OKG Jubileumbroschyr Layout 1 2012-05-04 12.54 Sida 1 · 2013-02-06 · 3 Oskar 1-invigningen fick...

OKG_Jubileumbroschyr_Layout 1 2012-05-04 12.54 Sida 1

Oskarshamn 1 – Sveriges första reaktor

Den 18 maj 2012 är detexakt på dagen 40 årsedan invigningen av Sveriges första kommer-siella kärnkraftsreaktor – Oskarshamn 1. Följ medpå en resa genom O1s alladecennier!

Om vi tar oss bakåt i tiden till början av50-talet, var det däremot inte självklartatt det skulle bli någon kärnkraft i Sverige och absolut inte på Simpevarp.Förändringen kom i och med FNs Genevekonferens 1955 – The PeacefulUses of Atomic Energy (Det fredliga användandet av atomenergi), och i kölvattnet av denna bildades handels-bolaget Atomkraftkonsortiet (AKK) med Sydkraft och Krångede som största ägare. AKK, som senare blevOKG, började redan 1955 att projek-tera för en kärnkraftsreaktor på Simpevarp, det som till slut skulle bliOskarshamn 1 (O1).

O1 har varit en betydelsefull anlägg-ning framför allt för Oskarshamn, undertjugo år hade OKG anläggningsarbetenigång praktiskt taget oavbrutet, menäven för Sverige. OKG framställs oftasom pionjärer inom kärnkraftsindustrin,men att vara pionjär innebär att man ärförst ut och det inte finns andra att läraav. Detta har resulterat i att man lett utvecklingen av moderniseringsprogram för kärnkraftverk och därigenom förbättrat O1 – och utvecklingen tar intestopp här och nu.

– O1 är visserligen den äldsta och även minstareaktorn vi har i Sverige, men för den sakens skullska vi inte räkna bort den, menar Carl-JohanKemgren, produktionschef på O1. Vi jobbar underdevisen ständiga förbättringar och sätter alltid säker-heten främst. Ett exempel på det är den säkerhets-redovisning för kommande tio år som färdigställtsför O1. Kraven på vår verksamhet ändras ständigtoch det är vår uppgift att leva upp till dem.

Trots att O1 är Sveriges äldsta reaktor har vi mål-sättningen att hela tiden förbättra och öka anlägg-ningens leveransförmåga från dagens genom-snittliga tillgänglighet på 73 procent. Men det skulle aldrig gå utan alla engagerade medarbetaresom ställer upp i vått och torrt för att hålla igång anläggningen!

Tack vare en handfull intelligenta och engagerademänniskor för över femtio år sedan, som aldrig slutade att tro på sin idé om en kärnkrafts-reaktor på Simpevarp, kan vi idag fira att Sverigesförsta reaktor fyller 40 år!

2

Ja må den leva, ja må den leva, ja må den leva uti …

ja åtminstone tjugo år till !


3

Oskar 1-invigningen fick ske inomhusOT - 1972-05-19

O1 – en ljuspunktOT - 2003-01-04

O1s renoveringbara början

OT - 2003-02-04

Nej till kärnkraftär ja till gas

DN - 2002-03-15

Milstolpe firas med tårtkalas på OKGOT - 2010-11-24

Kärnkraftverket O1 snabbstoppadeOT - 2010-06-07

OSKARSHAMN 1 LEVERERAR ÅTER ELDN - 2007-01-23

Maneter stoppade reaktorAftonbladet - 2005-08-30

O1s framtid ska snart avgörasOT - 2011-01-04

Kärnkraftsstopp kan ta 40 årSvD - 2002-03-15

Sveriges äldsta kärnreaktor ska bliSveriges modernasteNy Teknik - 2001-11-21

I HJÄRTAT PÅ EN GAMMAL REAKTOR

DN - 1994-02-27

Oskarshamn rä ddningenSvD - 2003-01-07


4

60-talet blev ett intensivt decen-nium för OKG och Simpevarps-halvön. Från att ha varit en lugnoch stillsam landsbygd förvandla-des trakten till en pulserande ochmyllrande arbetsplats.

Efter att AKK lämnat in en begäran om att fåbygga en atomkraftsanläggning på Simpevarps-halvön, tre mil norr om Oskarshamn, köptes mar-ken upp av konsortiet 1962. I takt med att planernaframskred fördes diskussioner med olika leveran-törer angående vem som skulle få kontraktet att leverera en atomkraftsanläggning. Dessutom på-gick även diskussioner om vilken slags typ av reaktor som skulle byggas och framför allt hur storden skulle vara. Inledningsvis planerades det

nämligen för en reaktor på 20 MW eller möjligen 60 MW kapacitet. När beställningen väl lades 1965var det ASEA som fick uppdraget att leverera O1med en kapacitet på 400 MW. Det var även dettaår som Oskarshamnsverkets Kraftgrupp (OKG) bil-dades och man gick över till att använda ordet”kärn-” istället för det tidigare använda begreppet”atom-”.

