Platsskapande möten Erfarenheter rörande uppdragsarkeologins kontaktytor – exemplet Motala
Omvårdnadsakademi- en modell att implementera …¶terskan som innovatör – exemplet med den...
20
Transcript of Omvårdnadsakademi- en modell att implementera …¶terskan som innovatör – exemplet med den...
Omvårdnadsakademi- en modell att implementera akademi Oili Dahl, Leg ssk, specialistsjuksköterska intensivvård, Med dr, bitr verksamhetschef Gastrocentrum,
Karolinska Universitetssjukhuset
Gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset startade 2014 Omvårdnadsakademin för att ge
sjuksköterskor bättre möjligheter för utbildning, utveckling och forskning. Omvårdnadsakademin är en
klinikövergripande modell för alla sjuksköterskor och undersköterskor som önskar att driva och
medverka i vårdutvecklings- och forskningsprojekt. Omvårdnadsakademin fokuserar på att stärka och
tydliggöra sjuksköterskornas roll i syfte att öka patientsäkerhet och vårdkvalitet. För att få en optimal
vård runt patienten krävs att alla professioner samarbetar i team. Samarbetet ska utvecklas även inom
akademin och det vårdvetenskapliga perspektivet ska ingå i klinisk forskning. För att forskningen ska
vara kliniskt relevant och vara till nytta för patienter är det viktigt att fånga upp frågeställningar som
väckts i det kliniska arbetet. Omvårdnadsakademin är ett forum där forskningsfrågor kan diskuteras
och handledarstöd finns.
Akademin drivs av disputerade sjuksköterskor, universitetssjuksköterskor. Handledning, metodstöd
och utveckling av den pedagogiska miljön sker i nära samarbete med olika lärosäten. Till akademin är
även två professorer i vårdvetenskap knutna.
Inom Omvårdnadsakademin bedrivs utbildningsaktiviteter inom grund-, vidare- och forskarutbildning.
Studentsalar har införts för att stärka den pedagogiska miljön för studenter. Regelbundna Journal
Clubs hålls på enheterna. Kompetensmodell för sjuksköterskor inom klinisk vård har implementerats
och områden där strategiska satsningar ska göras har identifierats. Personcentrerade arbetssätt
implementeras inom delar av kliniken.
Möjligheten att utveckla sin kompetens kan vara en faktor som har betydelse både för att rekrytera
kompetenta medarbetare och för att behålla den kompetens som finns. Ledarskap och chefers
förmåga att skapa en vårdkultur som betonar vikten av en kunskapsbaserad vård är viktiga faktorer för
att kunna implementera modellen och för att möjliggöra omvårdnadens akademiska utveckling.
Ett resultat av Omvårdnadsakademin är att sjuksköterskor stannar i högre utsträckning på kliniken än
tidigare och att nya tjänster för 20 biträdande universitetssjuksköterskor med eget
vårdansvarsområde har inrättats i syfte att öka patientsäkerhet och vårdkvalitet.
Sjuksköterskor om förebyggande hälsoarbete
Goda exempel för sjuksköterskans arbete med hälsofrämjande metoder
Inger Torpenberg, leg sjuksköterska, magister i folkhälsovetenskap
Sakkunnig i etik och folkhälsofrågor, Svensk sjuksköterskeförening
Kristina Lockner, operationssköterska
Ordförande, Sektionen för operationssjukvård
Lillemor Fernström, diabetessjuksköterska
Svensk förening för sjuksköterskor i Diabetesvård
Svensk sjuksköterskeförening medverkar i Socialstyrelsens projekt för att stödja hälso- och sjukvården
vid införandet av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Riktlinjerna berör
levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet.
Projektets mål är att sjuksköterskor inom all hälso- och sjukvård ska känna till och arbeta enligt de
metoder som rekommenderas i riktlinjerna.
Svensk sjuksköterskeförening har under år 2016 tre delprojekt som presentas på seminariet.
"Stark för kirurgi - stark för livet, levnadsvanor i samband med operation" som startade år
2015. Projektet leds av Svensk sjuksköterskeförenings sektion för operationssjukvård.
Presenteras av Kristina Lockner
Sjukdomsförebyggande metoder för personer med prediabetes- distriktssköterskans/
diabetessköterskans roll. Projektet leds av Svensk sjuksköterskeförenings sektion Svensk
förening för sjuksköterskor i Diabetesvård.
Presenteras av Lillemor Fernström
Utarbeta ett strategidokument om sjuksköterskans roll för en jämlik och hälsofrämjande vård
och omsorg.
Kvalitetsregister för personer med demenssjukdom ger struktur och ökad
kompetens
Eva Granvik
Leg ssk, nationell koordinator för BPSD-registret
Minneskliniken, Skånes Universitetssjukhus
Nästan alla personer med demenssjukdom drabbas någon gång av Beteendemässiga och Psykiska
Symtom vid Demens – BPSD. Detta kan yttra sig som t.ex. oro, ångest, sömnproblem, aggressivitet,
apati eller motorisk oro. Orsakerna kan vara många; smärta, felaktiga läkemedel, bristande
kommunikationsförmåga, krav från omgivningen som inte är anpassade till det funktionshinder
demenssjukdomen ger, etc. BPSD leder till sämre livskvalitet för personen med demenssjukdom, men
även ökad belastning för personal och anhöriga.
Personalen som arbetar med personer med demenssjukdom kan behöva hjälp i strukturen för att
minska förekomsten av BPSD:
1. Kartläggning av BPSD
2. Analys av tänkbara orsaker
3. Lämpliga vårdåtgärder för att minska förekomsten av BPSD
4. Och till sist en uppföljning för att se om åtgärderna hade någon effekt
Denna struktur finns inbyggd i det nationella kvalitetsregistret, BPSD-registret, och personalen får en
omedelbar återkoppling.
De enheter som ska ansluta sig till registret måste genomgå en tvådagarsutbildning där man lär som
om demenssjukdom, BPSD, bemötande och hur man kan använda sina data i förbättringsarbete.
