Oreeee Model

5
Lënda: Kimi Klasa: X viti i botimit të librit: 2010 Tema: Veçoritë e lidhjeve kimike. Ngjashmëritë dhe ndryshimet midis tyre. Objektivat: Në fund të orës së mësimit nxënësit do të jenë në gjendje: Të tregojnë si formohet lidhja jonike. Të shpjegojnë llojet e lidhjeve kovalente. Të analizojnë ngjashmëritë dhe dallimet ndërmjet lidhjes jonike dhe kovalente. Mjetet: teksti shkollor, tabela e sistemit periodik, shkumësa etj. FJALËT KYÇE: lidhje jonike, lidhje kovalente polare, lidhje kovalente jopolare, lidhje bashkërenditëse, ndryshimi i vlerës së elektronegativitet (ΔEN). Struktura e mësimit: Fazat e strukturës Strategjitë mësimore Veprimtaritë e nxënësve dhe koha Organizimi i nxënësve Parashikimi Parashikimi me terma paraprakë Nxitja e diskutimit (10’) Punë me gjithë klasën Ndërtimi i njohurive Harta e konceptit Paraqitje grafike e informacionit (20’) Punë në grupe Përforcimi Organizuesi grafik Diagrama e Venit Diskutimi i ideve (15’) Punë individuale Zhvillimi i orës së mësimit:

description

kimi

Transcript of Oreeee Model

Lnda: KimiKlasa: Xviti i botimit t librit: 2010 Tema: Veorit e lidhjeve kimike. Ngjashmrit dhe ndryshimet midis tyre.Objektivat:

N fund t ors s msimit nxnsit do t jen n gjendje: T tregojn si formohet lidhja jonike. T shpjegojn llojet e lidhjeve kovalente. T analizojn ngjashmrit dhe dallimet ndrmjet lidhjes jonike dhe kovalente.Mjetet: teksti shkollor, tabela e sistemit periodik, shkumsa etj.FJALT KYE: lidhje jonike, lidhje kovalente polare, lidhje kovalente jopolare, lidhje bashkrenditse, ndryshimi i vlers s elektronegativitet (EN).Struktura e msimit:Fazat e struktursStrategjit msimoreVeprimtarit e nxnsve dhe kohaOrganizimi i nxnsve

ParashikimiParashikimi me terma paraprakNxitja e diskutimit (10)Pun me gjith klasn

Ndrtimi i njohuriveHarta e konceptitParaqitje grafike e informacionit (20)Pun n grupe

PrforcimiOrganizuesi grafik Diagrama e VenitDiskutimi i ideve (15)Pun individuale

Zhvillimi i ors s msimit:Parashikimi: Parashikimi me terma paraprake

N fillim i njoh nxnsit me titullin e msimit Veorit e lidhjeve kimike (bazohet n njohurit e marra n msimet e kaluara te kapitulli 3). Gjat ksaj faze u jap nxnsve n drras disa terma si: lidhje jonike, rrjeta kristalore, ndryshimi i elektronegativitetit, jone me ngarkesa t kundrta, lirohet energji, etj. U l si detyr gjith klass, t bjn parashikime me termat e shnuar, pra t japin sa m shum informacione q din pr kto terma. Pasi t ken mbaruar detyrn, ngre disa nxns q ta lexojn n klas dhe t diskutojn, nse shokt e tyre i kan gjetur sakt parashikimet.Disa parashikime si pr shembull: -Lidhja jonike formohet midis joneve me ngarkesa t kundrta dhe gjat ksaj lidhjeje formohen rrjeta kristalore. -Gjat formimit t lidhjes jonike lirohet energji.Parashikimi me terma paraprak nxit kuriozitetin, diskutimin, zhvillon imagjinatn dhe aktivizon nxnsit pr t mbajtur mend m mir informacionet e marra.

