POSTADRESS

Box 7703

SE-103 95 Stockholm

BESÖKSADRESS

Löjtnantsgatan 21

Stockholm

TELEFON

+46 8 563 085 00

FAX

+46 8 563 085 50

ORGANISATIONSNR

202100-6495

KONTAKT

registrator@uka.se

www.uka.se

STATISTISK ANALYS 1(21)

Avdelning Datum/ löpnummer 2019-12-03/13

Analysavdelningen

Handläggare Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en

av formerna för att löpande redovisa utvecklingen inom

utbildningen på grundnivå och avancerad nivå samt på

forskarnivå. Analyserna innefattar även utvecklingen

inom personalområdet och högskolans ekonomi.

Tomas Gustavsson

08-546 086 44

Tomas.gustavsson@uka.se

Nybörjare i högskolan 2018/19: Antalet nybörjare i högskolan fortsätter att öka

För tredje läsåret i rad ökade antalet nybörjare i den svenska högskolan läsåret

2018/19. Antalet nybörjare var under läsåret 87 850 vilket var en ökning med 1 200

studenter jämfört med läsåret innan. Antalet svenska nybörjare ökade med 1 600

studenter medan antalet inresande nybörjare minskade med 400 studenter. För

första gången på flera läsår ökade antalet svenska män. På de tre största

lärarutbildningarna minskade antalet programnybörjare något medan det var fler

nybörjare på program mot civilingenjörsexamen jämfört med läsåret innan.

I denna analys redovisas statistik över inflödet av nya studenter i högskolan läsåret

2018/19 och preliminära uppgifter för höstterminen 2019. Vi inleder med att visa

utvecklingen av antalet högskolenybörjare och därefter antalet nybörjare på program. Här

tittar vi särskilt på lärarutbildningar och vårdutbildningar i ljuset av utbyggnaden av dessa

utbildningar de senaste åren. Därefter tittar vi på preliminära uppgifter för höstterminen

2019 och avslutar med en internationell jämförelse med ett antal utvalda länder.

Antalet högskolenybörjare ökade läsåret 2018/19 För tredje läsåret i rad ökade antalet nybörjare i den svenska högskolan läsåret 2018/19.

Antalet nybörjade ökade med 1 200 studenter från 86 650 till 87 850 (figur 1).

Figur 1. Antalet svenska och inresande högskolenybörjare under perioden 2009/10 - 2018/19.

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 2015/16 2016/17 2017/18 2018/19

Svenska högskolenybörjare Inresande högskolenybörjare Totalt

2(21)

Datum Reg.nr

2019-11-18 111-5-18

Till skillnad mot de senaste läsåren var det antalet svenska nybörjare som ökade medan

antalet inresande nybörjare minskade (se definitioner i bilaga 2). Tidigare år har de

inresande nybörjarna stått för den stora ökningen. Antalet svenska högskolenybörjare

ökade med knappt 1 600 studenter vilket var andra läsåret i rad som antalet ökade.

Däremot minskade antalet inresande högskolenybörjare med 400 studenter. Detta är ett

trendbrott och innebar att antalet inresande nybörjare minskade för första gången sedan

läsåret 2011/12. De tre senaste läsåren har alltså antalet högskolenybörjare ökat något

men det är fortfarande en bra bit kvar till den högsta noteringen läsåret 2009/10 då antalet

nybörjare var 107 000. Detta berodde främst på den rådande lågkonjunkturen som

innebar att staten valde att göra en kraftig men tillfällig utbyggnad av högskolan. De två

påföljande läsåren minskade antalet nybörjare kraftigt men har sedan läsåret 2011/12

legat relativt stabilt och pendlat mellan drygt 91 000 och knappt 86 000.

Lägre andel inresande nybörjare När Sverige läsåret 2011/12 införde studieavgifter för studenter från länder utanför

EU/EES och Schweiz1 minskade antalet inresande nybörjare kraftigt. Men sedan dess har

andelen inresande nybörjare i den svenska högskolan ökat för varje läsår. Detta beror

både på att antalet inresande studenter har ökat, men också på grund av att antalet

svenska nybörjare minskat under samma period. Denna trend bröts alltså läsåret 2018/19.

Under läsåret utgjorde inresande studenter 27 procent av det totala antalet

nybörjarstudenter (figur 2). Detta var en minskning med 1 procentenhet jämfört med

läsåret innan. En stor del av de inresande nybörjarna är dock utbytesstudenter som bara

studerar vid svenska lärosäten en kortare tid.2 Det betyder att andelen inresande av det

totala antalet registrerade studenter i svenska högskolan är betydligt lägre, knappt

9 procent.

Figur 2. Andel svenska och inresande högskolenybörjare under perioden 2009/10 - 2018/19.

1 Förordning (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor 2 För mer statistik om antalet utbytesstudenter och så kallade freemover-studenter se SM -

Internationell studentmobilitet i högskolan, UF 20 SM 1703, SCB.

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19

Svenska högskolenybörjare Inresande högskolenybörjare

3(21)

Datum Reg.nr

2019-11-18 111-5-18

Kvinnorna i fortsatt klar majoritet bland nybörjarna Kvinnorna fortsätter att vara i klar majoritet bland högskolenybörjarna. I och med att

antalet kvinnor ökade lite mer än antalet män blev skillnaderna mellan könen marginellt

större. Antalet kvinnor ökade med 650 studenter till 50 850 medan antalet män ökade

med 550 studenter till 37 000. Det var första gången sedan läsåret 2009/10 som antalet

män ökade medan antalet kvinnor ökade för fjärde läsåret i rad (figur 3). Av nybörjarna

var således 58 procent kvinnor och 42 procent män. Jämfört med läsåret 2009/10 har

andelen kvinnor ökat med 3 procentenheter.

