2005 - 1 - SVENSKA SLAGRUTEFÖRBUNDET - NR. 37

Nr. 37 2005-1S L A G R U T A N Sid 2

ORDFÖRANDEEva Svensson Ansvarig utgivareStockholmsvägen 158187 32 TäbyTel. 08 - 758 55 90E-mail: ordforande@slagruta.org

KASSÖRKerstin BrantrydLjungaskog 195286 91 ÖrkelljungaTel. 070 - 587 61 08E-mail: kmib0712@hotmail.com

LEDAMOTAnita Elmerfeldt MedlemsregisterFurustigen 20523 32 UlricehamnTel. 0321 – 144 25E-mail: anita.elmerfeldt@swipnet.se

LEDAMOTRolf Kjellström MaterialförvaltareLandsnoravägen 96192 55 SollentunaTel. 08 – 35 82 10E-mail: kjellstrom.rolf@telia.com

SSSSSTTTTTYRELYRELYRELYRELYRELSENSENSENSENSEN

Hör av dig i god tid, så är detlättare att svara på dina frågoreller att behandla något ärende.

STYRELSEMÖTEN

HEMSIDA: http://www.slagruta.org.

Nästa möte:

5 . maj 2005

Regina SiuvattiGarpgårdsvägen 27776 98 GarpenbergTel. 0225 - 206 22E-mail: aquajorinda@swipnet.se

VICE ORDFÖRANDERolf Heinemann Red. för tidningenFörsta Tvärgatan 21702 31 ÖrebroTel. 019 – 24 07 96E-mail: rolf.heinemann@swipnet.se

SEKRETERAREOwe SandströmBangårdsgatan 2C761 31 NorrtäljeTel. 0176 - 142 05E-mail: owesas@telia.com

LEDAMOTMattias Nyrell Red. för hemsidanSmedjegatan 11584 35 LinköpingTel. 013 - 13 65 60E-mail: webmaster@slagruta.org

SUPPLEANTERBo WestlingSofia Dahlberggatan 4573 37 TranåsTel. 0140-125 35E-mail: bo.westling@m23.calypso.net

För adressändringar kontakta Anita Elmerfeldt.

För år 2005 gäller:

Medlemsavgiften: 200:- Kr/årUngdomar tom 20 år: 80:- Kr/årFamiljemedlem (utan tidning): 120:- Kr/år

Prenumeration: 200:- Kr / 4 Nr.Medlemsmatrikel: 30:- Kr.

Svenska SlagruteförbundetsPostgironr. 47 28 95 – 2

EGONS FONDFÖRVALTARE

Karl-Erik Johansson(sammankallande)Ekängen614 92 SöderköpingTel. 0121 - 210 63

Kerstin BrantrydLjunga skog 195286 91 ÖrkelljungaTel. 070 - 587 61 08

Iréne DjärvLagga, Olunda741 93 KnivstaTel. 018 - 38 40 13

Lars Carlsson(suppleant)Box 322701 46 ÖrebroTel. 019 - 32 00 80

Annonser och bidrag till nästa tidning skallvara redaktören tillhanda senast den 26. april 2005

Nr. 37 2005-1S L A G R U T A N Sid 3

I detta nummer:

Sida

Styrelsen 2

Redaktörens rader 3

Innehåll 3

Ordföranden har ordet 4

Chakranät 5 - 7

Skånska Kåsor 8

Om jordstrålningens verkan 8

Placebo påverkar hjärnan 8

Hur man finner ett gammalt glasbruk 9

SSF´s KONVENT 2005 10 - 11

Världens äldsta labyrint 12

Tsunamikatastrofen och PSI 13 - 14

Fred på moder jord 14

Vill du lära dig känna auran 15

Syftet med uppallade stenblock NAVIGATION 16

Debatt : Slagruta och jakt Björnide 17

Frågor och svar 18

Nya trycksaker 19Nya böcker 19

En fornlämning: Hagbarts galge 20

Den här upplagan trycks i 1000 exemplar

Publicerade författare i SLAGRUTAN ansva-Publicerade författare i SLAGRUTAN ansva-Publicerade författare i SLAGRUTAN ansva-Publicerade författare i SLAGRUTAN ansva-Publicerade författare i SLAGRUTAN ansva-rar själva för innehållet i sina artiklar. Re-rar själva för innehållet i sina artiklar. Re-rar själva för innehållet i sina artiklar. Re-rar själva för innehållet i sina artiklar. Re-rar själva för innehållet i sina artiklar. Re-daktören förbehåller sig rätten att korta ochdaktören förbehåller sig rätten att korta ochdaktören förbehåller sig rätten att korta ochdaktören förbehåller sig rätten att korta ochdaktören förbehåller sig rätten att korta ochredigera insänt material.redigera insänt material.redigera insänt material.redigera insänt material.redigera insänt material.Bidrag till tidningen och tips, som är värdaBidrag till tidningen och tips, som är värdaBidrag till tidningen och tips, som är värdaBidrag till tidningen och tips, som är värdaBidrag till tidningen och tips, som är värdaatt bevakas, mottages tacksamt. Vid insäntatt bevakas, mottages tacksamt. Vid insäntatt bevakas, mottages tacksamt. Vid insäntatt bevakas, mottages tacksamt. Vid insäntatt bevakas, mottages tacksamt. Vid insäntmaterial anges tydligt om det skall återsän-material anges tydligt om det skall återsän-material anges tydligt om det skall återsän-material anges tydligt om det skall återsän-material anges tydligt om det skall återsän-das.das.das.das.das.

Redaktörens rader:

Tanken är att framsidans bild skall hjälpa er att längta tillbåde våren och sommaren. Äntligen närmar vi oss dentiden då vi återigen kan vara ute i naturen och njuta avbåde sol, värme och vind.Glöm inte att alltid ha ett ”verktyg” med dig, om det nu ärpekare eller pendel eller bara dina egna fingrar, det spe-lar ingen roll. Men gör anteckningar och även ett foto- sånt som du kan skicka till mig , så att vi andra vet vad viskall leta efter och kanske även var vi får leta. Då blir detlätt att hjälpas åt att greja någon artikel.

Trädet har jag fotograferat i närheten av Hallsberg i ettnaturskyddsområde som kallas ”Olles hage”.

Ett hjätligt tack för dom inkomna artiklarna - med bådebild och text. Det är trevligt att kunna förmedla era erfa-renheter till alla läsare.

er redaktör

Rolf Heinemann

Nr. 37 2005-1S L A G R U T A N Sid 4

ORDFÖRANDEN HAR ORDET

En helg i februari besökte vi kursgården iFlämslätt där vi ska ha årsmötet 5-8 maj. Denligger vackert alldeles intill en liten badsjö.

