oo

r18Söndagen den22 mars 1992 I

Han fOddes i Landskrona 1910 och växte upp iÄngelholm. 1925 kisar den då l5-årige Stig Wiebeupp mot den enorma riggen på barkskeppet ArchibaldRussel och han bävar.

Så inleddes ett sjömânsliv som kom att sträcka sigmånga årtionden framåt i tiden och. innehålla mångadramatiska och sällsamma episoder.

Nu har o oo

SJomans- oo

e'yennb1

oo

tbok 1V1 ela historien, für att in-te säga sagan, om StigWiebe, har journalistenHans Nordén återbe-rättat i boken Destina-

lar inte bara om ett krävande sjö-mansliv. Hans inre omvändelse blevockså dramatisk om än långdragen.

Den kom i Australien. Efter den ärdet den kristna medmåinniskan Stig

o Fyrmætúe barþ¿n Arehíbald Rweelliventyr tíIl eiöee, baro 16-ùr gam-ILLUSIRATION: UR BOKEN

Hl¡¡al.

fuilø eegel p¡t Indíehß Oceanen. Pà denna uppleude Stíg Weeeel eíno

I

Titeln har ett dubbelt budskap. Detär en annorlunda bok, som handlarom en ovanlig människa.

Stig Wiebe kommer från en gam-mal officerssläkt med starka rötter iden skånska myllan. Av sin ftidel-sestad Landskrona minns han inteså mycket. Redan tidigt kom famil-jen till Ängelholm, dú ftiräldrarnadrev både det omtalade Hotell Thoroch Hotell Hoppet i Skälderviken.

Hans tankar kom tidigt att rörasig kring Jesu budskap och männi-skokärlek. Och med en tidigt ftirüro-endefull inställning till judar. Hansmor fürklarade en gång, när en ju-disk ftirsäljare utbjöd sina varor:Honom skall du vara mycket snällemot. Han tillhör Guds folk'

Ut på havenRedan ef[er en tidig realexamen

fick Stig en praktikplats ombord påden fyrmastade barken ArchibaldRussel, tillhörig den omtaladeskeppsredaren Gqstaf Ericsson iMariehamn på .{land. Med ettWinkfartyg från Helsingborg gickseglatsen till Dublin via Liverpool.

l5-åringens möte med barken På4 000 ton och de 50 meter högamasterna var hisnande. Den skullebli hans hem ftir en lång tid framåt.Med kapten, tre styrmän, en ste.-

wart och en kock bestod besättni¡g-en av 26 man. Engelska och ryskaskolfartyg i samma storleksklass ha-de en besättning på 200 man.

Det blev en hård tid ombord. Inteminst vintertid i nordliga farvatten.Den ftirsta resan blev'både sPänpnande och minnesrik med storspråkftirbistring ombord; svenska,engelska, tyska, franska, litauiska,ryska och svordomar på ännu flerspråk. Efter en vända fär att lastaträvaror i Norrland gick färden motAustralien och Melbourne i maj1926. Land såg man endast tvågånger på den 127 dygn långa resan,I(on Vordeänrna och de svdafrikan-

fullftilj ei seglatièn r IIansökte senare till och med tecken ibibeln, som. bekräftade, att hanskulle ftilja sitt hjärtas val. Det vardå han mötte den kvinna som skullebli hans hustru.

1930 kom Stig till Transmarinre-deriet i Helsingborg. Tre år senareklarade han både styrmans- och sjö-kaptensexamen i Malmö' Vid denhär tiden kommer namnet Hitlerallt oftare på folks läppar och be-skrivs nästan som något av GudsställfÌireträdare på jorden. Stig vetsin väg. Genom frimodiga uttalan-den utmanar han rörelsen i främ-mande hamnar och råkar i trång-måI. Även hemstaden Ãngelholmdrabbas av nazisterna. En grupp iHelsingborg hyrde Thorslund ftirpropagandamöte. Tillsammans medbrodern Nils gör han vid ett korthemmabesök en överenskommelsemed arbetarekommun, och deltagar-na formligen kastas ut från tillställ-ningen.

