsriskerRealränteriskIn� ationsriskValutariskPrisrisk • Aktierisk • FastighetsriskKreditriskerLikviditetsrisker

IT- och systemriskerPersonalriskerProcess-/organisationsriskExterna riskerEfterlevnadsrisker

Nya (förändrade) lagar och reglerPolitiska beslut och reformerMarknads- och branschtrenderAttityder och värderingarKonjunktur

Kulturella riskerLedningsriskerExterna risker

Försäkringsrisker utgörs av premierisk och reservrisk. Med premierisk avses den förväntade förändringen av de försäk-ringstekniska avsättningarnas värde för period som ej intjänade premier ska täcka. Med reserv risk avses den förväntade förändringen av de försäkringstekniska avsättningarnas värde på grund av slump-mässiga svängningar i skadeutfallet runt en antagen skadefrekvens, men också att själva skadefrekvensen är prognostiserad på fel nivå. Riskerna kan även uppstå om

brister finns vid tecknande av sjukförsäk-ring.

Finansiella risker utgörs av marknads-risk, kreditrisk och likviditetsrisk. Med marknads risker avses risken för att marknadsvärdet ändras, dels till följd av förändringar av en särskild faktor såsom realränta, nominell ränta och valuta, dels till följd av risker som inte kan härle-das till någon särskild faktor. De senare benämns prisrisker. Med kreditrisk avses risken att emittenten eller motparten helt


eller delvis inte fullgör sina betalningsför-pliktelser mot företagen. Likviditetsrisk delas upp i marknadslikviditetsrisk och finansieringslikviditetsrisk. Med mark-nadslikviditetsrisk avses risken att ett finansiellt instrument endast kan avyttras till ett väsentligt reducerat pris eller att transaktionen medför stora kostnader. Med finansieringslikviditetsrisk avses ris-ken för att inte kunna klara av finansiella betalningsåtaganden utan att oplanerade försäljningar måste göras.

Operativa risker är framför allt hänförliga till externa faktorer, såsom påverkan av lagar och regler. När det gäller interna faktorer utgör hanteringen av informa-tionssäkerhet den främsta exponeringen mot operativ risk. Process- och personalre-laterade risker hänförs också till opera-tiva risker. AFA Livförsäkrings operativa risker kategoriseras i dels orsaksområden, vilka avser den underliggande och främst bidragande orsaken, dels händelsetyper, vilka baseras på Finansinspektionens rekommendationer.

Med strategiska risker avses de risker som AFA Livförsäkring exponeras mot i form av samhälleliga förändringar, regelverks-förändringar och utveckling inom för-säkringsbranschen samt i hanteringen av AFA Försäkringsgruppens strategiska kapital i form av skadedatabasen.

Med anseenderisker avses risker som är förenade med förtroendeskadliga händel-ser och dålig publicitet. Anseenderisker uppkommer oftast som en sekundär effekt av att företagen haft en oönskad händelse eller förhöjd risk inom någon av företagets övriga risktyper (försäkringsrisker, finan-siella risker, operativa risker och strategis-ka risker).

AFA Livförsäkring gör bedömningen att samtliga materiella risker som företaget är exponerat mot inkluderas i ovanstående riskkategorier.

Styrande dokument

Riskhanteringssystemet i AFA Livförsäk-ring definieras och styrs utifrån ett antal styrande dokument. Dessa fastställs av

AFA Livförsäkrings styrelse eller verkstäl-lande direktör och utvärderas minst en gång om året. I styrdokumenten definieras mål och syften, principer och regler för respektive område samt hur ansvaret för beslut fördelas. Här beskrivs också hur oli-ka risker ska begränsas och kontrolleras samt hur resultatuppföljning och rappor-tering ska ske.

B.3.1.2 Riskhanteringens målAFA Livförsäkrings riskstrategi bygger på de av styrelsen uppsatta målen för verk-samheten. Särskild fokus lägger företaget på målet Stabil finansiell ställning.

Målet Stabil finansiell ställning innebär att AFA Livförsäkring:

• säkerställer att alltid vara solvent

• håller en stabil premie över tid

• skapar en hög avkastningsfinansiering, samt

• strävar efter skatteeffektivitet.

AFA Livförsäkringsbolag är ett livförsäk-ringsbolag med så kallad blandad rörelse. Företaget består av en skadeförsäkrings-gren (AGB) och en livförsäkringsgren (TGL och FSK). Till följd av att försäk-ringarna är föremål för olika beskatt-ningsregler har de också olika mål för riskhanteringen. Det grundläggande målet att klara solvenskraven är dock gemen-samt.

AGB-försäkringens ersättningsnivåer bestäms årligen av styrelsen utifrån försäkringens ekonomiska förutsättningar. Skadekostnaderna i AGB-försäkringen beror av läget på arbetsmarknaden och kan därför variera kraftigt mellan olika år. Målet för riskhanteringen av AGB-för-säkringen är att utan att justera ersätt-ningsnivåerna klara utbetalningarna även vid en kris liknande den som inträffade i början på 1990-talet. Strategin är att maximera den långsiktiga avkastningen givet att företaget alltid ska kunna klara utbetalningarna.

Målet för riskhanteringen av TGL är att uppnå en kombination av premieintäkter


och totalavkastning som är effektiv ur ett skattehänseende, samtidigt som konsoli-deringen i försäkringen inte ska urholkas långsiktigt med förhöjd insolvensrisk som resultat. Fonderingsmålet fokuserar där-för på att uppnå en stabil fondering över tiden på en nivå som minst motsvarar de kapitalkrav som beräknats för försäkring-en.

FSK-försäkringens mål för riskhantering-en är hålla en stabil fondering över tiden på en nivå som minst motsvarar de kapi-talkrav som beräknats för försäkringen.

Andelarna riskfyllda tillgångar har under lång tid varit stabil i företaget och ut-gångspunkten i den finansiella styrningen är därför att bibehålla dessa nivåer också som strategiska mål i riskpolicyn. Detta innebär samtidigt att konsolideringen över tid måste vara på en viss målnivå för att kunna uppfylla ovanstående mål.

Ett mål på en viss konsolidering i före-taget är inte tillräckligt för att fastställa önskad risknivå mot insolvensrisken, detta måste också vara kopplat till en risknivå på SCR och minimikapitalkra-ven (MCR). I den finansiella styrningen sammanfattas det strategiska fonderings- kvotsmålet och risken att understiga SCR i ett solvenskvotsmått, där solvenskvoten utgör tillgångar minus skulder dividerat med SCR. Måttet är enkelt att beräkna, lätt att följa upp och mäter på ett uttöm-mande sätt den aktuella insolvensrisken. Det är dock viktigt att i den mer långsik-tiga styrningen fortsätta att följa fonde-ringskvoten då den är strategiskt viktig för avkastningsfinansieringen av skade-kostnaden och därtill möjligheterna till att inneha riskfyllda tillgångar.

Önskade risknivåer och risktoleranser

AFA Livförsäkring har formulerat önskade risknivåer som företaget i sin riskstyrning ska uppnå eller upprätthålla i syfte att uppnå målet Stabil finansiell ställning. De variationer från den önskade risknivån som verksamheten kan acceptera definie-ras som risktolerans.

AFA Livförsäkring har fastställt risknivå och risktolerans dels på aggregerad nivå (total önskad risknivå och risktolerans) och dels på riskområdesnivå (det vill säga

inom försäkringsrisker, finansiella risker, operativa risker och strategiska risker). Givet en normalportfölj med 45 procent riskfyllda tillgångar (aktier) och konsolide-ring enligt nedanstående mål och limiter, skall den önskade risknivån på SCR-ris-ken för hela AFA Livförsäkring vara noll på ett års sikt.

MCR-risken för hela AFA Livförsäkring sätts endast genom en långsiktig riskto-lerans som innebär att den ackumulerade MCR-risken på fem års sikt inte skall överstiga 5 procent. AGB-försäkringen har för att klara ett krisscenario enligt ovan en önskad risknivå, uttryckt som ett mål på tillgångsmassan i skadeförsäkrings-rörelsen, om 3,0 miljarder kronor och en risktolerans nedåt, för att inte behöva ändra ersättningsnivåerna i samband med ett sådant krisscenario, om 1,2 miljarder kronor.

TGL-försäkringen och FSK-försäkringen skall över tid finansiera sig, men försäk-ringarna inom AFA Livförsäkring kan dela risk. Resultatet är att TGL-försäkring och FSK-försäkringen endast behöver ha en önskad risknivå som motsvarar SCR-kra-ven. Detta innebär en önskad risknivå på fonderingskvoten för livförsäkringsgrenen inom AFA livförsäkring på 1,55. Riskto-leranserna för fonderingskvoten sätts på samma nivåer som AFA Sjukförsäkring då underliggande sjukrisker inom försäk-ringsriskerna och de finansiella riskerna båda är liknande de som återfinns i livför-säkringsgrenen inom AFA Livförsäkring. Detta ger en övre risktolerans på fonde-ringskvoten om 1,7 och en undre tolerans om 1,4.

B.3.1.3 Riskhanteringens processerAFA Livförsäkrings riskhanteringsprocess består av tre steg: riskstyrning, löpande riskhantering och riskrapportering.

1. Riskstyrning

Riskstyrningen på aggregerad nivå sker inom ramen för AFA Livförsäkrings finan-siella styrmodell.

Den så kallade långsiktiga premie- och förmögenhetsanalysen (PF-analysen) och ORSA har till uppgift att visa den för-väntade utvecklingen på medellång sikt i


syfte att analysera hur bolaget klarar att möta kapitalkraven (SCR och MCR) över tid. Analysen ger bolagets styrelse och företagsledning indikationer som gör det möjligt att i rätt tid aktivera olika typer av kapitalplaneringsåtgärder (se bild ovan). Dessa åtgärder syftar till att förändra riskbilden och därmed kapitalkraven (till exempel omallokering till mindre riskfyll-da tillgångar), eller konsolideringsgraden i bolaget (till exempel genom att höja premierna). En simulering används för att kunna analysera risken för att bolaget inte kommer att kunna möta SCR eller MCR. Utfallet av simuleringarna jämförs sedan mot uppsatta mål och restriktioner.

Känslighetsanalyser och omvända stresstester

Vid ORSA kompletteras simuleringarna med känslighetsanalyser och så kallade omvända stresstester för försäkringsris-ker och finansiella risker. Vid ett omvänt stresstest utgår företaget från det oför-delaktiga utfallet att kapitalbasen precis täcker solvenskapitalkravet SCR och analyserat vilka händelser som kan leda till ett sådant utfall.

Känslighetsanalyserna utförs med avseen-de på den största risken på tillgångssidan (aktier) och motsvarande på skuldsidan (okända skador). Dessutom tas ränteris-ken med för att visa matchningsriskens omfattning. Vid varje stresstest beaktas relevanta stressnivåer utifrån försäk-ringsrisker och finansiella risker antingen utifrån stokastisk simulering eller deter-ministiska scenarier.

Premiesättning och normalportföljs-

konstruktion

Premieprocessen och processen för fastställande av normalportföljen bygger på PF-analysen. Hanteringen av premie-sättningen regleras i försäkringstekniska riktlinjer (som styrelsen fastställer) och försäkringstekniskt beslutsunderlag (som Enhetschef Aktuarie fastställer). Resul-tatet av fastställande av normalportföljen översätts till placeringsriktlinjer (som styrelsen fastställer) och detaljerade pla-ceringsinstruktioner (som verkställande direktören fastställer).

2. Löpande riskhantering

Hanteringen av riskkategorierna sker inom ramen för företagets styrdokument.

AFA Livförsäkring använder sig av redu-ceringstekniker som följer branschpraxis och andra vedertagna riktlinjer. Övervak-ning av dessa tekniker sker dels löpande inom ramen för internkontrollsystemet, dels genom särskilda granskningsaktivite-ter som utförs av de centrala funktioner-na. Därutöver ingår viss övervakning av riskreduceringsteknikernas tillämplighet som en del av den externa revisionen.

Försäkringsrisker

För att hantera reservsättningsrisker-na i AFA Livförsäkring görs under året regelbundna och noggranna uppföljning-ar av utfall per försäkring. Trender och avvikelser i utfall och omvärld bevakas och analyseras. Effektivitet och lämplighet i tillämpade beräkningsmetoder övervägs kontinuerligt. Resultatet av uppfölj-ningen, gjorda bedömningar och förslag rapporteras till riskorganisationen som beslutar om eventuella åtgärder.

Eftersom AFA Livförsäkring inte avger återförsäkring återstår som möjliga åt-gärder för att hantera en ökande försäk-ringsrisk att genomföra kapitalstärkande åtgärder, förändra försäkringsvillkoren eller justera det finansiella risktagandet.

Om uppföljningen visar på en systematisk avvikelse mellan erfarenheter och den be-räknade bästa skattningen av åtagandena, görs lämpliga anpassningar av de försäk-ringsmatematiska metoder som används och/eller av tillämpade antaganden.

Finansiella risker

Vid hantering av realränterisken och infla-tionsrisken anläggs ett balansräkningsper-spektiv (matchningsrisk). Matchningsris-ken hanteras genom att tillgångar i reala och nominella räntebärande värdepapper investeras med durationer valda så att realränterisken och break-even-infla-tionsrisken begränsas. Aktiekursrisken hanteras genom diversifiering mellan olika länder och branscher och genom limiter på maximala avvikelser från index. Aktieris-ken utgörs nästan uteslutande av innehav i noterade företag och noterade fonder. Valutarisken hanteras genom begräns-ning av den totala valutaexponeringen och begränsning av varje enskild valutas exponering. Valutariskexponeringen hanteras aktivt med hjälp av valutaderi-vat. Utländska räntebärande placeringar valutasäkras enligt nuvarande policy i sin


helhet avseende både värde och kassaflö-den, medan aktieportföljen valutasäkras till viss del. Kreditrisken begränsas genom att placeringar huvudsakligen görs i värdepapper och mot emittenter med låg kreditrisk. Kreditrisken följs löpande upp gentemot emittenters eller värdepappers rating. I handel med OTC-derivat och återköpstransaktioner regleras kreditris-ken med standardavtal för handel med respektive motpart. För de värdepapper som lånas ut reduceras kreditrisken ge-nom att fullgoda säkerheter erhålls.

Aktsamhetsprincipen

En övergripande princip för hur AFA Liv-försäkrings tillgångar ska investeras är att investeringar ska ske på ett aktsamt sätt (aktsamhetsprincipen). Detta innebär att företagets placeringstillgångar investeras på ett sätt som beaktar företagets verk-samhet och åtaganden samt garanterar portföljens säkerhet, kvalitet och lönsam-het. Investeringarna görs på sådant sätt att en god riskspridning uppnås, vilket innebär att placeringstillgångarna sprids över olika tillgångsslag, marknader, bran-scher/sektorer och emittenter, i syfte att reducera de finansiella riskerna. Limiter sätts för exponeringar mot enskilda emit-tenter av värdepapper eller en grupp av närstående emittenter i placeringsportföl-jen. Derivat får användas för att reducera risker eller för att effektivisera förvalt-ningen. Investeringar får endast göras i tillgångar vars säkerhet, tillgänglighet och risker företaget tillförlitligt kan mäta och hantera. Inget enskilt direkt eller indirekt engagemang får ha en betydande inverkan på totalavkastningen.

Företaget ska inför varje investering i nya värdepapperstyper, i värdepapper som ej är upptagna för handel på en reglerad marknad, i illikvida tillgångar eller vid transaktioner som bedöms vara av ej rutinmässig karaktär, säkerställa att före-taget har lämpliga rutiner för att löpande hantera och mäta innehavets påverkan på

portföljens kvalitet, likviditet, säkerhet och riskprofil.

Tillgångsportföljens sammansättning anpassas vidare till företagets försäkrings- åtaganden och dess art och duration så att utbetalningar vid var tid kan uppfyllas och företagets matchningsrisk begränsas. Årligen fastställs en långsiktigt optimal tillgångssammansättning, den så kallade normalportföljen.

Kreditrisk

AFA Livförsäkrings kreditrisker består av spreadrisker, som är en del av den totala marknadsrisken, och av motpartsrisker.

Spreadrisk begränsas genom diversifiering och limiter för enskilda exponeringar mot en enskild emittent av värdepapper eller en grupp av närstående emittenter i place-ringsportföljen.

Företaget utvärderar och säkerställer årligen och vid behov att emittentrisker-na är i linje med företagets fastställda riskprofil genom en analys av det samlade innehavet, företagets finansiella ställ-ning och förväntade framtida utveckling. Bedömningen sker med hänsyn tagen till rådande förhållanden på de finansiella marknaderna eller givet indikationer på finansiella problem i enskilda bolag eller i grupper av bolag med nära finansiella eller ägarmässiga förhållanden, som kan inne-bära förhöjd risk. Analysen dokumenteras.

Företagets motpartsexponering fördelas på flera motparter och på ett sådant sätt som i övrigt bedöms vara lämpligt för att nå tillräcklig riskspridning. Företagets be-dömning av vad som anses vara en lämplig motpart baseras på en samlad erfarenhets-baserad bedömning av motpartens kvalitet inklusive förmåga att omsätta större volymer, pris, god administrativ service samt dess finansiella och organisatoriska stabilitet. Affärer får endast göras med ak-törer angivna på en av företaget fastställd förteckning över tillåtna motparter som uppfyller ovanstående krav.


Likviditetsrisk

Allokering av AFA Livförsäkrings till-gångar görs med beaktande av företagets totala likviditetsbehov på kort och lång sikt. Andelen tillgängliga likvida tillgång-ar samt förväntade kassainflöden och dess förfallostruktur ska över tid matcha de sammanlagda försäkringsåtagandenas förväntade kassaflöden.

AFA Livförsäkrings likviditetsrisker delas upp i marknadslikviditetsrisk och finan-sieringslikviditetsrisk. Med marknadslik-viditetsrisk avses risken att ett finansiellt instrument endast kan avyttras till ett väsentligt reducerat pris eller att trans-aktionen medför stora kostnader. Med finansieringslikviditetsrisk avses risken för att inte kunna klara av finansiella betalnings åtaganden utan att oplanerade försäljningar måste göras.

Marknadslikviditetsrisken hanteras genom löpande uppföljning av att place-ringar görs i enlighet med av styrelsen fastställda placeringsriktlinjer, vilket innebär att tillgångar som inte är föremål för handel på en reglerad marknad ska hållas på aktsamma nivåer samtidigt som merparten av innehaven i såväl de ränte-bärande portföljerna som i den noterade aktieportföljen ska bestå av värdepapper som snabbt ska kunna omsättas utan att prissättningen påverkas i större omfatt-ning.