För första gången sedan läsåret 2009/10 ökade antalet svenska män bland

högskolenybörjarna. Antalet svenska män ökade med 750 studenter medan antalet

kvinnor ökade med 850 studenter. Bland de inresande nybörjarna minskade både antalet

kvinnor och män. Antalet kvinnor minskade med 200 studenter till 12 600 och antalet

män med 200 studenter till 11 150. Fram till och med läsåret 2010/11 var det alltid fler

inresande män än kvinnor. Men när Sverige införde studieavgifter för studenter från

länder utanför EU/EES och Schweiz sjönk antalet inresande män betydligt mer än antalet

kvinnor. Sedan dess har kvinnor varit i majoritet bland de inresande nybörjarna. Även om

antalet inresande nybörjare under senare år har ökat är antalet fortfarande 5 200 studenter

färre än rekordnoteringen 2010/11.

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

50 000

09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19

Svenska kvinnor Svenska män Inresande kvinnor Inresande män

Figur 3. Antalet svenska respektive inresande högskolenybörjare under perioden 2009/10–2018/19,

fördelat på kvinnor och män.

4(21)

Datum Reg.nr

2019-11-18 111-5-18

Fler nybörjare inleder sina studier på ett yrkesexamensprogram Studieprofilerna för svenska respektive inresande högskolenybörjare skiljer sig åt. Bland

svenska nybörjare är det vanligast att studera på ett program medan fristående kurser är

vanligast för de inresande studenterna (på grund av det stora antalet utbytesstudenter).

Figur 4 visar det totala antalet svenska respektive inresande nybörjare fördelat på

program och fristående kurser de senaste tio läsåren.

Figur 4 visar att bland de svenska högskolenybörjarna inledde knappt hälften sina studier

på ett yrkesexamensprogram (46 procent). Läsåret 2018/19 var det 29 150 svenska

nybörjare som började på ett yrkesexamensprogram, vilket var en ökning med 800

studenter jämfört med förra läsåret. Antalet svenska nybörjare på yrkesexamensprogram

har ökat med totalt 20 procent sedan läsåret 2011/12. Under samma period har färre och

färre svenska nybörjare inlett sina studier med att läsa fristående kurser. Denna trend

bröts dock läsåret 2018/19. Av de totalt 64 050 svenska högskolenybörjarna läste 17 550

(27 procent) fristående kurser. Detta var en ökning med 300 studenter jämfört med

föregående år. På lång sikt har dock antalet nybörjare på fristående kurser minskat

kraftigt och i stort sett halverats de tio senaste läsåren.

Antalet svenska nybörjare på program som ger en generell examen har däremot legat

stabilt under senare tid och senaste läsåret inledde 17 350 studenter sina studier på ett

generellt program. Detta var en ökning med 450 studenter jämfört med läsåret innan.

Figur 4. Antalet svenska och inresande högskolenybörjare efter studieform under läsåren

2009/10-2018/19.

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 15/16 16/17 17/18 18/19

Svenska Fristående kurs Svenska Generella program

Svenska Yrkesexamensprogram Inresande Fristående kurs

Inresande Generella program Inresande Yrkesexamensprogram

5(21)

Datum Reg.nr

2019-11-18 111-5-18

Figur 4 visar också att mönstret för inresande studenter ser helt annorlunda ut. Av de

23 800 inresande högskolenybörjarna läste endast 450 studenter (2 procent) ett

yrkesexamensprogram medan 15 050 läste fristående kurser. Som nämnts tidigare

minskade antalet inresande nybörjare under läsåret och det var framförallt på fristående

kurser som antalet var färre än läsåret innan. En trend vi har sett under flera år är att

antalet inresande nybörjare som läser ett generellt program ökar. Denna trend fortsatte

även under läsåret 2018/19, dock var ökningen bara 100 studenter till 8 250. Av de

inresande nybörjarna läste således 63 procent fristående kurser och 35 procent ett

generellt program.

Fler yngre svenska högskolenybörjare Under de senaste läsåren har åldersstrukturen bland svenska högskolenybörjare

förändrats (figur 5). Antalet nybörjare som är 21 år eller yngre har under de senaste

läsåren minskat medan nybörjare som är 25 år eller äldre har blivit fler. Läsåret 2018/19

bröts dock trenden och antalet yngre högskolenybörjare ökade för första gången på länge.

Den stora ökningen var bland 20-21-åringarna. Jämfört med förra läsåret ökade antalet

nybörjare i den åldersgruppen med 1 100 studenter till 19 100 och utgjorde därmed 30

procent av alla högskolenybörjare. Antalet 19-åringar ökade marginellt med 150

studenter. Totalt var 54 procent av högskolenybörjarna 21 år eller yngre.

Diagrammet visar också att antalet äldre högskolenybörjare (25 år eller äldre) har ökat

under flera läsår. De senaste fem läsåren har antalet svenska nybörjare som är 25 år eller

äldre ökat med 28 procent och utgör en allt större andel av nybörjarna. Detta, tillsammans

med att antalet yngre nybörjare minskat, har medfört att medianåldern för svenska

högskolenybörjare har gått upp de senaste läsåren. Men i och med att antalet nybörjare

som var 21 år eller yngre ökade för första gången på länge bröts också trenden med en

uppåtgående medianålder och medianåldern minskade istället marginellt. Läsåret 2018/19

var medianåldern för svenska nybörjare 21,7 år.