Våren 1966 närmare bestämt den 1 april (ochnej, det var inget aprilskämt) gav regeringen OKGtillstånd att bygga och ta i drift Oskarshamn 1,samt tillstånd att anskaffa och svara för bränslet.Nu fanns inte längre några hinder kvar att över-vinna innan startskottet kunde gå, vilket skedde ijuni när landshövdingen utlöste den förstasprängsalvan.

1960-talet

7 juni 1966 gick startskottet för O1 i och med att dåvarande landshövdingen Ivar Persson utlöste den första sprängsalvan.


5

I och med startskottet för O1s byggnation skeddestora förändringar som påverkade även samhäl-lena runt omkring Simpevarp. Beräkningar visadepå att byggnationen skulle sysselsätta cirka 1 000personer under en tidsperiod på 3-4 år. Med an-ledning av detta uppfördes ett antal hyreskomplexi både Oskarshamn och Figeholm, hyreshus som i Figeholm gick under benämningen ”atomhusen”!Tack vare O1-byggnationen lindrades dessutomvarvskrisens effekt i Oskarshamn, och många avvarvets kunniga specialarbetare kom till särskildnytta. En period var trycket på arbetskraft till och

med så högt att en lokal arbetsförmedling ständigtfanns bemannad i Simpevarp.

Byggnationen löpte på bra och sommaren 1968var det dags för taklagsfest. Men det var inte en-bart taket som var på plats, man hade dessutomgenom tryckprovning fått bevis på att den stora reaktorinneslutningen klarade de hårt ställda tät-hetskraven. Decenniet avslutades med att den väl-digt försenade reaktortanken på 400 ton anländeper båt via Rhen och Rotterdam.

1960-talet


6

Alla förberedelser under 50- och60-talen mynnar nu ut i den storafinalen, det vill säga invigningen avSveriges första reaktor. Men dettadecennium som börjar i dur avslu-tas tyvärr i moll.

I stort sett hela 1970 ägnades åt att prova och drift-sätta anläggningens olika system. Exempelvis an-vändes maskineriet i den pensionerade jagarenGävle för att producera ånga vid den första prov-driften av turbinerna. I slutet av året placerades ävendet första bränslet i reaktortanken och man upp-nådde en självunderhållande kärnreaktion för förstagången. Efter åtta månader av provdrift och kontrol-ler kunde Oskarshamn 1, för första gången, fasas inpå elnätet den 19 augusti 1971 och levererade då30 MW. Ytterligare provdrift och intrimning av syste-men krävdes, men den 18 maj 1972 kunde Sverigesförsta kommersiella reaktor invigas av kung GustavVI Adolf. Regnet öste ner, men det sägs att kungentrots detta var på ett solskenshumör!

Utvecklingen av trakten fortsatte även in på 70-talet. Ledningen på OKG insåg att det behövdesbättre kommunikationsförbindelser, varpå man tog

kontakt med kommunalrådet Nils Falk i Oskarshamnoch fick svar på tal.

”– Bygg ni Oskar 1 så ska jag se till att vi får ettflygfält innan ni är klara.”

Kommunalrådet höll sitt ord och Virkvarns flygfältkunde invigas 1972. Bland lokalbefolkningen varkänslorna blandade inför kärnkraftsbygget. Vissasåg det enbart som negativt och var rädda för atthavsvattnet skulle bli för varmt och ta död på all fisk.Medan andra tog tillfället i akt att byta bana från yrkesfiskare till kärnkraftsarbetare, eftersom ålfisketblivit så dåligt. Arbetet på Simpevarp uttrycktes sombra och man hade en jämn förtjänst antingen detblåste eller var stilla.

Sista halvan av 70-talet kom att präglas av politi-kernas oenighet gällande kärnkraft och kunde utanöverdrivan kallas för oredans tid. Regeringarna varoförmögna att föra en konsekvent energipolitik, vilketkärnkraften i nutid drabbats av. Oroligheterna kringkärnkraftens vara eller icke vara kulminerade i mars1979 i och med kärnkraftsolyckan vid Three Mile Island, Harrisburg, USA. Ingen person kom tillskada, men olyckan skulle ge påverkan både i Sverige och på OKG!

1970-talet

Invigningen av Oskarshamn 1 skedde högtidligt den 18 maj 1972 av kung Gustav VI Adolf i hällregn.


