Kalix! nr 1Mars 2016O m t ä n K s a m h e t O c h F r a m t i d s t r O

info

Anknytning genom babymassageFamiljecentralen i Kalix har sedan några år tillbaka erbjudit föräldrar på orten utbildning i babymassage. Föräldrar får här träna samspelet med sina spädbarn genom praktiska övningar, i utbildningen ingår även en teoretisk träff inom temat anknytning.

moderns texter samlade till bok om hembygden

deltidsbrandmän räddar akut sjuka i töre

Programmering gör intåg i klassrummen

Ytterligare en företagsetablering är på väg att landa och Migrationsverket har hittat lämpliga lokaler - fler arbetstillfällen ser ut att bli en reali-tet. Mitt i allt detta ett vänligt ansikte som frågar hur det går och om jag trivs på nya jobbet! Omtänksamhet och framtidstro, jajamensan i Kalix lever vi vår vision!

tre nyckelområden Jag har under mina första två månader jobbat stenhårt med många saker, men det är tre nyck-elområden som utkristalliserat sig. I mitt huvud ser jag ett hjärta, ett smycke som kan delas för att varje part ska ta sin del. I hjärtat är tre saker ingraverade som Kalix kommun inte klarar på egen hand, det är uppdrag som måste delas med andra parter. nyckelområde: bostäder Det första som graverats in är bostadsförsörj-ning. Det är många grupper som är i behov av nytt boende. Ungdomar behöver kanske för sitt första boende ett mindre och billigare alternativ, medan äldre kanske önskar trygghet, komfort

och god tillgänglighet. Samtidigt vill allt fler av oss medelåders lämna villan för ett bekvämt cen-tralt boende, och de nya etableringarna skapar inflyttning om vi kan erbjuda attraktiva boen-dealternativ. Allt det här gör att det finns ett stort behov av ett fortsatt bostadsbyggande i Kalix och där behöver vi alla krafter, kommunen, Kalixbo, lokala entreprenörer och andra intresserade bostadsbolag.

nyckelområde: fiber Det andra är fiber, att fortsätta utbyggnaden av bredband både i centralorten och till byar-na. Jag deltog på landsbygdskongressen här i Kalix i februari, och där var fiber det hetaste samtalsämnet. Fiber är en framgångsfaktor för att kommunen ska kunna utvecklas, lika viktig för företagen som för att skapa levande byar dit människor vill flytta.

nyckelområde: integration Det tredje och sista som seglar upp är flyk-tingmottagningen. I Kalix kommun finns idag cirka 260 asylsökande i Migrationsverkets anläggningar, fördelat över hela kommunen. Kalix kommun har avtalat att ta emot 90 en-samkommande flyktingbarn, plus att vi i år tar emot ett 50-tal i ordinarie flyktingmottagning (kvotflyktingar som har uppehållstillstånd redan när de kommer). Hur kan vi tillsammans på bästa sätt välkomna dessa människor, hjälpa dem in i vårt samhälle

så att de kan bli en resurs för Kalix? Kom ihåg att vi bara för några år sedan diskuterade hur vi skulle klara kompetensförsörjningen i olika branscher när pensionsavgångarna är stora och behoven av service, vård och omsorg ökar. Nu har vi chansen, om bara hälften av alla nysvensk-ar som kommer hit varje år väljer att bosätta sig i Kalix skulle vår befolkning öka!

Jag ger min halva av hjärtat till dig, tillsammans klarar vi att sätta Kalix på kartan som en fram-gångskommun!

Maria Henriksson Nytillträdd kommundirektör

Allt fler flyttar till Kalix!

Motsvarande siffra 2014 var en person. Jag tror att det hade varit fler än 26 personer om det hade funnits fler lediga lägenheter i kommu-nen. För att kunna bli fler måste bostadsbyggandet ta fart. Detta är något som både kommunen och privata intressenter måste bidra till.

Tänk att få landa mitt i en levande vision!Vi måste få en ökad inflyttning för att klara det framtida arbetskraftbehovet i näringslivet i kommunen. Redan tidigt under 2016 hade kommunen fått flera stora etableringar. Sam-tidigt växer många av våra framgångsrika företag och behöver arbetskraft, lägg därtill det stora antalet pensionsavgångar. Vi måste även arbeta med att få ungdomar att se möjligheterna till att bo kvar i Kalix, samt att locka tillbaka utflyttade. integration är en möjlighet Även det ökande flyktingmottagandet är en möjlighet för att få tillräcklig kompetens i framtiden. Integration, med målet att få de nyanlända snabbt i arbete, är en möjlighet och utmaning. Integrationen är något som ska pågå i hela samhället, och alla måste bidra till! Kommunen och Arbetsförmedlingen måste samarbeta för att möjliggöra att arbetskrafts-reserven - det vill säga medborgare som står utanför arbetsmarknaden - kommer i arbete i någon form.

möjlighet att pendla För att klara alla kompetenser i den framtida arbetskraftsförsörjningen måste vi även ha bra kommunikationer för pendling. Ett led i detta är kommunens satsning på per-sontrafik på Haparandabanan. Detta under-lättar pendling från Luleå i väster till Uleåborg i öster. Vi utökar då möjligheterna att locka arbetskraft från norra Finland. stor utmaning Den stora utmaningen är att kunna fortsätta att satsa på att göra Kalix attraktivt att bo och leva i, samtidigt som vi har ett ökat resursbehov, då befolkningen blir äldre, samt att vi har en inflyttning som gör att skolor och förskolor blir trånga i vissa områden. Klarar vi bostadsbyggandet och arbetskrafts-försörjningen så ser framtiden ljus ut i Kalix kommun! Tommy Nilsson (S) Kommunstyrelsens vice ordförande

Ett av Kalix kommuns mål är att öka inflyttningsnettot, det vill säga att fler flyt-tar in till kommunen än ut från kommunen. Vi kan därför med glädje konstatera att 26 fler personer flyttade till än från kommu-nen under 2015.

Så kändes det när jag gick genom mar-morhallen i kommunhuset igår, på väg hem. Det hade varit en fantastisk dag, full av möten med inspirerande, kom-petenta medarbetare, framgångsrika företagare och goda nyheter .

Kalix kommuns vision: Omtänksamhet och framtidstroKalix Kommuns vision handlar om omtänksamhet och framtidstro. Det här är visionsvärden som bildar grunden för all kommunikation.

Det är vår gemensamma uppgift att utveckla dessa grundläggande värden till tydliga framtida kännetecken för Kalix kommun.

Vill fortsätta som sjukgymnast i sitt nya hemland

Tre år senare är han på plats i Sverige och Kalix. – Direkt när jag kom till Kalix gick jag till Arbetsförmedlingen och sa att jag vill praktise-ra som sjukgymnast. Jag vill fortsätta inom mitt yrke här i mitt nya hemland. Jag vill inte jobba med något annat. Jag brinner för det, säger Mahmoud Matar. Fru och två barn Han bor idag i Näsbyn med sin fru och deras två barn. Han läser svenska genom SFI två dagar i veckan, och tre dagar i veckan praktise-rar han som sjukgymnast vid Kalix kommuns rehabenhet. Arbetsterapeut Anna Hellman förklarar att hon och Mahmoud Matar har stort utbyte av

När kriget nådde Mahmoud Matars hemstad Homs i Syrien åkte han först till Thailand. När han anlände gick han genast till den svenska ambassaden och ansökte om uppehållstillstånd.