6(21)

Datum Reg.nr

2019-11-18 111-5-18

Figur 5. Antalet högskolenybörjare i olika åldrar under läsåren 1999/00-2018/19

Programnybörjare på yrkesexamensprogram

Hittills har vi beskrivit antalet nybörjare i högskolan, det vill säga studenter som aldrig

tidigare studerat i högskolan. Vi övergår nu till att beskriva utvecklingen av antalet

nybörjare på program, så kallade programnybörjare (uppgifter per examensprogram finns

i bilaga 1). Detta är studenter som för första gången är registrerade på ett visst

yrkesexamensprogram eller på ett generellt program (program mot högskoleexamen,

kandidatexamen, magisterexamen eller masterexamen).

Detta inkluderar både högskolenybörjare och de som har studerat tidigare i svensk

högskola, eftersom många av dem som påbörjar ett program har tidigare erfarenhet av

högskolestudier. För nybörjare på generella program mot magister- eller masterexamen är

det exempelvis nödvändigt att ha studerat tidigare, eftersom det är ett behörighetskrav att

ha en utbildning på grundnivå för att kunna antas.

Antal nybörjare på yrkesexamensprogram minskade Antalet nybörjare på program (programnybörjare) som leder till en yrkesexamen uppgick

läsåret 2018/19 till drygt 49 250 studenter. Jämfört med förra läsåret var detta en

minskning med knappt 500 studenter (figur 6). Som diagrammet visar har antalet

nybörjare på yrkesexamensprogram legat relativt stabilt de senaste läsåren och pendlat

mellan 48 000 och 49 700 nybörjare. Jämfört med föregående läsår var det antalet

kvinnor som minskade medan antalet män ökade marginellt. Kvinnorna var dock

fortfarande i klar majoritet och knappt två tredjedelar av nybörjarna var kvinnor.

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

–19 20–21 22–24 25–29 30–

7(21)

Datum Reg.nr

2019-11-18 111-5-18

Det är få inresande studenter som är nybörjare på yrkesexamensprogram, läsåret 2018/19

var endast 1 procent av programnybörjarna inresande studenter. Av de inresande

nybörjarna läste flest på ett civilingenjörsprogram.

Flest programnybörjare inom området undervisning Figur 7 nedan visar inom vilka områden män respektive kvinnor läste

yrkesexamensprogram. Som nämnts ovan var det betydligt fler kvinnor bland

programnybörjarna, främst beroende på att de var i klar majoritet inom områdena

undervisning samt vård och omsorg. Sammantaget var kvinnor i majoritet inom sex av

åtta områden och endast inom områdena teknik och övrigt område (Officersexamen) var

majoriteten män. Nästan hälften av alla män inledde sina studier inom teknikområdet,

vilket inkluderar program mot civilingenjörsexamen och högskoleingenjörsexamen.

Av kvinnorna inledde två tredjedelar sina studier på program inom områdena

undervisning och vård och omsorg. Detta inkluderar lärarprogrammen och

sjuksköterskeutbildning. Om man bortser från området övrigt område, som bara

innefattar 137 studenter, är det störst procentuell skillnad mellan könen inom området

vård och omsorg. Här var fler än 8 av 10 kvinnor bland programnybörjarna.

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

14/15 15/16 16/17 17/18 18/19

Kvinnor Män Totalt

Figur 6. Antalet programnybörjare på yrkesexamensprogram fördelat på kvinnor, män och

totalt under läsåren 2014/15-2018/19

8(21)

Datum Reg.nr

2019-11-18 111-5-18

Figur 7. Antalet programnybörjare på yrkesexamensprogram fördelat på kvinnor, män och

ämnesområde läsåret 2018/19.

Under 2015 inledde staten en successiv utbyggnad av högskolan med avsikten att öka

antalet nybörjare på flera utbildningar inom områden där det är brist på utbildade. Detta

gällde framförallt lärar- och vårdutbildningar. I följande avsnitt ska vi studera

utvecklingen av antalet nybörjare på några av dessa utbildningar. Vi inleder med att

studera utvecklingen inom de största lärarutbildningarna för att sedan titta närmare på

vårdutbildningar.

Antalet nybörjare på de största lärarutbildningarna minskade Sammanlagt hade de olika lärarutbildningarna 15 050 nybörjare läsåret 2018/19, vilket

var en minskning med knappt 350 studenter jämfört med förra läsåret. På de flesta

programmen minskade antalet nybörjare, endast på program mot den äldre lärarexamen

och på program mot yrkesexamen ökade nybörjarna något. De tre största programmen

inom lärarutbildningen är de som leder till ämneslärarexamen, grundlärarexamen och

förskollärarexamen och vi ska nu studera utvecklingen på dessa lite närmare (figur 8).

Sammanlagt var det 12 150 programnybörjare på dessa tre program vilket var en

minskning med 500 studenter jämfört med föregående år. Minskningen skedde på alla tre

program. Av nybörjarna var 73 procent kvinnor.

Ämneslärarprogrammet var störst och hade läsåret 2018/19 4 400 programnybörjare,

vilket var en minskning med 100 studenter jämfört med året innan. Minskningen var

bland männen medan antalet kvinnor var på samma nivå som förra läsåret. Jämför vi med

läsåren innan staten inledde utbyggnaden av lärarprogrammen var detta en marginell

ökning med ett par hundra studenter. Ämneslärarprogrammet är det program med jämnast

könsfördelning. Av de 4 400 programnybörjarna var 2 000 män (46 procent) och 2 400

kvinnor (54 procent).

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000

Övrigt område

Vård och omsorg

Undervisning

Teknik

Naturvetenskap

Medicin och odontologi

Lant- och skogsbruk

Juridik och samhällsvet.

Män Kvinnor

9(21)

Datum Reg.nr

2019-11-18 111-5-18

Näst störst är program mot grundlärarexamen. Läsåret 2018/19 hade programmet 3 950

nybörjare, vilket var en minskning med 250 nybörjare jämfört med föregående läsår.

