OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2014 1

1

Grunder för yrkesinriktad grundexamen

Grundexamen i dans, dansare, 2014

Föreskrift 82/011/2014

(innehåller förändringar och korrigeringar enligt föreskrift 4/011/2015 och föreskrift 43/011/2015)

OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN

2014

2

INNEHÅLL

INLEDNING

1 GRUNDEXAMEN I DANS OCH DESS UPPBYGGNAD

2 YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET OCH BEDÖM-NING AV KUNNANDET FÖR GRUNDEXAMEN I DANS

2.1 Obligatoriska examensdelar 2.1.1 Förberedelse inför arbetet som dansare 2.1.2 Att arbeta som dansare

2.2 Valbara examensdelar 2.2.1 Att förbereda och genomföra ett uppträdande 2.2.2 Kroppskontroll inom arbetet som dansare 2.2.3 Konstnärligt arbete 2.2.4 Att träna på och uppföra en dansrepertoar 2.2.5 Planering av företagsverksamhet 2.2.6 Examensdel från yrkesinriktad grundexamen 2.2.7 Examensdel från yrkesexamen eller specialyrkesexamen 2.2.8 Examensdel från yrkeshögskolestudier (endast i den grundläggande yrkesutbildningen)

2.2.9 Förberedelse inför uppgiften som arbetsplatshandledare (endast i den grundläggande yrkes-utbildningen)

2.2.10 Arbeta i ett företag (endast i den grundläggande yrkesutbildningen) 2.2.11 Arbete som kräver spetskompetens (endast i den grundläggande yrkesutbildningen) 2.2.12 Examensdelar som grundar sig på lokala krav på yrkesskicklighet (endast i den grundläg-gande yrkesutbildningen) 2.2.13 Examensdel från de fritt valbara examensdelarna (endast i den grundläggande yrkesutbildningen)

3. GEMENSAMMA EXAMENSDELAR MÅL FÖR KUNNANDE OCH BEDÖMNING AV KUNNANDET

INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN

3.1.Kunnande i kommunikation och interaktion

3.1.1 Modersmålet

3.1.1.1 Modersmålet, svenska

3.1.1.2 Modersmålet, samiska

3.1.1.3 Modersmålet, teckenspråket

3.1.1.4 Modersmålet, den studerandes eget modersmål

3.1.1.5 Modersmålet, svenska som andraspråk

3.1.1.6 Modersmålet, finska som andraspråk

3.1.1.7 Modersmålet, svenska för teckenspråkiga

3.1.1.8 Modersmålet, romani

3.1.2 Det andra inhemska språket, finska

3.1.3 Främmmande språk 3.1.3.1 Främmande språk, A-språk

3.1.3.2 Främmande språk, B-språk

3.2 Kunnande i matematik och naturvetenskap

3.2.1 Matematik

3.2.2. Fysik och kemi

3.2.3 Informations-, och kommunikationsteknik samt användningen av dem

3.3 Kunnande som behövs i samhället och i arbetslivet

3.3.1 Samhällsfärdighet

3

3.3.2 Arbetslivsfärdighet

3.3.3Företagsamhet och företagsverksamhet

3.3.4 Upprätthållandet av arbetsförmåga, gymnastik och hälsokunskap

3.4 Socialt och kulturellt kunnande

3.4.1 Kännedom om olika kulturer

3.4.2 Konst och kultur

3.4.3 Etik

3.4.4 Psykologi

3.4.5 Miljökunnande

3.4.6 Delområden från punkterna 3.1.1-3.3.4

4 FRITT VALBARA EXAMENSDELAR INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING-

EN

4.1 Yrkesinriktade examensdelar

4.2 Examensdelar som grundar sig på lokala krav på yrkesskicklighet

4.3 Delområden av gemensamma examensdelar eller gymnasiestudier

4.4 Studier som stöder förutsättningarna för fortsatta studier eller yrkesmässig utveckling

4.5 Individuella examensdelar som baserar sig på kunnande som förvärvats via arbetserfarenhet

5 EXAMENSDELAR SOM INDIVIDUELLT BREDDAR EXAMEN INOM DEN GRUNDLÄG-

GANDE YRKESUTBILDNINGEN

BILAGA 1 BESKRIVNING AV YRKESOMRÅDET FÖR DANS, VÄRDEGRUNDEN OCH MÅLEN

FÖR GRUNDEXAMEN

4

INLEDNING

Enligt lagen om grundläggande yrkesutbildning 630/1998 (förändring 787/2014) bestämmer Ut-bildningsstyrelsen i grunderna för grundexamina examensbenämningarna, examens uppbyggnad, examensdelarna, kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet i examensdelarna samt be-dömningen av kunnandet.

Enligt lagen har den som avlagt en yrkesinriktad grundexamen breda grundläggande sådan yrkes-skicklighet som arbetslivet kräver inom minst ett delområde. En yrkesinriktad grundexamen kan avläggas som en grundläggande yrkesutbildning enligt lagen om grundläggande yrkesutbildning eller som en fristående examen enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning 631/1998, (föränd-ring 788/2014).

1 GRUNDEXAMEN I DANS OCH DESS UPPBYGGNAD

En grundexamen som avläggs som en grundläggande yrkesutbildning är uppbyggd av yrkesinriktade exa-

mensdelar (135 kompetenspoäng), av gemensamma examensdelar (35 kompetenspoäng) och av fritt valbara

examensdelar (10 kompetenspoäng). Omfattningen av en yrkesinriktad grundexamen är 180 kompetenspo-

äng.

De fristående examina är uppbyggda av yrkesinriktade examensdelar.

Den studerande kan inom grundläggande yrkesutbildning individuellt ta in fler examensdelar om det är nöd-

vändigt med tanke på arbetslivets branschvisa eller lokala krav på yrkesskicklighet eller en fördjupning av stu-

derandes yrkeskompetens.

Examensbenämningen för grundexamen i dans är dansare.

Numreringen i tabellen över examens uppbyggnad hänvisar till den numrering av examensdelarna som an-

vänds i kapitel 2, 3, 4 och 5.

GRUNDEXAMEN I DANS, dansare

Uppbyggnaden av examen i grundläggande yrkesutbildning, 180 kp

Uppbyggnaden av examen i fristående exa-men

2.2. Yrkesinriktade examensdelar, 135 kp

2.2. Yrkesinriktade examensdelar

2.1 Obligatoriska examensdelar, 90 kp

2.1 Obligatoriska examensdelar 2.1.1 Förberedelse inför arbetet som dansare, 40

kp 2.1.2 Att arbeta som dansare, 50 kp

2.1.1 Förberedelse inför arbetet som dansare 2.1.2 Att arbeta som dansare

2.2 Valbara examensdelar, 45 kp Den studerande ska välja 45 kp ur de valbara exa-mensdelarna 2.2.1–2.2.13.

2.2 Valbara examensdelar Examinanden ska välja 3 examensdelar ur de val-bara examensdelarna 2.2.1–2.2.7.

5

2.2.1 Att förbereda och genomföra ett uppträ-dande, 15 kp 2.2.2 Kroppskontroll inom arbetet som dansare, 15 kp 2.2.3 Konstnärligt arbete, 15 kp 2.2.4 Att träna på och uppföra en dansrepertoar, 15 kp 2.2.5 Planering av företagsverksamhet, 15 kp 2.2.6 Examensdel från yrkesinriktad grundexamen 10–15 kp 2.2.7 Examensdel från yrkesexamen eller special-yrkesexamen* 2.2.8 Examensdel från yrkeshögskolestudier* 2.2.9 Förberedelse inför uppgiften som arbets-platshandledare, 5 kp 2.2.10 Arbeta i ett företag, 15 kp 2.2.11 Arbete som kräver spetskompetens, 15 kp 2.2.12 Examensdelar som grundar sig på lokala

krav på yrkesskicklighet, 5-15 kp

2.2.13 Examensdel från de fritt valbara examens-

delarna, 5-15 kp

* Denna valbara examensdel är till sin omfattning 15 kp.

2.2.1 Att förbereda och genomföra ett uppträ-dande 2.2.2 Kroppskontroll inom arbetet som dansare 2.2.3 Konstnärligt arbete 2.2.4 Att träna på och uppföra en dansrepertoar 2.2.5 Planering av företagsverksamhet 2.2.6 Examensdel från yrkesinriktad grundexamen 2.2.7 Examensdel från yrkesexamen eller special-yrkesexamen

3. Gemensamma examensdelar inom den grundläggande yrkesutbildningen, 35 kp

Obligatoriska Valbara

3.1 Kunnande i kommunikation och inter-aktion, 11 kp

9 kp 2 kp

3.1.1 Modersmålet 3.1.2 Det andra inhemska språket 3.1.3 Främmande språk

5 2 2

0–2 0–2 0–2

3.2 Kunnande i matematik och naturveten-skap, 9 kp

6 kp

3 kp

3.2.1 Matematik 3.2.2 Fysik och kemi 3.2.3 Informations- och kommunikationstek-nik samt användningen av den

3 2 1

0–3 0–3 0–3

3.3 Kunnande som behövs i samhället och i arbetslivet, 8 kp

5 kp 3 kp

3.3.1 Samhällsfärdighet 3.3.2 Arbetslivsfärdighet 3.3.3 Företagsamhet och företagsverksamhet 3.3.4 Upprätthållande av arbetsförmåga, gym-nastik och hälsokunskap

1 1 1 2

0–3 0–3 0–3 0–3

6

3.4 Socialt och kulturellt kunnande, 7 kp

7 kp

3.4.1 Kännedom om olika kulturer 3.4.2 Konst och kultur 3.4.3 Etik 3.4.4 Psykologi 3.4.5 Miljökunnande 3.4.6 Delområden från punkterna 3.1.1–3.3.4

0–3 0–3 0–3 0–3 0–3 0–3

20 kp 15 kp

Förutom eller istället för de mål för kunnandet gällande de valbara delarna (3.1.1–3.4.6) enligt det som föreskrivs i examensgrunderna, kan utbildningsanordnaren besluta om övriga valbara mål av olika omfattningar för kunnandet. För de valbara mål för kunnandet som utbildningsanordnaren själv beslutit om, bestäms bedömning av kunnandet och omfattning i kompetenspoäng. De valbara målen för kunnandet gällande delområdena kan även vara studerandes tidigare inhäm-tade kunnande som stöder målen för kunnandet i ifrågavarande examensdel eller dess delområden.

4. Fritt valbara examensdelar, 10 kp

4.1 Yrkesinriktade examensdelar 4.2 Examensdelar som grundar sig på lokala krav på yrkesskicklighet 4.3 Delområden av gemensamma examensdelar eller gymnasiestudier 4.4 Studier som stöder förutsättningarna för fortsatta studier eller yrkesmässig utveckling 4.5 Individuella examensdelar som baserar sig på kunnande som förvärvats genom arbetserfarenhet

5. Delar som individuellt utvidgar examen

2 YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET OCH BE-

DÖMNING AV KUNNANDET FÖR GRUNDEXAMEN I DANS

2.1 Obligatoriska examensdelar

2.1.1 Förberedelse inför arbetet som dansare

Krav på yrkesskicklighet

Den studerande eller examinanden

använder en dansteknik i den konstnärliga träningsprocessen

tillämpar sitt danstekniska kunnande på övriga danser

utvecklar sina färdigheter inom dans

använder och utvecklar sina uttrycksmetoder

anpassar det personliga uttrycket till det rörelsematerial som han eller hon tränar på eller

7

det verk som han eller hon arbetar med

anpassar sina rörelser till utrymmet, tiden och musiken eller ljudet

använder sig av grundprinciperna inom improvisation och komposition i arbetet

använder sig av grundprinciperna inom musikteori och sitt musikaliska kunnande i arbetet

som dansare

använder sina kunskaper om dans i arbetet som dansare

använder de centrala principerna för omhändertagande av kroppen som gäller för dansare

i samband med träning och dans

utvärderar sitt arbetssätt och sina egna styrkor samt söker efter ett eget specialområde

fungerar samarbetsvilligt som medlem i en arbetsgrupp.

Bedömning av kunnandet

FÖREMÅL

FÖR

BEDÖMNING

BEDÖMNINGSKRITERIER

1. Behärskande

av arbetsproces-

sen

Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3


Behärskande av

träningsprocesserna

klarar av träningsprocesserna men behöver tidvis mycket handledning

klarar av träningsprocesserna

klarar av träningsprocesserna och arbetar målinriktat

Behärskande av det

stilmässiga i den

helhet som han eller

hon arbetar inom

arbetar för att uppnå den stil och den sfär som präglar det material som han eller hon övar på

uppnår den stil och den sfär som präglar det material som han eller hon övar på

uppnår den stil och den sfär som präglar det material som han eller hon övar på samt fördjupar det uttryck som materialet kräver

Utvärdering och

utveckling av arbe-

tet

utvärderar sina prestationer och utvecklar dem i enlighet med anvisningarna.

utvärderar sina prestationer och utvecklar dem.

utvärderar sina prestationer och utvecklar dem på ett målinriktat sätt.

FÖREMÅL

FÖR

BEDÖMNING


2. Behärskande

av arbetsme-

toder, -redskap

och material

Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3


Dansteknik och

kroppskontroll

klarar av de danstekniker och den kroppskontroll som krävs för dansuppgiften men behöver tidvis mycket väg-

klarar av de danstekniker och den kroppskontroll som krävs för dansuppgiften

behärskar den dansteknik och den kroppskontroll som krävs för dansuppgiften på ett felfritt och fulländat sätt

8

ledning

Behärskande av

rörelsematerialet

dansar det rörelsematerial som krävs för dansuppgiften men behöver tidvis mycket vägledning

dansar det rörelsematerial som krävs för dansuppgiften

dansar det rörelsematerial som krävs för dansuppgiften samt bearbetar och fördjupar det självständigt

Behärskande av

uttrycksmetoder

sätter sig in i möjligheterna i det egna rörelsespråket och det personliga uttrycket

utvecklar sitt eget rörelse-språk och uttryck

utvecklar självständigt sitt eget rörelsespråk och uttryck

Förmåga att an-

vända sig av impro-

visation och kom-

position

använder sig under handled-ning av de grundläggande elementen inom improvisat-ion och komposition

använder sig av de grundläg-gande elementen inom im-provisation och komposition i arbetet

använder sig på ett kreativt sätt av de grundläggande elementen inom improvisat-ion och komposition i arbe-tet

Förmåga att an-

vända tid och ut-

rymme

anpassar sin dans till utrym-met och tiden men behöver tidvis mycket vägledning

använder utrymmet och ti-den i samband med dans-uppgifterna

använder på ett personligt och uttrycksfullt sätt utrym-met och tiden under dansen

Behärskande av

förhållandet mellan

musik och rörelse

följer musiken i förhållande till rörelsematerialet.

lyssnar på musiken och an-passar dynamiken i rörelser-na till musiken.

tolkar rörelsematerialet i förhållande till musiken och dess karaktär.

FÖREMÅL

FÖR

BEDÖMNING


3. Behärskande

av den kunskap

som ligger till

grund för arbe-

tet

Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3


Danskunskap

söker efter information om dansens historia

söker efter information om dansens historia samt känner till arbetets kulturhistoriska och samhälleliga kopplingar

placerar som dansare in sitt arbete i dess historiska och samhälleliga kontexter

Behärskande av

grundläggande

kunskaper i musik

identifierar taktarterna och notvärdena samt använder sig av grundläggande musik-terminologi

agerar under dansen i enlig-het med de grundprinciper inom musikteori som är vä-sentliga för dansare

använder sig i sitt arbete obehindrat av de grundprin-ciper inom musikteori som är väsentliga för dansare

Omhändertagande

av kroppen

använder i sin träning grund-läggande kunskaper om ana-tomi, fysiologi, kinesiologi, muskelvård och förstahjäl-pen som är väsentliga för dansare.

använder i sin träning kun-skaper om anatomi, fysio-logi, kinesiologi, muskelvård och förstahjälpen som är väsentliga för dansare.

använder på ett mångsidigt sätt kunskaper om anatomi, fysiologi, kinesiologi, mus-kelvård och förstahjälpen som är väsentliga för dan-sare.

FÖREMÅL BEDÖMNINGSKRITERIER

9

FÖR

BEDÖMNING

4. Nyckelkom-

petenser för

livslångt lärande

Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3


Lärande och pro-

blemlösning

utvecklar sitt arbete men behöver mycket personlig vägledning

utvecklar sitt arbete med utgångspunkt i de givna an-visningarna

utvecklar självständigt sitt arbete

känner till de egna styrkorna och vilka delområden som behöver utvecklas

utvärderar sina egna styrkor och söker sig under hand-ledning till uppgifter som är i linje med de egna möjlighet-erna

utvärderar sina egna styrkor och söker sig självständigt till uppgifter som är i linje med de egna möjligheterna

Yrkesetik

följer överenskomna förfa-ringssätt och regler samt tar ansvar för sina egna uppgif-ter

följer överenskomna förfa-ringssätt och regler samt tar ansvar för sitt arbete

följer överenskomna förfa-ringssätt och regler samt tar ansvar för sitt arbete och helheten i det han eller hon arbetar med

Interaktion och

samarbete

fungerar samarbetsvilligt tillsammans med olika slags människor och som medlem i arbetsgruppen

fungerar på ett naturligt och konstruktivt sätt tillsammans med olika slags människor och som medlem i arbets-gruppen

fungerar på ett naturligt, konstruktivt och initiativrikt sätt tillsammans med olika slags människor och som medlem i arbetsgruppen

Hälsa, säkerhet

och funktionsför-

måga

följer under handledning säkerhetsanvisningar som getts om arbetet och föror-sakar inte fara för sig själv eller andra.

följer säkerhetsanvisningar som getts om arbetet och förorsakar inte fara för sig själv eller andra.

följer säkerhetsanvisningar som getts om arbetet och tar hänsyn till säkerheten för medlemmarna i arbetsge-menskapen och i arbetsmil-jön.

Sätt att påvisa yrkesskickligheten

Den studerande eller examinanden visar sin yrkesskicklighet i ett yrkesprov eller vid ett examenstill-

fälle genom att delta i träningsprocesser inom ramen för en dansares arbete i produktioner inom

dansbranschen, i företag eller i övriga organisationer. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det

kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremå-

len för bedömning och bedömningskriterierna.

Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller

inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att

påvisandet av kunnandet blir heltäckande.

Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov

eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet.

10

2.1.2 Att arbeta som dansare



använder en dansteknik när han eller hon uppträder

upprätthåller och utvecklar sina färdigheter inom dans och kroppskontroll

skapar egna helheter inom dans

använder sig av uttryckssätt som är typiska i arbetet som dansare

anpassar sitt uttryck till stilen och det inre väsendet hos det verk som han eller hon upp-

träder inom

anpassar sina rörelser till utrymmet, tiden och musiken eller ljudet

uppfattar de olika uttrycksformerna inom dans samt dess kulturhistoriska och samhälle-

liga kopplingar

analyserar delfaktorer i verket och relationen mellan dessa

tar i sitt arbete hänsyn till de fysiska och psykiska krav som ställs i arbetet som dansare

fungerar som medlem i arbetsgruppen på ett ansvarsfullt sätt

söker sig till arbetsuppgifter och samarbetspartner som matchar hans eller hennes speci-

alområden samt marknadsför sin kompetens

utvärderar och utvecklar sitt arbete

strukturerar arbetsprocesserna i dansen och diskuterar frågor som rör dansbranschen

uttrycker sig på det andra inhemska språket eller på ett främmande språk

söker och använder information i sitt arbete som dansare även genom att utnyttja inform-

ationsteknik

utför de grundläggande uppgifter som krävs av dansare inom arbetslivet och i anslutning

till dansproduktioner.


FÖREMÅL FÖR

BEDÖMNING


1. Behärskande av

arbetsprocessen

Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3


Behärskande av

det stilmässiga i

den helhet som

han eller hon

arbetar inom

strävar efter att uppnå den stil

och den sfär som präglar det verk

som han eller hon är med om att

uppföra

uppnår den stil och den sfär som

präglar det verk som han eller

hon är med om att uppföra


präglar det verk som han eller

hon är med om att uppföra samt

fördjupar det uttryck som materi-

alet kräver

Behärskande av

rörelsematerialet

dansar det rörelsematerial som

verket kräver men behöver tidvis

mycket vägledning


verket kräver


verket kräver samt bearbetar och

fördjupar det

Kompositionellt skapar en rörelsehelhet skapar en komplett rörelsehelhet skapar en intressant och komplett

11

arbete rörelsehelhet

Muntlig och skrift-

lig framställning

talar och skriver om sina egna

konstnärliga perspektiv och strä-

vanden

talar och skriver om frågor som

rör dansbranschen samt om sina

egna konstnärliga synpunkter och

strävanden

talar och skriver om frågor som

rör dansbranschen samt om sina

egna konstnärliga synpunkter och

strävanden på ett tydligt, intres-

sant och initierat sätt

tar hjälp av material på det andra

inhemska språket eller på ett

främmande språk

använder grundläggande vokabu-

lär på det andra inhemska språket

eller på ett främmande språk

uttrycker sig på det andra in-

hemska språket eller på ett främ-

mande språk

Förberedelser

inför samt utvär-

dering och ut-

veckling av ar-

betsuppgifter

förbereder sig inför arbetsuppgif-

terna på vederbörligt sätt samt

utvärderar och vidareutvecklar

under handledning sitt arbete


terna på vederbörligt sätt samt

utvärderar och vidareutvecklar

sitt arbete


terna, utvärderar sitt arbete och

strävar efter att vidareutveckla

det på ett kreativt sätt

Hållbar utveckling

använder enligt anvisningarna

verksamhetssätt som minskar

uppträdandets skadliga ekolo-

giska effekter

främjar en kultur av hållbar ut-

veckling inom dansbranschen

främjar aktivt och kreativt en

kultur av hållbar utveckling inom

dansbranschen

Att upprätthålla

sunda levnads-

vanor samt funkt-

ions- och arbets-

förmåga i arbetet

upprätthåller den funktions- och

arbetsförmåga som krävs för

arbetet som dansare.

verkar självständigt för att upp-

rätthålla sunda levnadsvanor samt

funktions- och arbetsförmåga i

arbetet på det sätt som behövs i


utvecklar självständigt

mångsidiga tillvägagångssätt för

att upprätthålla och främja sunda

levnadsvanor samt funktions- och

arbetsförmåga i arbetet.

FÖREMÅL FÖR

BEDÖMNING


2. Behärskande av

arbetsmetoder, -

redskap och

material

Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3


Behärskande av

dansteknik

använder den dansteknik som


mycket vägledning


verket kräver


verket kräver på ett korrekt och

fulländat sätt

Behärskande av

uttrycksmetoder

uttrycker sig när han eller hon

uppträder, men behöver fortfa-

rande arbeta på uttrycket, helhet-

en eller det övergripande fram-

trädandet

uttrycker sig när han eller hon

uppträder

uttrycker sig integrerat, omfångs-

rikt och djärvt när han eller hon

uppträder

Förmåga att an-

vända tid och

utrymme

anpassar sig till utrymmet och

tiden under uppträdandet men

behöver tidvis mycket vägledning

anpassar under uppträdandet sin

dans till utrymmet och tiden

använder utrymmet och tiden på

ett personligt och uttrycksfullt

sätt under uppträdandet

Behärskande av

förhållandet mel-

lan musik och

rörelse

följer under uppträdandet musi-

ken i förhållande till rörelse-

materialet.

lyssnar under uppträdandet på

musiken och anpassar dynamiken

i rörelserna till musiken.

tolkar rörelsematerialet i förhål-

lande till musiken och dess ka-

raktär under uppträdandet.

12

FÖREMÅL FÖR

BEDÖMNING


3. Behärskande av

den kunskap som

ligger till grund

för arbetet

Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3


Danskunskap

och yrkesetik

känner igen den egna dansmäss-

iga, muntliga och skriftliga pro-

duktionens bundenhet till konst,

kultur och samhälle

förstår de egna dansmässiga,

muntliga och skriftliga produkt-

ionernas bundenhet till konst,

kultur och samhälle

placerar de egna dansmässiga,

muntliga och skriftliga produkt-

ionerna i deras konstnärliga,

kulturella och samhälleliga sam-

manhang

Behärskande av

grunderna inom

dansanalys

urskiljer olika danser och danssti-

lar samt olika delfaktorer i verk

från varandra


lar samt olika delfaktorer i verk

från varandra och funderar över

relationen mellan dem


lar från varandra och funderar

analytiskt över relationerna mel-

lan olika delfaktorer i dansverk

Teknologi och

informationstek-

nik

använder sig av informationstek-

nik i sitt arbete och söker efter

information med hjälp av detta

drar nytta av informationstekni-

kens och teknikens möjligheter i

sitt arbete

drar på ett mångsidigt sätt nytta

av informationsteknikens och

teknikens möjligheter i sitt arbete

Initiativförmåga

och företagsam-

het

upprättar ett cv och skriver ihop

en stipendieansökan samt kan

under handledning sköta prak-

tiska produktionsrelaterade upp-

gifter

känner till de grundläggande

principerna för anskaffning av

medel inom konstvärlden, sköter

uppgifter kopplade till praktisk

organisering samt marknadsför

sin egen kompetens

känner till principerna för an-

skaffning av medel inom konst-

världen, sköter självständigt

uppgifter kopplade till praktisk

organisering samt marknadsför

sin egen kompetens

Kännedom om

konst- och kultur-

förvaltningen

söker information som anknyter

till fackorganisationernas verk-

samhet och till konst- och kultur-

förvaltningen inom branschen.

nyttjar fackorganisationernas och

konst- och kulturförvaltningens

tjänster inom branschen.

nyttjar mångsidigt fackorganisat-

ionernas och konst- och kultur-

förvaltningens tjänster inom

branschen.

FÖREMÅL FÖR

BEDÖMNING


4. Nyckelkompe-

tenser för livs-

långt lärande

Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3


Lärande och

problemlösning

utför uppgifterna inom ramen för

tidsfristerna och fattar under

handledning de beslut och gör de

val som krävs för det konstnär-

liga arbetet

tar ansvar för det konstnärliga

arbetet, löser problemsituationer

och fattar de beslut och gör de val

som krävs för det konstnärliga

arbetet

tar ansvar för det konstnärliga

arbetet, löser problemsituationer

och fattar självständigt de beslut

och gör de val som krävs för det

konstnärliga arbetet

Interaktion och

samarbete

fungerar tillsammans med olika

slags människor och som medlem

i arbetsgruppen i skapandet av

det konstnärliga slutresultatet

fungerar på ett naturligt och kon-

struktivt sätt tillsammans med

olika slags människor och som

medlem i arbetsgruppen i skap-

andet av det konstnärliga slutre-

sultatet

agerar naturligt, konstruktivt,

initiativrikt och framgångsrikt

tillsammans med olika människor

och som medlem i arbetsgruppen

i skapandet av det konstnärliga

slutresultatet

Yrkesetik

följer överenskomna förfarings-

sätt och regler samt tar ansvar för

sina egna uppgifter



sitt arbete



sitt arbete och det konstnärliga

13

verkets helhet

Arbetarskydd

undviker de särskilda faror som

är förknippade med scen- och

föreställningslokalerna.

agerar på ett lugnt sätt samt und-

viker faror i scen- och föreställ-

ningslokalerna och förutser sär-

skilt farliga platser och situation-

er.

förutser farliga situationer och

undviker de särskilda faror som

är förknippade med scen- och

föreställningslokalerna samt

sådana situationer och platser

som kräver försiktighet.



fälle genom att delta som dansare i uppförandet av ett nytt eller befintligt verk. Omfattningen av arbe-

tet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på

yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.






2.2 Valbara examensdelar

2.2.1 Att förbereda och genomföra ett uppträdande



förbereder sig inför uppträdandet på vederbörligt sätt

kan agera i en uppträdandesituation

håller kvar spänningen under uppträdandet och skapar en sammanhängande helhet

vidarebearbetar givet material

klarar av de konstnärliga och tekniska utmaningarna i uppträdandet

utför produktionsrelaterade arbetsuppgifter inom dans

drar nytta av kultur- och konstförvaltningens strukturer och tjänster inom den egna bran-

schen

arbetar i konstruktiv interaktion med koreografen, ledaren samt den övriga arbetsgrup-

pen.


14

FÖREMÅL FÖR

BEDÖMNING


1. Behärskande av

arbetsprocessen



Förberedelse

inför arbetsupp-

giften

förbereder sig inför uppträdandet

på det sätt som behövs men be-

höver tidvis mycket vägledning

förbereder sig inför uppträdandet

på vederbörligt sätt

förbereder sig självständigt för

uppträdandet på vederbörligt sätt

Att agera under

uppträdandet

agerar på det sätt som krävs un-

der uppträdandet men behöver

tidvis mycket vägledning


der uppträdandet


der uppträdandet på ett naturligt,

skickligt och kreativt sätt

Behärskande av

helheten

uppfattar helheten i föreställning-

en och strävar efter att hålla kvar

spänningen i verket under sitt

uppträdande

uppfattar helheten i föreställning-

en och håller kvar spänningen i

verket under sitt uppträdande

skapar en sammanhängande hel-

het av föreställningen och håller

kvar spänningen i verket under

sitt uppträdande

Självvärdering

utvärderar och utvecklar under

handledning sitt arbete.

utvärderar och utvecklar sitt

arbete.

utvärderar sitt arbete och utveck-

lar det självständigt.