Jag kommer att presentera BPSD-registret i mycket stora drag samt vilka vinster vi sett för både
personal och anhöriga samt inte minst för personer med demenssjukdom.
Att vara eller vara en vara. Mod att göra revolt mot det absurda Stina Oscarson, teaterchef, regissör, dramatiker/författare och samhällsdebattör
Stina Oscarson är uppvuxen i Skellefteå och verkar som teaterchef, regissör, dramatiker/författare och
samhällsdebatör. Hon har blivit uppmärksammad för sitt politiska samhällsengagemang, inte minst i
kulturdebatten, med visionen att göra teatern till ett forum för politiska och demokratiska samtal. Hon
är krönikör på ETC och Dagens Nyeter och har en podcast med namnet Mellan Skylla och Karybdis.
Sjuksköterskan som innovatör – exemplet med den virtuella mottagningen
diabetesdialog.
Johan Fischier, leg sjuksköterska, Endokrin- och diabetesmottagningen, Akademiska sjukhuset.
Ofta pågår det förändringsarbeten eller omorganisationer på arbetsplatser och ofta inträder en
trötthet bland personalen till förändringar. Detta gäller speciellt då krav på förändringar kommer
uppifrån och då personalen upplever att de bara har att rätta sig.
Men många, hos oss gäller det bl a sjuksköterskor, bär på idéer om hur t ex vården kan förändras och
utvecklas till det bättre. Erfarenhet och kunskap finns i stor mängd.
Vilka förutsättningar finns det på arbetsplatsen för att ta tillvara på personalens idéer om hur t ex
vården kan bedrivas? Hälso- och sjukvården är i större behov av utveckling och förändring än någonsin
tidigare. Ständigt ökade kostnader för en mer och mer avancerad sjukvård tvingar fram förändringar
av hur vården ska bedrivas.
Här presenteras erfarenheter från idé till implementering av ett nytt sätt för personer med diabetes
att besöka sjukvården genom en virtuell mottagning. Innovationens framgång är inte bara beroende
av hur den kommer patienterna till godo, utan också av hur den upplevs av och påverkar personalen.
Vilka utmaningar ställs jag inför då jag som sjuksköterska aktivt deltar i en innovationsprocess? Hur
mottas jag av chefer, arbetskamrater och sjukvårdens organisation? Vilken slags jordmån och klimat
på arbetsplatsen befrämjar respektive försvårar innovationsarbete? Hur relaterar innovationer till
personalens upplevelse av professionalitet och yrkesstolthet?
En av slutsatserna är att om nya idéer och förändrade arbetssätt ska fungera behöver de, förutom att
lösa problem, vara bra för alla parter.
Skolsköterskans sociala uppdrag, finns det?
Anna Rönnhede Skolsköterska Solbackeskolan
Jag har arbetat på Solbackeskolan i Bergsjön i Östra Göteborg som skolsköterska i nästan 11 år. Skolan
har ca 225 elever varar 25 elever är inskrivna i särskolan, allt från grundsär till träningsskola.
Elevhälsan består av två rektorer, två specialpedagoger, en kurator en psykolog samt jag som
skolsköterska. För att trivas och arbeta som sjuksköterska måste man tycka om att arbeta
tvärprofessionellt eftersom de flesta skolsköterskor är ensamma i sin profession på skolorna.
Frånvaro
Att vara i skolan är en av de viktigaste friskfaktorer som finns för barn och ungdomar. Kommer
eleverna inte till skolan och föräldrarna inte anmält frånvaro går någon från elevhälsan hem till
familjen och knackar på, för att barnen inte ska förlora undervisning. Har de tex försovit sig så kan de
följa med oss till skolan.
Systemet infördes efter att ett barn fördes bort på väg till skolan i Göteborg av en man för några år
sedan. En fördel för oss är att nästan alla barn bor inom 500 meter från skolan så det är inte svårt att
gå hem till dem.
Motion och hälsa
Engagemang för barnens välmående och hälsa behövs. Vi anordnar rastaktiviteter, hälsopromenader
och vi engagerar oss i hur eleverna har det hemma, hur de äter och rör på sig.
Trygghet och rutiner.
Det anordnas rastaktiviteter för att hålla barnen aktiva och engagerade, samtidigt som ingen behöver
känna sig ensamma. Detta gör att det aldrig är kö till mitt väntrum. Samtidigt är det viktigt att barn och
ungdomar lär sig tidigt vad de själva klarar av och inte behöver gå till skolsköterskan för att de har ont
någonstans om de bara känner sig lite ensamma.
Att vara med på rasterna och äta med dem i matsalen är en bra chans för mig att träffa och lära känna
barnen, samtidigt få en uppfattning om deras mående. Då vet både föräldrarna och barnen vem jag är
och vi lär känna varandra på ett bättre sätt.
Många föräldrar med barn i vår skolan kommer från områden där det varit krig eller oroligheter vilket
gör att de har en annan syn på vad som är farligt för barnen. Det är viktigt att diskutera med dem vad
som är farligt och inte farligt för att skapa en trygghet för barnen och föräldrarna, därför är jag med på
många aktiviteter som läger och utflykter.
I Senior alerts fotspår – en hjälp att sätta fart på förbättringsarbeten i praktiken
Författare: Jeanette VanCura, Vårdutvecklare Hallands sjukhus
Genom utdata utifrån nationella kvalitetsregister som även kopplas till rapporterade avvikelser, kan
patientsäkerhetsrisker identifieras och därmed ge en ökad patientsäkerhet och minskat antal
vårdskador.
I de förbättringsåtgärder som gjorts på Medicinkliniken Hallands sjukhus Varberg har fokus varit på
förbättringspotentialer med utgångspunkt från olika utdata och observationer där brister i dagens
vård har påvisats. Detta har ökat kunskapen om våra patienter och den vård som levereras ökat.
