Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling

Hur lär man sig – och utvecklar – ett andraspråk? Faktorer som påverkar

Hur lång tid tar det?

Teorier om andraspråksinlärning Konsekvenser för undervisningen av andraspråkselever

Modersmålsundervisning och undervisning på modersmålet

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt – några principer

Språkutveckling tar tid!

Modersmålets uttal i princip inlärt omkring 4-årsåldern

Merparten av språkets grammatiska strukturer har också införlivats redan vid 4-5 års ålder Ca 1 år - enstaka ord; 17-22 mån. - ordkombinationer;

24-30 mån. - böjningsändelser

En stor del av det centrala basordförrådet behärskas vid

skolstarten; 8.000 – 10.000 ord. Därefter 2-3.000 nya ord per år.

De grundläggande reglerna för samtalsstruktur och

textstruktur är tillägnade före 7-årsåldern

Andraspråksutvecklingen kan se olika ut på grund av

Ålder vid ankomst

Skolbakgrund

Språkmiljö i hemmet

Språkmiljö i omgivningen

Modersmålets närhet/distans till målspråket

Andraspråksundervisningens organisation

Andraspråksundervisningens innehåll och utförande

Individuella skillnader hos inlärarna

Baskommunikationsförmåga (BICS): 2-3 år

Skolrelaterat språk (CALP): 5-7 år

(Cummins, 1980)

Ankomstålder Tidsåtgång

5-7 år 3-8 år

8-11 år 2-5 år

12-15 år 6-8 år

(Collier, 1987)

Behaviorism

Det kognitiva perspektivet

Det sociokulturella perspektivet

Poststrukturella perspektiv

Etablera vanor

Stimulus-respons

Positiv/negativ förstärkning

Andraspråksinlärning handlade om att byta responsen på en given stimuli (drill)

Rötter i kognitiv psykologi

Språkinlärning skiljer sig inte från annan kognition

Informationsbearbetning

Olika processer: ex. inputanalys, projicering, integrering och

automatisering

Inflöde

Krashens inputhypotes: comprehensible input: i+1

(Krashen 1987)

Utflöde

Swains comprehensible output-hypotes: pushed output

(Swain 1985)

Inlärarspråk

Interaktion mellan infödd och icke-infödd talare är viktig

för att inflödet ska anpassas och bli möjlig för intag.

Signaler om förståelse/icke-förståelse

Anpassad interaktion

Begripligt inflöde

Språkinlärning

(Long 1981)

Rikligt inflöde (muntligt och skriftligt)

Inflödet ska vara anpassat för att kunna vara möjligt att ta in (i+1)

Repetition av inflödet möjliggör intag och lagring i långtidsminnet (interimspråksregler)

Interaktion viktig för anpassning av inflöde och förhandling av betydelse

Utflödet är också viktigt för ”noticing the gap” och för att ställa om hypoteser för omlärning

Förskjutning mot det sociala samspelets betydelse

”all inlärning sker i ett socialt sammanhang”

Lev Vygotsky (1896-1934)

Språket är primärt socialt

Det sociala språket ”flyttar in” tänkande

Zonen för närmaste utveckling (ZPD) Avståndet mellan det ett barn klarar av att göra utan

hjälp och det barnet kan göra tillsammans med en mer erfaren person

Stöttning (scaffolding) (Wood, Bruner & Ross 1976)

En tillfällig handledning av elever mot kunskap

om nya begrepp, högre nivåer av förståelse

samt ett nytt språk

Eleverna får veta hur de ska göra något, inte bara

vad de ska göra (modeller, mallar etc.)

(Gibbons 2006)

”Det du kan göra med hjälp idag kan du göra på egen hand imorgon” (Vygotsky 1978)

Lärande sker bäst i ett socialt sammanhang

Lärande gynnas av arbete i par eller mindre grupper

Den kognitiva nivån ska hållas hög – undvik förenkling

Stöttning är viktig för att kunna hålla uppe den kognitiva nivån

Fokus på samhället och maktrelationer inom samhällen

– relation majoritet – minoritet

Faktorer som kön, klass och etnicitet är avgörande för tillgången på social interaktion

Språket är ett symboliskt kapital (Bourdieu) och utgör en plats för identitetskonstruktion ( ”Acts of identity”, Tabouret-Keller 1997)

Motivation investering (Norton 2000)

Agency (agentskap) (Pavlenko 2002)

Klassrumsklimatet är viktigt

Lärarens förhållningssätt i klassrummet är avgörande – kollaborativa maktrelationer – interaktionen lärare - elev maximal identitetsinvestering maximalt kognitivt engagemang

Modersmålet är en resurs som bör komma till användning i undervisningen

Resursperspektiv (istället för bristperspektiv)!

Gjorda insatser kan leda till god utdelning! (Vilken utdelning kan man få på sina insatser?)

Hemspråksreformen 1977

Utveckling av aktiv tvåspråkighet utveckling av flerspråkighet

Modersmålets betydelse för identitetsutveckling

Modersmålet som ett av de flerspråkiga elevernas språk

Modersmålet som verktyg för utveckling och lärande

Flera skäl:

Modersmålets betydelse för inlärningen av svenska

Modersmålets betydelse som stöd för uppfostran

Studiehandledning på modersmålet.

För den som på grund av svårigheter (ex.

språksvårigheter) inte kan följa undervisningen på majoritetsspråket

Beslut fattas av rektor (ej valfritt)

Inget föreskrivet timantal eller antal år

Viktigt inslag i förberedelsegruppen!

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Begränsad tid i förberedelsegrupp Undervisning i reguljär

klass

Alla lärare har uppgiften att utveckla språkkunskaper

parallellt med ämneskunskaper

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt /

Språkinriktad undervisning

Krav på hög kognitiv och åldersadekvat nivå Undvik förenkling

Uppnå hög kognitiv nivå genom stöttning

Rikliga möjligheter att vid varje lektion använda språket, muntligt och skriftligt

Mycket smågrupps- och paraktiviteter

Mycket interaktion i klassrummet Lärare och elever

Elever och elever

Välj ”öppna frågor” hellre än ”kontrollfrågor”

Nyanländ elev – under fyra år

Ankomstålder Tidsåtgång

5-7 år 3-8 år

8-11 år 2-5 år

12-15 år 6-8 år

(Collier, 1987)

Språkutveckling tar tid, och måste få ta tid, men kan effektiviseras

genom undervisning som baseras på kunskap och beprövad erfarenhet.

Skolan är den arena där dessa faktorer ska mötas och samverka!

Språkliga aspekter (sva, modersmål)

Sociala/psykosociala aspekter (föreningsverksamhet, stödgrupper etc.)

Hälsomässiga/medicinska aspekter (skolhälsovården etc.)

mailto:tore.otterup@svenska.gu.se