Finansieringslikviditetsrisken hanteras genom att företaget kontinuerligt följer upp förväntade framtida kassaflöden och håller en likviditetsreserv bestående av korta placeringar och mycket likvida vär-depapper för att säkerställa att företaget alltid har tillräckligt med likvida medel för att hantera dels interna flöden inom tillgångsförvaltningen, dels utflöden till den löpande försäkringsrörelsen

Operativa risker

Den operativa riskhanteringen delas in i tre faser:

• Fas 1 – riskanalys Riskerna identifieras, kategoriseras och värderas. Riskexponeringar identifieras (i) i planeringsstadiet inom ramen för ordinarie verksamhet, (ii) vid större pla-nerade förändringar, samt (iii) vid behov.

Med planeringsstadiet avses den årliga verksamhetsplaneringen, som beroende på typen av verksamhet, resulterar i en verksamhetsplan, SLA (”Service Level Agreement”) eller processplan. I projekt görs riskanalyser gentemot projektbe-skrivningen vid projektstart och under genomförandet. Varje operativ risk värderas utifrån påverkan och sanno-likhet. När en risks påverkan värderas uppskattas den negativa konsekvensen för måluppfyllelse, ekonomi och anseen-de om risken skulle inträffa. Värdering av påverkan sker enligt skalan kritisk, stor, marginell och omärkbar. Värdering av sannolikhet sker enligt skalan nästin-till säkert, troligt, möjligt och nästintill omöjligt.

• Fas 2 – åtgärdshantering Respons bestäms, åtgärder planeras och genomförs. Respondering innebär att en ambitionsnivå bestäms för hanteringen av respektive risk. Responsen kan vara att risken ska reduceras, accepteras eller undvikas.

• Fas 3 – uppföljning Genom analys och uppföljning samord-nas och övervakas slutligen riskerna och genomförandet av åtgärderna. Arbetet följs upp och rapporteras.

Som stöd i hanteringen av operativa risker tillämpar AFA Livförsäkring gemensamma arbetssätt och verktyg. Att arbeta struk-turerat med operativ riskhantering ökar riskmedvetenheten i företaget och utgör därmed ett stöd i att synliggöra och prio-ritera förbättringsområden samt skapar ett bättre underlag för beslut i det dagliga arbetet.

Som ett led i riskhanteringen har AFA Livförsäkring utformat system och rutiner för hantering av oönskade händelser som leder till en bättre förståelse för samband mellan händelser, orsaker och konse-kvenser. Dessutom kan fler riskmoment åtgärdas och effektiva förebyggande åtgärder genomföras i syfte att minska risken för att liknande händelser inträffar i framtiden.

Övriga materiella risker

Strategisk risk hanteras främst genom tydligt fokus på regelförändringar och ändringar i marknadsläget samt tydliga,


väl kommunicerade beslutsvägar inom ra-marna och processerna för den operativa riskhanteringen. Anseenderisken hanteras genom en väl fungerande kommunika-tion med såväl företagets anställda som omvärlden och kunder samt att verkstäl-lande direktören, i samråd med företags-ledningen, ansvarar för att värdera AFA Livförsäkrings operativa risker ur ett anseendeperspektiv.

3. Riskrapportering

Riskfunktionen

Riskfunktionen har till uppgift att tydlig-göra AFA Livförsäkrings riskexponering genom att följa upp, sammanställa och rapportera samtliga väsentliga risker till styrelsen och den verkställande direktö-ren.

Ansvarig för riskfunktionen avger halvårsvis en rapport avseende aktuella risknivåer till den verkställande direktö-ren. Riskfunktionen rapporterar även till Finansutskottet och Försäkringsutskottet, vilka bereder riskrapporten inför styrel-sebehandling. Rapporten omfattar en analys av väsentliga risker och en samlad bedömning av företagets totala risknivå och hur identifierade risker kan hanteras. Rapporten innehåller vidare en analys av riskhanteringssystemets effektivitet. Riskfunktionen rapporterar även direkt till styrelsen i samband med förändringar av riskhanteringssystemet eller vid behov. Riskfunktionens rapport ska godkännas av styrelsen.

Riskfunktionen ansvarar också för att:

• följa upp att risker som AFA Livförsäk-ring är eller kan komma att bli expone-rade mot identifieras, värderas, hanteras och rapporteras

• bistå styrelsen och andra funktioner så att riskhanteringssystemet fungerar effektivt, bland annat genom att koordi-nera och utveckla riskhanteringen

• stödja styrelsen och verkställande direk-tör i framtagandet av riskstrategi, öns-kad risknivå och risktolerans, riskmät-

ningsmetoder, stresstester samt egna risk- och solvensbedömningar (ORSA).

• bistå styrelsen och den verkställande direktören med en samlad bedömning av AFA Livförsäkrings risker samt hante-ringen av bolagets önskade risknivå och risktolerans

• leda processen för framtagande av ORSA och tillsynsrapporten över ORSA, samt kommunicera resultat och slutsat-ser från ORSA internt och externt.

• ge råd till styrelsen och den verkställan-de direktören i riskhanteringsfrågor

• föreslå utformning och uppdatering av Riskpolicy, Riktlinje för ORSA och Rikt-linje för operativ risk.

B.3.2 Egen risk- och solvensbedömning (ORSA)ORSA syftar till att utifrån AFA Liv-försäkrings mål, riskprofil och önskad risknivå bedöma det totala solvensbeho-vet på medellång sikt (den kommande 5-årsperioden). ORSA ligger till grund för det strategiska beslutsfattandet inom AFA Livförsäkring. Inom ramen för ORSA säkerställs också att tillämpliga regelverk för solvens och beräkning av försäkringså-taganden efterlevs.

AFA Livförsäkring genomför ORSA minst årligen. Utöver regelbunden ORSA genomförs ORSA även i direkt anslut-ning till händelser som har en betydande påverkan på AFA Livförsäkrings risk- eller solvenssituation.

Varje genomförd ORSA dokumenteras och rapporteras internt till styrelsen och externt till tillsynsmyndigheten. ORSA består av:

• riskanalys (identifiering och värde-ring av samtliga materiella risker som AFA Livförsäkring utsätts för eller kan komma att bli exponerat för)

• uppskattning av det totala solvensbeho-vet på medellång sikt baserat på utfall från simuleringar, känslighetsanalyser och stresstester


• kapitalplanering på medellång sikt

• bedömning av om tillämpliga regelverk för solvens och beräkning av försäk-ringsåtaganden kan efterlevas under analysperioden

• utvärdering av avvikelser mellan AFA Livförsäkrings riskprofil och de antaganden som ligger till grund för standardformeln

• produktion och kommunikation av OR-SA-rapporten och tillsynsrapport över ORSA.

Arbetet med ORSA sträcker sig från februari till juni. Utifrån verksamhetens mål, riskprofil och önskade risknivåer fast-ställer styrelsen antaganden, parametrar och stressnivåer som används i simule-ringar, känslighetsanalyser och stresstes-ter i ORSA. I framtagandet och bered-ningen deltar ALM-rådet, Finansutskottet och Försäkringsutskottet. Resultat och slutsatser från ORSA bereds i ALM-rådet och i Finansutskottet och Försäkrings-utskottet inför att ORSA-rapporten och tillsynsrapporten över ORSA läggs fram för styrelsen. Resultat och slutsatser be-aktas i verksamhetsplaneringen och i det övriga strategiska beslutsfattandet inom AFA Livförsäkring.

B.3.2.1 Ansvarsfördelning I samband med ORSA involveras flera funktioner och enheter inom AFA Livför-säkring. Arbetet bedrivs utifrån framtag-na interna regler för den egna risk- och solvensbedömningen.

B.3.2.2 Dokumentation och rappor-teringVarje genomförd ORSA ska dokumenteras, beslutas och rapporteras enligt följande:

1. Egen risk- och solvensbedömning (ORSA) för AFA Livförsäkring och AFA Försäkringsgruppen.

2. Gemensam tillsynsrapport för AFA Sjukförsäkring, AFA Trygghetsför-säkring och AFA Försäkringsgruppen.

Resultat och slutsatser från ORSA god-känns av AFA Livförsäkrings styrelse (punkt 1 ovan). För varje ORSA upprät-tats en särskild tillsynsrapport och beslu-tas av styrelsen (punkt 2 i ovan).

B.3.2.3 Intern granskningUtöver beredning i ALM-råd, utskott och styrelse kvalitetssäkras och granskas alla underlag som ingår i rapporterna i enlighet med AFA Livförsäkrings interna regler, bland annat genom dokumenterad uppföljning av genomförda aktiviteter (in-tern kontroll) och datakvalitetskontroller. Därutöver granskas ORSA av funktionen för internrevision.

B.3.2.4 Riskhanteringssystemet och AFA Sjukförsäkrings finansieringAFA Livförsäkring har fastslagit sitt egna solvensbehov med beaktande av sin riskprofil. Risker som AFA Livförsäkring är eller kan bli exponerat för identifieras, mäts, övervakas, hanteras och rapporteras löpande. Genom ett välfungerande risk-hanteringssystem, med tydliga processer och tydlig ansvarsfördelning säkerställs att AFA Livförsäkrings ledning och styrel-se hålls väl informerade om AFA Livför-säkrings aktuella riskexponering. Detta gör att AFA Livförsäkrings riskprofil på ett aktuellt och säkert sätt beaktas när strategier och operativa beslut angående finansiering behandlas. AFA Livförsäkring har därmed en väl fungerande samverkan mellan finansiering och riskhanterings-system.

B.4 Internkontroll-system

B.4.1 SyfteIntern kontroll i AFA Livförsäkring är en struktur av ansvar, styrande interna reg-ler och processer som ska bidra till att:

• säkerställa efterlevnad av tillämpliga lagar och regler,


• verksamheten är ändamålsenlig och effektiv med hänsyn till fastställda mål samt

• ekonomisk och icke-ekonomisk informa-tion är tillgänglig och tillförlitlig.

B.4.2 OmfattningUtöver generella krav på god intern kontroll, ingår väsentliga delar av verk-samheten i en särskild utvärderings- och rapporteringsstruktur.

Områden som utvärderas är kritiska processer som väljs utifrån förutbestämda kriterier. Omfattningen av utvärderingen omvärderas löpande, beroende på faktorer som förändringar i exponering mot risk eller uppkomsten av systematiska brister. Dessa förändringar formaliseras genom en årlig plan som ligger till grund för periodens särskilda aktiviteter avseende granskning av den interna kontrollen.

B.4.3 UtformningIntern kontroll bygger på styrande doku-ment, processer och en organisation, vilka tar utgångspunkt i AFA Livförsäkrings verksamhet och övergripande mål. Till-sammans skapar det ett system, vars syfte är att aggregera den interna kontrollen på företagsövergripande nivå och därmed möjliggöra en rimlig helhetsbedömning kring dess effektivitet och ändamålsen-lighet. Internkontrollsystemet verkar genom följande beståndsdelar:

1. Kontrollmiljö

2. Riskbaserad ansats

3. Kontrollaktiviteter

4. Uppföljning och utvärdering

5. Rapportering

B.4.3.1 KontrollmiljöKontrollmiljön är grunden för övriga kom-ponenter inom intern kontroll och anger tonen som påverkar kontrollmedvetenhe-ten hos medarbetarna. Detta innefattar integritet, etiska värden, kompetens samt ledningens filosofi och ledarstil. Kon-trollmiljön omfattar även strukturer och roller som fördelar ansvar och mandat för den interna kontrollen.

B.4.3.2 Uppföljning och utvärderingDen interna kontrollen ska följas upp och utvärderas utifrån ändamålsenlighet och effektivitet. Detta innebär att de formali-serade kontrollaktiviteterna periodiskt ska följas upp i syfte att säkerställa att de är implementerade samt utvärdera funktion och effektivitet.

B.4.3.3 RapporteringDen sammantagna informationen rap-porteras minst årligen till styrelsen och verkställande direktören, i syfte att fram-ställa ett fullödigt beslutsunderlag för en välgrundad bedömning kring uppfyllandet av kravet om god intern kontroll.

B.4.4 Internkontrollsystemets ändamålsenlighetEtt väl fungerande internkontrollsystem ger verkställande direktören och styrelse en rättvisande bild av organisationens samlade risker. Internkontrollsystemet omfattar de mest verksamhetskritiska områden, tillika de med högst riskexpone-ring. Processfokus säkerställer en heltäck-ande riskbedömning genom hela föräd-lingskedjan. Organisationens kontrollmiljö förmedlar ett homogent förhållningssätt till risk, där dimensionerna effektivitet och ändamålsenlighet, regelefterlevnad samt tillgänglighet och tillförlitlighet i ekonomisk och icke-ekonomisk informa-tion beaktas. Rapportering kring utvärde-ring och uppföljning sker sedan genom ett fördefinierat format för att säkerställa att samtlig väsentlig information rapporteras.

B.4.5 Funktionen för regelefterlevnadFunktionen för regelefterlevnad är en cen-tral funktion direkt underställd VD. Funk-tionens arbete styrs på övergripande nivå av Riktlinje för funktionen för regelefter-levnad, som beslutas av styrelsen. Riktlin-jen bestämmer funktionens ansvarsområ-de, arbetsuppgifter och befogenheter samt vilken rapportering som ska ske.

Funktionen för regelefterlevnad utgör ett stöd för att verksamheten bedrivs i enlig-het med tillämpliga lagar, förordningar och andra regler för den tillståndspliktiga verksamheten. Funktionen bistår sty-relsen och den verkställande direktören


i regelefterlevnadsfrågor. Funktionens organisatoriska placering ger en självstän-dig ställning som gör att funktionen kan utföra sina uppgifter på ett objektivt och oberoende sätt.

I funktionens arbetsuppgifter ingår bland annat att identifiera och bedöma risker vid bristande efterlevnad av interna och externa regler gällande den tillståndsplik-tiga verksamheten. Som ett led i detta arbete följer funktionen upp efterlevnad av interna och externa regler för den till-ståndspliktiga verksamheten. Funktionen analyserar potentiella konsekvenser av kommande eller reviderade externa regler. Funktionen identifierar också medarbetar-nas utbildningsbehov.

Ansvarig för funktionen rapporterar regelbundet till styrelsen och verkställan-de direktör. Rapporteringen innehåller bland annat en uppföljning av tidigare rapporterade brister och rekommendera-de åtgärder samt en redogörelse för nya iakttagelser. Utöver den regelbundna rapporteringen, rapporterar funktionen omedelbart till verkställande direktören, och i förekommande fall, till styrelseordfö-randen, när behov föreligger.

B.5 Internrevisions-funktion

Funktionen för internrevision är en cen-tral funktion, direkt underställd styrelsen. Funktionens arbete styrs på övergripan-de nivå av Riktlinjer för funktionen för internrevision som beslutas av styrelsen, efter beredning i revisionsutskottet. Riktlinjen fastställer funktionens ansvars-område, arbetsuppgifter och befogenheter samt vilken uppföljning och rapportering som ska ske.

Funktionen för internrevision är en obe-roende och objektiv säkringsfunktion, med uppgift att tillföra värde och förbättra verksamheten i organisationen. Funktio-nen ska hjälpa organisationen att nå sina mål genom att systematiskt och struk-turerat värdera och öka effektiviteten i riskhantering, styrning och kontroll samt

ledningsprocesser. Funktionen ska även ge rådgivning avseende intern styrning och kontroll utifrån bedömd nytta för verk-samheten och under förutsättning att det inte uppkommer någon intressekonflikt som påverkar funktionens oberoende.

Den som innehar funktionen för internre-vision ska uppfylla de vid varje tidpunkt gällande lämplighetskrav som följer av riktlinjer för lämplighetsprövning. Funktionen ska tillämpa de kunskaper, färdigheter och erfarenheter som krävs för utförande av sitt uppdrag i överensstäm-melse med internationella riktlinjer för yrkesmässig internrevision. Saknas kun-skaper, färdigheter eller annan kompetens kan extern expertis anlitas.

Funktionen för internrevision är direkt underställd och rapporterar till styrelsen. Rapporteringen till styrelsen omfattar en års- och en delårsrapport. Samtliga granskningar rapporteras även löpande till verkställande direktören och ansva-rig för den verksamhet som granskats. Kvartalsvis rapportering av resultatet av samtliga granskningar avges till revisions-utskottet.

Styrelsen utser internrevisionschef, tillika ansvarig för funktionen för internrevision för AFA Försäkringsgruppen samt beslu-tar om dennes lön och andra förmåner. Personer som arbetar inom funktionen för internrevision får inte delta i andra centrala funktioners arbete eller i den operativa verksamheten. Personer som rekryterats internt, får inte granska akti-viteter och verksamheter som de tidigare varit delaktiga i.

Funktionen för internrevision ska när den genomför granskningar och rapporterar resultaten, utföra sitt uppdrag objektivt och utan påverkan från styrelserna eller verkställande direktör. Funktionen ska vara fri att uttrycka sin åsikt och att rap-portera resultat och rekommendationer till styrelsen. Styrelsen beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas.


Internrevisionschef ska minst en gång per år sammankalla till ett enskilt möte med revisionsutskottet.

B.6 Aktuariefunktion Aktuariefunktionen har införts som en central funktion direkt underställd verk-ställande direktören. Aktuariefunktionens ansvar, uppgifter, befogenheter och rutiner för rapportering regleras i en separat riktlinje.

Aktuariefunktionens ansvarsområde är att samordna och svara för kvaliteten i de försäkringstekniska beräkningarna inklu-sive använda metoder och data. Aktuarie-funktionens ansvar är vidare att säker-ställa att de premier som ska intjänas är tillräckliga för att täcka framtida kostna-der. Aktuariefunktionen ska också bidra till företagets riskhanteringssystem och effektiva genomförande genom att ansvara för beräkningen av SCR- och MCR-kapi-talkraven, för framtagande av Premie- och förmögenhetsanalysen samt att samordna framtagande av nuläge av Solvensbalans-räkningen, beräkningar av känslighetsa-nalyser och omvända stresstester.

Chefaktuarien i AFA Försäkring ansvarar för aktuariefunktionen i AFA Livförsäk-ring. Chefaktuarien ansvarar även för aktuariefunktionen för AFA Försäkrings-gruppen.

