En medlemstidning från Norrskog Nummer 6 2013Årgång 13 • Nummer 78

Hilde

Norrskog växer på sveNsk byggmarkNad • Koll pÅ siffrorNa iNför ÅrssKiftet • HÅllbart sKogsbruK i praKtiKeN • NiNa aNderssoN, Ny medlemsutvecklare • HaNdfasta råd till stormdrabbade • torsta – eN späNNaNde lösNiNg för att utvecKla glesbygd • vad HäNder med fastigHetspriserNa? • virKesmarKNadsKröNiKa

Nytt

– i stormens ögaJörgen olofsson

i Norrskog

Besök www.dina.se eller ring 08-12 34 56 så berättar vi mer.

Det här är en annons till dig som är lite missnöjd. Som inte har så mycket till övers för försäkrings bolag. Helt enkelt till dig som är lite som folk är mest. Som tycker att försäkringsbolag är någonting orubbligt, stort och krångligt. Vi är själva en del av hela den här karusellen, så vi vet. Vi hör också till den krångliga försäkrings - apparaten med finstilta villkor och långa, svåra ord. Men. Vi har gett oss sjutton på att förändra branschen, göra den mer lyhörd och mindre byråkratisk. Kanske är det lättare för oss än för stor bolagen. Det får väl visa sig. Under tiden är du som tröttnat på ditt försäkrings - bolag välkommen att prova ett alternativ.

Besök www.dina.se eller ring 0620-215 00 så berättar vi mer.

3iNtro

en medlemstidning från Norrskog

Nytt i Norrskog

Din medlemstidning frånSkogsägarna Norrskog

Tel: 0612-71 87 00info@norrskog.sewww.norrskog.se

Ansvarig utgivareAnnika Lidgren,

annika.lidgren@norrskog.seTel: 0612-71 87 45

RedaktionPetra Järnbert

Redaktör/ADC Mediapetra.jarnbert@adc.se

Tel: 070-262 91 95

Medarbetare Olle Söderström

Clas TjäderRoland Nordqvist

Mia Boman

Omslagsfoto Petra Järnbert

TryckSelma Solutions, Sollefteå

Upplaga13 000

PEFC/05-38-142

INNEHÅLLIntro• ett ögonblick Nina andersson, ny medlemsutvecklare• många små skogsägare drabbade av stormen• Koll på siffrorna inför årsskiftet• Hållbart skogsbruk i praktiken

Medlem• Jörgen olofsson är andra generationens cityskogsägare• torsta – en spännande lösning för att utveckla glesbygd

Marknad• Norrskog växer på svensk byggmarknad

Expertpanelen• vad händer med fastighetspriserna?• virkesmarknadskrönika

ta kontaktmed din skogs-

rådgivare omdu drabbats av stormen Hilde!

God Julönskar Norrskog!

4iNtro

Nytt i Norrskog

Skogforsk släpper sin kunskap fri

Ta kontakt med din skogsråd-givare!

persoNalNytt

den nya webbtjänsten Vår kunskap ska underlätta för kunskaps-, och erfa-renhetsutbyte i skogsbruket. Här har Skogforsk samlat filmer, webbnyheter, forskningsrapporter, interaktiva verk-tyg, fördjupande artiklar och kontakt-uppgifter till forskare.

Innehållet är gratis och tillgängligt för alla. LäS MER pÅ: www.SkOgfORSk.SE

5 råd till skogsägare1. Inventera skadeläget på din fastig-het. Gör en karta där du anger antal träd som blåst ner inom de olika bestånden. Ta råd och prata med din skogsrådgivare.

2. Om du är van att arbeta med motorsåg – rensa dina vägar från vindfällen så att snöröjning blir möj-lig och fordon kan ta sig fram.

3. Anmäl skador till ditt försäkrings-bolag så snabbt som möjligt.

4. Anmäl avverkning till skogsstyrel-sen, antingen själv eller helst via din skogsrådgivare.

5. Ta inte tillvara vindfällen själv om du saknar kunskaper och utrustning för att göra det på ett säkert sätt. Tänk på att säkerheten alltid går först!

kONTAkTUppgIfTER TILL NORRSkOgS SkOgSRÅDgIvARE fINNS pÅ NORRSkOg.SE. DET gÅR OckSÅ bRA ATT RINgA vIA växELN: 0612-71 87 00. marianne Wissman

är anställd på Norr-skog i sex månader för att knyta nya kontakter med skogsägare runt Mälardalen. Marianne är en känd profil inom Norrskog sedan tidi-gare, bland annat är

hon ordförande för Stockholmsklubben.

Sedan den 1 novem-ber har vi en ny med-lemsutvecklare på plats, hon heter Nina andersson och har gedigen erfarenhet som projekt- och processledare.

ted Wikström har anställts som torkansvarig vid NWP Östavalls sågverk. Ted har tidigare haft projektanställningar inom SCA.

rikard erixon har anställts som skogsrådgivare inom Härnösands skogs-bruksområde. Under sommaren vikariera-de han som skogs-rådgivare i Sundsvalls skogsbruksområde.

– vi har goda rutiner för hur vi hanterar stormen och när denna tidning går till tryck är vi mitt uppe i det viktiga inven-teringsarbetet. Nu bildar vi oss en upp-fattning om vilka områden som är värst drabbade för att gruppera våra styrkor på bästa sätt, säger Janne Björck.

Situationen förefaller värst i norra Jämt-land, främst Strömsunds kommun samt södra Lappland runt Dorotea, Vilhelmina och Åsele. Lokalt finns även stora mäng-der stormskadad skog i delar av norra Ångermanland, exempelvis Junsele och Ramsele.

– Innan stormen hunnit bedarra hade stormgruppen aktiverats, fram till midsom-mar pågår nu arbetet att städa upp efter

stormen i fyra steg: Inventering, planering, avverkning och redovisning.

Det är viktigt att skapa sig en bild av läget innan snön kommer, men den egna säkerheten är viktigast, tänk på det innan du ger dig ut själv med motorsågen för att röja.

– Medan det fortfarande blåste som värst, informerade skogsrådgivare och produk-tionspersonal i hela Norrskogs område sina chefer om läget via mail och sms. Jag känner mig otroligt stolt över att få leda en organisation som tar sådant ansvar för medlemmarnas skog, säger Janne Björck.