7

Ett turbulent årtionde väntade när80-talet gjorde sitt intåg. Det kan-tades av oro inför kärnkraften medanledning av kärnkraftsolyckan iUSA, en oro som av förklarliga skälförvärrades efter Tjernobylolyckan.

Kärnkraftsolyckan i USA fick alltså konsekvenseräven i Sverige, och den tydligaste av dessa var folk-omröstningen 1980. En omröstning som resulteradei att man beslutade om en långsam avveckling avkärnkraften, och år 2010 skulle samtliga kärnkraft-verk vara stängda. En positiv konsekvens av olyckan, som nog många inte känner till, är den ut-veckling av säkerheten som den gav upphov tillbåde på OKG men även i resten av Sverige. EfterHarrisburgolyckan utförde OKG nämligen ett stort

analysarbete som bland annat resulterade i konse-kvenslindrande RAMA-filter som togs i bruk på O1 islutet av 80-talet. Målsättningen med filtren var att desvenska verken ska vara kapabla att hantera etthärdsmälteförlopp utan att släppa ut någon radio-aktivitet, som kan skada människor och omgivandemiljö.

Lagom till att oron gällande kärnkraft hade lagtsig något inträffade 1986 den dittills största kärn-kraftsolyckan i världen, Tjernobylolyckan. Påverkanpå omvärlden var väldigt påtaglig eftersom det radioaktiva utsläppet drabbade stora delar av Europa och dåvarande Sovjetunionen. Det vardag-liga arbetet på O1 påverkades också i form av attluftfilter byttes och kontrollerades med tätare inter-valler, och personalen kontrollerades extra innan desläpptes in på anläggningen.

1980-talet

1988 tas det nya RAMA-filtret i bruk vars uppgift är att lindra konsekvenserna vid ett eventuellt reaktorhaveri.


90-talet kom att bli ett decenniumfyllt av utveckling och förbätt-ringar. Två stora projekt genomför-des på O1 i syfte att öka säker-heten och höja livslängden. Åter-igen framställdes OKG som pionjä-rer i Sverige men även i världen!

I september 1992 drog myndigheten in drifttillstån-det för fem av Sveriges reaktorer, däribland O1, medanledning av en händelse i Barsebäcks sprinkler-system. O1 visade sig ha en liknande konstruktion,och efter kontroller beslutades det att genomföra ett genomgripande renoverings- och kontrollprogram,projekt Fenix! Fenix bestod av sju olika delprojektoch det största innefattade en rad åtgärder för att renovera reaktortanken. Arbetet fick en hel del inter-nationell uppmärksamhet eftersom det var förstagången i kärnkraftsindustrins historia som personalutfört arbete i en reaktortank som varit i drift. Tack

vare ett lyckat saneringsarbete kunde stråldosernahållas på mycket låga nivåer för dem som arbetade ireaktortanken. OKG och O1 framställdes tack varedetta projekt ofta som pionjärer, både i Sverige och iövriga världen. Projektet var mycket lyckat och slut-fördes 1995 då myndigheten gav OKG tillstånd attåteruppta driften av O1.

I politikens värld skedde en del förändringar gäl-lande kärnkraft. 1997 kom S, FP och C överens omatt ta bort 2010 som slutår för all svensk kärnkraft, iutbyte mot att de två reaktorerna i Barsebäck stäng-des i förtid. 1999 stängdes därmed Barsebäck 1.

Ytterligare ett projekt ägde rum på O1 i slutet på90-talet, nämligen projekt Max. Projektet omfattadeåtgärder för att uppfylla långsiktiga krav på delarinne i reaktortanken. Precis som under Fenix innebardetta projekt hantering av komponenter där strål-ningen varierade kraftigt. Hanteringen skedde därförunder vatten eftersom det avskärmar strålning.

8

1990-talet

1994 var OKG först i världen med att utföra underhåll i en reaktortank som varit i drift.


9

Inför övergången till det nya år-hundradet var oron stor i världenhuruvida vår it-teknik skulle klaraav detta. Även på OKG gjordes om-fattande analyser och efterforsk-ningar för att undvika att problemuppstod vid nyåret. Men precissom i övriga världen passeradetolvslaget lugnt och stilla utannågra problem.

O1 börjar här närma sig 30 år i drift och därmedökar också behovet av en modernisering. I slutet av2001 stängde man därför av O1 för att inleda detstora projektet Mod, den tredje och sista delen i detmoderniseringsprogram som fastställdes redan imitten av 90-talet. Detta var det mest omfattande

arbete som utförts på OKG sedan byggnationen avO3. I moderniseringen ingick ett nytt säkerhetskon-cept som ytterligare förstärkte de befintliga säker-hetssystemen. Projektet omfattade även installationav ett nytt mjukvarubaserat styr- och reglersystem,en ny turbin och en omfattande ombyggnation avkontrollrummet. Under 2002 förvandlades i och meddetta Sveriges äldsta kommersiella kärnkraftverk tilldet i många avseenden modernaste och en symbo-lisk återinvigning skedde i februari 2003.

