Orden känns mer laddade då En fallstudie om tvåspråkiga gymnasieelever med svenska som

andraspråk och deras litteracitet

Martina Åhman

Institution för språkdidaktik

Svenska som andraspråk med didaktik III (US301F)

Uppsatsarbete, 15 hp

Höstterminen 2011

Handledare: Monica Lindvall

Examinator: Christina Hedman

2

Sammanfattning

Studiens syfte var att undersöka hur tvåspråkiga gymnasieelever med svenska som andraspråk

uppfattar sin egen litteracitet. Den empiriska fallstudien hade som mål att besvara syftet

utifrån frågeställningarna om hur de upplever sin litteracitet, hur de använder olika språk i

olika domäner och hur dessa olika typer av litteracitet samspelar.

Fallstudien genomfördes i form av både kvalitativ och kvantitativ metod i form av intervjuer,

enkät, självuppskattning och observation med två gymnasieelever i åldrarna 19 och 20 år som

går sista året på gymnasiet. Genom de kvalitativa och kvantitativa metoderna undersökte jag

tvåspråkiga gymnasielevers uppfattning om sin litteracitet och hur de använde läsning och

skrivning i sitt dagliga liv.

Båda informanterna upplevde sin tvåspråkighet som något positivt och resultaten visar att det

fanns många tillfällen under studiens gång där de läste och skrev på mer än ett språk i skolan

och på fritiden. Detta skedde på olika språk och med olika utgångspunkter; dvs. vad som är

målet med läsningen eller skrivningen. Informanterna gav mycket detaljerade beskrivningar

och exempel om hur, vad och på vilket språk de läser och skriver.

Beträffande frågan på vilket språk de skriver i olika domäner gav många olika resultat som

belyser hur tvåspråkiga gymnasieelevers litteracitet ser ut i dels olika domäner som familj

eller fritiden, dels i vilka sociala sammanhang det sker.

Nyckelord: Svenska som andraspråk, tvåspråkighet, litteracitet, gymnasieelever.

3

Innehåll

SAMMANFATTNING 2

1. INLEDNING 4

1.1 Syfte och bakgrund 4

1.2 Frågeställningar 4

2. TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING 5

2.1 Tvåspråkighet 6

2.2 Litteracitet 7

3. MATERIAL OCH METOD 10

3.1 Val av metod 10

3.2 Urval 11

3.3 Datainsamlingsmetoder 11

3.4 Etiska aspekter 11

3.5 Intervju 12

3.6 Enkät 12

3.7 Självuppskattning 12

3.8 Observation 13

3.9 Undersökningens tillförlitlighet 13

4. RESULTAT 14

4.1 Intervju med Carlos 14

4.2 Intervju med Maria 16

4.3 Enkät 17

4.4 Självuppskattning 19

4.5 Observation 20

4.6 Sammanfattning 22

5. ANALYS OCH DISKUSSION 22

5.1 Den individuella tvåspråkigheten 23

5.2 Litteracitet 24

5.3 Framåtblickar 25

REFERENSER 27

BILAGOR 29

4

1. Inledning

Två- eller flerspråkighet är ett ämne som har intresserat mig länge. Under tiden som student,

som yrkesverksam lärare i tyska och svenska som andraspråk men även genom min

personliga erfarenhet i en tvåspråkig familj har jag kommit i kontakt med ämnet.

Tvåspråkighet är ett begrepp som kan definieras på flera olika sätt. Man kan se

tvåspråkigheten som ett samhällsfenomen eller som ett individuellt fenomen. (Hyltenstam &

Stroud, 1991) Tvåspråkighet i ett samhälle där man talar två eller flera språk förekommer inte

bara i länder som exempelvis Luxembourg. Där är de officiella språken tyska, franska och

luxemburgska och används parallellt i skolundervisningen, i lagstiftningen och även i

dagstidningar.1Det andra fenomenet är den individuella tvåspråkigheten som innebär att man

har lärt sig två eller flera språk i familjen av infödda talare sedan födseln eller att man

behärskar två språk lika bra (Skutnabb-Kangas, 1981).

I dagens samhälle är det vanligt att vi som lärare möter tvåspråkiga elever. Det har blivit en

del av skolans vardag. I min undervisning har jag elever med tvåspråkig bakgrund eller

tvåspråkig uppväxt som läser svenska eller svenska som andraspråk på gymnasieskolan.

Dessa elever hanterar två eller flera språk dagligen och även olika typer av texter. Det som jag

anser vara intressant är hur dessa elever hanterar två språk och hur deras litteracitet dvs. deras

läs- och skrivvanor ser ut i olika sammanhang. Litteraciteten omfattas även av digitala medier

genom den digitala teknologin som finns mer och mer i både klassrummen och på fritiden.

Det finns många undersökningar om tvåspråkighet gällande förskola och den tidiga åldern

men färre gällande elever i gymnasieåldern. Det har skrivits bland annat att flerspråkiga

genom tidig kontakt med flera språk utvecklar sitt verbala tänkande i högre grad än

enspråkiga. (Hyltenstam & Stroud, 1991) Problemområdet som jag vill undersöka är hur

tvåspråkighet påverkar tvåspråkiga gymnasieelevers litteracitet inom olika domäner.

Jag väljer att göra en fallstudie för att få en djupare inblick snarare än en bred i hur två- eller

flerspråkiga gymnasieelevers litteracitet ser ut i vardagen dvs. på fritiden och i hemmet.

Barton (2007) anser att den vernaculara – folkliga - litteraciteten som associeras med

individens privata hem och vardag ofta är dold.

1.1 Syfte och bakgrund

Syftet med undersökningen är att dokumentera och beskriva hur tvåspråkiga gymnasielevers

litteracitet ser ut. I vilka domäner och vid vilka händelser (Barton, 2007) de antingen läser och

skriver på modersmålet och/eller på sitt andraspråk. Dessutom anser jag det vara intressant att

se hur tvåspråkiga gymnasieelever förhåller sig till sin egen litteracitet.

1 Kommentar: Källa är jag själv pga. att jag har bott och arbetat där.

5

1.2 Frågeställningar

I min undersökning vill jag ta reda på hur litteraciteten ser ut för tvåspråkiga gymnasieelever i

hemmet och i skolan. Arbetets centrala frågeställningar är:

Hur samspelar olika typer av litteracitet?

Hur använder de olika språk i olika domäner?

Hur uppfattar tvåspråkiga elever sin egen litteracitet?

För att kunna belysa mina forskningsfrågor har jag använt olika metoder för att samla in

material, dels en kvantitativ enkätundersökning, dels kvalitativa intervjuundersökningar,

liksom observationer i form av en loggbok samt en självuppskattning.

2. Teori och tidigare forskning

2.1 Tvåspråkighet

Språkets funktion kan beskrivas som medium för mänsklig kommunikation, identitet, kultur

och som verktyg för att kunna t.ex. lova något, ber om någonting eller förolämpa osv.

Begreppet tvåspråkighet ska ses från olika utgångspunkter som redovisas i följande avsnitt.2

2.1.1 Individuell tvåspråkighet

Enligt Skutnabb-Kangas (1981) finns det lika många definitioner på tvåspråkighet som

forskare som har sysslat med tvåspråkighet. Jag kommer att utgå från Skutnabb-Kangas

(1981) som delar den individuella tvåspråkigheten i olika aspekter:

Kriterium Den är tvåspråkig som

Ursprung har lärt sig två språk i familjen

har använt två språk parallellt som kommunikationsmedel

Kompetens behärskar två språk fullständigt

behärskar två språk som en infödd

behärskar två språk lika bra

kan producera fullständiga meningsfulla yttranden på det andra språket

har åtminstone någon kännedom om och kontroll av det andra språkets grammatiska struktur

har kommit i kontakt med ett annat språk

Funktion använder (eller kan använda) två språk (i de flesta situationer) (i enlighet med sina egna önskemål och

samhällets krav)

Attityder identifierar sig själv som tvåspråkig/med två språk och/eller två kulturer

Tabell1: Olika kriterier på tvåspråkighet (Skutnabb-Kangas, 1981:33)

Kompetensdefinition (se tabell 1) vilket eller vilka språk man behärskar kan enligt Skutnabb-

Kangas (ibid.) delas in i olika områden. Här delas kunskaper in i receptiva, det som är lätt att

lära, de produktiva kunskaperna som är inom de skriftliga dvs. att läsa och skriva och de

muntliga att kunna förstå och tala språk. Tvåspråkiga elevers nivåer gällande skolspråk och

2 Centrala begrepp se bilaga G.

6

vardagsspråk kan variera beroende på vilka möjligheter de har haft tidigare för att utveckla

sina kunskaper.

2.1.2 Tvåspråkiga kunskaper

Hyltenstam & Stroud (1991) talar även om tvåspråkighetens fördelar gällande den kognitiva

funktionen. Författarna menar bl.a. att tvåspråkiga har fördelar när det gäller förmågan att se

problemlösningar ur ovanliga synvinklar och finna ovanliga lösningar (divergent tänkande),

att de har ett generellt rörligt intellekt (kognitiv flexibilitet) och kan reflektera över språkets

struktur och funktion (metaspråklig förmåga). Kunskapsutvecklingen pågår hela tiden både på

modersmålet och på andraspråket. Cummins (2000) åskådliggör i sin modell hur

framgångsrik inlärning kan vara om man aktiverar elevens kunskaper på sitt förstaspråk.

Figur1: Att utveckla god studiemässig förmåga (Cummins, 2000:11)

Texter som står i fokus för interaktion kan enligt Cummins (ibid.) komma från skolämnen,

tidningar, populärmusik eller andra händelser. Med fokus på innehåll som åskådliggörs i figur

1 syftar Cummins (ibid.) på förståelsen av såväl begrepp och ordförråd samt kritiskt

litteracitet. I denna process som kallas för kritisk fas relaterar eleven innehållet av texten till

sina egna erfarenheter och tidigare kunskaper. Syftet med interaktionen mellan lärare och elev

är att aktivera tidigare kunskaper, att eleven drar slutsatser och ifrågasätter generaliseringar. I

den kreativa fasen kan eleven omsätta resultatet till konkret handling i form av att skriva en

text eller göra exempelvis en hemsida. Fokus på språk i form av språklig medvetenhet med

målet att utveckla ett undersökande förhållningssätt i t.ex. sociala situationer.