LäS MER: föLj UTvEckLINgEN LöpANDE pÅ NORRSkOg.SE

stormen som främst drabbade norra Jämtland och södra lappland har ställt till det rejält för många medlemskunder. – vi har den största sympatin för de medlemmar som drabbats i stormen Hilde och vårt fokus är nu att säkerställa ett högt värde på medlemmar-nas skog, säger Norrskogkoncernens vd, Janne björck.

många små skogs-ägare drabbade av stormen

5iNtro

en medlemstidning från Norrskog

Nytt i Norrskog

Ett ögonblick

Nina andersson,Ny medlemsutvecklare på Norrskog

”utveckling” går som en röd tråd genom din karriär. du har arbetat med styrelse-, och orga-nisationsutveckling på Hsb, utvecklat besöks-näringen runt storsjön för Jämtland Härjedalen turism och nu är du medlemsutvecklare på Norrskog. vad är utveckling för dig?– Åh, det finns många svar på den frågan! Men i grunden tror jag att det handlar om en visshet om att utveckling lönar sig. Med rätt förutsättningar och med rätt person på rätt plats har alla stor potential att växa och utvecklas. Kollektivet är inte bättre än sin sämsta länk och ibland måste man toppa laget och jobba med dem som verkligen brin-ner för något för att de andra ska orka följa efter. du beskriver din nya tjänst som medlemsutvecklare på Norrskog som ett drömjobb, vad ser du framför dig?– Att få jobba professionellt med de stora, viktiga frågorna jord och skog har alltid varit en dröm för mig. Att få ägna mig åt närmiljön och det vi lever av, det som ger oss mat och vatten, skogen som ger oss värme, hus och möbler. Norrskogskoncernen rymmer en mångfald av spännande lokala och globala frågor, inte minst miljöfrågor. Hittills är det här frågor som jag engagerat mig i ideellt, bland annat i min lokala LRF förening där vi arbetar med landbygdens utveckling. och hur skulle du beskriva uppdraget konkret?– Nöjda medlemmar som säljer sin skog till sin egen förening. Medlemsvård handlar om allt ifrån registerhållning till spännande aktiviteter och användarvänliga tjänster. Det handlar om viljan att att vara ett riktigt bra stöd för medlemmarna. Det här är naturligtvis inget jag gör ensam utan exempelvis tillsammans med skogsrådgivarna och de förtroendevalda i råden. På SBO-konferensen nu under hösten samlade man ihop behoven, det är frågor som vi ska synliggöra tillsammans. Jag kliver in i den utveckling koncernen Norrskog är mitt inne i och hittar min plats helt enkelt. varför är du ”rätt person på rätt plats”?– Jag tar gärna utmaningar – och även om jag är en vinnarskalle är jag ingen ensamli-rare – jag brinner verkligen för utveckling och ett gott värdskap. Kommer själv från en lantbrukarfamilj och är väl förtrogen med den energi skogen ger, samtidigt har jag bott både utomlands och på andra ställen i Sverige och förstår förutsättningarna även för den nya generationen norrskogare, som många gånger bor en bra bit från sin fastig-het. Det känns som jag har packat min ryggsäck med erfarenheter och klokskap som jag nu professionellt får användning av i Norrskog.

5 årEtt femårigt skogsbruksavtal med Norrskog ger dig bättre betalt för virket och rabatt på skogsvårdstjänster. Kontakta din skogsrådgivare om du är intresserad av ett mer långsiktigt samarbete med Norrskog.

Koll pÅ siffrorNa iNför Års-sKiftetdet är nu innan årsskiftet som du kan påverka hur mycket av skogs-bruket som redovisas för år 2013.

det är som regel fördelaktigt att visa eget kapital i näringsverksamheten vid års-skiftet. Därför kan det vara bra att sätta in pengar på till exempel medlemskontot för kommande investeringar redan nu. Hur ser det ut i bokföringen så här långt, och hur stora blir de skogsintäkter som ska deklare-ras vid tax 2014? Nedan finner du en enkel lathund för att bilda dig en uppfattning om året som gått.

• Avverkningsuppdrag – deklareras som skogsintäkt. Men har

du sålt en avverkningsrätt under året så kan intäkten fördelas på flera år med en skriftlig betalningsplan.

• Uttag från betalningsplanen – deklareras som skogsintäkter.

• Leveransvirke – deklareras som skogsintäkter.

• Uttag från skogskonton – deklareras som intäkt.

• Tänk på att pengar som tas ut från vir-keslikvidkontot eller medlemskontot i sig inte leder till någon beskattning eftersom de kan vara bokförda och deklarerade ett tidigare år.

du ärviktig!

Därför uppmanar vi dig att meddela

oss din nya e-postadress och mobil-

telefonnummer för att du inte ska

missa inbjudningar och annan viktig

information från ditt SBO.

Skicka uppgifterna till:

nina.andersson@norrskog.se

eller ring 0612-71 87 47.

6milJÖ

Nytt i Norrskog

du är ordförande i Östersunds skogs-bruksområde och skogsbonde på heltid, hur förhåller du dig till det här förslaget?

– Som enskild skogsägare finns det inte mycket man kan göra i den här situatio-nen, därför är det viktigt för mig att vara medlem i en förening som driver de här frågorna åt mig. Finns det orimligheter i förslaget så vet jag att de kommer upp på bordet. Det är inte säkert att vi når dit vi vill men jag vet att Norrskog tillsammans med systerföreningarna och LRF driver de här frågorna vidare för oss medlemmar.

du har varit skogsägare sedan tidigt 1980-tal och har sett lagförslag kom-ma och gå. vad säger du spontant om miljömålsberedningens förslag. – Jag tycker att förslaget till ny skogsvårds-förordning känns otydligt. Det är alltid problematiskt när en lag går att tolka på olika sätt. Någon som är aktiv i Natur-skyddsföreningen skulle kunna tolka det här förslaget på ett helt annat sätt än vad jag gör eftersom vi ser väldigt olika på hänsynskraven. Jag vet att jurister haft synpunkter på just det. Varje gång man försöker definiera vad naturhänsyn är har det blivit så här, i slutändan landar det i vad den ene eller andre tycker. Skogen är

ju inte en låda med prylar, det finns inte en kvadratmeter som är den andra lik och det som händer är att alla gör sin avvägning i skogen. Entreprenörer, självverksamma skogsbönder och skogsrådgivare försöker hitta ett sätt att förhålla sig och resultatet blir lite olika. Ett resultat som sedan ska kontrolleras av ytterligare en person.