Krogliv - troslivStig Wiebe blir fackligt engagerad

och får en mellanställning i en svårtid. Han klarar balansgången. Sam-tidigt fortsätter sjölivet. Varje resamedftir nya upplevelser både om-bord och i hamn, mdd krogliv ochlätta flickor. Inte minst i Danzig'som ftir sjöfolk var den stora sYn-dens n¿iste på den tiden. Livet dåirvar ftirned¡an{e men hade ävendråpliga inslag.

Mötet med den säregne OswaldChambers innebar ett nytt avgöran-de fÌir Stigs trosliv. Liksom bekant-skapen med skrifter av Thonias avKempis, den helige Fransiscus ochJohn Wesley.

Men livet på haven fortsatte ochmålet var flera gånger Afrika. Detgällde ofta jordnötter frân Senegalmed fyrlösa farvatten uppfÌir floder-na och farliga sandbankar. Män ochkvinnor bar säckarna ombord. And-

Webe eom nybllwn "teøllet" Ihan iorden-runt-æglílgen nid Archíbü nusæL

w

B1

!y

1926, S¿mma û¡ ltúcüc o Eür etùr Stlg Wíebe pô fyrmætdc bolaen Pamír í eømband med ett av, Foro: uR BoKEN Kap Horn+ällclæ¡rcte eømmonhometer í T'ravemlinde 1984. Foro: uR BoKEN

w tF

'ugålunl

P"çtqco

n,f tlelulyf^tlple

h

ska Taffelbergen.Hemfärden efter fem månader

gick via Kap Horn till Falmouth

sydostvindarna är omtalade. Detblev ett äventyr! På några minut¿rväxte vinden till orkan.

Efter ett'mellansPel i hemstadenväntade Grängesbergsbolaget Voll-rath Tham, ett motorfartYg, då ettav Sveíìges största. Men Stig läng-'tade tiilbaka till segelfartygen ochen ny anstäfyrmastarenlastat salt iftir Australien igen, där hanmönstrade av och stannade i två år.

OmvändelsenDet är ett spännande liv han kas-

tas in i, Stig Wiebe. Men det hand-

dessa blev väl fyllda.

Kriget komÍíp"t.t."-let tilltar i vä¡lden.

Mötena mellan Hitler och Cham-berlain ser ut att lösa upp konflik-ten. Men det är bara skuggsPel, ochså kommer överfallet på Polen. Stig

kristen som vanligt! De kalla krigs-vintrarna kom med åtftiljande även-tyr som reservofficer i flottan.

Försök från rederierna att få loss

sina sjöbef?il fÌirekom. En rad av de

ftir dem tilltänkta fartygen gick se-

nare till botten. Under kriget sänk'tes 230 svenska fartyg. 1 100 sjömänoch fiskare omkom.vid ftirlisningar-na, trots att Sverige var neutralt.

sörjning under kriget.

Tänka i rubelStig Wiebe blev 1948 ordfdrande i

S&illskapet Judarnas Vänner. Hantjänstgjorde vid FörsvaÉstaben ochvar konsult i sjöfartsfrågor och kap-ten i flottans reserv. Dessutom anli-tades han av en rad organisationeroch'sammanslutningar; Bland dessa

har han varit ordftirande i Jerusa-lerr,r Center for Biblical Studies andResearch International Board.

Upplevelsernd är många och his-toriskt intressanta. Stigs möte meden gammal vän i New York leddehonom alt ta kontakt med. densvenska regeringen. Det gällde om-fattande koncessioper fìir brytningav kol, guld och ardrE mineraler iKanada och kunde innebÍira stora

som fîck b?ira det sto-lasset ftir landets fd¡-

dollarinkomåter für vãrt land.Statsminister Erlander visade in-tresse och hänvisade till dåvarandehandelsminister Gunnar MYrdal.