2.2 Litteracitet

Vad betyder egentligen litteracitet? Begreppet användes först för att beskriva läsande och

skrivande men har på senare tid kommit att omfatta även bilder, figurer, tabeller m.m. (Street,

Fokus på

innehåll Åstadkomma

begriplig inflöde

Utveckla kritisk

litteracitet

Interaktion mellan lärare och

elev

Fokus på

språk Språklig

medvetenhet om

språkets form och

användning

Kritisk analys av

språkets form och

användning

Fokus på språkanvändning Att använda språket för att:

Bilda ny kunskap

Skapa texter och andra litterära uttryck

Påverka sociala förhållanden

Maximalt

Kognitivt

engagemang

Maximal

Identitets-

investering

7

2001). Genom forskningsutvecklingen på området har innebörden förändrats från att vara

enbart kognitivt och utvecklingspsykologiskt förankrade till att framhålla de sociala och

kulturella aspekterna av läsning och skrivning. (Nationalencyklopedin, 2011) Även Axelsson

(2006) uppmärksammar i sin studie kring forskningen om litteracitet att fokus på litteracitetens

kognitivt psykologiska aspekter förflyttats till att uppmärksamma de sociala aspekterna. Jag

kommer att förklara begreppen enligt Frankers (2004) definitioner om litteracitet och

Lankshear & Knobel i New Literacy Studies (2006) undersökningar men kommer att

koncentrera mig på Bartons (2007) definition.

2.2.1 Olika dimensioner av litteracitet

Rent allmänt skulle man kunna säga att litteracitet är förmågan kunna skapa, analysera,

abstrahera och kreativt hantera språket. Unescos (2003) definition av begreppet baslitteracitet

lyder att en person är litterat som kan både läsa och skriva. 1900-talet har enligt Bagga-Gupta

(2006) blivit the Century of literacy på grund av det skrivna ordets närvaro i det privata och

offentliga livet. Den konkreta läsningen och skrivningen på arbetsplatsen, skolan eller i

hemmet kräver olika kompetenser och färdigheter. Litteracitetsforskning har visat att

människor tillägnar sig kompetenser avseende olika konventioner som råder i olika praktiker

och aktiviteter när de deltar i olika livsfärer och – domäner. (Bagga-Gupta, 2006)

2.2.2 Bas, funktionell, kulturell och kritisk litteracitet

Franker (2004) beskriver baslitteracitet i enlighet med Unesco (2001:11) att en person är

litterat som kan både läsa och skriva en kort och enkel text från ett känt område. Funktionell

litteracitet innebär förmågan att kunna använda läsning och skrivning i praktiska situationer.

Kritisk litteracitet används för att beteckna läs- och skrivpraktiker som orienteras mot ett

kritiskt utforskande av språk och innehåll och samtidigt ser budskap såväl som sociala och

kulturella betydelser. Med kulturell litteracitet menas kulturell och outtalad kunskap som

behövs för att kunna delta i olika sociala och språkliga sammanhang i ett samhälle. En

ytterligare litteracitet är den visuella litteraciteten för att kunna tolka visuella medier där

bilder och symboler spelar en viktig roll. Franker (2004) definierar litteracitet på följande sätt:

Baslitteracitet – kunna läsa en enkel text med känt innehåll

Funktionell litteracitet - skriv- och läsfärdighet

Kritisk litteracitet – att kritiskt utforska texter för att se budskap, socialt och kulturellt

konstruerad betydelse

Kulturell litteracitet – kulturellt inbäddad och underförstådd kunskap för att kunna delta

i olika sociala och språkliga sammanhang i ett samhälle

Visuell litteracitet – mediernas bilder etc.

2.2.3 Sociokulturell litteracitet

De senaste åren uppstod inom New Literacy Studies (2001) en ny form av paradigm, ett nytt

synsätt. New literacy studies representerar en ny tradition där hänsyn tas till läs- och

skrivkunnighet. Fokus ligger inte så mycket på kompetensutveckling, som

i dominerande metoder, utan snarare på vad det innebär att tänka på kompetens som en social

8

praktik (Street, 1985). Utgångspunkt är människans dagliga liv. Den socioekologiska synen

försöker hitta sociologiska och historiska tillvägagångssätt. Barton (2007) har ägnat sina studier

kring litteracitet och definierar det i termer som social praktik, etnografisk eller situerad

litteracitet. Enligt Barton (ibid.) innebär ordet litteracitet mer än de vanliga definitionerna och

han använder metaforen ekologi för att förklara närmare hur litteracitet formas av omvärlden.

Barton (ibid.) tar metaforen med ursprung i biologin, där ekologi är förhållandet mellan

organismen och dess miljö. Överförs det på människan kan det interpreteras som förhållandet

mellan mänsklig aktivitet och dess omgivning.

Ecology seems to be a useful and appropriate way of talking about literacy at the

moment, and of bringing together its different strands (Barton, 2007:32).

Litteracitet pågår i sociala sammanhang det vill säga allting som man behöver för att kunna

delta i samhällets vanliga litterära kultur från att kunna läsa en busstabell till att skriva ett brev.

Han menar att man använder olika litteracitet i olika domäner i livet vilka han presenterar med

definitionerna literacy events (händelser), literacy practices (praktiker) och literacy domains

(domäner) vilka jag kommer att förklara mer ingående i kommande avsnitt. Jag kommer att

använda begreppen händelse, domän och praktik istället för event, practices och domains.

2.2.4 Litteracitet är en social aktivitet

Alla vi är dagligen omgivna av litteracitet. Exempel på den sociala litteracitet i vardagslivet

börjar redan på morgonen vid frukostbordet när vi läser morgontidningen eller när vi lyssnar på

radion och hör en person som läser upp nyheterna. Eventuellt skriver vi snabbt en inköpslista,

läser några mejl eller skriver SMS. Kort sagt är litteracitet inbäddad i dagliga aktiviteter. Mitt

exempel visar ett möjligt avsnitt av litteracitet som social praktik som kan passa till några

människor men inte till alla (Barton, ibid.).

2.2.5 Litteracitet händelser och praktik

Litteracitet förklaras bäst som social praktik som baserar på enskilda händelser. Med begreppet

händelse beskrivs hur individen använder litteracitet i sitt dagliga liv. Det kan vara alla

kommunikativa situationer som spelar en roll i vardagslivet. En sådan händelse kan vara att

föräldrar läser en godnattsaga. Det blir praktiskt taget ett upprepat mönster av interaktion.

Together events and practices are the two basic units of analysis of the social activity of

literacy (Barton, 2007: 37). Man kan säga att varje litteracitetshändelse är inbäddad i ett socialt

sammanhang.

För att förtydliga:

Figur 2

Händelse Praktiker Social praktik

läsa en barnbok högläsning förälder-barn godnatt ritual

skriva inköpslistan planering veckomenyn matinköp

9

2.2.6 Olika domäner ger olika litteracitet

Litteracitetshändelser och litteracitetspraktiker är inte den samma i alla kontexter. Man har

olika typer av litteracitet i olika domäner som kan förekomma i olika kulturer eller historiska

perioder. Säkerligen måste vi ta hänsyn till kulturella eller historiska dimensioner. Litteracitet

förändras och förhandlas på nytt i olika kulturer och miljöer där språken används på olika sätt.

Den skiljer sig från den tidigare litteracitet men även från den som kommer att vara om några

år. Skolan och hemmet kan vara exempel på domäner där ”certain literacy practices are

sustained, nurtured, legitimized while others are not” (Barton 2007:39). Barton (ibid.) anser att

samma händelse kan ha olika innebörd på olika platser och ha olika betydelser för de

deltagande.

2.2.7 Litteracitetspraktiker är uttryck för identitet

Dagligen är vi inblandade i olika aktiviteter med olika uppgifter där vi intar olika roller som

t.ex. elev, kollega, patient eller familjemedlem. Dessa olika roller påverkar vår användning av

litteracitet. Litteracitet blir en del av den sociala praktiken som individen har och utgår från

dess habitus (Barton, ibid). I varje situation kan människan inta olika roller som kan leda till

konflikter för att varje roll har sina förväntningar och krav. Barton (2007: 40) anger som ett

enkelt exempel: Wives write Xmas cards… husbands write cheques (Daily Mirror, 17 april

1989). Som förklaring för fenomenet anges ofta den sociala orienteringen i genusspecifika

beteenden.

2.2.8 Litteracitet har en historia

Förändring sker på olika nivåer; den individuella, den kulturella och den samhälleliga

utvecklingen. Om man tänker på den individuella utvecklingen känner man igen många olika

händelser från barndomen till idag. Varje person har sin egen litteracitet; från barnaåren när vi

kommer i kontakt med vår första litteracitet i hemmet tills vi börjar skolan och sedan kommer

vuxenvärlden med nya utmaningar. Världen omkring oss förändras, man skriver och läser vid

olika tider och olika omfattning. Litteracitet är historiskt utbytbar; för bara 100 år sedan räckte

det att kunna skriva och läsa sitt namn. Ibland spelar litteracitet en större roll när man

exempelvis som barn börjar skolan eller när vi på den nya arbetsplatsen använder andra sätt att

kommunicera. Även de historiska och politiska förändringarna spelar roll för den förändrade

litteraciteten. De nya teknologiska utmaningarna skapar en ny form av litteracitet och dessa

förändringar kräver ett livslångt lärande (Barton, ibid.).

Ett annat sätt att närma sig begreppet litteracitet tar Street (2001) upp. Han ser begreppet inte

enbart i sin singularform utan som han kallar för multiple literacies. I denna betydelse kan man

inte knyta en litteracitet till en kultur. Han lägger fram begreppet i meningen med att man för

det mesta associerar en litteracitet med en kultur. Istället menar han att det finns flera

litteraciteter precis som det finns flera kulturer. Han hänvisar även till de olika litteraciteterna

inom kulturer och områden som visuell litteracitet, computer litteracitet, emotionell litteracitet

osv.

10

3. Material och metod

3.1 Val av metod

Min avsikt med denna studie är att genom kvalitativa och kvantitativa metoder undersöka hur

tvåspråkiga gymnasielever uppfattar sin litteracitet och i vilka domäner olika litteracitet och

deras praktiker och händelser sker.

I mitt metodval sökte jag efter ett tillvägagångssätt som möjliggör att få en så tydlig bild som

möjligt av den tvåspråkige gymnasieelevens litteracitet. Mitt val föll på att göra en fallstudie.

Den lämpar sig för att kunna hantera empiriskt material som jag kan få från exempelvis

djupintervju med semistrukturerade frågor eller enkät med olika svarsalternativ som kan

sammanställas kvantitativt. Två gymnasieelever som dagligen talar två eller flera språk

intervjuades.

Mitt mål var att få informanter som kommer från samma språkgrupp (t.ex. latinska språk) och

med liknande social bakgrund, samma åldersgrupp och skolform. Frågorna skulle ge

information om modersmål, skolgång samt en allmän språkbild. De kompletterades med

enkäten med frågor om emotionell närvaro av språken. För att nå syftet och svar på min

frågeställning anses självuppskattningen som lämplig metod för en helhetsbild av elevens

litteracitet. I många undersökningar framhålls för det mesta lärarnas uppfattningar om elevers

kunskaper. Jag hade bestämt mig för att utgå från informanternas perspektiv för att få en

annan inblick i vilka domäner litteraciteten äger rum och hur de uppskattar sina kunskaper

inom områdena grammatik, ordkunskap, vardagsspråk och formellt språk. Denna tysta

kunskap ansåg jag vara viktig att lyfta fram.

