faktnin Officiellt organ for Svenska Faktforbundet. Nummer i 1997. Pris 50 kronor.

nneha 3. Ledaren

4. Tema: Den nya distr iktsorganisat ionen

5. Distr ikten & u t b i l d n i n g e n

7. Distr ikten - m o t o r n i j a m s t a l l d h e t s a r b e t e t

8. Det nya Sodra d i s t r i k t e t

10. Rapport fran Medelpad

11. Belas Gl imtar.

12. Notiser

14. Fran hoger t i l l vanster & Jubilarer

15. Resultat & Kalender.

R E D A K T O R : M A T S I N G E R D A L . R E D A K T I O N ; I N C R I D E I R I T Z , M A T S I N C E R D A L , I L I N C A R A M N I C , PIERRE T H U L L B E R G , L O T T A T H U N B E R G . C R A F 1 5 K FO R M G I V N I N G ; L O T T A T H U N B E R C . I L L U S T R A T I O N E R: M A RIA N 0 R D B E R C .

A N 5 V A R I C U T C I V A R E ; AKE S A G R E N , T R Y C K: A.T.T . G R A F I S K A . I S S N 0 2 8 3 - 6 4 5 9 . M A T E R I A L S K I C K A S T I L L : F A K T N I N G , C/O R O N N E R D A L A N N O N S B Y R A , S T U R E C A T A N 4 6 , 1 1 4 B 6 S T O C K H O L M , T E L E F O N 0 8 - 6 6 0 9 0 5 0 .

FAX 0 8 - 5 6 0 9 0 5 3 , E - P O S T M A T S @ FENCING.SE. F A K T N I N C O N L I N E : W W W . F E N C I N G . S E . R E D A K T I O N E N A N S V A R A R EJ FOR I N S A N T , EJ B E S T A L L T MATERIAL . F O R B U N D E T S A D R E S S : S V E N S K A F A K T F O R B U N D E T ,

I D R O T T E N S H U 5 , 1 2 3 8 7 FA R S T A . T E L E F O N 0 8 - 6 0 5 6 5 4 5 , O P P E T T I D E R : M A N - F R E 9 ,3 0 - 1 2 , 0 0 , 1 3 . 0 0 - 1 4 , 3 0 . P O S T C I R O : 5 2 8 8 6 - 9 , V A X A N D E S T O D F O R S V E N S K F A K T S P O R T : V I B E H O V E R R E S U R S E R F O R A T T N A VARA

M A L , U T V E C K L A OCH H A V D A S V E N S K F A K T S P O R T BADE N A T I O N E L I T O C H I N T E R N A T I O N E L L T , D E T A R DARFOR M Y C K E T C L A D J A N D E A T T V I N U FAR E T T V A X A N D E S T O D F R A N F O R E T A C O C H 0 RC A N 1 S A T I O N E R, V I H A R

A L L A N L E D N I N G A T T V I S A VAR U P P S K A T T N I N G FOR D E T T A . D E HAR F O R E T A C E N G E R O S S S I T T S T O D : A B B T R A C T I O N . A R M E N , C E L S I U S . E S A B S V E R I C E A B . R A I L C O M B I . S T A T E N S J A R N V A G A R .

S W E D E R A I L A B . S W E F E R R Y A B . T E T R A - P A K I N T E R N A T I O N A L A B O C H A N G P A N N E F O R E N I N C E N , F R A M S I D A ; I L L U S T R A T I O N A V M A R I A N O R D B E R G .

2

Internationella O l y m p i s k a K o m m i t t e n s granskningsrapport o m

de elva kandidatstaderna for O S 2004 har offentliggjorts. K o m -

mentarer finns i vara dagstidningar. Plus och minus for de o l i k a

staderna k a n studeras. N o g forefaller det fullt mojiigt, eller till

o c h m e d s a n n o l i k t , att S t o c k h o l m s k a k o m m a med b l a n d de

finalister s o m l O K valjer den 7 mars.

En faktor som vager tungt ti l l Stockholms nackdei ar svagt

lokalt stod fran befolkningen. 1 rapporten redovisas endast 32

procent som odelat positiva.

Visst ar det fullt begripligt att manga tvekar nar kostnaderna

ligger pa 10-12 miljarder och de direkta intakterna pa ungefar

samma niva. M o t bakgrund av samhallets, och i manga fall egna,

ekonomiska problem, kan det forefalla att vara en riskabel affar.

Vi maste dock beakta i kalkylen de viktiga samhallsekonomiska

effektcrna. Under perioden fram ti l l 2004 skuUe ett mycket stort

antal nya jobb ti l lkomma, liksom en stor omsattningsokning,

vilket ger stora skatteintakter. OS ger ocksa langsiktiga effekter

for handel och turism.

Vi skall inte friimst se ti l l nackdelar och risker utan ti l l mojlig-

heter och positiva effekter. Sverige och Stockholm har givit sig in

i konkurrensen. Fran samhallets utgangspunkt bor loppet full-

foljas i den bestamda avsikten att vinna.

Inom Jdrottsrorelsen maste vi naturligtvis ocksa bedoma OS

effekter pa svensk idrott. Erfarenheterna fran tidigare olympiska

spel visar att vardskapet betyder mycket for en nations elitidrott.

Det valkanda faktum att elit och bredd ar beroende av varandra,

skulle ocksa medfora ett okat breddintresse for idrotten.

Tjivlingsmojligheter och anlaggningar i Stockholmsomradet

skulle fa manga forbattringar. Fran saval samhallets som idrottens

utgangspunkt maste det anses som en stor fordel om Stockholm

finge fortroendet att arrangera spelen 2004.

For svensk fjikcning skulle det innebara ett mycket tydligt mal

sex ar framat i tiden. Det behovs da en rejal diskussion om stra-

tegin i svensk faktning for den perioden sa att dragkraften fullt

ut kan utnyttjas. Det ar naturligtvis ocksa angelaget att strategin

tar sikte pa hela landet och inte enbart Stockholmsomradet.

For ovrigt behovs en sadan strategisk diskussion jiven om OS

inte skulle hamna i Stockholm.

For egen del ar jag nu i fard med att satta mig in i Faktfor-

bundets forhallanden i vid mening. Den viktigaste delen i derta

syfte ar att besoka klubbarna och komma ti l l tals med iedare,

tranare och faktare. Det ar N i alia som har de viktigaste syn-

punkterna och fragorna. M i t t mal ar att inom nagot ar besoka

alia klubbar och aven den nya distriktsorganisationen. Hor av Er

med nagra forslag till lampliga tidpunkter, samordna garna med

grannklubbarna. Ake Sagren, Forbundsordforande.

3

21 b ir

» E n kval l i t u n n e l b a n a n « med N o i c e . O n i den l a ten spelas

nagongang pa r a d i o bef inner jag mig plotsligt i en a n n a n t i d , pa

en annan plats. Jag ar 12 ar, i o m k l a d n i n g s r u m m e t pa mitt for­

sta traningslager i H a l l e v i k . >>En k v a l l i tunnelbanan« repeteras

o m och o m igen pa A r a m i s f a k t a r n a s bergsprangare och jag har

b a r a akt tunnelbana en gang i mitt liv. H e l a tiden oroar jag mig

for att saga eller gora nagot fel.

Jag k o m hem t i l l M a l m o f ran veckan i H a l l e v i k som en lite

s t o r r e , l i t e v u x n a r e m a n n i s k a . F o r m i g hade det v a r i t m a n g a

nyheter. Sova i sovsack i en sovsal , mer eller m i n d r e ro l iga

» s k a m t « som act smeta t a n d k r a m pa magen pa den som sov eller

att badda sack, a t t for forsta gangen trana sa h a r t att jag inte

k u n d e ga i t r a p p o r pa g r u n d av t r a n i n g s v a r k , m i n i g o l f , s t r o m -

m i n g m e d farskpotat i s o c h s tuvad spenat, sp i rande romanser

mel lan f l i ckor och po jkar . Slutdisco, » K n o c k o n W o o d « med A m i

Stewart o c h jag vagar abso lut inte dansa. G u l l i Svensson s o m

agnar c i m m a r at a t t forsoka Ijira m i g d y k a pa h u v u d e t nar h o n

ser a t t jag a l l t i d h o p p a r i vat tnet med fotterna forst .

Pa lagret I j irde jag kanna faktarna fran andra k l u b b a r som jag

t id igare bara sett pa tav l ingar och da m e d s k r a c k b l a n d a d v o r d -

n a d . Flera skul le sedan b l i m y c k e t sk ick l iga o c h f ramgangsr ika

j u n i o r e r o c h seniorer s o m M a t s A h l g r e n , G u n i l i a D a h l s t r o m ,

R i c k a r d Larsson , Peter A b r a h a m s s o n och O l a S jo l in .

Jag var ingen ledarn^p, ingen r o l i g k i l l e som k u n d e skamca och

hade latt a t t fa kompisar . Jag var inte heller speciellt dukc ig pa att

fakta . A n d a kande j ag a t t det fanns plats f o r m i g o c h en gemen-

skap d i t jag var v a l k o m m e n . N u , langt efterat, tanker jag pa liiger-

ledarna G u l l i och M a k e Svensson, U l f L i n d h o l m och M a x N y s t r o m

med djup tacksamhet . Som skick l iga ungdomsledare visste de a t t

skapa ratt b l a n d n i n g av f r ihe t , ansvar o c h k o n t r o l l sa a t t ingen i

g r u p p e n for i l i a . K a n s k e var det B lek inge i d r o t t s f o r b u n d s lager i

H a l l e v i k s o m f ick m i g a t t for tsat ta fakta?