Möiet blev av och Stig tog medsig en aff?irsjurist och våil ftirbered-da handlingar. Mottagandet blev

det värdefulla att kunna ha dollar-tillgångar vid en eventuell ny av-spärrning, blev det överraskandesvaret: "Snälla kapten, det är på ti-den att vi börjar tänka i rubel!"

Myteri i KielVår sjöman har en outtömlig

minnets källa att ösa ur. KaP Horn-klubben står hans hjärta nära' Denhandlar om sjömän som med segel-fartyg rundat Hornet. Numera är

antalet mecuelnmar transtre nuDora.Klubben har redan färberett sin hä-danf?ird genom att dePonera sinahandlingar i Riksarkivet.

inblandad i detenda och sistatid hos oss. Det19?2, då Stig vaÍ

VD i Fartygsbef?ilsfcireningen. Detvar i Kiel som besättningen ankradeupp ett fartyg och vägrade att gå vi-dãie, innan den hade fått de arbets-villkor som den krävt.

Händelserna var dramatiska medflygdit ner tillsammans med rederi-ets chef, Björn Wahlström, kändsom senare ordftirande både i SSABoch Nordbanken. Den allvarligahistorien klarades ut till sist mentystades ner. Ett år senare avskeda-des myteristerna. Det gick inte attundvika, och straffet ansågs lind-riCt.

.Ìusf,onen om den lllfe, I(renc poJ-

ken, som under stor tveksamhetfick praktikplats ombord på barkenArchibald Russel och mötte Gud iAustralien är både ovanlig ochspännande. En äventyrshistoriamed allvarliga inslag i exotiska mil-jöer. Ett märkligt öde så nära inpåvår egen tid.

CURT GOEDECKE

FOTNOT: Boken Destination bor-tom horisonten har utgivits På Ar-tos färlag i Skellefteå.

r"ú;úiãü;- .i'i!r,"q ï;iìäil"'pl¡o/û sztauslq qro op

-uBI¡O ! esIetEI s¡F $e BuuIÀ uBpesllB ¡gJ tur¡rrBã prgq ue r trs uum-¡

{cg 'uslo{sI Buueq rPP lBlpuedrîE-z(eusrq $e B:[gs {c$ eC'rarnopãunB{sJou 0gI

^B sepBugtleq luurnqsel

-u! r¡¡rrr{yuu¡,JJ ug¡J osBv set¡oN

. ^BrluBpJoN

epuPl¡¡Jols

'e:p¡p ue /rB Bu

{[BJ¡e^g !^ ^elq

Bu.rx I 'eqnl8¡erq ueI Ig sBIt $e ta lcB¡p puqls,{¡ ¡

'epuBrÐ olu P!^ olntelos O rnpeqrq ue tugfp ue¡1e¡l I

ltartr qco 9[¡¡u 'puri ig"¡rrBlsup{ t119r ueP rBq rr¡o8 eu¡epuglugl¡ rru'optun rru seugflaq uuraãuer-nelseq 'etpr¡ r leprrel ugl¡ ¡orBA Bl-ì!! ¡ellgqeuq Brr¡a{$nq+ueAnos.

'epuuf¡ps lugu¡lp B¡B/r qro rer$-oqs eH r.r.o.E 'resuup ur.ogddn 1a Jolyd $a 1eqã¡¡fgru req puu¡ aþ¡

PlúvlYl Þ¡roqÞrlLf

l reretury r11eq 'BprÊ prl BpIÊ leq-ftIpa¡¡ qsBup^ ! B,ral uB{ Er¡sq¡o¡qco ¡epugl BIp +lB 'us¡l 11gs sÁeus¡q

?d 'r:[s rlro uelep u8¡.rrrg ruos ¡ûlE0{H ¡p ueq 'r,oJ locdg aa lop BuuepÁaus¡q IBIIR:I esacÄoqs Êpt¡oûl