Kursgården såg trevlig ut med bra utrymmen och även platsatt umgås på. Vi gick för att se på vandrarhemmets lokaler,som ligger ca hundra meter bort. Plötsligt skrek jag tilleftersom jag höll på att falla åtsidan. Det kändes ungefär somom jag hade trampat i tommaluften där jag satte ner foten! Detvisade sig gå en stark linje övergångvägen, som jag, känslig somjag är, hade reagerat på. Det sågut som om linjen gick bort mot ettpar stora stenar längre bort. Straxintill vandrarhemmet så växteskogen hög, men oj vad träden påett speciellt ställe hade vuxit snettupp till en viss höjd och sedan restsig. Några såg vridna och konstigaut. Här finns det energier som vikan mäta på! Vi såg fleraintressanta områden med starkaenergier. Så Rolf Heinemannhämtade i receptionen en kartaöver Flämslätt för att ta hem ochpendla på. Ett förstapendlingsförsök, som vi gjorde imatsalen, visade att det fannsmärkliga energimönster över helaområdet. Det kan ha legat engammal kultplats här! Eftersom vii SSF har ett antal medlemmarsom kartpendlar, dvs. mäter medpendeln direkt på en karta, så gervi nu alla som kommer tillårsmötet en möjlighet att få mätai förväg och bifogar därför kartanöver Flämslätt. Ni som aldrigkartpendlat förut: det skadar aldrigatt försöka! Det finns många sättatt göra det på, t. ex. kan du låtaena handens pekfinger röra sigsakta över kartan och be pekaren/pendeln, som du håller i andrahanden, göra utslag där det dusöker finns, t. ex. starka energieri området. Genom att föra fingretöver kartan på samma sätt som när man går och söker enlinje, dvs. fram och tillbaka över kartan upprepade gånger, såkommer du att märka att en del av energierna kanske gårsom i linjer och du kan rita ur hur de går. De viktigasteteknikerna vid pendling är att vara djupt avslappnad när dutestar och inte ha en förutfattad mening, dvs. tänka och därmedtro att linjen går i en viss riktning. Låt pekaren/pendeln sköta

det jobbet! När vi sedan kommer till Flämslätt så kan vi gåoch mäta på platsen och se om vi kartpendlat rätt.

Årsmötet är som vanligt fyllt med föredrag, kurser ochutflykter. Vi ska bl. a. till Ekornavallen, som är en av landetsmäktigaste fornminnesplatser. Där finns massor med stora

resta platta stenar, en stor megalitgrav, en bronsåldershög,treuddar m.m. På Uppsa kulle, dit vi också ska åka, har jagtidigare varit med om en av de mest spännande saker somhänt mig på slagruteutflykter! Vi mätte på en mycket speciellenergi där. Mer om det i en annan artikel eller i Flämslätt.Hoppas vi ses på årsmötet.Eva Svensson

Nr. 37 2005-1S L A G R U T A N Sid 5

CHAKRANÄTArne Groth är en av Sveriges främsta slagrutemän. Här följer

femte delen av en intervjuserie Eva Svensson gjort hos Arne.

Eva: Skulle du vilja berätta omchakranätenArne: Jag kom först i kontakt medmjältchakranätet, som är kopplat tillmjältchakrat. Det är chakrat som sitterlite till vänster (mellan naveln ochhöften). Mjältchakrat är som ett batteriför hela chakrasystemet, som ett åttondechakra. Det var 1975 jag träffade GöstaHäger och vi bestämde oss för att gå uti skogen för att leta efter de rutnät viläst om bl. a. hartmann. Vi gick ochsökte norr-söder och fann ett rutnät somhade ett mått med ungefär 185 cmmellan linjerna och det stämde inte meddet vi hade läst. Vi märkte att om vi stodi en korspunkt på nätet och tittade motöster så blev vi lite vingliga och var lättaatt påverka. Det var nästan som om mantrillade omkull. Det var först senare jagkom underfund med att det där hade medmjältchakrat att göra.

Eva: Hur kunde du hitta den kopplingen?Arne: Jo, det visade sig att den härmannen kunde påverka en kompass medhänderna när han gjorde ”si så här”, dvsrörde sina händer ovanför kompassen,som om han försökte göra healing påden. Utslaget på kompassnålen blevännu starkare om detta gjordes när hanstod på en mjältchakra-korspunkt. Ochdet hör till historien att detta vara någotsom hände en gång i månaden, närmånen var halv och kommande. Då hadehan sina ”magnetiska dagar” när hankunde leka med kompassnålen.Sedan fortsatte jag att leta på egen handoch fann ett större chakranät som hadesamband med hjärtchakrat, med 193 cmmellan linjerna. Detta har tagit lång tidoch det har varit mycket traskande iensamheten innan jag så småningom harhittat storleken på samtliga chakranätoch deras rutstorlek. Alla data finns i mittkompendium ”Slagrutan avslöjarnaturens hemligheter”. Det blev såspeciella siffersamband, och det syntesav dem att det var något speciellt somjag hade hittat.Nu visade det sig att jag kan påverkanäten om jag ”spelar”. Antingen kan jag

”spela” på tongeneratorn eller klippa tilltrådar och göra spolar av rätt längd påett speciellt sätt. Om jag lägger entrådspole av viss längd på t. ex.hjärtchakrat så bildas det ett flöde avsamma hastighet som ”dansar” i tråden.Då får jag fram toner som går ut ljudlöst,ett chakraflöde som åker fram ochtillbaka i den lilla spiraltråden, som jaghar lagt på en chakrapunkt. En sådanpunkt kan jag hitta på kroppen eller påmarken, dvs. chakranätets korspunkterpå marken.Mjältchakranätet är speciellt, förstorleken är sådan att det går 125 ggr125 rutor av det på botten av Cheops-pyramiden. Mjältchakranätets storlek är185,3 cm mellan linjerna. Egentligen skadet vara lite mindre, men det är en längrehistoria som det står om i kompendiet.

Så här kan jag tänka mig att tonen bildasi naturen. Det är ett samspel mellan tonoch nät:Vi säger att nätet finns och jordensnurrar. Jag sitter ute i världsrymdenmed ett långt metspö och med spetsenpå spöt så ”spelar” jag på det härmjältchakranätet när jag åker förbi där,dvs rör på varje linje som passerar närjorden snurrar. Det blir precis 250 slag/knäppar per sekund om jag siktar påekvatorn.Jag kan ju inte testa det praktiskt(fniss…), men detta är teoretiskt och jaghar provat allt möjligt. Om det är så videkvatorn så måste jag multiplicera medcosinus för breddgraden för att få rättton om jag spelar med metspöt lite längrenorrut eller söderut på jordklotet. Jag kanpå konstgjord väg göra sådana tonersom motsvarar det där spelandet medmetspöt på olika breddgrader. Det visarsig att folk reagerar väldigt kraftigt, omjag spelar den rätta tonen för dem viden bestämd breddgrad. Jag spelarmjältchakranätets Umeå-ton i Umeå ochMalmö-tonen när jag håller föredrag där.Reaktionen blir likadan, man uppleveren chakraförstärkning. Mjältchakra-nätet har ju samband med de övrigachakranäten så man upplever en allmän

upp-piggande effekt. Mäter man medslagruta så ser man att mjältchakranätetdå blir bredare. Detta kan jag åstad-komma antingen genom att med ton-generator spela rätt ton eller genom attanvända en spole av rätt längd koppar-tråd. Jag använder isolerad koppartrådsom jag klipper i exakt rätt längd förbreddgraden och för det chakras ton somjag vill spela. Trådarna snurras ihop påett speciellt sätt med ändarna åtskilda.