FÖREMÅL FÖR

BEDÖMNING


2. Behärskande av

arbetsmetoder, -

redskap och

material

Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3


Behärskande av

dansteknik



mycket vägledning


verket kräver


verket kräver på ett korrekt och

fulländat sätt

Behärskande och

bearbetning av

rörelsematerial


krävs för uppgiften men behöver



krävs för dansuppgiften


uppgiften kräver samt bearbetar

och fördjupar det

Förmåga att an-

vända tid och

utrymme

anpassar sig till utrymmet och

tiden under uppträdandet men


anpassar under uppträdandet sin

dans till utrymmet och tiden

använder på ett personligt och

uttrycksfullt sätt utrymmet och

tiden under uppträdandet

Behärskande av

förhållandet mel-

lan musik och

rörelse

följer musiken under uppträdan-

det.

lyssnar på musiken under uppträ-

dandet och anpassar dynamiken i

rörelserna till musiken.

tolkar rörelsematerialet i förhål-

lande till musiken och dess ka-

raktär under uppträdandet.

FÖREMÅL FÖR

BEDÖMNING


3. Behärskande av

den kunskap som

ligger till grund

för arbetet

Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3


Initiativförmåga

och företagsam-

het

kan under handledning sköta

praktiska produktionsrelaterade

arbetsuppgifter

känner till de grundläggande

principerna för anskaffning av

medel inom konstvärlden, sköter

arbetsuppgifter kopplade till

praktisk organisering samt mark-

känner till principerna för an-

skaffning av medel inom konst-

världen, sköter arbetsuppgifter

kopplade till de praktiska ar-

rangemangen samt marknadsför

15

nadsför sitt arbete självständigt sitt arbete

Kännedom om

konst- och kultur-

förvaltning

söker information som anknyter

till fackorganisationernas verk-

samhet och till konst- och kultur-

förvaltningen inom branschen.

nyttjar fackorganisationernas och

konst- och kulturförvaltningens

tjänster inom branschen.

nyttjar mångsidigt fackorganisat-

ionernas och konst- och kultur-

förvaltningens tjänster inom

branschen.

FÖREMÅL FÖR

BEDÖMNING


4. Nyckelkompe-

tenser för livs-

långt lärande

Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3


Interaktion och

samarbete



i arbetsgruppen




medlem i arbetsgruppen




och som medlem i arbetsgruppen

Yrkesetik



sina egna uppgifter.



sitt arbete.



sitt arbete och det konstnärliga

verkets helhet.

Sätt att visa yrkesskickligheten


fälle genom att delta i förberedelserna inför och uppförandet av ett dansverk i produktioner inom

dansbranschen, i företag eller i övriga organisationer. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det

kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremå-

len för bedömning och bedömningskriterierna.






2.2.2 Kroppskontroll inom arbetet som dansare



använder de rörelsetekniker som behövs i arbetet som dansare

tillämpar sitt kroppsliga kunnande på ett mångsidigt sätt

använder en teknik för kroppskontroll i arbetet som dansare

tillämpar sitt kunnande om kroppsvård i arbetet som dansare

upprätthåller och utvecklar sina färdigheter och fysiska egenskaper

söker och använder de metoder som passar honom eller henne för att förbättra kroppskontrol-

len.

16


FÖREMÅL FÖR

BEDÖMNING


1. Behärskande av

arbetsprocessen



Behärskande av

träningsproces-

serna

tränar och utvecklar sin kropps

förutsättningar för att arbeta men


tränar och utvecklar sin kropps

förutsättningar för att arbeta

tränar målmedvetet och själv-

ständigt för att utveckla sin

kropps förutsättningar för att

arbeta

Behärskande av

arbetets helhet

tillämpar sitt kunnande om

kroppskontroll i sitt arbete som

dansare, men behöver tidvis

mycket handledning.

tillämpar sitt kunnande om

kroppskontroll i arbetet som

dansare.

tillämpar på ett mångsidigt sätt

sitt kunnande om kroppskontroll i


FÖREMÅL FÖR

BEDÖMNING


2. Behärskande av

arbetsmetoder, -

redskap och

material

Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3


Dansteknik och

kroppskontroll

utför sådana avancerade rörelser

som kräver danstekniskt kun-

nande

använder rörelsetekniker på de

sätt som arbetet som dansare

kräver

använder skickligt och på ett

mångsidigt sätt rörelsetekniker i

sitt arbete som dansare

Användning av

tekniker för

kroppskontroll

använder en teknik för kropps-

kontroll som är användbar för

dansare.

använder sådana tekniker för

kroppskontroll som är använd-

bara för dansare.

använder självständigt, målinrik-

tat och framgångsrikt sådana

tekniker för kroppskontroll som

är användbara för dansare.

FÖREMÅL FÖR

BEDÖMNING


3. Behärskande av

den kunskap som

ligger till grund

för arbetet

Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3


Kunskaper om

omhänderta-

gande av krop-

pen

kan de grundläggande principer-

na för omhändertagande av krop-

pen

tillämpar de grundläggande prin-

ciperna för omhändertagande av

kroppen i sitt arbete som dansare

tillämpar självständigt de grund-

läggande principerna för omhän-

dertagande av kroppen i sitt ar-

bete som dansare

söker under handledning pas-

sande träningsformer och öv-

ningar för att utveckla den egna

kroppskontrollen.

söker passande träningsformer

och övningar för att utveckla den

egna kroppskontrollen.

söker passande träningsformer

och övningar för att utveckla den

egna kroppskontrollen samt byg-

ger upp en fungerande helhet av

dessa.

FÖREMÅL FÖR BEDÖMNINGSKRITERIER

17

BEDÖMNING

4. Nyckelkompe-

tenser för livs-

långt lärande

Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3


Lärande och

problemlösning

löser under handledning problem

i anslutning till kroppskontroll

löser problem i anslutning till

kroppskontroll

löser problem i anslutning till

kroppskontroll på ett självstän-

digt, målinriktat och framgångs-

rikt sätt

upprätthåller och utvecklar under

handledning sina färdigheter och

fysiska egenskaper.

upprätthåller och utvecklar sina

färdigheter och fysiska egenskap-

er.

upprätthåller och utvecklar själv-

ständigt, målinriktat och fram-

gångsrikt sina färdigheter och

fysiska egenskaper.



fälle genom att vara verksam som dansare och utföra arbetsuppgifter som kräver kroppskontroll i

produktioner inom dansbranschen, i företag eller i övriga organisationer. Omfattningen av arbetet är

tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkes-

skicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.






2.2.3 Konstnärligt arbete



utför ett självständigt konstnärligt arbete

använder de teorier, modeller och praktiska övningar som är förknippade med skapande av

dans

beskriver sitt arbete och det han eller hon lärt sig i exempelvis en studiedagbok

funderar över faktorer som har med hans eller hennes eget konstnärliga växande att göra

hittar den information som krävs för hans eller hennes konstnärliga arbete samt lämpliga sam-

arbetspartner

är kapabel till konstruktiv interaktion med medlemmarna i en eventuell arbetsgrupp.


18

FÖREMÅL FÖR

BEDÖMNING


1. Behärskande av

arbetsprocessen



Behärskande av

arbetsprocessen

utför det konstnärliga arbetet men


utför ett självständigt konstnärligt

arbete

utför självständigt ett konstnärligt

komplett arbete

Initiativförmåga

och företagsam-

het

söker under handledning upp de

samarbetsinstanser som krävs för

hans eller hennes konstnärliga

arbete.

söker upp de samarbetsinstanser

som krävs för hans eller hennes

konstnärliga arbete.

söker upp de samarbetsinstanser

som krävs för hans eller hennes

konstnärliga arbete och verkar

målmedvetet för att hans eller

hennes projekt ska lyckas.

FÖREMÅL FÖR

BEDÖMNING


2. Behärskande av

arbetsmetoder, -

redskap och

material



Behärskande av

arbetsmetoder

använder under handledning de

arbetsredskap och metoder som

krävs för att skapa dans

använder de arbetsredskap och

metoder som krävs för att skapa

dans

använder på ett kreativt och

framgångsrikt sätt de arbetsred-

skap och metoder som krävs för

att skapa dans

Informationssök-

ning

söker efter den bakgrundsinform-

ation som krävs för hans eller

hennes konstnärliga arbete.

söker efter och använder den

bakgrundsinformation som krävs

för hans eller hennes konstnärliga

arbete.

söker efter och sammanför den

bakgrundsinformation som krävs

för hans eller hennes konstnärliga

arbete samt använder den på ett

kreativt sätt.

FÖREMÅL FÖR

BEDÖMNING


3. Behärskande av

den kunskap som

ligger till grund

för arbetet

Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3


Behärskande av

de teoretiska

arbetsredskapen

för att skapa

dans

använder under handledning de

teorier och modeller som är för-

knippade med att skapa dans

använder de teorier och modeller

som är förknippade med att skapa

dans

använder och tillämpar på ett

mångsidigt sätt de teorier och

modeller som är förknippade med

att skapa dans

Skriftlig framställ-

ning

beskriver processerna i skapandet

av dansen i skrift.

beskriver och utvärderar proces-

serna i skapandet av dansen i

skrift.

beskriver, analyserar och utvärde-

rar processerna i skapandet av

dansen i skrift.

FÖREMÅL FÖR

BEDÖMNING


19

4. Nyckelkompe-

tenser för livs-

långt lärande

Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3


Lärande och

problemlösning

funderar över faktorer kopplade

till konstnärligt växande i samar-

bete med medlemmarna i arbets-

gruppen

funderar över faktorer som har

med hans eller hennes konstnär-

liga växande att göra

funderar över faktorer som har

med hans eller hennes konstnär-

liga växande att göra och tar till

lösningar på ett sätt som innebär

att det syns i hans eller hennes

konstnärliga arbete

Interaktion och

samarbete



i arbetsgruppen.




medlem i arbetsgruppen.




och som medlem i arbetsgruppen.



fälle genom att utföra självständigt konstnärligt arbete i produktioner inom dansbranschen, i företag

eller i övriga organisationer. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas

ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och

bedömningskriterierna.






2.2.4 Att träna på och uppföra en dansrepertoar



tränar på och uppvisar verk eller delar av verk som hör till dansrepertoaren

tolkar verk i enlighet med stil

känner igen de verk som hör till repertoaren, olika koreografers stilar och dansens histo-

riska perioder

skaffar information om de verk som hör till dansrepertoaren och använder sig av det i sitt

arbete som dansare

placerar in de verk eller delar av verk som han eller hon uppför i deras kulturhistoriska

och samhälleliga kontext

utvärderar och utvecklar sitt arbete.


20

FÖREMÅL FÖR

BEDÖMNING


1. Behärskande av

arbetsprocessen



Behärskande av

tränings- och

uppträdandepro-

cesserna

klarar av tränings- och uppträ-

dandeprocesserna med behöver



dandeprocesserna


dandeprocesserna samt arbetar

självständigt och målinriktat

Behärskande av

det stilmässiga i

den helhet som

han eller hon

arbetar inom

strävar efter att uppnå den stil

och den sfär som präglar den

helhet som han eller hon är med

om att uppföra.


präglar den helhet som han eller

hon är med om att uppföra.


präglar den helhet som han eller

hon är med om att uppföra samt

fördjupar det uttryck som denna

kräver.

FÖREMÅL FÖR

BEDÖMNING


2. Behärskande av

arbetsmetoder, -

redskap och

material



Behärskande av

dansteknik

klarar av de danstekniker och den

kroppskontroll som krävs för

dansuppgiften men behöver tidvis

mycket vägledning.

klarar av de danstekniker och den


dansuppgiften.

behärskar den dansteknik och den


dansuppgiften på ett felfritt och

fulländat sätt.

FÖREMÅL FÖR

BEDÖMNING


3. Behärskande av

den kunskap som

ligger till grund

för arbetet



Danskunskap

och yrkesetik

känner igen några av de verk som

hör till dansrepertoaren, olika

koreografers stilar och dansens

historiska perioder

känner till de verk som hör till

dansrepertoaren, olika koreogra-

fers stilar och dansens historiska

perioder

känner i stor utsträckning till de

verk som hör till dansrepertoaren,

olika koreografers stilar och

dansens historiska perioder

känner igen bundenheten till

konst, kultur och samhälle hos de

verk som han eller hon dansar

inom

förstår bundenheten till konst,

kultur och samhälle hos de verk

som han eller hon dansar inom

anknyter det verk som dansas till

deras konstnärliga, kulturella och

samhälleliga sammanhang

Informationssök-

ning

söker efter information relaterad

till dansrepertoaren.

söker efter och använder inform-

ation relaterad till dansrepertoa-

ren.

söker efter information relaterad

till dansrepertoaren och använder

den på ett kreativt sätt.

FÖREMÅL FÖR

BEDÖMNING


4. Nyckelkompe-

tenser för livs-

långt lärande



Lärande och utvärderar och vidareutvecklar utvärderar och vidareutvecklar utvärderar sitt arbete och utveck-

21

problemlösning under handledning sitt arbete. sitt arbete. lar det på ett kreativt sätt.



fälle genom att uppföra ett verk eller en del av ett verk som hör till dansrepertoaren i produktioner

inom dansbranschen, i företag eller i övriga organisationer. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för

att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet,

föremålen för bedömning och bedömningskriterierna.






2.2.5 Planering av företagsverksamhet


Den studerande eller examinanden kan

bedöma produktifieringen av sitt eget kunnande eller möjligheterna till affärsverksamhet på

marknaden

kartlägga affärsmiljön och konkurrenssituationen för ett företag som ska grundas

presentera en affärsidé och en företagsform

utarbeta en affärsplan för ett företag

utarbeta de dokument som behövs vid grundande av ett företag


FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING


1. Behärskande av arbetsprocesserna



Planering av det egna arbetet och utarbetande av pla-ner

kartlägger under handledning de olika faserna vid planering och genomförande av företagsverk-samhet

kartlägger de olika faserna vid planering och genomförande av företagsverksamhet och handlar initiativ-rikt och ansvarsfullt

kartlägger på ett innovativt sätt de olika faserna vid planering och genom-förande av företagsverksamhet och handlar initiativrikt och ansvarsfullt

22

Behärskande av arbetshelheten

framskrider under handled-ning systema-tiskt i sitt arbete

framskrider systema-tiskt i sitt arbete

framskrider systematiskt och smidigt i sitt arbete

Kvalitativ verksam-het

beaktar i sitt arbete de kvali-tetsmål som satts upp för arbetet och förändrar sitt eget handlings-sätt utifrån er-hållen respons.

beaktar i sitt arbete de uppsatta kvalitetsmå-len och utvärderar sitt eget arbete för att uppnå målen.

beaktar i sitt arbete de uppsatta kvali-tetsmålen och utvecklar sitt eget arbete för att uppnå målen.



2. Behärskande av arbetsmetoder, arbetsredskap och material



Användning av informations- och kommunikations-teknik

använder under handled-ning informations- och kommunikationsteknik i sitt planeringsarbete un-der beaktande av princi-perna för informationssä-kerhet

använder informat-ions- och kommuni-kationsteknik i sitt planeringsarbete under beaktande av princi-perna för informat-ionssäkerhet

använder informations- och kommunikationsteknik på egen hand och smidigt i sitt planeringsarbete under beak-tande av principerna för informationssäkerhet

Kartläggning av affärsmiljön

bedömer hur det egna kunnandet kan produkti-fieras eller vilka möjlig-heter till affärsverksamhet det finns på marknaden, men behöver emellanåt stöd och handledning

bedömer hur det egna kunnandet kan pro-duktifieras eller vilka möjligheter till affärs-verksamhet det finns på marknaden

bedömer på egen hand hur det egna kunnandet kan pro-duktifieras eller vilka innova-tiva möjligheter till affärs-verksamhet det finns på marknaden

kartlägger företagen inom branschen samt kunder-na, men behöver emel-lanåt handledning

kartlägger företagen inom branschen samt kunderna

gör på egen hand en omfat-tande kartläggning av företa-gen inom branschen

bedömer utifrån en kart-läggning vilka möjligheter det finns att genomföra sin plan med beaktande av branschens lagstiftning och huvudpunkterna i konkurrenslagstiftningen, men behöver emellanåt handledning

bedömer utifrån en kartläggning vilka möj-ligheter det finns att genomföra sin plan med beaktande av branschens lagstiftning och huvudpunkterna i konkurrenslagstift-ningen

bedömer kritiskt utifrån en kartläggning vilka möjlighet-er det finns att genomföra sin plan med beaktande av branschens lagstiftning och huvudpunkterna i konkur-renslagstiftningen

presenterar sin produkt eller tjänst för den tänkta

presenterar sin pro-dukt eller tjänst för

presenterar sin produkt eller tjänst för den tänkta kund-

23

kundgruppen genom att beskriva den nytta kun-den skulle ha av den, men behöver emellanåt hand-ledning

den tänkta kundgrup-pen genom att besk-riva den nytta kunden skulle ha av den

gruppen genom att heltäck-ande beskriva den nytta kunden skulle ha av den

Grundande av ett företag

väljer under handledning företagsform för företaget

väljer företagsform för företaget

väljer på egen hand företags-form för företaget och moti-verar valet

utarbetar de dokument som behövs vid grun-dande av företaget, men behöver en aning hand-ledning

utarbetar de dokument som behövs vid grun-dande av företaget

utarbetar på egen hand de dokument som behövs vid grundande av företaget

Utarbetande av en affärsplan

kartlägger utvecklingsper-spektiven i fråga om marknaden och konkur-renssituationen, men be-höver en aning handled-ning

kartlägger utvecklings-perspektiven i fråga om marknaden och konkurrenssituationen

gör på egen hand en omfat-tande kartläggning av ut-vecklingsperspektiven i fråga om marknaden och konkur-renssituationen

presenterar en plan över hur de olika funktionerna (t.ex. försäljning, mark-nadsföring, produktion, inköp, logistik, tekniska lösningar inklusive in-formations- och kommu-nikationsteknik och bok-föring) ska skötas och tilldelas resurser, men behöver en aning hand-ledning

presenterar en plan över hur de olika funktionerna (t.ex. försäljning, marknads-föring, produktion, inköp, logistik, tek-niska lösningar inklu-sive informations- och kommunikationsteknik och bokföring) ska skötas och tilldelas resurser

presenterar en realistisk och välgrundad plan över hur de olika funktionerna (t.ex. för-säljning, marknadsföring, produktion, inköp, logistik, tekniska lösningar inklusive informations- och kommu-nikationsteknik och bokfö-ring) ska skötas och tilldelas resurser

upprättar en budget och en finansieringsplan, men behöver emellanåt hand-ledning

upprättar en budget och en finansierings-plan under beaktande av företagarens ansvar

upprättar en budget och en finansieringsplan på egen hand och under beaktande av företagarens ansvar

utför en analys av risk-hanteringen för företaget och utarbetar en säker-hetsplan, men behöver en aning handledning

utför en analys av riskhanteringen för företaget och utarbetar en säkerhetsplan

utför på egen hand en analys av riskhanteringen för före-taget och utarbetar en säker-hetsplan

3. Kunskap som ligger till grund för arbetet



Val av företagsform samt informations-sökning gällande grundande och

söker under handledning information om grun-dande och nedläggning av företag samt om den lag-

söker information om grundande och nedlägg-ning av företag samt om den lagstiftning som

gör på egen hand en omfat-tande sökning av informat-ion om den lagstiftning och dokument som gäller grun-

24

nedläggning av ett företag

stiftning och dokument som gäller verksamhet inom den valda bran-schen

gäller verksamhet inom den valda branschen

dande och nedläggning av företag samt verksamhet inom den valda branschen

Utarbetande av en affärsplan

skaffar under handledning information som behövs vid planering av de olika delområdena i det egna företagets affärsverksam-het

skaffar information som behövs vid planering av de olika delområdena i det egna företagets af-färsverksamhet

skaffar på egen hand och mångsidigt information som behövs vid planering av de olika delområdena i det egna företagets affärs-verksamhet

skaffar under handledning information om tjänster som stöder grundandet av företaget och verksam-heten, bl.a. om tjänster som erbjuds av bokfö-ringsbyråer.

skaffar information om tjänster som stöder grundandet av företaget och verksamheten, bl.a. om tjänster som erbjuds av bokföringsbyråer.

skaffar mångsidigt inform-ation om tjänster som stö-der grundandet av företaget och verksamheten, bl.a. om tjänster som erbjuds av bokföringsbyråer.



4. Nyckelkompe-tenser för livslångt lärande



Lärande och pro-blemlösning

fattar beslut under hand-ledning

gör val och fattar be-slut

ger motiverade förslag, gör val och fattar beslut för ut-veckling av företagets verk-samhet

utvärderar under hand-ledning sin verksamhet och hur det egna arbetet framskrider

utvärderar sin verk-samhet och hur det egna arbetet framskri-der

utvärderar på eget initiativ sin verksamhet och sitt ar-bete samt hur företagsverk-samheten framskrider

Interaktion och samarbete

förhandlar under hand-ledning om samarbete med intressentgrupper

förhandlar om samar-bete med intressent-grupper

förhandlar innovativt om samarbete med intressent-grupper

Yrkesetik följer under handledning vid planering av företags-verksamheten alla de vär-dena som rör hållbar utveckling

följer vid planering av företagsverksamheten alla de värden som rör hållbar utveckling

följer de vid planering av företagsverksamheten alla de värden som rör hållbar ut-veckling samt motiverar be-tydelsen av dem för före-tagsverksamheten

Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga

använder i regel säkra, lämpligt belastande och omväxlande arbetsme-toder och beaktar ergo-nomin.

använder säkra, lämp-ligt belastande och omväxlande arbetsme-toder och beaktar er-gonomin.

använder säkra, lämpligt belastande och omväxlande arbetsmetoder och beaktar ergonomin. Är initiativrik när det gäller att förbättra säkerheten och ergonomin på den egna arbetsplatsen.

25


Den studerande eller examinanden visar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle ge-

nom att planera uppgifter som behövs vid grundande av ett företag och uppgifter gällande företagets

verksamhet. . Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i

examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskri-

terierna.






2.2.6 Examensdel från en yrkesinriktad grundexamen

I denna grundexamen kan inkluderas en yrkesinriktad examensdel från yrkesinriktade grundexamina

för vilka Utbildningsstyrelsen har utfärdat grunder.

För en yrkesinriktad grundexamen som avläggs som en fristående examen kan väljas endast examens-

delar som ingår i den fristående examens uppbyggnad.

2.2.7 Examensdel från en yrkesexamen eller specialyrkesexamen

I denna grundexamen kan inkluderas en yrkesinriktad examensdel från yrkesexamina eller specialyr-

kesexamina för vilka Utbildningsstyrelsen har utfärdat grunder.

2.2.8 Examensdel från yrkeshögskolestudier

I denna grundexamen kan inkluderas en yrkesinriktad examensdel från yrkeshögskolestudier som rör den bransch som denna grundexamen gäller.

2.2.9 Förberedelse för arbetsplatshandledaruppgifter (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen)


Den studerande kan

på arbetsplatsen identifiera arbetsuppgifter som lämpar sig för inlärning i arbetet och för

yrkesprov och kan utreda föremålen för bedömning och bedömningskriterierna

i arbetsgemenskapen förhandla om genomförande av inlärning i arbetet och yrkesprov

i samarbete med läraren och arbetsplatshandledaren bereda planer för inlärning i arbetet

26

och för yrkesprov

introducera övriga studerande i arbeten som utförs på arbetsplatsen eller i läroanstalterna

och i de rutiner och regler som gäller där

presentera arbets- och utbildningsmöjligheterna i sin bransch t.ex. för studerande som är på

praktisk arbetslivsorientering

föra handledningsdiskussioner, utveckla sin verksamhet på basis av respons och medla när

olika synsätt förekommer

fungera tillsammans med olika lärande och arbetskamrater

ta emot och ge utvecklande respons

självvärdera sin inlärning i arbetet och sitt yrkesprov enligt de på förhand överenskomna

föremålen och kriterierna för bedömning

bedöma de arbetarskyddsrisker som hör ihop med det egna arbetet samt kan fungera och

handleda även andra att handla enligt arbetarskyddsanvisningarna.


FÖREMÅL

FÖR

BEDÖMNIN

G


1. Behärskan-

det av arbets-

processen

Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3

Den studerande

Planering av det

egna arbetet och

uppgörande av

planer

bereder med handledning planer för inlärning i arbetet och för yrkesprov

bereder enligt givna anvis-ningar planer för inlärning i arbetet och för yrkesprov

bereder självständigt och initiativrikt planer för inlär-ning i arbetet och för yrkes-prov

Behärskande av

arbetets helhet

behöver tidvis handledning.

utför självmant de anvisade uppgifterna.

framskrider smidigt i sitt arbete och anpassar sitt ar-bete till den övriga verksam-heten i arbetsmiljön.

FÖREMÅL

FÖR

BEDÖMNIN

G


2. Behärskan-

det av arbets-

metoder, -

redskap och

material

Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3

Den studerande

Handledning av introducerar med handled-ning andra studerande

introducerar enligt anvis-ningar andra studerande och

introducerar andra stu-derande, fungerar flexibelt

27

studerande

för handledningsdiskussioner

med olika människor och medlar vid olika synsätt

Bedömning av

studerande

tar emot och ger med hand-ledning respons på arbets-uppgifterna samt självvärde-rar med handledning inlär-ningen i arbetet och yrkes-proven enligt överenskomna föremål och kriterier för bedömningen.

tar emot och ger respons på arbetsuppgifterna samt själv-värderar inlärningen i arbetet och yrkesproven enligt över-enskomna föremål och krite-rier för bedömningen.

för konstruktiva feedbacks-diskussioner samt självvärde-rar inlärningen i arbetet en-ligt på förhand över-enskomna föremål och krite-rier för bedömningen.

FÖREMÅL

FÖR

BEDÖMNIN

G


3. Behärskan-

det av den

kunskap som

ligger till grund

för arbetet

Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3

Den studerande

Kännedom om

arbetslivet och ut-

bildningen inom

den egna branschen

presenterar några arbets- och utbildningsmöjligheter inom sin bransch

presenterar arbets- och ut-bildningsmöjligheter inom sin bransch

presenterar självständigt och mångsidigt arbets- och ut-bildningsmöjligheter inom sin bransch

Kännedom om

läroplaner

identifierar med handledning de saker som ska läras under en period för inlärning i ar-betet och det kunnande som bedöms i yrkesprov.

identifierar enligt anvisningar de saker som ska läras under en period för inlärning i ar-betet och det kunnande som bedöms i yrkesprov.

identifierar självständigt de saker som ska läras under en period för inlärning i arbetet och det kunnande som be-döms i yrkesprov.

FÖREMÅL

FÖR

BEDÖMNIN

G


4. Nyckelkom-

petenser för

livslångt lä-

rande

Nöjaktiga N1

Goda G2

Berömliga B3

Den studerande

Hälsa, säkerhet

och funktionsför-

måga

bedömer de arbetarskydds-risker som hör ihop med det egna arbetet samt handlar enligt arbetarskyddsanvis-ningarna.

bedömer de arbetarskydds-risker som hör ihop med det egna arbetet samt handlar enligt arbetarskyddsanvis-ningarna.

bedömer de arbetarskydds-risker som hör ihop med det egna arbetet och fungerar och handleder även andra att handla enligt arbetarskydds-

28

anvisningarna.


De studerande visar sitt kunnande genom att göra upp en plan för ett yrkesprov eller för inlärning i

arbetet. De gör sig förtrogna med verksamheten, arbetsuppgifterna, arbetskulturen och reglerna i ar-

betsgemenskapen samt bedömer arbetsgemenskapens arbetarskyddsrisker och frågorna om arbets-

ergonomi för det egna arbetets del. De studerande kartlägger möjligheterna att genomföra inlärning i

arbetet och yrkesprov på arbetsplatsen. De studerande analyserar bedömningarna av sin egen inlär-

ning i arbetet och sina yrkesprov. Yrkesprovet ges i regel i samband med något annat yrkesprov.

Yrkesprovet kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller inom den grundläg-

gande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att påvisandet av

kunnandet blir heltäckande.

Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov, kom-

pletteras detta med annan bedömning av kunnandet.