År 2013 genomfördes, inom ramen för en magisteruppsats, en retrospektiv tvärsnittstudie där data
inmatad i Senior Alert under år 2013, gällande trycksår på patienter 75 år eller äldre, beskrevs
kvantitativt. Data har nu jämförts mellan år 2013 och 2015 år 2013 för att undersöka om insatta
åtgärder och förbättringsarbeten har gett en förbättring av den preventiva vården gällande trycksår.
Resultat i jämförelse mellan åren 2015 och 2013:
Täckningsgraden av riskbedömningar på patienter > 75 år har ökat
Alla identifierade riskpatienter har fått åtgärd insatt
Färre patienter har trycksår vid riskbedömningen
Fortsatt låg grad av antal personer med trycksår som uppkommit totalt under vårdtiden på
kliniken ses
Det finns ingen korrelation mellan Modifierad Nortonpoäng och antal insatta åtgärder
Övriga på kliniken identifierade resultat:
Riskbedömningar på alla patienter oavsett ålder har ökat
Vid prevalensmätning hösten 2015 har antalet uppkomna trycksår på kliniken minskat
Antalet patienter som fallit flera gånger under vårdtiden har minskat
Antalet allvarliga vårdskador vid fall har minskat
Utmaningar som ligger framför oss:
Få journalintegration med Senior alert
Öka kunskapen hos medarbetarna om nationella kvalitetsregister så att kulturen och
inställningen att använda sig av nationella riktlinjer även i omvårdnad förbättras
Koppla hälsekonomi med preventionsarbetet för att tydliggöra hälsoekonomiska vinster
Konklusion: Senior alert har gjort kliniken medveten om riskbedömningar och dess betydelse. Det ger
en hjälp till att identifiera var insatser och förbättringsarbeten ska sättas in.
Så kan det gå – En berättelse om bemötande i vården
Kim Andersson – Författare och föreläsare
KimHarry, [email protected]
Kim är extremt felbehandlad av sjukvården.
Båda hans ben är amputerade och han har en i allt väsentligt obrukbar överkropp efter en mycket svår
sjukdom som aldrig upptäcktes i tid.
Han tar sig fram genom livet med hjälp av en elrullstol.
Han kommer aldrig mer att ägna sig åt någon form av fysisk aktivitet såsom idrott eller husrenovering
som tidigare var stora intressen.
Han kommer aldrig kunna stötta sina barn ur ett fysiskt perspektiv.
Kim ”bor” i en totalt förstörd kropp, men Kim själv mår bra. Han mår riktigt, riktigt bra!
Kim Andersson kallar sig numera författare, föreläsare och inspiratör. Tvåbarnspappa,
innebandytränare och ”vårdutvecklare” är andra betydelsefulla benämningar för att beskriva hans liv.
Han föreläser, med en tydlig humoristisk grundton, i de flesta sammanhang där hans historia om
bemötande kan komma till användning. Sjukvården, försäkringsbolag och säljpersonal har fått ta del av
hans historia. Även fotterapeuter har levererats en tankeväckande och inspirerande historia av denne
benlöse man!
www.kimharry.se, www.facebook.com/kimharryandersson
Benefits of working in a Magnet Facility
Anita Meehan, MSN, RN-BC, ONC, FNGNA
Nicole Maurer, BSN, RN, CNOR
This session will discuss the benefits of working in a magnet facility from the perspective of a staff
nurse and a clinical nurse specialist. They will describe several quality improvement initiatives focused
on nurse sensitive quality indicators including the creation of a peer to peer resource nurse program
and its impact on reducing hospital acquired pressure injury; a nurse initiated program to address
nutritional deficiency in hospitalized patients and a nurse managed protocol for indwelling urinary
catheters.
This session is presented by Anita Meehan, MSN, RN-BC, ONC, FNGNA and Nicole Maurer, BSN, RN,
CNOR
Magnet Journey: Clinical Nurses Perspective
In this session the speakers will provide a brief introduction to Cleveland Clinic Akron General, and
review the journey to achieving Magnet designation. The session will include interviews from a
number of staff nurses at Akron General who will share their perspective on the benefits of working in
a Magnet hospital. The session will also include a discussion of the integration of magnet principles
into nursing shared governance and its impact on empowering nurses to shape their practice.
This is presented by Anita Meehan, MSN, RN-BC, ONC, FNGNA and Nicole Maurer, BSN, RN, CNOR
Säker vård – en kärnkompetens för vårdens medarbetare
Lena Sahlqvist
RN, MPh, Senior consultant
Scandinavian Health Innovator
Vilka kompetenser behövs för att kunna ge säker vård?För första gången har sex olika professioner
tillsammans utarbetat en skrift för Säker vård. Syftet är att höja kompetensen, visa på vikten av det
interprofessionella teamets betydelse och minska risken för vårdskador.
Patientsäkerhet och Säker vård är en ständigt pågående process och inte ett tillstånd som kan uppnås
en gång för alla genom patientsäkerhetsprojekt som sedan förvaltas. Patientsäkerheten behöver
återuppstå vid varje skiftbyte, vid varje överrapportering, i varje kontakt som sker med patienten, vid
varje ledningsgruppsmöte, när beslut tas om bemanning, vid investeringar och vid rekryteringar av nya
medarbetare och chefer.
Kärnkompetensen Säker vård beskriver hur vården kan utveckla system och arbetsprocesser som på
olika sätt minskar risken för fel och skador. Om de ändå inträffar ska det finnas strukturer för att
analysera och dra lärdom av det som har hänt för att skapa en säkrare vård framöver.
Hälso- och sjukvården utvecklas i snabb takt. Vård som tidigare inte ens var möjlig kan nu ges över
dagen. Nya behandlingsmetoder och utvecklad informationsteknik ger nya alternativ till vård och
tandvård. Samtidigt har kunskaperna ökat om att vård också kan orsaka skador. Nästan var tionde
patient drabbas av någon form av vårdskada i samband med sjukhusvård, troligen är det liknande
siffror inom andra vårdformer också. För att skapa hög patientsäkerhet och bättre vårdkvalitet krävs
flera kompetenser som är gemensamma för alla vårdprofessioner – kärnkompetenser. Dessa
kärnkompetenser ska genomsyra det dagliga arbetet och vara en grundval att utgå från både i arbetet
i den egna profession likväl som i det interprofessionella arbetet.