I den kvalitativa forskningen är fallstudien ett sätt att undersöka ett fenomen i sin realistiska

miljö eller sin kontext. Enligt Backman (2009) kan en fallstudie vara beskrivande, förklarande

eller undersökande. Fallstudier är särskilt lämpliga när man vill fokusera på en viss situation,

händelse, företeelse eller person (Merriam, 1994). I en explorativ undersökning ville jag

samla så mycket data som möjligt för att kunna få en allsidig bild. Metodtriangulering

kombinerar olikartade metoder som intervjuer och observationer för att utnyttja alla fördelar

med metoderna (Merriam, 1994). Studien bygger på det empiriska materialet från två

tvåspråkiga personer.

3.2 Urval

För min studie kontaktade jag verksamma lärare i svenska och svenska som andraspråk på

olika gymnasieskolor för att få hjälp med personer som skulle kunna vara lämpliga för

undersökningen. En partikularistisk fallstudie, det vill säga att fokusera på en viss företeelse,

ansåg jag vara passande speciellt med tanke på att jag ville ta reda på mer om praktiska

frågor, situationer eller svårigheter som uppstår i elevens vardag. Enligt Merriam (1994) finns

det olika urvalsstrategier som kan användas innan undersökningen har startat. Detta urval

kommer att utvecklas som en egenskapsprofil. I enlighet med Kullberg (2004) ansågs att man

11

inte bara ska ta ett urvalsbeslut om vilka som ska vara med i undersökningsgruppen, utan

beslut ska också fattas om var den ska göras, hur och när, vad som ska frågas och så vidare.

Mitt val av informanter berodde delvis på rekommendationer från lärare, samt på kännedom

om deras språkliga bakgrund och den rätta miljön dvs. att de går på en gymnasieskola. Med

hjälp av de ansvariga lärarna valdes sedan ”lämpliga” individer. Detta typfallsurval ska

möjliggöra en så noggrann beskrivning som möjligt. (Merriam, 1994) Som informanter ville

jag gärna observera och intervjua elever som representerar tvåspråkigheten. Dessa elever

skulle dels ha och dels inte ha svenska som andraspråksundervisning för att se om det

eventuellt kan finnas en skillnad i hur de uppfattar sin litteracitet och hur de använder den.

3.3 Datainsamlingsmetoder

Kontakten - innan studien kunde börja - skedde i form av besök på skolorna där jag

presenterade mina planerade studier och önskan om deras medverkande. För att kunna relatera

teorin med verkligheten består den empiriska delen av en enkät, djupintervjuer och

observationer. Med hjälp av undersökningens material vill jag belysa tvåspråkiga

gymnasieelevers litteracitet. För att få veta hur eleverna upplever sin litteracitet utgår jag från

elevernas perspektiv. Materialet ger underlag för att illustrera dels att litteracitet har en

historia, att den är del av vår identitet samt att litteracitet är situerat som Barton (2007)

beskriver. I den etnografiska studien presenteras de olika insamlingsmetoderna och de

personer som har medverkat i fallstudien.

3.4 Etiska aspekter

Jag har tagit hänsyn till etiska aspekter i min studie där jag utgått från Vetenskapsrådets

Forskningsetiska principer inom den humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningen (2002).

Mina intervjupartner har underrättats om syftet med intervjun och enkäten, min studie i helhet

och att jag bearbetar informationen konfidentiellt. Alla förekommande namn i intervjun etc.

har fingerats av forskningsetiska skäl. Mina intervjupartner fick även ett informationsbrev

(bilaga A) där jag skrev att allt material endast kommer att användas för min studie och att det

var frivilligt att delta.

3.5 Intervju

Inför de två intervjuerna sammanställde jag frågor för att få veta mera om informanternas

biografiska data och deras kulturella respektive emotionella preferenser till språket.

Djupintervjun med ett fastställt intervjuschema består av olika delar:

o Informanternas biografiska data (ålder, nationalitet/er, skolbakgrund, antal år i

Sverige)

o Kulturell/emotionell preferens (t.ex. Vad anger du spontant som ditt modersmål?)

o Erfarenhet i skolan, t.ex. minnen angående tvåspråkighet

o Språkbiografi, dvs. hur man har lärt sig språken

12

Samtliga intervjuer ägde rum på informanternas skolor. Före intervjuerna fick informanterna

själva välja i vilket rum vi skulle befinna oss i för att de skulle känna sig bekväma med miljön

(Stukát, 2005). Vid ett tillfälle befann sig informantens lärare i rummet för att säkerställa att

informanten förstod allt. De strukturerade intervjuerna tog olika lång tid beroende på hur

engagerad informanten var i att berätta om sin bakgrund och hur ofta jag använde följdfrågor.

Johansson & Svedner (2006) menar att i den strukturerade intervjun är frågorna bestämda i

förväg där svaren är öppna även om det kan förekomma frågor med fasta svarsalternativ.

Följdfrågor är enligt Johansson & Svedner (2006) en bra metod för att förtydliga eller

utvecklar sina svar. Intervjuerna spelades in eftersom det var enklare för mig att efter

transkribering kunna analysera och återkoppla till samtalet.

3.6 Enkät

Ett annat sätt för att få en bredare bild av informanterna litteracitet var att genomföra en enkät.

Enkäten ska komplettera informationen och bidrar så till en utförligare bild. Med enkäten har

studien även fått en kvalitativ inriktning. Innan jag gjorde enkäten funderade jag noga på

vilka frågor som skulle passa syftet och bestämde mig för att båda använda sakfrågor som

behandlar praktiska förhållanden men även attitydfrågor som visade mig hur informanterna

ser på sin litteracitet i vardagen. Enligt Trost (2001) är det viktigt att komma ihåg att det är

den svarandes bedömning som gäller. Han anser även att fakta alltid är den enskildes

uppfattning av eller varseblivning av hur det förhåller sig. Samtliga frågor utformas så att det

fanns fasta svarsalternativ att välja mellan. Med hjälp av svaren ville jag få

bakgrundsinformation angående de tvåspråkiga elevernas olika språk, deras personliga

användning av språk inom de olika domänerna och i vilka kontexter de använder språken.

Dessa frågor rörde användning av språket i hemmet och föräldrarna och vilka andra sätt de

kommunicerar på, dokumenterar eller organiserar sin vardag. Nackdelen med enkäten var att

en sammanställning med endast två personer skulle kunna anses som för lite empiriskt

material.

3.7 Självuppskattning

I enlighet med Kullberg (2004) anser jag att omvärldsbilderna är olika beroende på vem som

ger dem. Att utgå från elevers skilda sätt att lära, behov, intressen och tidigare kunskaper kan

etnografin ge läraren ett redskap att hjälpa andra att lära sig. Självuppskattningen har jag

hämtad från referensramen för europeiska språk3 som lanserades 2005 och är ett verktyg som

bidrar till att eleven blir medveten om sin inlärning och språkutveckling. Det är dock endast

en bråkdel av bedömningsalternativen som finns i enkäten.

3.8 Observation

Att undersöka informanternas dagliga litteracitet kändes som en viktig del för att få en

helhetsbild men det var svårt att genomföra. Barton (2007) menar att man kan undersöka

3 Council of Europe common reference levels http://www.fba.uu.se/portfolio/Sprakbiografi.pdf

13

litteracitet genom att använda olika metoder. Datainsamling kan omfatta vissa eller samtliga

av följande metoder: observation av litteracitetshändelser, dokumentation, ljudinspelning,

fotografering, formella och informella intervjuer, insamling av texter och artefakter som

skapas inom olika domäner. Att ”skugga” en elev i gymnasieskolan anser jag vara en uppgift

som behöver utföras över en längre tidsperiod. Vad elever gör under en dag med sin läsning

och skrivning ur tvåspråkighetsaspekt var ändå värt att inkludera i undersökningen. Jag

bestämde mig därför för att låta informanterna observera sig själva och skriva ned och

fotografera det de läser och skriver under en dag. Följande punkter skulle ingå i

observationen:

VAD - innehåll och medium

NÄR - tid och hur länge

VAR - plats eller rum

VARFÖR - anledning

HUR - på vilket språk

HUR - elektroniskt eller pappersbaserat

Bartons (2007) metod ansågs lämplig för syftet och de utgångspunkter som fanns. Att

dokumentera vad elever skriver och läser under en dag och inom vilka domäner finns även i

form av artefakter dvs. fotografier. Även Ivanič (2009) anser att aktiviteter som visar olika

dimensioner och mångfalden i den dagliga litteraciteten kan dokumenteras. Kommunikation,

att organisera, dokumentera eller ta reda på saker tar Ivanič (2009) som utgångspunkt för

observation när hon studerade litteracitetspraktiker på en högskola i Storbritannien.

3.9 Undersökningens tillförlitlighet

Undersökningens syfte var att i första hand få en inblick hur tvåspråkiga gymnasieelevers

litteracitet ser ut i vardagen, dvs. i hemmet och på fritiden men även i skolan. Att samla

information med hjälp av intervju kräver en noggrann planering av frågor och mycket övning.

I de enskilda intervjuerna valdes representanter som skulle kunna representera tvåspråkiga

gymnasieelever litteracitet. För att få en så tydlig bild som möjligt anser Patel och Davidsson

(2006) att man kan använda en s.k. triangulering. Olika datainsamlingsmetoder tillämpas som

personer, platser eller andra datakällor i form av observation eller enkät kan ge. Det ger

forskaren möjlighet att studera fenomen i olika sammanhang och det ger en fylligare bild.

Enligt Stukát (2005) beror undersökningens kvalitet mycket på hur tillförlitlig

datainsamlingen är och enligt vilka aspekter man väljer informanterna. Fallstudien som jag

hade bestämt mig för kan i min mening ge en fördjupad bild av verkligheten vilket är

intressant då den senare kan jämföras med liknande fallstudier med samma syfte.

Trovärdigheten försökte jag öka genom att spela in alla intervjuer med de representativa

informanterna. Jag ställde även följdfrågor för att försäkra mig om att jag uppfattade

respondenternas svar rätt. För att kontrollera reliabiliteten fick informanterna observera sina

litteracitet under en dag. Validiteten i undersökningen anser jag som relativt hög med tanke på

att observationen som formulerades delvis i form av loggbok överensstämde ganska bra med

svaren som jag fick vid intervjun.