Aktuariefunktionen ska vara oberoende vid värdering av försäkringstekniska av-sättningar och vid bedömning av premiens tillräcklighet i syfte att motverka intres-sekonflikter. Chefaktuarien är direkt un-derställd den verkställande direktören och är kontaktperson i frågor rörande dessa riktlinjer. Chefaktuarien rapporterar i egenskap av aktuariefunktion till verkstäl-lande direktören och till styrelsen.

Den som ansvarar för aktuariefunktionen ska uppfylla de kompetenskrav som fast-ställs i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om försäkringsrörelse

samt gällande lämplighetskrav som följer av riktlinjer för lämplighetsprövning..

B.7 UppdragsavtalStyrelsen beslutar om riktlinjer för upp-dragsavtal. Riktlinjerna omfattar avtal där AFA Livförsäkring uppdrar åt någon annan att utföra ett visst arbete eller vissa funktioner som ingår i försäkringsrörel-sen. Med försäkringsrörelse avses verk-samhet som innebär att försäkring med-delas enligt försäkringsföretagets tillstånd från Finansinspektionen. I riktlinjerna finns bestämmelser om bland annat upp-handlingsförfarande och avtalsinnehåll. Särskilda bestämmelser gäller för upp-dragsavtal som avser operativ verksamhet eller funktioner som är av väsentlig bety-delse (väsentliga uppdragsavtal). Bedöm-ningen av om en operativ verksamhet eller funktion är av väsentlig betydelse görs av styrelsen i samband med godkännande av avtal om utläggning av verksamheten. Ärendet bereds i ett särskilt styrelse-utskott (ersättningsutskottet).

AFA Försäkring har inte lagt ut någon verksamhet som faller inom riktlinjens tillämpningsområde.

B.8 Övrig informationAFA Livförsäkring har ingen övrig infor-mation av materiell art att rapportera gällande företagsstyrningssystemet.


C RiskprofilSolvens II-regelverkets standardformel

Kvantifieringen av företagets risker bygger i Solvens II-regelverket på stan-dardiserade antaganden. Företagen kan välja att beräkna sitt solvenskapitalkrav (SCR) med en förutbestämd modell, den så kallade standardformeln, eller ansöka om att få använda en intern modell. AFA Liv-försäkring använder standardformeln som tar sin utgångspunkt i separat beräknade kapitalkrav för särskilt angivna riskkate-gorier.

Solvenskapitalkravet ska skapa mot-ståndskraft mot betydande oförutsedda förluster och beräknas som den minskning av det egna kapitalet som kan uppstå vid olika scenarier – till exempel en oförmån-lig ränteutveckling eller ett ökat antal sjukersättningar – med en konfidens på 99,5 procent över en tidshorisont på ett år. Kapitalkravet per risk aggregeras till ett totalt solvenskapitalkrav.

SCR

Operationell risk BSCRJustering för

riskabsorberande effekter

Marknadsrisk Motpartsrisk Livförsäkringsrisk HälsoförsäkringsriskImmateriella

tillgångar Sakförsäkringsrisk

Ränterisk

Aktierisk

Valutarisk

Spreadrisk

Fastighetsrisk

Koncentrationsrisk

Dödlighetsrisk

Långlevnadsrisk

Sjuklighetsrisk

Flyttrisk

Kostnadsrisk

Omprövningsrisk

Katastrofrisk

Hälsoförsäkring som liknar livförsäkring Katastrofrisk

Hälsoförsäkring som liknar sakförsäkring

Dödlighetsrisk

Långlevnadsrisk

Sjuklighetsrisk

Flyttrisk

Kostnadsrisk

Omprövningsrisk

Premie- och reservrisk

Premie- och reservrisk

Flyttrisk

Flyttrisk

Katastrofrisk

Nedan följer en presentation av företagets risker uppdelade på de riskkategorier som återfinns i standardformeln. AFA Livför-säkrings riskhanteringssystem omfattar de strategier, processer och rapporterings-rutiner som är nödvändiga för att fortlö-pande kunna identifiera, mäta, övervaka, hantera och rapportera de risker som ingår i fastställandet av solvenskapitalkra-vet. För en utförlig redogörelse för AFA

Livförsäkrings riskhanteringssystem, se kapitel B.3.

AFA Livförsäkrings riskexponering är huvudsakligen relaterad till försäkrings-risker, i form av variationer i skadeutfall, och finansiella risker, i form av variationer i kapitalavkastning.

Information om riskexponeringar och risk-koncentrationer, riskreduceringstekniker,


riskkänslighet och nödvändig kvantitativ data för försäkringsrisker återfinns i C.1.

Information om riskexponeringar och risk-koncentrationer, riskreduceringstekniker, riskkänslighet och nödvändig kvantita-tiv data för finansiella risker återfinns i C.2–C.4.

Information om riskexponeringar och risk-koncentrationer, riskreduceringstekniker, riskkänslighet och nödvändig kvantitativ data för operativa risker återfinns i C.5.

Information om riskexponeringar och risk-koncentrationer, riskreduceringstekniker, riskkänslighet och nödvändig kvantitativ data för strategiska risker och anseende-risker återfinns i C.6.

C.1 TeckningsriskAFA Livförsäkrings bedömning är att företagets försäkringsrisker fångas inom ramen för teckningsrisker.

C.1.1 Materiella riskexponeringarFörsäkringsrisken består till lika stora delar av livförsäkringsrisk och skadeför-säkringsrisk. Inom livförsäkringsrisken är dödlighetsrisken och katastrofrisken dominerande. Sakförsäkringsrisken utgörs till hälften av premie- och reservrisken och till hälften av katastrofrisken. Före-taget ska inte avge återförsäkring och är därför inte exponerat mot återförsäkrings-risker. Företaget använder sig inte heller av specialföretag.

AFA Livförsäkring Teckningsrisk (mnkr) 2017-12-31 2016-12-31

Livförsäkringsrisk

Dödlighetsrisk 165 161

Kostnadsrisk 5 9



Livförsäkringsrisk, totalt 529 524

Sakförsäkringsrisk

Premie- och reservrisk 243 230



Sakförsäkringsrisk, totalt 358 340

Inga materiella förändringar gällande teckningsrisk har skett under rapportpe-rioden.

C.1.2 Materiella riskkoncentrationerGenerellt har AFA Livförsäkring en hög grad av riskspridning eftersom bolaget försäkrar alla inom aktuella kollektiv. Exponeringen mot riskkoncentration i förhållande till teckningsrisken föreligger därför i riskkoncentration till vissa kol-lektiv inom svensk arbetsmarknad. I AFA Livförsäkring hanteras Arbetarkollektivet. Utöver detta hanteras bara svenska risker och därför kan det betraktas som en risk-koncentration avseende teckningsrisker till den svenska marknaden.

C.1.3 RiskreduceringsteknikerAFA Livförsäkrings konstruktion med kollektivavtalade försäkringar medför en inbyggd riskreducering. Eftersom de försäkrade kollektiven är stora medför detta en hög rad av riskdiversifiering och därmed en låg risk för moturval. Samti-digt finns ingen materiell annullationsrisk eftersom enskilda försäkringstagare med kollektivavtal inte kan lämna kollektivet.

Risken för Moralisk risk (Moral Hazard) kan kollektivavtalade försäkringar bli ut-satta för då försäkringarna bygger på so-cialsystemet där de sammantagna ersätt-ningsnivåerna kan bli så pass generösa att de försäkrade eller försäkringstagarna tar större risker än om de inte var försäkrade. Bolaget kan inte själv reducera denna risk annat än att påtala risken och beskriva effekterna av den för arbetsmarknadens parter som ansvarar för villkorsskrivning-arna.

Reservrisken hanteras också genom ana-lyser av frekvensen av försäkringsärenden samt en god omvärldsanalys. Dessutom finns en generell paragraf om force majeu-re i villkoren.

Företaget varken mottar eller avger återförsäkring. Inga andra riskreduce-ringstekniker har anskaffats eller ingåtts under 2017.

C.1.4 Likviditetsrisker

C.1.4.1 Särskild uppgift om förvän-tad vinst i framtida premierAFA Livförsäkrings premiesättning är inte utformad så att försäkringskontrakten ska ge en förväntad vinst.


C.1.5 Riskkänslighet – metoder, antaganden och utfall Följande resultat är baserat på senaste ORSA (2016).

C.1.5.1 Relevanta stresstester och scenarieanalysSom en del av riskhanteringssystemet genomförs årligen stresstester av känslig-het för försäkringsrisker. Detta sker inom ramen för premie- och förmögenhetsa-nalysen samt i samband med ORSA- och premiesättningsprocessen. För vidare information, se B.3.1.3.

Vid varje stresstest beaktas relevanta stressnivåer utifrån försäkrings- och finansiella risker, antingen utifrån stokas-tisk simulering och/eller deterministiska scenarier.

Ad hoc-stresstestning sker vid förändring-ar i marknadsförutsättningar, politiska beslut, förslag till villkorsändringar i kollektivavtal som har väsentligt påverkan på bolagets riskprofil.

C.1.5.2 KänslighetsanalysNedanstående tabell innehåller värden per 2016-12-31. Känslighetsanalysen är utförd med avseende på den största risken på skuldsidan (okända skador).

AFA Livförsäkring Känslighet (mdkr) Värde

Livförsäkrings-avsättningen

ökar med 10 procent

Tillgängligt kapital 6,1 -

FTA 1,5 0,1

SCR 1,4 0,0

Marginal 3,1 -0,1

C.1.5.3 Omvänt stresstestKänslighetsanalyserna kompletteras också med omvända stresser där olika parame-trar stressas så mycket att kapitalbasen per 2016-12-31 urholkas till att precis motsvara SCR-kraven, en solvenskvot motsvarande 1,0. Dessa stresser ger en uppfattning av vilken magnitud av stress som behövs för att bolaget precis ska klara SCR-kraven.

En stress på skuldsättningen motsvarande en ökning av livförsäkringsavsättningen

om 70 procent resulterar i att kapitalba-sen urholkas till SCR-nivån.

C.1.6 Övrig informationAFA Livförsäkring har ingen övrig materi-ell information gällande teckningsrisk att rapportera.

C.2 MarknadsriskC.2.1 Materiella riskexponeringarFör AFA Livförsäkring utgör aktierisken den helt dominerande marknadsrisken. Företagets diversifiering är omfattande och medför en reducering av marknadsris-ken 2017-12-31 med 16 procent (16).

AFA Livförsäkring Marknadsrisker (mnkr) 2017-12-31 2016-12-31

Aktierisk 1 245 1 098

Valutarisk 266 222

Fastighetsrisk - -

Ränterisk 38 44

Spreadrisk 58 37

Koncentrationsrisk 40 30


Totalt 1 384 1 204

C.2.2 Materiella riskkoncentrationer Generellt har företagets marknadsrisker en hög grad av diversifiering Koncentrations-risken 2017-12-31 uppgick till 40 miljoner kronor (30).

C.2.3 Riskreduceringstekniker AFA Livförsäkring tillämpar de riskredu-ceringstekniker som beskrivs i B.3.1.3.

C.2.4 Riskkänslighet – metoder, antaganden och utfall Följande resultat är baserat på senaste ORSA (2016).

C.2.4.1 Relevanta stresstester och scenarieanalysSom en del av riskhanteringssystemet genomförs årligen stresstester av käns-lighet för finansiella risker. Detta sker inom ramen för premie- och förmögen-hetsanalysen samt i samband med ORSA, och premiesättningsprocessen. Vid varje


stresstest beaktas relevanta stressnivåer för finansiella risker antingen utifrån stokastisk simulering eller deterministiska scenarier. Ad hoc-stresstestning sker vid större förändringar i marknadsförutsätt-ningar. För vidare information, se B.3.1.3.

C.2.4.2 KänslighetsanalysKänslighetsanalyserna är utförda med av-seende på aktierisken, den största risken på tillgångssidan. Dessutom har ränteris-ken tagits med för att påvisa företagets grad av matchning av denna risk.

Nedanstående tabell innehåller värden per 2016-12-31. Aktiestressen motsvarar en momentan omvärdering av aktierna med -10 procent. Räntestressen motsvarar en uppgång av räntan (nominell och real) med 1 procentenhet.

Känslighetsanalysen vid aktienedgång visar på en begränsad effekt på kapitalba-sen då tillgångsminskningen till stor del uppvägs av minskad SCR. Detta är dels en följd av att aktievolymen för aktier minskar, vilket medför att även basen för beräkningen av SCR också minskar, men det beror också på dels en följd av den så kallade aktiedämparen, som innebär mins-kad stress efter en aktienedgång.

En ränteuppgång har också en begränsad effekt på kapitalbasen gentemot SCR. Det-ta är ett resultat av att ränterisken match-as så att lägre värden på räntetillgångar möts av en lägre värdering av skuldsidan. Det motsatta förhållandet gäller vid en räntenedgång.

Nettoeffekten är dock att AFA Livförsäk-ring ökar marginalen något gentemot SCR vid en ränteuppgång, vilket beror på att durationen i skuldsidans kassaflöde är längre än tillgångssidans kassaflöde.

AFA Livförsäkring Känslighet (mdkr) Värde

Aktiers värde minskar med

10 procent

Räntan stiger med 1 procent-

enhet

Tillgängligt kapital 6,1 -0,3 -0,1

FTA 1,5 - -0,1

SCR 1,4 -0,2 0,0

Marginal 3,1 -0,1 0,0

C.2.4.3 Omvänt stresstestDet omvända stresstestet syftar till att klargöra hur mycket AFA Livförsäkrings aktieportfölj kan falla i värde utan att fö-retaget underskrider SCR. Stressen visar att ett prisfall på 100 procent för aktier inte resulterar i att kapitalbasen urholkas till SCR-nivån. För att komma ner till SCR-nivån måste samtidigt skuldsättning-en stiga med en ökning av antalet okända skador motsvarande runt 20 000 friställ-ningar.

C.2.5 Övrig informationAFA Livförsäkring har ingen övrig information gällande marknadsrisk att rapportera.

C.3 KreditriskC.3.1 Materiella riskexponeringarAFA Livförsäkring har under 2017 ökat kreditrisken, eftersom ränteportföljen fått en ökad exponering mot kreditrisk- och illikviditetsriskpremier.

Företagets spreadrisker uppgick per 2017-12-31 till 58 miljoner kronor (37). Den låga riskexponeringen beror på att en stor del av innehavet utgörs av värdepapper med hög kreditrating.

Företagets motpartrisker uppgick per 2017-12-31 till 21 miljoner kronor (37). Här ingår bland annat riskreduceringsav-tal, banktillgodohavanden, värdepappers-lån och rättsligt bindande åtaganden.

C.3.2 RiskkoncentrationerAFA Livförsäkring har inga koncentra-tionsrisker avseende kreditrisker.

C.3.3 RiskreduceringsteknikerAFA Livförsäkring tillämpar de riskredu-ceringstekniker som beskrivs i B.3.1.3.

Kreditrisker begränsas genom att place-ringar i enlighet med placeringsinstruktio-nerna huvudsakligen sker mot emittenter och i värdepapper med låg kreditrisk motsvarade en lägsta rating av BBB enligt S&P eller motsvarande enligt Moody’s.


Kreditrisker följs löpande upp gentemot emittenters eller värdepappers rating.

För innehav där kreditrating används som underlag för företagets solvenskapi-talberäkning görs minst årligen en egen bedömning av externa kreditvärderings-företags kreditbedömning. Analysen dokumenteras.

C.3.4 Övrig informationAFA Livförsäkring har ingen övrig mate-riell information gällande kreditrisk att rapportera.

C.4 LikviditetsriskC.4.1 Materiella riskexponeringarDet föreligger inga materiella riskexpo-neringar gällande likviditetsrisk. Allo-kering av AFA Livförsäkrings tillgångar görs med beaktande av företagets totala likviditetsbehov på kort och lång sikt. Andelen tillgängliga likvida tillgångar, samt förväntade kassainflöden och deras förfallostruktur, ska över tid matcha de sammanlagda försäkringsåtagandenas förväntade kassaflöden.

Finansieringslikviditeten beräknas som inflöden från obligationsportföljen inklu-sive förfall och kuponger i förhållande till företagets samtliga utflöden inklusive skadeersättningar.

AFA Livförsäkring Finansieringslikviditet 2017-12-31 (mdkr) År 1

Kassaflöde skulder -0,5

Kassaflöde räntebärande tillgångar 0,7

Nettokassaflöde 0,2

AFA Livförsäkrings har inga innehav i tillgångar som kan betraktas som illikvi-da, till exempel fastigheter och alternativa investeringar.

C.4.1.1 Särskild uppgift om förvän-tad vinst i framtida premierAFA Livförsäkrings premiesättning är inte utformad så att försäkringskontrakten ska ge en förväntad vinst. Likviditetspla-neringen inriktas på att matcha utflödena genom kapitalavkastning.

C.4.2 Riskkoncentrationer AFA Livförsäkring har inga koncentra-tionsrisker gällande likviditetsrisker.

C.4.3 Riskreduceringstekniker AFA Livförsäkring tillämpar de riskredu-ceringstekniker som beskrivs i B.3.1.3.

C.4.4 Övrig informationAFA Livförsäkring har ingen övrig materi-ell information gällande likviditetsrisk att rapportera.

C.5 Operativ riskC.5.1 Materiella riskexponeringarAFA Livförsäkrings operativa risker kate-goriseras i orsaksområden (den underlig-gande och främst bidragande orsaken) och händelsetyper (som baseras på Finansin-spektionens rekommendationer).