Detta var annars ett decennium som gick i säkerhetens tecken. 2001 skedde terrorattentaten iUSA, något som självklart fick påverkan i resten avvärlden. På OKG märktes detta framför allt i form avnya staketgator och hårdare kontroller av allt ochalla som skulle in på området.

2000-talet

Produktionsrekordet för O1 sattes 2004 då 3,5 TWh el producerades.


10

40-årsdagen för O1 närmar sigmed stormsteg, men tro inte attman ligger på latsidan för det. Hös-ten 2010 firas det på O1 eftersomreaktorn då producerat över 100miljarder kWh sedan starten, detvill säga samma mängd el somräcker till fyra miljoner elvärmdasmåhus i ett helt år.

Knappt hade decenniet startat innan det var dagsför tårtkalas på OKG. Den 23 november passeradesnämligen en milstolpe i O1s historia i och med attanläggningen då hade producerat över 100 TWhbrutto (100 000 000 000 kWh) sedan starten. Det ärlika mycket el som det skulle behövas för att hålla 2 500 miljarder 40 W glödlampor tända i en timme.

O1 har upplevt mycket under sina 40 år i drift ochhar på senare år blivit ifrågasatt huruvida den verkli-gen är tillräckligt säker, inte minst mot bakgrund avdet förhållandevis höga antalet snabbstopp. Mentack vare de säkerhetsmoderniseringar som gjortsoch de ständigt återkommande kontroller som utförsvet OKG att O1 lever upp till de krav som ställs.

Trots den höga åldern på O1 betyder detta inteatt det är dags att avveckla reaktorn, tvärtom plane-ras ytterligare satsningar för att anläggningen skafortsätta leverera el till svenska hushåll i många år till.Den tekniska livslängden som är fastslagen för O1ligger dessutom på 60 år vilket innebär att vi kan fådra nytta av elproduktionen från O1 i ytterligare 20 årtill. Vi hurrar för O1 idag och hoppas på återseende2032 när det är dags för pensioneringen!

2010-talet och framåt

En milstolpe i O1s historia passeras i och med att

anläggningen den 23 november 2010 sedan starten

hade producerat över 100 TWh brutto.


ReaktortankReaktortank

BränsleBränsle

BränsleKondensor

Skalventiler

Radialhögtrycksturbin

GeneratorGenerator LågtrycksturbinerLågtrycksturbiner

Kylvattenpump

Kondensatpump

Förvärmare

Förvärmare

MatarvattenpumpHuvudcirkulationspumpar

Ånga

Ånga

Kylvatten från havet

Vatten

Vatten

Avloppsånga

Vatten

Hur produceras elen på O1?

I ett kärnkraftverk används anrikat uran som bränsle. Uranet är placerat i fyra meterlånga bränsleelement som äromgivna av vatten inne i reaktor-tanken. När uranatomer klyvs utvecklas värme. Värmen fårvattnet i reaktortanken att koka.

Det kokande vattnet i reaktortanken blir till ånga somleds via rör vidare till turbinanläggningen. Ångan dri-ver turbinen som står i förbindelse med en generatorsom i sin tur omvandlar rörelsen till elström. Ström-men transformeras upp och leds ut på nätet via 400 kV-ledningar. Ångan leds efter turbinerna ned ien kondensor (kylare). Separata rör med havsvattenfrån Östersjön går genom kondensorn och närångan träffar de kalla rören blir den åter till vatten.Processvattnet renas och förvärms innan det pumpas tillbaka in i reaktortanken.

Klyvningsprocessen kontrolleras med hjälp avstyrstavar som är placerade mellan bränsleelemen-ten. Kärnklyvningen upphör när styrstavarna är in-körda helt och hållet i härden. När styrstavarna ärneddragna i bottenläge går verket med full effekt ochvattnet i reaktortanken kokar. Styrstavarna innehållerborkarbid, ett ämne som absorberar neutroner ochsom därigenom hindrar kärnklyvningen. På baranågra sekunder kan styrstavarna föras in automatiskti bränslehärden med hydraulkraft. De kan ocksåskjutas in med elmotorer.

11


OKG Jubileumbroschyr Layout 1 2012-05-04 12.54 Sida 1 · 2013-02-06 · 3 Oskar 1-invigningen fick...

Documents

Transcript of OKG Jubileumbroschyr Layout 1 2012-05-04 12.54 Sida 1 · 2013-02-06 · 3 Oskar 1-invigningen fick...