På grundval av olika studier om skador i vården har Institute of Medicine of the National Academies
(IOM, 2003) och Quality and Safety Education for Nurses (QSEN, 2007) rekommenderat att all
utbildning organiseras så att dessa kärnkompetenser, som kompletterar varandra, bildar en röd tråd
med fördjupning genom hela vårdutbildningssystemet.
Standardiserad dokumentation av omvårdnad
Dr. Jan Florin, Högskolan Dalarna, [email protected]
Hur kan omvårdnad beskrivas på ett standardiserat sätt? Behöver omvårdnad beskrivas på ett standardiserat sätt? Det är två frågor som diskuteras och besvaras i presentationen.
Behovet av att använda standardiserade termer för att beskriva vård och omsorg har ökat, bland
annat i och med digitaliseringen, men även kraven på ett evidensbaserat arbetssätt och möjligheten
till kvalitetsuppföljning av vård och omsorg. Det pågår en ständig utveckling av fackspråk inom hälso-
och sjukvården, ofta med fokus på beskrivning av bedömningar av hälsotillstånd och insatta åtgärder.
Exempel ges på olika begreppssystem.
I presentationen ges en allmän bakgrund till standardiserat språk i omvårdnad där för- och nackdelar
med användning diskuteras. En beskrivning ges av det nationella fackspråket för hälso- och sjukvård i
Sverige med en diskussion om hur väl omvårdnad kan representeras i dokumentationen med stöd av
det. Beskrivningen omfattar också tankar om vart vi är på väg och hur det kommer att se ut i
framtiden.
Vårdplan för palliativ vård – ett verktyg för att förbättra omvårdnaden av äldre
personer
Margareta Brännström, sjuksköterska, docent, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet,
Andelen äldre ökar i samhället och äldreboenden har blivit en allt vanligare plats att dö på. En stor
utmaning idag, och som förväntas bli än större i framtiden, är att kunna tillhandahålla vård i livets
slutskede av god kvalitet vid denna kontext. Ett hjälpmedel för att säkerställa detta kan vara att
använda strukturerade vårdplaner som baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet.
I presentationen ger jag exempel på vårdplaner inom palliativ vård och vård i livets slutskede. Fördelar
och nackdelar diskuteras utifrån forskningsresultat och rekommendationer. Resultat från
forskningsprojektet ”Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) på äldreboenden” kommer att
presenteras.
Patienten – vårdteamet blir komplett
Sjuksköterskorna Caroline Jörnebrant (fd. Pettersson) och Julia Olsson
Avdelning 357 medicin/geriatrik/akut kliniken Östra sjukhuset på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Dagens moderna vård ställer andra krav på vårdgivarnas arbetssätt än de som finns i den tidigare
föråldrade, hierarkiska vårdkulturen. Genom att tänka och agera utifrån de förväntningar som
patienten uttrycker till oss, ges bättre förutsättningar att låta denne bli mer delaktig i sjukdoms och
behandlingsarbetet. Personcentrerad vård (PCV) handlar om att låta patienten bli en del i vårdteamet.
Detta kräver förändrade arbetssätt hos alla vårdgivare i vård- och omsorgsarbetet kring patienten. De
tre hörnstenarna som vårt arbete har utgått från är Berättelsen, Partnerskapet och
Överenskommelsen.
Vår resa in i PCV började genom Göteborgs Universitets Centrum för Personcentrerad vård (GPCC) och
på vår avdelning har vi utvecklat vårt egna arbetssätt för att uppnå PCV. Det vi tydligt märkte att vi
behövde ändra på, var att vårt vårdteam ofta saknade patientens önskemål och kommentarer på den
vård vi utövade. Ett stort arbete påbörjades där vi succesivt har förändrat många av våra rutiner till att
bli mer personcentrerade. Utvecklingen har inte varit en dans på rosor, det finns många saker som
påverkar hur en omorganisation tas emot av respektive personalkategori och vi kommer berätta vad
som var våra gyllene nycklar för att kunna öppna tidigare stängda dörrar. I vår nya tvärprofessionella
och gemensamma rutin efterfrågas patientens berättelse och upplevelse av vården på ett strukturerat
sätt för kunna utvärdera hur våra åtgärder och behandlingar fungerar för varje enskild person.
Överenskommelsen dokumenteras och formuleras på vanlig svenska så att en icke sjukvårdskunnig
person kan förstå vad som står i sin vårdplan.
Detta nya sätt att arbeta och bjuda in patienten i sin egen vård och till vårdteamet, har lett till att vi
öppnat upp ögonen för vad som är viktigt för patienten. Detta teamarbete stärker sjuksköterskans roll.
Dessutom leder det till en ökad förståelse för olika kompetenser inom sjukvårdsteamet. Vi har under
förändringens gång varit tvungna att titta över vilka rutiner vi har och moderniserat flera av våra
arbetssätt hela vägen från undersköterskan upp till överläkarnivå. Vi har också granskat hur varje
personalkategori dokumenterar och VEM som dokumenterar VAD vilket har lett till minskad
dubbeldokumentation för alla parter. Patienternas upplevelse har utfrågats genom en enkät där de
önskas svara på deras upplevelse av den så åtråvärda delaktigheten under sin tid på sjukhuset. Denna
enkät bekräftade att vårt förändringsarbete har lyckats att komma fram hela vägen där vi önskade den
– till patienterna.