Orsaksområden:

• Ledning och styrning – till exempel bristande kompetens, tidsbrist, bristan-de attityder och värderingar, eller att organisationen är ineffektiv

• IT (Systemstöd) – till exempel felaktigt/ineffektivt IT-stöd eller att IT-stöd sak-nas helt eller delvis

• Personella resurser – till exempel tidsbrist, ineffektivt tidsutnyttjande, kompetensbrist och motivationsbrist

• Materiella resurser – till exempel brist på tillgångar och felaktig utrustning

• Information från extern part – till exem-pel utebliven information eller felaktig information från extern part


• Säkerhet – till exempel bristande fysisk säkerhet, bristande personell säkerhet, bristande intern ekonomisk kontroll samt bristande IT-säkerhet

• Policys, rutiner och arbetssätt – till exem-pel att dessa saknas, inte är kända eller att de inte efterlevs

Händelsetyper:

• Interna oegentligheter – någon anställd eller kontrakterad av företaget frångår avsiktligt lagar, regler eller rutiner

• Extern brottslighet – någon som ej är an-ställd eller kontrakterad av företaget utför en brottslig handling

• Brister i anställningsförhållanden och arbetsmiljö – brister i anställningsförhål-landen, arbetsmiljö eller diskriminering

• Brister i affärsförhållanden – oavsiktliga eller vårdslösa felaktigheter utförda inom ramen för en kundrelation

• Skada på fysiska tillgångar – angrepp, katastrofer eller olyckor

• Avbrott och störning i verksamhet och system – störningar avseende infrastruk-tur

• Brister i hantering – felaktig hantering eller relaterade till motparter såsom leve-rantörer

AFA Försäkring har identifierat ett antal operativa risker på företagsövergripan-de nivå, vilka även är relevanta för AFA Livförsäkring. Se därför AFA Försäkrings grupprapport.

C.5.2 RiskkoncentrationerAFA Livförsäkrings bedömning är att det inte förekommer några materiella operativa riskkoncentrationer.

C.5.3 RiskreduceringsteknikerAFA Livförsäkring har fastställt risknivå och risktolerans (den variation från målen som verksamheten kan acceptera) dels på aggregerad nivå (total önskad risknivå och risktolerans), dels på riskområdesnivå för operativa risker. Riskreduceringstekniker-nas effekt följs upp genom att risknivåer (i detta fall för operativa risker) löpande över-vakas och rapporteras av riskfunktionen till styrelsen.

AFA Livförsäkring responderar operativa risker på tre olika sätt. Att reducera en ope-rativ risk innebär att åtgärder planeras och genomförs för att minska sannolikheten för att händelsen inträffar och/eller minska på-verkan om händelsen inträffar. Att accepte-ra en operativ risk innebär att ingen åtgärd genomförs för att hantera riskens sannolik-het och/eller påverkan. Om en risk accep-teras ska detta dock motiveras. Operativa risker kan också undvikas, vilket innebär att åtgärder genomförs för att risken inte ska kunna inträffa, eller att man upphör med den aktivitet som ger upphov till risken.

Specifika riskreduceringstekniker och -åtgärder utvecklas och appliceras för res-pektive operativ risk. Några exempel under 2017 var genomförandeprojekt avseende dataskyddsförordningen, samordningsgrup-per med representanter från områden och funktioner för att bevaka regelverksfrågor, utveckling av IT-plattform och digitala kana-ler, analyser av sjukfrånvaro och relaterade HR-frågor samt löpande uppdatering av styrdokument.

C.5.4 Riskkänslighet – relevanta stresstester och scenarioanalysStresstester och scenarioanalyser för opera-tiva risker görs indirekt, genom ovan nämn-da riskanalyser via beredskapsplanering. Med beredskapsplanering avses den process som skapar förutsättningar för att verksam-heten ska kunna bedrivas utifrån verksam-hetsmålen och att åtaganden kan fullgöras enligt gällande lagar och förordningar, även under oförutsedda eller ansträngda förhål-landen.

C.5.5 Övrig informationAFA Livförsäkring har ingen övrig mate-riell information gällande operativ risk att rapportera.

C.6 Övriga materiella risker

C.6.1 Materiella riskexponeringarEtt antal strategiska risker har definierats som relevanta:

• Samhälle Avser trender, attityder och värderingar i samhället och hur AFA Försäkrings för-


måga att genomföra sitt uppdrag påverkas av dessa.

• EU Avser hur direktiv och förordningar samt relaterade rättsfall och övrig regelutveck-ling påverkar AFA Försäkring.

• Riksdag/regering Avser lagar och förordningars påverkan på AFA Försäkring.

• Tillsynsmyndighet Avser föreskrifter, allmänna råd, beslut och genomförandet av dem på detaljerad nivå.

• Försäkringsbranschen Avser utvecklingen och strukturen på försäkringsmarknaden i Sverige.

• Arbetsmarknadens parter Avser kollektivavtalade försäkringars villkor och finansiering.

• Ägare/uppdragsgivare Avser AFA Sjukförsäkring, AFA Trygg-hetsförsäkring, AFA Livförsäkring, samt deras resultat och ställning. Dessutom beaktas även eventuella intressekonflik-ter, regelefterlevnad och förhållningssätt med avseende på etik och hållbarhet/sam-hällsansvar.

Anseenderiskerna som AFA Livförsäkring är exponerat mot är en följd av exponeringen mot andra risker och är således beroende av ett eventuellt materialiserande av dessa.

C.6.2 RiskkoncentrationerAFA Livförsäkrings bedömning är att det inte förekommer övriga materiella riskkon-centrationer.

C.6.3 RiskreduceringsteknikerReducering av strategisk risk görs genom att bevaka eller påverka respektive risk. Det innebär inte att den inneboende risknivån förändras, eftersom den i grunden är en ex-tern faktor som AFA Livförsäkring inte kan

reducerapå samma sätt som man exempelvis kan göra på en operativ risk genom att vidta åtgärder för hantering av risken.

Reducering av strategiska risker innebär att en ambitionsnivå bestäms för hanteringen av respektive risk. Riskägaren ansvarar för att aktivt ta ställning till respons för samt-liga risker, det vill säga om den strategiska risken ska bevakas alternativt påverkas.

Att en strategisk risk bevakas innebär att ingen ny åtgärd genomförs för att hantera risken, men att redan pågående åtgärder följs upp löpande.

Att påverka en strategisk risk innebär att nya åtgärder planeras och genomförs. Syftet kan vara att säkerställa beredskap i organisationen, minska risken för oönskade händelser, reducera operativa risker eller reducera anseenderisker.

Anseenderisker hanteras genom en väl fung-erande kommunikation mot såväl bolagets anställda som omvärlden och kunder. För att säkerställa att anseenderisker hanteras genomför verkställande direktören i samråd med företagsledningen en särskild värdering av operativa risker utifrån ett anseende-perspektiv. Detta innebär att de risker som identifierats ur ett målperspektiv också värderas utifrån deras påverkan på AFA Livförsäkrings anseende.

C.6.4 Övrig informationAFA Livförsäkring har ingen övrig infor-mation gällande övriga materiella risker att rapportera.

C.7 Övrig informationAFA Livförsäkring har ingen övrig informa-tion av materiell art att rapportera gällande riskprofil.


D Värdering för solvensändamålSolvens II-regelverket ställer krav på att försäkringsföretaget beaktar riskerna i sin balansräkning. I Solvens II mark-nadsvärderas tillgångarna fullt ut, medan de försäkringstekniska avsättningarna värderas marknadsmässigt utifrån en bästa skattning av skuldernas kassaflöden inklusive en riskmarginal. Skillnaden mellan tillgångarna och de försäkrings-tekniska avsättningarna utgör företagets kapitalbas. För att företaget ska anses vara solvent ska kapitalbasen som minst uppgå till solvenskapitalkravet (SCR).

Tillgångar som

motsvarar FTA

Kapitalbas

Försäkrings-tekniskaavsättningar

SCR

Bästa skattningen

Marknads-värderadetillgångar

MCR

Riskmarginal

D.1 Tillgångar D.1.1 Allmänt om värdering av AFA Livförsäkrings tillgångar I AFA Livförsäkrings finansiella rappor-tering tillämpas lagbegränsad IFRS, som innebär att värderingen i den finansiella rapporteringen grundas på godkända internationella redovisningsregler (IFRS). Detta gäller såvida inte annat föreskrivs i lag, Finansinspektionens föreskrifter eller allmänna råd, annan författning eller i rekommendationer från Rådet för finan-siell rapportering, RFR 2 Redovisning för juridiska personer. I AFA Livförsäkrings Solvens II-balansräkning är tillgångar och skulder värderade till verkligt värde. Inga förändringar av redovisnings- eller värderingsregler har skett under rapporte-ringsperioden.

I nedanstående tabell presenteras en översikt av samtliga tillgångar, inklusive en jämförelse mellan den värdering som gäller enligt Solvens II-regelverket och den värdering som gäller för den finansiel-la rapporteringen.

Tillgångar (mnkr)Solvens II-

värdeVärde enligt

finansiell rapportering

1 Aktier – börsnoterade 2 512 2 512

2 Statsobligationer 1 084 1 084

3 Företagsobligationer 1 706 1 706

4 Investeringsfonder 595 595

5 Derivat 13 13

6 Andra lån och hypotekslån 399 399

7 Försäkringsfordringar och fordringar på förmedlare 13 13

8 Fordringar (kundfordringar, inte försäkring) 47 47

9 Kontanter och andra likvida medel 283 283

10 Övriga tillgångar som inte visas någon annanstans 0 0

Totala tillgångar 6 652 6 652

D.1.2 NivåerVärdering av tillgångar i AFA Livförsäk-rings balansräkning för solvensändamål sker till verkligt värde (”fair value”) och i enlighet med etablerad IFRS-standard.

Värdering av tillgångar baseras på en värdehierarki som återspeglar betydelsen av den indata som använts vid värdering-arna. Klassificeringen omfattar tre nivåer, som i korthet beskrivs nedan.


Nivå 1: Instrument med publicerade pris-noteringar

För aktier och andelar som handlas på en aktiv marknad innebär detta den senaste betalkursen (exitpris) på balansdagen. För likvida räntebärande värdepapper innebär detta den aktuella köpkursen på balans-dagen.

Nivå 2: Värderingstekniker baserade på observerbara marknadsdata

Mindre likvida räntebärande värdepapper värderas utifrån rådande avkastningskur-vor på räntemarknaden med beaktande av kredit- och likviditetspåslag. Påslaget är i sin tur baserat på ett genomsnitt av ett antal finansiella instituts uppskatt-ning av verkligt värde. Derivat värderas individuellt och till verkligt värde. Med verkligt värde avses teoretiska priser som beräknas med hjälp av aktuella marknads-noteringar och gällande balansdagskurs avseende valuta.

Nivå 3: Värderingstekniker baserade på icke observerbara marknadsdata

AFA Livförsäkring har inga placeringstill-gångar som värderas enligt nivå 3.

Immateriella tillgångar

AFA Livförsäkring innehar inga immateri-ella tillgångar.

Aktier

Värdering av noterade aktier och aktie-relaterade värdepapper som är föremål för handel på en aktiv marknad sker till verkligt värde enligt nivå 1 i ovan angiv-na värderingshierarki. Huvudprincip för värderingen är att den sker till det pris som används i portföljens jämförelseindex, senast betalda kurs på balansdagen för respektive värdepapper.

Obligationer

Värdering av noterade räntebärande värdepapper som är föremål för handel på en aktiv marknad sker till verkligt värde enligt nivå 1 i ovan angivna värderings-hierarki. Huvudprincip för värderingen är att den sker till det pris som används i portföljens jämförelseindex, senast be-talda kurs på balansdagen för respektive

värdepapper. För utländska värdepapper kompletteras värderingen med motsvaran-de värdering av valutan.

Värdering av räntebärande värdepapper, noterade eller onoterade, som inte är före-mål för handel på en aktiv marknad eller där prisuppgifter saknas, sker teoretiskt enligt nivå 2 i ovan angivna värderings-hierarki med utgångspunkt i observerbara marknadsdata samt med stöd av etable-rade värderingsmodeller. Den teoretiska värderingen av räntebärande värdepap-per sker med stöd av den för respektive värdepapper relevanta och på marknaden observerade räntekurvan. Till denna räntekurva adderas ett påslag bestående av en räntespread för respektive värde-papper. Denna räntespread beräknas som ett genomsnitt av ett antal market makers aktuella prisuppgifter för respektive vär-depapper.

Investeringsfonder

Investeringsfonder utgörs av noterade värdepappersfonder. Värdering av andelar i noterade värdepappersfonder sker till verkligt värde enligt nivå 1 i ovan angivna värderingshierarki. Värderingen grundas på officiella NAV-kurser.

Derivat

Exponeringen i derivat inbegriper termi-ner och swappar med räntebärande vär-depapper eller valutor som underliggande tillgångar.

Värdering av räntederivat som är föremål för handel på en aktiv marknad sker till verkligt värde enligt nivå 1 i ovan angivna värderingshierarki.

Värdering av derivat som inte är föremål för handel på en aktiv marknad eller där prisuppgifter saknas, sker teoretiskt enligt nivå 2 i ovan angivna värderingshierarki med utgångspunkt i observerbara mark-nadsdata och med stöd av etablerade värderingsmodeller.

Valutaderivat värderas med teoretiskt pris beräknat enligt metoden FX Tics De-composition. Denna är en av marknaden vedertagen värderingsmodell där värdet av en exponering beräknas baserat på ob-


serverade priser på valutamarknaden och med stöd av en implicit räntekurva.

Räntederivat, som inte är föremål för handel på en aktiv marknad, värderas utifrån den underliggande räntans eller det underliggande fixingpris.

Andra lån och hypotekslån

Värdering av utlåning till kreditinstitut sker till verkligt värde, motsvarande upplupet anskaffningsvärde, enligt nivå 2 i ovan angivna värderingshierarki.

Försäkringsfordringar och fordringar på förmedlare

Fordringar avseende direktförsäkring värderas till verkligt värde.

Fordringar (kundfordringar, inte försäk-ring)

Fordringar värderas till upplupet anskaff-ningsvärde. Eftersom dessa fordringars förväntade löptid är kort redovisas de till nominellt belopp utan diskontering. Avdrag görs för fordringar som bedöms som osäkra.

Kontanter och andra likvida medel

Värdering av kassa och bank sker till verkligt värde, motsvarande upplupet anskaffningsvärde, enligt nivå 2 i ovan angivna värderingshierarki.

Övriga tillgångar som inte visas någon annanstans

Övriga tillgångar består av upplupna ränte- och hyresintäkter samt övriga förutbetalda kostnader och upplupna in-täkter. Värdering av övriga tillgångar sker till verkligt värde, motsvarande upplupet anskaffningsvärde, enligt nivå 2 i ovan angivna värderingshierarki.

D.2 Försäkringstek-niska avsättningar

Vid värdering av de försäkringstekniska avsättningarna använder inte bolaget någ-ra övergångsregler för riskfria räntesatser eller försäkringstekniska avsättningar.

D.2.1 Segmentering av försäkringarnaDet är försäkringarna som ligger till grund för styrning och värdering av de försäkringstekniska avsättningarna. Seg-menteringen av försäkringarna utgår från att erhålla homogena riskgrupper.

TGL och FSK klassas som livförsäkring, eftersom den underliggande risken är dödsfall. AGB klassas som Försäkring mot ekonomiska förluster av olika slag, efter-som den underliggande risken är friställ-ning från arbetet.

AFA LivförsäkringFörsäkringar Klass

TGL

Life, other life (Försäkring som ger ersättning vid dödsfall)

FSK

Life, other life (Försäkring som ger ersättning vid dödsfall)

AGB

Non-life, Miscellaneous financial loss (Försäkring mot ekonomiska förluster av olika slag)

D.2.2 Förändringar i Solvens II-värderade FTA mellan 2016 och 2017Nedanstående tabeller ger en översikt över värderingen av försäkringsteknis-ka avsättningar, per försäkring och per klass, mellan den 31 december 2016 och den 31 december 2017 samt procentuell differens mellan åren. De försäkrings-tekniska avsättningarna är uppdelade på bästa skattningen och riskmarginalen för de olika försäkringarna inom AFA Livför-säkring. En analys av skillnader mellan bokslutsåren redovisas också i anslutning till tabellen.


AFA LivförsäkringFörsäkring (mnkr) 2017-12-31 2016-12-31 Förändring

AGB – Avgångsbidragsförsäkring

Bästa skattningen 105 94 11%

Riskmarginal 24 79 -70%

TGL – Tjänstegrupplivförsäkring

Bästa skattningen 1 155 1 132 2%

Riskmarginal 150 108 39%

FSK – Familjeskyddsförsäkring

Bästa skattningen 114 106 7%

Riskmarginal 15 10 57%

Totalt

Bästa skattningen 1 374 1 332 3%

Riskmarginal 189 197 -4%

Totalt 1 563 1 529 2 %

Bästa skattningen för TGL är ganska sta-bil mellan åren. Det som avviker är AGB och FSK främst beroende på variationer i skadeinflödet mellan åren.

Riskmarginalen varierar beroende på att fördelningen mellan livrörelsen och

skaderörelsen har ändrats till följd av riskmarginalen nu räknas separat för var-je rörelsegren. Tidigare beräknades den för hela bolag, för att sedan fördelas på rörelsegrenarna proportionellt mot deras respektive ”Bästa skattning”.

AFA LivförsäkringKlass (mnkr) 2017-12-31 2016-12-31 Förändring

Life, Other life

Bästa skattningen 1 269 1 238 3 %

Riskmarginalen 165 118 40 %

Non-life, Miscellaneous financial loss

Bästa skattningen 105 94 12 %

Riskmarginalen 24 79 -70 %

Totalt

Bästa skattningen 1 374 1 332 3 %

Riskmarginalen 189 198 -4 %

D.2.3 Avsättningsmetodik och antaganden

D.2.3.1 AvsättningsmetodikVärderingen av de försäkringstekniska avsättningarna baseras på en marknads-mässig uppskattning av de framtida kassa-flödena samt en riskmarginal. Beräkning-arna utgår från statistiska metoder som baseras på antaganden om antalet sjukfall, avveckling, räntenivå, värdesäkring och andra riskmått samt driftkostnader.

Livförsäkringsavsättningen i tjänste-grupplivförsäkringen är en avsättning för premiebefrielse vid sjukfall, medan livförsäkringsavsättningen för famil-jeskyddsförsäkringen är en avsättning för framtida utbetalningar för kända dödsfall. Beräkningarna baseras på statistiska metoder och antaganden om räntenivå och andra riskmått samt antagande om driftskostnader.

Avsättning för oreglerade skador i avgångsbidragsförsäkringen, tjänste-


grupplivförsäkringen och familjeskyddsför-säkringen baseras på statistiska metoder i kombination med bedömningar av antalet okända skador samt antagande om drifts-kostnader.

Valda metoder står i proportion till arten och komplexiteten hos företagets försäk-ringsrisker eftersom försäkringarna om-fattar stora kollektiv med en hög grad av riskspridning.