Kommunstyrelsens motivering lyder kort och gott: ”Karlsborgs-verken har gett Kalix ett nytt attraktivt besöksmål med Eriköstu-gan, där älven möter havet.” anrik stuga Stugan - med anor från tidigt 1900-tal - fungerade från början som bastu och tvättstuga vid pappersbruket, senare kom den att stå som föreningsstuga på idrottsplatsen i Karlsborg innan den slutligen flyttades till Erikören av Vånaborg Folketshusförening. – Den har stått där i linda ett bra tag. Vi tog tag i det i grevens tid och började renovera upp och restaurera den, förklarar Kaj Hen-riksson. Populärt besöksmål Stugan är sedan upprustningen 2014 café, festlokal och ett popu-lärt besöksmål i kommunen. Utnämningen Årets Bygd 2015, inkluderar förutom äran ett stimulanspaket på 10 000 kronor. – Det känns omvälvande, fast å andra sidan är jag inte speciellt överraskad. För det här är en fantastisk grej vi har gjort. Vi har fått en bekräftelse på att vi har jobbat rätt, säger Kaj Henriksson.

Karlsborgsverken utsågs till årets bygd 2015

I samband med kommunfullmäktiges sammanträde den 8 februari delades priset Årets Bygd 2015 ut till Karlsborgsverken. Priset mottogs av Yasmine Sandberg och Kaj Henriksson från Vånaborgs Folketshusförening.

Sjukgymnasten Mahmoud Matar gör praktik hos arbetsterapeut Anna Hellman vid Kalix kommuns rehabenhet.

varandra. – Det är en jättebra lösning. Det är både roligt och lärorikt att ha honom här. Man kan utbyta erfarenheter. Han har bland

annat berättat att de i Syrien kunde snickra ihop sin utrustning av gamla rullstolar, så utrustningen och erfarenheterna ser ju lite annorlunda ut här.

2 INFO KALIX MARS 2016 INFO KALIX MARS 2016 3

På Furuhedsskolan hade eleverna ett gemen-samt klassrum, i källarplan på Folkets hus har de ett större rum och tre mindre grupprum. Något som betytt mycket för undervisningen. – I och med att vi har de här olika utrymme-na kan vi ha flera olika kurser och nivåer igång samtidigt. Under torsdagarna har vi fyra kurser - samhällskunskap, engelska, hemkunskap och data – och på tisdagar går kurserna svenska, matematik och historia, berättar Ann-Katrin Lundin.

Ökat elevtryck Vid flytten hade särvux fem elever i ett rum, Ann-Katrin Lundin berättar att elevantalet snabbt växt i de nya lokalerna.

– Nu är vi uppe i 15 elever, och tre står på kö. Kanske växer vi ur den här lokalen också, det får framtiden utvisa. Eleverna undervisas idag två gånger per vecka i bland annat matematik, svenska, his-toria och samhällskunskap. Datorkunskap är ett ämne som snabbt vuxit i popularitet bland eleverna. Nya lärplattor och datorer har köpts in under året. – Data har jag sökt, det ska jag börja med lite längre fram. De har startat upp en grupp efter jul, så jag får vänta till nästa kursstart som blir efter påsk, säger Anette Fredriksson. Författardrömmar Marcus Wallins favoritämne är engelska, än så

länge skriver han dock mest på svenska. Redan i vår är han och kurskamraterna aktuella med en gemensam diktsamling, men Marcus har också en större författardröm. – Ja, det stämmer. Jag håller på med en trilogi som heter ”En mördare är sällan ensam”, säger han med stolthet i rösten. Första delen av Marcus bok är färdig och presenteras i samband med klassens bokcafé den 10 maj. ”Vi är på gång nu!” Inför i år har särvux skapat en kurskatalog med nya kurser på tre nivåer. Särvux håller också på att ta fram en ny folder, och i maj blir det alltså boksläpp med bokcafé. Madelene Hedman är studie- och yrkesvägledare vid bland annat särvux, och hon är glad över den positiva utvecklingen. – Det är superkul, men det ligger också mycket jobb bakom. Vi har arbetat med att anpassa läromedel samt marknadsföring och uppsökande verksamhet. Vi känner att vi är på gång nu!

Programmering på Innanbäckens skola

• ansVarig utgiVare: Reine Sundqvist • trycK: gJ Offset, Kalix • layOut Och textbearbetning: Johnny Strömbäck • INTERVJUER Och texter: tommy nilsson, maria henriksson,

Reine Sundqvist, Joakim Vidgren, Maria Kruukka-Olsson, Maria Vanhapiha, Johnny Strömbäck , Furuhedsskolans bildesteter • FOtOn: reine sundqvist, Joakim Vidgren, maria Vanhapiha, linda danhall, Furuhedsskolans bildesteter, ebbe henriksson.

• KOntaKt: information@kalix.se

INFO KALIX! Nummer 1 - mars 2016

Programmering på schemat förespråkas av bland andra ut-bildningsminister gustav Fridolin (mP), och nu har Kalixpedagogen eva Öhrn schemalagt en kurs i ämnet för årskurs 4 på innan-bäckens skola. – det ligger i tiden, det finns många länder som redan har det på schemat. Jag tycker att man ska köra det ända från förskolan, för att det är så stimulerande.Eva Öhrn fick först upp ögonen för program-meringens möjligheter under en föreläsnings-dag på Luleå Teknisk Universitet, och hon förklarar att hon aldrig programmerat tidigare. – Det är något man lär sig eftersom man programmerar och får olika uppgifter att följa. Barnen kan ofta mer än mig, så vi lär av varan-dra. Det är ett bra utbyte! Kollegan Kristina Notsten lär på samma sätt skolans femmor att programmera. måste hänga med Genom satsningen hoppas Eva Öhrn att bar-nen ska börja använda datorn på ett annat sätt. – Att arbeta med programmering ger en dju-pare förståelse för den digitala teknik som idag omger oss. Barnen lär sig inte bara interagera med datorn, de lär sig att skapa med den. Sam-tidigt är det utvecklande och bra för framtiden. Det finns gott om jobb inom området, då all

vår teknik i princip är programmerad. Genom programmeringen utvecklas också andra kunskaper. – Barnen lär sig mattematik och logik, förhoppningsvis på ett motiverande och meningsfullt sätt. Medan barnen arbetar med sina programmeringsprojekt lär de sig även om designprocessen, förklarar Eva Öhrn. roligt och utmanande Klasskamraterna Fanny Josefsson, John Lind-gren och Johanna Lundqvist tycker alla att

programmering är roligt och utmanande. – Jag visste inte ens att man kunde göra sådant här i skolan, säger den sistnämnde upprymt. Vanligtvis startar allt med en idé, därefter går arbetet över till att skapa en fungerande proto-typ som barnen experimenterar med. Om något gått fel lär de sig att felsöka, de får feedback från andra och omarbetar. – Man måste vara väldigt koncentrerad, och stänga bort allting som är utanför, tänka efter och pröva om - pröva mycket, konstaterar Johanna Lundqvist.

Fiber - en viktig fråga för Kalix landsbygd

Sedan fiberutbyggnaden i Töre har Kalix kom-mun tillsammans med byaföreningarna för-sökt få in intresseanmälningar från alla byar på orten. Intresseanmälan är inte bindande, men ligger till grund för inlämnad projektansökan om extern finansiering. Ansökan gäller bara

fibernät inne i byar, inte till byar. Länsstyrelsen handlägger och beslutar efter förutbestämda kriterier. Viktigast är byarnas anslutningsgrad (andel intresserade hushåll) samt det totala antalet anslutningar. Ansökan kan bara göras för byar med färre än 200 invånare.