2.2.10 Arbeta i ett företag (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen)


Den studerande kan

bedöma utbudet inom den egna branschen och möjligheterna att hitta nya kunder ur produktifiering-

ens perspektiv

precisera en ekonomiskt lönsam affärsidé och en mission

planera ett företags verksamhet målinriktat och kundorienterat

utföra arbetsuppgifter som rör ett företags verksamhet

skaffa samarbetspartner och bygga upp de nätverk som behövs i affärsverksamhet

presentera ett företags verksamhet i olika situationer

använda informations- och kommunikationsteknik som hjälp i sitt arbete

arbeta i ett team i ett företag, men kan också arbeta på egen hand och fatta självständiga beslut

bedöma ett företags utvecklingsbehov.




1. Behärskande av arbetsprocessen


Den studerande

29

Planering av det egna arbetet

deltar i planeringen av företagets verksamhet och arbetar i ett arbetslag, men tar ansvar för sina egna arbeten

planerar företagets verksamhet och agerar initiativrikt och an-svarsfullt som medlem i ett arbetslag samt tar ansvar för sina egna arbeten

planerar företagets verksam-het innovativt och agerar initiativrikt, ansvarsfullt och uppmuntrande samt tar an-svar för sina egna arbeten

Behärskande av arbetshelheten

framskrider systematiskt i sitt arbete under handled-ning

framskrider systema-tiskt och smidigt i sitt arbete

framskrider systematiskt och smidigt i sitt arbete och an-passar sitt arbete efter ar-betslagets verksamhet

Behärskande av tidsanvändning

gör upp en tidsplan för olika uppgifter, men be-höver en aning handled-ning, och följer sin tids-användning

gör upp en tidsplan för olika uppgifter och följer sin tidsanvänd-ning

gör upp en tidsplan för olika uppgifter under beaktande av effektiv tidshantering och följer sin tidsanvändning

Kvalitativ och kostnadsmedveten verksamhet

beaktar de kvalitetsmål som satts upp för det egna arbetet och föränd-rar sitt arbetssätt utifrån erhållen respons

beaktar de gemensamt uppsatta kvalitets- och kostnadsmålen och utvärderar det egna arbetet för att uppnå målen

beaktar de gemensamt upp-satta kvalitets- och kost-nadsmålen och utvecklar det egna arbetet för att uppnå målen

agerar serviceinriktat i sitt arbete.

agerar serviceinriktat och främjar kundnöjd-heten.

agerar serviceinriktat och försäkrar sig om kundnöjd-heten.



2. Behärskande av arbetsmetoder, arbetsredskap och material


Den studerande

Användning av informations- och kommunikations-teknik

använder efter att ha fått instruktioner informat-ions- och kommunikat-ionsteknik under beak-tande av principerna för informationssäkerhet

använder informat-ions- och kommuni-kationsteknik under beaktande av princi-perna för informat-ionssäkerhet

använder informations- och kommunikationsteknik på egen hand och smidigt under beaktande av principerna för informationssäkerhet

Kartläggning av affärsmiljön

bedömer som teammed-lem utifrån den informat-ion som skaffats de nya kundgrupperna och de produkter och tjänster som ska erbjudas kunder-na, men behöver emel-lanåt handledning

bedömer som team-medlem utifrån den information som skaf-fats de nya kundgrup-perna och de produk-ter och tjänster som ska erbjudas kunderna

bedömer som teammedlem på egen hand och fördoms-fritt utifrån den information som skaffats de nya kund-grupperna och de produkter och tjänster som ska erbju-das kunderna

30

Precisering av en affärsidé

tar som teammedlem fram en ekonomiskt lön-sam affärsidé och en mission, men behöver en aning handledning

tar som teammedlem fram en ekonomiskt lönsam affärsidé och en mission

tar på egen hand och som teammedlem fram en eko-nomiskt lönsam affärsidé och en mission

Planering av företa-gets verksamhet

tar under handledning fram mål för företagets grundläggande funktioner och en kundorienterad plan som innehåller åt-gärder genom vilka målen för funktionerna ska uppnås

tar fram mål för före-tagets grundläggande funktioner och en kundorienterad plan som innehåller åtgär-der genom vilka målen för funktionerna ska uppnås

tar på egen hand fram väl-motiverade mål för företa-gets grundläggande funkt-ioner och en kundorienterad plan som innehåller åtgärder genom vilka målen för funktionerna ska uppnås

Skaffande av samar-betspartner

väljer som teammedlem samarbetspartner och kommer överens om samarbetsformerna samt ingår vid behov avtal, men behöver handledning vid upprättande av avtal

väljer som teammed-lem samarbetspartner och kommer överens om samarbetsformer-na samt ingår vid be-hov avtal

väljer som teammedlem in-novativt och mångsidigt samarbetspartner och kom-mer överens om samarbets-formerna samt ingår vid be-hov avtal

Utförande av arbets-uppgifter i företaget

sköter på egen hand och som teammedlem några arbetsuppgifter som rör företagets verksamhet, såsom materialanskaff-ning, tillverkning, mark-nadsföring, försäljning och distribution av pro-dukter

sköter på egen hand och som teammedlem arbetsuppgifter som rör företagets verk-samhet, såsom materi-alanskaffning, tillverk-ning, marknadsföring, försäljning och distri-bution av produkter

sköter på egen hand och som teammedlem arbets-uppgifter som rör företagets verksamhet, såsom material-anskaffning, tillverkning, marknadsföring, försäljning och distribution av produk-ter, och sköter uppgifterna smidigt och använder arbets-tiden väl

Presentation av före-tagets verksamhet

deltar i några möten där företagets produkter eller tjänster presenteras (för-säljning och marknadsfö-ring, skaffande av samar-betspartner och bokfö-ringstjänster, möten med finansiärer och logistik)

presenterar företaget och dess produkter eller tjänster (försälj-ning och marknadsfö-ring, skaffande av samarbetspartner och bokföringstjänster, möten med finansiärer och logistik)

presenterar företaget och dess produkter eller tjänster på ett övertygande sätt och under beaktande av de olika kundgrupperna (försäljning och marknadsföring, skaf-fande av samarbetspartner och bokföringstjänster, mö-ten med finansiärer och lo-gistik)

Utveckling av affärs-verksamheten

följer under handledning hur affärsmiljön och kun-dernas behov förändras och bedömer utifrån detta behoven av att utveckla affärsverksamheten

följer hur affärsmiljön och kundernas behov förändras och bedö-mer utifrån detta be-hoven av att utveckla affärsverksamheten

gör en omfattande uppfölj-ning av hur affärsmiljön och kundernas behov förändras och bedömer utifrån detta behoven av att utveckla af-färsverksamheten samt handlar kreativt

Nedläggning av före-taget

utarbetar under handled-ning de dokument som behövs vid nedläggning av företaget.

utarbetar de dokument som behövs vid ned-läggning av företaget.

utarbetar de dokument som behövs vid nedläggning av företaget och har i samband med nedläggningen av före-

31

taget bedömt möjligheterna att sälja företaget





Den studerande

Kartläggning av af-färsmiljön

skaffar inform-ation om kon-kurrenternas utbud och kun-der, men behö-ver emellanåt handledning

skaffar information om konkurrenternas utbud och kunder

skaffar på egen hand och mångsidigt information om konkurrenternas ut-bud och kunder

Precisering av före-tagets affärsidé och planering av verk-samheten

söker under handledning information om lagstiftning som gäller grun-dande av före-tag och verk-samhet inom den valda bran-schen

söker information om lagstiftning som gäller grundande av företag och verksamhet inom den valda branschen

gör på egen hand omfattande sökning-ar av information om lagstiftning som gäller grundande av företag och verk-samhet inom den valda branschen

skaffar under handledning den information som behövs vid planering av de olika delområ-dena i det egna företagets af-färsverksamhet

skaffar den informat-ion som behövs vid planering av de olika delområdena i det egna företagets affärsverk-samhet

skaffar på egen hand och mångsidigt den information som behövs vid pla-nering av de olika delområdena i det egna företagets affärsverksamhet

Utförande av arbets-uppgifterna i företa-get

skaffar under handledning information om olika behövliga tekniska eller andra produkt-ionsmässiga lösningar samt stöduppgifter.

skaffar information om olika behövliga tekniska eller andra produktionsmässiga lösningar samt stöd-uppgifter.

skaffar innovativt och fördomsfritt information om olika behövliga tek-niska eller andra produktionsmässiga lösningar samt stöduppgifter.



4. Nyckelkompe- Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3

32

tenser för livslångt lärande

Den studerande

Lärande och pro-blemlösning

hanterar kundo-rienterat pro-blemsituationer som gäller före-tagets verksam-het, men behö-ver en aning stöd

hanterar kundoriente-rat problemsituationer som gäller företagets verksamhet

hanterar kundorienterat problemsituat-ioner som gäller företagets verksamhet och ser alltid till att kunderna blir nöjda

Interaktion och samarbete

deltar i förbere-delser inför val och beslut i en grupp

kommer med förslag, gör val och fattar be-slut i en grupp

kommer med förslag, gör val och fat-tar beslut i en grupp för att utveckla företagets verksamhet, och gör detta med goda motiveringar

utvärderar un-der handledning sin verksamhet och hur det egna arbetet framskrider

utvärderar sin verk-samhet och hur det egna arbetet framskri-der

utvärderar sin verksamhet och hur det egna arbetet och företagsverksamheten framskrider

deltar i samar-betsdiskussioner med gruppmed-lemmar och intressentgrup-per

diskuterar samarbete med gruppmedlemmar och deltar i samarbets-diskussioner med in-tressentgrupper

diskuterar samarbete med gruppmed-lemmar och intressentgrupper

Yrkesetik följer under handledning alla de värden i företagsverk-samheten som rör delområden i hållbar ut-veckling

följer alla de värden i företagsverksamheten som rör delområden i hållbar utveckling

följer alla de värden i företagsverk-samheten som rör delområden i håll-bar utveckling och motiverar betydel-sen för företagsverksamheten

Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga

följer bran-schens arbetar-skyddsanvis-ningar i sin egen verksamhet och sörjer för kun-dernas säkerhet enligt givna anvisningar

följer branschens arbe-tarskyddsanvisningar i sin egen verksamhet och i kundservicesitu-ationer samt uppskat-tar eventuella arbetar-skyddsrisker och faro-situationer

följer branschens arbetarskyddsanvis-ningar i sin egen verksamhet och i kundservicesituationer samt gör real-istiska förslag för att utveckla arbetar-skyddet

sörjer under handledning för sin egen,

sörjer enligt anvisning-ar för sin egen, arbets-kamraternas och kun-

sörjer för sin egen, arbetskamraternas och kundernas säkerhet i olika situat-ioner

33

arbetskamrater-nas och kun-dernas säkerhet i bekanta situat-ioner.

dernas säkerhet i olika situationer.

instruerar vid arbete i ett team andra i att beakta hälso- och säkerhetsfrågor.

Sätt att påvisa yrkesskickligheten Den studerande påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov genom att arbeta tillsammans med medlemmar i en grupp, med ett samarbetsföretag och med olika aktörer, till exempel i ett eget företag, ett övningsföretag eller något motsvarande. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna. Yrkesprovet kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att påvisandet av kunnandet blir heltäckande. Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov, kompletteras detta

med annan bedömning av kunnandet.

2.2.11 Arbete som kräver spetskompetens (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen)

Krav på yrkesskicklighet Den studerande kan

arbeta i uppgifter som kräver spetskompetens inom branschen

utföra arbetena inom branschen och behärskar arbetsuppgifterna i sin helhet och ett brett materialut-bud

beakta kvalitetskraven på produktion, produkter eller tjänster på spetsnivå

lösa problem och anpassa sig till förändringar

se till att bestämmelser och anvisningar om säkerhet i arbetet följs

kommunicera med kunderna på sitt modersmål och på minst ett för honom eller henne främmande språk

bedöma och utveckla sin kompetens

dimensionera de egna mentala resurserna i enlighet med arbetsuppgiften

utveckla arbeten och arbetsmiljöer

delta i arbetet i nätverk inom branschen

delta i utveckling av arbetsgemenskapen. Bedömning av kunnandet


1. Behärskande av arbetsprocesserna

Bedömningskriterier


Den studerande

Planering av arbetet sätter upp sina mål samt gör upp arbets- och tids-

sätter upp mål samt gör upp arbets- och tidsplaner

sätter upp mål samt gör upp arbets- och tidspla-

34

planer som är realistiska och genomförbara och som beaktar de höga kva-litetskraven

som är realistiska och ge-nomförbara i föränderliga förhållanden och som be-aktar de höga kvalitetskra-ven

ner som är realistiska och genomförbara i föränderliga förhållan-den och som beaktar de höga kvalitetskraven och kan vid behov ändra en plan

Utvärdering av arbetet utvärderar sitt arbete och sin kompetens

utvärderar realistiskt sitt arbete och sin kompetens samt motiverar sin be-dömning

utvärderar realistiskt sitt arbete och sin kompe-tens samt motiverar sin bedömning och faststäl-ler sina utvecklingsbe-hov

Agerande i arbetet och i arbetsgemenskapen

främjar arbetshälsan inom arbetsgemenskapen ge-nom sitt agerande i arbetet samt utvecklar sin arbetsmiljö tillsammans med de övriga

arbetar aktivt för arbets-hälsan inom arbetsgemen-skapen tillsammans med de övriga

deltar i utvecklingen av arbetshälsan inom ar-betsgemenskapen samt stöder tillsammans med de övriga utvecklingen av arbetsmiljön så att den är på en nivå som krävs för spetskompe-tens



2. Behärskande av arbetsme-toder, redskap och material

Den studerande

Val och använd-ning av arbetsme-toder, arbetsred-skap och material som är lämpliga för arbetsuppgif-ten och arbetsmil-jön

använder på egen hand arbetsmetoder, arbetsredskap och material som behövs

väljer på egen hand arbetsmetoder, ar-betsredskap och material som behövs samt använder dem i föränderliga situat-ioner

väljer modigt även nya arbetsmetoder, arbetsredskap och material samt använder dem smidigt i föränderliga situationer

arbetar omsorgsfullt arbetar omsorgsfullt och lugnt samt krea-tivt och innovativt

arbetar systematiskt, noggrant och säkert samt kreativt och innovativt

Kvalitativt arbete i enlighet med prin-cipen om hållbar utveckling

arbetar mot företagets eller organisationens mål för kvalitet och hållbar utveckling

är aktiv i arbetet mot företagets eller orga-nisationens mål för kvalitet och hållbar utveckling och observerar utveckl-ingsområden

är mycket engagerad i arbetet mot företa-gets eller organisationens mål för kvalitet och hållbar utveckling samt utvecklar verk-samhetsmodeller för att uppnå dessa mål

35

utvecklar sin kompe-tens och sina arbets-sätt

utvecklar aktivt sin kompetens och sina arbetssätt

utvecklar aktivt sin kompetens och sina arbetssätt så att dessa uppfyller kraven i de utmanande arbetsuppgifterna

Kostnadseffektiv och resultatrik verksamhet

arbetar kostnadsef-fektivt och resultat-rikt med tanke på tid och andra tillgängliga resurser

arbetar på eget ini-tiativ kostnadseffek-tivt med tanke på tid och andra tillgängliga resurser och så att det är till nytta för företagets eller orga-nisationens resultat

arbetar med en entreprenöriell inställning och beaktar tid och andra tillgängliga re-surser kostnadseffektivt och så att det är till nytta för företagets eller organisation-ens resultat

observerar avvikelser förhandlar och fin-ner lösningar vid avvikelser

korrigerar verksamheten i enlighet med överenskomna lösningar

främjar varaktiga kundrelationer i sitt arbete

främjar aktivt verk-samhetens kontinui-tet och varaktiga kundrelationer

främjar på egen hand verksamhetens kon-tinuitet och varaktiga kundrelationer

anpassar sig till för-ändringar och arbetar uthålligt i arbetsupp-gifter som kräver spetskompetens

anpassar sig snabbt till förändringar, arbetar uthålligt och utvecklar sitt arbete i arbetsuppgifter som kräver spetskompe-tens

förutser förändringar för att lättare kunna anpassa sig till dem, arbetar uthålligt och utvecklar på egen hand sitt arbete i arbets-uppgifter som kräver spetskompetens




Den studerande

Behärskande och tillämp-ning av kunskap som be-hövs i arbetet

skaffar och använder på eget initiativ den informat-ion som behövs i arbetet och ber vid behov om råd

skaffar och tillämpar på eget initiativ den inform-ation som behövs i arbe-tet och klarar av pro-blemsituationer tillsam-mans med andra

skaffar och tillämpar på egen hand information som behövs i arbetet i föränderliga arbetssitu-ationer och motiverar sina lösningar utifrån den information som han/hon skaffat



4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande

Den studerande

36

Lärande och problemlös-ning

utarbetar en individuell utvecklingsplan för sig själv utifrån de egna ut-gångspunkterna

utarbetar en individuell utvecklingsplan för sig själv utifrån de egna ut-gångspunkterna så att den stöder utvecklingen till en person med spetskompe-tens inom branschen

utvecklar sin kompetens i enlighet med en indivi-duell utvecklingsplan utifrån de egna utgångs-punkterna så att den stöder utvecklingen till en person med spets-kompetens inom bran-schen

klarar av de vanligaste problemsituationerna med hjälp av läromedel och instruktionsböcker

klarar av problemsituat-ioner på egen hand

klarar av problemsituat-ioner på egen hand och kan motivera sina val

Interaktion och samarbete kommunicerar med kun-derna och på arbetsplat-sen på sitt modersmål och hjälpligt på minst ett för honom/henne främ-mande språk

kommunicerar med kun-derna och på arbetsplat-sen på sitt modersmål och på minst ett för ho-nom/henne främmande språk

kommunicerar smidigt med kunderna och på arbetsplatsen på sitt mo-dersmål och på minst ett för honom/henne främmande språk

är en aktiv medlem i ett arbetslag och anpassar sig till en arbetsgemenskap

är en aktiv medlem i ett arbetslag och anpassar sig väl till en arbetsgemen-skap

är en aktiv medlem i ett arbetslag och delar med sig av sin spetskompe-tens till de övriga

Yrkesetik följer arbetsplatsens regler för uppträdande och iakt-tar arbetstiderna

uppträder sakligt och iakt-tar arbetstiderna

uppträder väl och iakttar arbetstiderna

är ansvarsfull och följer branschens yrkesetiska principer

är ansvarsfull och initiativ-rik när det gäller att följa de yrkesetiska principerna inom branschen

är stolt över sitt yrke och sin kompetens, är an-svarsfull och utvecklar sitt arbete i enlighet med de yrkesetiska principer-na inom branschen

Hälsa, säkerhet och funkt-ionsförmåga

tar ansvar för säkerheten i det egna arbetet och följer bestämmelserna och an-visningarna om arbetar-skydd

tar ansvar för säkerheten i det egna arbetet, observe-rar farorna förknippade med sitt arbete och följer bestämmelserna och an-visningarna om arbetar-skydd

tar ansvar för säkerheten i det egna och arbetsla-gets arbete, följer be-stämmelserna och anvis-ningarna om arbetar-skydd och meddelar om observerade faror för-knippade med sitt arbete

arbetar ergonomiskt rik-tigt och håller sin arbets-miljö snygg under hela arbetsprocessen

arbetar ergonomiskt rik-tigt och håller sin arbets-miljö snygg under hela arbetsprocessen även om arbetssituationerna är utmanande

arbetar ergonomiskt riktigt och håller sin ar-betsmiljö snygg under hela arbetsprocessen även om arbetssituation-erna är utmanande samt deltar i utveckling av arbetsförhållandena

sörjer för sitt välbefin-nande i arbetet och har sunda levnadsvanor.

sörjer aktivt för sitt välbe-finnande i arbetet och främjar sunda levnadsva-nor.

sörjer aktivt för sitt väl-befinnande i arbetet, främjar sunda levnads-vanor och uppmuntrar

37

även de övriga på ar-betsplatsen att göra det.

Sätt att påvisa yrkesskickligheten Den studerande påvisar sitt kunnande i yrkesprov genom att arbeta inom den egna branschen i arbetssituat-ioner som kräver spetskompetens. Kunnandet kan också påvisas i nationella och internationella tävlingssituat-ioner. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunder-na angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna. Yrkesprovet kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att påvisandet av kunnandet blir heltäckande. Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov, kompletteras den med annan bedömning av kunnandet. 2.2.12 Examensdelar som grundar sig på lokala krav på yrkesskicklighet (endast inom den grundläggande yr-

kesutbildningen)

Detta kan vara examensdelar som tillgodoser de regionala och lokala kraven på yrkesskicklighet och stu-derandes behov av att fördjupa sin yrkesskicklighet. Examensdelarna bör svara mot mer omfattande lokala krav på yrkesskicklighet än endast mot behoven hos ett enskilt företag. Dessa examensdelar nämns utifrån en verksamhetshelhet inom arbetslivet och omfattningen på dem bestäms utifrån kompetenspoäng (5-15 kp). Dessutom bestäms för examensdelarna kraven på yrkesskicklighet, bedömningen av kunnandet och sätten att påvisa yrkesskickligheten enligt bedömningstabellen i bilagan i Utbildningsstyrelsens föreskrift. (Principer för dimensioneringen av identifiering och erkännande av kunnande samt omvandling av vitsord i den grundläg-gande yrkesutbildningen grundutbildning 93/011/2014).

2.2.13 Examensdel från de fritt valbara examensdelarna (endast inom den grundläggande yrkesutbildningen)

Dessa kan vara examensdelar (5–15 kp) som väljs bland de fritt valbara examensdelarna (kapitel 4) i enlighet

med punkterna 4.1–4.5.

38

3. GEMENSAMMA EXAMENSDELAR, MÅL FÖR KUNNANDET SAMT BE-

DÖMNING AV KUNNANDET INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUT-

BILDNINGEN

3.1 Kunnande i kommunikation och interaktion

Denna examensdel ska innehålla de obligatoriska målen för kunnandet i alla tre delområden (sammanlagt 9

kompetenspoäng). Dessutom ska examensdelen innehålla valbara mål för kunnandet från vilket delområde

eller vilka delområden som helst så att den studerande får ihop sammanlagt 11 kompetenspoäng i kunnande i

kommunikation och interaktion.

3.1.1 Modersmålet

3.1.1.1 Modersmålet, svenska

Obligatoriska mål för kunnandet, 5 kp

Den studerande

kan kommunicera och agera i olika interaktionssituationer

förstår praxisen, det väsentliga innehållet och syftet i fråga om de viktigaste texttyperna som förekommer

inom den egna branschen

kan söka information i olika informationskällor, använda information och följa principerna för hur käl-

lorna används

kan i sina studier använda medier och kommunikations- och interaktionsverktyg som finns på webben

samt presentera sin yrkeskompetens

kan göra skriftliga arbeten som gäller den egna branschen

kan använda sig av läs- och studiestrategier för inlärning av modersmålet

förstår modersmålets samt litteraturens och den övriga kulturens betydelse med tanke på branschen och

yrket

kan bedöma och utveckla sina kunskaper i sitt modersmål


Föremål för bedöm-ning



Den studerande

Agerande i kommuni-kations- och interakt-ionssituationer

uttrycker sakligt sina åsikter i samarbets- och gruppsituationer

motiverar mångsidigt sina åsikter och argu-ment i samarbets- och gruppsituationer

motiverar mångsidigt sina ståndpunkter och agerar kundorienterat, flexibelt och övertygande i olika

39

interaktionssituationer

deltar i diskussioner med egna inlägg

deltar i diskussioner, för diskussionen framåt mot målet

deltar aktivt och konstruk-tivt i diskussioner och tar för sin del ansvar för kom-munikationsatmosfären i gruppsituationer

handlar ändamålsenligt i interaktionssituationer i arbetslivet

handlar sakligt och ar-tigt i olika interaktions-situationer och i kund- och gruppsituationer som gäller arbetet

handlar flexibelt och kon-struktivt i olika kund- och gruppsituationer som gäller arbetet

håller ett kort anförande genom att använda det språk och den sakstil som situationen kräver

håller olika anföranden genom att använda den sakstil och de bransch-termer som situationen kräver

agerar flexibelt i kommuni-kationssituationer inom den egna branschen och håller olika anföranden på det sätt som krävs i situationen och inom branschen

Förståelse av texter och texttyper

känner till texttyper inom arbetslivet och jämför dem

förstår det huvudsakliga syftet med texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten och tolkar texternas inne-börd

förstår texters syfte och budskap samt detaljernas innebörd, drar slutsatser och bedömer texters inne-håll och uttryckssätt

Informationssökning söker i tydliga texter information som är vä-sentlig med tanke på det egna yrkesområdet

skaffar information som gäller det egna yrkes-området från olika käl-lor och bedömer även om källorna är tillförlit-liga

söker information i olika källor, även i svåra texter, och bedömer kritiskt om källorna är tillförlitliga

beaktar upphovsrätten, men behöver emellanåt handledning

känner till upphovsrätt-en både som rättighet och som skyldighet och beaktar den bl.a. genom att uppge sina källor

kan hänvisa till källor som använts och vid behov an-hålla om rätt att använda dem

Mediekompetens och användning av kom-munikation på web-ben

använder den egna bran-schens fackpublikationer och medietexter

använder centrala kommunikationsverktyg och kan bedöma medie-texter

använder kommunikations-verktyg mångsidigt och bedömer medietexter kri-tiskt

använder under hand-ledning olika typer av medier för presentation av sin yrkesskicklighet

presenterar sin yrkes-kompetens med hjälp av olika medier

dokumenterar och beskri-ver sina studier och sitt kunnande med hjälp av olika medier

40

kommunicerar i digitala miljöer enligt över-enskomna principer

kommunicerar med ett lämpligt språk i digitala miljöer

kommunicerar på ett pro-fessionellt sätt i interakt-ionssituationer i digitala miljöer

Skriftliga arbeten som gäller branschen

skriver enligt de grund-läggande rättstavnings-reglerna

använder flytande sats- och meningsstrukturer och strukturerar texten

behärskar de grundläggande normerna för språkbruket och finslipar språkdräkten och layouten i sina egna texter

producerar texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten, men behöver emellanåt hand-ledning

producerar texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten

producerar målinriktat och bearbetar sina texter utifrån egen bedömning och uti-från respons

utarbetar dokument enligt mallar

utarbetar ändamålsen-liga dokument

utarbetar ändamålsenliga dokument och kan tillämpa dokumentmallar

Användning av läs- och studiestrategier

gör anteckningar och sammanfattar kärnfrå-gorna utifrån det hörda, lästa och sedda.

gör anteckningar, sam-manfattar den informat-ion som han/hon sökt fram och använder käl-lor i sina egna texter.

bedömer sin egen läs- och studiestrategi och förbättrar den utifrån respons.

Förståelse av mo-dersmålets samt litte-raturens och den öv-riga kulturens bety-delse

är medveten om hur viktigt det är att inom den egna branschen kunna sitt modersmål

___________________

känner till exempel från litteraturen eller övrig kultur som gäller den egna branschen

förstår modersmålets betydelse inom den egna branschen och i ett flerspråkigt arbetsliv

__________________

vet hur man kan an-vända litteratur eller övrig kultur i den egna branschen

kan bedöma modersmålets betydelse inom den egna branschen samt dess ställ-ning i ett flerspråkigt sam-hälle både ur arbetslivets och ur individens synvinkel

____________________

förstår betydelsen av littera-tur eller övrig kultur i arbe-tet inom branschen

Bedömning av de egna kunskaperna i mo-dersmålet

bedömer sina kunskaper i modersmålet och sin läskunnighet utifrån respons och anger vad som skulle kunna för-bättras i den

bedömer realistiskt sin språkanvändning och läskunnighet samt iden-tifierar sina styrkor och utvecklingsbehov

bedömer realistiskt sin språkanvändning och läs-kunnighet, identifierar sina styrkor och utvecklingsbe-hov samt utvecklar sina kunskaper utifrån respons

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för

kunnandet i delområdet Modersmålet, svenska: En värld av texter (MO1), Epik och medietexter (MO 2), Texter i Nor-

41

den (MO 4) samt en av följande Texter, kultur och identitet (MO 3),Moderna texter (MO 5),Textens makt (MO6)eller

Muntlig kommunikation (MO 7).

Valbara mål för kunnandet, 2 kp

Den studerande

kan utveckla sina kommunikations- och interaktionsfärdigheter

kan utveckla sin förmåga att uppträda och arbeta i grupp

kan använda och tolka olika texttyper

känner till språkets, litteraturens och kulturens former och betydelse.


Föremål för bedömning Bedömningskriterier


Den studerande

Utveckling av kommuni-kations- och interaktions-färdigheter

uttrycker sakligt sina åsikter och motiverar dem på ett övertygande sätt

är artig och flexibel i interaktionssituationer i olika miljöer

håller interaktionen vid liv när han/hon talar, åskådlig-gör sitt inlägg och bygger upp dess innehåll så att det är logiskt

beaktar andras stånd-punkter vid interaktion

tar i sin kommunikat-ion hänsyn till motta-garen, situationen och kraven inom den egna branschen

kommunicerar på ett kon-struktivt sätt även i kon-flikt- och problemsituation-er

förstår människors icke-verbala kommuni-kation och dess påver-kan på mottagandet av budskapet.

beaktar den icke-verbala kommunikat-ionens påverkan när han/hon uttrycker sig.

tillämpar reglerna för icke-verbal kommunikation i sin interaktion och jämför be-tydelser, även mellan olika kulturer.