Eva: Handlar det om breddgraden därman bor eller där man råkar befinna signär man mäter detta?Arne: Normalt gäller detta där manbefinner sig, men jag har märkt positivasamband om jag t. ex. spelar Umeå-tonen för någon som bor i Umeå menär på tillfälligt besök i Stockholm. Såman kan väl tänka sig att man kanskepå något sätt är märkt av den breddgradman är född eller bott länge på. Menden starkaste effekten får jag om jag tex i Stockholm spelar Stockholms-frekvensen för en infödd Stockholmare.

Eva: Vad har man för praktisk använd-ning av detta?Arne: Det är något jag inte vill säga förmycket om, för det finns spelregler häri världen om att man t ex inte ska hållapå att laborera för mycket med t exchakrorna. Just här kan vår okunnighetställa till betydligt mera trassel än vaddet gör på kanske något annat område.Men däremot kan det vara nyttigt attkänna till att världen ser ut på det härsättet innan vi börjar sända ut diverseolika frekvenser i etern. Det är juopraktiskt att skicka en massa män-niskor till sjukhuset i onödan.

Eva: Arne, nu har du berättat om deallmänna/kollektiva chakranäten. Mendu har ju sett att det även finns privataeller personliga chakranät, kan duberätta lite om dem?Arne: När jag gör healing på en personså bildas det när jag fått bra kontakt,liksom en sfär omkring den personenoch det börjar hända saker i denna ”lilla

Nr. 37 2005-1S L A G R U T A N Sid 6

världen”. I mångt och mycket en kopiaav det som händer i den ”stora världen”.Och då kan jag börja pröva mig fram tillvar chakrafrekvensen ligger någonstansför den här personen i den här ”lillavärlden”. Då finner jag att det stämmerinte riktigt. Det kan skilja rätt mycketfrån den kollektiva / gemensammachakrafrekvensen. Avståndet mellanlinjerna är i det personliga chakranätetofta lite mindre och kan skilja sig medupp till 10-15 grader från att gå direkt inorr-söder respektive väster-öster.

Eva: Mäter du då frekvensen eller varlinjen ligger på marken?Arne: Det är båda delarna.

Eva: Hur långt ligger det personligarespektive kollektiva nätet från var-andra?Arne: Det kan vara hur mycket för-skjutning som helst. Genom att titta pådetta privata nät kan man se resultatetav healing och man kan innan dess sevilken sorts healing man bör välja.Psykiska problem är ofta knutna till ettvisst chakra, kärleksproblem till hjärt-chakrat, kommunikations-problem tillhalschakrat osv. Om man tittar på ettproblem, som är knutet till halschakrat,och då mäter personens personligahalschakranät, så finner jag att hals-chakra-linjerna då är lite väl smala.

Eva: Hur breda brukar de olika linjernavara?Arne: Mjältchakralinjens bredd kanskeligger på 15-17 cm. Hjärtchakralinjenkan vara upp till 40-50 cm. De kollektivalinjerna är smalare än de enskildalinjerna. Hjärtchakralinjen representerarsnittet av personens alla chakror ochbredden ger ett visst mått på tillståndethos den människa vars nät man studerar.Om det är smalt brukar det sammanfallamed att de har det ganska jobbigtpsykiskt. Om de t ex är inne i endepression kan det synas tydligt.

Eva: Har du sett fler sådana härsamband?

Arne: Ja, jag har sett att personer medkommunikationssvårigheter har smalarelinjer på sitt halschakranät. Men jag kanäven mäta framför en person och frågavilket chakra som är i obalans och dåfår jag ”napp” på halschakrat. Om jagmed tejp sätter en blå sten på halsen sååker chakralinjens bredd ut.

Eva: Kan det hjälpa att placerastenen på halschakrapunkten,dvs där linjerna korsas?Arne: Ja, det kan också hjälpa.Men på sikt är det bästa att manskaffar en sten av rätt sort ochplacerar den på rätt chakra påkroppen. Jag tycker inte om attklippa till tråd-längder och göraspolar som passar personenmed avseende på breddgradoch chakra osv, då måste manha personen under uppsikt såatt man kan följa upp resultatet.Det skulle nog inte fungera utanväldigt mycket jobb att t. ex. ha10 personer under ständiguppsikt och sedan tala om förvar och en när något händeroch någon sten ska ändrasosv… Men detta är ju praktiskaanvändningar av chakrakun-skap och den är än så länge ofullständig.Det behövs mera försök.

Eva: Har du märkt att t ex bara norr-söder-linjen smalnar av?Arne: Nej, det har jag aldrig sett, mendet kan ju även bero på att jag inte alltidvarit tillräckligt observant.Om en person ligger på marken och jagvill undersöka chakrorna, så kan jag gårunt personen. Nu visar det sig att detfrån chakrorna går ut 14 linjer Är dålinjerna till halschakrat betydligt smalareän de andra linjerna, så kan man se atthär är något som inte är riktigt bra. Etttrix för att mäta detta lättare är att sättaen stor bergkristall under mitt bälte såatt den riktas över mjältchakrat, för dåblir jag känsligare. Arne fnissande: detär min katt som jamar så högt (det hörspå bandet så att det nästan överröstar

oss). Katten verkar vara väldigt intres-serad av det här chakraresonemanget…Det här med att förstärka svaga linjerupptäckte jag egentligen när jag försöktemäta vilda djurs spår i skogen. De spårenär så smala att de nästan bara är somstreck på marken.

Eva: Har du några synpunkter på omhur man skall heala någon på bästa sätt.Ska det göras på den personliga ellerallmänna chakrapunkten? Jag har ettexempel på en tjej som hade haft halsonti 14 dagar, men sedan jag placerat hennepå hennes halschakrakorspunkt såförsvann det halsonda efter 5 minuter,och det kom inte tillbaks.Arne: Jag tror att man ska använda sinintuition för att få alternativ och sedanfråga vad som ska göras eller om manska strunta i alltihop (fniss). T ex kan juen infektion vara kopplad till helakroppen eller andra delar av kroppen änkring det chakra där man fått utslag. Detär svårt med regler kring detta. Jagtycker nog att man kan börja testa påden personens egna halschakrakors-punkt, om det är detta chakra man hittarobalans i. Sedan kan man ju testa om

CHAKRANÄTfortsättning

Nr. 37 2005-1S L A G R U T A N Sid 7

personens aura reagerar positivt för detman gör genom att mäta storleken påden med slagruta. Då kan man fortsättamed att låta personen stå där, annars fårman ju prova med några andra sätt attpåverka chakrorna… Det finns vissamineral som knyter an till vissa chakror.Om jag hittar en obalans på bukchakratoch har den passande mineralen, kan jaglägga mineralet ovanpå en bergkristall.Jag håller den en bit framför kroppenoch siktar på hjärtchakrat, men effektenblir att den läkande frekvensen på någotsätt ändå hoppar över eller delegeras tillbukchakrat, sedan får man kontrolleraatt det också blev bra för de andrachakrorna genom att mäta på dem. Detär ett litet knep som det kan vara bra attkänna till.