Sedan dess har jag agnat m y c k e t t i d at f a k t n i n g och manga

veckor at traningslager, instruktorskurser , d o n i a r k u r s e r och ledar-

kurser. Men for t farande k o m m e r jag ihag veckan i H a l l e v i k och

laten » E n k v a l l i t u n n e l b a n a n . Som s t o c k h o l m a r e sedan t i o ar

har jag d o c k fatt s torre erfarenhet av t u n n e l b a n e a k n i n g .

D e n nya d i s t r i k t s o r g a n i s a t i o n e n h a n d l a r i n t e o m p r o t o k o l l ,

m a n d a t f o r d e l n i n g o c h k o n s t i t u e r a n d e a r s m o t e n . I n g e n t i n g b l i r

egentl igen a n n o r l u n d a bara for a t t v i tar vara 2 1 d i s t r i k t och gor

o m d e m t i l l fern. D e t b l i r lattare a t t samarbeta och saraordna, det

j i r a l l t . V a d det h a n d l a r o m ar att f a k t n i n g ar en vasendig i d r o t t .

V i ar stolta over det vi kan erb juda de som cngagerar sig i n o m

f a k t n i n g e n , som a k t i v a eller a n h o r i g a . V i v i l l a t t f ak t spor ten ska

leva och heist vaxa i Sverige. D e s o m engagerar sig i o c h g o r

nagot v i k t i g t f o r b a r n - o c h u n g d o m s v e r k s a m h e t , u t b i l d n i n g av

ledare, i n s t r u k t o r e r o c h d o m a r e och skapandet av nya faktsalar

ska k u n n a kanna stod fran ovriga fjikt-Sverige och tillfredsstallelse

over vad de as tadkommer .

I de nya d i s t r i k t e n maste m a n satta sig ned och fundera over

vad m a n v i l l gora och vem som ska gora det. H u r ska m a n astad-

k o m m a en sadan a r b e t s m i l j o a t t det verk l igen b l i r fler u n g d o m s -

lager som det i H a l l e v i k for de unga faktarna i hela landet . H u r

far m a n de m e d kunskaper o c h f o r m a g a a t t stalla u p p for f r a m -

tidens f a k t n i n g i existerande o c h nyskapade foreningar? H u r far

m a n svensk f j ik tn ings o l ika tvistande verksamheter att respektera

och h j j i lpa varandra : e l i t och bredd ; u n g d o m s f a k t n i n g och senior-

f j i k t n i n g ; f loret t , varja och sabel; S t o c k h o l m och landsorten?

I m y c k e t ar det en fraga o m ledarskap. D e som v i l l engagera

sig maste fangas u p p , tas o m h a n d o c h ges uppgi f ter u t i f r a n sin

f o r m a g a . F o r t r o e n d e v a l d a ska vaga fatta beslut o c h stalla krav .

Lyckas m a n i n o m de nya d i s t r i k t e n locka t i l l sig f u n k t i o n i i r e r som

ar intresserade av f a k t n i n g o c h ge dessa uppg i f te r som de k l a r a r

av k a n m y c k e t g o t t k o m m a u r d e n nya d i s t r i k t s o r g a n i s a t i o n e n .

S A M O R D N I N G D A

D O M E L I T

4

aKta: Den nya distriktsorganisationen trader i kraft den

forsta januari 1998. Idag firms det 21 distrikt inom

Svenska Faktforbundet. Efter distriktsreformen

ska antalet distrikt ha reducerats ti l l fern.

Aniedningen ti l l reformen ar att man har markt

att manga distrikt ar alltfor sma. Det finns inte

tillrackligt underlag av aktiva och ledare for att

ordna ti l l exempel kurser eller traningslager.

Varje distrikt leds av ett sa kallat specialidrotts-

distriktsforbund (SDF) , dar alia klubbar i distriktet

ar representerade.

D E N Y A D I S T R I K T E N

• Region Norr (Jamtland-Harjedalen, Norrbotten,

Vasterbotten och Vasternorrland)

• Region Mel lan (Dalarna,Gastrikland,S6rmland,

Uppland,Varmland,Va5tmanland, Orebro Ian

och Ostergotland)

• Region Ost (Stockholm och Gotland)

• Region Vast (Bohus-Dal, Goteborg och Halland)

• Region Syd (Blekinge, Skane och Smaland)

U P P C I F T E R F O R D I S T R I K T E N

Pa verksamhetskonferensen 1996 klargjordes

de viktigaste uppgifterna for de nya SDF:en:

• Faktning for barn och ungdomar

• Grundlaggande utbildning av instruktorer,

ledare och domare

• Framja rekrytering och grundandet av

nya faktklubbar

• Framja jamstalldhetsarbetet

• Ordna distriktsmasterskap och andra

officiella tavlingar

• Underlatta samarbetet mellan foreningarna

i distriktet, til l exempel genom gemensamt

agande av tavlingsmateriel

• Utse ombud ti l l Svenska Faktfbrbundets

stamma

• Handlagga disciplinarenden

Distrikten & utbildningen

3 Ett av de viktigaste motiven till den reformerade distriktsorganisa-

« tionen inom Svenska Eaktforbundet ar att starka utbildningsverk-

I samheten. Michael Erenius, ordforande i Utbildningsutskottet och

I ledamot av SvFF:s styrelse, ger har sin vision av hur utbildningen bor

organiseras i framtiden.

Vid flera forbundsmoten har det med riitta papekats hur stort

behovet ar av att vi utbildar fler fjiktinstruktorer, ledare och domare.

Svensk faktning kan aldrig expandera om vi inte har ett overskott av

valutbildade tranare som kan starta nya foreningar eller ta hand om

nya medlemmar i f5reningarna.

I N S T R U K T O R E R , L E D A R E O C H D O M A R E

I manga svenska faktforeningar bygger verksamheten pa en persons

engagemang, oftast da tranaren. Speciellt for dessa foreningar ar det

viktigt att vi far igang utbildning av nya tranare sa att klubben kan

overleva iiven om den ursprungliga eldsjalen f5rsvinner.

Vi maste aven satsa pa ledarutbildning inom faktningen, som ett

komplement ti l l instruktorsutbildningen. Idag racker det inte med att

vara en duktig instruktor och pedagog, man maste ocksa vara en skick-

lig ledare och detta kan man forbattra genom specifik ledarutbildning.

Alia som varit ute och tavlat pa svenska tavlingar vet hur daligt

det ar med kvalificerade domare pa tavlingarna. For att i framtiden

kunna forbattra svensk tavlingsfaktning ar det viktigt att genom

utbildning kunna sakra tillgangen pa kompetenta domare.

N A R I N T E F R A M

Idag kan vi konstatera att utbildningen ute i landet fungerar bra i

vissa distrikt och pa enskilda klubbar I. flera distrikt sker det knap-

past nagon utbildning alls, oftast beroende pa att det inte finns

nagon som kan halla i den. Utbildningen vid vart Faktgymnasium

fungerar bra, men det finns vissa problem med rekryteringen.

Svenska Faktfbrbundets Utbildningsutskott har manga ganger svar-

igheter att genomfora den utbildning pa hogre niva som det ar vart

uppdrag att gora. Det finns belt enkelt inte tillrackligt manga som

har den grundutbildning som kravs for de centrala kurserna. En

bidragande orsak till svirigheterna ar att vi oftast har bristfallig

information om vad som sker i utbildningshanseende ute i distrik­

ten. Detta leder t i l l svarigheter nar det galler att planera och rikta

utbildningen efter behov och onskemal.

Idag kan vi oftast bara allmant rikta erbjudanden om utbildning-

ar til l klubbar och distrikt, vilket manga ganger leder til l att infor-

mationen inte nar fram t i l l dem det beror.

M E R F O R P E N G A R N A

Den utbildning som anda genomfors brukar fungera mycket bra. I

framtiden maste vi emellertid kunna genomfora mycket mer. Den

5

nya discriktsindelningen kan losa manga av de ovan namnda pro-blemen och utgora den fasta grund vi behover for att na vara gemensamma mal vad galler utbildning. Stordistrikten kommer att utgora ett lagom stort upptagningsomrade for de regionala utbildningarna. Pa sa satt blir det iattare att genomfora utbi ld-ningar, eftersom risken med for fa anmjilda minskar

De nya distrikten kommer att kunna gora stoca samordnings-vinster genom att de kan anvanda sina utbildningsbidrag pa ett mer rationellt satt, det vill saga mer utbildning for pengarna.

I varje distriktstyrelse ska det finnas en utbildningsansvarig. Denne ansvarar for att det planeras och genomfors en regelbun-den utbildning av instruktorer, ledare och domare pa de grund-Ijiggande stegen. Han rapporterar ocksa om utbildningsverk-samheten till Svenska Faktforbundets Utbildningsutskott sa att detta kan planera och genomfora den hogre utbildningen. Den

utbildningsansvarige bor ocksa hjalpa till att rekrytera elever till Faktgymnasiet, sa att denna resurs utnyttjas maximalt.