Studenter utvecklar vården med stöd av kvalitetsregister
Olga Valkova [email protected]
Leg sjuksköterska, Sahlgrenska universitetsjukhuset, tidigare student vid Göteborgs universitet
Petra Näslund [email protected]
Leg sjuksköterska, Sahlgrenska universitetsjukhuset, tidigare student vid Göteborgs universitet
Inger Jansson, [email protected] Leg. Sjuksköterska, universitetslektor, Göteborgs universitet
I ett samverkansprojekt ”LÄRMDELLER II” under 2015 samverkade 5 lokala projekt för att utveckla och
genomföra förbättringsarbeten för interprofessionell samverkan mellan medicin- och
vårdutbildningar, klinisk verksamhet och registercentra. I det lokala projektet i Göteborg fokuserades
på grundutbildningen till sjuksköterska. Studenterna vid sjuksköterskeprogrammet hade tidigare
utbildning inom förbättringskunskap och kvalitetsregisteranvändning som fristående moment i
utbildningen. Dock saknas det en tydlig koppling och progression mellan de olika lärmomenten igenom
grundutbildningens olika terminer.
Syftet med detta delprojekt blev därför att utveckla och utvärdera möjligheten att använda
kvalitetsregister som en resurs i utvecklingen av omvårdnaden genom omvårdnadsprocessens alla
steg.
En lokal arbetsgrupp bildades med deltagare från kvalitetstrategiska avdelningen på sjukhuset,
regionalt registercentrum, lektorer från lärosätet och handledare från sjukhuset med kunskap i
förbättringsarbete samt studentrepresentanter. Gruppen träffades för att utveckla en valbar kurs i
förbättringskunskap. Innehållet skulle utgå ifrån verkliga förbättringsområden i vårdverksamheten.
Samtidigt utvecklades övriga moment i andra kurser utifrån samverkan med berörda kursansvariga
och examinatorer. Projektet visar att studenternas kunskaper och färdigheter inom förbättringsarbete
har utvecklats genom samverkan med vårdverksamhet och registercentra där studenter redan under
utbildning lärt sig hur kvalitetsregister används i vården och fått möjlighet att praktiskt pröva att delta i
verkligt förbättringsarbete.
I kursen förbättringskunskap undersöktes bla hur väl de palliativa patienterna smärtskattades med
hjälp av ett validerat instrument (VAS, APS) under sista levnadsveckan. Under presentationen kommer
erfarenheter från denna undersökning att presenteras av tidigare studenter i kursen.
Redan genomförandet av läraktiviteterna kan leda till bättre vård för patienten. I förlängningen kan de
nyexaminerade sjuksköterskorna utifrån sin ökade kunskap bidra till en fortsatt utveckling av vården.
Mind the Gap -Hög sjuksköterskekompetens på äldreboendet minskar behovet av
sjukhusvård
Marie Kirsebom, Leg Sjuksköterska, Med Dr, Folkhälso –och vårdvetenskap, Uppsala universitet,
[email protected] Avhandling: Mind the gap: Organizational factors related to transfers of
older people between nursing homes and hospital care
Syfte
Övergripande syfte med avhandlingen var att studera faktorer relaterat till remitteringar av äldre
personer från äldreboenden till akutmottagningen och sjukhus. Avhandlingen baserades på fyra studier
och tre metoder användes, fokus grupp diskussioner, strukturerad genomgång av medicinskajournaler,
semi-strukturerade intervjuer med sjuksköterskor och husläkare.
Resultat
Studie 1: Sjuksköterskor på äldreboenden upplevde att det är svårt att bedöma när den äldre ska
remitteras till akutmottagningen. Sjuksköterskor på sjukhus rapporterade att de ofta fick försöka
stoppa förtidiga utskrivningar eller genomföra utskrivningar fast de inte varit ordentligt förberett.
Studie 2: Remitteringarna till akutmottagningen var 594 av totalt 431 äldre personer. 63% resulterade
i sjukhusinläggning. Äldreboenden remitteringsgraden skilde sig åt och var högre för privata vårdgivare
än för kommunalprivat icke –vinst drivande vårdgivare. Av alla remitteringar var 25% orsakat av fall
och/eller skador inklusive frakturer. Studie 3: Äldreboenden med hög andel remitteringar till
akutmottagningen hade färre genomförda medicinska vårdplaneringar än äldreboenden med låga
remitteringar var äldreboende i drift av privat vinstdrivande vårdgivare. Fler av sjuksköterskorna från
äldreboende med låg remitteringsfrekvens hade specialist utbildning och demensutbildning. Studie 4:
Kontinuiteten av sjuksköterskor och deras kompetens är viktiga för kvalitet i vården. Men otillräcklig
bemanning, brist på medicinteknisk utrustning och IT system som inte är kompatibla. Samt
patientjournaler där läkare och sjuksköterska inte kan läsa varandras journaler är en risk för
patientsäkerheten.
Slutsats
Resultaten indikerar att organisatoriska faktorer kan förklara skillnaderna i remitteringsgrad mellan
äldreboenden. Genomförande av medicinska vårdplaner på äldreboenden är ett område som behöver
förbättras. Bättre följsamhet till medicinska vårdplaner kan förbättra vården och resultatet för den
äldre och minska remitteringar till akutmottagningen. Antalet remitteringar till akutmottagningen
varierade stort mellan äldreboenden och var högre för privata vårdgivare än kommunala/privat icke
vinstdrivande vårdgivare. Kontinuitet av sjuksköterskor och deras kompetens är viktiga för kvalitén i
vården. För att möta det ökade behovet av medicinsk behandling och kunna erbjud en hög kvalitativ
palliativ vård finns det behov av att öka bemanningen av sjuksköterskor samt ökad medicinteknisk
vård. Viktigt är också att läkare och sjuksköterskor har tillgång till varandras medicinska journaler.
Implementering av evidensbaserad palliativ vård med fokus på akutsjukvården
Susanne Lind, leg ssk, fil. mag, doktorand Inst för vårdvetenskap, Palliativt Forskningscentrum, Ersta
Sköndal Bräcke högskola, Stockholm Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, sektionen för
omvårdnad, Karolinska Institutet, Huddinge
[email protected], [email protected]
Inledning och bakgrund
Implementering, dvs. att införa den evidens som finns för vård genom forskning och utveckling,
genomförs hela tiden inom hälso- och sjukvården men med varierande resultat. Processen påverkas av
flera faktorer; vilka är evidensen för åtgärden, vilka personer berörs av förändringen och i vilken
kontext/sammanhang ska förändringen genomföras. För att förbättra förutsättningarna för
genomförandet av förändringar bör implementeringsstrategier byggas på upplevda hinder och
möjlighet och teoretiska ramverk användas.