Hur har ni det med hänsynskrävande biotoper och rödlistade växter och djur på er fastighet?– Det där är en fråga jag tror att många skogsägare ställer sig. All skog på vår fastig-het har brukats under mycket lång tid. Vi har väldigt lite impediment så det är mest produktiv mark. Skogsbruket har säkert gjort det sämre för någon sällsynt art samti-digt som det gynnat någon annan, i spåren efter en markberedning har till exempel orkidéer etablerat sig. På grannfastigheten,

som jag vet var kalavverkad i början av förra seklet och där man sedan högg ved under kriget, där finns en nyckelbiotop idag. Vad jag vill säga är att eventuella hänsynskrävande biotoper på fastigheten i dag har uppkommit genom brukandet av skogen. I skogsbruksplanen har vi två områden utmärkta som naturvårdsavsätt-ningar, det ena är en granskog som ligger i anslutning till en myr, marken är blöt och granarna där har mycket lavar. Det andra området ligger i en brant sluttning ner mot den reglerade älven Hårkan.

Exakt vilka biotoper och rödlistade arter vi har på fastigheten tror jag bara ett fåtal personer i landet skulle kunna ha en åsikt om. Ändå står det i förslaget att det är förbjudet att avverka i hänsynskrävande biotoper och att man ska undvika eller begränsa skador på rödlistade växter och djur. Det blir naturligtvis luddigt för mig

som eNsKild sKogsägare fiNNs det iNte mycKet maN KaN göra i deN Här situatioNeN, därfÖr är det viktigt fÖr mig att vara medlem i eN fÖreNiNg som driver de Här frågorNa åt mig

vilka konsekvenser får miljömålsberedningens förslag på erik gudmundsons fastighet i lit om det klubbas i vår? vi frågade honom om han satt sig in i frågan. – Jag har försökt, men det har inte varit alldeles enkelt att få en tydlig bild av konsekvenserna eftersom betänk-andet är ganska luddigt formulerat, säger han.

HÅllbart sKogsbruK

i praktikeN

7milJÖ

en medlemstidning från Norrskog

Nytt i Norrskog

eftersom jag inte behärskar det här områ-det. Jag kan bara gissa mig till olika slags växtligheter och insekter i vår skog, det blir alltså en bedömningsfråga.

Hur tänker du kring körskador?– Det här är en viktig punkt tycker jag. Vi kan bli bättre på det här området, det kom-mer att innebära fördyrade avverkningskost-nader eftersom det innebär att entreprenö-rerna får jobba mer med stockmattor och ris, men det är det värt, det tar minst 100 år för en rejäl körskada att återgå till det normala.

På min egen fastighet avverkar jag bara på vintern för att slippa oroa mig över körskador, samtidigt är jag medve-ten om att det i praktiken bara innebär att körskadorna flyttas till ett annat område. Jag förstår att det måste vara fruktansvärt svårt att vara entrepre-nör, det är omöjligt att låta kostsamma maskiner stå bara för att underlaget är blött. Mindre spår får man leva med, det blir spår när korna går och betar i skogen också, samtidigt har jag svårt att se att man som markägare kan ta sig rätten att godkänna rejäla sönderkör-ningar i skogen.

Idag när vi tar ut så mycket grot ur skogen blir det mindre ris kvar som skyddar marken och även om maski-nerna är skonsammare idag än de var när jag började jobba i skogen på 1980-talet, så är det ett helt annat flöde idag. Indu-strin behöver råvara hela tiden, vi kan inte ha en industri som står still stora delar av hösten bara för att underlaget är för blött, men det gäller att vi lär oss hantera körskadorna bättre. Vi skogs-ägare får hjälpas åt här, alla har ett ansvar att undersöka sin skog – eller få hjälp att undersöka den – så att man vet vart det är olämpligt att avverka på barmark.

Zoner med träd och buskar ska läm-nas utmed vatten och vattendrag.– Jag har svårt att bedöma vad de räknar som vattendrag, om ett dike ska räknas som vattendrag blir det inte mycket mer än kantzoner kvar av skogen. Kantzo-nerna står det förövrigt inte heller särskilt utförligt om i förslaget. Det här kommer att ge upphov till problem särskilt eftersom man aldrig kan fråga en myndighet och få godkänt på en åtgärd i förväg.

de nya kraven skall skrivas in i skogsvårdsförordningen – inte i före-skrifterna som idag – det innebär ett skarpare lagkrav, hur ser du på det?– Jag uppfattar det som att mycket av det man tar upp i Miljömålsberedningen ryms i nuvarande skogsvårdslag och att det här är ett sätt för olika myndigheter att på ett enklare sätt kunna lagföra brott.

Jag och alla jag känner som jobbar med skog, vi gör vad vi kan för att det ska funka på ett rimligt sätt, ofta går vi redan nu längre än vad lagen kräver. Min känsla är att man tror att man kan stoppa tiden genom att införa inskränkningar och jag tycker att det är synd om det i en förläng-ning innebär att produktiv skogsmark försvinner.

• Miljömålsberedningen är tillsatt av regeringen för att föreslå för hur Sveriges samlade miljömål skall nås.• Förutom politiker finns i beredningen sakkunniga från myndigheter, ideell naturvård och näringsliv.• I mitten av juni presenterade miljö-målsberedningen sitt delbetänkande, förslaget innehåller flera skärpningar och nya krav som påverkar familjeskogsbru-kets förutsättningar i Norrskogs område.

milJÖmålsberedNiNgeN

mmb

HÅllbart sKogsbruK

i praktikeN

8medlem

Nytt i Norrskog

i början kände sig Jörgen olofssonganska ensam i sitt skogsägande. – till vardags är jag fondförvaltare på börsen och med andra ord är jag van att sprida riskerna. Nu hade jag gått ochplacerat alla mina pengar i en skog som jag inte kunde någonting om, berättar han.

9medlem

Nytt i Norrskog

9en medlemstidning från Norrskog

Nytt i Norrskog

i mitten av november drabbades många medlemmar av stormen Hilde. cityskogsägaren Jörgen olofsson såg på nyheterna att det skulle blåsa rejält i fjällen under helgen. – det var med viss oro jag lyfte luren och ringde min faster och farbror på söndagen. även om jag bor 65 mil från min fastighet kändes det som att jag snabbt kunde få en bra bild av läget, säger han.

stormig KärleK till sKogeN

på måndagen tog han kontakt med sin skogsrådgivare, Torsten Lundborg.