Utveckling av förmågan att uppträda och att arbeta i grupp

framför både ett spon-tant och ett förberett inlägg eller muntligt anförande om ett ämne som är bekant för ho-nom/henne

får kontakt med åhö-rarna när han/hon talar och kan bygga upp sitt inlägg så att det är lätt att följa

framför både ett spontant och ett på egen hand förbe-rett inlägg även om ett ut-manande ämne samt åskåd-liggör sitt inlägg och bygger upp innehållet logiskt

42

visar samarbetsvilja vid grupparbete

främjar aktivt gruppens arbete och värdesätter andras ståndpunkter

lägger märke till hur det egna agerandet inverkar på gruppens verksamhet och uppmuntrar gruppens öv-riga medlemmar till att agera

följer arbetslivets mö-tes- och förhandlings-rutiner, men behöver emellanåt handledning

följer arbetslivets mö-tes- och förhandlings-rutiner

behärskar smidigt mötes- och förhandlingsrutinerna

Yrkesrelaterad multilittera-citet och produktion av texter

känner till kraven vad gäller situationsanpas-sad användning av text-typer

undersöker texttyper-nas olika uttryckssätt kritisk

varierar mellan olika ut-tryckssätt och texttyper i sina egna texter och i olika språkmiljöer

använder enligt mallar olika yrkesrelaterade texttyper

omarbetar egna yrkes-relaterade texter utifrån respons

gör observationer av yrkes-relaterade texttyper, omar-betar dem och bedömer de språkliga valens inverkan

producerar texter i en grupp tillsammans med andra

ger och tar emot kon-struktiv respons på gemensamt produce-rade texter

handlar flexibelt i en skriv-process som genomförs tillsammans med andra

Kännedom om språk och kultur

känner till det egna språkets betydelse och den interkulturella kommunikationens betydelse

beaktar den interkultu-rella kommunikationen i sin egen interaktion

tillämpar mångsidigt sitt interkulturella kunnande och värdesätter kulturell mångfald

bekantar sig med olika genrer inom litteraturen och med andra konst-former

bedömer böcker som han/hon läst och andra konstformer som han/hon upplevt

skaffar sig mångsidiga läsupplevelser och bedömer litteraturens och andra konstformers betydelse

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kun-

nandet i delområdet Modersmålet, svenska: En värld av texter (MO1), Epik och medietexter (MO 2), Texter i Norden

(MO 4) samt en av följande Texter, kultur och identitet (MO 3), Moderna texter (MO 5),Textens makt (MO6)eller Muntlig

kommunikation (MO 7).

3.1.1.2 Modersmålet, samiska


Den studerande


förstår praxisen, det väsentliga innehållet och syftet i fråga om de viktigaste texttyperna som före-

kommer inom den egna branschen

43

kan använda sina språkkunskaper vid sökning och kritisk bedömning av information

kan i sina studier använda medier och kommunikations- och interaktionsverktyg som nätet erbjuder

samt presentera sin yrkeskompetens

utvecklar sina färdigheter i att skriva på samiska och kan göra skriftliga arbeten som gäller branschen

kan använda sig av läs- och studiestrategier för inlärning av modersmålet

känner till den språkliga och kulturella identitetens betydelse i ett mångfaldigt samhälle

kan bedöma och utveckla sina kunskaper i det egna modersmålet.




Den studerande

Agerande i kommunikat-ions- och interaktionssitu-ationer

agerar i olika kund- och interaktionssituationer och framför sina ståndpunkter

kommunicerar aktivt i olika interaktionssituat-ioner och beaktar då andras ståndpunkter

agerar mångsidigt i olika interaktionssituationer och motiverar sina ståndpunk-ter

handlar ändamålsenligt i situationer i arbetsli-vet

handlar sakligt och ar-tigt i olika interaktions-situationer och i kund- och gruppsituationer som gäller arbetet

handlar flexibelt och kon-struktivt i olika kund- och gruppsituationer som gäller arbetet

håller ett kort anfö-rande genom att an-vända det samiska all-mänspråket enligt situ-ationens krav

håller olika anföranden genom att använda det samiska allmänspråket enligt situationens krav

agerar flexibelt i kommu-nikationssituationer inom den egna branschen och håller olika anföranden på samiska på det sätt som krävs i situationen och inom branschen


förstår det huvudsak-liga syftet med texter som är väsentliga med tanke på yrkesskicklig-heten och kan koppla informationen i texten till de egna erfarenhet-erna och kunskaperna

förstår texters syfte och huvudsakliga innehåll och kan koppla detal-jerna i texter till egna erfarenheter och kun-skaper samt jämföra dem med egna erfaren-heter och kunskaper

förstår texters syfte och budskap samt detaljernas innebörd, drar slutsatser och bedömer texters inne-håll och uttryckssätt

44

Informationssökning

söker i tydliga källor information som är väsentlig med tanke på det egna yrkesområdet

skaffar information som gäller det egna yrkesom-rådet från olika källor och bedömer även om källorna är tillförlitliga

söker information i olika källor, även i svåra texter, och bedömer kritiskt om källorna är tillförlitliga

Mediekompetens och

användning av kom-

munikation på web-

ben

använder den egna branschens fackpubli-kationer och medietex-ter


använder kommunikat-ionsverktyg mångsidigt och bedömer medietexter kri-tiskt

använder under hand-ledning olika typer av medier för presentation av sin yrkesskicklighet

presenterar sin yrkes-kompetens med hjälp av olika medier



producerar under handledning texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten i enlighet med de grund-läggande rättstavnings-reglerna för samiska

producerar texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten under användning av de grundläggande rättstav-ningsreglerna för sa-miska

producerar flytande och naturligt olika texter som hänför sig till yrkesskick-ligheten på samiska

Användning av läs- och studiestrategier

gör anteckningar och sammanfattar kärnfrå-gorna utifrån det hörda, lästa och sedda

gör anteckningar, sam-manfattar den informat-ion som han/hon sökt fram och använder käl-lor i sina egna texter

bedömer sin egen läs- och studiestrategi och förbätt-rar den utifrån respons

Förståelse av språk och kultur

känner till den språkliga och kulturella bakgrun-dens betydelse.

känner till det samiska språkets och den sa-miska kulturens bety-delse och kan bedöma dess betydelse i ett mångfaldigt samhälle.

känner till det samiska språkets och den samiska kulturens betydelse och kan mångsidigt bedöma dess betydelse i ett mång-faldigt samhälle.

Bedömning av de egna kunskaperna i modersmå-let

bedömer sina kunskap-er i modersmålet och sin läskunnighet utifrån respons och anger vad som skulle kunna för-bättras i den




kunnandet i delområdet Modersmålet, samiska: Språk, texter och interaktion (MOS 1), Textstrukturer och textbetydelser

(MOS 2), Sätt att påverka (MOS 4) samt någon av följande: Skönlitterära texter (MOS 3), Text, stil och kontext

(MOS 5), Språk, litteratur och identitet (MOS 6) eller Muntlig kommunikation (MOS 7).


45

Den studerande

kan utveckla sina kommunikations- och interaktionsfärdigheter på samiska


kan använda och tolka olika texttyper och utveckla sin produktion av texter på samiska

kan agera i en språkligt och kulturellt mångfaldig miljö.




Den studerande


agerar i olika interakt-ionssituationer under beaktande av andras ståndpunkter

kommunicerar aktivt i olika interaktionssituat-ioner och beaktar då andras ståndpunkter

kommunicerar mångsidigt i olika interaktionssituationer under beaktande av andras ståndpunkter


håller både ett spontant och ett förberett inlägg eller muntligt anförande om ett ämne som är bekant för ho-nom/henne


framför både ett spontant och ett på egen hand förbe-rett inlägg även om ett ut-manande ämne samt åskåd-liggör sitt inlägg och bygger upp innehållet logiskt

visar samarbetsvilja vid grupparbete

främjar aktivt gruppens arbete och värdesätter andras ståndpunkter

lägger märke till hur det egna agerandet inverkar på gruppens verksamhet och uppmuntrar gruppens öv-riga medlemmar till att agera

Yrkesrelaterad multilittera-citet och produktion av texter

känner till kraven vad gäller situationsanpas-sad användning av text-typer

undersöker texttyper-nas olika uttryckssätt kritisk

varierar mellan olika ut-tryckssätt och texttyper i sina egna texter och i olika språkmiljöer

producerar enligt mallar olika yrkesrelaterade texttyper

omarbetar egna yrkes-relaterade texter utifrån respons

gör observationer av yrkes-relaterade texttyper, omar-betar dem och bedömer de språkliga valens inverkan

46

skriver under handled-ning texter på samiska som är väsentliga med tanke på yrkesskicklig-heten

skriver texter på sa-miska som är väsent-liga med tanke på yr-kesskickligheten

skriver på egen hand olika texter på samiska som ank-nyter till yrkesskickligheten

Agerande i en språkligt och kulturellt mångfaldig miljö

känner till särdrag i den samiska kulturen och drar nytta av sina kun-skaper i samiska och den samiska kulturen i den mångkulturella miljön

känner till de centrala särdragen i den samiska kulturen och drar nytta av sina kunskaper i samiska och den sa-miska kulturen i den mångkulturella miljön

känner till de centrala sär-dragen i den samiska kul-turen samt agerar självstän-digt i den mångkulturella miljön och drar då nytta av sina kunskaper i samiska och den samiska kulturen

bekantar sig med de olika genrerna inom den samiska litteraturen och andra konstformer

bedömer böcker som han/hon läst och andra konstformer som han/hon upplevt

skaffar sig mångsidiga läsupplevelser på samiska och bedömer litteraturens och andra konstformers betydelse

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kun-nandet i delområdet Modersmålet, samiska: Språk, texter och interaktion (MOS 1), Textstrukturer och textbetydelser (MOS 2), Sätt att påverka (MOS 4) samt någon av följande: Skönlitterära texter (MOS 3), Text, stil och kontext (MOS 5), Språk, litteratur och identitet (MOS 6) eller Muntlig kommunikation (MOS 7).

3.1.1.3 Modersmålet, teckenspråk


Den studerande

kan kommunicera på teckenspråk i olika interaktionssituationer

förstår och tolkar olika kommunikationstyper som anknyter till den egna branschen

kan söka information i olika informationskällor med hjälp av olika medier

kan i sina studier använda medier och kommunikations- och interaktionsverktyg som nätet erbjuder samt

presentera sin yrkeskompetens

kan agera i situationer där teckenspråk samt muntligt och skriftligt språk används

kan bedöma och utveckla sina kunskaper i det egna modersmålet.


Föremål för be-dömning



Den studerande

47

Agerande i kommu-nikations- och inter-aktionssituationer

använder teckenspråket på ett ändamålsenligt sätt i bekanta kommunikations-situationer inom sin bransch och tar hänsyn till de andra under kommuni-kationen

använder teckenspråket på ett ändamålsenligt sätt i kommunikationssituationer inom sin bransch och tar hänsyn till de andra under kommunikationen

använder teckenspråket aktivt i kommunikationssi-tuationer inom den egna branschen och tar på ett konstruktivt sätt hänsyn till de andra under kommuni-kationen

klarar av kommunikations-situationer även med per-soner som hör

interagerar i yrkesrelaterade situationer med tecken-språkiga och personer som hör

interagerar smidigt i olika miljöer med teckenspråkiga och personer som hör

vet hur man använder tolk i interaktionssituationer

använder tolk ändamålsen-ligt i olika situationer

använder tolk smidigt i olika situationer

följer överenskomna mö-tesrutiner och uttrycker sina åsikter i samarbets- och gruppsituationer

följer mötes- och förhand-lingsrutinerna samt moti-verar mångsidigt sina åsik-ter och påståenden i sam-arbets- och gruppsituation-er

behärskar mötes- och för-handlingsrutinerna samt tar för sin del ansvar för kom-munikationsatmosfären

Förståelse av med-delanden och textty-per

känner till de olika former-na av teckenspråk (all-männa och yrkesrelaterade situationer) och använder yrkesrelaterade tecken under handledning

behärskar de allmänspråk-liga tecknen och kommu-nicerar på teckenspråk i yrkesrelaterade situationer

känner väl till de yrkesrela-terade tecknen och kom-municerar professionellt på teckenspråk

förstår på teckenspråk kärnfrågorna i de med-delanden som är väsentliga inom sitt yrkesområde

förstår på teckenspråk det huvudsakliga innehållet i meddelanden som är vä-sentliga inom sin bransch och kan relatera det till sina egna erfarenheter

förstår på teckenspråk det huvudsakliga innehållet i branschrelaterade med-delanden och kan på basis av det göra jämförelser och dra slutsatser

Informationssökning söker i olika källor inform-ation som är väsentlig med tanke på sitt yrkesområde

skaffar information som gäller det egna yrkesområ-det från olika källor och bedömer även om källorna är tillförlitliga

använder mångsidigt olika kommunikationsverktyg vid informationssökning och bedömer om texterna är tillförlitliga

48


känner till upphovsrätten både som rättighet och som skyldighet och beaktar den bl.a. genom att uppge sina källor

kan hänvisa till källor som använts och vid behov an-hålla om rätt att använda dem

Mediekompetens och användning av kom-munikation på web-ben


använder centrala kommu-nikationsverktyg och kan bedöma medietexter

använder kommunikations-verktyg mångsidigt och bedömer medietexter kri-tiskt

använder under handled-ning olika typer av medier för presentation av sin yrkesskicklighet

presenterar sin yrkeskom-petens med hjälp av olika medier


Agerande i en språk-ligt och kulturellt mångfaldig miljö

känner till det finlands-svenska teckenspråkets mångfald och använder sina språkkunskaper i den mångfaldiga miljön.

känner till det finlands-svenska teckenspråkets mångfald och användar-grupper samt använder sina språkkunskaper i den mångfaldiga miljön.

känner till det finlands-svenska teckenspråkets mångfald, särdrag och an-vändargrupper samt agerar flexibelt i den mångfaldiga miljön genom att smidigt använda sina språkkun-skaper.

Bedömning av de egna kunskaperna i modersmålet

bedömer sina kunskaper i modersmålet och sin läs-kunnighet utifrån respons och anger vad som skulle kunna förbättras i den

bedömer realistiskt sin språkanvändning och läs-kunnighet samt identifierar sina styrkor och utveckl-ingsbehov



kunnandet i delområdet Modersmålet, teckenspråk: En värld av texter (MO1), Epik och medietexter (MO 2), Texter i

Norden (MO 4) samt en av följande Texter, kultur och identitet (MO 3), Moderna texter (MO 5),Textens makt (MO6)eller



Den studerande

kan utveckla sina kommunikations- och interaktionsfärdigheter och sina sätt att uttrycka sig på tecken-

språk i olika situationer


49

kan använda och tolka olika kommunikationssätt

känner till den språkliga och kulturella mångfaldens betydelse.




Den studerande


uttrycker sakligt sina åsikter och motiverar dem på ett övertygande sätt

kommunicerar artigt och flexibelt i interakt-ionssituationer i olika miljöer

håller interaktionen vid liv när han/hon talar, åskådlig-gör sitt inlägg och bygger upp dess innehåll så att det är logiskt

beaktar andras stånd-punkter vid interaktion

använder allmänna och yrkesrelaterade tecken

använder mångsidigt ett teckenspråk som har smidig struktur och ett rikt uttryck


håller både ett spontant och ett förberett anfö-rande på teckenspråk om ett ämne som är bekant för ho-nom/henne

förklarar olika omstän-digheter som gäller branschen i ett anfö-rande på teckenspråk eller i anvisningar rik-tade till andra

producerar olika tecken-språkiga anföranden och drar mångsidigt nytta av olika uttrycksformer

Användning och tolkning av kommunikationssätt

producerar enligt en mall teckenspråk som anknyter till den egna branschen

interagerar smidigt i olika miljöer med teck-enspråkiga och perso-ner som hör

använder de sätt att ut-trycka sig och uppträda som förekommer inom de teck-enspråkigas kultur

identifierar olika former av teckenspråk

dryftar teckenspråkiga texters (på video) mål och innehåll

känner till teckenspråkets språkliga särdrag

Förståelse av språkets och kulturens mångfald

känner till drag hos den egna språkliga och kul-turella bakgrunden

känner till det finlands-svenska teckenspråkets mångfald

känner till det finlands-svenska teckenspråkets mångfald och användar-grupper

förstår de teckenspråki-gas ställning i det fin-ländska samhället.

jämför de teckensprå-kigas kommunikations-sätt med kommunikat-ionssätten hos dem som använder talat språk.

känner väl till bakgrunden för de teckenspråkiga som grupp och kan representera sin språkliga kultur i den flerspråkiga miljön.


nandet i delområdet Modersmålet, teckenspråk: En värld av texter (MO1), Epik och medietexter (MO 2), Texter i Nor-

50

den (MO 4) samt en av följande Texter, kultur och identitet (MO 3), Moderna texter (MO 5),Textens makt (MO6)eller


3.1.1.4 Modersmålet, den studerandes eget modersmål


Den studerande

kan kommunicera i olika interaktionssituationer på sitt eget modersmål

förstår det väsentliga innehållet i och syftet med de viktigaste texterna som förekommer


kan använda sina språkkunskaper vid sökning och kritisk bedömning av information med

hjälp av olika medier

utvecklar sina färdigheter i att skriva på sitt eget modersmål och kan göra skriftliga arbeten

som anknyter till den egna branschen

kan i sina studier använda medier och de kommunikations- och interaktionsverktyg som

finns på webben

kan agera i en språkligt och kulturellt mångfaldig miljö

kan bedöma och utveckla sina färdigheter i sitt modersmål.

.





Den studerande


agerar på ett ändamålsen-ligt sätt i bekanta interakt-ionssituationer och tar hänsyn till de andra

agerar aktivt i olika in-teraktionssituationer och tar hänsyn till de andra

agerar initiativrikt och flexibelt i olika interakt-ionssituationer, motive-rar sina ståndpunkter och tar konstruktivt hän-syn till de andra

använder det språk som situationen kräver i enlig-het med det standard-språk som talas i sitt eget modersmål

använder i olika situat-ioner standardspråket i sitt eget modersmål och kan vissa facktermer inom branschen

använder i olika situat-ioner standardspråket i sitt eget modersmål och kan facktermerna inom branschen

51

Textförståelse förstår kärnfrågorna i de viktigaste texterna inom branschen

förstår det huvudsakliga innehållet i och syftet med de viktigaste tex-terna inom branschen

förstår det huvudsakliga innehållet i och syftet med branschtexter och kan relatera det till sina egna erfarenheter

Informationssökning söker i olika källor in-formation som är väsent-lig med tanke på sitt yr-kesområde

söker i olika källor in-formation som ankny-ter till det egna yrkes-området och bedömer under handledning om källorna är tillförlitliga

använder mångsidigt kommunikationsverktyg för det egna språket vid informationssökning och bedömer om texterna är tillförlitliga

Produktion av texter

skriver under handled-ning texter som anknyter till sin egen bransch och använder då de viktigaste rättstavningsreglerna för sitt eget modersmål

skriver olika texter som anknyter till sin egen bransch och använder då de viktigaste rätt-stavningsreglerna för sitt eget modersmål

skriver på egen hand texter som anknyter till sin egen bransch och använder då rättstav-ningsreglerna för sitt eget modersmål

Mediekompetens och användning av kommu-nikation på webben


använder centrala kommunikationsverktyg och bedömer medietex-ter

använder kommunikat-ionsverktyg mångsidigt och bedömer medietex-ter kritiskt

Agerande i en språkligt och kulturellt mångfald-ig miljö

förstår tvåspråkighetens betydelse för sitt arbete och använder det egna språket i olika interakt-ionssituationer och tar hänsyn till de andra

jämför användningen av det egna språket och finskan samt agerar i en mångfaldig miljö ge-nom att ganska mångsidigt utnyttja sitt kunnande

känner till de mest kän-netecknande dragen hos den egna språkliga och kulturella bakgrunden och agerar smidigt i en mångfaldig miljö genom att mångsidigt utnyttja sitt kunnande

Bedömning av de egna kunskaperna i moders-målet

bedömer sina kunskaper i modersmålet och sin läs-kunnighet utifrån respons och anger vad som skulle kunna förbättras i den


bedömer realistiskt sin språkanvändning och läskunnighet, identifierar sina styrkor och utveckl-ingsbehov samt utvecklar sina kunskaper utifrån respons


kunnandet i delområdet Modersmålet, den studerandes eget modersmål: Det egna modersmålet och dess användning (MOM

1), Språkområdets kultur (MOM 3), Kommunikation och samhälle (MOM 4) och Kunskapens värld (MOM 6).


Den studerande

kan utveckla sina kommunikations- och interaktionsfärdigheter på sitt eget modersmål

kan utveckla förmågan att förstå och tolka texttyper som anknyter till den egna branschen

52

kan utveckla färdigheterna i att producera texter på sitt eget modersmål

förstår den språkliga och den kulturella mångfaldens betydelse i samhället.




Den studerande


uttrycker sig muntligt i den kulturkrets som han/hon tillhör i de vanligaste kommunikat-ionssituationerna

använder på sitt eget språk de viktigaste be-greppen inom sitt yrkes-område och deltar i dis-kussioner inom sitt språkområde

kommunicerar aktivt i interaktionssituationer, motiverar sina ståndpunk-ter och tar på ett kon-struktivt sätt hänsyn till de andra

Textförståelse förstår de viktigaste frågorna i bekanta tex-ter på sitt eget språk

förstår det huvudsakliga innehållet i texter på sitt eget språk och kan branschrelaterade fack-termer

förstår det huvudsakliga innehållet i branschrelate-rade texter på det egna språket och utvidgar sitt branschrelaterade ordför-råd

Produktion av texter skriver med hjälp av en mall texter på det egna språket

skriver under handled-ning olika texter på sitt eget modersmål

skriver på egen hand branschrelaterade texter på sitt eget modersmål


känner till drag hos den egna språkliga och kul-turella bakgrunden och utnyttjar sitt kunnande i språket inom sitt yrkes-område

känner till möjligheterna att använda sitt mo-dersmål och variationer-na inom språket i sitt språkområde och utnytt-jar sitt kunnande i språ-ket inom sitt yrkesom-råde

är intresserad av sitt mo-dersmål och sin språkliga bakgrund och utnyttjar aktivt sitt språkliga och kulturella kunnande inom sitt yrkesområde och i samhället


nandet i delområdet Modersmålet, den studerandes eget modersmål: Det egna modersmålet och dess användning (MOM 1),

Språkområdets kultur (MOM 3), Kommunikation och samhälle (MOM 4) och Kunskapens värld (MOM 6).

3.1.1.5Modersmålet, svenska som andraspråk

De studerande kan studera tillämpat modersmål, svenska som andra språk, om deras modersmål inte är

finska, svenska eller samiska eller om de annars har en flerspråkig bakgrund.


53

Den studerande

kan kommunicera i olika interaktionssituationer

förstår och tolkar olika texttyper som anknyter till den egna branschen och utvidgar sitt förråd av ord och

uttryck

kan använda medier och de kommunikations- och interaktionsverktyg som finns på webben

kan söka information i olika informationskällor och följa principerna för hur källorna används

kan göra skriftliga arbeten som gäller branschen

kan agera i en språkligt och kulturellt mångfaldig miljö

kan bedöma och utveckla sina kunskaper i svenska som andraspråk





Den studerande


förstår kommunikation som används i talsituat-ioner inom branschen

förstår olika slag av kommunikation som används i talsituationer inom branschen

förstår mångsidigt kom-munikation som används i talsituationer inom branschen

deltar i diskussioner med egna inlägg

deltar i diskussioner, kommer med inlägg och motiverar sina stånd-punkter

deltar aktivt i diskussion-er och motiverar mångsidigt sina stånd-punkter

följer överenskomna ru-tiner i grupp- och mötes-situationer, men behöver emellanåt handledning

följer mötes- och för-handlingsrutinerna

behärskar de mötes- och förhandlingsrutiner som är viktiga med tanke på yrket


förstår det huvudsakliga innehållet i texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten och känner till olika texttyper

förstår det huvudsakliga innehållet i och syftet med texter som är vä-sentliga med tanke på yrkesskickligheten och tolkar texternas inne-börd

förstår innehållet och detaljerna i texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten, drar slutsatser och bedömer innehållet och uttrycks-sättet i texter

Informationssökning söker under handledning i tydliga texter informat-ion som är väsentlig med tanke på det egna yrkes-området

skaffar information som gäller det egna yrkesom-rådet från olika källor och bedömer även om källorna är tillförlitliga

skaffar på egen hand information från olika källor och bedömer om källorna är tillförlitliga

54


känner till upphovsrätt-en både som rättighet och som skyldighet och beaktar den bl.a. genom att uppge sina källor

kan hänvisa till källor som använts och vid behov anhålla om rätt att använda dem

Mediekompetens och användning av kommu-nikation på webben

använder under handled-ning den egna branschens fackpublikationer och medietexter

använder centrala kommunikationsverktyg och bedömer medietex-ter



skriver under handled-ning texter som är vä-sentliga med tanke på yrkesskickligheten

skriver texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten

skriver målinriktat och bearbetar sina texter utifrån respons

tillämpar under handled-ning grundreglerna för skriven svenska och ut-vidgar sitt ordförråd

tillämpar grundreglerna för skriven svenska och utvidgar sitt förråd av ord och uttryck

tillämpar på egen hand och mångsidigt grund-reglerna för skriven svenska och utvidgar sitt förråd av ord och uttryck


är förtrogen med sin egen språkliga och kulturella bakgrund och med mång-falden i det finländska samhället

är förtrogen med sin egen språkliga och kul-turella bakgrund och med mångfalden i det finländska samhället

har mångsidiga kunskap-er om sin egen språkliga och kulturella bakgrund och om den språkliga och kulturella mångfal-den i det finländska samhället

utnyttjar sitt språkliga och kulturella kunnande i olika situationer inom yrkesområdet

beaktar den interkultu-rella kommunikationen i sina uppgifter inom yrkesområdet

utnyttjar aktivt sitt språk-liga och kulturella kun-nande i uppgifter inom yrkesområdet

Bedömning av sina fär-digheter kunskaper i svenska som andraspråk

bedömer sina kunskaper och sin läskunnighet i svenska utifrån respons och anger vad som skulle kunna förbättras i den


bedömer realistiskt sin språkanvändning och läskunnighet, identifierar sina styrkor och utveckl-ingsbehov samt utveck-lar sina kunskaper utifrån respons

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Modersmålet, svenska som andraspråk: Grunderna stabiliseras (S21),Text och dialog (S22), Fin-landssvensk, finländsk och nordisk kultur och identitet (S24) ja Att tolka och skriva texter (S25). Valbara mål för kunnandet, 2 kp

Den studerande



55

kan utveckla sin förmåga att förstå och tolka olika typer av texter

kan utveckla sin förmåga att producera texter

fördjupar förståelsen av den språkliga och kulturella identitetens betydelse i ett mångfaldigt samhälle.




Den studerande


tar hänsyn till de andra i olika interaktionssituat-ioner

kommunicerar aktivt i olika interaktionssituat-ioner och tar hänsyn till de andra

kommunicerar aktivt och mångsidigt i olika interakt-ionssituationer och tar hän-syn till de andra


håller både ett spontant och ett förberett inlägg eller tal i ett ämne som är bekant för ho-nom/henne


framför både ett spontant och ett på egen hand förbe-rett inlägg, åskådliggör sitt inlägg och bygger upp in-nehållet logiskt

kommunicerar i grupp-situationer som ankny-ter till yrkesområdet

deltar i diskussioner som gäller yrkesområ-det och behärskar ter-merna

agerar flexibelt i gruppsitu-ationer som anknyter till yrkesområdet


förstår det huvudsakliga syftet med texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten och bedömer texttyper

förstår syftet och det huvudsakliga innehållet i texter samt texttypens användbarhet för olika ändamål

förstår texter utan hjälp, även texter om abstrakta ämnen, och uppfattar än-damålet med olika yrkesre-laterade texttyper

Produktion av texter skriver under handled-ning texter som är vä-sentliga med tanke på yrkesskickligheten och utvidgar samtidigt sitt förråd av ord och ut-tryck

skriver texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten och utvidgar sitt förråd av ord och uttryck

skriver på egen hand texter som anknyter till yrkes-skickligheten och utvidgar sitt förråd av ord och ut-tryck


känner till den språkliga och kulturella mångfal-dens betydelse.

känner till det fin-ländska arbetslivets och samhällets språk-liga och kulturella mångfald.

har mångsidiga kunskaper om det finländska arbetsli-vets och samhällets språk-liga och kulturella mångfald.