ETT NYTT UTBI LDN I NCS KLIMAT

Langsiktigt bor man ute i distrikten verka for ett nytt utbild-ningsklimat. Malet bor vara att det bland de aktiva anses som ett naturligt led i idrottandet att ga en instruktorsutbildning eller en domarkurs, precis som man gor i andra idrotten

Det ar darfor viktigt att de utbildningsansvariga i de nya dis­trikten redan fran borjan njira samarbetar med Utbildningsut-skottet och med varandra. Da far vi ett fungerande informations-flode som underlattar genomforandet av regionala och centrala utbildningar, dar vi gemensamt fangar upp de som ar intresserade av att bli instruktorer, ledare eller domare. For att snabbt fa igang nya samarbetsformer kommer vi att bjuda de utbildningsansva­riga till ett arbetsmote sa snart den nya distriktsorganisationen gatt igenom. Tillsammans kan vi da liigga upp planer for den fram-tida utbildningen, vad galler innehall, krav och ansvarsfordel-ning mellan distrikt och Utbildningsutskottet. Det kan inte nog understrykas hur vitalt det ar for svensk faktning att utbildningen snabbt kommer igang i alia distrikt. Da kan vi snabbt fa fram en kader av regionala ledare, som Utbildningsutskottet centralt kan erbjuda hogre utbildningar. Darmed kan vi borja forse f j ikt-Sverige med nyutbildade och kvalificerade instruktorer, ledare och domare. Den nya distriktindelningen kan med god vilja och mycket arbete innebara en enorm forstj irkning av fakt-Sverige.

Rekfylering och utbildning av instruktorer iir en uiktig uppgift for distrikten. i^egendariske fUktindstaren

Francesco Gargano ger lektion pa Malmd Paktklubh med sin eleu och efterfoljare Oruar jonsson som askadare.

Distrikten - motorn • • • amsta anetsarDete

B o d i l B e r g m a n , suppleant i Svenska Faktforbundets styrclse,

har tidigare varit ordforande i Svenska Faktforbundets dam-

grupp. I hennes vision av jamstalldhetsarbete inom svensk fakt-

ning ar det pa distriktsniva som det finns mojligheter att hjiva

dc senaste arens negativa utveckling pa damsidan.

Faktning ar sedan gammalt en manlig militar idrott som tidigt

aven fick kvinnliga aktiva. tdag ar var fjjirde faktare kvinna, en

andel som har minskat pa senare ar.

Eftersom vi maste bli fler faktare over huvud taget ar det natur-

ligt att forsoka med sarskiida atgarder for att oka antalet kvinnliga

faktare. V i maste bli fler tranare i Sverige, inte mmst kvinnliga tra­

nare. Nar det galler en okad andel kvinnor i beslutande organ ar

det, forutom en ren jamlikhetsfraga, ett mal som Riksidrottsfor-

bundet satt upp for specialforbunden.

Det forsta handlingsprogrammet for svensk damfaktning an-

togs vid Svenska Faktforbundets arsmote 1991. Det tog upp olika

atgarder for att oka antalet kvinnliga aktiva, tranare och ledare

samt oka den kvinnliga representationen i sryrelser pa klubb-,

distrikts- och forbundsniva. Den damgrupp som tillsattes (med

undertecknad som ansvarig) genomforde olika aktiviteter for att

na dessa mal, framst under 1992-1994.

Sedan 1:994 har det inte funnits nagon

fungerande damgrupp.

H u r gick det da? Tyvarr har

vi nog inte kommit sa myck-

et njirmare malen. Andelen

kvinnliga faktare har ti l l och

med sjunkit nagot, medan det

ser battre ut nar det galler anta­

let kvinnliga tranare. M e n de

aktiviteter som damgruppen

genomforde har inte

paverkat dagens situation

i nagon storre utstrackning.

Ett ska! t i l l detta ar att en

sadan satsning behover Ijingre

tid pa sig for att ge resultat.

Ett annat skal ar att de aktiviteter vi

forsokte genomfora inte var de som

efterfragades. Det blev tydligt eftersom vi

fick stalla in manga aktiviteter redan under de

forsta aren pa grund av bristande intresse fran aktiva, tranare

och ledare ute i landet.

Jag ar overtygad om att vi maste gora nagot for att inte andelen

kvinnliga faktare ska bli annu mindre. Men jag tror inte liingre att

det ar bast att genomfora aktiviteter pa nationeil niva. Jag tror

istallet att man ska ordna aktiviteter for de som finns i narheten.

Samtidigt maste det finnas ett utbud av tjejer som kan delta. Jag

ser darfor de nya distriktsforbunden som snart kommer att finnas

som utmarkta forum for att genomfora sarskiida tjejsatsningar.

Sa har tycker jag att det ska vara:

Pa nationeil niva, i Svenska Faktforbundets styrelse ska man

satta upp allmanna mal, tidsramar och riktlinjer for hur man

tanker sig att arbetet ska ske samt folja upp hur dessa mal foljs.

Pa distriktsniva ska dessa mal och riktlinjer forjidlas till kon-

kreta aktiviteter. Jag tror att detta lattast sker genom att varje

distriktsforbund utser en person som ar ansvarig for att locka fler

tjejer att borja fakta, fler tjejer att bli tranare och fler tjejer att

delta i arbetet i klubbens och distriktets styrelser. Distriktsfor­

bunden ska sjalva bestamma vilka aktiviteter som ska genomforas

for att na malen.

A l l t behover inte ske pa distriktsniva. Precis som jag har upp-

tackt att en del aktiviteter sker battre pa regional an pa nationeil

niva, tror jag att vissa aktiviteter skots battre av klubbarna sjal­

va an pa distriktsniva. Men det behovs nagon som kan stotta

klubbarna i deras arbete och som kan sprida goda ideer om hur

man arbetar med dessa fragor.

En sammanhallande faktor pa distriktsniva

ska ansvara for att arbetet genom-

fors och att malen uppnas. En

kontaktperson pa nationeil niva

kan fungera som ett stod for

klubbar och distriktsforbund.

Den nationella kontaktpersonen

ska ocksa bevaka att fragan inte

»gl6ms bort« utan lyfts fram

aven i forbundets ovriga

verksamhet samt se till att

aven de klubbar som inte

automatiskt ansluter sig t i l l

olika aktiviteter da och da

funderar over tjejernas situ­

ation i den egna klubben.

Varje ar ska distriktsfor­

bunden redovisa sin verksamhet

till Svenska Faktforbundets st)'relse

som pa sa satt far mojlighet att folja upp hur val

verksamheten svarar mot de overgripande malen.

Jag tror att det har ar basta sattet att jobba vidare med fragan

hur vi ska fa fler tjejer att borja fjikta, fler kvinnliga tranare och

ett okat antal kvinnor i beslutande organ.

Vad tror du.'

7

Det nya Sodra distrikte

Det blivande Sodra distriktet inom Svenska Faktforbundet bestar

av Blekinge, Skane och Smaland. M a n har redan k o m m i t en bit

pa viigen i planerna for det nya stordistriktet. Bjorn T h u l i n och

Perake Wiberg fran Ljungby Faktklubb berattar i denna artikel

o m sina forhoppningar pa det regionala samarbetet.

Distriktsreformen kommer att framja faktningen i sodra Sverige

genom mer regional breddverksamhet. Forhoppningsvis ger re-

formen ett effektivare och storre forbund, genom att de fortroen-

devalda funktionarerna far ett storre antal faktare att jobba med.

Forutsattningarna for att reformen ska lyckas ar goda i Syd-

sverige. Vi har redan tidigare haft ett mycket gott praktiskt sam-

arbete mellan Skanes, Smalands och Blekinge Faktforbund. Under

manga ar har ocksa Smalands FF och Blekinge FF haft gemen-

samma distriktsmasterskap.

FUNGERANDE ARBETSDELNING

Det forsta som bor goras i det nya distriktet att formulera en mal

samt en aktionsplan for att na dessa mal. For att arbetet med malen

ska bli trovardiga och forankrade maste alia krafter samarbeta.

Ett bra satt att astadkomma samarbete ar genom erfarenhetsut-

byte med "brainstorming* vid ledar- och tranartraffar.

Att flnna en fungerande arbetsfordelning inom distriktet ar en

Lippgift som ocksa maste losas. Det ar viktigt att vi hjalps at med

var sin bit for att den sa viktiga ideella basverksamheten ska fun-

gera med kvarstaende kvalite.

En a n n a n svar bit ar den ekonomiska. Vi maste bedriva en

ocganiserad bidragsjakt pa nya inkomstkalloi: och kolla med SISU

och respektive DF inom nya regionen vilka bidrag som finns och

o m olika cirklar, t>'p styrelsemotescirkel, kurser m m .

DM - EN REGIONAL FAKTFEST

Distriktsmjisterskapen ska vara lokala och de nya unga fjiktarna

ska dijr kunna vinna sina forsta framgangar utanfor klubben.