Eva: Hur testar du det?Arne: Man kan mäta effekten direkt påpersonen, som när jag sökte obalansen.Jag kan även mäta på auran att det häntnågot positivt, vilket får den att öka istorlek.

Eva: Vilka mineraler pratar du om förde olika chakrorna?Arne: Lite exempel kan vara: Turkos förhalschakrat. Ametist för pannchakrat.Blodstenen för de lägre chakrorna.Bukchakrat kan aktiveras kraftigt avtennsten. Det är från bukchakrat manlägger de s.k. PSI-spåren, för att letaefter olika saker. Om man sätter på sigorangefärgade glasögon (bukchakratsfärg) blir det svårare att hitta kanternapå PSI-spåret. Jag håller på att under-söka lite ifall shamanerna, som hade medjägarfolk att göra, sökte sig till platserdär man kan stärka detta chakra. Dettakan ha varit en anledning till den tidigasteanvändningen av tennstenen.

Eva: Hur tror du att shamanernagjorde?Arne: De behövde bara lägga tenn-stenen mot sig så såg de klarare, genomen inre syn som antagligen sker medchakraspårens hjälp, var maten ochnäringen de sökte efter fanns. Det kan

även nu ha inkarnerat människor medkänsligt bukchakra, men då blir desamtidigt känsliga för elektriska stör-ningar. Jag har råkat stöta på några somär extremt elöverkänsliga och de bliralldeles förfärade om man råkar plockafram tennsten. En gammal shaman varju inte ”gjord” för elektriska ledningar.

Eva: Du har pratat om att när man dörså händer det saker med chakralinjerna.Arne: Hjärtchakralinjerna blir smalareoch smalare när man närmar sig dödenoch när man dör försvinner det person-liga hjärtchakranätet.

Eva: Vet du vad som händer med deandra chakranäten då?Arne: Jag har inte kollat så mycket. Menkronchakranätet är normalt ca 70-80 cmbrett när man lever, men det kan bli merän meterstort när man dör.

Eva: Jag vet att du har berättat om dinmormor och hennes kronchakranät.Arne: Jag har mätt mina föräldrars ochmormors kronchakranät och funnit attde legat kvar väldigt länge med extrastor bredd efter deras död. Nu har jaginte mätt mammas och pappas nät pålänge, men min mormor dog 1950 ochdär märkte jag att linjerna plötsligt hadeåterkommit, och fått de där smala måttensom man har när man lever. Jag gjordeett försök här hemma med bergkristalloch slagruta för att försöka ta ut enbäring (riktning), som jag prickade ut påkartan. Sedan förflyttade jag mig till ettannat ställe, ca 5-6 mil härifrån och togut en ny bäring där, som jag lade in påkartan. Min mormor var född i Storforsi Värmland och hon hade en del avsläkten i Råda häruppe. När jag skrivitupp kompassriktningarna visste jag intealls var de ev. skulle skära varandra. Närjag lagt in de båda bäringarna jag hittatpå kartan, fick jag se att linjerna korsadevarandra i Råda, där de fanns släktingartill min mormor. Och jag tänkte, kan detvara så att det i Råda sitter något litetbarn och leker, och barnet var en gång

min mormor? Men då kom ju snabbttanken, att om jag åker till Råda ochligger och kikar efter nya bäringar tillnågon sandlåda och så kommer någonoch undrar varför jag är så intresseradav barnen där och jag sanningsenligtsvarar: ”Jo, jag söker min mormor!” Detskulle ju inte göra situationen bättre såatt säga… fniss… så det projektet liggernere.

Eva: Vet du hur lång tid det tog innanfrån det att hon dog tills hon ev. föddesigen?Arne: Nej, det vet jag inte, detta har jaginte kollat kontinuerligt. Och jag har intemärkt att min mamma eller pappa harfått ändrade kronchakranät. Detta är juganska svåra saker om man ska försökafå det att passa in i vår inlärda världsbildmed elektroner och annat. Jag har tagitut kronchakralinjer på autister ochförståndshandikappade. Hos autisternaser det ut som om de inte inkarneratfullständigt utan hänger någonstansmittemellan världarna.

Eva: Hur ser du det?Arne: De har för breda kronchakra-linjer. Enligt det vi sagt tidigare är dealltså inte riktigt inne i det mänskligatillståndet. Andra s. k. förstånds-handikappade fann jag att de hadeovanligt smala kronchakralinjer. Det kantyda på en liten personlighet eller att deär mer ”jordbundna” än man normalt börvara, den andliga delen är förkrympt.Men det är bara en liten början avnågonting som kan studeras vidare.

CHAKRANÄTfortsättning

Mer info och chakranät:I nästa nummer av Slagrutan kommerden sjätte artikeln som handlar omkronchakranätet och regression.Arnes kompendium kan beställasdirekt av Arne. Telefon 0563-30202.Arnes hemsida: http://arnegroth.has.it

Nr. 37 2005-1S L A G R U T A N Sid 8

SKÅNSKA ”KÅSOR”av Bertil Sjödin

Med ”kåsa” menas2 st stenrader ut från

strand med ca. 4 -5 m avstånd frånvarandra.Som framgår av bif. Fotografi så ärstenen längst ut på vänster sida litetstörre än övriga.Det förvånade mig länge att kraftlinjerfrån alla håll samlades vid stenen.Även om man gick ut i havet så gicklinjerna till sagda sten. Det helaförblev en gåta tills tills jag kom ikontakt med Bo Israelsson , Brösarp,som hade haft liknande problem påÖsterlen ända tills han började talamed en fiskargubbe härom. Denne”ryckte till” då det fördes på tal, somom det hade rört sig om enyrkeshemlighet.Förklaringen var den att fiskare före varje båtutfärd – i synnerhet före oväder – ställde sig vid båtens sida påden större stenen för att ladda upp sig och få större aura och därmed större styrka och uthållighet på havet.Observera även de intressanta stenraderna en bit utanför stranden. Finns det något liknande någonannanstans?

OM JORDSTRÅLNINGENS VERKANav Bertil Sjödin

En tidigare, tyvärr nu avliden, medlem, berättade att han engång vid besök på lasarettet i Halmstad skulle få blodtrycketkontrollerat.Trycket visade sig emellertid vara oväntat högt, vilket varkenhan eller sjuksköterskan kunde förstå. Han kom då att tänkapå att kontrollera om han satt i ett kryss eller ej. Då svaretblev jakande flyttade han sig och tog om provet varvidblodtrycket blev normalt.