Palliativ vård, dvs. att lindra lidande och främja livskvalitet, är en viktig del av hälso- och sjukvården.
Som all hälso- och sjukvård ska den vara evidensbaserad och i Sverige har vi både riktlinjer - Nationellt
kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede - och vårdprogram - Nationellt vårdprogrammet för
palliativ vård - samt möjligheter till uppföljning med hjälp av Svenska Palliativregistret. I Sverige dör
cirka 90 000 personer årligen och en tredjedel av dödsfallen sker på akutsjukhus, dvs. i en
högteknologisk miljö vars främsta uppdrag att rädda liv. Tidigare studier visar på problem med palliativ
vård inom akutsjukvården, till exempel svårigheter med ställningstagandet att patienten befinner sig i
livets slutskede och att ge information till patienten/närstående om vårdens mål och inriktning.
Metod
Genom intervjuer med vårdpersonal inom akutsjukvården, chefsläkare på akutsjukhus och
landstingspolitiker har faktorer och processer som hindrar och/eller främjar implementering av
palliativ vård inom akutsjukvården identifierats. Vid analysen användes The Consolidated Framework
for Implementation Research (CFIR). Hindrande faktorer som beskrevs var exempelvis vårdkulturen
och ett dåligt samarbete och kommunikation mellan professionerna. En främjande faktor var en vilja
och önskan om att lära sig mer om palliativ vård.
Därefter utarbetades en implementeringsstrategi bestående av utbildning i palliativ vård och
användning av ett symtomskattningsformulär för svårt sjuka och döende patienter. I strategin ingick
stöd av en extern faciliterare/stödperson under 12 veckor i samband med införandet av formuläret.
Strategin har under vintern/våren 2016 testats vid tre medicinavdelningar och en kirurgavdelning
inom akutsjukvården samt en vårdavdelning och ett hemsjukvårdsteam för specialiserad palliativ vård.
På respektive avdelning/enhet utsågs också interna stödpersoner.
Resultat
För att utvärdera genomförandet av strategin har intervjuer med vårdpersonal genomförts. Andel
deltagare i utbildningarna och förekomsten av antalet skattningar som utförts under projekttiden är
andra mått som visar på genomförbarheten. Analysen pågår under hösten och preliminära resultat
kommer att presenteras vid konferensen.
LÄRMODELLER
ett samverkansprojekt om kvalitetsregister i vårdutbildningarna – till gagn för
vårdens förbättringsarbete
Ylva Fredholm Ståhl Lektor, Hälsohögskolan Jönköping
Bakgrund
Det pågår en nationell, särskild satsning på och finansiering av Nationella Kvalitetsregister för att
utveckla och förbättra vården i Sverige (www.kvalitetsregister.se). Syftet med nationella
kvalitetsregister är att de ska användas som verktyg och stöd i det löpande förbättringsarbetet, men
också för ledning och styrning samt forskning. Kunskap om och användning av kvalitetsregister är ett
nytt och prioriterat område i medicin- och vårdutbildningarna. Dagens studenter kommer att vara
morgondagens registeranvändare!
Projektet LÄRMODELLER initierades av den nationella plattformen för förbättringskunskap
(www.forbattringskunskap.se) och är ett samverkansprojekt mellan lärosäten, den kliniska
verksamheten och registercentrum. Projektet målsättning är att utveckla, genomföra och sprida
erfarenheter av lärmodeller om nationella kvalitetsregister i förbättringsarbeten för interprofessionell
samverkan mellan medicin- och vårdutbildningar, klinisk verksamhet och registercentra.
Projektet lägger sin tyngdpunkt på fem geografiskt spridda regionala projekt, där avsikten med
projektet är att utforska hur lärande om förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister samt
interprofessionellt lärande kan utvecklas inom medicin- och vårdens grundutbildningar.. Hur de
regionala projekten har tagit sig an uppgiften varierar, men alla har arbetat för att uppnå projektets
målsättning.
Resultat
Fördjupad samverkan i nätverk på alla nivåer
Studenters medverkan till utveckling av hälso- och sjukvården
Goda exempel av modeller för interprofessionellt lärande
Utbildningsmaterial
Progression av kunskap om kvalitetsregister för många
Nationellt aktivt deltagande på konferenser och sociala media
Internationellt aktivt deltagande på konferenser för att sprida lärdomar om projektet
Lärdomar
Primära påverkansfaktorer som identifierats som viktiga för resultatet är:
infrastruktur
integrerat lärande
utbildningsmaterial
samverkan
kommunikation
facilitatorer
Utveckling och utvärdering av vårdmiljö – ett omvårdnadsansvar
Helle Wijk, leg sjuksköterska docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa, Sahlgrenska Akademin
vid Göteborgs Universitet
Vårdmiljön har både en fysisk och psykosocial dimension som är tätt sammanflätade och sinsemellan
påverkar varandra. Utformningen av den fysiska vårdmiljön kan därför antas ha stor betydelse både
för den som är i behov av vård och omsorg, de närstående och för personalen som utför vård, och det
är därför av stor betydelse att öka kunskapen om hur den fysiska miljön kan stödja deras behov.