Kalix kommun har gjort ansökningar för 17 byar, som hade mer än 50 procent intresserade hushåll. Finansieringen består till 70 procent av stöd och till 30 procent av privata medel. Ingen offentlig medfinansiering är möjlig. Länsstyrelsens handläggning är påbörjad.

När det gäller samförläggningar för kommu-nen dialog med alla ledningsägare.

På landsbygdskongressen i februari lyftes viktiga frågor för Kalix byar, och fiber på landsbygden var den hetaste frågan för årets deltagare.

Eva Öhrn med eleverna Fanny Josefsson, John Lindgren och Johanna Lundqvist.särvux i Kalix har bytt lokaler, och huserar numer i Folkets hus källar-plan. eleverna är rekordmånga, och i vår är de också aktuella med en gemensam diktsamling. – Flytten från Furuhedsskolan blev ett lyft för särvux. det är bra att alla vuxenstuderande nu samlats under ett tak, fastslår utbildnings-samordnare ann-Katrin lundin.

Ovan: Marcus Wallin får hjälp av Ann-Katin Lundin. Uppe till höger: Marcus Mikkola trivs på särvux, i bakgrunden skymtar hjälplärare Inger Månsson. Nere till höger: Anette Fredriksson ser fram emot att läsa datorkunskap.

Särvuxelever i nya lokaler aktuella med diktsamling

Tre dikter i urval- Följande dikter är skrivna av särvuxklassen i Kalix -

Staden är aldrig tyst, alltid ljud Staden är alltid ljus, aldrig mörk

Från byn jag kommer ifrån finns inga trafikljus

Affärer så långt ögat ser Staden är aldrig tyst, alltid ljud Staden är alltid ljus, aldrig mörk

Jag går i centrum i Stockholm Det finns mycket affärer

Affärer överallt vart jag går Många stora affärer, många äventyrsbad

Jättestora köpcentrum, där det finns kläder och smycken Det tutar, det blinkar hela tiden

Jag längtar hem till byn

STADEN KÄRLEK

Kärleken är stor Romantisk, den är underbart vacker

Ljuvligt roligt att dela med sig Jag blir varm när jag ser dig

Jag längtar efter dig KÄRLEKEN ÄR STOR

4 INFO KALIX MARS 2016 INFO KALIX MARS 2016 5

Niklas Lundbäck och Thomas Lundblom är två av elva deltidsbrandmän i Töre. De är vanliga brandmän med extra utbildning inom sjukvård. IVPA (I väntan på ambulans) är från början ett västerbottniskt koncept. Det innebär att deltidsbrandkåren på orter som saknar ambu-lans ska kunna rycka ut på så kallade prio ett larm. Detta förutsatt att ambulans inte kan nå den drabbade inom 30 minuter. – Vi åker på 10-20 IVPA-larm årligen. I de fles-ta fall är det hjärtstopp, säger Thomas Lundblom.

”Proffs inom sjukvård” För att en skada ska räknas som ett prio ett larm ska minst ett av tre kriterier uppfyllas. Personen ska vara medvetslös, ha utsatts för trauma (större svår skada) eller lida av högt luftvägshinder. För att kunna ge drabbade snabb och korrekt behandling utbildas deltids-brandmännen i Töre extra mycket i sjukvård. Varje år avlägger de också ett skriftligt prov i akutsjukvård. – Jag kan säga såhär för att göra det tydligt, dessa brandmän är proffs inom sjukvård, säger

Bosse Wall, ambulanssjukvårdare och utbild-ningsansvarig för IVPA.

beundransvärt uppdrag Samtliga i kåren är bosatta i Töre. Går larmet ska de rulla ut ur garaget inom sex minuter. Att vara brandman i en liten ort som Töre kan vara tyngre på ett annat sätt än i storstäderna. Niklas Lundbäck och Thomas Lundblom be-rättar att det i de allra flesta fallen är en person de känner till sedan tidigare som råkat illa ut. Det är något de måste förbereda sig mentalt på. – Jag tänker ofta att olycksfallet är värre än vad det är. Jag tror det är bra, eller i alla fall bätt-re än tvärtom. Men visst påverkas alla. Vi är inga ”He-men”, säger Niklas Lundbäck. Utbildningsansvarige Bosse Wall hyllar å sin sida deltidsbrandmännen för deras insats. – Det uppdrag dessa killar har tagit på sig är beundransvärt! Det innebär en trygghet för människor på landsbygden att sådant här finns.

sekunderna avgör I Kalix är villkoren annorlunda. Kalix har både heltidsanställda brandmän och två ambulans-bilar i ständig beredskap. Trots det finns det förbättringspunkter hos länsstyrelsen berättar Bosse Wall. – I storstäderna åker heltidsanställda brand-män på sjukvårdslarm om det går snabbare än för ambulansen, men inte i Norrbotten. Trots att både ambulansen och räddningstjänsten vill så får vi inte. Ligger du medvetslös utan and-ning så spelar sekunderna en avgörande roll.

En Törebo är i behov av akut sjukvård, när personen når SOS-alarm blir denne tillsagd att Kalixambulansen är på väg. I det läget vädjar den larmande: – Kan ni inte skicka IVPA? Begreppet må vara nytt för dig som läsare, men sedan snart fem år tillbaka är IVPA en självklarhet i Töre. Det handlar om liv och död!

Töres deltidsbrandmän är också akutsjukvårdareBosse Wall instruerar deltidsbrandmännen Thomas Lundholm och Niklas Lundbäck.

Sök bygglov i god tid för att bygga i vår och sommar!Om du går i byggtankar, och har tänkt bygga under vår och sommar är det hög tid att söka bygglov nu! Det är viktigt att vara ute i god tid då handläggningstiden kan variera från 5 – 10 veckor beroende på vad och var du tänkt bygga. Enlig plan- och bygglagen har du rätt att få ett beslut inom 10 veckor, förutsatt att ansökan är komplett. Under vissa omständigheter kan beslutsprocessen förlängas med ytterligare 10 veckor. Har du frågor inför din ansökan om bygglov, kontakta då bygg-och miljöavdelningens expe-dition via kommunens växel 0923-650 00, eller skicka en fråga via e-post: bygg-ochmiljo@kalix.se. Ring och boka tid om du vill träffa en byggnadsinspektör!

→ Ansökan ska vara komplett och undertecknad! → Ritningarna ska vara fackmannamässigt utförda! Om du känner dig osäker, ta till exempel hjälp av en fackman. → Finns det en detaljplan där du vill bygga? Kontrollera då att dina byggidéer stämmer med planen!

Tänk på att:

Hyr stuga i Kalix! Kalix kommun har en övernattningsstuga på Renskär/Getskär som allmänheten har möjlighet att hyra. Stugan ligger i nära anslutning till gästhamnen. Från hamnen leder en handikappanpassad landgång till stugan som är belägen cirka 10 meter från vattnet. Stugan består av hall, pentry och allrum. Pentryt är utrustat med köksredskap, gasolspis och gasolkylskåp. I allrummet finnsfyra sängar med madrass, kudde och filt. Bord, stolar och en vedkamin finns dessutom i stugan. l närheten av stugan finns en vedeldad bastu samt torr-toaletter, varav en är handikappanpassad.Solpaneler ger stugan ström till belysningen. Dricksvatten och sängkläder måste medtas av den som hyr stugan.