Detta var första gången på flera läsår som antalet nybörjare minskade. Den stora

majoriteten av nybörjarna var kvinnor, cirka 75 procent. Men jämfört med föregående år

minskade antalet kvinnor med 300 studenter medan antalet män ökade med 50 studenter.

Nästan lika stort var program mot förskollärarexamen med sina 3 800 nybörjare läsåret

2018/19. Även här minskade antalet nybörjare och programmet hade 200 färre nybörjare

jämfört med förra läsåret. Förskollärarprogram har sedan länge en mycket stor andel

kvinnor bland nybörjarna och de senaste åren har andelen kvinnor ökat. Läsåret 2018/19

var 94 procent av nybörjarna på förskolelärarprogrammet kvinnor vilket var i nivå med

läsåret innan, även om antalet kvinnor minskade med 200 studenter.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi ser en liten eller ingen effekt av de satsningar

som gjorts för att öka antalet nybörjare på de stora lärarutbildningarna. På

ämneslärarprogrammet har antalet nybörjare sjunkit tre läsår i rad och antalet nybörjare

det senaste läsåret var 200 färre än läsåret 2015/16. På program mot grundlärarexamen

var antalet nybörjare läsåret 2018/19 på samma nivå som när satsningen inleddes och på

program mot förskollärarexamen har antalet nybörjare sjunkit något.

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

14/15 15/16 16/17 17/18 18/19

Ämneslärarexamen

Kvinnor Män Totalt

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

14/15 15/16 16/17 17/18 18/19

Grundlärarexamen

Kvinnor Män Totalt

Figur 8. Antalet nybörjare på program mot grundlärarexamen, ämneslärarexamen och

förskollärarexamen fördelat på kvinnor, män och totalt under läsåren 2014/15–2018/19.

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

14/15 15/16 16/17 17/18 18/19

Förskollärarexamen

Kvinnor Män Totalt

10(21)

Datum Reg.nr

2019-11-18 111-5-18

Antalet nybörjare på program mot sjuksköterskeexamen minskade Ett av de enskilt största yrkesexamensprogrammen är program som leder till en

sjuksköterskeexamen. Läsåret 2018/19 hade programmet 5 850 nybörjare. Endast

program mot civilingenjörsexamen var större. Även här har staten sett ett behov av att

bygga ut utbildningen och sedan 2015 har man avsatt medel för motsvarande cirka 700

nybörjarplatser på programmet. Under några läsår hade detta avsedd effekt och antalet

nybörjare på sjuksköterskeprogram ökade. Läsåret 2018/19 bröts dock trenden och

antalet nybörjare var 350 färre än läsåret innan. Kvinnor var i klar majoritet bland

nybörjarna. Av de 5 850 studenterna var 5 000 kvinnor (86 procent) och 850 män (14

procent).

Antalet nybörjare på program som leder till en läkarexamen är betydligt färre och

uppgick läsåret 2018/19 till 1 800 studenter. Det pågår även en mindre utbyggnad av

läkarprogrammet men jämfört med läsåret innan var ökningen bara drygt 50 studenter.

Sedan läsåret 2014/15 har dock antalet nybörjare ökat med 200 studenter vilket motsvarar

en ökning på 12 procent. Framförallt har det varit antalet kvinnor som har ökat medan

antalet män har legat relativt stabilt. Av de 1 800 nybörjarna läsåret 2018/19 var 1 050

kvinnor (59 procent) och 750 män (41 procent).

Fler nybörjare på program mot civilingenjörsexamen Det enskilt största yrkesexamensprogrammet är det som leder till en

civilingenjörsexamen. Läsåret 2018/19 var antalet nybörjare 7 300, vilket var en ökning

med 250 studenter jämfört med läsåret innan. Antalet nybörjare på civilingenjörsprogram

har varit relativt stabilt under de senaste läsåren och legat på drygt 7 000 studenter varje

läsår (figur 10). Jämfört med läsåret innan var det både antalet män och kvinnor som

ökade. Till skillnad från de flesta andra yrkesexamensprogram är det männen som är i

klar majoritet på civilingenjörsprogrammet och av det totala antalet nybörjare var drygt

69 procent män. Andelen män har varit stabil kring dessa nivåer de senaste läsåren.

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

14/15 15/16 16/17 17/18 18/19

Sjuksköterskeexamen

Kvinnor Män Totalt

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

14/15 15/16 16/17 17/18 18/19

Läkarexamen

Kvinnor Män Totalt

Figur 9. Antalet nybörjare på program mot sjuksköterskeexamen och läkarexamen fördelat på

kvinnor, män och totalt under läsåret 2014/15–2018/19.

11(21)

Datum Reg.nr

2019-11-18 111-5-18

På program mot högskoleingenjörsexamen har däremot antalet nybörjare minskat under

flera läsår. Läsåret 2018/19 var det 4 200 nybörjare på högskoleingenjörsprogram, vilket

var en minskning med 50 studenter jämfört med läsåret innan. Sedan läsåret 2014/15 har

antalet nybörjare minskat med 500 studenter. Även på program mot

högskoleingenjörsexamen är männen i majoritet. Andelen män på program mot

högskoleingenjörsexamen har legat på runt 75 procent under de senaste läsåren.

Programnybörjare på generella program

Färre nybörjare på generella program på grundnivå Fokus ändras nu till programnybörjare på generella program, det vill säga program mot

högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen och masterexamen. Av de generella

programmen har den tvååriga högskoleexamen minst antal nybörjare och den långsiktiga

trenden är att antalet nybörjare minskar. Denna trend bröts dock i och med läsåret

2018/19 då antalet nybörjare istället ökade med 300 studenter till 1 500. Jämfört med

läsåret 2014/15 har dock antalet nybörjare minskat med 950 studenter. Andelen kvinnor

på program mot högskoleexamen var 37 procent och andelen män 63 procent.