D.2.3.2 AntagandenAvsättningarnas storlek påverkas av en rad faktorer. De viktigaste antagandena i AFA Livförsäkring är:

• Inflation och diskonteringsränta

• Bedömning av antal okända sjukfall

• Antalet dödsfall

• Bedömning av antal friställningar

• Effekt av lag- och villkorsändringar

Inflation och diskonteringsränta

Vid beräkningen tas hänsyn till historisk inflation och löneutveckling. Generellt gäller att försäkringarna diskonteras med en nominell räntekurva så att en långsiktig avkastning erhålls. Den nominella räntekur-van baseras på terminsräntor som beräknas utifrån kreditjusterade ränteswappriser och med en given Ultimate Forward Rate (UFR). Justering sker med ett antagande om index-ering beroende på värdesäkringens karaktär i de olika försäkringarna. Antagande om framtida värdesäkringskurva skall göras utifrån relevanta marknadsnoteringar och en långsiktig inflationsprognos.

Bedömning av antal okända sjukfall

Avsättningarna i TGL livförsäkringsavsätt-ning består till betydande del av inträffade men ej rapporterade sjukfall. För att skatta antalet okända sjukfall räcker det inte med att använda enbart statistiska metoder, eftersom det framför allt för det senaste skadeåret inte finns tillräckligt med un-derlag. Uppskattningen av antal okända skador görs därför genom en sammanvägd

bedömning av olika statistiska metoder samt extern information om till exempel antal sjukskrivningar. Det senaste skadeåret är mest svårbedömt; ju tidigare skadeår, desto säkrare blir skattningarna av antalet okända skador.

Antalet dödsfall

Vid beräkning av avsättningarna för TGL oreglerade skador och FSK används AFA Livförsäkrings egna historiska skadedata för att göra antagande om antalet dödsfall. Det senaste skadeåret är mest svårbedömt; ju tidigare skadeår, desto säkrare blir skatt-ningarna av antalet okända dödsfall.

Bedömning av antal friställningar

Avsättningarna i avgångsbidragsförsäk-ringen består helt av avsättning för okända skador. Antalet skador kan påverkas stort av konjunktursvängningar men också av enskilda händelser, till exempel nedläggning av en stor fabrik. Det är svårt att fånga upp sådan påverkan på skadekostnaden med enbart statistiska metoder. Vid beräkning av avsättningen används därför en statistisk metod i kombination med extern informa-tion om till exempel konjunkturläge, arbets-löshet och antal varsel.

Effekt av lag- och villkorsändringar

Vid ändringar i lagar och villkor kan avsätt-ningsberäkningarna gällande både framtida och redan reservsatta åtaganden behöva ba-seras på mer generella uppskattningar och mindre på historiska skadedata, till exempel när historiska skadedata inte kan anses vara representativa avseende skadefrekvens eller ersättningsnivåer för redan utbetalda skador.

D.2.4 Använda förenklingarVid beräkningen av riskmarginalen använ-der sig AFA Livförsäkring av förenklingar. Förenklingen innebär att det inte sker en exakt beräkning av framtida SCR utan att dessa approximeras relaterat till respektive års bästa skattning av kassaflödet1). Skälet till att tillämpa förenklingar är att detta ger effektivare beräkningsprocesser samt att


värderingen av riskmarginalen beräknad med en förenklad metodik inte ger väsent-liga skillnader jämfört med att beräkna riskmarginalen utan förenklingar. EIOPA inom standardmodellens ramar stipulerat ett antal förenklingar.

D.2.5 Osäkerheter i beräkningarna Avgångsbidrag AGB

AGB betalar ut ett engångsbelopp då an-ställningstiden upphör om arbetstagaren har fyllt 40 år. Beloppets storlek bestäms av ålder vid friställningen samt arbetsgra-den. Reservrisken uppkommer främst från variationer i skadefrekvensen av antalet friställningar. Beroende på konjunkturläget och strukturella förändringar kan skade-frekvensen variera mycket mellan olika år. För tidigare friställningsår är dock i princip samtliga skadeärenden kända vilket gör att det i princip inte finns någon kvarstående risk i uppskattningen av antalet okända skador. Reservrisken beror främst på be-dömningen av antalet okända skador för det senaste friställningsåret. Likaså är medel-kostnaden relativt fort säker eftersom det är engångsutbetalningar.

Tjänstegrupplivförsäkring TGL

För TGL är följande reservrisker av bety-delse:

• Tillfrisknande

• Dödlighet

• Ersättningsnivå

• Bedömning av inträffade men för företa-get okända skador (IBNR)

Beräkningen av avsättning för TGL livför-säkringsavsättning innehåller antaganden om sannolikheten att tillfriskna. Reservrisken är därmed att tillfrisknandet är lägre än beräknat för dem som är sjuka. Tillfrisknandemönstret kan ändras av olika orsaker, till exempel nya rutiner för bedöm-ning av sjukfall hos Försäkringskassan.

Beräkningen av TGL livförsäkringsavsätt-ning innehåller antaganden om sannolik-heten att dö. En reservrisk är därmed att dödligheten är högre än beräknat för dem som är sjuka.

Den genomsnittliga ersättningsnivån i TGL är, uttryckt i antal prisbasbelopp, relativt stabil mellan olika dödsår. Beräkningen av avsättningen för okända men inträffade dödsfall baseras på medelersättning på kän-da skador och kan därför göras med relativt god precision. Osäkerheten ligger främst i bedömningen av ersättningsnivåerna för TGL livförsäkringsavsättning. Reservrisken är därmed att den historiska ersättnings-nivån inte motsvarar den framtida genom att tidpunkten från insjuknandet kan vara många år.

Antalet avlidna är relativt stabilt mellan olika år, vilket medför att det är liten risk i bedömningen av antalet okända dödsfall. Reservrisken i bedömningen av okända skador är främst svårigheten att bedöma an-talet okända sjukfall i beräkningen av TGL livförsäkringsavsättning.

Familjeskyddsförsäkringen

Reservrisken för familjeskyddsförsäkringen uppkommer vid bedömningen av antalet okända skador. Eftersom dödsfallen snabbt blir kända är risken liten och ligger i princip enbart i bedömningen av senaste årets upp-skattning av antalet skadefall.

D.2.6 KontraktstiderAFA Livförsäkring har en avtalsperiod som löper från 1 januari till den 31 december varje år med en linjär premieinbetalning under året. Detta innebär att AFA Livför-säkring inte står någon risk för framtida perioder på redovisningsdagen.

D.2.7 Optioner och garantierAFA Livförsäkring har inga optioner och garantier i försäkringskontrakten.

D.2.8 ÅterförsäkringskontraktAFA Livförsäkring avger ej återförsäkring.

D.2.9 Signifikanta skillnader mellan Solvens II-värdering och finansiell redovisningDe försäkringstekniska avsättningarna i den finansiella rapporteringen grundar sig på en försiktig värdering, istället för en mark-nadsmässig värdering som i Solvens II. Den finansiella redovisningens FTA innehåller


därför ett säkerhetspåslag som ofta över-stiger Solvens II-värderingens riskmarginal. För AGB är riskmarginalen dock högre än säkerhetspåslaget i IFRS, vilket är en effekt av riskvärderingen i standardmodellen för Solvens II. Skillnaden mellan säkerhetspå-slag och riskmarginal redovisas i tabellen under Övriga effekter.

Solvens II-regelverket och den finansiella rapporteringen skiljer sig också genom att de använder sig av olika diskonterings-kurvor. Effekten av detta redovisas i tabellen under Effekt av olika diskonterings-räntor.

AFA Livförsäkring Försäkring (mnkr) Solvens II

Finansiell rapportering

Effekt av olika diskonteringräntor

Övriga effekter

TGL 1 305 1 547 25 217

FSK 129 141 1 11

AGB 129 125 0 -4

Totalt 1 563 1 813 26 224

D.3 Andra skulderD.3.1 Allmänt om värdering av andra skulderNedanstående tabell ger en översikt av samtliga övriga skulder med en jämförelse mellan den värdering som gäller för Solvens

II-regelverket och den värdering som gäller för den finansiella rapporteringen. I det följande kommer varje separat post beskri-vas med relevant värderingsmetod i Solvens II-balansräkningen samt en redovisning av eventuella skillnader i förhållande till den finansiella rapporteringen.

AFA Livförsäkring Skulder (mnkr) Solvens II-värde

Värde enligt den finansiella rapporteringen

1 Uppskjutna skatteskulder 132 76

2 Derivat 19 19

3 Skulder till kreditinstitut 332 332

4 Försäkringsskulder och skulder till förmedlare 9 9

5 Skulder (leverantörsskulder, inte försäkring) 87 87

6 Övriga skulder som inte visas någon annanstans 0 0

Totala skulder 579 523

Uppskjutna skatteskulder

1 Uppskjutna skatteskulder (mnkr) Solvens II

Finansiell rapportering Differens

Uppskjuten skatteskuld 132 76 56

Uppskjuten skatt värderas på grundval av skillnaden i värde mellan tillgångar och skulder enligt Solvens II-regelverket och de värden på tillgångar och skulder som redo-visas och värderas för skatteändamål. De omvärderingar som har gjorts i bolagets Sol-vens II-balansräkning har påverkat bolagets uppskjutna skatteskuld. I tabellen nedan

redogörs för hur respektive omvärdering på-verkat den uppskjutna skatteskulden. Den nationella skattesatsen om 22 procent har tillämpats. Den uppskjutna skatteskulden har inget förfallodatum.


Uppskjuten skattefordran (-)/skuld (+)

Post (mnkr) Solvens II


Skattemässigt värde Solvens II


Försäkringstekniska skulder 1 563 1 813 1 813 56 -

Placeringstillgångar 5 910 5 910 347 76 76

Övrigt, underskottsavdrag

Summa 132 76

Derivat

För beskrivning av värdering och metod avseende derivat med negativt värde, se beskrivning av värderingsmetoder för derivat i kapitel D.1.

Skulder till kreditinstitut

Återköpstransaktioner värderas till upplu-pet anskaffningsvärde enligt nivå 2 i ovan angiven värderingshierarki.

Försäkringsskulder och skulder till för-medlare

Skulder avseende direktförsäkring består till största del av premieskulder till arbets-givare. Dessa värderas till verkligt värde.

Skulder (leverantörsskulder, inte försäk-ring)

Skulder värderas till upplupet anskaff-ningsvärde enligt nivå 2 i ovan angiven värderingshierarki.

Övriga skulder som inte visas någon annanstans

Posten övriga skulder består av förutbetal-da intäkter och övriga upplupna kostna-der. Övriga skulder värderas till verkligt värde.

D.4 Alternativa värde-ringsmetoder

AFA Livförsäkring redovisar och värderar tillgångar och skulder i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som antagits av kommissionen i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002. Fö-retaget använder inga alternativa värde-ringsmetoder.

D.5 Övrig informationAFA Livförsäkring har ingen övrig ma-teriell information att lämna angående företagets värdering för solvensändamål


E Finansiering

E.1 KapitalbasAFA Livförsäkrings kapitalbas fastställs genom en solvensbalansräkning där till-gångar och skulder värderas till verkligt värde. Kapitalbasen består av aktiekapi-tal, överskottsmedel samt en avstämnings-reserv som i sin tur består av balanserade vinstmedel, obeskattade reserver samt Solvens II-justeringar. Ingen kapitalbas-post omfattas av övergångsregler.

E.1.1 Mål och hantering av kapitalbasenEnligt bolagsordningen får AFA Livför-säkring inte lämna utdelning till ägarna. Bolagets aktieägare har inget uttalat avkastningskrav på eget kapital; istället inriktas den finansiella styrningen på en kombination av kapitalavkastning och premieintäkter som i relation till företa-gets åtaganden ger en effektiv och långsik-tigt hållbar finansiell ställning. Storleken på företagets kapitalbas bestäms därför i huvudsak inom ramen för den finansiella styrningen, som en effekt av de uppsatta målen för fonderingskvot och solvenskvot.

AFA Livförsäkring har ett antal verk-tyg för att kunna hantera och parera en ogynnsam finansiell utveckling. Dels är det fråga om åtgärder som förändrar riskbilden och därmed kapitalkraven (till exempel genom omallokering till mindre riskfyllda tillgångar), dels åtgärder för att förändra konsolideringsgraden i bolaget (till exempel genom att höja premierna). Det är bara premieinbetalningarna som påverkar kapitalbasens storlek. Vid under-kapitalisering kan kapitalbasen alltså ökas genom högre premier. Samtliga åtgärder kan sättas in på ett års sikt; företagets sty-relse kan för varje verksamhetsår besluta om att sänka premienivåer retroaktivt och bestämma premier för företagets försäk-ringar för nästkommande verksamhetsår.

E.1.2 Villkor

AFA LivförsäkringKapitalbasposter Beskrivning

Aktiekapital AFA Livförsäkrings aktier handlas inte på en aktiv marknad. Aktieka-pitalet är till sin helhet inbetalt och omfattas inte av några restriktioner.

Konsolideringsfond Konsolideringsfond omfattas inte av restriktioner.

Balanserade vinst-medel

Balanserade vinstmedel omfattas inte av restriktioner.

Säkerhetsreserv Säkerhetsreserven omfattas ej av några restriktioner utan täcker i sin helhet alla förluster.

E.1.3 Storlek, struktur och kvalitetDen positiva skillnaden mellan tillgångar och skulder i AFA Livförsäkrings solvens-balansräkning uppgick per den 31 decem-ber 2017 till 4 509 miljoner kronor (4 522).


AFA Livförsäkring Kapitalbas (mnkr) Beskrivning 2017-12-31 2016-12-31

Aktiekapital 100 aktier à nominellt 10 000 kr 1 1

Konsolideringsfond 947 797

Avstämningsreserv:

Balanserade vinstmedel (inklusive årets resultat i finansiell rapportering) Balanserat resultat 170 295

Årets Solvens II-justeringar 6 44

Obeskattade reserver Säkerhetsreserv 3 385 3 385

Summa 4 509 4 522

Specifikation av årets förändring:

Variationer på grund av investeringar och finansiella skulder 384

Variationer på grund av försäkringstekniska avsättningar -308

Variationer i primärkapitalbasposter och andra godkända poster 0

Variation på grund av uppskjuten skatt -75

Inkomstskatt under rapporteringsperioden 0

Andra variationer i belopp med vilket tillgångar överskrider skulder -14

Summa -13

E.1.3.1 Kapitalbasens nivåerKapitalbasens kvalitet bedöms utifrån parametrarna tillgänglighet, varaktighet, efterställbarhet, obligatoriska kostnader och andra belastningar. Kvaliteten avgör vilken nivå kapitalbasposten kan hänföras till. Nivå 1-kapital får i sin helhet användas för att täcka företagets SCR och MCR.

Tillgänglighet

Samtliga poster i kapitalbasen anses vara tillgängliga till sitt bokförda värde.

Varaktighet

Samtliga poster anses ha en löptid på tio år eller mer.

Efterställbarhet

Enligt försäkringsrörelselagen anses en post vara fullt efterställd om den i sin helhet, vid likvidation eller konkurs, inte får återbeta-las till innehavaren förrän försäkringsföre-tagets alla andra förpliktelser har uppfyllts. Samtliga företagets kapitalbasposter är fullt efterställda.

Obligatoriska kostnader

Kapitalbasposterna belastas inte av några obligatoriska kostnader.

Andra belastningar

Kapitalbasposterna är inte föremål för några andra belastningar.

Samtliga kapitalbasposterna bedöms således vara tillgängliga, varaktiga och fullt efter-ställda enligt regelverkets definitioner. Detta innebär att AFA Livförsäkrings kapitalbas består av primärkapital tillhörande nivå 1. Samtliga poster upptas till verkligt värde. Detta kapital medräknas för att täcka SCR och MCR. Det görs inga justeringar avse-ende medräkningsbarhet; medräknings-bara kapitalbasposter är desamma som de förlusttäckande. Företaget har inga primär-kapitalposter som omfattas av övergångs-reglerna enligt artikel 308b.9 och 308b.10 i direktiv 2009/138/EG under den tidsperiod som avses däri. Företaget har inte heller något tilläggskapital.

Tabellen nedan visar medräkningsba-ra kapitalbasposter kategoriserade efter nivåtillhörighet jämfört med eget kapital och obeskattade reserver i den finansiella rapporteringen.


AFA Livförsäkring Kapitalbas (mnkr) Beskrivning Solvens II


Nivå I

Aktiekapital 100 aktier à nominellt 10 000 kr 1 1

Konsolideringsreserv 947 947

Avstämningsreserv:

Balanserade vinstmedel (inklusive årets resultat i finansiell rapportering) Balanserat resultat 170 -19

Obeskattade reserver Säkerhetsreserv 3 385 3 385

Förändring Solvens II-justering 6 -

Summa nivå I-kapital 4 509 4 314

Differens 195

Skillnaden mellan företagets eget kapi-tal i den finansiella rapporteringen och kapitalbasen enligt solvens II-regelverket uppkommer på grund av justeringar enligt

tabellen nedan. För information om värde-ring av tillgångar och skulder hänvisas till tidigare avsnitt D1, D2 och D3.

Skillnad i kapitalbas mellan Solvens II och finansiell rapportering (mnkr) Solvens II

Finansiell rapportering Differens

Försäkringstekniska skulder 1 563 1 813 251

Uppskjuten skatteskuld 132 76 -56

Summa 195

E.2 Solvenskapitalkrav och minimikapi-talkrav

AFA Livförsäkring använder sig av standardformeln vid beräkningen av kapitalkraven SCR och MCR i Solvens II. Nedan beskrivs översiktligt utfallet av kapitalkravsberäkningarna för AFA Livförsäkring 2016 och 2017.

AFA Livförsäkring Kapitalbas och kapitalkrav (mdkr)

2017-12-31

2016-12-31

Kapitalbas 4,5 4,5

Solvenskapitalkrav (SCR)

Operationell risk 0,0 0,0

Sakförsäkring 0,2 0,2

Hälsoförsäkring - -

Livförsäkring 0,4 0,4

Marknadsrisk + Motpartsrisk 1,1 0,9

Riskabsorberande effekt -0,1 -0,1

Summa SCR 1,6 1,4

Minimalkapitalkrav (MCR) 0,4 0,4

Beräkningen uppvisar en hög grad av sta-bilitet mellan 2016-12-31 och 2017-12-31. Totalt SCR var 1,6 miljarder kronor efter justering för riskabsorberande effekter om 0,1 miljarder kronor. Största bidraget till SCR är marknadsrisken, med aktierisken är den dominerande risken. MCR uppgick till 0,4 miljarder kronor.