Mer information finns på www.kalix.se/bokastuga

Ingår i Likskärs naturreservat. På Getskär/Renskär finns labyrinter byggda av block, varför dessa byggdes vet man inte men kanske kan det ha varit för att blidka gudarna och få fiskelycka. Mönstren på de labyrinter som finns på öarna i Kalix skärgård liknar det som lades i Sydeuropa.Hamnen i Getskärsviken ger ett gott skydd för alla vindar förutom hårt ostliga. Södra delen av viken består av en fin sandstrand. I Getskärs-viken finns en stenpir med skepparbrygga och en 21 m flytbrygga, samt spångad gång fram till stranden som är handikappvänlig. På den sydostligaste delen ligger ett litet genuint fiskeläge från slutet av 1700-talet. På Renskär finns också lämningar efter ett skär-gårdskapell som byggdes på 1700 talet.

Fakta om renskär

Rudträskbackens nya servicestuga har invigtsDen nya servicestugan vid Rudträskbacken invigdes officiellt tisdag den 1 mars. Kalix kommun bjöd på gratis liftkort och varmkorv under invigningsdagen. I samband med invigningen hylla-des också Emma Ribom som i slutet av februari tog ett lagguld på JVM i längdåkning! Den nya stugbyggnaden är bättre anpassad till verksamheten, med både större personalutrymmen och en rym-ligare samlingslokal. Totalt handlar det om ungefär 160 kvadratmeter, mot den gamla stugans 100 kvadratmeter. Byggnaden har också fått en rejäl uteplats med veranda.

Fritids- och kulturnämndens ordförande Britt-Inger Nord-ström (S) invigde servicestugan tillsammans med samhälls-byggnadsnämndens ordförande Stig Karlsson (S). I bakgrunden skymtar nyblivna JVM-guldmedaljören Emma Ribom.

Den nya servicestugan har magnifik utsikt, med stora fönster mot skidbacken.

6 INFO KALIX MARS 2016 INFO KALIX MARS 2016 7

Artist- och musikerutbildning lockar till Kalix folkhögskola

Utbildningen är 1-2 år lång och skräddarsydd för dem som har siktet inställt på en karriär som artist eller musiker. Studierna passar dock även de som vill utveckla sitt musicerande, för att kunna läsa vidare vid musikhögskola. Samtliga elever går i samma klass och jobbar i två ensemblegrupper med musikstilarna pop, rock, och jazz. Jorun Havstad från Göteborg är nöjd över att ha valt Kalix. – Det är kul med de olika teman vi har haft. Jag tycker framför allt om jazz. Sedan är det väldigt roligt med gemenskapen, att bo tillsam-mans, träffas och umgås. marknadsför sig själva Under ett läsår gör eleverna i snitt 20-25 pro-duktioner av olika slag. Malin Huuva berättar att årets elever i stor utsträckning får skaffa uppdrag på egen hand, utöver ett antal redan inplanerade konserter. – Det som är nytt är att vi försöker mark-nadsföra både eleverna själva som musiker

men också som grupp, därför har de kontaktat olika företag för att få företagsspelningar och sådant. Pubspelningar är en del av det. Malin berättar att det framför allt är Elisabeth Gustavsson - medialärare på Furuhedsskolan - som jobbat med eleverna kring marknads- föring och varumärkesbyggande. två instrument Malin Huuva förklarar att varje elev har ett huvudinstrument och ett bi-instrument, elev-erna får enskilda lektioner i sina instrument. – Det är jätteviktigt att att utveckla sin musi-kalitet på olika sätt, och då är ett bi-instrument praktiskt. Om man är sångare - som jag själv är - är det skönt att ha ett ackordinstrument som du kan kompa dig sig själv med. Det är också roligt att kunna ta olika roller i ensemblen, och inte vara fast vid ett instrument hela tiden. lyfter varandra Artister och musiker är kända för att ha starka viljor, men Malin Huuva berättar att klassen

- olika bakgrunder och förkunskaper till trots - fungerar väldigt bra ihop. – Visst har de egen vilja och kreativitet, men jag tycker de är duktiga på att plocka fram sina starka sidor, och lyfta upp varandra. Att låta alla ta plats, vi har en väldigt solidarisk och fin grupp i år. Vid sidan om det praktiska arbetet med ensemble och instrumentlära, innehåller utbildningen också en hel del teori. Rasmus Broström från Katrineholm förklarar att det har stärkt honom mycket. – Jag har inte varit så bra på det där med teori och gehör, så de bitarna har varit bäst för mig, säger han och får medhåll av Jorun Havstad. För Kalixbon David Bäckström har andra delar varit mer utvecklande. – Det är mest sceniska grejer, att stoppa ihop låtar med en ensemble är inte alltid så enkelt. Ibland åker vi ut med bara en gitarr och en som sjunger, det är lite annorlunda.

artistdrömmar Ida Jakobsson från Råneå sökte till utbildning-en efter att ha konsulterat en vän som tidigare gått den, och hon kände tidigt att hon hittat rätt. – Då jag kom hit på ansökningsdagen kände jag bara ja, vad mysigt. Här vill jag gå! Målet med utbildningen är för Ida Jakobsson solklart. – Artisteriet, att stå på scen och sjunga. Inte bara att sjunga utan att få fram ett budskap på alla sätt och vis, hela det sceniska uttrycket. Det var därför jag ville gå här, det är artist i utbild-ningsnamnet.

Kalix artist- och musikerutbildning har ett gott rykte och lockar musikintresserade från hela sverige. ny för i år är föreståndaren malin huuva, och hon har redan gjort avtryck. – Jag har bestämt att vi ska jobba mer entreprenöriellt, för ska du leva som musiker behöver du kunna sälja dig själv och din produkt.

→ Fyller 20 år i november → Kommer från Göteborg → Har sång som huvudinstrument, och gitarr som bi-instrument. → Ambition: ” Jag kommer att bli

en sjukt grym jazzsångerska, och spela och sjunga på rökiga

jazzbarer! Som Monica Z fast utan lasterna.”

Jorun Havstad

David Bäckström→ Fyllde 23 år i januari → Kommer från Kalix → Har gitarr som huvudinstru-ment, och sång som bi-instrument. → Ambition: ”Jag vill hitta bra och sköna musiker att skriva musik

med och sedan bara rocka, dra in deg och lira över-allt! Det är bara det.”

→ Fyllde 21 år i mars → Kommer från Råneå → Har sång som huvudinstru-ment, och piano som bi-in-strument. → Ambition: ”Jag kommer att synas på alla tv-appara-ter och alla stora scener i världen!”

Ida Jakobsson

Rasmus Broström→ Fyllde 22 år i juli → Kommer från Katrineholm → Har sång som huvudinstrument, och gitarr som bi-instrument. → Ambition: ”Rasmus dröm. Han kommer att åka tillbaka till Sörm-land och sedan kommer han att rocka skiten ur folk med sitt band, glida runt i hela Sverige och bara äga!”