Arsmotets tidpunkt blir ganska naturlig i samband med D M nar

hela regionen samlas. Aven andra aktiviteter inom till exempel

utbildnings- och ungdomsverksamhet kan forlaggas i samband

med DM. Nya DM ska vara en stor regional fakt-fest.

ARBETET I DET NYA DISTRIKTET

Foljande ansvariga, effektiva och arbetsvilliga distriktsledare bor

finnas:

• Utbildningsansvarig som standigt ar »pa bettet« och ser till att

utbildningen inom klubbarna och regionen bedrivs regelbundet

och pa lekfullt allvar. Vi i Sydsverige har tur att vi redan har bor-

jan ti l l ett regionalt utbildningscentra i Karlskrona, vilket gor det

lattare att fa igang en bra grundkursverksamhet.

• Ungdomsansvarig bor jobba h a r t for bredden ihop med utbild-

ningsansvarige och se ti l l att regionen grundutbildar sina ung-

domsledare. Regelbundna traningslager for ungdomar pa tav-

lingsfria helger eller lov i samband med utbildning av instrukto-

rer och domare pa Steg i och 2 ar en vag.

• Damansvarig som haller kol l pa att tjejerna far rjitt stod och

utbildning. Detta ar en svar uppgift men mycket viktig. En per­

son med drastiska-tokiga ideer passar in hjir, nu njir damidrotcen

sviktar pa manga hall inom svensk idrottsrorelse.

- Styrelsen ska halla koll pa att de valda funktionarerna utfor

sitt jobb ti l l belatenhet. Gamla kvalifikationer far ej galla nar st)'-

relsen ska utses. En annan viktig uppgift for styrelsen jir an arbeta

for att starta nya klubbar inom regionen.

VERKSAMHETSIDE

Vi hoppas att den nya distriktsorganisationen blir en start pa

hogre krav pa kvalite i arbetet och en battre samordning mellan

distrikt och forbund. I borjan kommer vi i distrikten att behova

en del stod fran SvFF. Forbundsstyrelsen bor lagga fast en platt-

form som bland annat bor innehalla nya normalstadgar for dis-

triktsforbunden samt rikdinjer for hur den ekonomiska samman-

slagningen av de gamla distrikten ska ga t i l l .

Svenska Faktforbundet maste ta fram ett forslag till verksam-

hetside for de nya distriktsforbunden. Detta forslag bor remiss-

behandlas sa att det blir val forankrat innan det behandlas pa

verksamhetskonferensen. Ett av dagens stora problem ar att de

nuvarande distriktsforbunden inte riktigt vet vad deras uppgift

ar i fjiktningens organisation. Problemet kan losas genom att

man tar fram mal samt aktionsplan, i vilka krav stalls pa den

totala organisationen med utgangspunkt i verksamhetsiden.

Att det vid inkorningen av det nya forbundet kommer att upp-

sta motsJittningar ar tamligen klart men dessa kommer, med drif-

tiga ledare, snart att forsvinna. Ta nu tillfjillet att blasa bort

gamla orosmoln som seglat over forbunden och ga in med nya

friska tankar in i fakt-Sveriges framtid. Vart ar vi pa vag ? M o t

framtiden! Bjom Thulin, Perake Wiberg

I N M E D N Y A F R I S K A T A N K A R I F A K T S V E R I G E ,

B J O R N !

J A V I S S T , M O T F R A M T I D E N ,

P E R A K E !

8

Tio anledningar till att

skaffa Internet just nu:

• Lar kanna faktare over hela varlden.

• K o l l a in k o m m a n d e faktevenemang.

• Las faktnyheter.

• Delta i diskussionsgrupper o m faktning .

• A n m a l d ig t i l l fakttavlingar.

• K o p och salj f a k t u t r u s t n i n g .

• Rapportera resultat.

• Chatta med faktare.

• Besok intressanta faktk lubbar .

• Specialpriset for faktare: 495 kr/ar.

U N D R A R D U O V E R N A G O T E L L E R B E H O V E R K O P A

E T T M O D E M . ' R I N G K U N D T J A N S T : 0 8 - 5 8 7 587 l O .

M e r Internet for pengarna.

r

Jag vill teckna Internet-abonnemang till fdktarpris!

S o m m e d l e m i S v e n s k a F a k t f b r b u n d e t f a r j a g

f o r 4 9 5 : - / a r f o l j a n d e :

• s t a r r p a k e t i n k l . p r o g r a m v a r a

• f u l l s t a n d i g i n t e r n e t a c c e s s

• en f u l l m a r a d I n t e r n e t - t i d n i n g v a r j e m a n a d

• f r i s u p p o r t v i a t e i e f o n , f a x e l l e r e-posr

• g e n e r o s t u r r y m m e f o r egna w e b - s i d o r .

O W i n 9 5 • W i n 3 . x • M a c • A m i g a

J a g v i l l ha p r o g r a m v a r a n pa: • C D • d i s k e t t

O n s k a t a n v a n d a r n a m n ( m a x 8 t e c k e n )

. M I T T D A T O R S Y S T E M : Frankeras cj.

Aigonci

beialar ponoi

I f o r s t a h a n d

I a n d r a h a n d

I r r e d j e h a n d :

A L G O N E T

A d r e s s

N a m n

Svarspost

Kundnr . i 6 o 317 300

110 0 1 Stockholm

P o s t n r O r t FAKTNING I 9 7

T e l e f o n F a x

DP.S E N D A K O S T N A D S O M T I l . L K O M M E R A R L A G S T A M O J L I G A L O K A L S A M T A L S T A X A .

0 Arne Jansson, valmeriterad fiiktare fran DIF i Stockholm, trodde 1 att bans faktkarriar var over nar han fick arbete i Sundsvall. Sa z var det emellertid inte. I Timra, tva mi l fran Sundsvall finns nam-6 ligen sedan 1995 T imra AlF:s faktsektion. Och dar hander det ^ saker. Arne berattar i sitt reportage om hur livet kan vara i en

2 nystartad klubb. Nar Goran »Lappen« Flodscrom fick reda pa act jag skulle flyCta

norrut, tipsade han mig om den nystartade faktklubben i Timra. Nagra veckor efcer att jag instaiierat mig i Sundsvall tog jag kon-takt med tranaren Helgi Sillaste. H o n blev entusiastisk eftersom de behovde hjaip i klubben. Dessutom beriittade hon att olympia fjiktaren Dicki Sorensen faktade i klubben och att han nog skulle uppskatta en bra assautpartner.

T V - R E P O R T A G E

Veckan efter begav jag mig ti l l Timra. Nar jag lyckats hitta fram till faktlokalen mottes jag av etc TV-team. Timra lokal-TV skulle precis gora act reportage om kommunens nystartade faktklubb. Inne i fjiktsalen var det full fart mcd bade assautfaktning och lek-tionsgivning. Eftersom Helgi gav lektion behovdes nagon som kunde forklara vad som hande. M i t t forsta besok i Timra borjade darfor med ett inhopp som »expertkommentator« i T V .

Sedan dess har det blivit en del faktning ocksa. Vi ar tre seniorer: D ick i , Gardar Nordlander och jag sjjilv. Klubben har vidare en livaktig knattegrupp med ett femtontal nyborjare och en mindre grupp i aldern 1.4-tj an Gladjande nog rader en jamn fordelning mellan tjejer och killar i foreningen.

Rekryteringen har klarats genom att Helgi gatt uc i skolorna och informerat.

S O V J E T I S K O C H E S T N I S K M A S T A R E

Traningen skots av Helgi, som ar klubbens fasta punkt. Helgi ger lektioner och leder traningen. Dicki och jag hjalper ti l l sa gott vi kan. Nagra av de aldre juniorerna har ocksa borjat ge lektioner till knattarna.

Helgi kommer fran Estland och ar utbildad gymnastiklarare och fjiktinstruktor. Som florettfakterska var hon mycket fram-gangsrik. H o n har bland annat varit estnisk mastarinna och sov-jetisk juniormastarinna. Helgi ar en mycket skicklig fjiktlarare som ger sina elever en klassik skolning som grund att bygga vidare pa. Faktarna i TAIF gor snabba framsteg.

B R I S T PA M A T E R I A L

Foreningen haller ti l l i en kailarlokal pa 130 kvadratmeter, dar det tidigare tranats brottning. Ena langsidan bestar av en enda stor spegelvagg och langs ena kortsidan ar stotdynor uppsatta. An sa lange finns det bara en elektrisk pist men en till ska sattas upp under varen. Tio personer kan fjikca samtidigt. Klubbens med-lemmar har lagt ned ett stort arbete pa att mala, gora snyggt och snickra. Bland annat har man byggt ett forradsutn'mme for fakt-materielen.

Brist pa materiel var ett stort problem nar klubben startades. Faktgrejor jir dyra och svara att fa tag i . Dicki Sorensens initiativ-formaga och kontaktnat spelade en avgorande roll for att skaffa klubben resurser att komma igang. Genom ett idogt arbete och trovardiga planer lyckades man t i l l slut fa ihop en bra grundplat. 3 0 . 0 0 0 kroner fran Timra kommun och ett par tusen fran for-bundet har gjort att klubben numera har material att lana ut ti l l nyborjarna.

S E U P P F A K T - S V E R I G E !