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de valbara målen för kun-nandet i delområdet Modersmålet, svenska som andraspråk: Grunderna stabiliseras (S21),Text och dialog (S22), Fin-landssvensk, finländsk och nordisk kultur och identitet (S24) ja Att tolka och skriva texter (S25). .

56

3.1.1.6 Modersmålet, finska som andraspråk

I finskspråkig utbildning motsvarar målen för kunnandet för examensdelen Modersmålet, finska som andra-språk, målen för kunnandet och bedömningskriterierna för studierna Modersmålet, svenska som andra språk.

3.1.1.7 Modersmålet, svenska för teckenspråkiga


Den studerande


förstår praxisen, det väsentliga innehållet och syftet i fråga om de viktigaste texttyperna som förekommer


kan söka information i olika informationskällor, använda information och följa principerna för hur käl-

lorna används

kan i sina studier använda medier och de kommunikations- och interaktionsverktyg som finns på webben

kan göra skriftliga arbeten som gäller branschen

kan bedöma och utveckla sina kunskaper i svenska.





Den studerande


använder under handled-ning professionell svenska samt sina övriga språkliga färdigheter när han/hon kommunicerar med personer som kan höra

använder professionell svenska och sina övriga språkliga färdigheter när han/hon kommunicerar med personer som kan höra samt förstår andras inlägg

använder professionell svenska samt sina övriga språkliga färdigheter och deltar sakligt i diskuss-ionen i olika interakt-ionssituationer

Textförståelse förstår det centrala inne-hållet i en allmän och i en yrkesrelaterad text

förstår innehållet och stilarten i en allmän text och jämför skriftspråk-liga, allmänspråkliga och talspråkliga texter

förstår utan svårighet både allmänna texter och yrkesrelaterade texter

Informationssökning söker under handledning svenskspråkig informat-ion som är väsentlig med tanke på det egna yrkes-området

använder svenska vid sökning av information som gäller det egna yr-kesområdet

söker information i skriftliga och digitala källor och bedömer deras tillförlitlighet

57


beaktar upphovsrätten bl.a. genom att uppge sina källor

kan hänvisa till källor som använts och vid behov anhålla om rätt att använda dem

Mediekompetens och användning av kom-munikation på webben

använder den egna bran-schens fackpublikationer och medier




skriver under handled-ning texter som är väsent-liga med tanke på yrkes-skickligheten och använ-der ett begripligt språk

skriver texter som är väsentliga med tanke på yrkesskickligheten i enlighet med rättstav-ningsreglerna

skriver smidigt ett be-gripligt och tydligt all-mänspråk i enlighet med rättstavningsreglerna

utarbetar dokument enligt en mall.

utarbetar ändamålsen-liga dokument.

utarbetar ändamålsenliga dokument och kan till-lämpa dokumentmallar.

Bedömning av sina kunskaper i svenska

bedömer sina kunskaper och sin läskunnighet i svenska utifrån respons och anger vad som skulle kunna förbättras i den




kunnandet i delområdet Modersmålet, svenska för teckenspråkiga: En värld av texter (T2MO1), Epik och medietexter

(T2MO 2), Texter i Norden (T2MO 4) samt en av följande Texter, kultur och identitet (T2MO 3), Moderna texter (T2MO

5), Textens makt (T2MO6)eller Muntlig kommunikation (T2MO 7).


Den studerande


kan tolka olika texttyper och har kännedom om litteratur

utvecklar sin produktion av yrkesrelaterade texter

förstår vad språklig identitet betyder och kan jämföra det tecknade och talade eller skrivna språkets ut-

trycksformer med varandra.




Den studerande

Utveckling av kommuni-kations- och interaktions-

uttrycker sina åsikter och motiverar dem på

får kontakt med åhö-rarna när han/hon talar

håller interaktionen vid liv när han/hon talar, åskådlig-

58

färdigheter ett övertygande sätt och bygger upp sitt inlägg så att det är lätt att följa

gör sitt inlägg och bygger upp dess innehåll så att det är logiskt

agerar samarbetsvilligt i arbetsuppgifterna och använder hjälpmedel vid behov

agerar samarbetsvilligt som medlem av ett team och förmedlar meddelanden

kommunicerar profession-ellt och ansvarsfullt både med personer som hör och med döva personer

Tolkning av texttyper och kännedom om litteratur

använder med hjälp av mallar olika texttyper och känner till kraven i de miljöer där texterna används

beaktar kraven för-knippade med textty-pen i de miljöer där texterna förekommer

följer de grundläggande normerna för språkbruket och förklarar skrivna texter på teckenspråk

identifierar litteraturens huvudtyper och har fått erfarenheter av att läsa dem

känner till litteraturens huvudtyper och bedö-mer böcker som han/hon läst

bekantar sig med litteratu-rens huvudtyper och skaffar sig mångsidiga läsupplevel-ser genom att läsa dem

Produktion av yrkesrelate-rade texter

producerar yrkesrelate-rade texter och använ-der ett lämpligt språk

producerar yrkesrelate-rade texter och beaktar arbetslivets krav i tex-terna

producerar flytande och förståeliga yrkesrelaterade texter och utvecklar sina färdigheter utifrån respons

Förståelse av språklig iden-titet samt jämförelse av tecknat språk med talat språk

känner till de viktigaste skillnaderna mellan talat och tecknat språk

undersöker kritisk de olika uttryckssätten i språkbruket

jämför strukturer som är karaktäristiska för det talade språket med motsvarande strukturer i teckenspråket

bedömer vilken bety-delse det skrivna språ-ket har för teckensprå-kiga med tanke på yr-kesarbete.

bedömer det skrivna språkets ställning i för-hållande till tecken-språket i samhället och i arbetslivet.

jämför svenskans och teck-enspråkets betydelse i ett flerspråkigt samhälle både ur arbetslivets och indivi-dens synvinkel.


nandet i delområdet Modersmålet, svenska för teckenspråkiga: En värld av texter (T2MO1), Epik och medietexter

(T2MO 2), Texter i Norden (T2MO 4) samt en av följande Texter, kultur och identitet (T2MO 3), Moderna texter (T2MO

5),Textens makt (T2MO6)eller Muntlig kommunikation (T2MO 7).

3.1.1.8 Modersmålet, romani


kan kommunicera i olika interaktionssituationer på romani

förstår det väsentliga innehållet i och syftet med texter som är skrivna på romani och som

gäller den egna branschen

59

skaffar och bedömer information med hjälp av medier på romani

producerar texter på romani

känner till romanins och den romska kulturens betydelse i ett mångfaldigt samhälle

kan bedöma och utveckla sina kunskaper i romani.





Den studerande


lyssnar på andra och kommer med inlägg i interaktionssituationer

kommunicerar i olika interaktionssituationer och tar hänsyn till de andra

kommunicerar aktivt i olika interaktionssituat-ioner och tar hänsyn till de andra

använder romani på ett begripligt sätt i bekanta situationer

använder romani ganska mångsidigt i olika situationer

använder romani mångsidigt i olika situat-ioner

Textförståelse kan några branschrelate-rade begrepp på romani

förstår det väsentliga innehållet i texter och kan viktiga branschrela-terade begrepp på ro-mani

förstår det huvudsakliga innehållet och detaljer i texter och har god kän-nedom om centrala branschrelaterade be-grepp på romani

Informationssökning söker information i olika källor

söker information som anknyter till det egna yrkesområdet med hjälp av olika kommunikat-ionsverktyg och bedö-mer under handledning om texterna är tillförlit-liga

använder mångsidigt olika kommunikations-verktyg vid informat-ionssökning och bedö-mer om texterna är till-förlitliga

känner till medier som ges ut på romani

använder medier som ges ut på romani

använder på egen hand medier som ges ut på romani

Produktion av texter skriver under handled-ning texter på romani

skriver texter på romani skriver på egen hand texter genom att mångsidigt använda ro-mani


känner till de centrala dragen hos romernas språkliga och kulturella bakgrund och drar nytta av sin kännedom i den mångfaldiga miljön.

känner till de centrala dragen hos romernas språkliga och kulturella bakgrund och dragens betydelse samt drar nytta av sin kännedom i

känner till romernas språkliga och kulturella tradition och dess bety-delse samt agerar smidigt i det mångfaldiga sam-hället.

60

den mångfaldiga miljön.

Bedömning av sina kunskaper i romani

bedömer sina kunskaper och sin läskunnighet i romani utifrån respons och anger vad som skulle kunna förbättras i den




kunnandet i delområdet Modersmålet, romani: Grunderna i språket befästs (MOR 1), Språkfärdigheten vidgas utanför den

närmaste kretsen (MOR 2), Romanin och den romska kulturen i dagens samhälle (MOR 6) samt någon av kurserna

Romernas muntliga och skiftliga tradition (MOR 3), Romanins och den romska kulturens historia och utbredning (MOR 4),

Romsk litteratur och annan romsk konst (MOR 5) eller Talkonsten och den muntliga kulturen på romani (MOR 7).


Den studerande

kan utveckla sina kommunikations- och interaktionsfärdigheter på romani

kan utveckla förmågan att förstå och tolka texttyper som anknyter till den egna branschen

kan utveckla sin förmåga att skriva texter på romani

kan använda sina språkkunskaper för att söka information

känner till romanins och den romska kulturens betydelse i ett mångfaldigt samhälle.




Den studerande

Agerande i kommunikat-ions- och interaktionssitu-ationer

kommunicerar i olika interaktionssituationer och tar hänsyn till de andra

kommunicerar på ett ändamålsenligt sätt i olika interaktionssituat-ioner och tar hänsyn till de andra

kommunicerar aktivt i olika interaktionssituationer, mo-tiverar sina ståndpunkter och tar på ett konstruktivt sätt hänsyn till de andra

61

Textförståelse förstår de viktigaste frågorna i bekanta tex-ter på romani

förstår det huvudsak-liga innehållet i olika texter och kan vissa facktermer inom sin bransch på romani

förstår innehållet i olika texter, vissa kärnfrågor i texter som gäller den egna branschen och vissa fack-termer inom sin bransch på romani

Produktion av texter

producerar under hand-ledning yrkesrelaterade texter på romani med rätt texttyp

använder språkets former smidigt i skrift-lig kommunikation

producerar på egen hand texter som anknyter till sin egen bransch och använder en smidig sats- och me-ningsbyggnad på romani

Informationssökning söker information i olika källor genom att använda medier på romani

söker med hjälp av kommunikationsverk-tyg branschrelaterad information i olika källor

använder olika kommuni-kationsverktyg vid inform-ationssökning och bedömer om texterna är tillförlitliga


bedömer vilken bety-delse och inverkan ro-mernas språkliga och kulturella tradition har inom branschen.

.

drar nytta av dragen hos romernas språkliga och kulturella bak-grund samt av sin två- eller flerspråkighet.

drar mångsidigt nytta av romernas språkliga och kulturella bakgrund och bedömer sina möjligheter att bevara romanin.


nandet i delområdet Modersmålet, romani: Grunderna i språket befästs (MOR 1), Språkfärdigheten vidgas utanför den

närmaste kretsen (MOR 2), Romanin och den romska kulturen i dagens samhälle (MOR 6) samt någon av kurserna

Romernas muntliga och skiftliga tradition (MOR 3), Romanins och den romska kulturens historia och utbredning (MOR 4),

Romsk litteratur och annan romsk konst (MOR 5) eller Talkonsten och den muntliga kulturen på romani (MOR 7).

3.1.2 Det andra inhemska språket, finska

Obligatoriska mål för kunnandet kompetensmål, 2 kp

Den studerande

har sådana kommunikations- och interaktionsfärdigheter att hon/han klarar av arbetsuppgifterna inom sin

bransch på finska, även i digitala miljöer

förstår olika slags texter som gäller den egna branschen och skriver enklare texter på finska

kan söka information från olika källor och använda dem i sitt arbete

inser betydelsen av att kunna finska både i arbetslivet och i privatlivet.


62




Den studerande

Textförståelse och

skriftlig kommunikat-

ion

förstår innebörden i enkla skriftliga med-delanden och instrukt-ioner som hänför sig till branschen och var-dagslivet

förstår innebörden i in-struktioner och artiklar på finska som ansluter till yrkesområdet och viktiga samhällsföreteelser

läser och förstår utan svårighet olika slags tex-ter och manualer som anknyter till yrket, följer med finska yrkespubli-kationer och samhällsli-vet i finskspråkiga me-dier

skriver korta med-delanden och även enkla redogörelser på finska

skriver meddelanden samt vid behov även längre redogörelser på finska

svarar skriftligen på frå-gor och skriver rapporter på finska

Interaktion och age-

rande på finska i ar-

betslivet

förstår enkla instrukt-ioner och tilltal som berör arbetet eller var-dagslivet och kan möta en kund eller arbets-kamrat och förstå den-nas frågor

förstår tydliga instrukt-ioner och samtal i nor-malt tempo på arbetsplat-sen och kan möta och förstå kunder och arbets-kamrater, samt även följa med i medierna vad som händer i branschen och samhället

förstår även i snabbt tempo olika slags in-struktioner och diskuss-ioner som anknyter till yrkesområdet, kan be-möta finskspråkiga kun-der modigt och förstår deras avsikter och öns-kemål

betjänar nöjaktigt finskspråkiga kunder, frågar sig fram i alldag-liga situationer och sköter de allra viktig-aste arbetsuppgifterna på finska, även i digi-tala miljöer

betjänar väl finskspråkiga kunder, svarar på frågor och gör beställningar även i digitala miljöer; deltar i rutinartat samtal på arbetsplatsen

diskuterar utan svårighet sina arbetsuppgifter på finska, kan förklara funktioner och detaljer, även i digitala miljöer samt ta initiativ till och upprätthålla en diskuss-ion i växlande tempo

Informationssökning

känner till principerna för hur ordböcker, medier och andra kun-skapskällor används

använder ordböcker, me-dier och andra kunskaps-källor på finska

använder mångsidigt ordböcker, facklitteratur och medier på finska, för att få mera kunskap

Språkets och kul-turens betydelse

inser betydelsen av att kunna finska i alldagligt umgänge och att kunna arbeta i en finskspråkig arbetsgemenskap.

arbetar väl i en finsksprå-kig arbetsgemenskap och förkovrar sig medvetet i yrkesspråket.

deltar aktivt i en finsk-språkig arbetsgemenskap och intresserar sig för den finskspråkiga kul-turen.

Vid erkännande av kunnande motsvarar gymnasiekursen Människans vardag och fritid (FINA 1)samt ytterligare

en valfri gymnasiekurs i finska, kompletterat med påvisade kunskaper i kommunikation inom branschen i

fråga om målen, de obligatoriska målen för kunnandet i delomårdet Det andra inhemska språket, finska.

63

Om finska studerats som modersmålsinriktad motsvarar vid erkännande av kunnande gymnasiekursen Männi-

skans vardag och fritid (FIM 1) samt ytterligare en valfri gymnasiekurs i finska, kompletterat med påvisade kun-

skaper i kommunikation inom branschen i fråga om målen, de obligatoriska målen för kunnandet i

delomårdet Det andra inhemska språket, finska.

På nivåskalan för den allmäneuropeiska referensramen för undervisning, inlärning och bedömning av språk

motsvarar vitsordet goda G2 färdighetsnivån B.1.2 för språkförståelse och färdighetsnivån B.1.1 för tal- och

skrivförmåga.

Om finska studerats som B-språk motsvarar vid erkännande av kunnande gymnasiekurserna Vardagsfinska

(FINB 1) och antingen Affärs- och yrkesliv (FINB 4) eller Trafik, teknik och miljö (FINB 5) i fråga om målen, de

obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Det andra inhemska språket, finska.

Valbara kompetensmål, 2 kp

Den studerande

fördjupar sin förmåga att förstå och skriva arbetslivrelaterade texter

blir säkrare i att samtala och argumentera på finska

förkovrar sin förmåga att uppträda och samarbeta på finska

känner till sina strategier för språkinlärning.

Bedömning



Den studerande

Textförståelse och skrift-

lig kommunikation

förstår innebörden i en arbetslivsrelaterad text och kan kortfat-tat återge dess inne-håll

förstår innebörden och det centrala innehållet i en arbetslivsrelaterad text och kan anknyta informationen till egna erfarenheter

förstår både innebör-den och budskapet i en arbetslivsrelaterad text och kan utvärdera tex-tens innehåll

skriver korta och enkla texter med an-knytning till yrkes-kompetensen

skriver texter med an-knytning till yrkeskom-petensen

skriver målinriktat tex-ter med anknytning till yrkeskompetensen och bearbetar dem utgå-ende från given respons

Interaktion och agerande

på finska i arbetslivet

uttrycker och motive-rar sina åsikter och beaktar även åsikterna i arbetsgruppen

uttrycker och motiverar på ett övertygande sätt sina åsikter och beaktar olikheterna i arbets-gruppens åsikter

uttrycker och analyserar på ett självkritiskt sätt sina åsikter och kan även kommunicera på ett konstruktivt sätt i en debatt

64

presenterar muntligt ett bekant ämne

kan muntligt presentera ett ämne på ett förståe-ligt sätt

kan muntligt presentera även ett mer krävande ämne på ett logiskt uppbyggt sätt

Språkinlärningsfärdigheter

är medveten om sin personliga inlärnings-strategi.

känner till de svaga och starka sidorna i sin in-lärningsstrategi.

prövar nya inlärnings-strategier och inlär-ningsstilar.

Vid erkännande av kunnande motsvarar gymnasiekursen Människans vardag och fritid (FINA 1)samt ytterligare

en valfri gymnasiekurs i finska, kompletterat med påvisade kunskaper i kommunikation inom branschen i

fråga om målen, de valbara målen för kunnandet i delomårdet Det andra inhemska språket, finska.

Om finska studerats som modersmålsinriktad motsvarar vid erkännande av kunnande gymnasiekursen Männi-

skans vardag och fritid (FIM 1) samt ytterligare en valfri gymnasiekurs i finska, kompletterat med påvisade kun-

skaper i kommunikation inom branschen i fråga om målen, de valbara målen för kunnandet i delomårdet Det

andra inhemska språket, finska.


motsvarar vitsordet goda G2 färdighetsnivån B.1.2 för språkförståelse och färdighetsnivån B.1.1 för tal- och

skrivförmåga.

Om finska studerats som B-språk motsvarar vid erkännande av kunnande gymnasiekurserna Vardagsfinska

(FINB 1) och antingen Affärs- och yrkesliv (FINB 4) eller Trafik, teknik och miljö (FINB 5) i fråga om målen, de

valbara målen för kunnandet i delområdet Det andra inhemska språket, finska

3.1.3 Främmande språk

Inom den grundläggande yrkesutbildningen är målen för kunnandet i främmande språk och bedömningen av

kunnandet differentierade på basis av om det språk som den studerande valt är ett A- eller B-språk. Det valda

främmande språket kan också vara ett helt nytt språk för den studerande, och då tillämpas målen och bedöm-

ningen för B-språket. Med A-språk och B-språk avses följande:

A-språk = det främmande språk i vilket studier inletts i årskurserna 1–6

B-språk = det främmande språk i vilket studier inletts i årskurserna 7–9

3.1.3.1 Främmande språk, A-språk


Den studerande

kan kommunicera och agera i olika interaktionssituationer så väl att han eller hon kan utöva sitt yrke

kan använda det främmande språk som behövs i arbetsuppgifterna inom den egna branschen

kan söka information i olika källor på det främmande språket

kan agera i en flerspråkig och mångkulturell miljö.


65




Den studerande


förstår korta och enkla muntliga in-struktioner som gäller arbete inom den egna branschen och kan följa dem

förstår de vanligaste muntliga meddelandena om produkter och pro-cesser i det egna arbetet och den egna branschen och kan följa dem

förstår de centrala tan-kegångarna i vanligt tal i normalt tempo och föl-jer dem

berättar kort om sig själv och sina arbets-uppgifter genom att svara på frågor som ställs i förutsägbara och bekanta arbetssi-tuationer

berättar om sig själv och arbetsuppgifterna inom branschen på ett förståe-ligt sätt och deltar i dis-kussionen om samtals-partnern talar långsamt och använder enkla kon-struktioner

berättar i bekanta situat-ioner om sin arbetsplats och sitt arbete samt om de normer och sätt som hör ihop med arbetet samt begär fler instrukt-ioner om sitt arbete

Förståelse och produkt-ion av texter

förstår korta och enkla skriftliga med-delanden som gäller arbete inom den egna branschen

förstår skriftliga instrukt-ioner om produkter och processer som anknyter till det egna arbetet och den egna branschen, ställer preciserande frå-gor och kan följa in-struktionerna

förstår skriftliga in-struktioner om produk-ter och processer som anknyter till det egna arbetet och den egna branschen samt respons som getts på arbetet

skriver under hand-ledning och med hjälp av en mall korta texter som gäller det egna arbetet

skriver med hjälp av en mall korta texter som gäller det egna arbetet

skriver smidigt vanliga meddelanden och korta texter samt fyller i do-kument som gäller det egna arbetet

Informationssökning söker under handled-ning information i material och instrukt-ioner som gäller det egna arbetet, även genom att använda elektroniska informat-ionskällor

söker mångsidigt in-formation som gäller den egna branschen, även i elektroniska informat-ionskällor

söker på egen hand in-formation om den egna branschen, tillämpar sina kunskaper och färdig-heter samt motiverar sina lösningar

Agerande i en flersprå-kig och mångkulturell miljö

är medveten om bety-delsen av det språk som han/hon studerat och av den kultur som det representerar.

använder språket i en flerspråkig eller mång-kulturell miljö.

tillämpar i sitt arbete sina kunskaper och fär-digheter i det främ-mande språket och i kulturen.

66

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i A-språket i fråga om målen de obligato-

riska målen för kunnandet i delområdet Främmande språk, A-språk: De unga och deras värld och Studier och arbete.


motsvarar vitsordet goda G2 färdighetsnivån B.1.1i hör- och läsförståelse och färdighetsnivån B.1.1 för tal-

och skrivförmåga.


Den studerande

kan kommunicera på ett främmande språk i situationer i arbetslivet

kan agera i olika interaktionssituationer på ett främmande språk

kan vara aktiv som medborgare i sammanhang där ett främmande språk används

förstår språkets och kulturens betydelse

kan utveckla sina strategier för och sätt att lära sig språket.





Den studerande


berättar om sig själv och sina arbetsuppgifter samt svarar på frågor

berättar på ett begripligt sätt om sig själv och arbetsuppgifterna inom branschen och deltar i diskussionen

berättar i bekanta situat-ioner om sin arbetsplats och sitt arbete och om de normer och sätt som hör ihop med arbetet och tar vid behov reda på motsvarande saker i andra länder samt begär fler instruktioner om sitt arbete

klarar av allmänspråk-liga interaktionssituat-ioner, där man även behandlar ämnen relate-rade till de vanligaste arbetsuppgifterna

klarar av en mängd olika arbetsrelaterade interaktionssituationer

uppträder naturligt i arbetsrelaterade inter-aktionssituationer där man även behandlar svårare ämnen

Agerande som aktiv medborgare i samman-hang där ett främmande språk används

förstår hur man kan påverka och dra nytta av sociala medier på det främmande språket

använder det främ-mande språket för att påverka och dra nytta av sociala medier

följer aktuella diskuss-ioner på det främmande språket och tar ställning i diskussionerna

67

Förståelse av språkets och kulturens betydelse

skaffar information om levnadssätten i de län-der där det främmande språket talas

visar i sitt arbete att han/hon förstår språk-lig och kulturell mång-fald

drar i sitt eget arbete mångsidig nytta av de möjligheter som olika språk och kulturer er-bjuder

Utveckling av språkin-lärningen

identifierar sina egna strategier för inlärning av språket.

bedömer styrkorna och svagheterna i sitt sätt att lära sig språket.

stärker sin inlärning genom att pröva nya inlärningssätt

skaffar grundläggande information om möjlig-heterna att studera i en miljö där det främ-mande språket används.

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i A-språket i fråga om målen de obligato-

riska målen för kunnandet i delområdet Främmande språk, A-språk: De unga och deras värld och Studier och arbete.


motsvarar vitsordet goda G2 färdighetsnivån B.1.1i hör- och läsförståelse och färdighetsnivån B.1.1 för tal-

och skrivförmåga.

3.1.3.2 Främmande språk, B-språk


Den studerande

kan kommunicera och agera i olika interaktionssituationer så väl att han eller hon kan utöva sitt yrke

kan använda det främmande språk som behövs i arbetsuppgifterna inom den egna branschen

kan söka information i olika källor på det främmande språket.





Den studerande

68


förstår korta och enkla muntliga med-delanden som gäller den egna branschens arbete och kan följa dem

förstår de vanligaste muntliga instruktionerna om produkter och pro-cesser i det egna arbetet och den egna branschen och kan följa dem

förstår de centrala tan-kegångarna i ett vanligt tal i normalt tempo och följer dem

berättar kort om sig själv och sina arbets-uppgifter i förutsäg-bara och bekanta ar-betssituationer

berättar om sig själv och arbetsuppgifterna inom branschen på ett förståe-ligt sätt och deltar i dis-kussionen genom att använda enkla konstrukt-ioner

berättar i bekanta situat-ioner om sin arbetsplats och sitt arbete samt be-gär fler instruktioner om sitt arbete

Textförståelse förstår korta och enkla skriftliga med-delanden som gäller arbete inom den egna branschen

förstår skriftliga instrukt-ioner om produkter och processer i det egna ar-betet och den egna bran-schen genom att an-vända hjälpmedel samt ställer preciserande frå-gor och kan agera enligt dem

förstår skriftliga in-struktioner om produk-ter och processer som anknyter till det egna arbetet och den egna branschen samt respons som getts på arbetet

skriver enkla och korta texter som gäller det egna arbetet under handledning och efter en mall

skriver efter en mall enkla och korta texter som gäller det egna arbe-tet

skriver vanliga med-delanden och korta tex-ter samt fyller i enkla dokument som gäller det egna arbetet

Informationssökning söker under handled-ning information i material och instrukt-ioner som gäller det egna arbetet, även genom att använda elektroniska informat-ionskällor.

söker mångsidigt in-formation som gäller den egna branschen, även i elektroniska informat-ionskällor.

söker mångsidigt in-formation om den egna branschen, tillämpar sina kunskaper och färdig-heter samt motiverar sina lösningar.

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i B1-språket i fråga om målen de obligato-

riska målen för kunnandet i delområdet Främmande språk, B-språk: De unga och deras värld och Studier, arbete och

samhälle.


motsvarar vitsordet goda G2 färdighetsnivån A.2.1i hör- och läsförståelse och färdighetsnivån A.1.3 för tal-

och skrivförmåga.


Den studerande

69

kan kommunicera på ett främmande språk i situationer i arbetslivet

kan agera i olika interaktionssituationer på ett främmande språk

kan skriva en branschrelaterad text på ett främmande språk

vet språkets och kulturens betydelse

kan utveckla sina strategier för och sätt att lära sig språket.





Den studerande


berättar om sig själv och sitt arbete, nämner t.ex. verktyg, yrkesbe-nämningar och arbets-uppgifter

svarar på enkla frågor vid behandling av sin arbetsmiljö och sig själv när samtalspartnern talar långsamt och tyd-ligt

ställer enkla frågor och svarar när man behand-lar den egna arbetsmil-jön och honom/henne själv när samtalspart-nern talar tydligt samt begär förtydliganden vid behov

kommunicerar muntligt t.ex. när han/hon pre-senterar sig i bekanta vardags- och arbetslivs-situationer

deltar i diskussionen om samtalspartnern talar långsamt och använder tydliga konstruktioner

klarar sig i arbetslivets vanliga servicesituation-er

Produktion av texter skriver under handled-ning och med hjälp av en mall texter som gäl-ler det egna arbetet

skriver med hjälp av en mall texter som gäller det egna arbetet

skriver ledigt vanliga meddelanden och ar-betsrelaterade texter samt fyller i dokument som gäller det egna arbetet

Agerande i en flersprå-kig och mångkulturell miljö

är medveten om bety-delsen av det språk som studerats och den kultur som det representerar

använder språket i en flerspråkig eller mång-kulturell miljö

tillämpar i sitt arbete sina kunskaper och färdigheter i det främ-mande språket och i den främmande kul-turen

Utveckling av språkin-lärningen

identifierar sina egna strategier för inlärning av språket.

bedömer styrkorna och svagheterna i sitt sätt att lära sig språket.

stärker sin inlärning genom att pröva nya inlärningssätt.

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i B1-språket i fråga om målen de obligato-

riska målen för kunnandet i delområdet Främmande språk, B-språk: De unga och deras värld och Studier, arbete och

samhälle.

70


motsvarar vitsordet goda G2 färdighetsnivån A.2.1i hör- och läsförståelse och färdighetsnivån A.1.3 för tal-

och skrivförmåga.