14

Fallstudien som jag genomförde kan inte generaliseras då underlaget är begränsat till två

individer med olika förutsättningar och bakgrund men kanske kan andra göra jämförelser med

sina elever. Trots att min avsikt var att få en så homogen grupp som möjligt beträffande

ålder, språkgrupp och skolbakgrund fanns det ändå skillnader i form av antal år i Sverige och

målspråkets nivå.

4. Resultat Nedan presenteras resultat av intervjuerna (bilaga B), självuppskattningen (bilaga C), enkäten

(bilaga D) samt observationen (bilaga E). Intervjusvaren är skrivna som en löpande text

baserat på svaren som informanterna har gett mig.

4.1 Intervju med Carlos

Carlos är nitton år och går på det samhällsvetliga programmet på en Gymnasieskolan i en stad

i Mellansverige. Hans föräldrar som båda har chilenskt ursprung kom till Sverige på åttiotalet.

Carlos är född i Sverige och pratar spanska ”med chilenskt dialekt” med sina föräldrar. Han

har en yngre syster med vilken han för det mesta talar svenska. ”Men lite spanska, då och

då”. På frågan hur han använder språken på fritiden med sina vänner svarar han att bara en

del av dem är spansktalande.

”Man kanske dras till varandra. Man känner ändå igen varandras historia.

Därmed vara delad av två olika kulturer”.

Minnen från skolan beträffande sin tvåspråkighet anser han att när det gäller matematik så har

han mycket lättare att förstå matematik på spanska.

”Pappa är jättebra på matte. Han har hjälpt mig en massa och det påverkar

mitt matematiska tänkande. På svenska kan det vara svårt att veta vad vissa

saker heter och så….”.

Pappans nationalitet är chilensk och Carlos talar mestadels spanska med honom. Inom sitt

program på gymnasieskolan läser Carlos bland annat politisk historia. Han anser att det ibland

uppstår problem att läsa vissa saker inom skolans domän.

”Äh (.) då är det svenska som gäller. // inte språket (1) det har inte varit

problem (.) inte nu i alla fall. Förut hade jag svårt att läsa kriterier och så (.) så

jag förstod de inte (.) vad det säger (1) alltså betygskriterier. Men däremot (.)

har jag = har en utländsk bakgrund // har det varit en fördel när det gäller

historia och samhällskunskap. Och så (2) för äh till exempel äh nu när vi har

15

politiskt historia äh och min lärare berättade om äh olika filosofer och deras

tankar och idéer”. 4

På frågan hur hans uppväxt som tvåspråkig såg ut berättar Carlos att han efter att vara statslös

som exilchilenare kom tillbaka till Sverige som åttaåring.

Ähm, (1) jag var statslös i några år. För (1) han hade för sig att exilchilener

inte skulle få medborgarskap (1) och det gällde fram till (.) strax till diktaturen

försvann. Men (2) jag äh minns inte kriterierna när man skulle få

medborgarskap. Men vi bodde där ett år. Min mamma var chilenska och det var

(3) lite struligt på det planet.

På lågstadiet i Sverige försökte han prata svenska och ansträngde sig men var de andra barnen

enligt honom ”taskiga” för hans uttal ”inte var det bästa” . Vid den tidpunkten började han

bojkotta svenska i nästan två år. Spanska var det första språket han lärde sig både tala och

skriva medan han lärde sig svenska på svenska två kursen för ”invandrarkidsen”.

Han lärde sig svenska så pass bra för han bodde i Sverige och dagligen exponerades för

språket. Hans personliga användning av språk intresserade mig och han berättar att han både

tänker och svär på spanska.

Äh. (3) båda (.) fast det låter värre på spanska. Orden känns mer laddade då.

Handlar det om skolans kontext talar han svenska med sina lärare och klasskamrater. På vilket

språk han drömmer är han lite osäker på för han anser att det beror på drömmen och vilken

person den handlar om. Intervjun fortsatte med frågan om det finns problem i hans liv som

orsakas av tvåspråkigheten. Carlos bekräftade det delvis.

Ja, fast inte tvåspråkigheten i sig snarare den kulturella biten. Att man känner

sig splittrad mellan två kulturer. Känner nån form av samhörighet (2). Det kan

kännas lite ensamt ibland.

Jag undrade om han letar efter sina rötter i exempelvis spanska eller chilenska författare.

Carlos läser inte så mycket romaner på spanska men däremot gillar han poesi på spanska. Han

tycker väldigt mycket om den chilenske författaren Pablo Neruda som fick nobelpriset 1971.

4.2 Intervju med Maria

Maria kom från Brasilien till Sverige för nästan tre år sedan. Hon är tjugo år och går sista året

på IB programmet5 på gymnasieskolan. Hon är född och uppvuxen i Brasilien och har gått

nästan femton år på en brasiliansk skola. När hon tillsammans med sin mamma kom till

Sverige ville hon lära sig svenska så fort som möjligt. Om familjens bakgrund fick jag veta att

4 Symbolförklaring i transkriptionen:, (.) kort paus (1),(2) ungefär längd på pausen. // utelämnad ord

5 International Baccalaureate (IB) är ett internationellt erkänt gymnasieprogram som ger tillträde till högskolestudier i mer än 100

länder

16

hennes mor har gått på gymnasiet i Brasilien för att senare studera på konsthögskolan. Här i

Sverige jobbar hon nu på förskolan och volontär i olika skolor. Pappan som aldrig har bott i

Sverige har börjat studier inom matematik men inte fullföljd studierna. Nu jobbar han enligt

Maria ”med allt möjligt bland annat redovisning och försäljning”. Hemma talar hon

uteslutande portugisiska men i skolan är det både svenska och engelska. Erfarenheten och

minnen från skolan angående sin tvåspråkighet beskriver hon med orden:

Jag har minnen från äh Brasilien från att lära lite ord i portugisiska när vi läste

texter och poem (.) poesi. Men inte, ähm språk som helhet bara (.) Lite saker då

och då. Och svenska då kommer jag ihåg försöka lära mig för fullt. För (.) jag,

jag har läst från början från en, två, tre. DET kommer jag ihåg. Hela processen

men inte portugisiska. >skratt<

När jag frågar henne om minnen angående hennes tvåspråkighet som hon har från skolan i

Sverige svarar hon:

Jag pratar inte mycket portugisiska här för det finns äh bara en tjej äh som

pratar portugisiska. Jag pratar inte portugisiska med henne. Jag känner äh inte

(2) att det är rätt i äh att det finns övre som inte förstår portugisiska. Jag pratar

portugisiska bara när min mamma ringer och jag pratar i telefon (.) När jag

pratar med någon så försöker jag prata på svenska eller på engelska.

Maria kommer inte riktigt ihåg hur hon lärde sig portugisiska men däremot allt beträffande

svenska. Hon berättar att hon studerade svenska mycket intensivt i skolan och hemma för hon

ville lära sig många nya ord, grammatiken, regler och allt som tillhör svenskan. På frågan om

vilket språk hon tänker på vid vilka tillfällen svarar hon att hon tänker på svenska i skolan och

även på fritiden där hon träffar många svenska ungdomar. Men när hon talar engelska med

någon så tänker hon på engelska. Även i skolan när hon talar med sina lärare sker samma sak

nämligen att det beror på lärarens språk. Språken kan variera med tanke på IB programmet

hon går på. Maria fick fundera lite grann på frågan på vilket språk hon drömmer.

>skratt< mmm svenska just inatt. Men (2) alla tror jag. Jag kommer ihåg att jag

drömmer på engelska, jag kommer ihåg att jag drömmer på portugisiska. Mm,

ja (.) >skratt< Vem drömmer jag om? Drömmer jag om min mamma drömmer

jag på portugisiska för jag pratar portugisiska med henne. Men mmmm

drömmer jag om kompisar som jag pratar engelska med så drömmer jag på

engelska. Och är det en svensk person så drömmer jag på svenska // Det är lite

konstigt // > skratt<

Svär gör hon på portugisiska men räknar gör hon på engelska eller portugisiska. Hon ansåg att

hon hade några problem i sitt liv som orsakas av tvåspråkigheten.

Mmm för jag måste hjälpa min mamma jättemycket. Hon kan inte så mycket

svenska. Och jag översätter jätte, jättemycket när hon måste prata med nån som

kan bara svenska som förstår engelska. Och äääh (2) men inte så mycket i

skolan tror jag. Det är lättare att kunna fler språk. Att vara flerspråkig i skolan.

17

4.3 Enkät

Syftet med enkäten (bilaga D) är att få en bild av informanternas språkanvändning inom de

olika kontexterna i hemmet, på fritiden och på skolan. Frågorna som skulle besvaras var bl.a.

1. Om föräldrar hjälper med hemuppgifterna

2. Om föräldrarna kontrollera stavningen

3. Om informanterna använder ordlista

4. På vilket sätt de skriver på fritiden

5. Den emotionella närvaron av språken

4.3.1 Carlos

Svaren som Carlos anger som sin vardagslitteracitet kan sammanfattningsvis beskrivas på

följande sätt: Föräldrarna hjälper honom ibland med hemuppgifterna och rättar honom även

när han talar spanska. Detta gäller även det han skriver på spanska. Däremot kontrollerar de

sällan eller aldrig det han skriver på svenska. Trots det använder han sällan eller aldrig en

ordlista. På frågorna hur och vad han skriver och läser på fritiden svarar han att SMS, chatt,

blogg och små meddelanden skriver han både på svenska och på spanska. Sin privata blogg

skriver han däremot endast på spanska.

Skriva/Läsa Svenska Spanska

SMS X

E-post

Chat X

Dagbok

Blogg X X

Små meddelanden X

Figur 3

Figur 4

Carlos läser skolans läroböcker och faktaböcker enbart på svenska. ”Skollitteracitet” kan

enligt Barton (2007) ses som en separat form från andra kulturella händelser och praktiker

som att läsa tidningar, bloggar och e-post mm. Carlos kollar den chilenska nyhetskanalen men

säger att det mesta blir det på spanska eftersom han anser de som seriösare.

I den andra delen av enkäten ville jag veta om den emotionella närvaron av språket där Carlos

anger både svenska och spanska som modersmål. Han anser det vara viktigt att han fick lära

sig båda språken. För framtiden är det betydelsefullt att kunna språken som han tycker väldigt

mycket om och som båda är lika angelägna för honom. Ett problem ser han dock i att två

språk är lika med två kulturer men i framtiden vill han tala spanska med sina barn. På frågan

om på vilket språk han helst talar om pengar, ångest, förhoppningar, religion, kärlek och

vänskap anger han bara religionen som han vill tala både på spanska och på svenska.