Ett v iktig uppgift ar att starka faktningen bland de aldre ungdo-marna och kanske komma igang med lice varjtraning. I framti-den hoppas foreningen ocksa pa att kunna starka faktsporten i hela omradet och na ut ti l l flera. Sundsvall/Harnosand med M i t t -hogskolan har en stor potential for rekrytering av faktare.

Framtiden ser ljus ut. Om man bara har talamod sa kommer framgangarna som bekant. Juniorerna var i hostas med pa oppna D M i Ostersund, deras forsta tjivling. Detta gav mersmak och nu tranas det hart med sikte pa nasta tavling.

10

A R M ^ H Betald utbi ldning pa hog-skola som leder t i l l ett om-vaxlande yrke. Later det in -tressant? Da kanske arme-officer ar ett yrke for dig. Utbildningen finns pa ett flertal platser i landet. Den ar upplagd sa att teori var-vas med praktik. Utbi ld­ningen borjar med att du gor varnplikten.

Armeojficer Ledare • Ldrare • Fackman

Forsvarsmakten Armens Yrkesinformation

107 85 STOCKHOLM

Svenska Faktforbundets officiella websajt, Faktning Online, finns numera pa:

h t t p : / / w w w . f e n c i n g . se Dar hittar du nyheter, resuitat, faktklubbar, SvFF:s butik, marknaden (kop & salj faktutrustning), The fencing chat, gastboken, arkivet (med artiklar fran tidningen Faktning) och mycket men Vaikommen pa hembesok!

V I L L D U H A R A D I N N A N

D U K O P E R F A K T M A T E R I A L ?

R I N G B E L A R E R R I C H . T E L E F O N

08-664 75 97, 08-664 14 64.

Belas Glimtar

Vanky ar bra och svensk varjfaktning ar pa frammarsch. Hostens tjivlingar bar visat att OS var en beklaglig tillstallning. Ingen riktig kamp utan bara nagra timmars uppvisningsfaktning dar nagon maste vinna.. . Beklagligt ar order!

Vid en betraktelse av vad som hande under OS, sa skakar man bara pa huvudet. Att den svenska OS-truppens ledare blev dodforklarad av datorerna - ja, ni laste ratt - och var tvungen att bevisa att denne levde i alira hogsta valmaga ar bara typiskt.

Att klingornas tillverkningsar kontrolleras jir rent horribelt och fullstandigt obegripligt. Finns det ingen ledare i varlden som kan hoja sin rost? Det ar ju oxideringen av staler som forstor klingan, inte tiden.

Egentligen vill man ju inte klaga men om FIE inte reagerar sa maste man hoja rosten. Faktningens framtid ar juniorerna, samtidigt som FIE pasttir att fjikt-sporten ar global. Alia de tretiofyra juniorvarldscuperna gar i Europa och det finns verkligen aniedning att fraga sig om detta ar vettigt.

FIE planerar att lagga ett junior-VM i Bogota. Staden ligger mycket hogt over havet och en riktig acklimatisering kraver flera veckors vistelse i staden. Ar detta verkligen vettigt? Gar det att sa vardslost planera framtidens - juniorernas - tavlingar? Tanker FIE over huvud taget?

Jag laser regelbundet ungerska tidningar och haromdagen stod det att lasa att en reporter rekommenderade att man inte aker ti l l Sydafrika utan livvakt. Svenska livvakter ar mycket bra och jag foreslar att herr Roch hyr nigra i Stockholm da det kan vara vikt igt . . . att overleva.

Hundra procent av juniorvarldscuperna gar i Europa, medan attio procent av seniortavlingarna ar europeiska. Men bur ar det med kvaliteten vad galler de ickeeuropeiska tiivlingarna. Vilken utomeuropeisk tiivling kan jamstallas med Heidenheim? Har maste man ingripa omgaende och justera poangsattningen.

N u ar det den tradlosa apparaten och plastmasken som ar herr Roch nya skote-barn. Den tradlosa apparaten ar definitivt framtiden och ar bara en penning-fraga. Men vem inom faktsporten har sa mycket pengar? Buigarien? Kazakstan eller kanske Sverige? Rakna forst! Plastmasken.' Helt fel, och den ser inte bra ut. Tag istallet av masken vid halt och titta mot TV-kameran samt ga inte nar-mare domaren an tre meter. Losningen jir bra, men pa tok for enkel och bi l l ig . . .

Ungraren Jeno Kamuti blev vald t i l l Europeiska Faktforbundets ordforande med forkrossande majoritet (28-5). Faktningen ar europeisk och man bor i sportens intresse stodja Kamuti .

11

K A N S L I E T F L Y T T A R - M E N I N T E SA L A N G T

Svenska Faktforbundets kansli byter lokaler med Olympisk Supp­

ort (tidigare Centrum for Prestationsutveckling) inom samma van-

ingsplan i Idrottens Hus i Farsta. Den nya lokalen ar mindre men

samtidigt ar hyran vasentligt lagre

V E T E R A N - V M O C K S A I S Y D A F R I K A

Den 13 ju l i , dagen innan stora V M startar detta ar, arrangeras

veteran-VM i Kapstaden.

N Y A V A P E N L E D A R E

Vid arets forsta styrelsemote faststalldes de landslagsansvariga

pa alia vapen. Herrvarjledare ar Igor Tsikinjov fran Uppsala medan

forbundskapten Goran Flodstrora far ta ansvar for damvarjan.

Herrflorettledare blir Sergei Miltchakov fran Ornskoldsvik och

sabelledare Steven Slaven. Vid motet beslot man att bordlagga

behandlandet av den utredning om Tavlingsutskottets framtida

organisation som vi kunde rapportera om i forra numret.

N Y T T V E R K S A M H E T S A R

Styrelsen i SvFF har fattat beslut om att overga t i l l kalenderar

som rakenskapsar. Nasta verksamhetsar kommer darfor att

stracka sig fran forsta jul i 1997 ti l l sista december 1998.

J A M S T A L L D H E T S A R B E T E T S E S O V E R

RF har just publicerat sina siffror over konsfordelningen inom de

olika specialforbunden under 1995/96. Bland de aktiva faktarna

var 25% kvinnor jamfort med 43% i genomsnitt inom alia for-

bund. I forbundsstyrelsen sitter en kvinna och atta man vilket ger

en kvinnlig andel pa 11% att jamfora med ett snitt pa 24% inom

hela RF. Andelen kvinnliga tranare pa landslagsniva var 8% jam-

fort med ett genomsnitt pa 20%. SvFF:s styrelse uttalade vid sitt

konstituerande styrelsemote att formerna for Jamstalldhets-

gruppen bor ses over. For narvarande saknar Jamstalldhetsgruppen

ledamoter.

P A R A L Y M P I C S 9 6

Efter de olympiska spelen i Atlanta startade Paralympics. Fakt-

ning for ruiistoisbundna ar en stor sport i andra lander. M a n tav-

lade pa fem vapen i tva olika klasser, saval individuellt som i lag.

Totalt avgjordes 15 tavlingar. Frankrike, Tyskland, Polen, Hong

Kong, Italien, Korea, Ungern och spanien tog medaljer.

T V - M A S S I G

I Tyskland raknar man med att 32 miljoner TV-tittare sag drygt

tva timmar faktning i samband med Olympiska Spelen

F A K T H I S T O R I A

I en avhandling behandlar Michael Wenusch faktsportens ut-

veckling i Wien under 1800- och 1900-talet. Amnen som behan-

dlas ar bland annat den italienska faktskolans inforande, faktning

under varldskrigen, faktning under nazismen, damfaktningens

framvaxt, arbetarfaktning och judisk faktning och judiska fakt-

foreningar. »Geschichte des Wiener Fechtsports im 19. und

20. Jahrhundert« kan bestallas fran W U V-Universitatsverlag,

Bergasse 5, A-1090 Wien. Priset for de 483 sidorna ar 448

schilling.

O S I S T O C K H O L M 2004

I dagarna har det avgjorts huruvida Stockholm gatt vidare t i l l

finalen i kampen om att fa arrangera OS ar 2004. Infor uppgif-

ten att mobilisera idrottsrorelsen bakom ansokan laggs stora

insatser ned pa att informera idrottens representanter. Bland

annat utbildar man 200 sarskilda OS-informatorer fran hela lan­

der som ska sprida en mer positiv syn pa ett OS-arrangemang. De

fragor som direkt beror faktsporten ger ingen anledning t i l l far-

hagor. Rene Roch, ordforande i Internationella Faktforbundet,

gav planerna for den olympiska fakttavlingen godkant redan i

varas. Helt sakert skuJle svensk faktning kunna medverka ti l l ett

fantastiskt faktarrangemang och dessutom kunna astadkomma

en propagandamassig framgang av stora matt, om l O K skuUe

besluta sig for Stockholm.

LA M E T H O D E F R A N C A I S E

I franska Escrime Magazine rapporteras fran ett franskt idrotts-

gymnasium. I Chatenay-Malabry utanfor Paris tar man hand om

15 lovande unga faktare, 6 sabrorer och 9 florettister. T i l l sitt for-

fogande har man tva faktmastare, en psykolog och en adminis-

trativ organisation for att samordningen mellan skola och tra-

ning ska fungera. 17 pister, varav 12 fullangdsditon, en styrke-

traningslokal, en gymnastikhall om 1500 kvadratmeter samt ett

r8 hektars parkomrade med l5pspar anses vara tillrackligt for

att traningen ska kunna organiseras pa ett tillfredsstallande satt.