E.2.1 Avvikelser från standardformeln

E.2.1.1 FörsäkringsriskerStandardformeln för SCR för försäk-ringsrisken är omöjlig att få exakt inom respektive homogen riskgrupp. Därför har dessa analyserats i ORSA 2016 utifrån de modeller som finns för skattning av Egenskattade parametrar (USP) i AFA Livförsäkring. Resultatet ger ett lägre SCR-krav (se nedanstående tabell).

AFA Livförsäkring (mnkr)Standard-

formeln USP

SCR 1 430 1 160

Riskmarginal 197 58


E.2.1.2 Finansiella riskerFör samtliga marknadsrisker gäller att den egna bedömda riskprofilen inte avvi-ker från antagandena i standardformeln. AFA Livförsäkring investerar i vanliga och väl kända tillgångsslag vars risker kan beräknas på långa tidsserier. Deras risker avspeglas väl av standardformeln.

E.2.1.3 Operativa riskerFör operativa risker gäller att den egna bedömda riskprofilen inte avviker från antagandena i standardformeln.

E.2.2 Indata till minimikapitalkravsberäkningenMinimikapitalkravet beräknas utifrån vik-tad indata baserad på premier och FTA. På grund av mycket låga premieintäkter i AFA Livförsäkring underskrider före-taget golvvärdet i beräkningsmodellen. I enlighet med standardformeln beräknas då företagets MCR som 25 procent av dess SCR.

E.2.3 Förenklingar vid beräkning av kapitalkrav enligt standardformelnDen förenkling som används i AFA Liv-försäkring är att katastrofrisken i TGL och FSK beräknas som 0,15 procent på risksumman.

E.3 Användning av undergruppen för durations baserad aktiekursrisk vid beräkning av solvenskapi-talkravet

AFA Livförsäkring använder standardfor-meln vid beräkning av solvenskapitalkra-vet.

E.4 Skillnader mellan standardformeln och använda interna modeller

AFA Livförsäkring använder standardfor-meln vid beräkning av solvenskapitalkra-vet.

E.5 Överträdelse av minimikapi-talkravet och solvenskapi-talkravet

AFA Livförsäkring har inte haft bristande överensstämmelse med minimikapitalkra-vet under rapporteringsperioden eller haft betydande brister vid efterlevnaden av solvens kapitalkravet under rapporterings-perioden.

E.6 Övrig informationAFA Livförsäkring har ingen övrig mate-riell information att lämna avseende dess finansiering.


AFA FörsäkringBolagsjuridik

AFA FÖRSÄKRING BOLAGSSTRUKTUR PER 2017-12-31PTK Svenskt Näringsliv LO

802005-6019 802000-1858 802001-9759

AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag 516401-8615

AFA Sjukförsäkringsaktiebolag 502033-0642

AFA Livförsäkringsaktiebolag 502000-9659

AF-T Private Equity AB 556650-5938

AF-S Private Equity AB 556650-5946

FastighetsaktiebolagetÖstra Kungsholmsporten

556763-8480

Fastighets AB Mikrofonen 556577-4543

Fastighets AB Fatbursholmen 556962-8687

Teirettab Fastighets AB 556520-0325

Fastighets AB Klaratvärgränd 556746-8573

Fastighets AB Yxkullen 556675-1698

Fastighets AB Ludvigsberg 3 556627-7264

Fastighets AB Trafikanten 556700-1580

Fastighets AB Knall 556649-7557

Fastighets AB Tretakten 556724-5690

Fastighets AB Kellgrensgatan 556687-9002

Fastighets AB Fleminghörnet 556651-8535

Fastighets AB Långreven 556963-0352

Fastighets AB Våghalsen 15 556825-1424

Fastighets AB Sockerbiten 556766-4023

Fastighets AB Laboranten 556703-3187

Klarabergshuset Invest AB 556692-9476

Fastighets AB Rödluvan 556039-0477

Fastighetsaktiebolaget Förtjusningen 1 556763-8498

Fastighets AB Hotelltornet 556832-2597

Fastighets AB Hårdvallen 556988-4744

Värtans Stationshus AB556345-2597

Fastighets AB Sabbath559096-6122

50%Grön Bostad AB*

556820-9307

9,1% 90,9%

100%100%

50% 50%50%50%

*Bolag som ingår i Grön Bostad AB-koncernen

Organisations-nummer

Grön Bostad AB (med 100-procentigt ägande i nedanstående bolag)Grön Bostad Bilen AB 556823-6235Grön Bostad Guldheden AB 556823-6250Grön Bostad Intellektet AB 556823-6359Grön Bostad Kommendörkaptenen AB 556823-6367Grön Bostad Lindholmsallén AB 556823-6243Grön Bostad Sjömärket AB 556823-6227Grön Bostad Teodoliten AB 556827-6553Grön Bostad Barkabystaden AB 556833-4774Grön Bostad Fyrtornet AB 556833-4808Grön Bostad Klippern AB 556833-4782Grön Bostad Annedal AB 556833-4741Grön Bostad Bommen AB 556917-0102Grön Bostad Hjorthagskvarteret AB 556832-5285Grön Bostad Rosendal AB 556917-7164Grön Bostad Proberaren AB 556837-1024Grön Bostad Njupkärrsvägen 556891-5226

Grön Bostad 4 AB (med 100-procentigt ägande i nedanstående bolag) 556994-5768Grön Bostad Forskningen AB 556865-7281

Grön Bostad 5 AB (med 100-procentigt ägande i nedanstående bolag) 556995-9330Grön Bostad Järva HR 1 AB 559010-2793Grön Bostad Bryggvägen AB 556833-4733Grön Bostad Fyrislundsgatan AB 556879-2716Grön Bostad Sorgenfri AB 556883-2819Grön Bostad Teknis AB 556926-7338

Grön Bostad 6 AB (med 100-procentigt ägande i nedanstående bolag) 556995-9314Byggvesta Ektorp AB 556920-7409Byggvesta Bredäng 556832-5335Byggvesta Rosendal 2 AB 556997-5013Byggvesta Maren AB 556832-5368Byggvesta Järva HR 2 AB 559025-9999

10772-v0 4-Bolagsstruktur 171231

Bilaga 2 Kvantitativa rapporteringsmallar (QRT)

Rep

ort:

S.02

.01.

eR

epor

ting

entit

y:AF

A_L

Due

dat

e:31

.12.

2017

Clu

ster

:RA

P_An

nual

_201

7_RS

R_20

1802

27R

epor

t exp

orte

d on

:05

.04.

2018

16:

25:4

6

Bal

ansr

äkni

ng

Solv

ens

II - v

ärde

Tillg

ånga

rC

0010

Goo

dwill

R00

10

Föru

tbet

alda

ans

kaffn

ings

kost

nade

rR

0020

Imm

ater

iella

tillg

ånga

rR

0030

Upp

skju

tna

skat

tefo

rdrin

gar

R00

40

Öve

rsko

tt av

pen

sion

sför

mån

erR

0050

Mat

erie

lla a

nläg

gnin

gstil

lgån

gar s

om in

neha

s fö

r ege

t bru

kR

0060

Plac

erin

gstil

lgån

gar (

andr

a än

tillg

ånga

r som

inne

has

för i

ndex

- och

fond

förs

äkrin

gsav

tal)

R00

705

910

007,

10

Fast

ighe

t (an

nat ä

n fö

r ege

t bru

k)R

0080

Inne

hav

i ank

nutn

a fö

reta

g, in

klus

ive

intre

sseb

olag

R00

90

Aktie

rR

0100

2 51

2 13

3,12

Aktie

r – b

örsn

oter

ade

R01

102

512

133,

12

Aktie

r – ic

ke b

örsn

oter

ade

R01

200,

00

Obl

igat

ione

rR

0130

2 78

9 84

4,62

Stat

sobl

igat

ione

rR

0140

1 08

3 95

7,47

Före

tags

oblig

atio

ner

R01

501

705

887,

15

Stru

ktur

erad

e pr

oduk

ter

R01

60

Värd

epap

peris

erad

e lå

n oc

h lå

n m

ed s

tälld

a sä

kerh

eter

R01

70

Inve

ster

ings

fond

erR

0180

595

133,

92

Der

ivat

R01

9012

895

,46

Bank

tillg

odoh

avan

den

som

inte

är l

ikvi

da m

edel

R02

00

Övr

iga

inve

ster

inga

rR

0210

0,00

Tillg

ånga

r som

inne

has

för i

ndex

-reg

lera

de a

vtal

och

fond

förs

äkrin

gsav

tal

R02

20

Lån

och

hypo

teks

lån

R02

3039

9 02

8,45

Lån

på fö

rsäk

rings

brev

R02

40

Lån

och

hypo

teks

lån

till f

ysis

ka p

erso

ner

R02

50

Andr

a lå

n oc

h hy

pote

kslå

nR

0260

399

028,

45

Ford

ringa

r enl

igt å

terfö

rsäk

rings

avta

l frå

n:R

0270

Skad

eför

säkr

ing

och

sjuk

förs

äkrin

g so

m li

knar

ska

defö

rsäk

ring

R02

80

Skad

eför

säkr

ing

exkl

usiv

e sj

ukfö

rsäk

ring

R02

90

Sjuk

förs

äkrin

g so

m li

knar

ska

defö

rsäk

ring

R03

00

Livf

örsä

krin

g oc

h sj

ukfö

rsäk

ring

som

likn

ar li

vför

säkr

ing,

exk

lusi

ve s

jukf

örsä

krin

g sa

mt i

ndex

- och

fond

förs

äkrin

gsav

tal

R03

10

Sjuk

förs

äkrin

g so

m li

knar

livf

örsä

krin

gR

0320

Livf

örsä

krin

g ex

klus

ive

sjuk

förs

äkrin

g sa

mt i

ndex

- och

fond

förs

äkrin

gsav

tal

R03

30

Livf

örsä

krin

g m

ed in

dexr

egle

rade

förm

åner

och

fond

förs

äkrin

gR

0340

Dep

åer h

os fö

reta

g so

m a

vgiv

it åt

erfö

rsäk

ring

R03

50

Förs

äkrin

gsfo

rdrin

gar o

ch fo

rdrin

gar p

å fö

rmed

lare

R03

6013

014

,79

Åter

förs

äkrin

gsfo

rdrin

gar

R03

70

Ford

ringa

r (ku

ndfo

rdrin

gar,

inte

förs

äkrin

g)R

0380

46 6

39,2

6

Egna

akt

ier (

dire

kt in

neha

v)R

0390

Ford

ringa

r avs

eend

e pr

imär

kapi

talp

oste

r elle

r gar

antik

apita

l som

info

rdra

ts m

en e

j inb

etal

ats

R04

00

Kont

ante

r och

and

ra li

kvid

a m

edel

R04

1028

3 25

8,25

Övr

iga

tillg

ånga

r som

inte

vis

as n

ågon

ann

anst

ans

R04

200,

00

Sum

ma

tillg

ånga

rR

0500

6 65

1 94

7,85

Solv

ens

II - v

ärde

Skul

der

C00

10

Förs

äkrin

gste

knis

ka a

vsät

tnin

gar –

ska

defö

rsäk

ring

R05

1012

8 35

5,05

Förs

äkrin

gste

knis

ka a

vsät

tnin

gar –

ska

defö

rsäk

ring

(exk

lusi

ve s

jukf

örsä

krin

g)R

0520

128

355,

05

Förs

äkrin

gste

knis

ka a

vsät

tnin

gar b

eräk

nade

som

hel

het

R05

30

Bäst

a sk

attn

ing

R05

4010

4 62

5,26

Ris

kmar

gina

lR

0550

23 7

29,7

9

Förs

äkrin

gste

knis

ka a

vsät

tnin

gar –

sju

kför

säkr

ing

(likn

ande

ska

defö

rsäk

ring)

R05

60

Förs

äkrin

gste

knis

ka a

vsät

tnin

gar b

eräk

nade

som

hel

het

R05

70

Bäst

a sk

attn

ing

R05

80

Ris

kmar

gina

lR

0590

Förs

äkrin

gste

knis

ka a

vsät

tnin

gar –

livf

örsä

krin

g (e

xklu

sive

inde

xreg

lera

de a

vtal

och

fond

förs

äkrin

gsav

tal)

R06

001

434

515,

73

Förs

äkrin

gste

knis

ka a

vsät

tnin

gar –

sju

kför

säkr

ing

(likn

ande

livf

örsä

krin

g)R

0610

Förs

äkrin

gste

knis

ka a

vsät

tnin

gar b

eräk

nade

som

hel

het

R06

20

Bäst

a sk

attn

ing

R06

30

Ris

kmar

gina

lR

0640

Förs

äkrin

gste

knis

ka a

vsät

tnin

gar –

livf

örsä

krin

g (e

xklu

sive

sju

kför

säkr

ing

sam

t ind

exre

gler

ade

avta

l och

fond

förs

äkrin

gsav

tal)

R06

501

434

515,

73

Förs

äkrin

gste

knis

ka a

vsät

tnin

gar b

eräk

nade

som

hel

het

R06

60

Bäst

a sk

attn

ing

R06

701

269

287,

79

Ris

kmar

gina

lR

0680

165

227,

94

Förs

äkrin

gste

knis

ka a

vsät

tnin

gar –

inde

xreg

lera

de a

vtal

och

fond

förs

äkrin

gsav

tal

R06

90

Förs

äkrin

gste

knis

ka a

vsät

tnin

gar b

eräk

nade

som

hel

het

R07

00

Bäst

a sk

attn

ing

R07

10

Ris

kmar

gina

lR

0720

Övr

iga

förs

äkrin

gste

knis

ka a

vsät

tnin

gar

R07

30

Even

tual

förp

likte

lser

R07

40

Andr

a av

sättn

inga

r än

förs

äkrin

gste

knis

ka a

vsät

tnin

gar

R07

50

Pens

ions

åtag

ande

nR

0760

Dep

åer f

rån

åter

förs

äkra

reR

0770

Upp

skju

tna

skat

tesk

ulde

rR

0780

131

584,

50

Der

ivat

R07

9018

885

,44

Skul

der t

ill k

redi

tinst

itut

R08

0033

2 27

2,99

Andr

a fin

ansi

ella

sku

lder

än

skul

der t

ill k

redi

tinst

itut

R08

10

Förs

äkrin

gssk

ulde

r och

sku

lder

till

förm

edla

reR

0820

9 64

7,96

Åter

förs

äkrin

gssk

ulde

rR

0830

Skul

der (

leve

rant

örss

kuld

er, i

nte

förs

äkrin

g)R

0840

87 4

91,0

0

Efte

rstä

llda

skul

der

R08

50

Efte

rstä

llda

skul

der s

om in

te in

går i

prim

ärka

pita

let

R08

60

Efte

rstä

llda

skul

der s

om in

går i

prim

ärka

pita

let

R08

70

Övr

iga

skul

der s

om in

te v

isas

någ

on a

nnan

stan

sR

0880

0,00

Sum

ma

skul

der

R09

002

142

752,

66B

elop

p m

ed v

ilket

tillg

ånga

r öve

rskr

ider

sku

lder

R10

004

509

195,

19

Rep

ort:

S.05

.01.

eR

epor

ting

entit

y:AF

A_L

Due

dat

e:31

.12.

2017

Clu

ster

:RA

P_An

nual

_201

7_RS

R_20

1802

27R

epor

t exp

orte

d on

:05

.04.

2018

16:

25:4

3

C00

10C

0020

C00

30C

0040

C00

50C

0060

C00

70C

0080

C00

90C

0100

C01

10C

0120

C01

30C

0140

C01

50C

0160

C02

00

Prem

iein

kom

st

Bru

tto –

dire

kt fö

rsäk

ring

R01

1052

5 97

6,80

####

####

Bru

tto –

mot

tage

n pr

opor

tione

ll åte

rförs

äkrin

g R

0120

Bru

tto –

mot

tage

n ic

ke-p

ropo

rtion

ell å

terfö

rsäk

ring

R01

30

Åte

rförs

äkra

res

ande

lR

0140

Net

toR

0200

525

976,

80##

####

##

Intjä

nade

pre

mie

r

Bru

tto –

dire

kt fö

rsäk

ring

R02

1052

5 97

6,80

####

####

Bru

tto –

mot

tage

n pr

opor

tione

ll åte

rförs

äkrin

g R

0220

Bru

tto –

mot

tage

n ic

ke-p

ropo

rtion

ell å

terfö

rsäk

ring

R02

30

Åte

rförs

äkra

res

ande

lR

0240

Net

toR

0300

525

976,

80##

####

##

Intr

äffa

de s

kade

kost

nade

r

Bru

tto –

dire

kt fö

rsäk

ring

R03

1036

2 91

2,91

####

####

Bru

tto –

mot

tage

n pr

opor

tione

ll åte

rförs

äkrin

g R

0320

Bru

tto –

mot

tage

n ic

ke-p

ropo

rtion

ell å

terfö

rsäk

ring

R03

30

Åte

rförs

äkra

res

ande

lR

0340

Net

toR

0400

362

912,

91##

####

##

Änd

ringa

r ino

m ö

vrig

a av

sättn

inga

r

Bru

tto –

dire

kt fö

rsäk

ring

R04

10

Bru

tto –

mot

tage

n pr

opor

tione

ll åte

rförs

äkrin

gR

0420

Bru

tto –

mot

tage

n ic

ke-p

ropo

rtion

ell å

terfö

rsäk

ring

R04

30

Åte

rförs

äkra

res

ande

lR

0440

Net

toR

0500

Upp

kom

na k

ostn

ader

R05

5036

981

,38

36 9

81,3

8

Övr

iga

kost

nade

rR

1200

Tota

la k

ostn

ader

R13

0036

981

,38

Olyc

ksfa

llSj

öfar

t, lu

ftfar

t, tra

nspo

rtEg

endo

mTo

talt

Prem

ier,

ersä

ttnin

gar o

ch k

ostn

ader

per

affä

rsgr

en

Affä

rsgr

en fö

r: sk

adef

örsä

krin

g oc

h åt

erfö

rsäk

rings

förp

likte

lser

(dire

kt fö

rsäk

ring

och

bevi

ljad

prop

ortio

nell å

terfö

rsäk

ring)

Affä

rsgr

en fö

r: m

otta

gen

icke

-pro

porti

onel

l åte

rförs

äkrin

g

Sjuk

vård

sför

säkr

ing

Förs

äkrin

g av

seen

de in

kom

stsk

ydd

Tryg

ghet

sför

säkr

ing

vid

arbe

tssk

ada

Ansv

arsf

örsä

krin

g fö

r mot

orfo

rdon

Övr

ig m

otor

ford

onsf

örsä

krin

gSj

ö-, l

uftfa

rts- o

ch tr

ansp

ortfö

rsäk

ring

Förs

äkrin

g m

ot b

rand

och

ann

an s

kada

på

egen

dom

Allm

än a

nsva

rsfö

rsäk

ring

Kred

it- o

ch b

orge

nsfö

rsäk

ring

Rät

tssk

ydds

förs

äkrin

gAs

sist

ansf

örsä

krin

gFö

rsäk

ring

mot

eko

nom

iska

förlu

ster

av

olik

a sl

agSj

ukfö

rsäk

ring

Rep

ort:

S.05

.01.

eR

epor

ting

entit

y:AF

A_L

Due

dat

e:31

.12.