Will PrimeKalix senaste musikexport

Ett nytt namn håller på att fogas till raden av etablerade Kalix-musiker. Willy Holmström - eller Will Prime - är en 16-åring som når ut till hundratusentals lyssnare via nätet.I en villa på Djuptjärnsområdet sitter Willy Holmström och producerar elektronisk musik. Intresset för musiken är något som alltid funnits där för Willy. Han har provat på mer klassiska musikformer som gitarr- och pianospelande. Men han berättar att han inte fastnade för det på samma sätt som för den elektroniska musiken. Willy Holmström lägger ut sin musik på nätet, och responsen har varit riktigt bra. Hans omgjorda version av Adeles ”Hello” har i dag nått över 180 000 lyssnare. – För två år sedan, när jag började, hade jag aldrig kunnat tänka mig det här. Då blev jag glad om jag fick tio lyssnare, säger han. Framgången på nätet har möjliggjort intressanta musiksamarbeten. Senaste låten producerade han tillsammans med Nathan Brumley, en musiker från Nashville i USA. – Han har släppt några låtar på de stora skivbolagen, så det är riktigt roligt att få samarbeta med honom, säger Willy Holmström. Du började med elektronisk musik för två år sedan och du har redan kommit såhär långt. Var ser du dig om ytterligare två år? – Jag skulle vilja släppa någon låt med de större skivbolagen. Åka på turné på de större festivalerna. Det är vad jag hoppas!

Skapande över generationsgränser

Sedan januari 2015 är Kulturskolan i Kalix med i projektet ”I dina skor”, vilket utgår ifrån ett ömsesidigt mentorskap mellan yrkesverksamma konstnärer och elever. Måndag den 8 februari redovisade Katja Illarionova - som går i årskurs 4 på Näsbyskolan - och vuxenmentorn Arvid Ingberg från Norrbotten Big Band sitt mentorskap på Folkets Hus i Kalix genom låten ”Du”.

INFO KALIX MARS 2016 98 INFO KALIX MARS 2016

dag 1 - torsdag den 18 februari Vi har påbörjat våra isskulpturer, och alla har kommit igång. Det blir spännande att se hur de färdiga skulpturerna blir. Kom gärna och titta förbi i hangaren!

dag 2 - fredag den 19 februari Dag två av isveckan. Grovjobbet är klart och skulpturerna börjar ta form. Tyvärr är vädret lite för varmt så vi hoppas på kyla till nästa

vecka. Trevlig helg!

dag 3 - måndag den 22 februari-Full aktivitet i hangaren med både esteter och IM-eleverna som för första gången provar på att arbeta med is. Det mesta görs för hand efter en skiss med olika verktyg från grovhuggning till finlir, ibland behövs hjälp av motorsåg.

dag 4 - tisdag den 23 februari Många börjar bli klara med sina skulpturer,

och imorgon börjar vi sätta ut dem.

dag 5 - onsdag den 24 februari Isen är ett material som både är lätt och svårt på samma gång. • Alltid vackert men kräver följsamhet och vassa verktyg. • Tacksamt för att du ofta lyckas första gången du isskulpterar. • Utmanande när du vill skapa mer kompli-cerade konstverk. Då behövs både planering, kunskap och formkänsla. • Varma kläder, hyfsad kondition och chok-laddryck gör utrustningslistan komplett!

Idén föddes när landsbygdsutvecklaren Bosse Häggroth från Arjeplog läste en artikel om att de egna kommuninvånarna, per capita handlar mer på internet än alla andra europeer. Till-sammans med ett Malmöföretag tog han då fram en lösning för lokalhandel på internet, som sedan presenterades för länets kommuner. – Vi såg genast att det fanns ett jätteintresse, men det tar också tid. Kalix och Arjeplog har kommit längst. Hittills har ett tiotal Kalixföre-tag anslutit sig. Finessen är att det är gratis att ansluta sig. Vi gör inte det här för pengar, vi vill att det ska vara möjligt att leva på landsbyg-

den och fortfarande ha en acceptabel servicenivå, säger Lars Bergström, vice ordförande Kalixbygdens byaråd. I Kalix är det Kalixbygdens byaråd som driver idén, och

på länsnivå styrs det hela av ett löst sammansatt nätverk med intressenter. De företrädare som finns i respektive kommun utvecklar konceptet på sin ort, vilket gör det svårt att sia om hur det fungerar om tio år. – En tanke är att det ska underlätta för de äldre på landsbygden. Med hjälp av hemtjänst-personalen kan de exempelvis bestämma och beställa sina matvaror eller apoteksvaror via nätet. Då kan misstag elimineras, säger Lars Bergström och fortsätter.

– Hemtjänstpersonalen får inte ha hand om de äldres ekonomi. Då är det bra om de själva kan betala över internet när de beställer. Även om dagens gamlingar inte är så hemma vid datorer, kommer morgondagens att vara det.

Lena Löfgren är enhetschef inom stöd och omsorg vid Kalix kommun, och hon berättar att uppdraget som kontaktperson inte kräver några förkunskaper. – Det krävs att du är du, en medmänniska kort och gott! Människor i alla åldrar kan någon gång vara i behov av en kontakperson, och de som har

behovet ansöker om detta via Kalix kommuns biståndshandläggare. – Det finns ständigt behov, och det kommer in nya ärenden hela tiden, säger Lena.

Varierande uppdrag Kontaktpersonens uppdrag ser olika ut be-roende på den hjälpsökandes behov. Det kan handla om allt från att bryta isolering och en destruktiv miljö, till att avlasta personens familj några timmar. Lena berättar att en kontakper-son oftast umgås med brukaren ett antal gång-er i månaden, vad de gör och hur länge beror på brukarens behov. – De får ett beslut om exempelvis fyra gånger i månaden, sedan är det upp till personerna att fördela tiden. Åker de exempelvis till Luleå får kontaktpersonen räkna en längre tid, och då brukar de hoppa över nästkommande gång.

Omfattas av tystnadsplikt Som kontaktperson omfattas du av tystnads-plikt vilket innebär att du inte får prata med andra om personen eller dennes förhållanden. Som kontaktperson kan du få en väldigt central

Utbildningen är uppdelad på fem onsdagar, och här tränas samspelet mellan vuxen och spädbarn genom praktiska övningar men även teoretiskt inom temat anknytning. Lena Gählman förklarar att det är ett full-späckat schema. – Vi träffas, umgås och ger massage men har också jättemycket annat inbakat i babymas-sagen. För man får även träffa barnmorskor, distriktssköterskor, en socionom som pratar om anknytning, familjerådgivare och sjukgym-naster från hälsocentralen.

stolt ledare En grupp omfattar oftast kring tio familjer, och intresset för utbildningen är stort. – Det föds 150-160 barn i Kalix per år och 120-130 går babymassage. Jag är stolt över det, det kom in en mamma igår och sa att vi fort-sätter att träffas efteråt. Då är jag nöjd, för det är det jag är ute efter, säger Lena Gählman. Jenny Grahn, går babymassageutbildningen med sin dotter Isabel, och hon är nöjd. – Det är jättebra, ett bra sätt att komma ut och få träffa andra med barn i samma ålder.

Vill nå fler pappor Även nyanlända familjer har börjat upptäcka babymassagen, och Lena Gählman berättar att Familjecentralen nu jobbar hårt för att också få in fler pappor i verksamheten. – Nu ska våra distriktssköterskor och barn-morskor jobba med ett område där de samtalar med papporna när barnen är fyra månader. Bara pappan blir inbjuden, mamman får stanna hemma. Vi försöker hela tiden att hitta varianter på upplägget, när de har varit på pappaträffen vill de gärna komma och träffas sedan. Då tycker jag att vi är på rätt väg! En pappa som redan hittat till babymassagen är Andreas Aho, som kommit till Familjecen-tralen med sonen Pontus. – Det är roligt att lära sig hur man masserar och kan få kontakt med barnet. Sedan är det också väldigt trevligt att pratas vid med andra småbarnsföräldrar.