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

14/15 15/16 16/17 17/18 18/19

Civilingenjörsexamen

Kvinnor Män Totalt

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

14/15 15/16 16/17 17/18 18/19

Högskoleingenjörsexamen

Kvinnor Män Totalt

Figur 10. Antalet nybörjare på program mot civilingenjörsexamen och högskoleingenjörsexamen

fördelat på kvinnor, män och totalt under läsåren 2014/15–2018/19.

12(21)

Datum Reg.nr

2019-11-18 111-5-18

Flest nybörjare av de generella programmen har program mot kandidatexamen. Dock har

antalet nybörjare minskat något de senaste åren. Läsåret 2018/19 var antalet nybörjare

24 450 vilket var en minskning med 450 studenter i jämförelse med läsåret innan och en

minskning med 1 250 studenter jämfört med 2014/15. Framförallt är det antalet kvinnor

som har minskat, men även antalet män. Könsfördelningen är relativt jämn på program

mot kandidatexamen med 56 procent kvinnor och 44 procent män. Andelen inresande

studenter på generella program på grundnivå är liten. Av de sammanlagt 26 050

nybörjarna på grundnivå var endast 4 procent inresande studenter läsåret 2018/19.

Figur 12. Antalet nybörjare på program mot kandidatexamen fördelat på kvinnor, män och

totalt under läsåren 2014/15-2018/19.

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

14/15 15/16 16/17 17/18 18/19

Kandidatexamen

Kvinnor Män Totalt

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

14/15 15/16 16/17 17/18 18/19

Högskoleexamen

Kvinnor Män Totalt

Figur 11. Antalet nybörjare på program mot den tvååriga högskoleexamen fördelat på kvinnor,

män och totalt under läsåren 2014/15-2018/19.

13(21)

Datum Reg.nr

2019-11-18 111-5-18

Fler nybörjare på ett masterprogram På avancerad nivå hade program mot magisterexamen 3 700 nybörjare vilket var en

minskning med 400 studenter jämfört med förra läsåret. Framförallt var det antalet

kvinnor som minskade. Jämfört med läsåret innan minskade antalet kvinnor med 300

studenter och antalet män med 100 studenter. Trots att antalet kvinnor minskade mer än

män var andelen kvinnor större. Läsåret 2018/19 var andelen kvinnor 58 procent och

andelen män 42 procent.

Program mot masterexamen är det generella program som har vuxit mest de senaste

läsåren mätt i antal nybörjare och antalet nybörjare fortsatte att öka läsåret 2018/19.

Antalet nybörjare under läsåret var 15 450 vilket var en ökning med 500 studenter

jämfört med läsåret innan. På fyra läsår har antalet nybörjare ökat med 2 650 studenter.

Könsfördelningen på masterexamensprogram var läsåret 2018/19 helt jämn.

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

14/15 15/16 16/17 17/18 18/19

Magisterexamen

Kvinnor Män Totalt

0

5 000

10 000

15 000

20 000

14/15 15/16 16/17 17/18 18/19

Masterexamen

Kvinnor Män Totalt

Figur 13. Antalet nybörjare på program mot magisterexamen fördelat på kvinnor, män och

totalt under läsåren 2014/15-2018/19.

Figur 14. Antalet nybörjare på program mot masterexamen fördelat på kvinnor, män och totalt

under läsåren 2014/15-2018/19.

14(21)

Datum Reg.nr

2019-11-18 111-5-18

Till skillnad från nybörjarna på grundnivå är andelen inresande studenter stor på

avancerad nivå. Av de 3 700 nybörjarna på magisterprogram var drygt 42 procent

inresande studenter läsåret 2018/19. Andelen har därmed ökat något jämfört med förra

läsåret. Även på masterprogram har andelen inresande nybörjare ökat. Av de 15 450

nybörjarna senaste läsåret var knappt 44 procent inresande, vilket innebar en liten ökning.

Nybörjarnas studieinriktning på generella program I figur 15 presenteras uppgifter för nybörjarnas studieinriktning på program mot

högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen respektive masterexamen, fördelade

på kvinnor och män läsåret 2018/19. Diagrammet visar att det finns klara skillnader

mellan grundnivå och avancerad nivå samt mellan kvinnor och män.

Som visats tidigare i analysen har antalet nybörjare på program mot högskoleexamen

ökat för första gången på flera läsår. Den stora majoriteten av programnybörjarna

återfinns inom tre områden; samhällsvetenskap, juridik, handel, administration,

naturvetenskap, matematik och data samt teknik och tillverkning. Av programnybörjarna

läsåret 2018/19 läste 75 procent inom något av dessa tre områden. Flest nybörjare var det

inom området teknik och tillverkning.

På program mot en kandidatexamen är det vanligaste området samhällsvetenskap, juridik,

handel och administration för både män och kvinnor. Drygt 60 procent av kvinnorna och

nästan hälften av männen studerade inom detta område. Området naturvetenskap,

matematik och data är det näst vanligaste bland både män och kvinnor.

På program mot en magisterexamen är samhällsvetenskap, juridik, handel och

administration det vanligaste området både bland män och bland kvinnor, fler än hälften

av studenterna läser inom detta område. Bland kvinnor är hälso- och sjukvård samt

social omsorg det näst vanligaste området. Bland män är områdena naturvetenskap,

matematik och data samt teknik och tillverkning de näst vanligaste områdena.

På program mot masterexamen är det flest antal nybörjare inom området teknik och

tillverkning följt av samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Cirka 64

procent av nybörjarna på masterprogram läser inom dessa två områden. Bland kvinnorna

är det vanligast att läsa inom området samhällsvetenskap, juridik, handel och

administration medan teknik och tillverkning är vanligast bland männen.