Han gick sedan och kontrollerade jordstrålningsförhållandenai en sjuksal strax intill, varvid kryss konstaterades i ett parsängar.Sjuksköterskan svarade då: Oj då, då förstår jag varför såmånga går bort från oss i just de sängarna. Man frågar sigdå ängsligt: hur många sådana sängar finns det uti landet ??

Det är forskare vid Ann Arbor och Princeton i USA, som nubekräftar vad svensken Martin Ingvar och hans grupp tidi-gare visat, men då med PET-kamera.Amerikanerna har använt funktionell magnetkamera för attse hur blodflödet ändras i hjärnan på frivilliga. Dessa utsattesför ofarliga men smärtsamma elchockar eller hetta.När detrodde att man lagt en smärtlindrande salva på armen, skattadede smärtan som lägre och man såg också lägre aktivitet ihjärnan..Med magnetkameran kan man se var i hjärnan blodkärl vid-gas, var extra syre levereras eller andra kemiska förändringarsker, vilket är tecken på ökad aktivitet.Läkare har länge vetat att placebo får patienter att känna sig

bättre. Men man har inte förstått varför det fungerar, omhjärnan verkligen påverkas.Med hjälp av PET-kameran visade professor M. Ingvar förtvå år sedan att man kunde påverka hjärnans eget smärtlind-rande system med placebo, att det var de så kallade opiat-receptorerna som användes, alltså samma som morfin andraopiater spelar på.Forskarna i USA visar att nedre delen av pannloben är detområde i hjärnan som aktiveras av placebo, alltså av självaförväntan på smärtlindring, och att detta i sin tur leder tillminskat aktivitet i hjärnbarkens känselcentrum.Studierna presenteras i Science.

Placebo påverkar hjärnans svar på smärtaur Göteborgs Posten 2004 02 20

Bertil Sjödin

Nr. 37 2005-1S L A G R U T A N Sid 9

HUR MAN FINNER ETT GAMMALTGLASBRUK

Göran Lindström och Alvar HanssonFör en tid sedan var Göran och jag iSläggarp, strax öster om Halmstad och

sökte efter ett gammalt glasbruk som flyttats därifrån ibörjan av 1700 talet. Där finns nu bara åkermark sedanhundratals år bakåt i tiden. Så småningom fann viytterväggarna av en stor byggnad och kunde fortsättasökandet mera ingående. Vi hade många problem i börjanmed sneda väggar och diagonalmått som inte stämde menkom snart fram till att det var currylinjerna som störde vårtsökande och efter det vi markerat dessa rutor gick arbetetlättare. Man hade tydligen tagit hänsyn till dessa linjer närman för ca 300 år sedan byggde glasbruket då de låg nära,men inte direkt i linje med väggarna.Det verkade somlinjerna vridit sig några grader. Vi kunde så småningomhitta alla rum, innerväggar, glasugn, skorsten och envindgrav som tydligen gått under markytan och in underglasugnen. Vi mätte även upp höjdmått på dörrar, fönster,väggar, glasugnen, mm. Forskare från bygden deltog ochkunde delvis verifiera våra upptäkter. Måtten ochuppgifterna har jag matat in i publisherprogrammet på datornoch en glasbruksexpert som tittade på skissen förklaradeatt han mycket väl skulle kunna framställa glas enligtdensamma.

Jag själv började för ca 10 år sedan intressera mig förslagrutan och kunde då få den att reagera på metall-föremåljag lagt ut på marken. Ödet ordnade det så att jag kommed i ett skogsluffargäng, där jag för första gången träffadeGöran Lindström och berättade om mina förehavanden förhonom. Jag hade då ingen aning om att Göran var en mycketkunnig slagruteman. Han har lärt mig grunderna och hurman skall förhålla sig till den gåvan man fått. Till att börjamed fick jag enkla uppgifter, som då, för mej, tycktesomöjliga, men när jag provade dem hemma så fungeradedet. Det händer ofta att Göran ringer och ger mej nyauppgifter efter hand som jag lär mig de gamla. Bättreläromästare och mentor kan jag inte tänka mej.Nu för tiden använder vi varandra som bollplank och provarständigt nya saker och experiment. Vi har kommit fram tillatt det är i stort sett bara fantasin som sätter gräns för vadman kan uträtta med slagrutan, den har dock en begrän-sning, den har inte medpengar och spel ellerdobbel att göra.

Bild 2. Skiss över glasbruket efter arbete med slagrutan.Vindgraven slutar vid en bäck ca.20 meter från ugnen.Luft till ugnen kom in via vindgraven som var en ca 20 m lång

tunnel i marken.

Foto: Håkan Håkansson Göran Lindström t.v., Alvar Hansson t.h.

Bild 3.Tvärsnitt genomglasbruket. Vindgraven kommerin under glasugnen via en ca 20meter lång tunnel under marken.

Alvar HanssonMältvägen 2 30265HalmstadE-post.alvar.hansson@tele2.se

Nr. 37 2005-1S L A G R U T A N Sid 10

SVENSKA SLAGRUTEFÖRBUNDETSK O N V E N T 2 0 0 5

Nu tycker säkert en och annan av Er ”har styrelsen nu blivit högfärdig”- som måste ta till så komplicerade ord!

Allt för många har under dom gångna åren tagit fel på mötets arrangemang och själva årsmötet. Det var därför vi gärna villeha ett annat namn för vårt möte under Kristi Himmelfärdshelgen - då skulle det äntligen bli lättare att hålla reda på när självaårsmötet avhålles.Inbjudan gäller alltså i fortsättningen det som skall heta KONVENT och kallelsen gäller självklart enbart ÅRSMÖTET.Förslag för namngivning vi diskuterade:TING ett bra namn tyckte vi först, men ack det bör användas i samband med rättegång och lagstiftning och

förr var det dessutom enbart män som fick delta. Det passade ju årsmötet - men enbart män??KONGRESS samlar representanter för att fatta demokratiska beslut för t.ex. ett parti. Vi har inga representanter men

ett stort antal medlemmar.KONVENT samlar alla medlemmar i en intresseförening för att fatta gemensamma beslut - så det fick bli konvent.

INBJUDAN OCH KALLELSE

KALLELSE TILL ÅRSMÖTETTid: Lördag 7 maj 2005 kl. 15.00Plats: Flämslätts stifts- och kursgård, FlämslättVackert belägen bland sjöar, ängar, och mjuka kullar.Ca. 20 km från Skara och 25 km frånSkövde.