Familjecentralen i Kalix har sedan några år tillbaka erbjudit föräldrar på orten utbildning i babymassage. Det är samordnare och förskollärare Lena Gählman som håller i utbildningen. – Babymassagen är otroligt viktig, anknytning är bra och det är det som är syftet med babymassage. Men viktigast är egentligen den sociala biten, att föräldrarna skapar nätverk!

Populärt med babymassage i Kalix

Ständigt stort behov av kontaktpersoner i kommunen

Kalix kommun är just nu i stort behov av kontaktpersoner. Kontaktperson är ett förtroendeuppdrag, som syftar till att stärka sociala kontakter och människors utveckling.

Nytt koncept för att handla lokalt via internetTänk dig en hemsida där du kan gå in och beställa allt möjligt, från flera olika affärer i Norrbotten och Kalix. Det kan snart vara verklighet på Norrgallerior.se

Du som är intresserad av att bli kontaktperson kan anmäla dig via webbformuläret längst ned på:

roll i den hjälpsökandes liv. – Du blir jätteviktig för den här personen. Det kan hända att du är den enda som har kontakt med denna människa, förklarar Lena. För utförda uppdrag ges ersättning i form av arvode och omkostnad. Lena förklarar att omkostnadsdelen täcker utgifter du har för aktiviteter med brukaren. – Omkostnadsdelen ska täcka om ni till exem-pel går på bio, går ut och äter middag tillsam-mans, fikar eller tränar.

kalix.se/kontaktperson

Kalix centrum pryds nu åter av fina isskulpturer, i år gjorda av Furuhedsskolans bildesteter och IM-elever. Den 18-25 februari kunde ni följa hur skulpturerna tog form på www.kalix.se, och här kommer isveckan dag för dag i repris.

Så g jorde bildesteterna årets isskulpturerFoton & dagboksuppdateringar: Olivia Karlsson, Adam Afremo, Desiree Saxevall och Isabelle Byberg - ES2 samt Sanna Pettersson, Laura Saransalmi, Lina Roininen, Elin Lundholm och Sofie Spegel - ES3.

Lena Gählman leder babymassagen.

Jenny Grahn masserar dottern Isabel.

10 INFO KALIX MARS 2016 INFO KALIX MARS 2016 11

Det är pensionärsföreningarna PRO, SKPF och SPF som gått ihop för att arrangera sitt-gympa i Rönngårdens matsal varje måndag. – Jag brukar vara på vattengympa. Trots det blev jag förvånad över hur jobbigt sittgympan är, säger Marita Holmqvist, representant från SKPF.

Den här måndagen har ett tjugotal deltagare dykt upp. En av dem är den 86-åriga Inga Andersson. – Jag tycker sittgympan är jättebra. Man blir piggare och rörligare. Ett bra sätt att starta måndagen och veckan, säger hon.

björn hellman – Åka skoter och grilla. Det är det bästa med våren.

Katarina isacsson – Jag säger bara ljuset och skidåkningen. Det är den bästa tiden på året.

marie Järvinen - För mig börjar våren den 1 mars. Då känner jag att allt det mörka, kalla och jobbiga är över, och man har alla bra månader framför sig.

benny rönnqvist – Att kunna åka ut i skärgården i solen är det bästa med våren i Kalix.

björn hernefeldt – Det är när ljuset kommer tillbaka, och jag kan gå med mina två hundar på älven i solen. Utöver det är folket i Kalix trevligt och det anordnas mycket aktiviteter för att vara en så pass liten ort.

Petra nilsson – Det bästa med våren i Kalix är att vara i skärgårdsstugan. Där kan jag koppla av och känna närheten till naturen. Kalix har en så otroligt vacker skärgård - alla årstider.

Vad är det bästa med våren i Kalix? Kalix i mitt

Hon ger ut sin mors texter om hembygdenNär Ylva Arnhof 2011 rensade efter modern Frida Esperis död, fann hon under en klädhög i en garderob hand-skrivna gamla texter om livet på den Norrbottniska landsbygden. Nu har dottern samlat några av sin mors be-traktelser i boken ”Runt Storträsket”. – Mamma tyckte väldigt mycket om att skriva, men jag visste inte att hon skrivit det här, säger Ylva Arnhof.Nyfiken som hon var försökte Ylva Arnhof själv renskriva texterna på en dator, men det visade sig snabbt vara alldeles för svårt. – Mamma skrev väldigt kompakt och drivet, hon använde också många gamla uttryck som gör det svårt att tolka handstilen.

bokidén växte fram Genom Arbetsförmedlingen kom hon i kon-takt med skrivbyrån vid Kalix kommuns Jobb- och utvecklingscenter där till sist Siv Öqvist fick uppdraget att renskriva texterna, och Ylva Arnhof kunde inte vara mer nöjd. – Hon var drygt 60 år, hade träffat mamma några gånger, kom från en mindre by och sa att hon kände igen allting. Hon gjorde ett fantas-tiskt jobb! När hon fått sin mors texter renskrivna växte intresset snabbt. – Nu kunde jag läsa allting i ett svep i stället för bara i korta bitar, och det var bättre än jag trott från början! Ylva märkte snart att det fanns ett stort intresse även från omgivningen, så hon kon-taktade bland andra Landstingets kulturenhet

och Längmanska fonden med idén att släppa texterna i bokform. De var intresserade och beviljade pengar till bokprojektet, som också delfinansierats av Helge Ax:son Johnsons stiftelse och Kalix bygderåd.

hjälp med bokmanus Totalt fick hon ihop 60 000 kronor, men när det var dags att redigera boken insåg Ylva Arn-hof att det var mycket tuffare än hon föreställt sig. – Jag trodde att jag kunde det, men det gick inte därför att materialet var så nära. Om jag tog bort stycken eller flyttade om för att göra redaktionella ändringar, så fick jag sådan ångest dagen efter att jag satte tillbaka allting igen. För att få hjälp med att ta fram ett fungerande bokmanus kon-taktade hon i det läget tidigare kollegan Malena Sjöberg, som

skrivit rapporter för bland annat regeringen och diverse myndigheter. – Hon redigerade och hjälpte mig bestämma vad som skulle vara med och vad som skulle tas bort. Hon gjorde det jag också skulle ha gjort, men inte känslomässigt klarade. Manuset blev väldigt fint, och då beslöt vi att satsa mer på bilder.

Ylva Arnhof har gett ut sin mammas texter i boken ”Runt Storträsket”, den går i dagsläget att köpa från Handlarn i Vitvattnet och av Made in Kalix i Gallerian.

arbetande kvinnor Efter att ha gått igenom alla fotografier som fanns i barndomshemmet tittade Ylva Arnhof också igenom släktingars fotoalbum och sam-lingar. – Det fanns många bra kort frånsett avsnittet om kvinnor som arbetar. Folk förklarade för mig att sådant knäppte man inte, det var skam-ligt att behöva arbeta. Ylva Arnhof berättar att alla kort på kvinnor från den här tiden är väldigt vackra, med fina kläder och lagt hår. – De kanske sitter och äter, tittar in i kameran, skrattar och ser väldigt lediga och glada ut. Men det skriver mamma ingenting om, för det var sällan man gjorde sådant. Mamma skriver om arbete, det vanliga arbetet och det har man inte fotograferat - frånsett ett kort från militärköket. Fotot i fråga togs 1965 av Ebbe Henriksson, en yrkesfotograf som var inkallad i armén och allmänt ansågs vara lite galen, eftersom han gick runt och knäppte bilder på allt och alla. – Han sa att det här är väldigt intressant, det här måste vi dokumentera för eftervärlden. Det gjorde man inte på den tiden. Man knäppte befäl, man knäppte inte kvinnor som arbetade i köket.

berikande historieskildring Det brukar sägas att den som känner sin his-toria också bättre känner sin samtid, och Ylva Arnhof är övertygad om att det stämmer. – Jag känner mig väldigt berikad av att ha läst det här. När man läser om ren arbetarklass på glesbygden är det oftast skrivet av personer som har kommit dit utifrån. Yrkesmänniskor som författare, journalister och reportrar har betraktat och skrivit ned, men samtidigt värde-rat. Det här är inte värderat på något sätt, utan hon skriver precis inifrån och det är det jag tycker är så fantastiskt!