Det kan kanske vara vart att framhalla att det finns ett flertal

idrottsgymnasier av denna typ runt om Frankrike, ett land som

hittills tagit 99 faktmedaljer i de olympiska spelen.

N O J D A S P O N S O R E R

I en mycket intressant intervju i Escrime Magazine berattar

Franska Faktforbundets tva storsta sponsorer om sin syn pa

samarbetet med Franska Faktforbundet. Fransk faktning ar rik

och har flera lukradva sponsoravtal. Av intervjuerna framgar att

en av anledningarna ar att Franska Faktforbundet skickligt sko-

ter samarbetet inom ramen for dessa avtal. Sponsorerna kanner

sig val omhandertagna och tycker att samarbetet hela tiden

utvecklas.

Forsakringsbolaget UAP stodjer Frankrikes landslag pa florett

och sabel. Det man var ute efter nar man valde faktning var en

»ren« idrott utan smutsiga affarer eller overdriven mediaexpo-

nering. Faktsportens varderingar, respekt for regler och starka

traditioner, var en image som ett forsakringsbolag garna associ-

erar sig med.

- M a n far inte samma resultat om man samarbetar med

Olympique Marseille (fotbollslag med mycket sargat rykte) som

med Franska Faktforbundet, sager UAP:s ansvariga. For B N P ,

fransk storbank, var det de stora framgangarna for fransk fakt­

ning som lockade. A t t kopplas samman med olympiska medal­

jer ar vart mycket. BNP :s PR-chef framhaller ocksa att faktning

forknippas med en renodlat positiv image: fair play, fysiska och

taktiska utmaningar, sjalvkontroll och intelligens.

12

Intressant ar att bada foretagen framhaller vilken nytta man

bar av samarbetet med faktsporten i den interna marknadsfo-

ringen. Barn t i l l anstallda inom UAP ar fanbarare under invig-

ningen av Challenge UAP och erbjuds ocksa en nyborjarkurs i

faktning. Pa BNP organiserade man en tavling dar vinnaren fick

aka ti l l Atlanta-OS och folja Srecki, Modaine och Omnes, alia

anstallda inom BNP.

F I E FLYTTAR T I L L S C H W E I Z

Vid arsskiftet flyttade Internationella Faktforbundet fran Paris

t i l l schweiziska Lausanne, staden dar ocksa den Internationella

Olympiska Kommitten har sitt sate. FIE:s nya adress ar Federa­

tion Internationale D'Escrime, Avenue M o n Repos 24, 1 0 0 2

Lausanne, Schvveiz.

O B S E R V A T I O N E R F R A N F I E - K O N C R E S S E N

De tva senaste aren har RF:s Internationella sekretariat beviljat

Svenska Faktforbundet medel for att oka den svenska narvaron

inom FIE. Per Palmstrom och Pierre Thullberg har under Goran

Abrahamssons kunniga ledning fatt en introduktion i internatio-

nell motesteknik. Ur Per Palmstroms rapport fran kongressen i

Atlanta saxar vi foljande citat: »De kommentarer vi gjorde efter

forra arets kongress i Paris betraffande franvaron av traditionell

svensk folkrorelsedemokrati ar giltiga aven for arets kongress.

Fortfarande ar det sa att improvisationsformaga, mod och bra

formaga som talare ar viktiga i samband med att besluten fattas.

Hapna kunde vi t.ex. konstatera att presidenten envaldigt for-

klarade beslut fattade av hela exekutivkommitten f5r ogiltiga.«

F I E : 5 W E B S A T S N I N C - E N F L O P P

Forra aret presenterades Internationella Faktforbundets web-ser­

ver pa internet. Det sag lovande ut. Layouten var snygg och upp-

liigget ambitiost. Tyviirr verkar man ha glomt bort att informa­

tion maste uppdateras. Efter ett ar ar resultat, rankinglistor, nyhe-

ter med mera pinsamt inaktuella.

E U R O P E I S K A F A K T U N I O N E N S K O N G R E S S

I november boll Europeiska Faktunionen sin arliga kongress i

samband med E M i Limoges. Gladjande ur svensk synvinkel var

att Goran Abrahamsson invaldes i unionens styrelse. N y ordfo-

rande blev ungraren Jeno Kamuti , ett liter trostpris efter att han

forlorade den spannande ordforandeomrostningen mot Rene

Roch under sommarens FIE-kongress med en rosts marginal. Fakt­

unionen raknar 42 nationella medlemsforbund.

F I E I N F O R 2 0 0 0 - T A L E T

FlE:s mest exekutiva organ, »le Bureau«, kommer de narmaste

fyra aren att ha foljande utseende: President: Rene Roch, Frank­

rike; generalsekreterare: Mar io Favia, Italien; skattmastare: Jean-

Claude Blondeau, Frankrike; vice presidenter: Carl Schwende,

Canada samt Miguel Manrique, Spanien.

Ordforandeposterna i FIE:s kommissioner fordelas enligt fol­

jande: Propagandakommissionen: Rene Roch; reglementskom-

missionen: Carl Schwende; statutkommissionen: Samuel Cherish,

USA; domarkommissionen: Mar io Favia, Italien; sakerhets- och

materiel (SEMI-)kommissionen: Jacques Debeur, Belgien; medi-

cinska kommisionen: Jeno Kamuti , Ungern, rostberakningskom-

misionen: Eduardo Mangiarott i , Italien.

NYA F A K T K L U B B A R

Nya medlemmar i Svenska Faktforbundet ar FK d'Artagnan och

FK Cercle d'Escrime Fran^ais en Suede, bada i Stockholm.

U N C E R S K M E D A L J T I L L B E L A R E R R I C H

Sveriges landslagstranare, Bela Rerrich, har av den ungerske

idrottsministern fatt ta emot presidentens och det ungerska fol-

kets bragdmedalj. Rerrich aras for sitt silver i faktning vid OS

1956 och for att han natt stora framgangar som tranare under

snart 40 ar. (TT)

NYA R E G L E R F O R S T A T L I G T L O K A L T A K T I V I T E T S S T O D

Riksidrottsstyrelsen har pa remiss ti l l specialidrottsforbunden

skickat ut ett forslag t i l l nya regler for statligt lokalt aktivitets-

stod. Forslaget innehaller i huvudsak foljande forandringar:

1. Aktiviteter som leds av ledare som genomgatt barn- och ung-

domsledarutbildning i RF/DF och STSU:s regi ska ersattas med

ett hogre belopp per barn.

2. Den ovre gransen for lokalt aktivitetsstod sanks fran 25 till 20 ar.

3. For barn under 13 ar ska LOK-stod utga endast for en aktivi-

tet per idrott och vecka. For ungdomar 13-20 ar ska stodet

utga max tre ggr/idrott/vecka.

4. Det fasta bidraget per sammankomst slopas. Stod ges istallet

endast per deltagare.

Michael Erenius och Tomas Lundblad har fatt i uppdrag av

SvFF:s styrelse att svara pa remissen for forbundets rakning.

Forslaget kommer att behandlas pa Riksidrottsmotet den 23-24

maj 1997.

V A N K Y 6:A I F A K T N I N G E N S W I M B L E D O N

Olympiamastaren fran Barcelona Eric Srecki fran Frankrike var

overlagsen nar Heidenheimer Pokal i herrvarja avgjordes under

lordagen. Sin hardaste match gick han i kvartsfinalen mot svenske

Peter Vanky. Peter lyckades holl jamna steg med Srecki fram ti l l

stallning 9-9.

- Da missade jag forst en parad-ripost och sedan en fleche och

Srecki drog ifran ti l l 14-10, sager Peter. Jag reducerade ti l l 12-14

men eftersom tiden boll pa att ga ut var jag tvungen att pressa

hart och Srecki kunde fakta taktiskt. Sista stoten var en dubbel-

stot och Srecki vann 15-13.

Srecki besegrade sedan enkelt ungraren Ivan Kovacs, OS-fyra

i Atlanta, med siffrorna 15-6 i finalen. Heidenheimer Pokal ar

den mest statusfyllda av alia fakttavlingar och kallas ibland fakt-

ningens Wimbledon. Alia vill vinna har och av de sexton basta

pa varldsrankingen saknades detta ar bara OS-tvaan Trevejo fran

Kuba. Senast en svensk vann i Heidenheim var 1980 nar Johan

Harmenberg vann tavlingen for andra gangen. Peter, som varit

bland de atta basta i sex VC-tavlingar under denna sasong, hgger

efter Heidenheim-tavlingen sjua pa varldsrankingen. Eric Srecki

ledde redan fore denna tavling varldsrankingen.

T A V L I N G S L I C E N S 2 0 0 K R O N O R

Licens kravs for att fa delta i de fiesta svenska tavlingar. Det ska

klart framga av tavhngsinbjudan vilka klasser som kraver licens.