– Lyckligtvis hade Norrskog maskiner på plats och med största sannolikhet får jag ganska omgående hjälp att få undan de här vindfällena, säger Jörgen.

– Först måste Norrskog naturligtvis göra en riktig inventering, ännu har vi bara en uppfattning om de skador man ser från vägen och det rör sig om ett femtiotal träd, fortsätter han.

Det är bara lite drygt två år sedan Jörgen Olofsson första gången hade kontakt med sin skogsrådgivare.

Då hade han nyss köpt skogen av sin fas-ter och även om han var eld och lågor och alltid känt en stark anknytning till trakterna kring Åsele och farföräldrarnas skog, så var det inte helt enkelt för en skåning – bosatt i Stockholm – att utan så värst mycket förkunskaper veta vad han skulle ta sig till med skogen.

– I det läget kände jag mig ganska ensam i mitt skogsägande. Till vardags är jag fondförvaltare på börsen och med andra ord van att sprida riskerna. Nu hade jag gått och placerat alla mina pengar i en skog som jag inte kunde någonting om, säger han prestigelöst och skrattar.

Men viljan att lära var stor, och någonstans

i bakhuvudet fanns bilden av att Norrskog hade ett kontor i Åsele.

– Jag mailade helt enkelt och skrev att jag ville bli medlem. Relationen till Tor-sten har inneburit mycket för mitt skogs-ägande. Vi träffas två gånger om året, det är värdefullt för mig att få prata om min skog med en kunnig rådgivare som jag litar på, jag lär mig massor. Från början lärde han mig konkreta saker, som till exempel att se hur gammal en ungtall är. ”Ta bort alla träd i brösthöjd som är mindre än en snusdosa”, var Torstens råd när jag första gången skulle röja i ungskog. Nu har han höjt ribban och idag har vi mer komplexa resonemang om vad som kan tänkas vara en eftersatt röjning, berättar Jörgen.

Det första han gjorde när han blivit skogsägare var att anmäla sig till en motor-sågsutbildning. När vi kommer in på det ämnet börjar det glittra påtagligt i de blå ögonen.

– Jag är en sån där som alltid tagit det säkra för det osäkra, lite rädd av mig helt

enkelt. En typisk akademiker med väldig respekt för allt jag inte behärskar. Men efter den där kursen känner jag mig trygg när jag jobbar i skogen. Nu har jag och barnen skruvat isär motorsågen och putsat den ordentligt inför nästa säsong, berättar han.

Skogen är ren njutning för Jörgen som varje sommar tillbringat några veckor i Åseletrakten ända sedan barndomen. Där fanns på den tiden både mor-, och farför-äldrar och den långa resan från Hässleholm företogs även på julloven.

Så värst många egna skogsminnen har han dock inte från barndomen.

– För min pappa var det ett medvetet val. Vi diskuterade mycket efter att jag ta-git över fastigheten och hans filosofi var att för att engagera sig i skogsbruketskulle han ha velat bo på fastigheten, berättar Jörgen.

Själv tänker han tvärt om. – Livet har olika skeden och visst har jag

en dröm om att en gång kunna bo på fastig-heten, men tills dess finns det så mycket jag

det är värdefullt för mig att fÅ prata om miN sKog med eN kuNNig rådgivare som Jag litar på

10medlem

Nytt i Norrskog

vill lära mig om skogen och så många erfa-renheter jag vill ge mina barn. Tonåringar tycker förvisso att de mesta pappa gör är ganska fånigt men jag försöker på olika sätt lägga grunden för ett skogsintresse hos mina barn, säger han.

Samtidigt vill han inte sticka under stol med att investeringen i skog är lika mycket en god affär.

– Jag jobbar med fondförvaltning och även om jag är tacksam över att skogen kan berätta min historia flera generationer tillbaka, så är det precis lika viktigt för mig att skogen ska vara lönsam. Innan jag fattade det här beslutet räknade jag naturligtvis på det hela med samma affärs-modeller som jag brukar använda för bo-lagsvärdering. Jag tittade på direktavkast-ning och omsättningstillväxt, kassaflödet bryr jag mig inte så mycket om eftersom

tidsperspektivet i skogen är befriande an-norlunda än på börsen. Men det är viktigt att den reala tillväxten överstiger realrän-tan. Eftersom jag köper alla avverknings-tjänster från Norrskog behöver jag större marginaler än den som är själverksam, konstaterar han.

Nyligen övertog han även sin mammas skog med tillhörande byggnader i samma område.

– Jag kan gärna tänka mig att köpa till ytterligare skog. Nu har vi precis investerat i en liten traktor, väldigt liten kanske jag bör tillägga, det är en japansk parktraktor men inte desto mindre den första traktorn på gården, morfar använde bara häst och vagn.

Den snabba teknikutvecklingen i skogen har varit den största aha-upplevelsen för Jörgen sen han blev skogsägare.

– Det är häftigt att man själv kan på-verka produktiviteten i skogen. Hur jag väljer att bruka skogen gör skillnad för tillväxten och lönsamheten. Det sporrar mig naturligtvis som affärsman. Samtidigt verkar skogen ha makt att ta yrkesrollen ur mig ibland har jag märkt. I somras tog jag och min fru en kvällspromenad i en slutav-verkningsmogen del av skogen och jag överraskade mig själv med att tänka ”Men oj, hur ska jag ha hjärta att ta ner den här vackra skogen”.

Det är inte utan visst vemod han tänker på vad stormen Hilde ställt till med på fastigheten.

– Torsten åker dit och gör en invente-ring nu i veckan, det känns väldigt skönt att veta att Norrskog ställer upp när man som skogsägare hamnar i den här situatio-nen, säger Jörgen.

Bollstabruk Dahlins Motorservice 0612-211 88 • Funäsdalen Snökompaniet 0684-290 00 • Gäddede SGT i Jämtland 0672-103 12 • Mattmar Ytterocke Produktion 0640-451 17 Offerdal Birgerssons Bensin 0640-321 49 • Strömsund PN Motor 0670-100 00 • Sundsvall Servicecentralen 0771-65 46 54 • Vilhelmina Vilhelmina Motorcenter 0940-559 70

Åsarna Åsarna Skoterservice 0687-303 75 • Östersund Motorhuset i Östersund 063-57 00 20

2 014

O F F - R O A D V E H I C L E S

Redema.se

NYA SPORTSMAN

570EFI

WWW.POLARISSVERIGE.COM • FACEBOOK.COM/POLARISSWEDEN

VÄRLDENS MEST SÅLDA SPORTSMAN HAR BLIVIT ÄNNU BÄTTRE

VÄLJ TRYGGT - VÄLJ POLARIS.

