Grupper – Etnografiska muséet 15/4 2016

Era uppgifter1. Ta ställning till båda påståendena nedan! Argumentera med hjälp av informationen

från guidningen, museet och källorna i häftet.• Missionen i Kongo gjorde livet bättre för kongoleserna!• Missionen i Kongo gjorde livet sämre för kongoleserna!• Missionärerna såg kongoleserna som sina jämlikar!

2. Redovisa era svar i ”amfiteatern” kl 12.15 + lämna in era svar skriftligt till mig!

Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4

Linn MJ, Olivia A, Patrik, Isaac

Louise, Nikita, Hanna, Anthony

Goran, Linn C, Sandra K, Isac

Linnéa, Valerie, Frans, Oliver, Johanna N

Grupp 5 Grupp 6 Grupp 7

Sandra W, Johanna, Lucas, Filip

Karolina, Olivia M, David A, Jesper

Natalie, David L, Therese

Bakgrund till den Svenska missionen i KongoUnder 1800-talet växte antalet frikyrkor* i Sverige snabbt. Frikyrkorna var en del av ”väckelserörelsen” – man såg sig som ”nyväckta” och nyfrälsta kristna. Frikyrkorna och väckelserörelsen kallas ofta Sveriges första folkrörelse*. Människor som var läskunniga och religiöst intresserade drogs till frikyrkornas nytolkningar av Bibeln, inte minst kvinnor, som ofta tilläts en friare roll i frikyrkorna. Inom exempelvis Örebromissionen utbildades kvinnliga predikanter redan i slutet av 1800-talet.. För frikyrkornas nyväckta var Ordet, det vill säga Bibelns ord, viktigare än prästernas i folkkyrkan. Under perioden 1880-1930 var frikyrkorna och väckelserörelsen som störst.

I Sverige fanns i slutet av 1800-talet mängder med frikyrkor som hade sina egna präster (pastorer) och församlingar. Man tänkte att Jesus återkomst var nära förestående och för att så många som möjligt skulle få del av frälsningen var det bråttom att kristna världens alla hedningar! Belgiens kung Leopold II lovade att hans nya koloni – Kongofristaten – skulle vara öppen för missionärer från alla länder, och eftersom Sverige i stort sett saknade egna kolonier, med ”egna” hedningar var detta ett gyllene tillfälle. Till Kongofristaten drogs hundratals svenska missionärer. Andra missionärer drog till Norrland för att sprida kristendomen till samerna.

1881 kom de första missionärerna* från Sverige till Kongo. De byggde missionsstationer med skolor och enkla sjukvårdsmottagningar. Missionen bekostades av frivilliga bidrag av frikyrkornas församlingar. Vanliga arbetare la en slant till missionsverksamheten efter söndagens gudstjänst. En av de största frikyrkorna var Missionsförbundet, som idag är en del av Equmeniakyrkan, som fortfarande har missionsverksamhet i Kongo-Kinshasa. Till Kongofristaten kom även missionärer från andra länder, inte minst Belgien.

* Frikyrka = Kyrka som inte var knuten till den svenska statskyrkan.* Folkrörelse = gruppbildning med en anslutning som omfattar breda samhällsskikt med demokratisk organisation och ofta ideella syften.* Missionär = Person som missionerar och försöker sprida kristendom till icke kristna.

Källa 1: Utdrag ur boken ”I Fetischmannens spår” (1931) av missionären och författaren Georg Palmær (1882-1965)

Wamba är en ung man från Kongo som genom missionen får hjälp att utbilda sig till sjukvårdare och på så sätt slippa fetischmannens vanföreställningar.

Källa 2: Resebrev från Kongo 1906

”Något som folket här ej tyckas tröttna på är att trumma och dansa. För närvarande har ett riktigt dansskede inträdt. Nästan hvarje natt plågas vi af att höra det odrägliga skränandet, deras sång och det nervretande oväsendet från trummorna.. Jag kunde nog föredraga det för nervernas skull men vid tanken på att en del af våra f.d. församlingsmedlemmar, nu fallna, äro med och drifvas af denna djäfvulska oförklarliga makt, som kan förmå dem att hålla ut hela natten och långt in på följande dag, då blir detta oväsen för mig olidligt och jag plågas däraf till kropp och själ. Jag har mycket undrat öfver orsaken till denna uthållighet, men då jag tänker på de oanständiga åthäfvorna under dansen och på de svartas vittnesbörd om, att danserna ofta äro åtföljda av otukt, då har jag kommit till den slutsatsen, att det icke är bara dansen utan en otuktsande, som regerar deras hjärtan och sinnen. - I sanning härliga nationaldanser, hvilka enligt en del människors åsikter böra tillåtas och uppmuntras!”

Utdrag ur den svenske missionären Per-Olof Wiréns (f. 1868 d. 1940) resebrev 26 juni 1906 i tidningen Missionsförbundet 1906

Källa: http://www.nacksta.com/Wiren_artikel3.pdf (Hämtad: 2015-06-21)

Källa 4: Belgisk missionär som undervisar i läsning och skrivning. De flesta missionsstationer bedrev undervisning. (1930-talet)

Källa 3: Vykort med texten ”trollkvinna”. Ca 1930.