Utifrån ett personcentrerat förhållningssätt är den fysiska miljön central för att skapa förutsättningar
att stödja personers olika behov och preferenser och utgör en viktig grund för aktiviteter och sociala
interaktioner. Forskning visar på en rad faktorer i den fysiska miljön som kan ha en positiv inverkan på
människors välbefinnande såsom exempelvis överblick och närhet till personal, tillgång till dagsljus och
god belysning, en behaglig ljudmiljö och kontakt med naturen. Det är även känt att vårdmiljöer med
bristande kvalitet på den fysiska miljön kan påverka hälsa och välbefinnande negativt och hindra
återhämtning och autonomi. När nybyggda vårdmiljöer tas i bruk är det sällan som en planerad
utvärdering genomförs. Det medför att det saknas kunskap om vad som är hög kvalitet på den fysiska
miljön och hur miljön inverka på personerna som vistas där. Det innebär också att återkoppling till
exempelvis byggnadsplanerare och arkitekter hur utformningen av den fysiska miljön fungerar i
praktiken brister. Det behövs därför tillförlitliga mätmetoder och valida och reliabla instrument för att
bedöma den fysiska miljöns kvalitet inom vård och omsorg och som underlag i dialogen mellan
representanter för vård och arkitektur i byggnadsplanering och uppföljning av nybyggnation och
renovering. Denna typ av data kan även bidra till samhällsvinster genom en evidensbaserad design
som kan visa på relationen mellan fysisk miljö och vårdkvalitet.
FN:s barnkonvention utifrån rollen som barnombudsman
Fredrik Malmberg, Barnombudsman
Fredrik Malmberg har mångårig erfarenhet av att arbeta med barnfrågor och har tidigare arbetat inom
Rädda Barnen, både i Sverige och utomlands. Han har sedan 2008 arbetat som barnombudsman,
under sin presentation kommer han att tal om FN:s barnkonvention utifrån sin roll som
barnombudsman.
Tillsammans gör vi skillnad – Patienten som medförbättrare
Susanne Gustavsson, Chefsjuksköterska, Skaraborgs Sjukhus
Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar, bland annat beroende på en ökande äldre
befolkning, snabb teknisk utveckling och bristande resurser. För att möta dessa utmaningar har hälso-
och sjukvårdens medarbetare under senare år sneglat på kvalitetsarbete inom andra organisationer
som t.ex. tillverkningsindustrin. Bland vårdprofessioner är viljan stark att göra det bästa för patienten
och den professionella kunskapen skapar förutsättningar för en god och säker vård. På senare tid har
dock en eftersträvan vuxit sig stark av att också stärka patientens ställning i vården. Främst visar sig
detta i att öka patientens delaktighet i sin egen vård och behandling. Traditionellt sett är det hälso-
och sjukvårdens medarbetare som förbättrar och vidareutvecklar vården. Möjligheten att involvera
patienter och närstående i förbättringsarbetet är fortfarande sparsamt testad och studerad.
Föredraget handlar om vad som händer om vi låter patienter och närstående vara involverade i
förbättringsarbete inom hälso- och sjukvård tillsammans med vårdpersonal. Föredraget baseras
främst på aktionsforskning som bedrivits inom barn- och kvinnosjukvård på Skaraborgs sjukhus i Västra
Götalandsregionen.
Studierna visar på att patientinvolvering i förbättringsarbete gör skillnad. Patienterna bidrar till att
identifiera förbättringsområden som inte identifieras av vårdpersonal. Patientinvolvering i
förbättringsarbete bidrar till att stärka samarbete över organisationsgränser i vården som till exempel
mellan olika vårdavdelningar. Vårdpersonalen får ett tydligare perspektiv på patientens hela vårdresa
genom att lyssna till patienternas upplevelser. Dessutom bidrar patientinvolveringen till att nya
dimensioner av kvalitet behöver identifieras och beskrivas.
Men patientinvolvering i förbättringsarbete har också vissa utmaningar. För det första, den nya rollen
som medförbättrare för både patient och vårdpersonal. Den nya rollen bidrar till att ifrågasätta
nuvarande roller och relationer mellan patient och vårdpersonal. För det andra, så är upplevelsen hos
patienterna att den nya rollen bidrar till en utvecklad relation mellan patient och vårdpersonal som är
mer jämlik än den traditionella relationen. Det blir ett skifte från att vårdpersonalen ska ge vård till
patienten - till att vårdpersonalen och patienten tillsammans ska skapa hälsa.
Den presenterade forskningen bidrar till förbättringskunskap inom hälso- och sjukvård och till området
aktionsforskning. Den bidrar också till att sprida praktiska exempel på patientinvolvering i
förbättringsarbete, vilket kan vara till nytta för medarbetare inom hälso- och sjukvård.
Kontaktsjuksköterska - kompetens och trygghet för personer med långvariga
sjukdomar?
Helena Ullgren, Samordnande Kontaktsjuksköterska Huvud-Hals cancer, Stockholm-Gotland, Karolinska
Universitets Sjukhuset/ Regionalt Cancercentrum
Vården idag är komplex, många gånger med flera vårdgivare inblandade. Ofta saknas någon med ett
helhetsansvar och en överblick över vården. När en genomlysning av Kontaktsjuksköterske funktionen
gjordes bland cancerpatienter, uppgav patienterna att det fungerar ofta mycket bra där de är, men att
de brister i informationsöverföring mellan de olika vårdgivarna och enheterna. Forskning visar att
vårdövergångar är en sårbar del i patientens vård och även en potentiell patientsäkerhetsrisk.
Inom cancervården så fungerar kontaktsjuksköterskan som en samanhållande länk mellan patientens
olika kontakter och är cancerpatientens primära vårdkontakt, med en fördjupad kunskap om
patientens behandling och vård. Kontaktsjuksköterskan är också ett stöd och ska vara tillgänglig och
tydligt namngiven för patienten.
Föreläsningen belyser vikten av kommunikation och information under patientens vårdövergångar och
exempel på hur kontaktsjuksköterskan skulle kunna vara en trygghet för patienter med kroniska
sjukdomar. Kan kontaktsjuksköterskan vara en funktion att sprida till andra patientgrupper? Forskning
kring vårdövergångar och patientsäkerhets frågor, samt erfarenheter av kontaktsjuksköterskans
funktion inom cancervården.
Stora möjligheter trots några hinder med personcentrerad vård Inger Ekman, professor, centrumföreståndare vid Centrum för personcentrerad vård, Göteborgs
universitet, www.gpcc.gu.se.
Begreppet personcentrerad vård synliggör att patienten är en person, som större delen av sitt liv lever
utanför sjukvården och först och främst är en medmänniska och inte endast en diagnos. Genom ett
personcentrerat arbetssätt kan de mänskliga resurser som bidrar till en bättre hälsa och mer effektiv
vård frigöras.