4.3.2 Maria

Marias svar i enkäten (bilaga D) ger en annorlunda bild av hur hon hanterar de olika språken

på fritiden, i hemmet och i skolan. Hon får exempelvis aldrig hjälp av sina föräldrar med

hemuppgifterna men blir uppmanad att tala vårdad portugisiska. Hon angav i intervjun att

Tidningar/Internet/mobil/ TV Svenska Spanska Chilenska

MSN

Sociala medier (Facebook, Twitter) X X

Andras bloggar X X

e-post

Information och fakta till skolarbete X

Textremsa på TV/DVD X

Text TV X X

18

mamman endast behärskar lite svenska och av denna anledning inte kan hjälpa Maria med

stavningen. När hon skriver på svenska är hon tvungen att oftast använda en ordlista. Barton

(2007) anser att institutionen skola kan ses som en separerad form från andra kulturella

händelser och praktiker. Skolan som domän har olika ämnen, aktiviteter och olika böcker som

är skrivna och valda av lärare. Praktiker i skolan skiljer sig även genom sättet att skriva t.ex.

anteckningar och läsning och skrivning ses som en del av utbildningen.

Maria talar om att hon brukar läsa olika genrer på fritiden bland annat romaner, faktaböcker

fotoböcker och liknande. I dags- och kvällstidningar läser hon nyheter, utrikes, inrikes, sport,

politik och även serier. Spontant anger hon portugisiska som sitt modersmål och anser det

som mycket viktigt att lära sig portugisiska. Att kunna tala portugisiska är väldigt viktigt för

henne och även är betydelsefult för framtiden. Att tala två språk och därmed ha två kulturer

orsakar inga problem för henne men hon vet inte än vilket språk hon kommer att tala med sina

framtida barn. På grund av att hon läser IB programmet anger hon engelska som språket hon

har enklare för i skolan men på tal om pengar, ångest, förhoppningar, religion, kärlek och

vänskap är alla språk inblandade. Hennes skriv- och läsvanor ser ut som följande:

Figur 6

Figur 5

Hon använder sociala medierna på svenska, portugisiska och engelska ganska flitigt när hon

läser tidningar, bloggar och skriver e-post eller hämta information för skolans arbete.

Även när hon läser och skriver SMS, e-post, små meddelanden sker det både på svenska och

portugisiska.

4.4 Självuppskattning

Min avsikt med självuppskattningsfrågorna (bilaga C) var att få upplysning om hur

informanterna själva såg på sin tvåspråkighet. Frågorna var indelade i hur kunskaperna i

grammatik, ordkunskap, vardagsspråk och formellt språk ser ut. En skala från ett till tre för

respektive språk skulle underlätta att fylla i svaren som visade sig inte vara så enkelt och de

fick förtydligas ytterligare under studiens gång. Första frågan om hur nöjda de var med sin

tvåspråkighet besvarade båda med mycket nöjd. Några av svaren i självuppskattningen

förtydligas i diagram på nästa sida.6

6 Ett ytterligare diagram finns som bilaga F

Tidningar/Internet/

mobil/ TV

Svenska portugisiska engelska

MSN x

Sociala medier (Facebook,

Twitter)

x X x

Andras bloggar x X

e-post x X x

Information och fakta till

skolarbete

x

Textremsa på TV/DVD x X

Text TV X

Skriva/Läsa Svenska Portugisiska

SMS X X

E-post X X

Chat X X

Dagbok

Blogg X

Små meddelanden X X

19

Fråga 2: På vilket språk känner du dig säkrare?

Diagram 1

Diagram 2

De följande frågorna kring självuppskattningen är hämtade från Council of Europe common

reference level (2005). Carlos anser sig kunna sammanställa information och argument från

olika källor. Han kan läsa och förstå texter för att finna information som han behöver för att

utföra en uppgift. Att kunna skriva så väl att språket endast behöver granskas om det gäller en

viktig text ligger inom hans kunskapsområde. Att kunna tolka alla slag av skrivet språk, även

abstrakt med komplex struktur utgör inga problem. Det händer ibland att han inte kommer på

ett ord på spanska eller på svenska. Maria kan klart och i detalj beskriva komplicerade ämnen,

snabbt ta sig genom långa och komplicerade texter och lokalisera relevanta detaljer. Hon kan

vanligtvis skriva utan hjälp av lexikon och söker igenom en lång eller flera korta texter för att

finna information som hon behöver för att utföra en uppgift. Det gäller även för henne att hon

ibland inte kommer på ett ord på svenska eller portugisiska. Skillnaden mellan Maria, som

läser svenska som andraspråk och Carlos, som läser svenska, är att Maria kommer i kontakt

med helt andra texttyper än Carlos. Han läser mer skönlitterära texter under svensklektionerna

istället och får dels andra genrer och andra skrivuppgifter som kan vara mer krävande. Ett

samband kan ses gällande deras säkerhet inom vardagsspråket som sker på fritiden och i

hemmet.

0 2 4 6 8

Säkerhet

ordkunskap

vardagsspråk

formellt språk

Maria svenska Maria portugisiska

0 1 2 3 4 5 6

Säkerhet

Ordkunskap

Vardagsspråk

Formellt språk

Carlos svenska Carlos spanska

20

4.5 Observation

Syftet med observationen (bilaga E) som förblev mera som en loggbok (se punkt 3.8) var att

få reda på vilka typ av texter informanterna skriver och läser under vardagen. Vad är

meningen, innehåll och på vilket språk skrivs eller läses texter etc. under dagen.

Tabell 2: Tabellens rubriker översattes av mig efter: Dimensions of diversity in everyday literacy practices. Ivanič mfl.

(2009:29)

Exempel delas in i kommunikation i form av mobil, MSN7, personliga mejl, brev till familj

och vänner. Texterna är ofta kortare och snabbare. De koordinerar sina privatliv och

organiserar aktiviteter. Allt kring deras intressen som att läsa instruktioner, organisera tid,

lektioner, idrott etc. Dokumenterar i form av dagböcker, loggböcker eller tar reda på saker

som t.ex. när matchen spelas, när mentorssamtalet är osv. Både Carlos och Maria har varit

mycket noga med att skriva ned allting och de skrev till och med klockslag eller

kommentarer.

7 Med MSN kan man skriva e-post och chatta.

Användning av

läsning och

skrivning

Domäner i vardagslivet

familj fritid Skola Vänner samhälle Kommunikation

Jag pratar spanska

med mamma och hon

är hemma och jag är

stressad så blir der en

blandning.

De få gånger jag

talar spanska i

skolan är när jag och

min syster vill

kommentera något.

Jag pratar nästan

uteslutande svenska

på skolan.

Läsa reklam

på bussen och

tåget på

svenska

Organisera och få

saker gjort

Läsa tvättanvisning

på svenska

e-post på svenska

Dokumentera

När jag pluggar är

allting på svenska.

Bloggar på

min privata

blog och

pendlar mellan

svenska och

spanska.

Ta reda på saker

Ta del

Läser text TV och om

jag hinner kollar jag

på nyheter i spanska

kanalen.

Kolla den chilenska

kanalen men den

blir mest den

spanska eftersom

de har seriösare och

bättre program.

Ibland när jag är

ensam läser jag

spanska och

chilenska tidningar

på internet.

Busstider på SLs webbsida

Svenska

Svensk text på

mjölkpaketet, på deodorantflaskan och

menyn på ”Burger

King”

Läsa schemat på

svenska.

Lärandet

När jag läser en

roman är den på

svenska. Kurslitteraturen är

på svenska.

Läxa på svenska och

engelska.

Lektion SVA

Nöje

5 SMS på

portugisiska

Lyssnar på musik på

svenska eller

engelska.

Just nu läser jag

dikter på spanska

av Pablo Neruda.

Svensk Film med

undertitel på

engelska

4 SMS på

svenska

. 4 SMS på

engelska

21

I tabell 28 kan man se hur Marias och Carlos läsaktiviteter fördelas på olika domäner och

hanteras på olika språk. Jag har valt att skriva Marias aktivitet i kursivstil för att se skillnaden

Fler exempel på litteracitet (bilderna 1 + 2 samt bilaga H) har Maria och Carlos tagit kort på.

De olika domäner och praktiker i Carlos och Marias vardag visar vilka händelser som

dagligen finns i deras liv. Dessa dokument kommer från bl.a. domänen skolan där det både

organiseras, dokumenteras och informeras. Marias skrivna

dokument domineras av engelskan. De moderna

teknologierna blir mer och mer genomgripande i det

dagliga livet där läraren skickar meddelande via e-post

eller SMS.

Andra domäner som fritid och hemmet ses i Marias och

Carlos praktik att läsa en blogg, poesi, nyheter på en

online-tidning eller vad filmen handlar om (bilaga H). I de

litterära händelser och praktiker som hon har under dagen

kombineras med att läsa och skriva i mer än bara en text.

Här kan vi se att de läser både på svenska, spanska och

engelska beroende på vilken information de söker.

Bild 1: Schema för skolarbete och läxor (engelska).

Bild 2: Information från läraren (svenska)

22

4.6 Sammanfattning

Ett viktigt mål med undersökningen var att se kopplingar mellan litteracitet i form av praktik

och händelser i elevernas vardag. De olika metoderna i form av intervju, enkät och

självuppskattning visar på de olika domäner som är aktuella för informanterna. Vardagen

består av domäner som skolan, hemmet och fritiden. Det blir tydligt att eleverna utnyttjar sin

tvåspråkiga litteracitet och att både olika domäner, praktiker och händelser påverkar språkval.

Tydligt är att svenska dominerar i skolans domän medan spanska och portugisiska på fritiden

och i hemmet.

Orsaken skulle kunna interpreteras som att de sociala identiteterna och den kulturella

bakgrunden tydligt påverkar deras litteracitet. Det dokumenteras av olika läs- och

skrivanvändning samt deras egen uppfattning om sina läs- och skrivvanor. Slutligen får vi en

inblick i på vilket sätt de använder både traditionella och moderna resurser för att genomföra

dessa aktiviteter samtidigt som de upprätthåller sina olika identiteter.

5. Analys och diskussion

I detta kapitel diskuteras de resultat som undersökningen visar på och hur dessa kan tolkas.

Vidare kommer jag att sammanfatta undersökningen, med ett försök att besvara

frågeställningarna:

- hur uppfattar tvåspråkiga elever sin egen litteracitet,

- hur använder de olika språk i olika domäner,

- hur samspelar olika typer av litteracitet.