UR BOKEN. Fridas svägerska Svea Esperi, och hennes kusin Iréne Utterström jobbar i köket på militärförläggningen i Storträsk 1965. Foto: Ebbe Henriksson.

Musiken går igång. Rör benen ut och in, huvudet fram och tillbaka och axlarna i cirk-lar. Det är sittgympa på Rönngården.

Sittgympa med fart och fläkt i Rönngårdens matsal

Arja

Sai

jonm

aa

- 1/7

FOLKFEST I KALIX 29 juni-3 juli

På torsdagen är det dags för shoppingdagen och på fredag är det hemvändarfest. – Vi samverkar med näringslivet och fören-ingar för att göra detta evenemang så bra som möjligt, säger Karl-Göran Lindbäck, Fritid- och kulturchef.

Som minoritetskommun för finska och meänkieli kan Kalix kommun stolt avslöja att den finska artisten Arja Saijonmaa är klar för årets folkfest. Hon uppträder den 1 juli, fler artister kommer att presenteras Festligheter-na fortsätter på lördagen då Kalixdagen firas med aktiviteter både dag och kväll.

Veckan avrundas på söndagen med Vass-

holmsdagen, som har något för alla åldrar. – Det finns många bra arrangemang i Kalix kommun, exempelvis Flakasand och Yttersti. Kalixveckan känns som ett bra komplement, konstaterar Kalix kommuns informations- ansvarige Reine Sundqvist.

I månadsskkiftet juni-juli är det åter dags för Kalix- veckan. Årets festligheter inleds den 29 juni med det klassiska cykelloppet ”Lilla midnattssolstrampen”.

12 INFO KALIX MARS 2016 INFO KALIX MARS 2016 13

Oon tiistai-iltapäivä ja kaffila oon auki. Yhessä pöyvässä istuu Lilleber-gin pariskunta, Ritva ja Paavo. ‒ Tämä oon yks viikon kohokohista. Meilä oon ollu keppijymppaa ja sen jälkheen met ruukama vain istua ja praatia ja pittää hauskaa, sannoo Ritva. ‒ Met olema olheet naimisissa niin kauvon, ette met tarttema vain

kattoa toisia niin met tiiämä mitä toinen hunteeraa, siks oon niin hauska tulla tänne ja kohata muita ihmisiä, Pauli kertoo pilke silmäkulmassa. Viehreisestä huohnees-ta kuuluu neulomamasi-inien surinaa. Täälä istuu muun muassa Sylvi Kyläkoski

joka oon matkassa käsityö- ja posliiniträffeissä neljä kertaa viikossa. ‒ Mie tykkään neulomisesta ja tehä tinakäsitöitä, sittehän täälä oon hauska olla muitten seurassa ja samala praatia ommaa äitinkieltä. Föreninki myypi kans tinasia nahkaarmpantia toivotussa tisaijnissa, muun muassa Tornionlaaksolaisten ja Ruottinsuomalaisten lippujen färissä sininen-valkea-keltanen. Kerran kuussa oon kläppienträffit, sillon tehhään kaiken mailman asioita niin ko painethaan omia t-paitoja, keilathaan ja menhään kielireissule. ‒ Sinun ei tartte osata meänkieltä tai suomea pystyäksheen olla mat-

kassa, täälä sulla oon maholisuus oppia kielet, kertoo föreenin-kin vara puhheenjohtaja Daniel Särkijärvi. Jäsenet oon ylpeitä heän kielistä ja Daniel toistaa staattyksen noususta. ‒ Ko mie olen föörskuuluissa mie huomaan ette kläpit oon tosi innostunheita meänkielestä ja petakookit oon kans alkanheet intreseeraintumhaan meänkielestä. Se tarkottaa rohki paljo.

Tanken är varje förening ska utse en ledare att gå instruktörsutbildningen, denne ska sedan ta med sig kunskaperna till föreningen och instruera övriga ledare. Erkki Haarala fastslår att kunskap om HLR bidrar till att skapa ett säkrare samhälle. – Det är en bra kunskap att ha för sig själv och sina anhöriga, men det är också en bra kunskap för föreningen som man är aktiv och engagerad i. Man kan vara flera föreningar som delar på en instruktör också. Har man få medlemmar kan det vara ett effektivt sätt.

enormt viktigt Helena Larsson, är ledare och blivande

HLR-instruktör vid Kalix Ryttarförening, och hon värdesätter utbildningen högt. – Det kan vara livsavgörande, så det är enormt viktigt. Jag kommer att ha genomgång för alla våra instruktörer. Vi har ungefär 150 aktiva per vecka, så det kommer väl till pass.

Rose-Marie Nilsson, som är ordförande för Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) i Kalix ser det hela som en utmaning. – Det svåraste är inblåsningarna, och att kunna lära ut. Man tar ju till sig mycket, men att lära ut blir en utmaning!

Kalix kommuns infocenter

Infocenter ger dig svar på allmänna frågor, vägledning till rätt information, person eller verksamhet samt guidning på Kalix kommuns hemsida. Infocenter erbjuder även kundtjänst på fin-ska och meänkieli och samverkar med olika samhällsinstanser för att ge dig som kontaktar Kalix kommun en mångsidig serviceupple-velse. Du når Infocenter på 0923-650 00, via infocenter@kalix.se eller genom ett personligt besök till Kalix kommunförvaltnings recep-tion.

Vi har öppet vardagar klockan 08.00-17.00.

Infokeskus vastaa yleisiin kysymyksiin, opas-taa oikeaan tietoon, henkilöön tai toimintaan sekä auttaa löytämään kunnan nettisivustoilla. Infokeskus palvelee myös suomen- ja meänkielellä ja tekee yhteistyötä muiden val-takunnallisien instanssien kanssa pystyäkseen tarjoamaan kuntalaisille monipuolisen pal-veluelämyksen. Infokeskukseen voi ottaa yhteyttä puheli-mitse 0923-65000, kautta infocenter@kalix.se tai henkilökohtaisella käynnillä kunnan hallintorakennuksen vastaanotossa. Aukioloaikamme ovat arkipäivisin klo. 8.00-17.00.

Infosentteri vastaa ylheishiin kysymykshiin, opastaa oikehaan informasuuhniin, henkil-höön eli toiminthaan ja auttaa löytämhään kunnan veppipaikala. Infosentteri antaa sörvistä suomen- ja meän-kieleläki ja tekkee yhteistyötä muitten yhteis-kunnan instanssien kans niin ette sie joka otat kontaktia Kaihnuun kunthaan saat monipuoli-sen sörviskokemuksen. Sie voit kontakta Infosentterin kunnan tele-fooniväkselin kautta 0923-65000, kautta info-center@kalix.se tai henkilökohtasela käynilä Kaihnuun hallintorakennuksen resepsuunissa. Meän aukioloajat oon arkipäivisin klo. 08.00-17.00.