2017

Clu

ster

:RA

P_An

nual

_201

7_RS

R_20

1802

27R

epor

t exp

orte

d on

:05

.04.

2018

16:

25:4

3

Sjuk

förs

äkrin

gFö

rsäk

ring

med

rätt

till ö

vers

kott

Fond

förs

äkrin

g oc

h in

dexf

örsä

krin

gAn

nan

livfö

rsäk

ring

Skad

eliv

ränt

or ti

ll fö

ljd a

v sk

adef

örsä

krin

gsav

tal s

om h

ärrö

r frå

n sj

ukfö

rsäk

rings

åtag

ande

n

Livr

änto

r som

här

rör f

rån

skad

eför

säkr

ings

avta

l och

som

av

ser a

ndra

fö

rsäk

rings

förp

likte

lser

än

sjuk

förs

äkrin

gsfö

rplik

tels

er

Sjuk

förs

äkrin

g m

otta

gen

åter

förs

äkrin

gLi

våte

rförs

äkrin

gTo

talt

C02

10C

0220

C02

30C

0240

C02

50C

0260

C02

70C

0280

C03

00

Prem

iein

kom

st

Bru

ttoR

1410

31 3

13,7

431

313

,74

Åte

rförs

äkra

res

ande

lR

1420

Net

toR

1500

31 3

13,7

431

313

,74

Intjä

nade

pre

mie

r

Bru

ttoR

1510

31 3

13,7

431

313

,74

Åte

rförs

äkra

res

ande

lR

1520

Net

toR

1600

31 3

13,7

431

313

,74

Intr

äffa

de s

kade

kost

nade

r

Bru

ttoR

1610

434

541,

6243

4 54

1,62

Åte

rförs

äkra

res

ande

lR

1620

Net

toR

1700

434

541,

6243

4 54

1,62

Änd

ringa

r ino

m ö

vrig

a av

sättn

inga

r

Bru

ttoR

1710

Åte

rförs

äkra

res

ande

lR

1720

Net

toR

1800

Upp

kom

na k

ostn

ader

R19

0038

700

,22

38 7

00,2

2

Övr

iga

kost

nade

rR

2500

13 6

50,0

0

Tota

la k

ostn

ader

R26

0052

350

,22

Prem

ier,

ersä

ttnin

gar o

ch k

ostn

ader

per

affä

rsgr

en

Affä

rsgr

en fö

r: liv

förs

äkrin

gsfö

rplik

tels

erLi

våte

rförs

äkrin

gsfö

rplik

tels

er

Rep

ort:

S.12

.01.

eR

epor

ting

entit

y:AF

AL

Due

dat

e:31

.12.

2017

Clu

ster

:RA

PAn

nual

2017

RSR

2018

0227

Rep

ort e

xpor

ted

on:

05.0

4.20

18 1

6:25

:41

Förs

äkrin

gste

knis

ka a

vsät

tnin

gar f

ör li

vför

säkr

ing

och

SLT

sjuk

förs

äkrin

g

För

säkr

ing

med

rätt

till

över

skot

tA

vtal

uta

n op

tione

r och

ga

rant

ier

Avt

al m

ed o

ptio

ner e

ller

gara

ntie

rA

vtal

uta

n op

tione

r och

ga

rant

ier

Avt

al m

ed o

ptio

ner e

ller

gara

ntie

r

Ska

deliv

ränt

or ti

ll fö

ljd a

v sk

adef

örsä

krin

gsav

tal

som

här

rör f

rån

andr

a fö

rsäk

rings

åtag

ande

n än

sj

ukfö

rsäk

rings

åtag

ande

n

Mot

tage

n åt

erfö

rsäk

ring

Tota

lt (li

vför

säkr

ing

utom

sju

kför

säkr

ing,

in

kl. f

ond-

och

in

dexf

örsä

krin

g)

Avt

al u

tan

optio

ner o

ch

gara

ntie

rA

vtal

med

opt

ione

r elle

r ga

rant

ier

Ska

deliv

ränt

or ti

ll fö

ljd a

v sk

adef

örsä

krin

gsav

tal

som

här

rör f

rån

sjuk

förs

äkrin

gsåt

agan

den

Mot

tage

n åt

erfö

rsäk

ring,

S

jukf

örsä

krin

gTo

talt,

sju

kför

säkr

ing

som

likn

ar li

vför

säkr

ing

C00

20C

0030

C00

40C

0050

C00

60C

0070

C00

80C

0090

C01

00C

0150

C01

60C

0170

C01

80C

0190

C02

00C

0210

Förs

äkrin

gste

knis

ka a

vsät

tnin

gar b

eräk

nade

som

hel

het

R00

10To

tala

med

el s

om k

an å

terk

räva

s en

ligt å

terf

örsä

krin

g/fr

ån s

peci

alfö

reta

g oc

h fin

ansi

ell

åter

förs

äkrin

g ef

ter a

npas

snin

g fö

r för

vänt

ade

förlu

ster

till

följd

av

mot

part

sfal

lisse

man

g as

soci

erat

med

åte

rför

säkr

ing

som

hel

het

R00

20

Förs

äkrin

gste

knis

ka a

vsät

tnin

gar b

eräk

nade

som

sum

man

av

bäst

a sk

attn

ing

och

riskm

argi

nal

Bäs

ta s

kattn

ing

Bäs

ta s

kattn

ing,

bru

tto

R00

301

269

287,

791

269

287,

79

Det

tota

la b

elop

p so

m k

an å

terk

räva

s frå

n åt

erfö

rsäk

ring

och

spec

ialfö

reta

g ef

ter j

uste

ring

för

förv

änta

de fö

rlust

er ti

ll fö

ljd a

v at

t mot

parte

n fa

llera

rR

0080

Bäs

ta s

kattn

ing

min

us b

elop

p so

m k

an å

terk

räva

s frå

n åt

erfö

rsäk

ring

och

spec

ialfö

reta

g oc

h fin

ansi

ell å

terfö

rsäk

ring

R00

901

269

287,

791

269

287,

79

Ris

kmar

gina

lR

0100

165

227,

9416

5 22

7,94

Bel

opp

avse

ende

öve

rgån

gsåt

gärd

en fö

r för

säkr

ings

tekn

iska

avs

ättn

inga

r

Förs

äkrin

gste

knis

ka a

vsät

tnin

gar b

eräk

nade

som

hel

het

R01

10

Bäs

ta s

kattn

ing

R01

20

Ris

kmar

gina

lR

0130

Förs

äkrin

gste

knis

ka a

vsät

tnin

gar –

tota

ltR

0200

1 43

4 51

5,73

1 43

4 51

5,73

Fond

förs

äkrin

g oc

h in

dexf

örsä

krin

gA

nnan

livf

örsä

krin

gS

jukf

örsä

krin

g so

m li

knar

livf

örsä

krin

g

Rep

ort:

S.17

.01.

eR

epor

ting

entit

y:AF

AL

Due

dat

e:31

.12.

2017

Clu

ster

:RA

PAn

nual

2017

RSR

2018

0227

Rep

ort e

xpor

ted

on:

05.0

4.20

18 1

6:25

:43

Sjuk

vård

sför

säkr

ing

Förs

äkrin

g av

seen

de

inko

mst

skyd

dTr

yggh

etsf

örsä

krin

g vi

d ar

bets

skad

aA

nsva

rsfö

rsäk

ring

för

mot

orfo

rdon

Övr

ig

mot

orfo

rdon

sför

säkr

ing

Sjö-

, luf

tfart

s- o

ch

tran

spor

tförs

äkrin

g

Förs

äkrin

g m

ot b

rand

oc

h an

nan

skad

a på

eg

endo

m

Allm

än

ansv

arsf

örsä

krin

gK

redi

t- oc

h bo

rgen

sför

säkr

ing

Rät

tssk

ydds

förs

äkrin

gA

ssis

tans

förs

äkrin

gFö

rsäk

ring

mot

ek

onom

iska

förlu

ster

av

olik

a sl

ag

Icke

-pro

port

ione

ll sj

ukåt

erfö

rsäk

ring

Icke

-pro

port

ione

ll ol

ycks

falls

åter

förs

äkrin

g

Icke

-pro

port

ione

ll sj

ö-,

luftf

arts

- och

tr

ansp

ortå

terf

örsä

krin

g

Icke

-pro

port

ione

ll eg

endo

mså

terf

örsä

krin

g

C00

20C

0030

C00

40C

0050

C00

60C

0070

C00

80C

0090

C01

00C

0110

C01

20C

0130

C01

40C

0150

C01

60C

0170

C01

80

Förs

äkrin

gste

knis

ka a

vsät

tnin

gar b

eräk

nade

som

hel

het

R00

10To

tala

med

el s

om k

an å

terk

räva

s en

ligt å

terfö

rsäk

ring/

från

spec

ialfö

reta

g oc

h fin

ansi

ell å

terfö

rsäk

ring

efte

r anp

assn

ing

för f

örvä

ntad

e fö

rlust

er ti

ll fö

ljd a

v m

otpa

rtsfa

lliss

eman

g as

soci

erat

med

åte

rförs

äkrin

g so

m h

elhe

tR

0050

Förs

äkrin

gste

knis

ka a

vsät

tnin

gar b

eräk

nade

som

sum

man

av

bäst

a sk

attn

ing

och

riskm

argi

nal

Bäs

ta s

kattn

ing

Pre

mie

avsä

ttnin

gar

Bru

ttoR

0060

Tota

la m

edel

som

kan

åte

rkrä

vas

enlig

t åte

rförs

äkrin

g/frå

n sp

ecia

lföre

tag

och

finan

siel

l åte

rförs

äkrin

g ef

ter a

npas

snin

g fö

r för

vänt

ade

förlu

ster

till

följd

av

mot

parts

falli

ssem

ang

R01

40

Bäs

ta s

kattn

ing

av p

rem

ieav

sättn

inga

r net

to

R01

50

Skad

eavs

ättn

inga

r

Bru

ttoR

0160

104

625,

2610

4 62

5,26

Tota

la m

edel

som

kan

åte

rkrä

vas

enlig

t åte

rförs

äkrin

g/frå

n sp

ecia

lföre

tag

och

finan

siel

l åte

rförs

äkrin

g ef

ter a

npas

snin

g fö

r för

vänt

ade

förlu

ster

till

följd

av

mot

parts

falli

ssem

ang

R02

40

Bäs

ta s

kattn

ing

av s

kade

avsä

ttnin

gar n

etto

R02

5010

4 62

5,26

104

625,

26

Bäs

ta s

kattn

ing

tota

lt –

brut

toR

0260

104

625,

2610

4 62

5,26

Bäs

ta s

kattn

ing

tota

lt –

netto

R02

7010

4 62

5,26

104

625,

26

Ris

kmar

gina

lR

0280

23 7

29,7

923

729

,79

Bel

opp

avse

ende

öve

rgån

gsåt

gärd

en fö

r för

säkr

ings

tekn

iska

avs

ättn

inga

r

Förs

äkrin

gste

knis

ka a

vsät

tnin

gar b

eräk

nade

som

hel

het

R02

90

Bäs

ta s

kattn

ing

R03

00

Ris

kmar

gina

lR

0310

Förs

äkrin

gste

knis

ka a

vsät

tnin

gar –

tota

lt

Förs

äkrin

gste

knis

ka a

vsät

tnin

gar –

tota

ltR

0320

128

355,

0512

8 35

5,05

Tota

la m

edel

som

kan

åte

rkrä

vas

enlig

t åte

rförs

äkrin

gsav

tal/f

rån

spec

ialfö

reta

g oc

h fin

ansi

ell å

terfö

rsäk

ring

efte

r anp

assn

ing

för f

örvä

ntad

e fö

rlust

er ti

ll fö

ljd a

v m

otpa

rtsfa

lliss

eman

g –

tota

ltR

0330

Förs

äkrin

gste

knis

ka a

vsät

tnin

gar m

inus

med

el s

om k

an å

terk

räva

s frå

n åt

erfö

rsäk

ring

spec

ialfö

reta

g oc

h fin

ansi

ell å

terfö

rsäk

ring

– to

talt

R03

4012

8 35

5,05

128

355,

05

Förs

äkrin

gste

knis

ka a

vsät

tnin

gar,

skad

eför

säkr

ing

Dire

kt fö

rsäk

ring

och

mot

tage

n pr

opor

tione

ll åt

erfö

rsäk

ring

Bev

iljad

icke

-pro

port

ione

ll åt

erfö

rsäk

ring

Tota

l sk

adef

örsä

krin

gsfö

rplik

tel

se

S.19

.01.

eAF

A_L

31.1

2.20

17RA

P_An

nual

_201

7_RS

R_20

1802

2705

.04.

2018

16:

25:4

5

Z002

0(1

) Acc

iden

t yea

r

Utv

eckl

ings

år

U

tvec

klin

gsår

År0

12

34

56

78

910

& +

Und

er in

neva

rand

e år

Sum

man

av

år

(ack

umul

erad

)År

01

23

45

67

89

10 &

+År

ets

slut

(dis

kont

erad

e da

ta)

C00

10C

0020

C00

30C

0040

C00

50C

0060

C00

70C

0080

C00

90C

0100

C01

10C

0170

C01

80C

0200

C02

10C

0220

C02

30C

0240

C02

50C

0260

C02

70C

0280

C02

90C

0300

C03

60

Före

gåen

deR

0100

R01

00Fö

regå

ende

R01

00R

0100

N-9

R01

60R

0160

N-9

R01

60R

0160

N-8

R01

70R

0170

N-8

R01

70R

0170

N-7

R01

80R

0180

N-7

R01

80R

0180

N-6

R01

90R

0190

N-6

R01

90R

0190

N-5

R02

00R

0200

N-5

R02

0057

,53

R02

00

N-4

R02

1047

7 01

6,42

93 9

85,8

53

586,

8117

6,20

R02

1057

4 76

5,28

N-4

R02

1096

,24

59,8

6R

0210

60,0

2

N-3

R02

2038

6 08

4,89

74 9

97,1

49

318,

4513

8,67

R02

2013

8,67

470

539,

16N

-3R

0220

226,

0169

,55

R02

2069

,87

N-2

R02

3036

3 75

6,72

75 6

59,6

03

200,

42R

0230

3 20

0,42

442

616,

74N

-2R

0230

4 54

5,33

174,

68R

0230

175,

25

N-1

R02

4034

5 40

6,35

62 0

40,7

6R

0240

62 0

40,7

640

7 44

7,11

N-1

R02

4088

915

,98

5 11

8,58

R02

405

132,

51

NR

0250

285

061,

51R

0250

285

061,

5128

5 06

1,51

NR

0250

98 9

07,7

2R

0250

99 1

87,6

1

Tota

ltR

0260

350

441,

352

180

429,

80To

talt

R02

6010

4 62

5,26

Odi

skon

tera

d bä

sta

skat

tnin

g av

ska

deav

sättn

inga

r bru

tto

(abs

olut

bel

opp)

Skad

eför

säkr

ings

ersä

ttnin

gar

Tota

l ska

defö

rsäk

rings

verk

sam

het

Ska

deår

/förs

äkrin

gsår

Utb

etal

da fö

rsäk

rings

ersä

ttnin

gar b

rutto

(ej a

ckum

uler

ade)

Rep

ort:

Rep

ortin

g en

tity:

Due

dat

e:C

lust

er:

Rep

ort e

xpor

ted

on:

Rep

ort:

S.23

.01.

eR

epor

ting

entit

y:AF

A_L

Due

dat

e:31

.12.

2017

Clu

ster

:RA

P_An

nual

_201

7_RS

R_20

1802

27R

epor

t exp

orte

d on

:05

.04.

2018

16:

25:4

6

Kap

italb

as

Tota

ltN

ivå

1 –

utan

beg

räns

ning

ar

Niv

å 1

– be

grän

sad

Niv

å 2

Niv

å 3

Prim

ärka

pita

l för

e av

drag

för ä

garin

tres

sen

i and

ra fi

nans

iella

sek

tore

r enl

igt a

rtik

el 6

8 i d

eleg

erad

e fö

rord

ning

(EU

) nr

2015

/35

C00

10C

0020

C00

30C

0040

C00

50

Sta

mak

tieka

pita

l (eg

na a

ktie

r bru

tto)

R00

101

000,

001

000,

00

Öve

rkur

sfon

d re

late

rad

till s

tam

aktie

kapi

tal

R00

30

Gar

antik

apita

l, m

edle

msa

vgift

er e

ller m

otsv

aran

de p

rimär

kapi

talp

ost f

ör ö

mse

sidi

ga o

ch li

knan

de fö

reta

g R

0040

Efte

rstä

llda

med

lem

skon

ton

R00

50

Öve

rsko

ttsm

edel

R00

7094

7 14

2,96

947

142,

96

Pre

fere

nsak

tier

R00

90

Öve

rkur

sfon

d re

late

rad

till p

refe

rens

aktie

rR

0110

Avs

täm

ning

sres

erv

R01

303

561

052,

233

561

052,

23

Efte

rstä

llda

skul

der

R01

40

Ett

belo

pp s

om ä

r lik

a m

ed v

ärde

t av

upps

kjut

na s

katte

ford

ringa

r net

toR

0160

And

ra k

apita

lbas

post

er s

om g

odkä

nts

av ti

llsyn

smyn

digh

eten

som

prim

ärka

pita

l som

ej s

peci

ficer

as o

van

R01

80

Kap

italb

as fr

ån d

en fi

nans

iella

redo

visn

inge

n so

m in

te s

ka in

gå i

avst

ämni

ngsr

eser

ven

och

inte

upp

fylle

r krit

erie

rna

för

att k

lass

ifice

ras

som

kap

italb

as e

nlig

t Sol

vens

II

Kap

italb

as fr

ån d

en fi

nans

iella

redo

visn

inge

n so

m in

te s

ka in

gå i

avst

ämni

ngsr

eser

ven

och

inte

upp

fylle

r krit

erie

rna

för a

tt kl

assi

ficer

as s

om k

apita

lbas

enl

igt S

olve

ns II

R02

20

Avd

rag

Avd

rag

för ä

garin

tress

en i

finan

sins

titut

och

kre

ditin

stitu

tR

0230

Tota

lt pr

imär

kapi

tal e

fter a

vdra

gR

0290

4 50

9 19

5,19

4 50

9 19

5,19

Tillä

ggsk

apita

l

Obe

talt

och

ej in

ford

rat g

aran

tikap

ital i

nlös

ning

sbar

t på

begä

ran

R03

00

Obe

talt

och

ej in

ford

rat g

aran

tikap

ital,

obet

alda

och

ej i

nfor

drad

e m

edle

msa

vgift

er e

ller m

otsv

aran

de p

rimär

kapi

talp

ost f

ör

ömse

sidi

ga o

ch li

knan

de fö

reta

g, s

om k

an in

lösa

s på

beg

äran

R03

10

Obe

tald

a oc

h ej

info

rdra

de p

refe

rens

aktie

r inl

ösni

ngsb

ara

på b

egär

anR

0320

Ett

rätts

ligt b

inda

nde

åtag

ande

att

på b

egär

an te

ckna

och

bet

ala

för e

fters

tälld

a sk

ulde

r R

0330

Ban

kkre

ditiv

och

gar

antie

r enl

igt a

rtike

l 96.