Med koppling till studiens syfte hur tvåspråkiga gymnasielevers litteracitet ser ut, i vilka

sammanhang de läser och skriver på modersmålet och/eller på andraspråk kommer jag att

försöka få svar på dessa frågor. Utifrån elevens perspektiv undersöktes hur de uppfattar sin

tvåspråkighet och i vilka sammanhang de använder olika typer av litteracitet. Med tanke på

deras olika bakgrunder och sociala liv sökte jag mönster enligt Bartons (2007) begrepp kring

litteracitet samt vilken form av tvåspråkighet enligt Skutnabb- Kangas (1981) informanterna

har. Kunskaper kring dessa personer baseras på enkäten, självuppskattningen, observationen

dvs. loggboken samt elevintervjuerna. Eftersom min fallstudie inte kan generaliseras kommer

jag att beskriva de olika personernas tvåspråkighet och litteracitet med anknytning till tidigare

nämnda teorier och deras olika bakgrund.

5.1 Den individuella tvåspråkigheten

Två tvåspråkiga gymnasieelever har studerats utifrån olika aspekter som beskrivs i avsnitt

fyra. Skutnabb-Kangas (1981) delar den individuella tvåspråkigheten in i kunskaper,

kompetens, funktion och attityd.

23

Angående Carlos tvåspråkighet kan jag konstatera att hans individuella tvåspråkighet

uppfyller kriterierna kompetens enligt Skutnabb-Kangas (1981) därför att han inte lärt sig två

språk i familjen men ända behärskar två språk lika bra. Han använder dessa språk parallellt

som kommunikationsmedel och skulle uppfylla kriterierna för ursprung enligt Skutnabb-

Kangas (ibid.) Han kodväxlar dagligen mellan dessa språk. Det sker i hemmet, i skolan och på

fritiden. Han kodväxlar även mellan olika personer inom familjen och när han läser eller

skriver i olika domäner. Enligt Hyltenstam & Stroud (1991) måste en talare ha god

behärskning av båda språken för att kunna växla inne i meningar. Man kan se i

självuppskattningen att han anser sig behärska både svenska och spanska fullständigt och kan

även producera fullständiga meningsfulla yttranden samt har kontroll på den grammatiska

strukturen. Även kriterier som att kunna tolka alla slag av skrivet språk, även abstrakt med

komplex struktur utgör inga problem. Det händer ibland att han inte kommer på ett ord på

spanska eller svenska. Även i intervjun anger han att han uppfattar språken som lika viktiga

för framtiden.

Carlos relaterar innehållet av en text eller undervisningen i historia (se intervjun) till sina egna

erfarenheter och tidigare kunskaper från tiden i Chile. Hans intresse för chilensk litteratur

bidrar till att utveckla kritiskt litteracitet och utvecklar god studiemässig förmåga. Jag anser

att interaktionen mellan historieläraren, föräldern som hjälper med mattematik och även

poesin bidrar till maximalt kognitiv engagemang (Cummins, 2001; se figur 1).

Marias tvåspråkighet kan enligt Skutnabb-Kangas (1981) kriterier för individuell

tvåspråkighet betraktas med kännetecken funktion dvs. att hon kan använda språken i de flesta

situationer och attityd att hon identifierar sig själv med två språk och två kulturer. Hennes

korta tid i Sverige är en annan anledning till att den skiljer sig från Carlos. Hon använder inte

bara svenska och portugisiska dagligen utan även engelska. På grund av att hon läser IB

programmet9 utsätts hon på så sätt för ett ytterligare språk och ska hantera texter på tre olika

språk inom olika domäner. Angående säkerheten inom formellt- och vardagsspråk på svenska

och portugisiska (diagram 1) dominerar säkerheten på portugisiska enligt hennes egen

uppfattning. Även i korrektheten överväger portugisiska på alla områden. Maria är mycket

intresserad av att lära sig svenska men trots att hon får undervisning i svenska som andraspråk

till skillnad till Carlos som deltar i undervisning i ämnet svenska går det enligt min

uppfattning inte att jämföra det Carlos kunskaper.

Kommunikationen i hemmet är för både Carlos och Maria på modersmålet.

5.2 Litteracitet

Min uppfattning kring litteracitet är att läs- och skrivaktiviteter har en plats, en tid, ett medium

och ett ändamål i praktiken.

9 International Baccalaureate (IB) är ett internationellt erkänt gymnasieprogram som ger tillträde till högskolestudier i mer än 100

länder

24

Genom min undersökning om informanternas vardagliga litteracitet fann jag en mängd

läsrelaterade praktiker och händelser inom olika domäner. Oftast är man omedveten om dessa

aktiviteter speciellt som lärare. Litteracitet är någonting som vi dagligen sysslar med.

Elever skriver i dagböcker, skapa hemsidor, läser tidsskrifter, romaner osv. Även att skriva

SMS, läser menyer eller datorns ikoner, bloggning etc. är bara några praktiker som jag

träffade på under denna korta undersökning. Vi delar in vår vardag i olika domäner det vill

säga platser där vi utövar litteracitet: hemma, i skolan, på universitetet, på fritiden osv. Varje

gång har vi en rad litteracitetshändelser som vi kan relatera till olika sociala praktiker som

exempelvis att skriva i den privata bloggen. Vilken inverkan har vår identitet på vårt ordval?

Vilka sammanhang finns det mellan litteracitet och identitet? Har Carlos historia och hans tid

i Chile med konsekvenser som att vara statslös under en kortare tid eller de stunderna med

pappan när de övade matematik påverkat hans litteracitet? Att Carlos har lättare för matematik

på spanska tyder på det sociala och individuella värdet av litteracitet. Det tydliggör enligt min

uppfattning att litteracitet är stark förknippad med vår identitet. Identitet anträffar han även i

poesi skriven av Pablo Neruda och får antagligen även en historia.

I den tidigare presenterade intervjun ingick även frågan hur informanterna har lärt sig läsa och

skriva och på vilket språk det skedde. Carlos och Maria har lärt sig spanska eller portugisiska

först och vi kan bara ana att det ägde rum på ett annorlunda sätt än i Sverige. Jag anser att den

individuella utvecklingen liksom de kulturella och sociala förändringarna i individens liv

påverkar litteracitet. I varje livshistoria från barndomen till idag finns det en rad

litteracitethändelser som påverkar vår egen litteracitet. Även om man tänker på de tekniska

förändringarna som har skett från att skriva med papper och penna till att skriva SMS på en

mobil. Informanterna skriver på olika tider, under olika förutsättningar och med olika syften.

Livets förutsättningar förändras och även i Carlos och Marias fall kommer det att finnas nya

utmaningar. Litteracitet som en social aktivitet är inbäddad i informanternas vardagsliv.

Praktiken kan delas in i de situationer där informanterna dels läser och skriver på egen hand

när de skriver SMS, använder sociala medier eller läser bussens tidtabell. De ska ta reda på

saker som är viktiga för deras dagliga aktiviteter som att läsa tvättanvisningen eller organisera

sina studier som en del av livet. Dessa aktiviteter pågår hela dagen och sker på olika språk.

Även resultaten från loggboken tyder på att litteraciteten sker på deras olika villkor. Genrer

eller texter som lästes var dels de traditionella medierna som romaner, tidskrifter, serier etc.

men även nya medier som internet, e-post, chatt, SMS och liknande. Vardagsmedier

förekommer i form av instruktioner, matsedeln eller busstabellen. Informanternas litteracitet

är situerat inom de olika domäner som skolan, hemmet och på fritiden.

En av frågorna var hur informanterna ser sin egen litteracitet, vilken till största delen

besvarades i självuppskattningen. Carlos uppskattar sina svenskkunskaper angående

grammatik, ordkunskap, vardagsspråk och det formella språket som mycket goda. Däremot

anser han sig vara mindre säker eller osäker på spanska angående dessa kunskaper. Marias

kunskaper inom portugisiska anser hon som mycket bra med undantag av ordkunskapen. De

svenska kunskaperna inom grammatik, ordkunskap, vardagsspråk och det formella språket

bedömer hon däremot som mindre bra. Även hur korrekt de anser sig talar svenska samt sitt

modersmål ser bilden ungefär lika ut med undantag av Carlos uppskattning om sina

25

grammatikkunskaper i både svenska och spanska. Maria anser att hennes grammatik och

ordkunskaper är bättre på portugisiska.

Undersökningen rör bara en liten del av vad tvåspråkighet och litteracitet kan innebära . Det

visades med informanternas sociodemografiska information som ålder, skolgång, föräldrarnas

inflytande och den sociokulturella kontexten som antal år i Sverige. Även habitus angående

läsvanor som del av vardagshandlingar inom domäner hemmet, fritiden och medier som

används har tagits upp. Självbild och självuppskattning var andra delar som bidrog till en bild

av hur tvåspråkiga gymnasieelevers litteracitet kan se ut. Det enligt min uppfattning

anmärkningsvärda resultatet av undersökningen är att både Maria och Carlos olika litteracitet

påverkas både av vad som sker i ett individuellt, historiskt och samhälleligt sammanhang. Den

ena har lärt sig svenska under en längre tid den andre en kortare tid och huvudsakligen i

skolans svenska som andraspråksundervisning.

Sammanfattningsvis tolkar jag intervjuernas, enkätens, självuppskattningens och observation

(loggboken) resultat på flera sätt i relation till frågorna

hur tvåspråkiga elever uppfattar sin egen litteracitet,

hur de använder olika språk i olika domäner,

hur de olika typerna av litteracitet samspelar

Informanterna valdes med avsikten att se en eventuell skillnad i att de läser svenska eller

svenska som andraspråk, med förhoppningen att se om det finns en skillnad i deras läs- och

skrivvanor. Överlag ses varken ett nämnvärt samband eller signifikant skillnad i litteraciten

pga. att Maria får svenska som andraspråksundervisning men inte Carlos. Jag anser att

resultaten visar på de olika dimensionerna av litteracitet. I mina ögon har individens dvs.

Carlos och Marias litteracitet en historia, är situerad och är uttryck för deras identitet. Bartons

(2007) syn på litteracitet ser jag bekräftad med den informationen jag har fått av både Maria

och Carlos. Exemplen som jag beskrev i tidigare resultatavsnitt visar hur litteracitet kan se ut

på olika språk; litteracitet kan vara olika från språk till språk, från kultur till kultur och från

individ till individ. Litteracitet kan vara inbäddad i vårt sociala liv och ha en historia. Jag

kunde under intervjuns gång se att språkanvändningen inom olika praktiker och domäner

bidrog det till en kognitiv utveckling dvs. medvetandet hur de hanterar sina språk i olika

sammanhang.