15(21)

Datum Reg.nr

2019-11-18 111-5-18

Figur 15. Andelen nybörjare på program mot högskoleexamen, kandidatexamen,

magisterexamen respektive masterexamen fördelat på kvinnor, män och område läsåret 2018/19.

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Kvinnor - Masterprogram

Män - Masterprogram

Kvinnor - Magisterprogram

Män - Magisterprogram

Kvinnor - Kandidatprogram

Män - Kandidatprogram

Kvinnor - Högskoleexamensprog

Män - Högskoleexamensprog

Pedagogik och lärarutbildning

Humaniora och konst

Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration

Naturvetenskap, matematik och informations- och kommunikationsteknik (IKT)

Teknik och tillverkning

Lant- och skogsbruk samt djursjukvård

Hälso- och sjukvård samt social omsorg

Tjänster

Okänd

16(21)

Datum Reg.nr

2019-11-18 111-5-18

Preliminära uppgifter för höstterminen 2019 I detta avsnitt presenteras preliminära uppgifter för höstterminen 2019. Syftet är att

presentera så aktuella uppgifter som möjligt även om uppgifterna endast ger en indikation

på hur utvecklingen ser ut för den senaste höstterminen. Det är viktigt att påpeka att dessa

siffror kan komma att ändras och att definitiva uppgifter för hösten 2019 presenteras i

april 2020.

Preliminära siffror indikerar att antalet nybörjare fortsätter öka Preliminära uppgifter för höstterminen 2019 indikerar att antalet nybörjare i högskolan

kommer att fortsätta öka under nästa läsår. Precis som under läsåret 2018/19 ser det ut

som att det framförallt är antalet svenska nybörjare som blir fler, men även antalet

inresande nybörjare ser ut att öka.

Preliminära uppgifter för yrkesexamensprogram De preliminära uppgifterna för olika yrkesexamensprogram indikerar att antalet

programnybörjare på civilingenjörsprogram ökar något medan antalet nybörjare på

högskoleingenjörsprogram fortsätter att minska (tabell 1). Som visats tidigare i analysen

ökade antalet nybörjare läsåret 2018/19 med 4 procent på civilingenjörsprogrammet.

Höstterminen 2019 ökar dock antalet nybörjare endast marginellt. Bland

högskoleingenjörerna ser mönstret annorlunda ut och antalet nybörjare ser ut att fortsätta

att minska. Enligt de preliminära uppgifterna minskar antalet nybörjare med 6 procent.

På sjuksköterskeprogrammet är det lite svårare att drar några slutsatser i och med att en

betydande andel av antagningen även sker på vårterminen. Preliminära siffror för

höstterminen 2019 indikerar dock att antalet nybörjare på sjuksköterskeprogrammet

fortsätter att minska. Jämfört med uppgifterna för 2018 ser antalet ut att minska med 6

procent. Även på läkarprogrammet indikerar de preliminära uppgifterna att antalet

nybörjare kommer att minska.

Som visats tidigare i analysen minskade antalet nybörjare läsåret 2018/19 på alla de tre

största programmen inom lärarutbildningen, det vill säga de som leder till

ämneslärarexamen, grundlärarexamen och förskollärarexamen. På

förskollärarprogrammet ser minskningen ut att fortsätta och jämfört med uppgifter för

höstterminen 2018 ser antalet nybörjare ut att minska med 8 procent. Även till

förskolexamensprogram sker en betydande del av antagning på vårterminen vilket gör det

lite svårare att dra några slutsatser från dessa siffror. Däremot indikerar de preliminära

siffrorna att antalet nybörjare ökar marginellt på program mot ämneslärarexamen och

grundlärarexamen.

17(21)

Datum Reg.nr

2019-11-18 111-5-18

Yrkesexamensprogram Förändring ht 18 – ht 19

Civilingenjörsprogram 1%

Högskoleingenjörsprogram -6%

Sjuksköterskeprogram -6%

Läkarexamensprogram -5%

Ämneslärarprogram 1%

Förskollärarexamensprogram -8%

Grundlärarexamensprogram 2%

Nybörjare i högskolan i ett internationellt perspektiv Universitetskanslersämbetet och Statistiska centralbyrån rapporterar årligen uppgifter till

Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). Uppgifterna

publiceras bland annat i Education at a Glance (EAG)3, en omfattande publikation som

analyserar och jämför utbildningssystem i medlemsländerna med hjälp av indikatorer.

Den senaste publiceringen var i september 2019 och de siffror som presenteras i detta

avsnitt avser läsåret 2016/17. I nedanstående avsnitt jämför vi medianåldern för nybörjare

i Sverige med ett antal utvalda länder samt fördelningen av kvinnor och män bland

nybörjarna. Vi har valt att jämföra förhållandet i Sverige med de nordiska länderna

Norge, Finland och Danmark samt de europeiska länderna Tyskland, Storbritannien,

Österrike, Holland och Spanien.

Klassificeringarna som används i den internationella respektive i den svenska statistiken

om högskoleutbildning skiljer sig till viss del åt och är därmed inte helt jämförbara. I

EAG finns inte samma nivåindelningar som används i tidigare avsnitt i denna analys,

istället används den internationella klassificeringen av utbildningar som benämns

International Standard Classification of Education (ISCED). Klassificeringen innebär att

högskoleutbildning och annan minst två års eftergymnasial utbildning är placerad på så

kallad ISCED-nivå 5-8, vilket motsvarar svensk högskoleutbildning och minst två års

utbildning inom ramen för yrkeshögskolan. Sifforna i detta avsnitt ska bara användas för

att jämföra Sverige med andra OECD-länder och ska inte jämföras med uppgifterna i

tidigare avsnitt av analysen.