'uedu¡ qcoe{Ir{uort peu euue.rt ãug8 uuuap,

'aíto¡¡ t¡coßauelq p?u ear4eq'rq na ¿epun

N¡puad¡pßauelqua qd podT ! tp

uoe Jouopíun Dqe-Jou nn ergqe ua8ulu

lepav,at.to¡¡ ury.4

noqqoo qrouuoqugq oE?T,tJoq

-EapIeH uqq Taeend,Jevoqasnl odçq.no orq pp tqî ua

-tuofi¡aodeEtopf o

'raddgls B:IÊuBl-I¡arre rlco ¡Bu{g o{suB{uJB 'ru8o4s-r¡Ea¡ uouet ¡B¡assed ue¡41 'qu¡Easepueúüpqry ue r rau¡ud qco ¡rlurtr-o1 '.ro1.rnt 'sfuru peu ilBJsepgs u¡ou-eE l?q r¡Brrr ¡e{p :I¡BI4[. uolluls I

're84u¡ eprru¡l4tq I rBìs-S EJprrB r¡co ¡o{cor 'refuq lu uarr¡ã:ruo Juluunlualla uousã B{g r¡Brtr¡?J ue¡rBq epuBl\el eC uollBlE I

'ueåu¡us¡addn uep ¡uelBrou¡sues.rp uapo!gd Aqì erBptlrle8ur qco ¡åleue uetur 'u[¡o uu¡¡

'e[¡o ¡¡¡14¡q uroEu¡ugrus gs ¡ol . . ] ,

-xgl r{co mfp uosrunq B¡e.r1sq¡ mB¡gJ IIIV 'BrrreITeE ruoue8 se¡?{g¡.oJuecs ¡BqpIu gd uuru Jgp uoxxg

^Btulso{eq 1o¡¡.rtreue gÐ cuulJ ¡gH .

'^J¡ TsrrB{FerrB ! ueu¡BHe¡ ruos¡BqrÁp s{H erolr punìas af¡en uouos 'lqqeuqrr¡q lu.reluaserd 1¡¡y

'tu¡¡lcerqn suap.rof uo ¡BIpuBrIt¡e r.o.¡ rBÂ BllB rtros ¡er¡¡FJ ¡es r¡Brrr

'E¡s urgl qco ulco¡d rern8g ¡es rrBlt'U66I ¡g suepgu ¡¡q ues¡euuÁtaqug{I''uep!l ruoueF sqPrRI qco ueProf

-"petiy q¡sn ih"À ;p-,ööíiç'elu! Brr.rBluuq B{¡gtn eP ! Bu¡q{eJ-Je qco epr¡Bu8rrl tlut JP Bure¡np[g'areqes su¡Br¡tB rgE upun¡gg

'119s fr1¡ufgu qcoæg!¡es 'l1l¡o¡gl 1e¡cÁu 11e çd pu.r-e¡ueserd pl¡p^spr¡trBl¡ ste¡s ug'Ào¡ouru¡o-ú ¡g Á1¡unuuo-3 ú(p.r

-d lqueu¡Fadx-g r.o¡ .rgp locdg.PI¡p,\

-ertFul saqfod årm ue r ur ã¡s eåaq

, ¡o{roP qco ¡r1Be4 peru uB{ r¡Bur qcole{Bspt¡.e.,r tuo uoq{q ue trs g¡ qco

' üe¡r ua I pugô{Bq Bl+s uB:I uBtr^l'Eu¡¡qce4n suulslu

-rrgru tuo 1a4cÁu å¡s erg¡ 1ãrprlwus

. qco ileffu9{ B{E uul[ uq locdg ¡

'ue{ctlsuope¡H suqoqstgq¡¡o¡ I prrel-sp$rnBg gg 'pcdg ¡ e19u1sÁ¡ g¡srrBrl {crJ q+ap r9,{

'pl¡p^ÊBr¡ro cop qco suot-Bs tuo¡oq uep¡çl ull-ll1.telr uap gd tequaìg-¡(u ua gs¡co aþeq ¡(eus¡

USIo

DEJISDTJ?, A

-

l