3.2 Kunnande i matematik och naturvetenskap

Denna examensdel ska innehålla de obligatoriska målen för kunnandet i alla tre delområden (sammanlagt 6

kompetenspoäng). Dessutom ska examensdelen innehålla valbara mål för kunnandet från vilket delområde

eller vilka delområden som helst så att den studerande får ihop sammanlagt 9 kompetenspoäng i kunnande i

matematik och naturvetenskap.

3.2.1 Matematik


Den studerande

behärskar de elementära räkneoperationerna, procenträkning och omvandling av måttenheter i den om-

fattning som krävs inom den egna branschen och i vardagslivet

kan beräkna ytor och volymer

kan tillämpa geometri i den omfattning som uppgifterna inom den egna branschen kräver och uppfattar rum

och former tredimensionellt

kan använda lämpliga matematiska metoder för att lösa problem inom den egna branschen

kan bedöma om erhållna resultat är riktiga och av rätt storleksordning

kan använda räknare, dator och vid behov övriga matematiska hjälpmedel för att lösa matematiska pro-

blem.





Den studerande

Utförande av elemen-tära räkneoperationer och procentberäkning-ar samt omvandling av måttenheter

utför de vanligaste räk-neoperationerna som anknyter till arbetsupp-gifterna och vardagsli-vet

utför smidigt räkneoper-ationer som anknyter till yrket och vardagslivet

tillämpar de räkneoper-ationer som behövs inom yrkesområdet och i vardagslivet och be-dömer nivån på resulta-tens noggrannhet

Beräkning av area och volym, tillämpning av geometri

utför de vanligaste are- och volymberäkningar-na

utför smidigt de vanlig-aste area- och volymbe-räkningarna

tillämpar area- och vo-lymberäkningar i ar-betsuppgifter och be-dömer resultaten

Lösning av matema-tiska problem

löser de viktigaste ma-tematiska problemen som anknyter till ar-betsuppgifterna och

löser yrkesrelaterade problem med matema-tiska metoder

tillämpar matematiska metoder vid lösning och uppställning av matema-tiska problem som ank-

71

använder då enkla räk-neoperationer

nyter till yrkesområdet samt bedömer meto-dernas tillförlitlighet och noggrannhet

Kontroll av riktigheten i matematiska resultat

kontrollerar att enkla beräkningar är riktiga

kontrollerar att beräk-ningar är riktiga

kontrollerar att olika typer av beräkningar är riktiga och av rätt stor-leksordning

Användning av räk-nare och andra hjälp-medel

använder räknare och andra hjälpmedel för att lösa elementära mate-matiska uppgifter som anknyter till arbetsupp-gifterna.

använder smidigt räk-nare och andra hjälpme-del för att lösa problem som anknyter till yrkes-området.

använder mångsidigt och effektivt egenskap-erna hos en räknare och andra hjälpmedel för att lösa problem som ank-nyter till yrkesområdet.


kunnandet i delområdet Matematik: Uttryck och ekvationer (MAB 1), Geometri (MAB 2) och Ekonomisk matematik

(MAB 7) eller Funktioner och ekvationer (MAA 1) och antingen Polynomfunktioner (MAA 2) eller Geometri (MAA

3).


Den studerande

kan uttrycka relationer mellan variabler med matematiska uttryck

kan bilda och göra upp ekvationer, uttryck, tabeller och ritningar som anknyter till den egna branschen

kan lösa matematiska uppgifter som behövs i arbetet med hjälp av ekvationer, slutledningar eller diagram

kan bedöma om resultaten är riktiga och av rätt storleksordning

kan tillämpa den ekonomiska matematik som behövs i vardags- och arbetslivet, såsom lönsamhets-, kost-

nads-, skatte- och lånekalkyler

kan samla och gruppera information som anknyter till den egna branschen.





Den studerande

Användning av ma-tematiska uttryck

använder enkla mate-matiska uttryck

bildar och använder enkla matematiska uttryck

bildar och använder ma-tematiska uttryck

72

Användning av ek-vationer, uttryck, tabeller och ritningar i branschspecifika uppgifter

använder enligt in-struktioner ekvationer, uttryck, tabeller och ritningar i branschspe-cifika uppgifter

använder ekvationer, ut-tryck, tabeller och ritning-ar i branschspecifika upp-gifter

tillämpar ekvationer, uttryck, tabeller och rit-ningar i branschspecifika uppgifter

Tillämpning av eko-nomisk matematik

gör enkla kostnads- och lönsamhetsjämfö-relser med hjälp av ekonomisk matematik

gör kostnads- och lön-samhetsjämförelser med hjälp av ekonomisk ma-tematik

gör kostnads- och lön-samhetsjämförelser med hjälp av ekonomisk ma-tematik och drar utifrån jämförelserna välgrun-dade slutsatser

Kontroll av riktighet-en i matematiska resultat

kontrollerar att enkla beräkningar är riktiga

kontrollerar att beräk-ningar är riktiga

kontrollerar att olika typer av beräkningar är riktiga och av rätt stor-leksordning

Insamling och grup-pering av informat-ion

samlar information i grafisk form och i ta-bellform från olika källor.

samlar och grupperar information enligt beho-vet genom att som källa använda statistik, tabeller och diagram.

samlar information på ett mångsidigt sätt och till-lämpar och använder statistik, tabeller och diagram som informat-ionskällor och grupperar utifrån dessa information för olika behov.


nandet i delområdet Matematik: Uttryck och ekvationer (MAB 1), Geometri (MAB 2) och Ekonomisk matematik

(MAB 7) eller Funktioner och ekvationer (MAA 1) och antingen Polynomfunktioner (MAA 2) eller Geometri (MAA

3).

3.2.2 Fysik och kemi


Den studerande

kan tillämpa de begrepp, fenomen och lagbundenheter inom fysiken som är centrala med tanke på den

egna branschen

kan i sitt arbete beakta de kemiska fenomen som är centrala med tanke på den egna branschen samt ke-

miska ämnens särskilda egenskaper

kan förvara, använda och bortskaffa ämnen som behövs inom den egna branschen.

Bedömning av kunnandet Föremål för bedöm-ning



Den studerande

73

Tillämpning av fysi-kens begrepp, fe-nomen och lagbun-denheter

behärskar fysikens be-grepp och lagbundenhet-er så väl att han/hon i sina arbetsuppgifter kan beakta de fenomen som anknyter till dem, men behöver handledning på vissa punkter

behärskar fysikens be-grepp och lagbundenhet-er så väl att han/hon i sina arbetsuppgifter kan beakta de fenomen som anknyter till dem

behärskar fysikens be-grepp och lagbunden-heter så väl att han/hon i sina arbetsuppgifter på egen hand kan beakta de fenomen som ankny-ter till dem

Beaktande av ke-miska ämnen och deras egenskaper i arbetet

beaktar i sitt arbete egen-skaperna hos de kemiska ämnen som används mest i det egna arbetet samt reaktionerna och miljöriskerna i anknyt-ning till dessa så väl att han/hon inte äventyrar sin egen eller andras sä-kerhet eller miljön, men behöver en aning hand-ledning

beaktar i sitt arbete egen-skaperna hos de kemiska ämnen som används mest i det egna arbetet samt reaktionerna och miljö-riskerna i anknytning till dessa så väl att han/hon inte äventyrar sin egen eller andras säkerhet eller miljön

beaktar på egen hand i sitt arbete egenskaperna hos de kemiska ämnen som används mest i det egna arbetet samt reakt-ionerna och miljöris-kerna i anknytning till dessa så väl att han/hon inte äventyrar sin egen eller andras säkerhet eller miljön och ger även andra instruktion-er om säkert arbete

Förvaring, hantering och bortskaffande av kemikalier

hanterar, förvarar och bortskaffar på rätt sätt kemikalier som behövs i de egna arbetsuppgifter-na, men behöver delvis handledning.

hanterar, förvarar och bortskaffar på rätt sätt kemikalier som behövs i de egna arbetsuppgifter-na.

hanterar, förvarar och bortskaffar på rätt sätt kemikalier som behövs i de egna arbetsuppgif-terna, och gör detta på egen hand och smidigt.

Vid erkännande av kunnande motsvarar gymnasiekurserna Fysiken som naturvetenskap (FY 1) och Människans kemi och kemin i livsmiljön (KE 1) målen för kunnandet i de gemensamma examensdelarna i examensdelen Fysik och kemi.


Den studerande

kan tillämpa de grundläggande begrepp och lagbundenheter inom mekanik, värmelära och ellära som är

centrala med tanke på den egna branschen samt beakta dem i sitt arbete

kan framställa blandningar av ämnen som behövs inom branschen

kan göra experimentella observationer och mätningar av fysikaliska och kemiska fenomen som är centrala

med tanke på den egna branschen

kan samla, hantera och analysera sina experimentella observationer och mätningar

kan bedöma tillförlitlighet, noggrannhet och relevans för sina experimentella observationer och mätresul-

tat.


Föremål för be- Bedömningskriterier

74

dömning Nöjaktiga N1 Goda G2 Berömliga B3

Den studerande

Kännedom om lagbundenheterna inom värmelära, mekanik och ellära och beaktande av dem i arbetet

behärskar lagbundenhet-erna i värmelära, mekanik och ellära så väl att han/hon i sina arbets-uppgifter beaktar de fe-nomen som anknyter till dem, men behöver hand-ledning på vissa punkter

behärskar lagbundenhet-erna i värmelära, mekanik och ellära så väl att han/hon i sina arbetsupp-gifter beaktar de fenomen som anknyter till dem

behärskar lagbunden-heterna i värmelära, me-kanik och ellära så väl att han/hon i sina ar-betsuppgifter på egen hand beaktar de feno-men som anknyter till dem

Framställning av blandningar

beräknar under handled-ning halter och ämnes-mängder även med hjälp av reaktionslikheter samt söker enligt instruktioner information i säkerhets-databladen för kemikali-erna

beräknar halter och äm-nesmängder även med hjälp av reaktionslikheter samt söker information i säkerhetsdatabladen för kemikalierna

beräknar på egen hand och smidigt halter och ämnesmängder även med hjälp av reaktions-likheter i olika arbetssi-tuationer i enlighet med den information han/hon hämtat från olika informationskällor

Observation och mätning

utför mätningar och ex-perimentella observation-er genom att använda de vanligaste mätmetoderna och mätinstrumenten i en handledd arbetssituation

utför mätningar och expe-rimentella observationer genom att använda de vanligaste mätmetoderna och mätinstrumenten på egen hand

använder smidigt de lämpligaste metoderna och instrumenten för mätningar och experi-mentella observationer och utför sitt arbete systematiskt och om-sorgsfullt

Insamling, bear-betning och analys av mätresultat

samlar resultaten som erhållits vid mätning och experimentellt arbete, presenterar dem med möjliga diagram och ta-beller och beräknar med hjälp av dem det slutliga resultatet, men behöver handledning i vissa frågor

samlar resultaten som erhållits vid mätning och experimentellt arbete, pre-senterar dem med diagram och tabeller och beräknar med hjälp av dem det slut-liga resultatet efter en ana-lys

samlar på egen hand resultaten som erhållits vid mätning och expe-rimentellt arbete, pre-senterar dem med dia-gram och tabeller och beräknar med hjälp av dem det slutliga resulta-tet efter en analys

Bedömning av

mätresultatens

tillförlitlighet,

noggrannhet och

relevans

bedömer mätresultatens tillförlitlighet, bestämmer några felfaktorer och redovisar resultaten med rätt noggrannhet, men behöver emellanåt hand-ledning.

bedömer mätresultatens tillförlitlighet, bestämmer några felfaktorer och re-dovisar resultaten med rätt noggrannhet.

bedömer på egen hand mätresultatens tillförlit-lighet, bestämmer felfak-torerna och redovisar resultaten med rätt nog-grannhet.

Vid erkännande av kunnande motsvarar gymnasiekurserna Fysiken som naturvetenskap (FY 1), Värme (FY 2) och Människans kemi och kemin i livsmiljön (KE 1) målen för kunnandet i de gemensamma examensdelarna i exa-mensdelen Fysik och kemi.

75

3.2.3 Informations- och kommunikationsteknik samt användningen av den


Den studerande

kan använda de vanligaste informations- och kommunikationstekniska tillämpningarna och utnyttja de

anvisningar och handböcker som är avsedda för dem

kan skydda sin nätidentitet och integritet

kan följa anvisningar och bestämmelser om upphovsrätt, informationssäkerhet och dataskydd

behärskar de olika sätten att lagra och skicka filer.





Den studerande

Användning av inform-ations- och kommuni-kationstekniska tillämp-ningar

använder de tillämp-ningar som han/hon behöver men behöver emellanåt handledning

använder smidigt till-lämpningar som han/hon behöver

använder tillämpningar mångsidigt enligt situat-ion och behov

Användning av anvis-ningar och handböcker

använder anvisningar och handböcker, men behöver emellanåt handledning

använder smidigt anvis-ningar och handböcker

använder smidigt anvis-ningar och handböcker och löser olika problem med hjälp av dem

Skydd av sin nätidentitet och integritet

skapar under hand-ledning en nätidentitet och bedömer riskerna förknippade med an-vändningen av den samt skyddsmetoder-na

skapar en nätidentitet och bedömer riskerna förknippade med an-vändningen av den samt skyddsmetoderna

skapar en nätidentitet, bedömer riskerna för-knippade med använd-ningen av den och väljer skyddsmetoder som är lämpliga för utrustning-en och användningssätt-en

väljer under handled-ning en för situation-en lämplig skyddsnivå för internetanslut-ningen

väljer en för situationen lämplig skyddsnivå för internetanslutningen

väljer en för olika situat-ioner lämplig skyddsnivå för internetanslutningen

kan välja ett säkert sätt för att sköta be-talningar i Finland

kan välja ett säkert sätt för att sköta betalningar i Finland samt utlands-betalningar

kan välja ett för situat-ionen lämpligt och sä-kert sätt för att sköta betalningar i Finland samt utlandsbetalningar

Iakttagande av anvis-ningar och bestämmelser

följer i sitt arbete an-visningar och be-stämmelser om upp-hovsrätt, informat-ionssäkerhet och data-skydd, men behöver

följer på egen hand anvisningar och be-stämmelser om upp-hovsrätt, informations-säkerhet och dataskydd

följer på egen hand an-visningar och bestäm-melser om upphovsrätt, informationssäkerhet och dataskydd, håller sina kunskaper uppdate-

76

emellanåt handledning rade och ger vid behov andra handledning

följer etiketten för nätanvändningen

följer etiketten för nä-tanvändningen

följer etiketten för nä-tanvändningen

Förvaring och sändning

av filer

kan använda de van-

ligaste sätten att för-

vara och sända filer.

väljer ändamålsenliga

sätt att förvara och

sända filer.

väljer ändamålsenliga

sätt att förvara och

sända filer och beaktar

då informationssäker-

heten.

I grunderna för gymnasiets läroplan finns ingen obligatorisk kurs som i fråga om målen skulle motsvara de

obligatoriska målen för kunnandet i delområdet Informations- och kommunikationsteknik samt användningen av den.


Den studerande

kan sätta sig in i tillämpningar som finns i olika informationssystem och som kan användas inom det egna

yrkesområdet

kan lösa de vanligaste problemen i anknytning till informations- och kommunikationstekniska tillämp-

ningar

kan börja använda nya informations- och kommunikationstekniska enheter och tillämpningar

kan agera i elektroniska medier för att utveckla och dela med sig av sitt kunnande

kan utnyttja digitalt material vid beskrivning av den professionella utvecklingen och vid marknadsföring av sitt

kunnande/sin yrkesskicklighet.





Den studerande

Utnyttjande av tillämp-ningar i informationssy-stem avsedda för det egna yrkesområdet

söker information som han/hon själv behöver om de tillämpningar i informationssystem som används inom yr-kesområdet

söker information om de tillämpningar i in-formationssystem som håller på att utvecklas för yrkesområdet

söker aktivt informat-ion om hur man inom yrkesområdet utvecklar tillämpningar i inform-ationssystemet

Ibruktagning av utrust-

ning och tillämpningar

tar i bruk ny utrustning

och nya tillämpningar

som han/hon själv ska

använda, men behöver

tar smidigt i bruk ny

utrustning och nya till-

lämpningar som

han/hon själv ska an-

tar smidigt i bruk ny

utrustning och nya till-

lämpningar som

han/hon själv ska an-

77

emellanåt handledning vända vända och kan vid be-

hov ge andra handled-

ning

Utnyttjande av elektro-niska medier

söker branschrelaterad information, arbetar i nätverk som använder informations- och kommunikationsnät och bedömer information-ens praktiska betydelse, men behöver emellanåt handledning

söker branschrelaterad information, arbetar i nätverk som använder informations- och kommunikationsnät och bedömer informationen kritiskt

söker mångsidigt branschrelaterad in-formation, arbetar ak-tivt i nätverk som an-vänder informations- och kommunikations-nät och bedömer in-formationen kritiskt

Utnyttjande av digitalt material

använder digitala material för beskrivning av sitt kunnande och sin yrkesskicklighet, men behöver emellanåt handledning.

använder digitala material för beskrivning av sitt kunnande och sin yrkesskicklighet och utnyttjar dem vid ar-betssökning.

beskriver sin yrkes-skicklighet mångsidigt med digitala material och utnyttjar dem ef-fektivt vid arbetssök-ning.

I grunderna för gymnasiets läroplan finns ingen obligatorisk kurs som i fråga om målen skulle motsvara de

valbara målen för kunnandet i delområdet Informations- och kommunikationsteknik samt användningen av den.

3.3 Kunnande som behövs i samhället och i arbetslivet

Examensdelen ska innehålla de obligatoriska målen för kunnandet i alla fyra delområden (sammanlagt 5 kom-

petenspoäng). Dessutom ska examensdelen innehålla valbara mål för kunnandet från vilket delområde eller

vilka delområden som helst så att den studerande får ihop sammanlagt 8 kompetenspoäng för kunnande som

behövs i samhället och i arbetslivet.

3.3.1 Samhällsfärdigheter


Den studerande

kan agera som medborgare och delta i samhälleligt beslutsfattande

kan följa principerna om jämlikhet och likabehandling

kan planera och sköta sin egen ekonomi och bedöma riskerna i fråga om den

använder sociala medier som ett medel för aktivt deltagande

kan använda tjänster som samhället tillhandahåller och vara konsument.





78

Den studerande

Agerande som med-borgare och delta-gande i samhälleligt beslutsfattande

känner till medborgar-nas grundrättigheter och skyldigheter i Fin-land och kan berätta om dem

känner till medborgarnas grundrättigheter och skyldigheter i Finland och kan berätta om dem

känner till medborgarnas grundrättigheter och skyldigheter i Finland och bedömer dem i för-hållande till rättigheterna och skyldigheterna i andra länder

följer det samhälleliga beslutsfattandet

följer det samhälleliga beslutsfattandet och ut-trycker sina egna åsikter om frågor som han/hon anser viktiga

följer aktivt det samhäl-leliga beslutsfattandet och deltar i det på olika sätt

deltar i verksamhet som ordnas av stu-derande eller andra och påverkar för sin del den gemensamma verksamheten

deltar i verksamhet som ordnas av studerandekå-ren eller andra organisat-ioner och påverkar för sin del beslutfattandet

deltar i verksamhet som ordnas av studerandekå-ren eller andra organisat-ioner och påverkar aktivt beslutfattandet i frågor

Iakttagande av princi-perna om jämlikhet och likabehandling

samarbetar smidigt med olika människor, även i mångkulturella arbetsenheter

behandlar människor respektfullt, bemöter sina arbetskamrater och kun-der jämlikt oberoende av eventuell olikhet

bidrar till en tolerant atmosfär på arbetsplat-sen och ingriper på lämpligt sätt om det förekommer mobbning eller trakasserier

Planering och skötsel av sin egen ekonomi

utarbetar under hand-ledning en plan över sina utgifter och in-komster och beaktar då villkoren, följderna och riskerna förknip-pade med lån

utarbetar en plan över sina utgifter och inkoms-ter och förutser då kom-mande händelser samt beaktar villkoren, följ-derna och riskerna för-knippade med lån

utarbetar på egen hand och ansvarsfullt en plan över sina utgifter och inkomster och förutser då kommande händelser samt beaktar villkoren, följderna och riskerna förknippade med lån

Utnyttjande av sociala medier

använder under hand-ledning sociala medier för att främja sina egna intressen och/eller intressen som en sammanslutning eller ett företag som han/hon representerar har

använder sociala medier för att främja sina egna intressen och/eller in-tressen som en samman-slutning eller ett företag som han/hon represente-rar har

använder sociala medier mångsidigt för att främja sina egna intressen och/eller intressen som en sammanslutning eller ett företag som han/hon representerar har

Användning av tjäns-ter som tillhandahålls i samhället och age-rande som konsument

använder de tjänster som studerande behö-ver och förstår hur tjänsterna i samhället finansieras

använder mångsidigt och med urskillning de tjäns-ter som studerande be-höver och förstår hur tjänsterna i samhället

använder och väljer på egen hand de tjänster som studerande behöver och förstår hur tjänster-na i samhället finansieras

79

finansieras

känner till konsumen-tens rättigheter och skyldigheter och vet var man kan få hjälp i konsumentfrågor.

söker forskningsbaserad information om produk-ter och tjänster i olika källor och vet var man kan få information och hjälp i konsumentfrågor.

söker forskningsbaserad information om produk-ter och tjänster i olika källor och kan bedöma informationskällornas tillförlitlighet.


kunnandet i delområdet Samhällsfärdigheter: Samhällskunskap (SL 1) och Ekonomisk kunskap (SL 2).


Den studerande

kan söka information om möjligheterna till samhällelig påverkan och om det samhälleliga beslutsfattan-

det, även om Europeiska unionen

känner till den egna branschens samhälleliga betydelse och inverkan

kan följa den samhälleliga debatten och ekonomiska nyheter

kan redogöra för hur den samhälleliga och ekonomiska situationen återspeglar sig på arbetsplatserna

och sysselsättningen inom den egna branschen

kan redogöra för de grundläggande samhällsekonomiska begreppen och för de viktigaste samhällseko-

nomiska aktörerna samt bedöma deras betydelse för den nationella ekonomin.




Nöjaktiga N1 Goda G2 Beröm-liga B3

Den studerande

Informationssökning om möjligheterna till samhällelig påverkan och om det samhälle-liga beslutsfattandet i Europeiska unionen

söker under handledning information om möjlig-heterna till samhällelig påverkan och om det samhälleliga beslutsfattan-det

söker information om möjligheterna till sam-hällelig påverkan och om det samhälleliga besluts-fattandet

söker mångsidigt och aktivt information om möjligheterna till samhällelig påverkan och om det samhälle-liga beslutsfattandet

Kännedom om den

egna branschens sam-

hälleliga betydelse och

inverkan

känner till den egna bran-schens samhälleliga bety-delse och inverkan i hu-vuddrag

ger en väl underbyggd redogörelse för den egna branschens samhälleliga betydelse och inverkan

ger en omfattande och väl underbyggd redo-görelse för den egna branschens samhälle-liga betydelse och inverkan

Att följa den samhälle-

liga debatten och eko-

följer i någon informat-ionskälla den samhälleliga och ekonomiska debatten

följer i olika informat-ionskällor den samhälle-liga och ekonomiska

följer aktivt i olika informationskällor den samhälleliga och

80

nomiska nyheter debatten ekonomiska debatten

gör upp en översikt över läget i den egna bran-schen, men behöver emel-lanåt handledning

bedömer mångsidigt läget i den egna bran-schen och bedömer den information som för-medlas av olika medier

ger en väl underbyggd och mångsidig över-sikt över läget i den egna branschen och bedömer kritiskt den information som för-medlas av olika me-dier

Beaktande av det sam-

hälleliga och ekono-

miska läget inom den

egna branschen

ger en åskådlig redogö-

relse för hur det aktuella

samhälleliga och ekono-

miska läget återspeglar sig

på arbetsplatserna och på

sysselsättningen inom den

egna branschen

ger en åskådlig och väl underbyggd redogörelse för hur det aktuella sam-hälleliga och ekonomiska läget återspeglar sig på arbetsplatserna och sysselsättningen inom den egna branschen

ger en åskådlig redo-görelse för hur det aktuella samhälleliga och ekonomiska läget återspeglar sig på ar-betsplatserna och sysselsättningen

underbygger sin redo-görelse mångsidigt och omfattande

Att redogöra för de

grundläggande sam-

hällsekonomiska be-

greppen och för de

viktigaste samhällse-

konomiska aktörerna

ger exempel på grundläg-

gande samhällsekono-

miska begrepp och på de

viktigaste samhällseko-

nomiska aktörerna.

redogör för de grundläg-

gande samhällsekono-

miska begreppen och för

de viktigaste samhällse-

konomiska aktörerna

samt bedömer deras

betydelse för den nat-

ionella ekonomin.

redogör för de grund-

läggande samhällseko-

nomiska begreppen

och för de viktigaste

samhällsekonomiska

aktörerna, för deras

betydelse och för be-

roendeförhållandena

mellan dem.


nandet i delområdet Samhällsfärdigheter: Samhällskunskap (SL 1) och Ekonomisk kunskap (SL 2).

3.3.2 Arbetslivsfärdigheter


Den studerande

kan söka en arbetsplats åt sig själv

kan redogöra för de viktigaste frågorna i arbetsavtalssystemet och i arbetsavtal

kan sätta sig in i arbetsplatsens verksamhet och arbetsuppgifterna på arbetsplatsen samt sörja för säker-

heten i arbetet

kan arbeta på en arbetsplats och utveckla sitt kunnande.


81



Den studerande

Arbetssökning söker arbete och skriver en arbetsansökan och ett CV, men behöver en aning handledning

söker arbete på egen hand och skriver en tydlig arbetsansökan och ett tydligt CV

söker arbeten aktivt och initiativrikt och identifi-erar sina styrkor

skriver en tydlig arbets-ansökan och ett tydligt CV som ger en bra bild av det egna kunnandet

uppträder korrekt vid en anställningsintervju

uppträder artigt och korrekt vid en anställ-ningsintervju

uppträder artigt och korrekt vid en anställ-ningsintervju

klär sig korrekt med tanke på branschen och arbetsplatsen

tar i sin klädsel hänsyn till arbetsplatsens och branschens karaktär

tar i sin klädsel hänsyn till arbetsplatsens och branschens särdrag

redogör för sitt kun-nande

redogör tydligt för sina styrkor vid presentation av sitt kunnande

ger en väl underbyggd och omfattande redogö-relse för sitt kunnande och sina styrkor

Användning av medier vid arbetssökning

söker uppgifter om arbetsplatser i medier

bekantar sig med arbets-platser med hjälp av uppgifter i medier

använder mångsidigt medier vid arbetssök-ning och drar nytta av möjligheterna i de soci-ala medierna

Kännedom om arbetsav-talssystemet, arbetsavtal och innehållet i arbetslag-stiftningen

har kunskap om de viktigaste frågorna i branschens arbetsvill-kor och i den arbetslag-stiftning som gäller den egna branschen

har kunskap om bran-schens arbetsvillkor och den centrala arbetslag-stiftning som gäller den egna branschen

har goda kunskaper om den egna branschens arbetsvillkor och om möjligheterna i den cen-trala arbetslagstiftningen när det gäller att ut-veckla arbetet

ser till att innehållet i det egna arbetsavtalet över-ensstämmer med det man kommit överens om

ser till att innehållet i det egna arbetsavtalet över-ensstämmer med det man kommit överens om

känner till innehållet i det egna arbetsavtalet

beaktar i sitt arbete sina rättigheter och skyldig-heter, men behöver emellanåt handledning

beaktar i sitt arbete sina rättigheter och skyldig-heter

beaktar i sitt arbete sina rättigheter och skyldig-heter samt motiverar ansvarsfullt sitt age-rande

82

Att sätta sig in i arbets-platsens verksamhet och i arbetet

söker information om arbetsplatsens verk-samhet och om sina arbetsuppgifter

söker mångsidigt in-formation om arbets-platsens verksamhet och om sina arbetsuppgifter

söker på egen hand och mångsidigt information om arbetsplatsens verk-samhet och om sina arbetsuppgifter

följer de säkerhetsan-visningar som getts om arbetet

följer de säkerhetsanvis-ningar som getts om arbetet

tillämpar och utvecklar de säkerhetsanvisningar som getts om arbetet

Arbete på en arbetsplats följer arbetstiderna och de överenskomna ruti-nerna

följer arbetstiderna och de överenskomna ruti-nerna samt agerar flexi-belt i olika arbetssituat-ioner

följer arbetstiderna och de överenskomna ruti-nerna samt agerar flexi-belt i olika föränderliga situationer på arbets-platsen

sköter om de skydds-kläder och andra kläder som krävs i arbetet

sköter om de skyddsklä-der och andra kläder som krävs i arbetet

sköter om de skydds-kläder och andra kläder som krävs i arbetet

arbetar i ett arbetslag och tillsammans med olika människor, men behöver emellanåt handledning.

arbetar naturligt på ar-betsplatsen tillsammans med olika människor och grupper.

arbetar naturligt på sin arbetsplats tillsammans med olika människor och grupper samt kommer med utveckl-ingsidéer som kan an-vändas på arbetsplatsen och i arbetslaget.