• ny 44 hk motor MED elektronisk insprutning • lasträcken med många fästpunkter • större bensintank • nytt, bekvämt säte • bredare fotsteg • servostyrning (EPS)

SPORTSMAN 570 EFI EPS FOREST

SPORTSMAN570 TOURING

NY MODELLMaskinen på bilden är extrautrustad.

NU ÄVEN MED SERVO

2014 modellerna är lanserade.Hämta din broschyr hos din Polaris återförsäljare.

SPORTSMAN 570 EFIFOREST

FOREST

Introduktionspris från 61 900:- (exkl moms)

12torsta

Nytt i NorrskogNytt i Norrskog

det finns all anledning att snegla lite extra på Jämtland när det gäller okonventionella lösningar för att utveckla glesbygd.

För ett par år sedan flaggade Landstinget för nedläggning av Åsbygdens naturbruks-gymnasium. Skolan var dyr och olönsam, elevunderlaget vek stadigt och Landstingets fokus var såklart inom vården, inte bland skogsmaskinerna och djuren på Torsta Gård.

Redan på det här stadiet kunde det pri-vata och det offentliga mötas i en uppriktig oro över vad en nedläggning av skolan skulle innebära för bygden och för de gröna näringarna i Norrlands inland.

– Skogsnäringen skriker efter välutbildad arbetskraft, kunskapsförsörjning är en jät-teviktig fråga för Norrskog, samtidigt som bekämpningen av ungdomsarbetslösheten och den framtida försörjningsmöjligheten i glesbygd är centrala frågor för våra politi-ker, säger Marie Simonsson.

I det läget gjordes en oberoende utred-ning och ett möjligt alternativ presenterades. Regionförbund, gymnasieförbund och ett antal privata intressenter kunde gå samman i Torsta AB och driva skolan tillsammans.

Sagt och gjort.Krokoms kommun köpte fastigheterna

av landstinget. En rutinerad chefsduo tillsattes, Eva-Lena Blom som rektor och Trine Amundsen som VD. I maj 2013 ax-lade före detta jordbruksminister Margareta Winberg rollen som styrelsens ordförande i den redan namnkunniga styrelsen.

– Alla parter är rörande eniga om att vi tror på en framtid för Jämtlands skogs-, och lantbruk och vi delar ambitionen om en skola som håller absolut högsta kvalitet.

Utbildningarna har utformats i nära samar-bete med näringslivet för att bäst tillgodose våra ömsesidiga behov. Den som utbildar sig här har stora möjligheter att få ett jobb direkt efter sin utbildning och både lant-bruks, skogs och träindustrinäringen som finns med som delägare, gynnas av kompe-tent arbetskraft, menar Marie Simonsson.

Nu återstår arbetet med att göra verk-samheten lönsam. Torsta AB hade tre år på sig att visa resultat och målet är att

nära nog dubbla elevantalet. Nu har halva tiden gått och intressenterna drar fortsatt åt samma håll.

– Vi kämpar mot vikande elevkullar men gläds åt att elevboendet snabbt fylldes upp inför terminsstarten i höstas. Skolans goda rykte sprids framförallt från mun till mun, menar Marie Simonsson.

Naturbruksgymnasiet i Ås har fem in-riktningar: Djur, Häst, Lantbruk, Skog och Vattenbruk.

Norrskog tar krafttag för att försäkra sig om god kompetensförsörjning i skogen. – Näringslivet, däribland Norrskog, har gjort gemensam sak med det offentliga och driver tillsammans Naturbruks-gymnasiet i Ås, säger marie simonsson, styrelseledamot i Norrskog och vice ordförande för torsta ab där hon representerar skogsnäringen.

”sKogsNäriNgeNskriker efter välutbildad arbetskraft”

alla parter är rÖraNde eNiga om att vi tror pÅ eN framtid för JämtlaNds sKogs-, ocH laNtbruK

aNN

eli Å

séN

/öp

13torsta

en medlemstidning från Norrskog

Nytt i NorrskogNytt i Norrskog

Varje dag möter ungdomarna människor i de näringar som de sedan ska jobba i. Det bäddar både för högaktuella föreläsningar och för värdefulla kontakter för framtiden.

– För att ge bästa möjliga utbildning gäller det att vara både konkret och visionär. Det är viktigt att vi kan lära ut den allra senaste tekniken inom både skogs- och jordbruk. Då kommer Torstaeleverna att klara sig bra när de sedan söker anställning eller tar steget mot

ett eget företag, säger Marie Simonsson. Det Torsta alla inblandade har i sikte är

ett utvecklingscentrum i Ås, den naturliga mötesplatsen för morgondagens företagare i de gröna näringarna och för dem som vill utveckla sin verksamhet vidare.

– På Torsta får elever med stort en-gagemang för mat-, miljö-, och kli-matfrågor sitt lystmäte, det är ett stort

intresse bland dagens unga, menar Marie Simonsson.

Många undersökningar visar att mångfald gynnar kreativitet och förmågan att hitta nya innovativa lösningar.

– Torsta är ett levande bevis på det, här föds otraditionella idéer över en kopp kaffe. Ta Torstas tackor till exempel, det är bara en pytteliten del av verksamheten men konceptet har blivit en succé, idag får man ställa sig i kö om man vill ”hyra” en tacka, berättar hon.

Torsta AB har 25 tackor. Köparen skriver avtal på ett år och får under den perioden kött, skinn och garn från just sin tacka.

– Jag har höga förväntningar på vad vi kan åstadkomma i Ås. Det är väldigt spännande att vara del av den kreativa smältdegel som uppstår i mötet mellan två olika kulturer med samma fokus, säger Marie Simonsson.

”sKogsNäriNgeNskriker efter välutbildad arbetskraft”

Centrum för växtkraft bildades 2012. Det är ett samverkansbolag mellan den of-fentliga sektorn i form av Region förbun-det Jämtlands län och Jämtlands gym-nasieförbund, samt de gröna näringarna i Jämtland: skogsnäringen – däribland Norrskog – lantbruket och träindustrin. Torsta AB ska fungera som ett nav för utvecklingen av de gröna näringarna i Norrlands inland med fokus på Jämt-land. På programmet står utbildningar, utvecklingsprojekt och rådgivning.

torsta ab

utbildningarna på torsta har utformats i nära samarbete med näringslivet.

aNN

eli Å

séN

/öp

14markNad

Nytt i Norrskog

Norrskog har avtal med två av de största byggmaterialkedjorna i Sverige, XL och Interpares.