3 OECD (2019), Education at a Glance 2019: OECD Indicators, OECD Publishing, Paris.

Tabell 1. Jämförelse av preliminära uppgifter för höstterminen 18 med preliminära uppgifter

höstterminen 19 på program mot civilingenjörsexamen, högskoleingenjörsexamen,

sjuksköterskeexamen, läkarexamen, ämneslärarexamen, förskolärarexamen och grundlärarexamen.

18(21)

Datum Reg.nr

2019-11-18 111-5-18

Hög genomsnittsålder bland nybörjarna i Sverige Genomsnittsåldern för nybörjare i eftergymnasial utbildning läsåret 2016/17 var i Sverige

24,4 år enligt siffrorna som presenteras i EAG. I jämförelsen nedan är det bara Danmark

som har en högre genomsnittsålder. Övriga länder i jämförelsen har betydligt lägre

genomsnittsålder bland nybörjarna, med Holland som allra lägst med 19,9 år. Generellt

har de nordiska länderna en hög genomsnittsålder. I de flesta länder är skillnader mellan

könen liten, endast i Storbritannien kan man se en tydlig skillnad då männens

genomsnittsålder är betydligt lägre än kvinnornas. Storbritannien tillsammans med

Sverige och Finland är de länder i vilka kvinnor har en högre genomsnittsålder i

jämförelse med männen.

Det kan finnas flera orsaker till varför genomsnittsåldern skiljer sig mellan länderna.

Enligt EAG avslutas den gymnasiala utbildningen tidigare i Storbritannien än i många

övriga länder, vilket innebär att studenterna kan inleda den eftergymnasiala utbildningen

vid yngre ålder och därmed ha en lägre genomsnittsålder som grupp. Andra orsaker till

skillnaderna i genomsnittsålder kan vara olika möjligheter att påbörja studier vid högre

åldrar, antagningskapaciteten på lärosäten samt möjligheter att få arbete med eller utan en

eftergymnasial utbildning.

I åtta av de nio länder som är med i sammanställningen var andelen kvinnor bland

nybörjarna högre än andelen män. Sverige var det land som hade högst andel kvinnor

bland nybörjarna, 58 procent av nybörjarna var kvinnor läsåret 2016/17. Sverige var dock

inte det enda landet med en majoritet kvinnor. I alla länder som är med i jämförelsen

förutom Tyskland var majoriteten av nybörjarna kvinnor. I Tyskland var andelen män

och kvinnor i stort sätt lika stor bland nybörjarna.

0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0

Österrike

Danmark

Finland

Tyskland

Holland

Norge

Spanien

Sverige

Storbritannien

0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0

Österrike

Danmark

Finland

Tyskland

Holland

Norge

Spanien

Sverige

Storbritannien

Kvinnor Män

Figur 16. Genomsnittlig ålder för nybörjare i Sverige, Norge, Finland, Danmark, Tyskland,

Holland, Österrike, Spanien och Storbritannien fördelade på totalt samt kvinnor och män

läsåret 2016/17. Källa: OECD.stat

19(21)

Datum Reg.nr

2019-11-18 111-5-18

Figur 17. Andelen kvinnor och män bland nybörjarna i Sverige, Norge, Finland, Danmark,

Tyskland, Holland, Österrike, Spanien och Storbritannien läsåret 2016/17. Källa: OECD.stat

47%

46%

46%

50%

47%

45%

47%

42%

43%

53%

54%

54%

50%

53%

55%

53%

58%

57%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Österrike

Danmark

Finland

Tyskland

Holland

Norge

Spanien

Sverige

Storbritannien

Män Kvinnor

20(21)