I grunderna för gymnasiets läroplan finns ingen kurs som i fråga om målen skulle motsvara de obligatoriska

målen för kunnandet i delområdet Arbetslivsfärdigheter.


Den studerande

kan främja atmosfären på arbetsplatsen och personalens engagemang

kan sköta olika uppgifter på arbetsplatsen

kan för sin del ansvara för att arbetet på arbetsplatsen framskrider, för att kvaliteten på arbetet är god och

för att arbetet utvecklas

kan utveckla sitt eget kunnande

kan söka arbete på den internationella arbetsmarknaden och i synnerhet i EU-länderna.





83

Den studerande

Främjande av atmo-sfären på arbetsplat-sen och personalens engagemang

främjar för sin del en tolerant atmosfär på arbetsplatsen och spor-rar andra att delta i gemensamma aktivite-ter, men behöver emel-lanåt handledning

främjar för sin del en tolerant atmosfär på ar-betsplatsen och sporrar andra att delta i gemen-samma aktiviteter

främjar aktivt en tolerant atmosfär på arbetsplat-sen och sporrar andra att delta mångsidigt i ge-mensamma aktiviteter

Skötsel av olika upp-gifter på arbetsplat-sen

meddelar sin villighet att delta i några nya uppgifter på arbets-platsen i enlighet med sitt kunnande och sina resurser

meddelar sin villighet att delta i nya uppgifter på arbetsplatsen i enlighet med sitt kunnande och sina resurser

meddelar sin villighet att delta i olika uppgifter på arbetsplatsen i enlighet med sitt kunnande och sina resurser

Ombesörjande av att arbetet och arbets-processerna fram-skrider och att kvali-teten på arbetet är god

beaktar de kvalitets- och kostnadsmål som satts upp för sitt arbete och förändrar sitt eget arbete utifrån erhållen respons, men behöver emellanåt handledning

beaktar de kvalitets- och kostnadsmål som satts upp för sitt arbete och utvärderar sitt eget arbete för att uppnå målen

beaktar de kvalitets- och kostnadsmål som satts upp för sitt arbete och utvecklar sitt eget arbete för att uppnå målen

är serviceinriktad är serviceinriktad och sörjer för kundnöjdheten

är initiativrik när det gäller att utveckla kvali-teten på det egna arbetet och arbetsmiljön

Utveckling av sitt kunnande

utvecklar sig själv och sitt kunnande, men behöver emellanåt handledning

utvecklar sig själv och sitt kunnande planmässigt och bedömer sina ut-vecklingsbehov i samar-bete med andra

utvecklar sig själv och sitt kunnande planmäss-igt och mångsidigt och bedömer sina utveckl-ingsbehov

Arbetssökning på den internationella arbetsmarknaden

söker i medier uppgif-ter om internationella arbetsplatser

söker i medier uppgifter om arbetsplatser och be-kantar sig med arbetsplat-ser med hjälp av uppgifter i medier

använder mångsidigt medier vid arbetssökning och drar nytta av möjlig-heterna i de sociala me-dierna

söker arbete och skri-ver en arbetsansökan, men behöver emellanåt handledning

söker arbeten på egen hand och skriver en tydlig arbetsansökan

söker arbeten aktivt och initiativrikt, identifierar sina styrkor och skriver en tydlig arbetsansökan som beskriver det egna kunnandet

84

kommunicerar vid arbetssökning med människor som har olika kulturbakgrund och drar då nytta av sina språkkunskaper, men behöver emellanåt handledning.

kommunicerar vid arbets-sökning med människor som har olika kulturbak-grund och drar då nytta av sina språkkunskaper.

kommunicerar vid ar-betssökning med männi-skor som har olika kul-turbakgrund och använ-der då sina goda språk-kunskaper.

I grunderna för gymnasiets läroplan finns ingen kurs som i fråga om målen skulle motsvara de valbara målen

för kunnandet i delområdet Arbetslivsfärdigheter.

3.3.3 Företagsamhet och företagsverksamhet


Den studerande

kan bedöma och identifiera sitt kunnande och sina styrkor

kan ta fram en egen affärsidé och undersöka möjligheterna att utveckla den

kan bedöma sina möjligheter att bli företagare

kan undersöka sina egna professionella nätverk

kan identifiera lönsamma principer för affärsverksamhet

kan bedöma betydelsen av sin egen företagsamhet och företagsverksamhet för den egna välfärden och för

Finlands ekonomi.





Den studerande

Bedömning och identifie-ring av det egna kunnan-det

bedömer sitt kunnande och tar reda på sina styrkor med tanke på verksamhet inom den egna branschen, men behöver emellanåt handledning

bedömer mångsidigt sitt kunnande och sina styrkor med tanke på verksamhet inom den egna branschen

bedömer mångsidigt och välgrundat sitt kunnande och sina styrkor med tanke på verksamhet inom den egna branschen

Framtagning av en egen affärsidé och undersök-ning av möjligheterna att utveckla den

undersöker och kom-mer med idéer när det gäller möjligheter i fråga om företagsverk-samhet, företagsfor-mer, viktiga tjänster

undersöker och kom-mer med idéer när det gäller möjligheter i fråga om företagsverk-samhet, företagsfor-mer, viktiga tjänster

undersöker mångsidigt och på egen hand möj-ligheter i fråga om fö-retagsverksamhet, före-tagsformer, viktiga tjänster eller produkter

85

eller produkter, men behöver emellanåt handledning

eller produkter

utvecklar affärsidén utvecklar och motive-rar affärsidén

Bedömning av möjlig-heterna att bli företagare

skaffar information om åtgärder och stödtjäns-ter för grundande av ett eget företag, men behöver emellanåt handledning

tar mångsidigt reda på vilka åtgärder som be-hövs vid grundande av ett eget företag och vilka stödtjänster som finns tillgängliga

tar mångsidigt reda på och motivera vilka åtgärder som behövs vid grundande av ett eget företag och vilka stödtjänster som finns tillgängliga

Undersökning av egna professionella nätverk

tar reda på vilka sam-arbetspartner och vilka professionella nätverk som finns inom den egna branschen och beskriver samarbets-möjligheterna med olika aktörer

tar grundligt reda på vilka samarbetspartner och vilka professionella nätverk som finns inom den egna bran-schen och bedömer samarbetsmöjligheterna med olika aktörer

tar mångsidigt och på egen hand reda på vilka samarbetspartner och vilka professionella nätverk som finns inom den egna bran-schen och bedömer kritiskt samarbetsmöj-ligheterna med olika aktörer

Utredning av principerna för affärsverksamhet

tar utifrån den egna affärsidén reda på finansieringskällor, intäkter och kostnader, men behöver emellanåt handledning

tar utifrån den egna affärsidén reda på finansieringskällor, intäkter och kostnader

tar grundligt och väl-grundat utifrån den egna affärsidén reda på finansieringskällor, intäkter och kostnader

Utredning av betydelsen av företagsverksamhet inom den egna bran-schen

tar reda på riskerna förknippade med före-tagsverksamheten och verksamhetens bety-delse för det egna livet och för näringslivet,

tar mångsidigt reda på riskerna förknippade med företagsverksam-heten och verksamhet-ens betydelse för det egna livet och för nä-

tar reda på riskerna förknippade med före-tagsverksamheten och verksamhetens bety-delse för det egna livet samt

86

men behöver emellanåt handledning.

ringslivet.

motiverar vilken bety-delse företagsverksam-het inom den egna branschen har och förutser framtidsutsik-terna för branschen.

I grunderna för gymnasiets läroplan finns ingen kurs som i fråga om målen skulle motsvara de obligatoriska

målen för kunnandet i delområdet Företagsamhet och företagsverksamhet.


Den studerande

kan kartlägga utvecklingsbehoven i företagsverksamhet inom den egna branschen

kan analysera resultatet i den egna affärsverksamheten och den egna arbetsinsatsens inverkan på resultatet

genom att genomföra ett litet projekt

kan ge förslag till utveckling av nya arbetssätt och ändra sin verksamhet

kan planera sin egen verksamhet och tidsanvändning.





Den studerande

Kartläggning av be-hoven att utveckla företagsverksamheten inom branschen

kartlägger förändring-arna i kundernas be-hov, konkurrensen och verksamhetsmiljön, men behöver emellanåt handledning

kartlägger mångsidigt förändringarna i kunder-nas behov, konkurrensen och verksamhetsmiljön

kartlägger på egen hand och mångsidigt föränd-ringarna i kundernas behov, konkurrensen och verksamhetsmiljön

förutser framtidsutsik-terna

Analys av resultatet i affärsverksamhet

analyserar i ett litet projekt utifrån den egna affärsidén intäkter och kostnader samt den egna arbetsinsat-sens inverkan, men behöver emellanåt handledning

analyserar i ett litet pro-jekt utifrån den egna af-färsidén intäkter och kostnader samt den egna arbetsinsatsens inverkan

analyserar mångsidigt i ett litet projekt utifrån den egna affärsidén in-täkter och kostnader samt den egna arbetsin-satsens inverkan och motiverar sina åtgärder

Utveckling av nya arbetssätt

ger förslag till utveckl-ing av nya arbetssätt och ändrar sin verk-samhet, men behöver emellanåt handledning

ger motiverade förslag till utveckling av nya arbets-sätt och ändrar sin verk-samhet

förutser framtidsutsik-terna och ger motiverade förslag till utveckling av nya arbetssätt och ändrar sin verksamhet

87

Planering av det egna arbetet och tidsan-vändningen

planerar sina uppgifter och gör upp en tids-plan för utförandet av dem, i huvudsak på egen hand.

planerar sina uppgifter och gör upp en tidsplan för utförandet av dem

planerar på egen hand sina uppgifter och gör upp en tidsplan för utfö-randet av dem och beak-tar kommande arbetsfa-ser

reagerar på förändrings-behov.

reagerar på förändrings-behov och ger utveckl-ingsförslag som gäller arbetet.

I grunderna för gymnasiets läroplan finns ingen kurs som i fråga om målen skulle motsvara de valbara målen

för kunnandet i delområdet Företagsamhet och företagsverksamhet.

3.3.4 Upprätthållande av arbetsförmåga, gymnastik och hälsokunskap


Den studerande

kan åt sig själv utarbeta en plan som främjar ett sunt levnadssätt, arbetsförmågan och sitt mot-

ionsutövande och kan följa planen

kan främja och upprätthålla sin studie-, funktions- och arbetsförmåga

kan ta hänsyn till kostens betydelse för hälsan samt den negativa effekten av rökning och berusningsme-

del

kan beskriva den betydelse som den mentala hälsan, den sexuella hälsan och människorelat-

ionerna har för människans välbefinnande

kan främja välbefinnandet i läroanstalten

kan utveckla sina arbetssätt samt säkerheten och hälsan i sin arbetsmiljö

kan arbeta på ett säkert och ergonomiskt sätt, förebygga olyckor, agera i nödsituationer samt kalla på

hjälp.





Den studerande

88

Utarbetande av en plan som främjar ett sunt levnadssätt, ar-betsförmågan och sitt motionsutövande samt genomförande av planen

beaktar i sin plan kopplingen mellan motionsutövande, häl-sosam mat, vila, sömn, rekreation, människo-relationer och hälsa när det gäller att upprätt-hålla sina motionsva-nor samt sin studie- och arbetsförmåga

beaktar i sin plan på ett mångsidigt sätt koppling-en mellan motionsut-övande, hälsosam mat, vila, sömn, rekreation, människorelationer och hälsa när det gäller att upprätthålla sina mot-ionsvanor samt sin studie- och arbetsförmåga

beaktar i sin plan kopp-lingen mellan motions-utövande, hälsosam mat, vila, sömn, rekreation, människorelationer och hälsa när det gäller att upprätthålla sina mot-ionsvanor samt sin stu-die- och arbetsförmåga

Beaktande av kostens betydelse och den negativa effekten av rökning och berus-ningsmedel

söker information om de vanligaste hälsopro-blemen samt om de vanligaste faktorerna och folksjukdomarna som har negativ inver-kan på hälsan och stu-die- och arbetsför-mågan

söker information om hälsoproblem samt om de faktorer och folksjukdo-mar som har negativ in-verkan på hälsan och stu-die- och arbetsförmågan

söker mångsidig inform-ation om hälsoproblem samt om de faktorer och folksjukdomar som har negativ inverkan på häl-san och studie- och ar-betsförmågan

söker information om kosten och dess bety-delse för människans hälsa

söker information om hälsosam kost och dess betydelse för människans hälsa

söker mångsidig inform-ation om hälsosam kost och dess betydelse för människans hälsa samt jämför innehållet i fö-doämnen och matpro-dukter

beaktar informationen i sin plan, men behöver emellanåt handledning vid sökning av inform-ation som främjar häl-san

beaktar informationen i sin plan

beaktar kritiskt informat-ionen i sin plan

Genomförande av planen

förbinder sig till planen och genomför den, utvärderar regelbundet planen och genomfö-randet av den samt uppdaterar den, men behöver emellanåt

förbinder sig till planen och genomför den, utvär-derar regelbundet planen och genomförandet av den, utnyttjar respons från andra vid utvärde-ringen, uppdaterar planen

förbinder sig till planen och genomför den, ut-värderar regelbundet och kritiskt planen och ge-nomförandet av den, utnyttjar respons från andra vid utvärderingen,

89

handledning och bedömer sin utveckl-ing

uppdaterar planen och bedömer sin utveckling

Främjande och upp-rätthållande av stu-die-, funktions- och arbetsförmåga med hjälp av motion

använder de motoriska basfärdigheter som behövs i motionsakti-viteter

använder och tillämpar mångsidigt de motoriska basfärdigheter som be-hövs i motionsaktiviteter

använder mångsidigt de motoriska basfärdigheter som behövs i motionsak-tiviteter och i olika mot-ionsgrenar

upprätthåller sin fy-siska funktionsförmåga och deltar i motionsak-tiviteter enligt givna anvisningar samt följer principerna om rent spel

upprätthåller sin fysiska funktionsförmåga och deltar aktivt i motionsak-tiviteter enligt givna an-visningar samt följer prin-ciperna om rent spel

följer, bedömer och upp-rätthåller sin fysiska funktionsförmåga och deltar aktivt i motionsak-tiviteter samt främjar principerna om rent spel

iakttar säkerhet i mot-ionsaktiviteter

beaktar säkerheten i mot-ionsaktiviteter både själv-ständigt och i grupp

främjar säkerheten i gruppen

Beskrivning av vilken betydelse den men-tala hälsan, den sexu-ella hälsan och män-niskorelationerna har

redogör för den bety-delse som den mentala hälsan, den sexuella hälsan och människo-relationerna har för människans välbefin-nande

redogör för den betydelse som den mentala hälsan, den sexuella hälsan och människorelationerna har för människans välbefin-nande

redogör mångsidigt för den betydelse som den mentala hälsan, den sex-uella hälsan och männi-skorelationerna har för människans välbefin-nande

nämner med vilka åt-gärder ovan nämnda frågor kan främjas, men behöver emellanåt handledning

nämner och överväger med vilka åtgärder ovan nämnda frågor kan främ-jas

bedömer med vilka åt-gärder ovan nämnda frågor kan främjas

Främjande av välbe-finnande och delak-tighet på läroanstal-ten

agerar i en studerande-grupp så att det främjar välbefinnandet och deltar i motionsaktivi-teter och andra aktivi-teter och evenemang som är riktade till de studerande

agerar aktivt i en stude-randegrupp så att det främjar välbefinnandet och planerar och deltar i motionsaktiviteter och andra aktiviteter och eve-nemang som de stu-derande ordnar

agerar aktivt i en stude-randegrupp samt plane-rar och deltar i motions-aktiviteter och andra aktiviteter och evene-mang som de studerande ordnar så att det främjar välbefinnandet

Beaktande av hälsa, säkerhet och arbets-

följer de över-enskomna hälso- och

följer de överenskomna hälso- och säkerhetsfräm-

följer de överenskomna hälso- och säkerhets-

90

förmåga säkerhetsfrämjande instruktionerna, men behöver emellanåt handledning

jande instruktionerna i samverkan med andra

främjande instruktioner-na i samverkan med andra och bedömer om det finns behov av att förbättra instruktionerna

Förebyggande av olyckor, första hjäl-pen och ergonomiskt arbete

förutser olycksrisker i motionsaktiviteter

förebygger uppkomsten av idrottsolyckor

är omsorgsfull och före-bygger idrottsolyckor

kan kalla på hjälp och ge första hjälpen i van-liga situationer som kräver första hjälpen

kan kalla på hjälp och ge första hjälpen

kan kalla på hjälp och ge första hjälpen

kan i sitt arbete beakta belastningsfaktorerna i det egna yrket och arbeta ergonomiskt.

kan i sitt arbete beakta belastningsfaktorerna i det egna yrket och arbeta ergonomiskt.

kan i sitt arbete beakta belastningsfaktorerna i det egna yrket och arbeta ergonomiskt i olika mil-jöer.


kunnandet i delområdet Upprätthållande av arbetsförmåga, gymnastik och hälsokunskap: Färdighet och kondition (GY 1)

eller Träning ensam och tillsammans med andra (GY 2) och Hälsokunskapens grunder (HÄ 1).


Den studerande

kan beskriva hälsoskillnaderna hos befolkningen och riskfaktorerna för de vanligaste folksjuk-

domarna och hur dessa kan förebyggas

kan bedöma de faktorer som påverkar den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan i

det egna levnadssättet och i den egna verksamhetsmiljön

kan vid behov använda social- och hälsovårdstjänster

kan utnyttja hälsofrämjande motion

kan som gruppmedlem främja gruppens arbete och fungera som handledare för en studeran-

degrupp när det gäller att främja arbets- och studieförmåga samt välbefinnande.




Den studerande

91

Beaktande av hälsoskillna-derna hos befolkningen och riskfaktorerna för de vanligaste folksjukdomar-na

söker information om de vanligaste hälso-problemen, om fak-torer som påverkar funktionsförmågan negativt och om folk-sjukdomarna, men behöver emellanåt handledning

söker information om hälsoproblem, om faktorer som påverkar funktionsförmågan negativt och om folk-sjukdomarna

söker mångsidigt in-formation om hälso-problem, om faktorer som påverkar funkt-ionsförmågan negativt och om folksjukdo-marna

bedömer kritiskt erhål-len information

Beaktande av faktorer som påverkar den fysiska, soci-ala och psykiska funktions-förmågan

söker information om faktorer som påverkar den fysiska, sociala och psykiska funktions-förmågan

söker mångsidig in-formation om faktorer som påverkar den fysiska, sociala och psykiska funktions-förmågan

söker mångsidig in-formation om faktorer som påverkar den fy-siska, sociala och psy-kiska funktionsför-mågan

motiverar med in-formation lösningarna i sin plan för motion och välbefinnande

bedömer information-ens betydelse och mo-tiverar lösningarna i sin plan för motion och välbefinnande

bedömer kritiskt in-formationens betydelse och motiverar lösning-arna i sin plan för mot-ion och välbefinnande

behöver emellanåt handledning vid ge-nomförande av planen

följer sin plan genomför sin plan sys-tematiskt

Användning av social- och hälsovårdstjänster

söker vid behov hjälp hos social- och hälso-vården, men behöver emellanåt handledning för att hitta lämplig tjänst

använder vid behov social- och hälsovårds-tjänster och söker på egen hand information om tillgängliga tjänster i tillförlitliga informat-ionskällor

använder vid behov social- och hälsovårds-tjänster och söker på egen hand information om tillgängliga tjänster i tillförlitliga informat-ionskällor

ger andra studerande råd om att använda tjänsterna

Utnyttjande av hälsofräm-jande motion

utnyttjar i sin egen verksamhet de vanlig-aste formerna av kon-ditions- och hälso-främjande motion, men behöver emel-lanåt individuell hand-ledning

utnyttjar i sin egen verksamhet olika for-mer av konditions- och hälsofrämjande motion och följer sina egna framsteg

utnyttjar planmässigt i sin egen verksamhet olika former av kondit-ions- och hälsofräm-jande motion och följer kritiskt sina egna fram-steg och ändrar vid behov sin plan

92

Främjande av gruppens verksamhet och välbefin-nande

deltar aktivt som gruppmedlem i ett motionsevenemang eller något annat eve-nemang.

deltar aktivt som gruppmedlem i ett motionsevenemang eller något annat eve-nemang och upp-muntrar även andra att delta.

deltar aktivt i motions-evenemang eller andra evenemang

beaktar vid deltagandet de övriga deltagarnas olikhet och olika prefe-renser.


nandet i delområdet Upprätthållande av arbetsförmåga, gymnastik och hälsokunskap: Motionsidrott (GY 5) och Ungdo-

mar, hälsa och vardagsliv (HÄ 2).

3.4 Socialt och kulturellt kunnande, 7 kp

Denna examensdel ska innehålla mål för kunnandet från minst ett av dess delområden så att den studerande

får ihop sammanlagt 7 kompetenspoäng i socialt och kulturellt kunnande.

3.4.1 Kännedom om olika kulturer, 3 kp

Mål för kunnandet

Den studerande

kan följa principerna om jämlikhet och likabehandling och främjar för sin del jämlikhet och likabehand-

ling av alla

kan agera, uppföra sig och klä sig enligt situationens och arbetskulturens krav

kan identifiera de grundläggande särdragen hos olika kulturer och den kulturella mångfalden inom sin

bransch

kan ta hänsyn till de olika kulturella gruppernas viktigaste traditioner och deras inverkan på verksamheten

inom sin bransch

kan förmedla den egna branschens historia, traditioner och förändrade tillvägagångssätt och jämföra dem

med särdragen i andra kulturer.





Den studerande

Iakttagande av prin-ciperna om jämlikhet och likabehandling

respekterar kulturell mångfald och mänskliga rättigheter samt agerar

främjar genom sitt age-rande interaktionen och förståelsen när det gäller

agerar på ett etiskt håll-bart sätt i interkulturella konfliktsituationer ge-

93

rättvist individers och gruppers kulturella värderingar, föreställningar och åsikter

nom att dra nytta av sina kunskaper om gruppers olika levnadssätt

Iakttagande av den arbetskultur som uppgiften kräver

vet vilka krav arbets-uppgiften och verk-samheten ställer på klädsel och uppförande

beaktar i klädsel, uppfö-rande och agerande på egen hand kraven i ar-betsplatsens kultur

utvecklar i sina dagliga arbetsuppgifter de krav på arbetssätt och rutiner som arbetsplatsens kul-tur ställer

Identifiering av kul-turers grundläggande drag och mångfald

observerar kulturella bruk i det vardagliga livet och lägger märke till hur de inverkar i verksamheten

identifierar kulturell mångfald och dess inver-kan på handlingssätten

identifierar på egen hand kulturell mångfald och agerar naturligt och initi-ativrikt i interkulturella situationer

Beaktande av kul-turers särdrag

beaktar under handled-ning bruket inom olika kulturer

beaktar i sina arbetsupp-gifter de handlingssätt som den kulturella mång-falden kräver

beaktar i sitt arbete den kulturella mångfalden och utvecklar arbetet utifrån den

Utveckling av tradit-ioner och praxis

observerar förändringar i praxis inom den egna branschen och identifi-erar olika kulturella sätt att lösa problem.

identifierar den egna branschens historia, till-vägagångssätt och praxis och jämför olika kulturer i fråga om dessa.

utvecklar den egna bran-schens praxis och tillvä-gagångssätt utifrån trad-itioner och kulturella influenser.

I grunderna för gymnasiets läroplan finns ingen kurs som i fråga om målen skulle motsvara målen för kun-

nandet i delområdet Kännedom om olika kulturer.

3.4.2 Konst och kultur, 3 kp

Mål för kunnandet

Den studerande

kan identifiera olika konstnärliga och kulturella uttrycksformer och utnyttja dem

kan utforska, uttrycka och tolka kulturell verklighet (t.ex. genom musik, dans, teater, litteratur, medier,

bildkonst eller hantverk)

kan värdera och tillämpa det mångsidiga finländska kulturarvet och de olika etablerade arbetssätten inom

den egna branschen

kan följa principerna för en kulturellt hållbar utveckling och förstår de egna valens kulturella konsekven-

ser

kan utveckla sin kännedom om de för konsten karaktäristiska framställningssätten och materialen, det

egna uttryckssättet, planeringsprocesserna, service- och produktdesignen och estetik och kan tillämpa sin

kännedom om konst och kultur i det egna arbetet.

94





Den studerande

Identifiering och utnyttjande av konst och kultur

deltar i konst- och kul-turevenemang

upprätthåller läroanstal-tens kultur och dess este-tiska karaktär samt deltar i ordnandet av ett evene-mang

förnyar läroanstaltens kultur genom att utnyttja konstens uttrycksformer eller genom att delta i ordnandet av gemen-samma evenemang

Egen produktion och tolkning

deltar under handled-ning i genomförande och tolkning av ett verk som framförs och som uttrycker egna tankar och erfarenheter

planerar, genomför och utvärderar ett verk som uttrycker de egna tankar-na, erfarenheterna och utforskningarna

planerar, utvecklar, ge-nomför och utvärderar ett verk som uttrycker de egna tankarna, erfaren-heterna och utforskning-arna

Tillämpning av kul-turarvet

identifierar det mångsidiga kulturarvet och använder det i sin egen produktion och verksamhet

för kulturarvet vidare genom att utnyttja det aktivt i sin egen produkt-ion och verksamhet

utvecklar kulturarvet genom att tillföra det nytt innehåll som bygger på egna idéer och be-dömningar

Iakttagande av prin-ciperna för hållbar utveckling

identifierar den håll-bara utvecklingens delområden och fattar sina beslut utifrån livscykeltänkandet

är medveten om princi-perna för hållbar utveckl-ing och om kraven vad gäller livscykeltänkandet och beaktar dem aktivt i valsituationer

agerar konsekvent i valsi-tuationer i enlighet med principerna för hållbar utveckling och i enlighet med kraven vad gäller livscykeltänkandet

Genomförande av planeringsprocesser

planerar, genomför och utvärderar under handledning processen för utformning av ett verk, en produkt eller en tjänst.

planerar, genomför, ut-värderar och vidareut-vecklar processen för utformning av ett verk, en produkt eller en tjänst.

samlar in bakgrundsin-formation, planerar, föl-jer genomförandet, ut-värderar och vidareut-vecklar aktivt processen för utformning av ett verk, en produkt eller en tjänst.

Vid erkännande av kunnande motsvarar två av följande gymnasiekurser i fråga om målen de mål som satts

upp för kunnandet i delområdet Konst och kultur: Jag, bilden och kulturen(KO1), Miljö, plats och rum (KO2), Musiken

och jag (MU1), Ett flerstämmigt Finland (MU2).

3.4.3 Etik, 3 kp

Mål för kunnandet

Den studerande

dryftar vad värderingar, normer och åskådningar betyder i det egna livet, i människorelationerna

95

kan bedöma vilken inverkan de mänskliga rättigheterna, rättvisa och hållbar utveckling har med tanke på

den egna branschen

kan skaffa information om det yrkesetiska kunskapsunderlaget för den egna branschen och övriga branscher

identifierar etiska situationer och kan följa etiska principer

kan identifiera den betydelse som egna och andras värderingar har i arbetssituationer och kan lösa kon-

flikter i arbetslivet som gäller värderingar och normer inom den egna branschen.





Den studerande

Att dryfta etiska frå-gor

diskuterar under hand-ledning värderingar som gäller det egna livet och relationerna till andra människor samt etiska frågor och frågor som gäller åskådningar

diskuterar etiska frågor, frågor som gäller åskåd-ningar samt frågor och värderingar som gäller det egna livet och de egna människorelationerna

diskuterar vad värdering-ar, normer och olika åskådningar betyder i det egna livet, i människore-lationerna, i arbetet och i samhället

Bedömning av värde-ringars konsekvenser

visar att han/hon kän-ner till de viktigaste internationella kon-ventionerna om mänskliga rättigheter samt Finlands åtagan-den i dem

identifierar de etiska frå-gorna inom sin bransch med tanke på de mänsk-liga rättigheterna, rättvisa och hållbar utveckling

bedömer de etiska frå-gorna inom sin bransch med tanke på de mänsk-liga rättigheterna, rättvisa och hållbar utveckling

Att söka den yrkese-tiska kunskapsbasen

söker under handled-ning information om de etiska frågorna inom den egna bran-schen och använder kunskapsbasen i be-kanta situationer

skaffar information om den yrkesetiska kun-skapsbasen för den egna branschen och övriga branscher och använder den i sitt eget liv och i sitt arbete

jämför information om den yrkesetiska kun-skapsbasen för den egna branschen och övriga branscher och använder den som en yrkesmässig resurs i sitt arbete

Identifiering av etiska situationer och etiskt agerande

uppför sig väl och an-svarsfullt i sitt arbete och i problemsituat-ioner i arbetet, men behöver stöd och handledning i nya situ-ationer

handlar ansvarsfullt och etiskt i olika situationer i sitt arbete och i arbetsli-vet och uppför sig väl i arbetet och i sina männi-skorelationer

handlar självständigt, är ärlig och ansvarsfull, respekterar andra männi-skors ståndpunkter och kan motivera sina hand-lingar utifrån etiska aspekter

Identifiering av vär-deringar och hante-ring av konflikter som gäller värdering-ar och normer

kan under handledning upptäcka etiska pro-blemsituationer i sitt yrke och löser på ett etiskt sätt konflikter i arbetet som gäller vär-

identifierar etiska pro-blemsituationer i sitt yrke och söker lösningar på dem tillsammans med andra samt bedömer lös-ningens verkningar ur de

kan ge förslag på hur konflikter i arbetslivet som gäller värderingar och normer ska lösas på ett etiskt acceptabelt sätt.