5.3 Framåtblickar

Det är inte bara Carlos och Maria som dagligen läser och skriver på olika språk och inom

olika domäner, med olika syften och av olika anledningar. Den dagliga tvåspråkiga

litteraciteten sker i form av texter i läroböcker, SMS, inköpslistor och många andra tillfällen

och i många andra kontexter. När jag började med studien var jag inte medveten om dess

omfattning. Förmodligen skulle resultatet av en sådan undersökning med andra förutsättningar

som exempelvis sociala förutsättningar, skolformer eller språkbakgrund ger en annan kanske

t.o.m. tydligare bild av litteracitet. Forskning inom litteracitet och tvåspråkighet är en del av

forskarskolan som finns på Centrum för tvåspråkighetsforskning (2011) under ledning av

26

Kenneth Hyltenstam som citerades i tidigare avsnitt om teori inom tvåspråkighet. Han anser

att kunskaper kring flerspråkighet, litteracitet och lärande är ett viktigt uppdrag som lärare och

lärarutbildare har i det mångkulturella samhället.

I enlighet med Barton (2007) anser jag att skolor och lärare i synnerhet svenska som

andraspråkslärare kan ta hänsyn till den ekologiska synvinkeln av litteracitet. Det finns en

mängd olika praktiker och händelser som unga människor befinner sig i. Läsning och

skrivning har i dagens skola en annan form än för bara några decennier sedan. Detta beror inte

enbart på dagens teknik med internet, mobiltelefoner och läsplattor utan antagligen även på

den ökade globaliseringen.

I dagens skolor finns det många nya former av litteracitet som har utvecklats på kort tid. Vi är

ganska vana vid mobiltelefoner och MSN och några har redan testat att ha bloggande i sin

undervisning för att göra, exempelvis, den klassiska skönlitteraturen intressantare. Men jag

vill påstå att det finns mycket mer som förekommer i ungdomarnas vardagslitteracitet. Det jag

undrar över är hur man kan hantera detta på bästa sätt i undervisningen? Tekniken och de nya

medierna är kanske ett framsteg men hur se det ut med de didaktiska och pedagogiska

resurserna? Forskning inom New Literacy Studies (Lankshear & Knobel, 2006) delar denna

uppfattning och anser att läskunnighet i praktiken varierar från ett sammanhang till ett annat

och från en kultur till en annan.

Mina tankar kring hur det kan se ut i framtiden resulterar i några frågor:

Hur kan man bygga på vardagslitteraciteten för att kunna utveckla en kritisk litteracitet

i skolundervisningen?

Hur kan ett samarbete mellan skolan och den dagliga läspraktiken genomföras? Kan

man ta lärdom av detta och kanske ändra på vilka texter eleverna läser, hur

läsförståelse och andra standardiserade tester ser ut?

Intressant vore även att göra en jämförande studie för att se hur litteraciteten hos

individer förändras med ålder och sociala sammanhang.

Hur kan vi dra nytta av elevens litteracitetsbakgrund i undervisningen svenska som

andraspråk för att kunna få utveckla kritisk och kulturell litteracitet?

Hur kan den kulturella och emotionella preferensen dvs. den personliga användningen

av språk påverkar elevens litteracitet?

27

Referenser

Axelsson, M. (2006). Litteracitetspraxis i förskolor med tvåspråkiga barn. I: Ord och

bild ger mening. Om literacy i förskola och skola. Svensklärarföreningens årsskrift

2006. Svensklärarserien 229. Natur & Kultur, Stockholm.

Backman, J. (2009). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur, Lund.

Bagga-Gupta, S. (2006). Från läs- och skrivkompetenser till literacy. I: Ord och bild

ger mening. Om literacy i förskola och skola. Svensklärarföreningens årsskrift 2006.

Svensklärarserien 229. Natur & Kultur, Stockholm.

Barton, D. (2007). Literacy. An introduction to the ecology of written language.

Blackwell Publishing. Malden, USA.

Centrum för tvåspråkighetsforskning. Stockholms Universitet. Hämtad den 30

november 2011, från http://www.biling.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=12898

Council of Europe common reference levels. Språkbiografi 2. Europeisk

språkportfolio 16+. Uppsala Universitet. Hämtad den 25 september 2011, från

http://www.fba.uu.se/portfolio/Sprakbiografi.pdf

Cummins, J. (2000). Andraspråksundervisning för skolframgång – en modell för

utveckling av skolans språkpolicy. I: Nauclér, K. (red.) Symposium 2000. Ett

andraspråksperspektiv på lärande. Nationellt Centrum för sfi och svenska som

andraspråk.

Franker, Q. (2004). Att utveckla litteracitet i vuxen ålder. I: Hyltenstam & Lindberg

(2004). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle.

Studentlitteratur, Lund.

Hyltenstam, K. & Stroud, C. (1991). Språkbyte och språkbevarande. Studentlitteratur,

Lund.

Ivanič, R., Edwards, R., Barton, D., Martin-Jones, M., Fowler, Z., Hudges, B.,

Mannion, G., Miller, K., Satchwell, C. & Smith, J. (2009). Improving Learning in

College. Rethinking literacies across the curriculum. Routhledge. London & New

York.

Jarrick, A. & Josephson, O. (1996). Från tanke till text. En språkbok för

uppsatsskrivande studenter. Studentlitteratur, Lund.

Johansson, B. & Svedner, P.O. (2006). Examensarbete i lärarutbildningen.

Kunskapsförlaget i Uppsala. Uppsala.

Kullberg, B. (2004). Etnografi i klassrummet. Studentlitteratur, Lund.

Lankshear, C. & Knobel, M. (2006). New Literacies. Every day Practices and

classroom Learning. Opon University Press. Berkshire, England.

28

Literacy Research Centre, Lancaster University. Literacies for Learning in Further

Education Activities and additional resources for use in professional development

workshops devised by Candice Satchwell. Hämtad den 15 oktober 2011, från

http://www.lancs.ac.uk/lflfe/publications/publications.htm

Martin-Jones, M. & Jones, K. (2000). Multilingual Literacies Reading and writing

different words. Philadelphia, PA, USA John Benjamins Publishing Company. Ebrary,

Stockholms Universitetsbibliotek .Hämtad den 20 oktober 2011, från

http://www04.sub.su.se:2073/lib/sthlmub/docDetail.action?docID=5000140&p00=mar

tin%20jones%20jones%2C%20kathryn%20multilingual

Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Studentlitteratur, Lund.

Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur, Lund.

Street, B. (2001). Literacy events and literacy practices. Theory and practice in the

New Literacy Studies. I: Jones, K. (Editor); Martin-Jones, M. Multilingual Literacies.

Reading and writing different words. Philadelphia, PA, USA John Benjamins

Publishing Company. Ebrary, Stockholms Universitetsbibliotek. Hämtad den 20

oktober 2011, från

http://www04.sub.su.se:2073/lib/sthlmub/docDetail.action?docID=5000140&p00=mar

tin%20jones%20jones%2C%20kathryn%20multilingual

Street, B. (2003).What's "new" in New Literacy Studies? Critical approaches to

literacy in theory and practice. Kings College, London. I: Current Issues in

Comparative Education, Teachers College, Columbia University. Current Issues in

Comparative Education, Vol. 5(2)

Skutnabb-Kangas, T.(1981). Tvåspråkighet. Liber Läromedel, Lund.

Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap.

Studentlitteratur, Lund.

Trost, J. (2001). Enkätboken. Studentlitteratur, Lund.

Unesco. Hämtad den 2 oktober 2011 från

http://unesdoc.unesco.org/images/0016/001631/163170e.pdf

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab. Hämtad den 5 november

2011, från

http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_pri

nciper_tf_2002.pdf

29

Bilagor:

Bilageförteckning: Bilaga A: Elevblankett

Bilaga B: Intervju

Bilaga C: Självuppskattning

Bilaga D: Enkät

Bilaga E: Observation

Bilaga F: Diagram fråga 3

Bilaga G: Centrala begrepp

Bilaga H: Exempel på litteracitet

Bilaga A: Elevblankett

För att det ska bli möjligt för mig att använda mitt inspelade material där du är med behöver

jag få ditt och dina föräldrars godkännande. Materialet kommer enbart att användas för min

undersökning. När jag använder materialet så följer jag VR:s sekretessregler10

, som alla

forskare som vill bli betraktade som seriösa följer.

Dessa sekretessregler innebär att

när jag använder materialet i undersökningen kommer ditt namn att bytas ut mot

ett annat och på så sätt blir alla medverkande anonyma i de texter jag kommer att

skriva utifrån materialet. Namnet på skolan kommer också att bytas ut.

informera de som ska bli intervjuade om studiens syfte samt

berätta om att deras deltagande ar frivilligt

Vi/jag ger mitt medgivande att det inspelade materialet där jag/min son/min dotter är med:

I forskningssammanhang:

JA:

NEJ:

10 Humanistisksamhallsvetenskapliga forskningsradet

(Vetenskapsradet, 2007).

30

Bilaga B: Inledande frågor – öppna

Socialisation – familj

Berätta lite om din familj. Vilket/vilka språk talar ni hemma?

Erfarenhet skola

Vilka minnen har du från skolan beträffande din tvåspråkighet?

Språkbiografi

Beskriv hur du växte upp tvåspråkig och hur du har lärt dig båda språken.

A. Informanternas biografiska data (ålder, nationalitet/er, skolbakgrund, antal år i Sverige)

Hur gammal är du? ____

Vilken årskurs går du i? åk:________ program:________________

Vilka nationaliteter har du? _______________: __________________

Är du född i Sverige? Ja Nej

Har du gått i skola i något annat land än Sverige? Ja Nej

Om du svarar ja, vilket, vilka andra länder? _______________________

Hur många år? _________

Hur länge har du bott i Sverige? _________

Får du undervisning i svenska som andraspråk? Ja Nej

Om du svarar ja, hur många timmar i veckan? _________

Får du undervisning i ditt (andra)modersmål? Ja Nej

Om du svarar ja, hur många timmar i veckan? _________

Vilken nationalitet har din mamma? ______________________

Vilken nationalitet har din pappa? ______________________

Hur länge har din mamma/pappa bott i Sverige? ______________

Vad talar du och din pappa för språk tillsammans?

Vi talar svenska och följande språk:________ Mest: __________

Vi talar bara svenska.

Vad talar du och din mamma för språk tillsammans?

Vi talar svenska och följande språk:________ Mest: __________

Vi talar bara svenska

31

Vi talar bara _________..

Vilket språk lärde du dig först? _______________

Har du några syskon? Ja Nej

Om du har några syskon vad talar ni med varandra?

Vi talar svenska och följande språk:________ Mest: __________

Vi talar bara svenska.

Vi talar bara _________.