Datum Reg.nr

2019-11-18 111-5-18

Andel

Andel högskole- Median- Förändring

Program mot Antal Förändring Inresande nybörjare ålder hösten 2019

Yrkesexamen, totalt 49 237 -1 % 64% 36% 1 % 60% 23 0 %

Agronomexamen 130 -11 % 71% 29% 1% 60% 23 -6 %

Apotekarexamen 275 -7 % 80% 20% 1% 74% 21 15 %

Arbetsterapeutexamen 523 3 % 81% 19% 1% 59% 25 -4 %

Arkitektexamen 328 -8 % 61% 39% 2% 53% 22 5 %

Audionomexamen 107 -7 % 73% 27% 1% 52% 24 -5 %

Barnmorskeexamen 371 5 % 99% 1% 0% 1% 30 6 %

Biomedicinsk analytikerexamen 558 6 % 77% 23% 2% 70% 22 -1 %

Brandingenjörsexamen 80 -2 % 33% 68% 0% 70% 22 -4 %

Civilekonomexamen 1 467 2 % 49% 51% 1% 77% 21 12 %

Civilingenjörsexamen 7 304 4 % 31% 69% 3% 78% 21 1 %

Dietistexamen 116 4 % 84% 16% 2% 36% 24 5 %

Folkhögskollärarexamen 77 57 % 60% 40% 0% 3% 43 14 %

Fysioterapeutexamen 712 4 % 61% 39% 1% 52% 24 0 %

Förskollärarexamen 3 778 -5 % 94% 6% 0% 75% 26 -8 %

Grundlärarexamen 3 937 -5 % 75% 25% 1% 66% 25 2 %

Hortonomexamen 0 -100 %

Högskoleingenjörsexamen 4 195 -2 % 25% 75% 1% 71% 22 -6 %

Juristexamen 1 827 -2 % 65% 35% 1% 57% 21 6 %

Jägmästarexamen 53 -21 % 30% 70% 0% 75% 21 -13 %

Landskapsarkitektexamen 117 -1 % 74% 26% 2% 38% 23 4 %

Landskapsingenjörsexamen 50 0 % 64% 36% 0% 36% 26 31 %

Lantmästarexamen 50 0 % 46% 54% 0% 90% 24 -2 %

Logopedexamen 202 9 % 91% 9% 3% 54% 23 7 %

Läkarexamen 1 803 3 % 59% 41% 3% 56% 21 -5 %

Lärarexamen 1 047 11 % 65% 35% 2% 31% 41 25 %

Officersexamen 137 5 % 15% 85% 0% 68% 25 45 %

Optikerexamen 97 -4 % 80% 20% 1% 59% 24 9 %

Ortopedingenjörsexamen 28 -32 % 75% 25% 46% 82% 23 25 %

Psykologexamen 769 1 % 66% 34% 2% 35% 24 0 %

Psykoterapeutexamen 250 -2 % 77% 23% 0% 2% 44 -40 %

Receptarieexamen 300 -1 % 80% 20% 2% 62% 23 1 %

Röntgensjuksköterskeexamen 268 -9 % 75% 25% 0% 62% 25 -19 %

Sjukhusfysikerexamen 58 -5 % 50% 50% 3% 81% 21 -29 %

Sjuksköterskeexamen 5 852 -5 % 86% 14% 1% 71% 24 -6 %

Sjöingenjörsexamen 45 -37 % 11% 89% 0% 69% 22 7 %

Sjökaptensexamen 113 30 % 12% 88% 2% 65% 23 5 %

Skogsmästarexamen 49 9 % 37% 63% 0% 63% 26 8 %

Skogsteknikerexamen 0 -100 %

Socionomexamen 3 022 8 % 81% 19% 0% 60% 23 -4 %

Specialistsjuksköterskeexamen 2 191 -11 % 86% 14% 1% 1% 33 3 %

Speciallärarexamen 549 -5 % 90% 10% 0% 1% 44 29 %

Specialpedagogexamen 631 0 % 92% 8% 0% 0% 42 10 %

Studie- och yrkesvägledarexamen 271 3 % 82% 18% 1% 37% 31 11 %

Tandhygienistexamen 210 -5 % 81% 19% 1% 67% 24 -23 %

Tandläkarexamen 408 1 % 62% 38% 3% 63% 21 4 %

Tandteknikerexamen 79 13 % 78% 22% 6% 59% 24 20 %

Veterinärexamen 102 1 % 87% 13% 1% 59% 21 9 %

Yrkeslärarexamen 668 12 % 60% 40% 0% 49% 41 5 %

Ämneslärarexamen 4 424 -2 % 54% 46% 1% 48% 25 1 %

Generell examen

Högskoleexamen 1 577 23 % 37% 63% 2 % * * -2 %

Kandidatexamen 24 468 -2 % 56% 44% 4 % * * 4 %

Magisterexamen 3 711 -10 % 58% 42% 42 % * * 12 %

Masterexamen 15 470 3 % 50% 50% 44 % * * 8 %

*uppgift saknas

Bilaga 1: Nybörjare på program läsåret 2018/19. ”Förändring” avser förändringen i procent jämfört med föregående

läsår. ”Förändring hösten 2019” avser en jämförelse mellan preliminära uppgifter för hösten 2019 med preliminära

uppgifter hösten 2018 och ger en indikation på utvecklingen för läsåret 2019/20.

Könsfördelning

Kvinnor Män

21(21)

Datum Reg.nr

2019-11-18 111-5-18

Bilaga 2 – Information om uppgifterna samt begrepp

Högskolenybörjare

Högskolenybörjare avser studenter som för första gången registrerats i högre utbildning.

En person som återkommer till studier räknas inte som högskolenybörjare och en person

som avbrutit studierna tidigt inkluderas inte heller. Svenska högskolenybörjare är ett brett

begrepp som här inkluderar alla högskolenybörjare som inte har kunnat identifieras som

inresande i Universitets- och högskoleregistret.

Inresande student

Gruppen inresande studenter består av utbytesstudenter som deltar i ett utbytesprogram

vid svenska universitet och högskolor samt studenter som anordnar sina studier i Sverige

på egen hand, så kallade freemover-studenter. Med freemover-studenter avses:

Personer som beviljats uppehållstillstånd för studier och där beslutet om

uppehållstillstånd är fattat mindre än två år innan studierna påbörjades.

Utrikes födda som invandrat mindre än sex månader före studiestarten.

Övriga personer som saknar uppgift om svenskt personnummer i högskolornas

studieadministrativa system.

I gruppen inresande studenter ingår även studenter som läser på distans från annat land.

En inresande student kan ha läst på högskola i ett annat land innan studierna i Sverige.

Programnybörjare eller nybörjare på program

Med programnybörjare avses en student som för första gången är registrerad på ett

specifikt program. Personen behöver inte vara högskolenybörjare, men kan vara det. I

denna analys sker nettoräkning på varje program. Summeringen kan medföra att

studenter dubbelräknas eftersom de kan vara registrerade på mer än ett program

samtidigt. ”Yrkesexamen, total” som presenteras i bilaga 1, är nettoräknad på denna nivå.

Preliminära uppgifter

De preliminära uppgifterna för höstterminerna avser personer som registrerat sig senast i

mitten på oktober. Personer som registrerat sig senare är inte inkluderade i de preliminära

uppgifterna, men täcks in i läsårsuppgifterna. Personer som avbrutit studierna tidigt kan,

beroende på lärosätenas rutiner kring avregistrering, vara inkluderade i de preliminära

uppgifterna. Om dessa personer avregistrerats ingår de inte i läsårsuppgifterna.

För några program varierar andelen som antas på hösten respektive på våren mellan åren

och då kan de preliminära uppgifterna vara missvisande. Även uppgifter för program som

det skett satsningar kring kan vara missvisande.