Exempel på vad personcentrerad vård kan innebära i praktiken samt utvärderingar från olika kontext
kommer att presenteras. Hinder och möjligheter för hållbar implementering kommer också att
diskuteras.
Omhändertagande vid blåsdysfunktion – kunskap och arbetsmaterial
Agneta Sandberg, Uroterapeut, Barn- och Ungdomsmottagningen, Blekingesjukhuset, 371 85 Karlskrona
Nikola är ett nationellt nätverk som driver på utvecklingen inom blås- och tarmdysfunktionsområdet.
Nätverket bildades 2000.
Nikolas medlemmar har en central roll inom inkontinensverksamheten i kommuner, landsting och
privata vårdgivare. Några av nätverkets uppgifter är att förankra och implementera gemensamma
rekommendationer, driva på utvecklingen inom blås- och tarmfunktionsområdet, höja status och
kvalitet ur ett samhällsekonomiskt perspektiv samt att sprida information. Detta görs bland annat
genom årliga konferenser, projekt och www.nikola.nu.
På nikola.nu har nätverket samlat kunskap och arbetsmaterial inom området. Målsättningen är att ge
stöd och vägledning till hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar med personer med blåsdysfunktion.
Nyligen har det gjorts en revidering av kvalitetsprogrammet ”Vuxen blåsa” för att täcka
helhetsbegreppet blåsdysfunktion som förutom läckage omfattar trängningsproblem,
tömningsproblem och efterproblem. Här finns bland annat anamnesstöd, fördjupningar och verktyg
för utredning och behandling.
Uppbyggnaden av webbplatsen har skett med hjälp av projektgrupper bestående av medlemmar i
nätverket. Förutom resurser från sjukvården har Allmänna arvsfonden och regeringen bidragit med
finansiering. Den senaste utvecklingen har skett inom ramen för "Bättre vård vid kroniska sjukdomar"
där samarbete skett med Svensk Sjuksköterskeförening.
Att använda en klassifikation för omvårdnadsdiagnostik och omvårdnadsåtgärder i
klinisk verksamhet
Catrin Björvell, leg sjuksköterska, Med dr, Vårdutvecklingsledare, Kvalitet och Patientsäkerhet, Karolinska
universitetssjukhuset, Stockholm
I SOSFS 2008:14 framgår att uppgifterna i patientjournalen ”så långt möjligt ska dokumenteras med
hjälp av nationellt fastställda begrepp och termer, klassifikationer och övriga kodverk”. Det har tidigare
inte funnits någon klassifikation för omvårdnadsdata på svenska, men sedan 2011 finns NANDA –
klassifikation för omvårdnadsdiagnoser och inom kort även ICNP – klassifikation för
omvårdnadsdiagnoser, omvårdnadsmål och omvårdnadsåtgärder. Föredraget kommer att beskriva
hur dessa klassifikationer kan användas i klinisk verksamhet och i utbildningen av sjuksköterskor.
Vad vi kan lära av patienters anmälningar av brister i omvårdnad?
Åsa Andersson, leg sjuksköterska, doktorand, strategisk rådgivare,
Svensk sjuksköterskeförening
Catharina Frank, leg sjuksköterska, lektor Karolinska Institutet
Ania Willman, leg sjuksköterska ,professor Malmö Högskola,
Per-Olov Sandman, leg sjuksköterska, professor Karolinska Institutet
Görel Hansebo, docent, Ersta Sköndal Högskola
All hälso- och sjukvårdspersonal är enligt Patientsäkerhetslagen skyldiga att bidra till en hög
patientsäkerhet. Vårdskador inom omvårdnad kan vålla lidande, kroppslig eller psykisk skada eller
sjukdom samt dödsfall. Trots att patienter drabbas av vårdskador när de erhåller omvårdnad finns
begränsade studier med syfte att bidra till en säkrare vård genom att lära av patienters och anhörigas
anmälningar av upplevda vårdskador.
I en vetenskaplig studie analyserades samtliga anmälningar till HSAN under två år som klassificerat
som omvårdnad. Syftet var att undersöka vårdskador inom omvårdnad, så som de upplevs av
patienter och anhöriga. I studien ingick totalt 117 anmälningar till HSAN från patienter och anhöriga
och då flera av anmälningarna innehöll beskrivningar av flera vårdskador identifierades 242
vårdskador.
Anmälda vårdskador identifierades i såväl sluten vård, öppenvård, hemsjukvård och i särskilda
boenden för äldre personer. Högst andel av anmälningarna till HSAN från patienter och anhöriga avsåg
särskilda boenden (36 %) följt av slutenvård (35%) och hemsjukvård (18%).
I anmälningarna från patienter och anhöriga identifierades fyra kategorier av brister som orsakade
vårdskador; delaktighet, beslut/ställningstagande, åtgärder samt omvårdnad av personens
grundläggande behov. Anmälningar av vårdskador inom omvårdnad avsåg såväl fysiska skador som
psykiskt lidanden.
Den vanligaste vårdskadan som anmäldes var hantering av läkemedel där patienter fått fel läkemedel,
fel dos, uteblivna läkemedel eller där administrering av läkemedel varit felaktig.
Nästan en tredjedel av anmälningarna beskrev erfarenheter från patienter eller anhöriga av att inte
fått vara delaktiga i omvårdnaden. I många av anmälningarna fanns exempel på icke-vårdande
relationer och otillfredsställelse med både information från, och kommunikation med, vårdarna.
Avsaknad av delaktighet upplevdes som förödmjukande och gav känslan av att ha reducerats till ett
objekt av vårdarna. Patienters och närståendes delaktighet skulle kunna bidra till att vårdskador
förebyggs.
Omvårdnad för att tillgodose av personers grundläggande behov är förbundet med dagliga, ofta intima
aktiviteter. Utebliven kroppsnära omvårdnaden upplevdes som en kränkning av personens värdighet
och orsakade ett vårdlidande.