96

deringar och normer tillsammans med med-lemmarna i sitt arbets-lag.

viktigaste parternas syn-vinkel.

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurser i fråga om målen de mål som satts upp för

kunnandet i delområdet Etik: Introduktion i filosofiskt tänkande (FI 1) eller någon av helheterna a) Religionens na-

tur och betydelse (RE 1), Kyrkan, kulturen och samhället (RE 2) och Människans liv samt etik (RE 3) eller b) Den orto-

doxa världen (RO 1), Dogmatik och etik (RO 2) och Bibelkunskap (RO 3) eller c) Ett gott liv (LK 1), Världsbilden

(LK 2) och Individen och samhället (LK 3).

3.4.4. Psykologi, 3 kp

Mål för kunnandet

Den studerande

kan observera och förstå de psykologiska faktorer som påverkar människans agerande

kan utnyttja kunskaper i utvecklingspsykologi i sitt arbete i olika interaktions- och gruppsituationer

kan förklara sitt eget och andras beteende med hjälp av kunskaper i psykologi

kan agera så att det egna psykiska välbefinnandet och arbetet inom den egna branschen främjas

kan bedöma arbetsrelaterade situationer där det förekommer människorelationer och kundservicesituationer

samt agera med hjälp av kunskaper i psykologi.





Den studerande

Observation och för-ståelse av handlingar

känner till de centrala begreppen inom psy-kologi och förstår vil-ket samband de har med människans hand-lingar

använder kunskaper i psykologi för att förstå människans handlingar i vanliga vardags- och ar-betslivssituationer

tillämpar kunskaper i kognitiv psykologi och personlighetspsykologi i vanliga situationer i ar-betslivet och förklarar med hjälp av dem både sina egna och andras handlingar

Utnyttjande av kun-skaper i psykologi

tillämpar de viktigaste kunskaperna om de psykologiska, biolo-giska och sociala fak-torer som utgör grun-den för individens psykiska utveckling

observerar och förstår sambanden mellan de faktorer som utgör grun-den för den psykiska utvecklingen i olika livs-skeden och i olika åldrar

förstår eventuella pro-blem i individens psy-kiska utveckling och förstår att man kan på-verka utvecklingen

Beaktande av psykets inverkan på beteende

beaktar motivationens, känslornas och enga-gemangets betydelse

förstår vilken inverkan motivationen och enga-gemanget har på arbets-

är medveten om sina egna och andras känslor samt behärskar sina

97

för de egna prestation-erna

prestationerna när han/hon interagerar med olika slags människor på arbetsplatsen och i sin studiegrupp

känslor och attityder i arbetslivet enligt situat-ionens krav

Upprätthållande av psykisk arbets- och funktionsförmåga

främjar under hand-ledning sin psykiska arbets- och funktions-förmåga

känner till sätt att upp-rätthålla det psykiska välbefinnandet och på-verkar välbefinnandet på arbetsplatsen på ett posi-tivt sätt

är medveten om de psy-kiska faktorer som in-verkar på den egna or-ken och stresshantering-en och kan påverka dem så att det främjar den egna orken

Agerande i situationer med människorelat-ioner och i interakt-ionssituationer

använder kunskaper i psykologi i vanliga kundservice- och inter-aktionssituationer på arbetsplatsen.

känner till rollernas, normernas och gruppdy-namikens betydelse vid interaktion och identifie-rar olika ledarstilar och deras inverkan på arbets-kulturen.

tillämpar kunskaper i psykologi när han/hon innehar olika roller på arbetsplatsen och agerar samarbetsvilligt i inter-aktionen med människor som kommer från olika samhällsförhållanden och har en annan kul-turbakgrund.

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurs i fråga om målen de mål som satts upp för

delområdet Psykologi: Psykisk aktivitet, lärande och interaktion (PS 1). Kursen ger en kompetenspoäng (1 kp). Om

den studerande utöver denna gymnasiekurs har avlagt Människans psykiska utveckling (PS 2), Motivation, känslor

och intelligent aktivitet (PS 4) och Personligheten och den mentala hälsan (PS 5) motsvarar dessa kurser i fråga om må-

len alla de mål som satts upp för hela delområdet Psykologi.

3.4.5 Miljökunnande, 3 kp

Mål för kunnandet

Den studerande

kan följa miljölagstiftningen och principerna i kvalitets-, miljö- och säkerhetssystemen inom den egna bran-

schen samt principerna för hållbar utveckling

behärskar livscykeln för de produkter som är centrala med tanke på yrkesskickligheten

kan i sitt arbete sörja för den biologiska mångfalden

kan anpassa sig till klimatförändringen genom sina arbets- och handlingssätt

kan främja energi- och materialeffektiviteten och förhindra uppkomsten av avfall

kan i sitt arbete beakta de potentiella miljökonsekvenserna, såsom utsläpp i luften, vatten eller marken

kan sortera avfall och utnyttja möjligheterna till återvinning inom den egna branschen.

98





Den studerande

Iakttagande av miljö-lagstiftningen, princi-perna i säkerhetssy-stem och principerna för hållbar utveckling

följer under handled-ning de centrala för-fattningarna, föreskrif-terna och instruktion-erna om miljön

följer de centrala författ-ningarna, föreskrifterna och instruktionerna om miljön

följer de centrala för-fattningarna, föreskrif-terna och instruktioner-na om miljön och förut-ser kommande ändring-ar

följer under handled-ning miljö-, kvalitets- och säkerhetssystemen

följer miljö-, kvalitets- och säkerhetssystemen

deltar aktivt i att bygga upp och/eller utveckla miljö-, kvalitets- och säkerhetssystemen på sin arbetsplats

skadar inte miljön ge-nom sina åtgärder

bygger sitt agerande på respekt för miljön

bygger sitt agerande på en exemplarisk respekt för miljön

agerar under handled-ning miljöeffektivt

agerar miljöeffektivt främjar miljöeffektivitet genom sitt agerande

värnar under handled-ning om kulturarvet i sitt yrke

värnar om kulturarvet i sitt yrke

deltar aktivt i att värna om kulturarvet i sin närmiljö och främjar det i sitt yrke

agerar tolerant i sitt arbete

respekterar medmänni-skornas värderingar och rättigheter

respekterar medmänni-skornas värderingar och rättigheter och strävar efter att följa principer-na om jämlikhet och likabehandling

Genomförande av livscykeltänkande

väljer under handled-ning produkter och tjänster med små livscykeleffekter på naturen

väljer produkter och tjänster med små livscy-keleffekter på naturen

väljer produkter och tjänster med små livscy-keleffekter på naturen och motiverar sitt val

Bevarande av natu-rens mångfald

strävar genom sitt handlingssätt efter att bevara naturens mång-fald

strävar aktivt efter att bevara naturens mång-fald genom sitt hand-lingssätt

främjar genom sitt handlingssätt bevarandet av naturens mångfald

Anpassning till klimat-förändringen

väljer under handled-ning arbets- och hand-lingssätt som möjliggör

väljer arbets- och hand-lingssätt som möjliggör anpassning till klimatför-

främjar användningen av arbets- och handlings-sätt som möjliggör an-

99

anpassning till klimat-förändringen

ändringen passning till klimatför-ändringen

Främjande av energi- och materialeffektivi-tet samt förhindrande av att avfall uppkom-mer

väljer under handled-ning redskap och material som främjar energieffektiviteten

väljer redskap och material som främjar energieffektiviteten

främjar en energieffektiv användning av redskap och material

beaktar under handled-ning materialeffektivite-ten i valsituationer

beaktar materialeffektivi-teten i valsituationer

främjar en effektiv an-vändning av material

förhindrar under hand-ledning uppkomsten av avfall i vanliga arbets-uppgifter

förhindrar uppkomsten av avfall

arbetar aktivt för att avfall inte ska upp-komma

Beaktande av verk-samhetens miljökon-sekvenser

identifierar under hand-ledning de aktiviteter som kan orsaka utsläpp i luften, vatten eller marken

identifierar under hand-ledning de aktiviteter som kan orsaka utsläpp i luften, vatten eller mar-ken

förutser de aktiviteter som kan orsaka utsläpp i luften, vatten eller mar-ken

observerar i sitt arbete de vanligaste miljöris-kerna och kan under handledning ge förslag på hur de ska hanteras

observerar i sitt arbete de vanligaste miljöriskerna och kan ge förslag på hur de ska hanteras

observerar i sitt arbete de vanligaste miljöris-kerna och vet hur de ska hanteras

strävar genom sitt handlingssätt efter att förhindra utsläpp

föregår med gott exem-pel när det gäller att för-hindra utsläpp

föregår aktivt med gott exempel när det gäller att förhindra utsläpp

Sortering av avfall och återvinning

identifierar enligt in-struktioner bekanta avfallsfraktioner

identifierar avfallsfrakt-ioner

identifierar på egen hand avfallsfraktioner

sorterar avfall under handledning i normala arbetsuppgifter och strävar efter att utnyttja möjligheterna till åter-vinning

sorterar avfall enligt in-struktionerna och utnytt-jar möjligheterna till återvinning

sorterar avfall och söker nya möjligheter till åter-vinning

uppskattar under hand-ledning kostnadsbespa-ringar.

uppskattar kostnadsbe-sparingar.

ger råd om kostnadsbe-sparingar.

Vid erkännande av kunnande motsvarar följande gymnasiekurs i fråga om målen de mål som satts upp för

delområdet Miljökunnande: Miljöekologi (BI 3). Kursen ger en kompetenspoäng (1 kp).

100

3.4.6 Delområden från punkterna 3.1.1-3.3.4

Examensdelen socialt och kulturellt kunnande kan innehålla valbara mål för kunnandet gällande delområden

ur de övriga gemensamma examensdelarna från punkterna 3.1.1-3.3.4. Dessa mål för kunnandet kan även

vara valbara mål för kunnandet gällande delområden ur de övriga gemensamma examensdelarna vilka utbild-

ningsanordnaren bestämt om eller kunnande som studerande tidigare inhämtat och som stöder mål för kun-

nandet i examensdelen eller dess delområden.

4 FRITT VALBARA EXAMENSDELAR INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YR-KESUTBILDNINGEN

De fritt valbara examensdelarna (10 kp) stöder kraven på yrkesskicklighet och mål för kunnandet i examen

och de kan bestå av en eller flera examensdelar. Examensdelarna kan vara följande:

4.1 Yrkesinriktade examensdelar

Dessa kan vara yrkesinriktade examensdelar från det egna utbildningsområdet eller från yrkesinriktade grund-

examina, yrkesexamina eller specialyrkesexamina från något annat utbildningsområde.

4.2 Examensdelar som grundar sig på lokala krav på yrkesskicklighet

Denna kan innefatta examensdelar som tillgodoser de regionala och lokala kraven på yrkesskicklighet och

studerandes behov av att fördjupa sin yrkesskicklighet. Examensdelarna bör svara mot mer omfattande lokala

krav på yrkesskicklighet än endast mot behoven hos ett enskilt företag. Dessa examensdelar nämns utifrån en

verksamhetshelhet inom arbetslivet och omfattningen på dem bestäms utifrån kompetenspoäng. Dessutom

bestäms för examensdelarna kraven på yrkesskicklighet, bedömningen av kunnandet och sätten att påvisa

yrkesskickligheten enligt bedömningstabellen i bilagan i Utbildningsstyrelsens föreskrift (Principerna för di-

mensioneringen av identifiering och erkännande av kunnande och omvandling av vitsord i grundläggande

yrkesutbildning 93/011/2014).

4.3 Delområden av gemensamma examensdelar eller gymnasiestudier

Dessa kan vara gemensamma examensdelar i en yrkesinriktad grundexamen, delområden av dessa examens-

delar eller gymnasiestudier som genomförs i enlighet med grunderna för gymnasiets läroplan.

4.4 Studier som stöder förutsättningarna för fortsatta studier eller yrkesmässig utveckling Dessa kan vara examensdelar som ger förutsättningar för fortsatta studier eller examensdelar som stöder den yrkesmässiga utvecklingen. Dessa examensdelar namnges och omfattningen bestäms som kompetenspoäng. För varje examensdel kan dessutom bestämmas kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet, be-dömningen av kunnandet och sätten att påvisa yrkesskickligheten. Kunnandet kan enligt utbildningsanordna-rens beslut bedömas enligt skalan godkänd/underkänd. Om bedömningsskalan N1–B3 tillämpas, kan bedöm-ningstabellen i bilagan till Utbildningsstyrelsens föreskrift (Principer för dimensioneringen av identifiering och erkännande av kunnande samt omvandling av vitsord i den grundläggande yrkesutbildningen 93/011/2014) användas.

4.5 Individuella examensdelar som baserar sig på kunnande som förvärvats via arbetserfarenhet Individuella examensdelar som baserar sig på kunnande som förvärvats via arbetserfarenhet kan bestå av kunnande som förvärvats i arbete inom den egna branschen eller andra branscher, i arbete som självständig yrkesutövare eller vid drivande av ett företag. Dessa examensdelar namnges och omfattningen bestäms som kompetenspoäng. För varje examensdel kan dessutom bestämmas kraven på yrkesskicklighet eller målen för

101

kunnandet, bedömningen av kunnandet och sätten att påvisa yrkesskickligheten. Kunnandet kan enligt ut-bildningsanordnarens beslut bedömas enligt skalan godkänd/underkänd. Om bedömningsskalan N1–B3 till-lämpas, kan bedömningstabellen i bilagan till Utbildningsstyrelsens föreskrift (Principer för dimensioneringen av identifiering och erkännande avkunnande samt omvandling av vitsord i den grundläggande yrkesutbild-ningen 93/011/2014) användas.

5 EXAMENSDELAR SOM INDIVIDUELLT BREDDAR EXAMEN INOM DEN GRUNDLÄG-

GANDE YRKESUTBILDNINGEN

Den studerande kan inom grundläggande yrkesutbildning individuellt ta in fler examensdelar om det är nöd-

vändigt med tanke på arbetslivets branschvisa eller lokala krav på yrkesskicklighet eller en fördjupning av stu-

derandes yrkeskompetens. De kan vara examensdelar ur grunder för yrkesinriktade examina eller examensde-

lar som baserar sig på lokala krav på yrkesskicklighet.

BILAGA 1 BESKRIVNING AV YRKESOMRÅDET FÖR DANS, VÄRDEGRUNDEN OCH MÅLEN

FÖR GRUNDEXAMEN

Beskrivning av yrkesområdet

Danskonsten har under det senaste decenniet etablerat sin ställning som en del av den finska kul-

turen. I vårt land finns det åtskilliga verksamma dansgrupper eller produktionscenter som får statsan-

delar samt ett otal grupper, sammanslutningar och koreografer som uppför andra dansverk. Huvudpar-

ten av dansarna i Finland arbetar på frilansbasis. Yrkesverksamma inom dansbranschen arbetar även

inom exempelvis teatern, tv, filmen, nöjesindustrin, resebranschen samt reklam- och cirkusbranschen.

Under senare år har danskonstnärer arbetat inom bredare uppträdandesammanhang än de traditionella,

som exempelvis inom social- och hälsovårdsbranschen samt på arbetsplatser inom olika branscher.

Man kan också se hur skiljemurarna mellan olika danser rivs ner: sammanfogande av olika stilar och

influenser från exempelvis gatudans, kampsporter och etniska danser berikar och vidgar spektrumet

för den traditionella västerländska danskonsten.

Traditionellt har arbetet som dansare handlat om processerna kring att träna inför och uppföra ett

dansverk, processer som i sig kan vara mycket varierande och mångsidiga. Utvecklingen har gått i en

riktning där man utöver mångsidig dansteknisk förmåga även kräver att dansaren klarar av andra ut-

tryckskonster, såsom behärskande av metoder inom skådespeleri och exempelvis sång. Samtidigt hål-

ler arbetet på att utvecklas i en ännu mer virtuos riktning: många koreografer använder rörelsespråk,

akrobatik och pararbete som kräver ett mycket avancerat tekniskt kunnande i sina verk.

Som en konstart som bygger på rörelseuttryck överbryggar dansen på ett naturligt sätt de internat-

ionella, språkliga och kulturella gränserna. Internationaliseringen är synlig inom dansen: Allt fler

danskonstnärer har åtminstone genomgått en del av sin utbildning utomlands alternativt har arbetat ut-

omlands, finsk dans syns utanför landets gränser och uppträdanden av utländska grupper kommer till

Finland. I och med det kulturella utbytet är det troligt att internationaliseringen inom dansen ökar yt-

102

terligare. Om en dansare är beredd att arbeta under mångkulturella och internationella arbetsförhållan-

den breddas hans eller hennes arbetsfält och -möjligheter betydligt.

Antalet yrkesverksamma dansare i Finland har ökat betydligt under de senaste tio åren. Eftersom

huvudparten av dansarna i Finland arbetar som frilansare och deras anställningsförhållanden ofta är

korta och på deltid krävs det av dansare en förmåga att klara av osäkerhet, en förmåga till förnyelse

och att marknadsföra sin kompetens samt att dra nytta av sin yrkesskicklighet i olika arbetsmiljöer.

Inom dansbranschen är kompetens inom produktion och företagande värdefullt för en dansare och

egenskaper som ökar möjligheten att få arbete. I dansbranschen värderas handlingskraft, samarbets-

förmåga, tolerans och flexibilitet, vilket även är egenskaper som är centrala kännetecken på självstän-

digt entreprenörskap.

Yrkesområdets värdegrund

Grunden för utbildningen inom dansbranschen är en helhetssyn på människan. Dess värdegrund

är värderingen av individen som upplevare, kreatör och förmedlare av estetiska upplevelser. I vårt land

finns det otaliga läroanstalter inom dansbranschen som främst riktar sig till barn och ungdomar och

som anordnar grundutbildning i konstarten. På dessa läroanstalter kan eleverna söka sig till dans-

branschen via exempelvis grundexamen i dans. Examen ger bra förutsättningar för yrkesmässigt väx-

ande och en fortlöpande utveckling inom arbetet, livslångt lärande samt för fortsatta studier antingen i

dans eller inom andra områden. Fortsättningsstudier inom dansbranschen kan bedrivas genom att ex-

empelvis fördjupa studierna i arbetet som dansare på Teaterhögskolan eller genom att studera till dans-

lärare på yrkeshögskolan. Utbildningen på alla utbildningsnivåer har utvecklande av individens per-

sonlighet, kreativitet och uttrycksförmåga samt färdigheter och samarbetsförmåga som mål.

Danskonsten främjar på många sätt såväl individers som gruppers mentala välmående genom att er-

bjuda deltagarna metoder för självuttryck och självförståelse samt möjligheter till mångsidiga upple-

velser och erfarenheter för åskådarna. För grupper är dans en del av en kreativ, social och kulturell ri-

kedom. Dans utgör också en möjlighet till att utöva en affärsverksamhet. Verksamma inom dans-

branschen strävar efter att representera en ändamålsenlig och högklassig kulturell utveckling och till

yrkesetiken inom branschen hör bland annat danskonstens betydelse och förståelse inför uppgiften i

samhället och i kulturen.

Inom dansbranschen värderas människans övergripande utveckling, kreativitet och individualism.

Andra viktiga värden inom dansbranschen är målmedvetenhet, engagemang och ansvarsfullhet,

vilket innefattar förmågan att ta ansvar för den egna kroppens fysiska och psykiska välbefinnande

samt arbetsgruppens och det egna arbetet och resultatet av det. Till de viktiga värderingarna inom

branschen hör även en ständig utveckling i arbetet.

Mål för grundexamen

En dansare som har avlagt grundexamen i dans har övergripande yrkesfärdigheter inom olika arbets-

uppgifter inom sin bransch samt för fortsatta studier. Han eller hon är dessutom specialiserad inom en

dansgren så att han eller hon kan etablera sig i arbetslivet, klara av arbetsuppgifterna inom sin bransch

även under föränderliga förhållanden samt vidareutveckla sina yrkesfärdigheter. En dansare som har

avlagt grundexamen i dans har mångsidig yrkesskicklighet som dansare. Han eller hon kan träna inom

103

och uppföra verk som innefattar behärskande av minst en dansteknik, och han eller hon har grundläg-

gande färdigheter även i andra danstekniker samt behärskar olika stilar inom dansuppträdanden. Han

eller hon kan även tillämpa sina kunskaper på danser och dansstilar som tidigare är okända för honom

eller henne.

En dansare som har avlagt grundexamen i dans kan självständigt öva på, upprätthålla och ut-

veckla sina yrkesfärdigheter. Han eller hon har kunskaper om och praktiskt erfarenhet av att ta hand

om sin kropp samt olika metoder för att tillämpa omhändertagandet av kroppen för att utveckla den

egna kompetensen och upprätthålla arbetsförmågan. Han eller hon känner även till de psykiska utma-

ningarna med dansyrket, kan hantera dessa och är medveten om de egna resurserna.

En dansare behöver förutom danstekniska och uttrycksmässiga färdigheter samarbets- och inter-

aktionsförmåga samt förmåga att agera självständigt, kreativt och uppbyggande i olika konstnärliga

och praktiska problemsituationer. Han eller hon kan verka inom mångkulturella och internationella ar-

betsgrupper som består av yrkesverksamma från olika branscher. Han eller hon är samarbetsvillig,

flexibel, pålitlig och initiativrik. Han eller hon kan ta emot respons och ändra sin verksamhet med ut-

gångspunkt i den respons som han eller hon fått. Han eller hon kan föra fram sina egna synpunkter och

anpassa sitt personliga uttryck till den sfär som råder i det verk som han eller hon arbetar inom samt

koreografens eller tränarens vision.

En dansare som har avlagt grundexamen i dans kan använda sina tekniska färdigheter och sin ut-

trycksförmåga för att skapa egna rörelser, utveckla ett eget rörelsespråk och skapa egna rörelsekompo-

sitioner. Utöver dansuttrycket behärskar han eller hon och kan även tillämpa andra uttrycksformer i sitt

arbete. En dansare som har avlagt grundexamen i dans har förmågan och kunskaperna för att utvecklas

som artist och är medveten om det egna ansvaret för att växa som konstnär.

En dansare kan tolka dansens olika uttrycksformer och utveckling. Han eller hon känner till den

västerländska dansens historia och förstår dess kulturhistoriska och samhälleliga kopplingar. Han eller

hon uppfattar och kan namnge olika delfaktorer bakom dansverk och diskutera förhållandena mellan

dem. Han eller hon är intresserad av dans som en bredare konstnärlig och samhällelig företeelse och

kan vid behov söka efter mer information. Den som har avlagt grundexamen i dans har grundläggande

kunskaper i musik. Han eller hon identifierar olika musikstilar och har såväl kunskaper om som erfa-

renhet av att kombinera musik och rörelse.

Den som har avlagt grundexamen i dans har en uppfattning om arbets- och produktionsproces-

serna inom dansen samt dansarens uppgifter i dessa. Han eller hon kan bedöma sina egna styrkor och

rikta in sig på arbete inom vilket han eller hon har de bästa möjligheterna. Han eller hon kan uttrycka

sig tydligt och förståeligt muntligen och skriftligen, kan använda sig av informationsteknik och kan

även verka på det andra inhemska språket eller ett främmande språk.

Dessutom är den grundläggande yrkesutbildningens mål att ge de studerande färdigheter i före-tagande. Målet för utbildningen är dessutom att stödja de studerandes utveckling till goda och harmoniska människor och samhällsmedlemmar samt att ge dem sådana kunskaper och färdig-heter som de behöver med tanke på förutsättningarna för fortsatta studier, en yrkesmässig ut-

104

veckling, fritidsintressen och en mångsidig personlighetsutveckling. (L630/1998, 5 §(förändring 787/2014). Nyckelkompetenserna för livslångt lärande innefattas i de yrkesinriktade examensdelarnas krav på yrkesskicklighet, i de gemensamma examensdelarnas mål för kunnandet och i deras bedöm-ningskriterier. Syftet med nyckelkompetenserna är att stödja sådan kompetensutveckling som behövs vid kontinuerligt lärande, vid hantering av situationer i arbetslivet och i framtidens nya utmaningar.

Beskrivning av nyckelkompetenserna för livslångt lärande

Lärande och problemlösning De studerande eller examinanderna planerar sitt arbete och utvecklar sig själva och sitt arbete. De bedömer sitt eget kunnande. De löser problem i sitt arbete samt gör val och fattar beslut. De handlar smidigt, innovativt och på ett nyskapande sätt i sitt arbete. De skaffar information samt strukturerar, bedömer och tillämpar den. Interaktion och samarbete De studerande eller examinanderna handlar ändamålsenligt i olika interaktionssituationer och framför olika synpunkter på ett tydligt, konstruktivt och förtroendeingivande sätt. De kan sam-arbeta med olika slags människor och med medlemmar i ett arbetslag och bemöter människor jämlikt. De följer allmänt omfattade regler för uppförande och tillvägagångssätt. De drar nytta av erhållen respons i sitt arbete. Yrkesetik De studerande eller examinanderna följer yrkets värdegrund i sitt arbete. De är engagerade i sitt arbete och handlar ansvarsfullt genom att iaktta ingångna avtal och etiken inom det egna yrket. Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga De studerande eller examinanderna beaktar säkerheten och handlar ansvarsfullt under arbetsti-den och fritiden samt i trafiken. De har sunda levnadsvanor och sörjer för sin funktions- och arbetsförmåga. De arbetar ergonomiskt riktigt och drar nytta av den hälsofrämjande motion som behövs inom den egna branschen samt förebygger faror och hälsoproblem förknippade med arbetet och arbetsmiljön. Initiativförmåga och företagande De studerande eller examinanderna bidrar till att målen uppnås. De är initiativrika och kundori-enterade som arbetstagare och/eller företagare. De planerar sitt arbete och arbetar för att uppnå målen. De arbetar på ett ekonomiskt sätt samt är resultatinriktade och självstyrda. De dimens-ionerar sitt eget arbete utifrån målen. Hållbar utveckling De studerande eller examinanderna följer i det egna yrket de ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella principerna för hållbar utveckling. De iakttar de centrala författningarna, be-stämmelserna och avtalen som gäller hållbar utveckling i arbetsuppgifterna inom branschen. Estetik De studerande eller examinanderna beaktar de estetiska faktorerna inom sin bransch. De främ-jar eller upprätthåller trivseln och andra estetiska aspekter i sin arbetsmiljö. Kommunikation och mediekompetens De studerande eller examinanderna kommunicerar mångsidigt och interaktivt på ett sätt som är lämpligt i situationen och använder sig av sina språkkunskaper. De observerar, tolkar och be-dömer kritiskt olika medieprodukter, använder medier och kommunikationsteknik samt produ-cerar mediematerial.

105

Matematik och naturvetenskaperna De studerande eller examinanderna använder elementära räkneoperationer vid lösning av räk-neuppgifter som behövs i arbetet och i vardagen. De använder t.ex. formler, grafer, figurer och statistik vid lösning av uppgifter och problem i yrket, och i sitt arbete använder de metoder och tillvägagångssätt som baserar sig på fysikens och kemins lagar. Teknologi och informationsteknik De studerande eller examinanderna drar mångsidigt nytta av teknologier som används i yrket. De beaktar teknikens fördelar, begränsningar och risker i sitt arbete. De använder informations-teknik mångsidigt i sitt yrke och som medborgare. Aktivt medborgarskap och andra kulturer De studerande eller examinanderna drar nytta av information om samhällets grundläggande strukturer och om tillvägagångssätten i samhället och deltar på ett konstruktivt sätt i organisat-ionens verksamhet och beslutsfattande. De handlar i enlighet med sina rättigheter och skyldig-heter både i arbetet och i vardagslivet. De arbetar aktivt för att eliminera missförhållanden. De iakttar lagarna om jämställdhet och likabehandling. De agerar sakligt och enligt arbetslivets krav när de möter människor med en annan kulturbakgrund i Finland och i internationella aktivite-ter.

OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2014 1

Documents

Transcript of OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2014 1