Faktare ska kunna uppvisa licensen pa tavlingsplatsen. Sa har

loser du licens: betala in 2 0 0 kr pa SvFFs pg 528 86-9 , skriv

namn, adress, fodelsedata och klubb sa far du licensen direkt

hem i brevladan. Licensen galler i ett ar fran det att den loses.

13

ran vanster

Statistiken jir tydlig - vansterhanta gor i genomsnitt batcre resultat i faktning. Som

hogerhant kan man antingen lara sig leva med denna nesliga orattvisa eller sa kan man

gora nagot konkret at saken. M a n kan skola om sig til l vansterfaktare. En inte belt

enkel process som kraver atskilliga timmars ovning och dar nyckeln t i l l framgang sta-

vas finmotorik.

Johan Arrenius, Ropstens FK, valde den harda vagen.

- Efter att ha faktat ti l l och fran under 15 ar bestamde jag mig for att lara mig fakta

med vanster hand. Jag genomforde tva terminers assaut, lektion och fotarbete i vanster

gardeposition. For att fa ordning pa handrorelserna borjade jag dessutom skriva av

bocker med vanster hand.

- jag skrev fyra sidor om dagen (alia dagar utom sondag). I borjan blev det bara

stora bokstjiver men efter flitig traning larde jag mig skriva skrivstil. Totalt bar det bli-

vit ca 800 sidor och forutom att jag bar utvecklats som faktare bar det lett t i l l art jag

lart mig bela forsta kapitlet i forsta mosebok utantiil .

Saxat ur gqstboken pa Faktning Online:

• Hcj alia faktare. Mina komplimanger rill den som skapar

denna websida. Den ar absolur en av de snyggasre jag serr.

Finns det nagra faktare i Kallinge/Ronneby, dar jag gor min

militartjanst? Skulle vara kul att fa kontakt. (Hemsidan ar

pinsamt ofardig). Jens Andersson<jens.andersson@jonko-

ping.mail. telia.com> A6 IF, - Friday, May 09, 1997 at

19:39:34 (MET DST) • Hejsan alia gamla faktarkompisar!

Jag vill grarulera SvFF till den basta fakthemsidan pa natct.

Mats Ahlgren <mats@ ftf.ktli. se> - Friday, May 02, 1997 ar

17:31:46 (MET DST) • Halloj... Kanonbra... Philippe Pace-

Soler <jeanpace@ swipnet.se>WFF, - Tuesday, April 29,

1997 at 12:24:15 (iVlET DST) • Hej TJEJER!! Onskar

art det var fler tjejer som ville borja fiiktas, for der ar det

ROLIGASTE SOM FINNS. Jag hade g.irna stalk upp pa crt

forslag om der funnirs nagra fler tjejer i min alder hiir i

Karlskroiia (min syrra har borjar oksa i och for sig borjar)

HEJ D A vi syns siikert pa pisren igen!!!! Hanna Hallberg

<perer. hallberg@karlskrona.mail. relia.com>FKC, -

Monday, April 2S, 1997 at 23:05:19 (MET DST) • Javist

flickor .skall det va!!!!!!!!!!!!!!!! Flur blir der med lagen ingen

vagar ta upp urmaningen . U S M lag finns der nagor kill lag

som klarar OSS !!!!! Vi vill ha lag faktning (riktig lag fakt­

ning sa att alia far seeeeeeee!!!!!!!!). Inga poengberakningar

derta iir bara rjafs riktiga dueller ska det va. Onlia & Denise

<mt 29654® swipnet..se> M F K , - Monday, April 28,1997 at

11:00: 07 (MET DST) • Hej! Alia fakt fans vi faktare fran

L F K iir pa G och vi ska snarr resa rill England pa tranings-

liiger och njir vi kommer rillbaka sa har ni inre en chans. HA

H A H A Fenching Boys and Girls Joe! Ner <DenNer

@EOS.linkoping.se>LFK (Linkopings Fakt Klubb), -

Wednesday, April 23, 1997 at 16:39:52 (MET DST) • F K

Chapman ar den basta faktklubben som finns i hela varlden

tycker JAG Fran Peter Lindholm Emil Bysrroni Rodeby

(Karlskrona) (Blekinge) (Sverige) Peter Lindholm &c Emil

Bysrrom FK Chapman, - Tuesday, April 15, 1997 at

12:24:53 (MET D.ST) • TJA! JAG VILL HALSA TILL

ALLA TJEJER SOM FAKTAR FLORETT! JAG AR JO A R

O C H V A N S T E R H A N T ! Maria Larsson <reklambyra@

ubi arer 60 A R

Per Hellstrom, N y h a m n s l a g e ( 2 6 / 4 )

C laude Petreman(d, Vast ra F ro lunda ( 7 / 5 )

Ber t i l L i ndmark , Ka lmar ( 2 2 / 5 )

V l a d i m i r Juferov , Angered ( 2 6 / 5 )

Lars A r e h e d , S t r a n g n a s ( 1 1 / 6 )

6 5 A R

Sture Bergdahl, Huskvarna ( 1 4 / 3 )

Harved Hellichius, Hagersten ( 1 4 / 4 )

S O A R

Bjorn Schlyter, Lidingo ( 2 6 / 4 )

Tage Lindstrom, Vadstena (i/6)

horisont.se> A F K , - Friday, April 11, 1997 ar 17: 50:32

( M E T DST) • Der har var nog den finasre hemsida jag serr!

Man kanske skulle borja fakta. Suss - Thursday, April 03,

1997 at 00:48:33 (iVlET DST) • Hej alia faktfanatikec Ant -ligen har jag hirta det be.sta sidan om faktning. Mycket bra

gjorr, det skulle iorvkna mig om inte den har sidan vinner

nagon utmarkelse! Ja och sa Glad Pask allesammans.

Marcell lmers<etc96mis@mds. mdh.se> - Friday, March 28,

1997 at 19:24:20 ( M E T ) • sok puszi papinak marcsitol und

viele GriJl̂ e von heine marcsi rerrich <keine> - Sarurday,

March 22, 1997 at 15:08:42 ( M E T ) ' * Hej! Jag ar 9 ar gam-

mal, jag har faktats i 3 ar. Ville bara saja hej rill alia!!!! A t met Russin! Hanna Hallberg <yrch@ hotmail. com> F K C

FaktarKlubbenChapman Karlskrona, - Monday, March 03,

1997 at 20:23:22 ( M E T ) • H A L L A ! C - H Wendt FEE, -

Tuesday, February 11, 1997 at 21:07:39 ( M E T ) • J A G

A L S K A R FAKTNING! ! ! KATRIN S I L L A S T E T I M R A

A L L M A N N A IF, - Tuesday, February 04, 1997 ar 09:06:37

( M E T ) •

Resultat & Kalender USM Karlskrona 970524-25 V A R J A H A L D R E U N G D O M

1. Johan Albinsson, LjFK 2. Rickard Barvestad, KFK 3. Asbjbrn Horntvedt, MFK 4. Erik Skarbratt, PFK

V A R J A D A L D R E U N C D O M

I.Sofia Sievert, SCAR 2. Stina Bartolini, UF 3. Maria Rosen, LjFK 4. Hedvig Johansson, KFK

F L O R E T T H Y N C R E U N C D O M

1. MitjaMiltchakov, SCAR 2. ChasKelly, HFS 3. Marcus Gummesson, FKC 4. Daniel Albinsson, LjFK

F L O R E T T D Y N C R E U N G D O M

i.Otilia Horntvedt, MFK 2. Andrea Sandelin, PFK 3. Denise Nikolaisen, MFK 4. Maria Larsson, AFK

VC LECNANO V A R J A D A M E R , 97O523-24 1. Adrien Hormay, HUN 2. Cyongi Szalay, HUN 3. Laura Flessel, FRA 3. Miraida Garcia, CUB Svemka placeringar: 37. Pia Bjbrk 38. Jennie Lonnbro 74. Camilla Hagstrom 75. Maria Isaksson 79. Sophie Haarlem 81. Anna-Kajsa Kaping

BERNADOTTEPOKALEN

Stockholm 970510-11 V A R J A H E R R A R , I N D I V I D U E L L T

1. Peter Vanky DIF 2. Claus M0rch, Bygd0 FK 3. Karsten Kaping, DIF 3. Armen Nawasardjan, MF19

V A R J A D A M E R , I N D I V I D U E L L T

1. Maria Isaksson, UF 2. Jennie Lonnbro, GFK 3. Silvia Lesoil, Bygd0 FK 3. Camilla Hagstrom, 5AF

SVEN THOFELTS MINNESPOKAL Stockholm 970511 V A R J A O L D B O V S , I N D I V I D U E L L T

1. Gunnar Mansson, UF 2. Staffan Berg, UF 3. Leif Kiessling, DIF

4. BJorn Djurberg,FFF

DM, NORRBOTTEN 97-05-02, V A R J A H E R R A R

1. Andreas Engvall, I19 2. Thomas Jaderberg, hg 3. Alexander Zimmer, I19 4. Karl-Magnus Henriksson, 119

SVENSKA MASTERSKAPEN Kalmar 970503-04 F L O R E T T H E R R A R

1. Oskar Granler, AFK 2. PetterBengtsson.FKC 3. MaxHellstrom, LUGI 3.01a Kaibjer, KFK

SVENSKA MASTERSKAPEN

Goteborg 97-04-26 V A R J A H E R R A R

1. Fredrik Nilsson, FKC 2. Erik Johansson, UF 3. Peter Vanky, DIF 3. Lars Scharpff, GFK

V A R J A D A M E R

1. Sophie Haarlem, SAF 2. Camilla Hagstrom, SAF

3. Anna-Kajsa Kaping, LUGI 3. Jennie Lonnbro, GFK

S A B E L

1. Philippe Pace-Soler, WFF 2. Erik Agren, UF 3. Dan Pescariu.SPIF 3. Claes Rehbinder, UF

OPPNA NM

Kopenhamn 97-04-20, S A B E L

1. Jan Rasmussen, DAN 2. Karl Bjornsson, ISL 3. Nermann Jorgensen, DAN 3.Teun Plantinga, HOL Svenska placeringar: lo.Mlkael Almeblad,SPIF 17 Dan Pescariu, 5PIF 21. Henrik Johansson, UF 28. Erik Lind,SPIF