Ndrtimi i njohurive: Harta e konceptitN kt faz i l nxnsit pes minuta t lexojn msimin e ri q t njihen me informacionet q mund t jen t panjohura. Pastaj shkruaj n tabel nj hart koncepti dhe u shpjegoj nxnsve pr far shrben dhe si plotsohet harta n lidhje me nj koncept t caktuar. U bj disa pyetje pr konceptin lidhja kovalente si p.sh.: Si formohet lidhja kovalente? Sa lloje lidhjesh kovalente kemi? Pastaj u jap detyrn t bjn hartn e konceptit pr termin lidhje kovalente. Pas shpjegimit ndaj klasn n grupe me nga 5 veta dhe nxnsit do punojn sipas grupeve, pr t krijuar nj hart koncepti. Pas prfundimit t puns, nj prfaqsuesit pr do grup do t lexoj hartn q kan plotsuar dhe pastaj do prmbledhin informacionet e harts. Do i thon konceptet t plota si p.sh.: Lidhja kovalente formohet midis atomeve t njjta ose t ndryshme.Harta e konceptit nxit nxnsit q t prfshihen n msim, t integrojn njohurit e tyre. Esht skem q orienton t mednuarin, ndihmon n proesin e t kuptuarit duke i vn nxnsit t mednojn rreth informacioneve q kan marr.

Si formohet? Sa lloje lidhjesh ka?

Midis atomeve t njjta ose t ndryshme

lirohet energjiift elektronik i prbashktLidhje trefisheLidhje dyfisheLidhje njfisheLidhje kovalenteLidhje kovalente polare EN = 0.5-1.7Lidhje bashkrenditseLidhje kovalente jopolare EN = 0-0.4

Perforcimi: Diagrami i VenitU vizatoj nxnsve n drras diagramn e Venit, i udhzoj pr plotsimin e saj dhe pastaj u krkoj nxnsve t plotsojn secili n fletore, diagramn e Venit. U krkoj t japin ngjashmrit dhe dallimet e lidhjes jonike me at kovalente. Nxnsit punojn n mnyr individuale n fletoret e tyre. Pasi kan mbaruar detyrn, lexohen disa prej tyre, ndrkoh un e plotsoj at n drras. Nuk mund ti lexojn t gjith, por bj pyetje nse ka dikush ndonj gj tjetr t veant pr t shtuar.Prdor n fazn e prforcimit organizues grafik, diagramin e Venit, pasi stimulon t menduarin pr t br prmbledhjen e asaj q sht msuar. Gjithashtu e prdor q nxnsit t evidentojn t prbashktat dhe dallimet midis dy koncepteve.

T prbashktat T veantat e lidhjes kovalente T veantat e lidhjes jonike

Lidhja jonikeT prbashktat midis lidhjes jonike dhe kovalenteLidhja kovalente

-formohet midis joneve me ngarkesa t kundrta-formohen kristale jonike-nuk ndahet n lloje t tjera- EN > 1.7-shembuj: NaCl, KBr etj.- jan lidhje me natyr kimike-gjat formimit t tyre lirohet energji-formohet midis atomeve t njjta ose t ndryshme-formohen molekula polare ose jopolare-kemi formim t dipolit elektrik-ndahet n lidhje polare, jopolare dhe bashkrenditse-EN = 0.4 1.7-shembuj: Br2, HCl etj.

Detyr shtpie: Jepen prbrjet: HCl, CaO, I2, CCl4, NaCl, KBr, H2.a) Tregoni natyrn e lidhjeve kimike.b) Cila prej tyre sht m polare?c) Renditini sipas rritjes s momentit dipolar.Nxnsit n fund t ors s msimit vlersohen pr: Paraqitjen skematike t lidhjes jonike. Klasifikimin dhe shpjegimin e llojeve t lidhjeve kovalente. Saktsin e prgjigjeve lidhur me ngjashmrit dhe ndryshimet e lidhjes jonike me at kovalente.