Samlingssalen

Nr. 37 2005-1S L A G R U T A N Sid 11

INBJUDAN OCH KALLELSE

Kyrkan

OBS: detaljerat program kommer hem idin brevlåda

Kurser:Att arrangera egna informationsdagarför allmänheten - tips och övning Eva SvenssonBovisskalan för den som inte har använt den förut (tag med pendel) Rolf HeinemannBovisskalan för alla som har använt den tidigare (fortsättning). Rolf HeinemannFrekvensmätning - att bestämma jordstrålningslinjernas frekvens Åke PihlgrenUtflykt till Upsala och riksberget Werner LindblomTrumresa - en schamansk metod Helena FrykstrandSkapa nyttiga, välgörande och personliga symboler Lilian Carlsson, Ralph AnderssonEgenvård - många goda råd till ditt dagliga liv Gunnar Edvardsson

Föreläsningar:Tidsåldrar, kunskap och mystik under forntiden Lars BägerfeldtUtflykt till Ekornavallen med gånggrifter, treudd och hällkista, domarringar ochresta stenar Lars BägerfeldtElektromagnetisk strålning, 3G-master och hälsorisker Kalle HellbergIdeomotoriska rörelser Eva SvenssonArne Groth´s senaste upptäckterVardagens hälsa och ohälsa Cindy Stoa

Seminarium: - VATTEN - kom ochredovisa dina erfarenheter om hurman tar ut brunnar, bestämmer vat-tendjup, kvalitet,och vattenmängd.

Debatt: - Vad vill vi med SSF?Vilken målsättning har vi?

Övrigt: - Medlemmar har självkorta inlägg (den här gången har extra tidreserverats)

Ur programmet:

Matsalen

Nr. 37 2005-1S L A G R U T A N Sid 12

VÄRLDENS ÄLDSTA LABYRINT ?av John Kraft

Artikeln publicerad 2005-01-29 Västmanlands Tidning

Inget annat land har så många bevarade labyrinter somSverige. Här finns mer än 300 kända labyrintformadestensättningar.Finland kommer god tvåa med drygt hälften så många.

Det är omöjligt att säga hur gamla figurerna är, men de flestalabyrinter som överlevt i Sverige och Finland verkar vararätt sena, många har genom analys av lavtillväxten på stenarnakunnat dateras till 1500-tatet, 1600-talet eller 1700-talet.Men det finns också ett 20-tal svenska labyrinter som kanmisstänkas vara väsentligt äldre, från tiden omkring Kristifödelse eller ännu äldre. De ligger i hjärtat av gamla bygder,ofta i karaktäristiska höjdlägen och i anslutning till förkristnagravfält. En av de vackraste, som bevarats väl, finns i Tibblei Badelunda. En kopia av den pryder stenläggningen framförVLT-huset. Idén bakom de nordiska labyrinterna har medall sannolikhet kommit frän söder. I Medelhavsområdet finnsmånga bevarade labyrintbilder, bland annat i hällristningarsom brukar anses vara 2 500-3 000 år gamla eller möjligenännu äldre. Men bruket att konstruera labyrinter av denkaraktäristiska vinkeltypen, som är så vanlig i norr, tycks haupphört i Medelhavsområdet ungefär vid tiden då detromerska Imperiet bredde ut sig. Innan dess måste alltsålabyrintidén ha vandrat norrut.

Hur gamla är då de äldsta labyrinterna?Den äldsta säkert daterade figurenfinns på en liten lertavla från Pylos påPeloponnesos i Grekland. På enasidan finns en labyrintfigur och på denandra sidan text av typen Linear B.Lertavlan kan dateras till omkring1200 år före vår tideräknings början.Det är bronsålder och ungefär vid tidendå det trojanska kriget ägde rum, omdet nu alls har ägt rum.Det finns några labyrintristningar iMedelhavsområdet som skulle kunnavara äldre. Men det är svårt att finnastadiga belägg för dateringar som gårlängre tillbaka än 1200-talet före vårtideräkning. Därför brukar man räknamed att labyrinterna uppkommitnågonstans i Medelhavsområdet ochatt det skett redan på bronsåldern ellertidigare.Men en ny upptäckt av en spännandehällristning håller nu på att omkullkastaalla tidigare föreställningar om laby-rinternas ålder och ursprung. Den nyupptäckta hällristningenfinns i Goa i Indien.Den ser ut att vara mycket gammal.För några år sedan kallades chefen för Goas myndighet förarkiv och arkeologi, P. P. Shirodkar, ut för att inspektera enberghäll uppe i Goas bergstrakter, på en plats som nogganska väl motsvarar beskrivningen ”in the middle ofnowhere”. Den utryckningen visade sig vara en riktig vinstlott.

Sedan hela bergytan frilagts framträdde ett drygt hundratalfigurer, de flesta djur men också en del människor. Där fannsbland annat en labyrint av den karaktäristiska typen medåtta vallar, som är känd i yngre upplagor över ett stortområde från den europeiska Atlantkusten i väster till Sumatrai öster. Men den här labyrinten verkar sällsynt gammal. Jagbesökte platsen uppe i bergen för några veckor sedan.Hällristningen ligger i ett kargt område, där lateritberg i dagendominerar. Det är trakter som inte kan ha lockat tidigabönder. Och ristningsmotiven har ingen anknytning tilllantbruk.Allt tyder på att det är jägare/samlare som gjort ristningarna.Och i så fall når man tillbaka till tiden före jordbruketsinförande, som i denna del av Indien brukar sättas vid2 500 år före vår tideräkning.Detta betyder att man sannolikt ristat labyrinter i Indien förmer än 4500 år sedan! Kanske mycket tidigare än så. Detbetyder också att det kan vara dags att tänka om beträffandelabyrintmotivets uppkomst. Just nu ser det i alla fall ut somom Indien är en hetare kandidat än Medelhavsområdet isökandet efter labyrintflguremas ”urhem”.

John Kraft

Svår att gå vilse i. Den nyupptäcktalabyrintristningen i Goa, Indien, kan varamer än 4 500 är gammal.

Foto: John Kraft

Laterit = Bauxit (aluminiummalm)

Nr. 37 2005-1S L A G R U T A N Sid 13

TSUNAMIKATASTROFEN och PSIHans Liljeson

Annandagens drömEn smal brygga sträcker sig ett tjugotal meter rakt ut frånden soliga havsstranden. Utmed bryggans ena sida trängs enmängd förtöjda småbåtar som häver sig i dyningarna frånhavet. Miljön är sydländsk. Från strandvegetationen underträden bakom mig har jag gått ut på bryggan. Ingen människasyns till.

Jag upptäcker då ett oljefat, en plåttunna som flyter i vattnetalldeles utanför raden av båtar. Egentligen är det en tunnafullpackad med sill. Med god fart driver tunnan iväg medvattnet som just börjat strömma utåt i riktning mot havet. Jagkänner att jag måste ingripa. Fortsätter ut på bryggan i hoppom att hinna ifatt tunnan för att kunna bärga den upp i någonav båtarna. Förgäves. Tunnan försvinner ut och jag vaknarmed bultande hjärta. − Klockan är halv fyra på morgonenhär i Sverige. Det är Annandag jul 2004. Före drömmen ochdetta klockslag har jag haft en extremt orolig natt med flerauppvaknanden och svårigheter att somna om. Jag som annarshar förmånen av djup och oavbruten nattsömn.