– Med ett avtal får man foten över tröskeln, utan avtal är det svårt att överhu-vudtaget få komma in och presentera sina produkter, säger Rolf Elggren som säljer byggprodukter på den svenska marknaden.

Just nu står dörren på glänt för 300–400 nya bygghandlare i Sverige, från norra Sve-rige ner till Malmö.

– Varje brädgård väljer i slutänden vem de vill handla av, men sedan vi tecknade de här avtalen har vi sett en markant ökning

på den svenska byggmarknaden, konstate-rar han.

Och det här är bara början tror Rolf Elggren.

– För träfolk är det bara upp till bevis som gäller, men när jag har presenterat Norrskog med våra medlemsägare i top-

pen, brukar jag säga: ”Ta hem ett prov-lass och hör vad dina kunder tycker”. Min erfarenhet är att de som varit vana att arbeta med material söderifrån har svårt att gå tillbaka till det gamla när de väl testat våra produkter. Sen ska naturligtvis allt runtomkring fungera bra också, inte

Norrskog tar marknadsandelar på den svenska byggvarumarknaden. – det är roligt att Norrskog växer volymmässigt på en marknad som egentligen krympt under 2013, menar Henrik Jönsson, vd för Norrskog-koncernens industrier.

Norrskog växer pÅ sveNsK byggmarKNad

för proffseN är det sJälvKlart att välJa eN Hög Kvalitet eftersom de värderar sitt arbete Högt, meN äveN privatpersoNer ser skillNad på kvalitet

Under 2013 har Norrskog ökat sin försäljning mot svensk byggvaruhandel med 5 000 m3 vilket i pengar motsvarar en ökning på ungefär 11 miljoner kronor. Under årets första tio månader ligger utlastningen totalt på cirka 32 000 m3. Jämförelsen bygger på samma period 2012.

15markNad

Nytt i Norrskog

minst kundkontakten och logistiken, men där är vi hela tiden på tå, säger han.

En av Norrskogs kunder sedan många år är bygghandeln XL Bygg Sten & Son i Enköping som funnits sedan 1897.

Hög kvalitet har varit företagets signum i över 100 år.

– Vi är noga med vilka leverantörer vi handlar av, och från Norrskog köper vi främst C24, det vill säga byggregel av den bästa kvalitén, säger Rickard Pettersson som är anläggningschef i familjeägda Sten & Son.

– Sextiofem procent av våra kunder är byggare, resten privatpersoner. För

proffsen är det självklart att välja en hög kvalitet eftersom de värderar sitt arbete högt, men även privatpersoner ser skillnad på kvalitet. De som åker runt och jämför priser på olika byggvaruhus ser såklart att ett lägre pris är förenat med krokigt virke, vankanter och sprickbildningar, så de kom-mer ofta tillbaka hit när de gjort sin runda, säger Rickard Pettersson.

XL Bygg Sten & Son har varit kund hos Norrskog lika länge som Norrskog haft egna industrier, det vill säga sedan 2004.

– Vi har en jättebra dialog med Norr-skog, är det något som blir fel någon gång

är de otroligt lyhörda och tillmötesgående, säger han.

De avtal som Norrskog skriver med byggmaterialkedjorna brukar vanligtvis löpa på två år.

– Nu återstår att förvalta möjligheten på bästa sätt och utmaningen är lika stor som utvecklingspotentialen. Nu ska vi få de här avtalen att fungera och ta fram produkter som vi kan leverera. Här kan markägare som apterar och hugger själva bidra genom att ta fram längder som tillgodoser behoven på den svenska och norska marknaden, menar Rolf Elggren.

bygghandeln xl bygg sten & son i enköping är noga med vilka leverantörer de handlar av säger rickard pettersson (till höger) som är anläggningschef. Här tillsammans med Norrskogs säljare rolf elggren (till vänster).

en medlemstidning från Norrskog

16expertpaNeleN

Nytt i Norrskog

”rÖJNiNg ocH gallriNg i rätt tid, med rätt styrka ocH trädslagsval är eN fÖrutsättNiNg fÖr att få HÖgsta mÖJliga avkastNiNg i skogsbruket.”

17expertpaNeleN

en medlemstidning från Norrskog

Nytt i Norrskog

vi skogsägare kan räkna med en stabil eller kanske till och med statisk marknad för produkterna från skogsbruket under de närmaste åren. Det indikerar den utveck-ling som beskrivs nedan. Sågverken dras med ackumulerade förluster sedan flera år och har inte råd att höja timmerpriserna. Massabruken kan se tiden an med tillför-sikt, förutom att förbrukningen gått ner finns inte minst hos skogsbolagen stora gallringsbehov där massaved är domine-rande produkt. Potentialen för ökade uttag av skogsbränsle är också stor i förhållande till behoven. En stabil marknad för råvaror från skogen gör tillvaron som skogsägare något lugnare. Behovet av att spekulera i

prisökningar på produkterna minskar, all koncentration kan därmed läggas på att optimera skogsskötseln. Röj-ning och gallring i rätt tid, med rätt styrka och trädslagsval är en förut-

sättning för att få högsta möjliga avkastning i skogsbruket. Genom

att slutavverka i rätt tid, innan värdetillväxten sjunker för mycket eller i värsta fall blir

negativ på grund av röta, vind eller andra skador, skördas sedan frukterna av en god skogskötsel.

trävarumarknad och

sågtimmerSvag ekonomisk utveckling inom EU-området har lett till vikande ef-terfrågan på trävaror i Europa de se-

naste åren. Detta har delvis kom-penserats genom ökad efterfrågan från Nordafrika, Kina, Japan och på senare tid även USA. Tack vare att även produktionen av trävaror har minskat är det nå-

gorlunda balans mellan tillgång och efter-frågan. Under hösten 2013 har tillgången på sågtimmer varit begränsad bland annat i Sverige, varför många sågverk tvingats till ofrivilliga produktionsstopp som i sin tur lett till brist på vissa trävaruprodukter. Även om det finns tecken på ökad tillväxt i till exempel Storbritannien och Tyskland så är det troligt att trävarumarknaden försäm-ras något när det blir vinter och stabilare timmerflöden igen. Detta är oroande då sågverken i Sverige inte tjänat pengar på flera år. Svenska sågverk plågas av – i för-hållande till trävarumarknaden – höga rå-varukostnader och av en stark svensk krona som experterna dessutom spår skall bli ännu starkare på sikt.