S A B E L , L A C (10 D E L T . L A C )

1. Danmark 2. Island 3. Holland 7 Sverige

VC BERN, 970412-13 V A R J A H E R R A R (142 D E L T A G A R E )

1. Eric Srecki, FRA

2. Vitali Sacharow, BLR 3. Elmar Borrman, ALL 3. Alfredo Rota, ITA Svenska placeringar: 20. Peter Vanky SUE 114. Fredrik Link, SUE

VC BUDAPEST 970405 F L O R E T T H E R R A R :

1. Marco Puccini, ITA

2. Lionel Plumenail, FRA 3. Patrise Lhotellier, FRA Svenska placeringar: 34. Oskar Granler 55. Max Hellstrom

HEIDENHEIMER POKAL (VC SUPER A)

Heidenheim (Tyskland), 970405 V A R J A H E R R A R

1. Eric Srecki, Frankrike 2. Ivan Kovacs, Ungern 3. Sandro Cuomo, Italien 3. Michael Flegler, Tyskland Svenska placeringar: 6. Peter Vanky 55. Robert DingI

JUNIOR-VM Teneriffa (Spanien) V A R J A H E R R A R

1. Francesco Martinelli, Italien 2. Sven Schmid, Tyskland 3. Michele Partanni, Italien 3. Dmitri Koryuchenko, Ukraina Svenska placeringar: 6. Magnus Malmgren 31. Daniel Landgren 45. Magnus Nerell

V A R J A D A M E R ','

1. Iris Zimmerman, USA 2. Sylwia Gruchala, Polen 3. Solene Mary, Frankrike 3. Mi-Jung Seo, Sydkorea Svenska placeringar:

44. Angelika Agren 48. Emma Carlsson

Upplands DM Uppsala 970322 Varja Herrar

1. Tomas Lundblad, Uppsala 2. Robert DingI, DIF

3. Fredrik Link, Lugi 3, Karsten Kaping, DIF

V A R J A D A M E R

1. Jennie Lonnbro, GFK 2. Camilla Hagstrom, SAF 3. Sofie Haarlem, SAF 3. Jeanette Malm, DIF

6. Emma Capandegui, UF (Distriktsmastarinna)

S A B E L H E R R A R

1. Erik Agren, UF 2. Jari Akerfelt, UF

K A D E T T E R P O J K A R

1. Erik Andersson, Wadkoping 2. Petter Narby, Uppsala 3. Johan Kiesling, Lidingo FK

K A D E T T E R F L I C K O R

1. Michaela Lofvenberg, UF

U N C D O M A, F L I C K O R

1. Victoria Permanova, Estland 2. Kristina Bertolino, UF 3. Frida Thuren, UF

U N C D O M A, P O J K A R

1. Genadji Korotkov, Estland

2. Alexander Sokoutis, UF 3. MattiasEdlund, UF

U N G D O M B, P O J K A R O C H F L I C K O R

1. M.Gioeli, Uppsala 2. Martin Winrow, Uppsala 3. Nadja Lebedeva, Estland

WEISSER BAR Berlin 15/3 -97 V A R J A H E R R A R (240 D E L T A C A R E )

1. Michael Flegler,Tyskland 2. Daniel Strigel,Tyskland 3. Tor Forsse, Sverige

3. Fabian Schmidt,Tyskland Ovriga svenska placeringar: 7. Fredrik Nilsson

VARLDSCUPEN PARIS, 970309 V A R J A H E R R A R

1. ArndtSchmit,ALL 2. Eric Srecki, FRA 3. Andrus Kajak, EST 3. Daniel Giger, SUI

P0US5ABELN 970518, S A B E L

1. Dan Pescariu,SPIF 2. Niklas Paulsson.SPIF 3. Mikael Almeblad, SPIF

3. ErikLind,SPIF

PRINSENS PRIS

970518, S A B E L

1. Dan Pescariu.SPIF 2. Mikael Almeblad, SPIF 3. Richard Svensson, HFK 3. Erik Bastman, UF

JSM och YJ5M Kalmar, 970503-04 F L O R E T T H E R R A R YJ

1. Johan Undmar, FKC 2. John Brante, LUGI 3. ChristofferStridh, FKC 3. Mattias Magnusson, HFS

F L O R E T T H E R R A R A J

1. Daniel Svensson, FKC 2. Johan Lindmar, FKC 3. Johan Nyman, ARA 3. John Brante, LUGI

F L O R E T T D A M E R YJ

1. Angelica Agren, GFK 2. Edit Ban-Wrabel,ARA 3. Emma Carlsson, FKC 4. Emma Albinsson, LjFK

V A R J A D A M E R YJ

1. Annika Staaf, GFK 2. Tove Nilsson, FKC 3. ThereseWelander,KFK 4. Angelica Agren, GFK

V A R J A D A M E R A J

1. Carin Wiberg.LjFK 2. Charlotte Wahl,YFK 3. Katarina Olsson, FFF 4. Aline Sales, KFK

V A R J A H E R R A R YJ

1. Claes Ruth, GFK 2. Jakob Adamski, GFK 3. Peter Lindholm, FKC 3. Magnus Pettersson, A6

V A R J A H E R R A R A J

1. Adam Larsson,YFK 2. Daniel Landgren, DIF 3. Magnus Malmgren, FKC 3. Paul Fogelberg, LUGI

S A B E L YJ

1. Axel Nystrom, WFF 2. Martin Guerra-Silva, UF 3. Bjorn Simonsson, UF 3. Gustav Robertsson, W/FF

S A B E L A J

1. Erik Bastman, UF 2. Gustav Robertsson, WFF 3. Johan Classon, WFF 4. Martin Guerra-Silva, UF

s^cKmrnaren*!

15

POSTTIDNING B B E G R A N S A D E F T E R S A N D N I N G : V i d d e f i n i t i v e f t e r s a n d n i n g a t e r s a n d s f b r s a n d e l s e n m e d d e n n y a a d r e s s e n . T i d n i n g e n F a k t n i n g , S v e n s k a F a k t f b r b u n d e t , I d r o t r e n s H u s , 1 2 3 8 7 F a r s t a .

Tank dig att det vaxte skog over hela Belgien.

Da fdrstar du hur mycket svensk skog v i ager och vardar.

Men for att det ska ga bra for oss maste a l l den bar skogen ma bra. Darfor satsar v i mycket kraf t pa att bruka skogen pa skogens vil lkor.

Tusentals avAssiDomans anstallda ar sjalva jagare och fiskare och intresserade av naturen. V i tycker det ar s jalvklart at t varna om skog och vatten.

Darfor bar det gatt extra fort att stalla om t i l l ett skogsbruk som lever upp t i l l ett naturl igt kretslopps-tankande.

Kretsloppet - varldens viktigaste lopp A t t naturens kretslopp handlar om nagot sa enkelt som att ge och ta ar inte r i k t i g t sant, men nastan. De fiesta bar fatt upp ogonen for begreppet atervin-ning. Bast ar produkter som kommer fran ett akta kretslopp dar ravaran ar fdrnyelsebar.

Inom AssiDoman bar v i sedan lange satsat pa aterv inning redan i produktionen. Av den svenska skogen t i l lverkar v i "kretsloppsprodukter" t i l l olika fbretag som a l l t id gar att atervinna och aterborda t i l l naturen.

Hur ska vi bli battre i det langa loppet? Varje ar gor v i bland annat ett ekologiskt bokslut. I det betygsatts hur man under aret lyckats driva skogsbruket i samklang med naturen . I det ekolo-giska bokslutet finns ocksa eventuella misstag med - misstag som v i lar oss av.

V i inser givetvis hur privilegierade v i ar som far arbeta med nagra av Sveriges vackraste naturomra-den. Darfor v i l l v i dela med oss av de fritidsomraden som finns bland de 3,4 miljoner hektar som ar under vara vingar.

De ar minst l ika vackra som Belgien.

AssiDoman ar ett ledande skogsindustrifdretag som producerar hbgklassiga travaror och fdrpackningar. V i l l Du veta mer kan Du kontakta oss pa adress: AssiDoman, 105 22 STOCKHOLM. Internet http://www.assidoman.se

AssiDoman V i samarbetar med skogen.