Vid frukosten berättade jag om drömmen. Man tyckte inteatt den verkade egendomligare än andra som jag genom årendelgivit omgivningen. Veterligen hade jag inte varit utsatt förnågra händelser eller intryck i decembermörkret som kundetänkas ge upphov till en scen som den just beskrivna. När jagfick höra talas om den ohyggliga katastrofen genom TV-nyheterna senare på annandagen kunde jag emellertid inteundgå att spekulera över ett eventuellt samband med minaupplevelser under den gångna natten.

Jordmagnetismen varnarFrånvaron av ett effektivt varningssystem mot tsunami-vågori katastrofområdet gjorde människor och djur till hjälplösaoffer för den våldsamma kraft som naturen här utvecklade.Frågan kan ställas om inte naturen själv inför sådanakatastrofer har någon form av varningssystem, låt vara avtämligen subtilt slag. Enligt forskare och uppgifter i media”svängde hela jordklotet till” vilket innebar att jordaxelnpåverkades av den enorma energi som alstrades. Det tordeinte vara ett alltför djärvt antagande att allt detta medfördemomentana förändringar i jordens magnetfält och dettasriktning. Vi vet att djur känner av även små förändringar idetta magnetfält, ett förhållande som kan tänkas förklararapporter om att elefanter och andra djurarter i signifikantomfattning på något sätt oroades av förändringarna och hannsöka skydd inåt land innan tsunamivågorna nådde kusterna.

Biomagnetiska verkningarÄven människor reagerar på variationer i jordens magnetfält,exempelvis i form av ändrade muskelspänningar när vi gårmed slagruta. Allvarligare är att även små variationer i

jordmagnetismens styrka och riktning kan resultera i att vissasjukdomstillstånd förvärras, t.ex. migrän, reumatism och högtblodtryck (Aleksandr Dubrov: The geomagnetic field andlife, 1972). Man kan sålunda lätt föreställa sig att annandagensglobala förändringar i magnetfältet kan ha haft direkt fysiskinverkan på människor oavsett var på jorden de befann sig.Sovande personer kan därvid ha blivit väckta av kroppsligaobehag, detta även om de inte behövde sätta sig i säkerhet.

Sista varningenTill de skisserade biomagnetiska verkningarna kommer någraparapsykologiska aspekter vid analys av själva dröminnehållet.Själv har jag aldrig tidigare hört talas om att en anstormandeflodvåg föregås av att vattnet närmast stranden försvinnerut som vid ebb. Drömmen förmedlade således överraskandeen verklighet som skulle kunna kallas ”sista varningen” tillen oinvigd. Vad gäller Thailand med tidsskillnaden sex timmarföre Sverige inträffade denna sista drömvarning vid ”rätt”klockslag. Att den med sill packade tunnan drev till havs ochförsvann må i sammanhanget kunna uppfattas som enmakaber symbolik. Impulsen och sedan misslyckandet attbärga tunnan kan ha haft ett budskap: Du är hjälplös och kaninget mer göra. Spring!

Sannolikt handlar det här om ett fall av ESP (extra-sensoriskperception). Inom psi-forskningen har sådana fallobserverats många gånger ända sedan slutet av 1800-talet.ESP har definierats som ”utomsinnlig information i form ava) känslor, b) tvingande impulser att göra något, och c) tankari ord eller bilder. Denna information kan komma i drömmareller i vaket tillstånd.” (R.A. McConnell: An Introductionto Parapsychology in the Context of Science,1983).

Titanic klassiskt exempelESP förekommer ofta i samband med stora katastrofer somt.ex. Titanics undergång 1912. Från den katastrofen har IanStevenson dokumenterat bl.a. följande fall: En kvinna i NewYork drömde samtidigt som katastrofen inträffade att honsåg sin mor på ett upprört hav i en fullsatt livbåt, som tyckteskunna sänkas vilket ögonblick som helst. Modern, som varen av dem som räddades från Titanic, hade köpt biljett ihemlighet för att överraska dottern med ett besök och dotternhade ingen aning om att hennes mor befann sig på en sjöresa.

Titanicfallet har inslag av telepati och är såtillvida ett klassisktexempel på att starka känslor i samband med olyckor ellerdöd kan ge upphov till s.k. biokommunikation över storaavstånd, ofta på natten och helt naturligt särskilt mellannärstående. Telepati brukar beskrivas som direktkontaktmellan två hjärnor men den utomsinnligt varseblivandebehöver inte nödvändigtvis se eller på annat sätt uppfattafrån vem informationen kommer.

Nr. 37 2005-1S L A G R U T A N Sid 14

Alternativ till telepatisk kontaktSamtidiga inre synbilder från avlägsna katastrofer har å andrasidan också ansetts kunna skapas av psykisk energi som vidtillfället laddats upp i ”det kollektivt omedvetna” som ärgemensamt för hela mänskligheten. Som ett exempelhänförligt till denna, av C.G. Jung lanserade teori om”synkronicitet”, har man nämnt Swedenborgs berömda syn iGöteborg av en samtidig stor brand i Stockholm 1759.Swedenborg kunde bl.a. berätta att en god väns hus just hadebrunnit ned, vilket dock närmast tyder på telepatiskdirektkontakt mellan den förmodligen chockade vännen ochSwedenborg. Som en tredje möjlighet är det naturligtvis inteuteslutet att Swedenborgs syn kan ha berott på klärvoajantförmåga, som är en relativt ovanlig form av ESP men därerhållen information inte alls behöver ha sitt ursprung i någonsamtidig mänsklig psykisk aktivitet på annat håll.

En sista hälsning?Vad beträffar tsunamikatastrofen är det i skrivande stundinte möjligt att förklara ursprunget till annandagsdrömmen.Ingen identifierbar upphovsman till de tydliga synbildernamanifesterade sig. Eftersom telepatisk direktkontakt, såsomtorde ha framgått av det föregående, är den ”vanliga” formenav ESP i katastroflägen, befarar jag dock att det kan ha varitnågon bekant i livsfara som på detta sätt förmedlade delarav sin egen upplevelse och sitt agerande.När man nu äntligen offentliggjort namnen på de svenskarsom saknas efter katastrofen, finns det kanske en möjlighetatt så småningom bilda sig en uppfattning om någon av dessapersoner kan tänkas ha varit upphovet till den för mittvidkommande omskakande drömmen.Bland alla slagruteintresserade borde det finnas flera somkan bidra med liknande iakttagelser och upplevelser i sambandmed katastrofen. Med erfarenheter från vårt intresseområdekan vi tillsammans fortsätta att öka kunskapen om människansvillkor på vår osäkra planet.

TSUNAMIKATASTROFEN och PSI

Nr. 37 2005-1S L A G R U T A N Sid 15

VILL DU LÄRA DIG KÄNNA AURAN ? av Eva Svensson

Att lära sig känna auranmed händerna är relativt lätt för de flesta.Börja gärna med att läsa om auransutseende och egenskaper, t ex i Slag-rutans decembernummer 2003, för detunderlättar naturligtvis om man vet vadman söker.

Starta sen med att mentalt ställa in digpå det du ska göra:Jag ska nu känna auran!Gnugga gärna händerna lite mot var-andra. Säg till dig själv:Jag ökar känsligheten i händerna, föratt lättare känna energierna i auran.