papper, massa och fiberråvaraTidningar läses allt mer på digitala medier. Detta har lett till drastiskt minskad förbruk-ning av tidningspapper och ett stort antal pappersmaskiner har stannat för gott. Andra maskiner konverteras till alternativ produk-tion, t.ex. bokpapper. Vid SCA i Ortviken har produktion av förpackningspapper star-tat. Denna utveckling är mycket intressant och förhoppningsvis kan några tryckpap-persmaskiner konverteras till förpacknings-segmentet, ett segment som växer till följd av ökande befolkning och ökad konsum-tion i ett globalt perspektiv. Andra seg-ment med tillväxt är massa för produktion av textilier. Denna marknad var mycket lönsam för några år sedan, en omfattande konvertering av massabruk till denna typ av produktion har dock gjort att marknaden mattats väsentligt. Summa summarum har förbrukningen av fiberråvara (massaved och cellulosaflis från sågverken) minskat kraftigt runt Östersjön och i Norge de senaste åren.

Detta har lett till en för massaindustrin po-sitiv råvarubalans, dessvärre för skogsägarna och sågverken ser denna balans ut att hålla i sig då ytterligare nedläggningar av tryckpap-persmaskiner är troliga framöver.

bränsle från skogenGenom en aktiv politik med subventio-ner för t.ex. ”grön” elproduktion har vi i Sverige byggt ut förbrukningen av skogs-bränsle kraftigt. Förhoppningarna om att resten av Europa skulle gå samma väg har varit stora, t.ex. har EU ambitionen att 20%av energiförsörjningen skall komma från förnybara källor 2020. Som en följd av den svaga ekonomiska utvecklingen i EU-området kommer dock detta mål inte att hinna uppfyllas. Runt om i världen där ved är betydligt billigare än i Europa har pelletsfabriker etablerats och exporten av pellets till Europa är i stadig ökning. Svensk pelletsindustri däremot, är i kris och flera fabriker har lagts ned eller i malpåse. Detta i kombination med sjunkande elpriser har lett till att biobränslemarknaden i Sverige utvecklats svagt under de senaste åren och inte alls i den takt som förväntades för några år sedan. I stort sett alla aktörer startade då ambitiösa program för att öka uttaget av skogsbränsle, främst i form av grenar och toppar (grot) från slutavverkning.

optimera istället fÖr att spekulera

efter en kort forskarkarriär har olle söder-ström – som också är skogsägare – arbetat 10 år inom virkesmätningen och därefter som virkeschef på Norrskog sedan 1996. sammanlagt rör det sig om 30 års erfarenhet av virkes- och virkesmarknadsfrågor vilket gör olle till en av sveriges mest kunniga och erfarna inom området.

18expertpaNeleN

Nytt i Norrskog

efter många år med stadigt stigande priser på skogsfastigheter har 2013 inneburit sjunkande fastighetspriser.

Genomsnittspriset är nu omkring 250 kr per skogskubikmeter, eller 30 000 kr per hektar, även om spridningen är stor vilket möjligen ännu inte syns i statistiken. Min uppfattning är att det främst är fastigheter med höga virkesförråd per hektar som säljs till lägre priser än föregående år.

Marknaden för skogsfastigheter inom Norrskogs verksamhetsområde verkar ganska sund. Det finns ett samband mellan skogs-

brukets avkastning och priset på en fastighet. Köpare skaffar sig ganska snabbt skogskän-nedom och relaterar direkt till avkastning. Så några fastighetsbubblor lär det knappast bli tal om när det gäller skogsmark i vårt område.

gissa fortsatt prisutvecklingDet är alltid en viss eftersläpning i prisstatis-tik, eftersom den följer faktiska köp. På en uppåtgående marknad slår oftast nästa över-låtelse prisnivån på den förra. På en marknad med sjunkande priser tar det lång tid innan det syns i statistiken eftersom en del plane-

rade försäljningar inte blir av eller fördröjs när buden inte uppfyller säljarens förväntningar.

avkastningsvärdet – tryggt att veta – och bra indikator

Så länge priset relateras till en avkastning blir det inte lika beroende av vad andra kan betala. Om det blir en prisnedgång bottnar den tidigt. Nu håller den stora efterfrågan på timmer uppe avkastningen och en ägare kan bruka, behålla och få avkastning från sin fastighet. Och det är så det ser ut i vårt område, så simma lugnt.

vi har följt syskonen Erik, Anna och Leopold som ägde sin skogsfastighet till-sammans. I några nummer har vi hanterat brukande, skogsbeskattning och ägarby-ten. Men nu vill de inte längre. Nu ska fastigheten säljas. De är förstås spända på vad de kan få för pris för fastigheten. När de köpte ut brodern var värdet omkring 6 miljoner kr men så har det avverkats för två miljoner i samband med det.

Det torde inte vara några problem att sälja fastigheten. Intresserade köpare finns. Men det kan ta lite tid, och det kräver lite förberedelser. Skogsbruksplan och kartor ska ses över, pågående åtgärder ska avslutas och oklara väg-, och jaktfrågor ska klaras ut. Spekulanter behöver få information

och därefter tid att besikta och räkna. När prisförhandling är klar och kontrakten skrivna, tar det ytterligare en månad innan betalningen är mottagen och överlämnan-det är klart.

Snart står Erik och Anna där med sin påse pengar, närmare bestämt 2 100 000 kr var, och funderar på vad de kommer att få kvar efter skatt. De hade ärvt en tredjedel var. Sedan köpt ut sin brors andel, det vill säga en sjättedel var. De har avverkat ett rätt stort område och utnyttjat skogsavdrag.

Var och en. Försäljningspris 2,1 milj kr, varav den sjättedel som nyss köptes av Leopold för 900 000 kr blir betald 700 000 kr. Priset för den tidigare ägda tredjedelen 1,4 milj kr minskas med taxeringsvär-

det år 1952 (21 000 kr) x 1,5 x 1/3, till 1 389 500 kr. Vinsten för näringsfastighet räknas 90%

Kapitalbeskattningen är 30% dvs 375 000 kr.