B. Kulturell/emotionell preferens

personlig användning av språk

1. På vilket språk tänker du?

2. När du talar med dina föräldrar, tänker du då på svenska eller XX?

3. När du talar med dina syskon eller XX talande ungdomar, tänker du då på svenska eller på XX?

4. När du talar med svenska ungdomar, tänker du då på svenska eller XX?

5. När du talar med dina lärare, tänker du då på svenska eller XX?

6. På vilket språk drömmer du?

7. På vilket språk svär du?

8. På vilket språk räknar du spontant?

9. Finns det problem i ditt liv som orsakas av din tvåspråkighet?

32

Bilaga C: Självuppskattning kognitivt

1. Hur nöjd är du med din tvåspråkighet?

mycket Inte så mycket

3 2 1 1 2 3

2. På vilket språk känner du dig säkrare?

svenska båda XX

3 2 1 3 2 1 3 2 1

a) Ordkunskap

svenska båda xx

3 2 1 3 2 1 3 2 1

b) Vardagsspråk

svenska båda xx

3 2 1 3 2 1 3 2 1

c) formellt språk

svenska båda xx

3 2 1 3 2 1 3 2 1

3. Hur korrekt talar du svenska?

d) grammatik

svenska båda Xx

3 2 1 3 2 1 3 2 1

e) ordkunskap

svenska båda xx

3 2 1 3 2 1 3 2 1

f) vardagsspråk

svenska båda xx

3 2 1 3 2 1 3 2 1

g) formellt språk

svenska båda xx

3 2 1 3 2 1 3 2 1

4. Hur bra skriver du på XX?

a) Jag kan sammanställa information och argument ur olika källor.*

b) Jag kan klart och i detalj beskriva komplicerade ämnen.

c) Jag kan vanligtvis skriva utan hjälp av lexikon.

d) Jag kan skriva så väl att språket endast behöver granskas om det gäller en viktig text.

33

5. Hur bra kan du läsa texter på XX och förstår de?

a) Jag kan söka igenom en lång eller flera korta texter för att finna viss information som jag behöver för att

utföra en uppgift.

b) Jag kan snabbt ta mig igenom långa och komplicerade texter och lokalisera relevanta detaljer.

c) Jag kan förstå och tolka praktiskt taget alla slag av skrivet språk, även abstrakt, med komplex struktur

eller mycket talspråksmässiga litterära eller icke-litterära texter.

6. Hur bra skriver du på svenska?

a) Jag kan ställa samman information från olika källor och återge denna i en sammanhängande resumé.

Jag kan klart och i detalj beskriva komplicerade ämnen.

b) Jag kan vanligtvis skriva utan hjälp av lexikon

c) Jag kan skriva så väl att språket endast behöver granskas om det gäller en viktig text.

7. Hur bra kan du läsa texter på svenska och förstår dem

a) Jag kan söka igenom en lång eller flera korta texter för att finna viss information som jag behöver för att

utföra en uppgift.

b) Jag kan snabbt ta mig igenom långa och komplicerade texter och lokalisera relevanta detaljer.

c) Jag kan förstå och tolka praktiskt taget alla slag av skrivet språk, även abstrakt, med komplex struktur

eller mycket talspråksmässiga litterära eller icke-litterära texter

8. Kommer du på ett ord bara på svenska men inte på XX?

a) Ja

b) Nej

9. Ibland

Kommer du på ett ord bara på XX men inte på svenska?

a) Ja

b) Nej

c) Ibland

Tack för din medverkan!

34

Bilaga D: Enkät Ringa in det som passar bäst

1. Ungefär hur många timmar håller du på med hemuppgifter varje vecka?

a) högst 2 timmar

b) mer än 2 men högst 5 timmar

c) mer än 5 men högst 10 timmar

d) mer än 10 men högst 20 timmar

2. Hjälper dig dina föräldrar med hemuppgifterna?

a) ofta (minst en gång per vecka)

b) ibland

c) aldrig

d) jag har aldrig hemuppgifter

3. När du pratar hemma brukar dina föräldrar

a) Alltid eller nästan alltid uppmana dig att tala vårdat?

b) Ibland rätta dig när du talar?

c) Låta dig tala som du vill?

4. När du visar dina föräldrar något du skrivit på XX, brukar de då

a) Alltid eller nästan alltid kontrollera stavningen?

b) Ibland kontrollera stavningen?

c) Sällan eller aldrig kontrollera stavningen?

4.1. När du visar dina föräldrar något du skrivit på svenska, brukar de då

a) Alltid eller nästan alltid kontrollera stavningen?

b) Ibland kontrollera stavningen?

c) Sällan eller aldrig kontrollera stavningen?

5. Hur ofta använder du en ordlista?

d) Ofta

e) Ibland

f) Aldrig eller har ingen ordlista.

6. Vilka av dessa skriver du på fritiden?

a) SMS

b) E-post

c) Chat

d) Dagbok

e) Blogg

f) Små meddelanden

35

g) Andra sociala medier

7. Vilka skriver du på svenska?

a) SMS

b) E-post

c) Chat

d) Dagbok

e) Blogg

f) Små meddelanden

g) Andra sociala medier

8. Vilka skriver du på XX?

a) SMS

b) E-post

c) Chat

d) Dagbok

e) Blogg

f) Små meddelanden

g) Andra sociala medier

9. När du tittar på TV ser du

a) Bara på svensk TV

b) Bara på XX TV

c) Både och..

d)

10. Vad brukar du läsa på din fritid?

a) kapitelböcker

b) Skolans kurslitteratur

c) faktaböcker

d) fotoböcker eller liknande

11. Senast lästa kapitelbok?

______________________________

12. Vad brukar du läsa i dagstidningen eller kvällstidningen?

a) Nyheter

b) Utrikes

c) Inrikes

d) Sport

e) Politik

f) Serier

13. Vilka andra tidningar läser du?

a) vecko- och månadstidningar

b) serietidningar

36

14. Vad läser du på internet/mobilen/tv?

a) MSN

b) Communitys (Facebook, Twitter,…)

c) andras bloggar

d) e-post, Hotmail

e) information och fakta till skolarbete

f) sms

g) textremsa på tv/dvd/video

h) text-tv

Emotionell närvaro

1. Vad anger du spontant som ditt modersmål?

a) svenska

b) _______

c) båda

2. Hur viktigt är det för dig att lära dig XX?

a) Mycket viktigt

b) Viktigt

c) Mindre viktigt

d) Spelar ingen roll alls

3. Hur mycket tycker du om att tala XX?

a) Väldigt mycket

b) Mycket

c) Lagom

d) Inte alls

4. Hur viktigt är det för din framtid att du talar XX?

a) Ja

b) Nej

c) Har inte funderat på det

5. Är det viktigare för dig att tala XX eller svenska?

a) Svenska är viktigare

b) __________ är viktigare

c) Båda två

6. Två språk – två kulturer – är det ett problem för dig?

a) Ja

b) Nej

7. När du någon gång får barn. Vilket språk vill du tala med dem?

37

a) Svenska

b) ___________

c) Vet jag inte än

8. På vilket språk är det enklare för dig att tala om skolan?

a) Svenska

b) _________

9. På vilket språk är det enklare för dig att tala om pengar?

a) Svenska

b) _________

10. På vilket språk är det enklare för dig att tala om ångest?

a) Svenska

b) __________

11. På vilket språk är det enklare för dig att tala om förhoppningar?

a) Svenska

b) __________

12. På vilket språk är det enklare för dig att tala om religion?

a) Svenska

b) ________

13. På vilket språk är det enklare för dig att tala om kärlek?

a) Svenska

b) ___________

14. På vilket språk är det enklare för dig att tala om vänskap?

a) Svenska

b) ____________

Tack!

38

Bilaga E: Observation

Skriv eller visa på annat sätt (exempelvis ta kort) vad du gör med att läsa eller skriva under en dag. Till exempel

från kl 6 på morgonen tills du gå och lägger dig.

Skriv alla förekomster av läsning och skrivning

VAD – innehåll och medium

NÄR – tid och hur länge

VAR – plats eller rum

VARFÖR - anledning

HUR - på vilket språk

HUR - Elektroniskt eller pappersbaserade

Kommunikation:

Mobil, MSN, personliga e-mail, Messenger, brev till familj och vänner.

Organisera: Samla musik på CD etc. Allt kring dina intressen. läsa instruktioner till PC/Mac

Organisera tid, lektioner, idrott etc.

Dokumentera: dagböcker, loggböcker, spara dokument på GD

Ta reda på saker:

t.ex. när matchen spelas, när mentorssamtalet är etc.11

11 Efter: Activities and additional resources for use in professional development workshops devised by Candice

Satchwell. I: Ivanič mfl

39

Bilaga F:

Diagram Fråga 3: Hur korrekt talar du svenska och spanska respektive portugisiska?

Carlos:

Maria:

0 2 4 6 8

Grammatik

Ordkunskap

Vardagsspråk

Formellt språk

Carlos svenska

Carlos spanska

0 2 4 6

Grammatik

Ordkunskap

Vardagsspråk

Formellt språk

Maria svenska

Maria portugisiska

40

Bilaga G: Centrala begrepp

I följande avsnitt vill jag kort förtydliga några begrepp inom ämnet litteracitet och

tvåspråkighet enligt Barton (2007), Franker (2006), Hyltenstam & Stroud (1991),Lankshear &

Knobel (2006) och Skutnabb-Kangas (1981).

Andraspråk utvecklas där språket talas dvs. i ett samhälle i motsats till

främmande språk som lärs bl.a. i skolan

Baslitteracitet en person är litterat som både kan läsa och skriva en enkel text

med känt innehåll

Funktionell litteracitet innefattar förmågan att använda läsning och skrivning i praktiska

situationer i samhället

Kodväxling innebär att den tvåspråkige talaren använder båda språken om

varandra i samma samtal eller när en ny samtalspartner kommer in

i samtalet.

Kritisk litteracitet läs- och skrivpraktiker som orienteras mot kritiskt utforskande av

språk och innehåll i texter.

Litteracitet verksamheter som är relaterade till läsande och skrivande

Litteracitetshändelser hur individen använder litteracitet i sitt dagliga liv; läsa och skriva

både text och symboler

Litteracitetspraktiker läsning och/eller skrivning är situerade i sociala sammanhang

Litteracitetsdomän kan vara familjen, skolan, arbetsplatsen mm.

Modersmål det språk barnet lär sig först

New literacy New literacy är ett samlingsnamn för de senaste årens forskning

inom den anglosaxiska världen som har vidgat litteracitet till att

omfatta inte bara text utan även symboler, bilder mm.

Situerad litteracitet Litteracitet förändras och förhandlas på nytt i olika kulturer och

miljöer

Social litteracitet Litteracitet har en social bas i olika aktiviteter under dagen

Tvåspråkighet kan definieras på många olika sätt, från att behärska två språk

fullständigt som en infödd till att ha kommit i kontakt med ett

annat språk; se tabell 1.

41

Bilaga H: Fler exempel på litteracitet

Bild 6: Söka information (svenska)

Bild 4: Skolarbete

Bild 7: På fritiden - skriver och läser sin blogg på engelska Bild 8: Informera sig om samhället (spanska)