När du besöker, ringer eller e-postar kommunens Infocenter blir du väl mot-tagen, av personal som gör sitt yttersta för att ge dig bra och snabb service.

Kaihnuun kunnan infosentteri

Kalixin kunnan infokeskus

Ko sie vierailet, soitat eli lähätät säh-köpostia kunnan Infosentterile saat hyvän vasthaanoton persunaalilta joka tekkee parhaansa antaaksheen hyvän ja nopean sörviksen.

Kun vierailet, soitat tai lähetät sähköpos-tia kunnan Infokeskukselle, saat hyvän vastaanoton henkilökunnalta, joka tekee parhaansa antaakseen erinomaisen ja nopean palvelun.

Erkki Haarala instruerar Rose-Marie Nilsson i HLR. Helena Larsson agerar skadad.

Kalixföreningar får egna HLR-instruktörerFritids- och kulturförvaltningen i Kalix har nu börjat utbilda instruktörer i Hjärt-lungräddning (HLR). Instruktör Erkki Haarala förklarar att initiativet kommer sig av en skakande händelse i maj 2014. – Efter en incident där en flicka fick hjärtstopp på en fotbollsplan beslutade fritids- och kulturnämnden att sätta in det som ett krav för att få föreningsstöd, att alla föreningar ska utbilda instruktörer hos sina ledare.

Det är tisdageftermiddag och kaféet är öppet. Vid ett av borden sitter Ritva Lilleberg och maken Pauli. ‒ Det här är en av veckans höjdpunkter. Vi har haft pinngymnastik, efter det brukar vi bara sitta, umgås och ha kul, säger Ritva. ‒ Vi har varit gifta så länge att vi endast behöver se på varandra för att förstå vad den andra tänker, därför är det roligt att komma hit och träffa andra människor, inflikar Pauli med glimten i ögat. Från rummet intill hörs en symfoni av surrande syma-skiner. Här sitter bland annat Sylvi Kyläkoski, som är med på handarbets- och porslinsmålningsträffarna fyra gånger per vecka. ‒ Jag tycker om att sy med maskin och att göra tennbro-derier, sedan är det roligt att umgås med andra och använ-da sitt modersmål. Föreningen säljer också tennarmband i önskad design, bland annat i färgerna blå-vit-gul efter Tornedalingarnas och Sverigefinnarnas flaggor. En gång i månaden ordnar föreningen barnträffar, här gör de allt från att trycka egna T-shirts, till att bowla och åka på språk-resor. ‒ Du behöver inte kunna meänkieli eller finska för att vara med, utan här har du chansen att lära dig språken, berättar föreningens vice ordförande Daniel Särkijärvi. Medlemmarna är stolta över sina språk och Daniel vittnar om höjd status. ‒ När jag är ute på förskolorna är barnen väldigt intresserade av me-änkieli, men även pedagogerna börjar visa större intresse för språket. Det betyder otroligt mycket.

det sjuder av aktiviteter i meänkieliföreningen Vår Kulturvaggas lokal på Furuhedsvägen, där gammal som ung håller sig sysselsatt. de är stolta över sina språk och gläds åt språkens höjda status.

meänkielenföreninki meän kulttuurikehon lokaalissa Furuhedsvägenilä tapahtuu paljo ja vanha ko nuori löytää täälä tekemistä. täälä olhaan ylpeitä suomen- ja meänkielestä ja ilosia ko kielien staattys oon noussu.

→ Vår kulturvagga är en meänkieliförening i Kalix, som har varit aktiv sedan 2012 och idag har 65 medlemar i åldrarna 2-82 år. Maarit Kemi är ordförande. → Meänkieli är föreningens huvudspråk, men verksamheten omfattar även finska. → Föreningar, kommuner och länder samarbetar intensivt i frågor som rör minoritetsspråk. Vår Kulturvagga anordnar språkläger på somrarna, med deltagare från Sverige, Norge och Finland. → För den som vill veta mer finns föreningen på www.facebook.com/kulttuurikehto.

Vår Kulturvagga - Meän kulttuurikehto

Föreninki Meän kulttuurikehtoFöreningen Vår Kulturvagga

14 INFO KALIX MARS 2016 INFO KALIX MARS 2016 15

grattis till de fem personer som vann Kalixkrysset i infoKalix nummer 3, 2015! de lyckliga vinnarna får varsin ”Kalix- påse” med smått och gott.ulla drugge, morjärvanders riström, Kalixanita Öberg-sandström, sangischrister gustafsson, Kalix ann-Katrin sohlman andersson, börjelsbynVinnarna har underrättats!

Fem priser lottas ut bland er som hittat lösningen. skicka in din lösning se-nast 18/4-2016 via e-post till infocenter@kalix.se, alternativt brevledes till:

Kalix kommun”Kalixkrysset” 952 81 Kalix

Jag har löst Kalixkrysset... i de skuggade rutorna: _________________________________________________________________________namn: _______________________________________ adress:________________________________________Postnr: _____Postadress: _________________________telefonnummer: ________________________________

KalixKryssetFLÄKT-

AR MILT

HÖRS I SYMFONI-ORKEST-

ER

BIT

20-16

X 2 FÖR VISS

PEPPARSUMMA

SKÅNK-EN

FRID SVAMLASYNADHÖGRE

KOK-KONST

KLEN-OD

KORT PO-STLÅDA

FORMELL

REST-AU-

RANG

ICKE FÅTT NAMN

HUNNER-NAS

KUNGTRÄD

KARP-FISK FÖR TILL

ALTARET

VAK

SKELETT-VÄVNAD

EBBATS

NAT-RIUM

SES KO STUND-

OM

GÖRS PÅ ELEGANT

VIS

FORNLÄM-NINGS-

OMRÅDELON

MÄRRUNGE-

FÄR 1675-1750

SAM-LANDE

SYMBOLSTRECK

PÅ LEJONS-GATAN 16

FOND-SYSTEM

BITA

OCKU-PERAR

PELIKAN-PIPPI

TID FÖR POLITIS-KA ÖDEN

PURPUR-FÄRGAS

NED-FRYS-NING

TJEJEN PÅ SLANG

OVE IDHLULEÅ FÖR K.

FALLHOLM

SOUND

SPECIAL-ITET

PLAST-LEKSAK

HÄR OCH DÄR

FÖRE MÅ-NGA BA-NDNAMN

JAGA

GÅR ÖVER KALIX-ÄLVEN

LÄTTA BAK-DELEN

UT-SÖNDRAS

FRÅN NJURE

OM-SLUT-

ERSES

TILL JULBÖRD

SLAG-INSTRU-

MENTMED

ÄT-STÖR-NING

VÄDER-STRECK

IHOP

TRÄNGS MOT

CENTRUMSÖNDER

REN-GÖRING

LIDANDE IS-RÄNNA

FRONT

SOM TIO

EN NIL-HE-IM

SLUTAORKES-

LÖSTPSEUDO-

NYM

VIN-OMRÅDE I

ITALIEN

FART

FARTYGS-STADGA & SÄNDER I

ETERN

LUFSADBYGG-MARK

TRÄD OCH FISKKL: 21

ÄLDRE LÄNGD-MÅTT

KAN DET KATT

LJUVLIG

INSTRUK-TIONMITT I

DANSADE

BÄSTA TID

BEKANT MED

MÖBEL-JÄTTE

SYRE

BERGSTR-ÖM FRÅN

KALIX

OM

DONE-RAR

16 INFO KALIX MARS 2016