Även om det i princip blir en värdeför-lust på ”Leopols sjättedel” så blir det vinst totalt sett och 250 000 kr, av det utnyttjade skogsavdraget om 450 000 kr, återförs i näringsverksamheten. Alltså deklareras det tidigare avdraget nu ungefär som en skogsintäkt. De har inga kostnader att möta detta med så det blir särskild löneskatt, kommunalskatt och lite statlig skatt på det beloppet dvs ca 150 000 kr.

Kvar blir drygt 1,5 miljoner kronor var att köpa segelbåt för, det får bli var sin.

vAD HäNDER MED fASTIgHETSpRISERNA?

SYSkONEN ERIk OcH ANNA SOM SäLjARE

prisutvecklingen på lantbruksfastigheter har varit sjunkande i år.var det pristoppen som vi såg?

vad blir kvar efter försäljning?

clas tjäderclas.tjader@norrskog.se0612-71 87 62

JärpenSta

Kallsedet

KrokomAlsen

BrunfloÖstersund

Sundsvall

Söråker

Hammerdal

Timrå

Ånge

Sörbygden

Kovland

Sollefteå

Krokom

Härnösand

Sundsvall smörjmedel 060-15 77 39Östersund smörjmedel/order 063-10 91 08Sundsvall växel 060-180 180

Vår nya diesel-anläggning hittar du i Rödsta, Sollefteå. Saknar du vårt förmånliga kort ansöker du enklast på alltank.se.

Nyhet! Nu fiNNs vi i sollefteå.

Bränsleförbr. bl. körn. 5,7-8,5 l/100 km, CO2-utsläpp 150-197 g/km. Bilen på bilden är extrautrustad. *Eller vid 1.500, 3.000 och 4.500 mil.

VÄLJ DIN EGEN VÄG:

NYA SUBARU FORESTER PREMIÄR!

254.900:-Subaru Forester från

Standardutrustning Forester

• Alltid 4-hjulsdrift• Klimatanläggning• Farthållare• 17’’ aluminiumfälgar• CD-stereo• Bluetooth• USB/AUX-ingångar

• 7 airbags och whiplashskydd• VDC (antispinn, antisladd och

traction control)• Eluppvärmda ytterbackspeglar• Eluppvärmd framruta i nederkant• Max. dragvikt 1.800–2.000 kg

Boxermotorer

• 2.0i, 150 hk (198 Nm)• 2.0D, 147 hk (350 Nm)• 2.0 Turbo, 240 hk (350 Nm)

Bränsleförbr. bl. körn. 5,7-8,5 l/100 km, CO2-utsläpp 150-197 g/km. Bilen på bilden är extrautrustad. *Eller vid 1.500, 3.000 och 4.500 mil.

VÄLJ DIN EGEN VÄG:

NYA SUBARU FORESTER PREMIÄR!

254.900:-Subaru Forester från

Standardutrustning Forester

• Alltid 4-hjulsdrift• Klimatanläggning• Farthållare• 17’’ aluminiumfälgar• CD-stereo• Bluetooth• USB/AUX-ingångar

• 7 airbags och whiplashskydd• VDC (antispinn, antisladd och

traction control)• Eluppvärmda ytterbackspeglar• Eluppvärmd framruta i nederkant• Max. dragvikt 1.800–2.000 kg

Boxermotorer

• 2.0i, 150 hk (198 Nm)• 2.0D, 147 hk (350 Nm)• 2.0 Turbo, 240 hk (350 Nm)

Hoting 0671-71 30 00Sollefteå 0620-599 50Storuman 0951-777 75www.ivarsbil.se

Östersund 063-16 20 45Sollefteå 0620-599 50Storuman 0951-777 75

Västra Hoting 450830 80 HOTINGTel 0671-71 30 00

Öppet Måndag 9-17, Tisdag - Fredag 8-17 • www.ivarsbil.se*Sveriges överlägset mest sålda pickup sedan lanseringen år 2005, källa Bil Sweden. Med reservation för ändringar. Bilen på bilden kan vara extrautrustad.

En vecka på praktik i TysklandTredjeårseleven Anton Nathanaelsson gjorde något annorlunda på sin praktik, han åkte till Tyskland för att se hur skogsvaktaren Alexander jobbade.

1800 ha skog i samhället Spornitz fick Anton vara med och sköta om. ”Skogsvaktare är ungefär som en skogstjänsteman fast man har även hand om jakten på den mark man sköter om. Alexander är även eftersöksjägare” berättar Anton.

Under veckan fick Anton följa med och bland annat planera avverkningar, gallring i både barr- och lövskog, tittat på vilttillgångarna och varit ute på eftersök efter både kronhjort och vildsvin.

En dovhjort och ett rådjur fick Anton skjuta under sin praktikvecka i Tyskland, en vecka som både var mycket lärorik och uppskattad.

Våren 2013 på Torsta

Anmälan sker på Torsta ABs hemsida senast 2 veckor innan kursstart. Om ni är intresserade av en kurs så skicka gärna en intresseanmälan till:info@torsta.se

Motorsågskörkort A+BHeta Arbeten

Rösågskörkort RA+RB

torsta.se

Lars-Anders Jonsson Reg. Fastighetsmäklare063-15 71 66

50 000 skogsägare anlitar varje år LRF Konsult för fastighetsförmedling, värdering, skogsbruksplaner, ekonomi, juridik, generationsskifte och rådgivning.

Affärsmöjligheterna för skogsägare är många. Vilka är dina? Kontakta oss

www.lrfkonsult.se/skog

GÖR SOM ANDRA SKOGSÄGARE

TA VARA PÅ DINA AFFÄRSMÖJLIGHETER PÅ BÄSTA SÄTT

Patrik UlanderReg. Fastighetsmäklare0611-289 35

Daniel Olovsson Skogsekonom060-67 88 06

Daniel Höglund Reg. Fastighetsmäklare0620-259 30

Anders ErikssonAukt. generations-skifteshandläggare063-15 71 62

Peter Zetterström Aukt. lantbruksvärderare0620-259 31

Folke Lindblom Skogstekniker063-15 71 63

Roland Skarin Reg. Fastighetsmäklare0620-259 32

Malin Mårtén Mäklarassistent063-15 71 60

Mathias Hagman Reg. Fastighetsmäklare060-67 88 09

Sofi a Palmkvist Reg. Fastighetsmäklare0670-61 47 75

Ingemar Olofsson Reg. Fastighetsmäklare060-67 88 18

E-post: förnamn.efternamn@lrfkonsult.se