2 i d

irekt

iv 2

009/

138/

EG

R03

40

And

ra b

ankk

redi

tiv o

ch g

aran

tier ä

n en

ligt a

rtike

l 96.

2 i d

irekt

iv 2

009/

138/

EG

R03

50

Fram

tida

fodr

an a

v yt

terli

gare

bid

rag

från

med

lem

mar

enl

igt a

rtike

l 96.

3 fö

rsta

sty

cket

i di

rekt

iv 2

009/

138/

EG

R03

60

Fram

tida

fodr

an a

v yt

terli

gare

bid

rag

från

med

lem

mar

– an

dra

än e

nlig

t arti

kel 9

6.3

förs

ta s

tyck

et i

dire

ktiv

200

9/13

8/E

GR

0370

Ann

at ti

llägg

skap

ital

R03

90

Sam

man

lagt

tillä

ggsk

apita

lR

0400

Tillg

ängl

ig o

ch m

edrä

knin

gsba

r kap

italb

as

Tota

l till

gäng

lig k

apita

lbas

för a

tt tä

cka

solv

ensk

apita

lkra

vet

R05

004

509

195,

194

509

195,

19

Tota

l till

gäng

lig k

apita

lbas

för a

tt tä

cka

min

imik

apita

lkra

vet

R05

104

509

195,

194

509

195,

19

Tota

l med

räkn

ings

bar k

apita

lbas

för a

tt tä

cka

solv

ensk

apita

lkra

vet

R05

404

509

195,

194

509

195,

19

Tota

l med

räkn

ings

bar k

apita

lbas

för a

tt tä

cka

min

imik

apita

lkra

vet

R05

504

509

195,

194

509

195,

19

Solv

ensk

apita

lkra

vR

0580

1 60

7 66

7,74

Min

imik

apita

lkra

vR

0600

401

916,

94

Med

räkn

ings

bar k

apita

lbas

i fö

rhål

land

e til

l sol

vens

kapi

talk

rav

R06

202,

8048

05

Med

räkn

ings

bar k

apita

lbas

i fö

rhål

land

e til

l min

imik

apita

lkra

vR

0640

11,2

1922

2

Rep

ort:

S.23

.01.

eR

epor

ting

entit

y:AF

A_L

Due

dat

e:31

.12.

2017

Clu

ster

:RA

P_An

nual

_201

7_RS

R_20

1802

27R

epor

t exp

orte

d on

:05

.04.

2018

16:

25:4

6

Avs

täm

ning

sres

erv

C00

60

Bel

opp

med

vilk

et ti

llgån

gar ö

vers

krid

er s

kuld

erR

0700

4 50

9 19

5,19

Egn

a ak

tier (

som

inne

has

dire

kt o

ch in

dire

kt)

R07

10

Föru

tseb

arau

tdel

ning

ar, u

tski

ftnin

gar o

ch a

vgift

erR

0720

And

ra p

rimär

kapi

talp

oste

r R

0730

948

142,

96

Just

erin

g fö

r kap

italb

aspo

ster

med

beg

räns

ning

ar m

ed a

vsee

nde

på m

atch

ning

sjus

terin

gspo

rtföl

jer o

ch s

epar

ata

fond

erR

0740

Avs

täm

ning

sres

erv

R07

603

561

052,

23

Förv

änta

de v

inst

er

Förv

änta

de v

inst

er s

om in

går i

fram

tida

prem

ier –

livf

örsä

krin

gsve

rksa

mhe

tR

0770

Förv

änta

de v

inst

er s

om in

går i

fram

tida

prem

ier –

ska

defö

rsäk

rings

verk

sam

het

R07

80

Tota

l EPI

FPR

0790

Rep

ort:

S.25

.01.

eR

epor

ting

entit

y:AF

A_L

Due

dat

e:31

.12.

2017

Clu

ster

:RA

P_An

nual

_201

7_RS

R_20

1802

27R

epor

t exp

orte

d on

:05

.04.

2018

16:

25:4

3

Solv

ensk

apita

lkra

v br

utto

Fö

reta

gssp

ecik

a pa

ram

etra

rFö

renk

linga

r

C01

10C

0090

C01

20

Mar

knad

sris

k R

0010

1 38

3 74

8,55

Mot

parts

risk

R00

2021

257

,58

Teck

ning

sris

k fö

r liv

förs

äkrin

gR

0030

529

296,

30N

one

11 -

Life

und

erw

ritin

g ris

k /

life

cata

stro

phe

risk

Teck

ning

sris

k fö

r sju

kför

säkr

ing

R00

40N

one

Teck

ning

sris

k fö

r ska

defö

rsäk

ring

R00

5035

8 47

0,11

Non

e

Div

ersi

fierin

g R

0060

-570

551

,99

Imm

ater

iell

tillg

ångs

risk

R00

70

Prim

ärt s

olve

nska

pita

lkra

v R

0100

1 72

2 22

0,55

Solv

ensk

apita

lkra

v –

för f

öret

ag s

om o

mfa

ttas

av s

tand

ardf

orm

eln

Rep

ort:

S.25

.01.

eR

epor

ting

entit

y:AF

A_L

Due

dat

e:31

.12.

2017

Clu

ster

:RA

P_An

nual

_201

7_RS

R_20

1802

27R

epor

t exp

orte

d on

:05

.04.

2018

16:

25:4

3

Ber

äkni

ng a

v so

lven

skap

italk

rav

C01

00

Ope

rativ

risk

R

0130

17 0

31,8

5

Förlu

sttä

ckni

ngsk

apac

itet i

förs

äkrin

gste

knis

ka a

vsät

tnin

gar

R01

40

Förlu

sttä

ckni

ngsk

apac

itet i

upp

skju

tna

skat

ter

R01

50-1

31 5

84,6

6

Kapi

talk

rav

för v

erks

amhe

t som

driv

s i e

nlig

het m

ed a

rt. 4

i di

rekt

iv 2

003/

41/E

GR

0160

Solv

ensk

apita

lkra

v ex

klus

ive

kapi

talti

llägg

R02

001

607

667,

74

Kapi

talti

llägg

reda

n in

fört

R02

10

Solv

ensk

apita

lkra

vR

0220

1 60

7 66

7,74

Övr

ig in

form

atio

n om

sol

vens

kapi

talk

rav

Kapi

talk

rav

för u

nder

grup

pen

för d

urat

ions

base

rad

aktie

kurs

risk

R04

00

Tota

lt be

lopp

för t

eore

tiska

sol

vens

kapi

talk

rav

för å

ters

tåen

de d

elR

0410

Tota

lt be

lopp

för t

eore

tiskt

sol

vens

kapi

talk

rav

för s

epar

ata

fond

erR

0420

Tota

lt be

lopp

för t

eore

tiskt

sol

vens

kapi

talk

rav

för m

atch

ning

sjus

terin

gspo

rtföl

jer

R04

30

Div

ersi

fierin

gsef

fekt

er ti

ll fö

ljd a

v ag

greg

erin

g av

nSC

R s

epar

ata

fond

er fö

r arti

kel 3

04R

0440

Rep

ort:

S.28

.02.

eR

epor

ting

entit

y:AF

A_L

Due

dat

e:31

.12.

2017

Clu

ster

:RA

P_An

nual

_201

7_RS

R_20

1802

27R

epor

t exp

orte

d on

:05

.04.

2018

16:

25:4

6

Min

imik

apita

lkra

v –

både

livf

örsä

krin

gs- o

ch s

kade

förs

äkrin

gsve

rksa

mhe

t

Skad

eför

säkr

ings

verk

sam

het

Livf

örsä

krin

gsve

rksa

mh

etM

inim

ikap

italk

rav(

L, N

L)

Res

ulta

tM

inim

ikap

italk

rav(

NL,

L)

Res

ulta

tC

0010

C00

20

Linj

är fo

rmel

kom

pone

nt fö

r för

säkr

ings

- och

åte

rförs

äkrin

gsfö

rplik

tels

er fö

r ska

defö

rsäk

ring

R00

1083

629

,47

Bäs

ta s

kattn

ing

och

förs

äkrin

gste

knis

ka

avsä

ttnin

gar n

etto

(efte

r åt

erfö

rsäk

ring/

spec

ialfö

ret

ag) b

eräk

nade

som

hel

het

Prem

iein

kom

st n

etto

(efte

r åt

erfö

rsäk

ring)

und

er d

e se

nast

e 12

mån

ader

na

Bäs

ta s

kattn

ing

och

förs

äkrin

gste

knis

ka

avsä

ttnin

gar n

etto

(efte

r åt

erfö

rsäk

ring/

spec

ialfö

ret

ag) b

eräk

nade

som

hel

het

Prem

iein

kom

st n

etto

(efte

r åt

erfö

rsäk

ring)

und

er d

e se

nast

e 12

mån

ader

na

C00

30C

0040

C00

50C

0060

Sju

kvår

dsfö

rsäk

ring

och

prop

ortio

nell

åter

förs

äkrin

gR

0020

Förs

äkrin

g av

seen

de in

kom

stsk

ydd

och

prop

ortio

nell

åter

förs

äkrin

gR

0030

Tryg

ghet

sför

säkr

ing

vid

arbe

tssk

ada

och

prop

ortio

nell

åter

förs

äkrin

gR

0040

Ans

vars

förs

äkrin

g fö

r mot

orfo

rdon

och

pro

porti

onel

l åte

rförs

äkrin

gR

0050

Övr

ig m

otor

ford

onsf

örsä

krin

g oc

h pr

opor

tione

ll åt

erfö

rsäk

ring

R00

60

Sjö

-, lu

ftfar

ts- o

ch tr

ansp

ortfö

rsäk

ring

och

prop

ortio

nell

åter

förs

äkrin

gR

0070

Förs

äkrin

g m

ot b

rand

och

ann

an s

kada

på

egen

dom

och

pro

porti

onel

l åte

rförs

äkrin

gR

0080

Allm

än a

nsva

rsfö

rsäk

ring

och

prop

ortio

nell

åter

förs

äkrin

gR

0090

Kre

dit-

och

borg

ensf

örsä

krin

g oc

h pr

opor

tione

ll åt

erfö

rsäk

ring

R01

00

Rät

tssk

ydds

förs

äkrin

g oc

h pr

opor

tione

ll åt

erfö

rsäk

ring

R01

10

Ass

ista

nsfö

rsäk

ring

och

prop

ortio

nell

åter

förs

äkrin

gR

0120

Förs

äkrin

g m

ot e

kono

mis

ka fö

rlust

er a

v ol

ika

slag

och

pro

porti

onel

l åte

rförs

äkrin

gR

0130

104

625,

2652

5 97

6,80

Icke

-pro

porti

onel

l sju

kåte

rförs

äkrin

gR

0140

Icke

-pro

porti

onel

l oly

cksf

alls

åter

förs

äkrin

gR

0150

Icke

-pro

porti

onel

l sjö

-, lu

ftfar

ts- o

ch tr

ansp

ortå

terfö

rsäk

ring

R01

60

Icke

-pro

porti

onel

l ege

ndom

såte

rförs

äkrin

gR

0170

Skad

eför

säkr

ings

verk

sam

het

Livf

örsä

krin

gsve

rksa

mhe

t

Rep

ort:

S.28

.02.

eR

epor

ting

entit

y:AF

A_L

Due

dat

e:31

.12.

2017

Clu

ster

:RA

P_An

nual

_201

7_RS

R_20

1802

27R

epor

t exp

orte

d on

:05

.04.

2018

16:

25:4

6

Skad

eför

säkr

ings

verk

sam

het

Livf

örsä

krin

gsve

rksa

mh

etM

CR

(L,N

L) R

esul

tM

CR

(L,L

) Res

ult

C00

70C

0080

Linj

är fo

rmel

kom

pone

nt fö

r för

säkr

ings

- och

åte

rförs

äkrin

gsfö

rplik

tels

er fö

r liv

förs

äkrin

gR

0200

242

160,

06

Bäs

ta s

kattn

ing

och

förs

äkrin

gste

knis

ka

avsä

ttnin

gar n

etto

(efte

r åt

erfö

rsäk

ring/

spec

ialfö

ret

ag) b

eräk

nade

som

hel

het

Prem

iein

kom

st n

etto

(efte

r åt

erfö

rsäk

ring)

und

er d

e se

nast

e 12

mån

ader

na

Bäs

ta s

kattn

ing

och

förs

äkrin

gste

knis

ka

avsä

ttnin

gar n

etto

(efte

r åt

erfö

rsäk

ring/

spec

ialfö

ret

ag) b

eräk

nade

som

hel

het

Prem

iein

kom

st n

etto

(efte

r åt

erfö

rsäk

ring)

und

er d

e se

nast

e 12

mån

ader

na

C00

90C

0100

C01

10C

0120

Förp

likte

lser

med

rätt

till a

ndel

i öv

ersk

ott –

gar

ante

rade

förm

åner

R02

10

Förp

likte

lser

med

rätt

till a

ndel

i öv

ersk

ott –

dis

kret

ionä

ra fö

rmån

erR

0220

Förs

äkrin

gsfö

rplik

tels

er m

ed in

dexr

egle

rade

förm

åner

och

fond

förs

äkrin

gR

0230

Ann

an li

v(åt

er)fö

rsäk

rings

- och

sju

k(åt

er)fö

rsäk

rings

förp

likte

lser

R02

401

269

287,

79

Sam

man

lagd

risk

sum

ma

för a

lla li

v(åt

er)fö

rsäk

rings

förp

likte

lser

R02

5030

7 86

4 31

0,20

Skad

eför

säkr

ings

verk

sam

het

Livf

örsä

krin

gsve

rksa

mhe

t

Rep

ort:

S.28

.02.

eR

epor

ting

entit

y:AF

A_L

Due

dat

e:31

.12.

2017

Clu

ster

:RA

P_An

nual

_201

7_RS

R_20

1802

27R

epor

t exp

orte

d on

:05

.04.

2018

16:

25:4

6

Öve

rgrip

ande

ber

äkni

ng a

v m

inim

ikap

italk

rav

C01

30Li

njär

t min

imik

apita

lkra

vR

0300

325

789,

53So

lven

skap

italk

rav

R03

101

607

667,

74H

ögst

a m

inim

ikap

italk

rav

R03

2072

3 45

0,48

Lägs

ta m

inim

ikap

italk

rav

R03

3040

1 91

6,94

Kom

bine

rat m

inim

ikap

italk

rav

R03

4040

1 91

6,94

Trös

kelv

ärde

för m

inim

ikap

italk

rav

R03

5060

397

,30

Min

imik

apita

lkra

vR

0400

401

916,

94

Rep

ort:

S.28

.02.

eR

epor

ting

entit

y:AF

A_L

Due

dat

e:31

.12.

2017

Clu

ster

:RA

P_An

nual

_201

7_RS

R_20

1802

27R

epor

t exp

orte

d on

:05

.04.

2018

16:

25:4

6

Ber

äkni

ng a

v te

oret

iskt

min

imik

apita

lkra

v fö

r liv

förs

äkrin

g oc

h sk

adef

örsä

krin

gSk

adef

örsä

krin

gsve

rksa

mhe

tLi

vför

säkr

ings

verk

sam

het

C01

40C

0150

Teor

etis

k lin

järt

min

imik

apita

lkra

vR

0500

83 6

29,4

724

2 16

0,06

Teor

etis

kt s

olve

nska

pita

lkra

v ex

klus

ive

kapi

talti

llägg

(årli

ga e

ller s

enas

te b

eräk

ning

en)

R05

1041

2 68

4,83

1 19

4 98

2,91

Teor

etis

kt h

ögst

a m

inim

ikap

italk

rav

R05

2018

5 70

8,18

537

742,

31

Teor

etis

kt m

inst

a m

inim

ikap

italk

rav

R05

3010

3 17

1,21

298

745,

73

Teor

etis

kt k

ombi

nera

t min

imik

apita

lkra

vR

0540

103

171,

2129

8 74

5,73

Trös

kelv

ärde

för d

e te

oret

iska

min

imik

apita

lkra

vet

R05

5024

353

,75

36 0

43,5

5

Teor

etis

kt m

inim

ikap

italk

rav

R05

6010

3 17

1,21

298

745,

73

18.0

5

POSTADRESS AFA Försäkring 106 27 Stockholm BESÖKSADRESS Klara Södra Kyrkogata 18 KUNDCENTER 0771-88 00 99 VX 08-696 40 00 FAX 08-696 45 45 INTERNET www.afaforsakring.se

org. nr. 502000-9659 - AFA Försäkring...Solvens- och verksamhetsrapport (SFCR) org. nr....

Documents

Transcript of org. nr. 502000-9659 - AFA Försäkring...Solvens- och verksamhetsrapport (SFCR) org. nr....