Är du ensamFör dina handflator mot varandra.När de nuddar varandra känner dufysiskt den andra handen. Blunda gärnaså upplever du känslan lättare. Kon-centrera känseln till handflatorna.Öka sakta avståndet mellan händernanågon centimeter.När händerna nu är nära men utan fysiskkontakt kan du känna värmen från denandra handen.Öka avståndet ytterligare tills du ingetkänner. Då går du sakta lite närmaremed händerna igen tills du känner”något” i handflatorna. Det kan upp-levas som t ex varmt, kallt, svagtstickande, som att nudda en uppblåstballong, att dra händerna sakta genomvatten m.m. En del känner lättare då desakta och med små rörelser ”gungar”händerna in och ut, eftersom det är lättastatt känna auran just vid gränsen mellanolika auror. Förvänta dig inte att kännamycket, utan verkligen så pyttelite så dukan tro att du inbillar dig eller misstardig! För att kolla att det pyttelilla dukänner verkligen är auran och att detinte sticker i händerna därför att du hållitdem för länge i en jobbig ställning, såkan du vrida den ena handflatan helt omså att den är riktad ut i luften, bort frånden andra handen. Då försvinneraurakänslan du hade i handen och detkänns annor-lunda. Prova skillnadenflera gånger.

Redan efter att ha övat vid 3 - 4 tillfällenså kommer du uppleva känslan starkareoch därmed bli säkrare på vad dukänner.

Har du någon person att testa på?Lägg dina händer lätt mot den andrapersonens kinder. Då kan både du ochpersonen känna värme och direkt-kontakten. Dra sakta bort händernanågon centimeter så du inte har fysiskkontakt, men så du känner värmen frånkinderna. Fortsätt sedan att dra borthänderna ytterligare. För då och dåtillbaka dem närmare kinderna tills dukänner det motstånd som aurans ytter-kant ger. Gunga sakta några centimeterfram och tillbaka där du tror gränsen äroch känn efter. Första aurans gränsbrukar kännas någonstans mellan 2 – 6cm utanför kroppen. Andra auran slutarofta 15 – 25 cm ut.

Vi kan känna med auranDe flesta vet inte att vi kan känna medauran, dvs. har känsel i auran. Vi kankänna vad som händer flera meter bort.Så när du övar genom att känna på enpersons aura enligt beskrivningen ovan,så be personen blunda och själv försökakänna dina händer när de rör sig längreoch längre bort från kinderna. Även härär det lättare att känna när någon rörvid aurornas respektive yttergränser änmellan dem. Gunga lite fram och tillbakavid gränserna. Redan efter ett parminuter kan väldigt många, fast deblundar, märka när man tar på deras auraflera meter bort.

Man kan även stå bakom en person ochmycket fokuserat nypa tag i auran ochdra personen bakåt. Personen skall dåstå avslappnad men inte se när man gördet. Ofta tappar han balansen när mandrar och får ta ett litet steg bakåt för attinte trilla. Ibland kan man se att han ståroch svajar lite framåt och bakåt,beroende på om man drar just då ellerinte. Orsaken till känsel i auran ärtroligtvis att vi förr i tiden hade behovav att kunna känna av eventuella fienderi vår närhet, dvs. känseln finns där för

vår överlevnad och var viktig förr i tiden.Många djur tycks också ha den. Hurmånga har förresten inte upplevt att devänt sig om och sett att någon just ståttoch tittat på dem där bakom.

Andra tips:Det är lättare att koncentrera sig påovana svaga signaler om du stänger uteandra störande intryck, så blunda ochförsök att stänga av den yttre världensljud.Du kan öka din känslighet genom attprogrammera dig att det sker:Blunda, ta några djupa andetag ochkoncentrera dig och tro på dig själv närdu säger eller tänker tyst: ”Nu ska jagöka min känslighet 10 gånger”. Tänkpå vad det handlar om och bestäm ensiffra du anser rimlig. På våra kurserhar åtskilliga börjat kunna känna auranefter att ha tänkt så. Kroppen är det isärklass känsligaste instrumentet, såmöjligheterna är oanat stora. Den someventuellt sätter några begräns-ningar ärdu själv. Ett faktum som kan varatänkvärt ibland.

Öva vidareFortsätt med att försöka känna efter hurde olika auraskikten känns.Prova hur det känns på olika ställen runtkroppen. Är det kallare eller varmareeller bara ”annorlunda” någonstans?Där finns ofta en obalans av något slag.Om någon har en fysisk skada eller baraont på ett ställe, så passa på att frågaom du får känna där utanför i auran meddin hand. Det kan bli ett ”facit” på hurdet känns vid obalanser. Det behöverdock inte alltid kännas så mycket i auranför att personen har ont, men oftastmärker man det.

De flesta lär sig ganska snabbt att kännaauran med händerna. Det är dessutomen av de s.k. övernaturliga förmågor,som man snabbast tränar upp. Har duhört det förut: Övning ger färdighet!Dessutom kommer du troligtvis relativtsnart tycka att det är ganska lätt!

Eva Svensson

Nr. 37 2005-1S L A G R U T A N Sid 16

SYFTET MED UPPALLNING AV STENBLOCK Supplement till ”De flyttade flyttblocken” av Bo Westling

Fortsättning från föregående nrNAVIGATION

På många håll på vår planet förekommer uppallade stenar,koncentrerade till olika platser - främst utmed kusterna. Såär också fallet med det stora flertalet av de uppalladeflyttblock som förekommer i Sverige. Kustområdena haremellertid hela tiden flyttats vartefter den tunga, flera

kilometer tjocka inlandsisen smälte ner och landhöjningentog vid. Omkring 9000 år f. Kr. hade isen släppt sitt greppfrån Sydsvenska höglandet. Den stora mängd av uppalladeflyttblock som ligger utefter den s.k. Högsta Kustlinjen finnerman således i dag i inlandet.Vid kusterna kunde det vara svårt att navigera särskilt undermörker och i dimma. Här följer tre exempel från Stockholmmed omgivande vattenvägar där man lät de ”riktade linjerna”,likt nutidens fyrsken, underlätta navigationen.Utefter farleden in till Slussen i Stockholm, söder om

Djurgården, går en riktad linje. En annan riktad linje strykerutefter Djurgårdens östra udde, Blockhusudden, och överett där befintligt, stort granitblock liggande i vattenbrynet.De båda linjerna sammanstrålar i ett stort uppallat block påen avsats ca 20 meter upp i branten på ett berg, som stuparner i vattnet vid Nacka Strand. Över stenen vid Blockhus-udden går den andra riktade linjen, som tangerar södraFiskarholmen. De sjöfarande kunde lätt detektera linjernaoch på så sätt ta sig in till hamn. (Fig. l)Vid Kalshäll på västra Långholmen är ett nära 6 meter högtflyttblock placerat på sin ena kant med stöd på var sin sidaav två andra block. De två riktade linjer, som går genomdet uppställda flyttblocket, löper åt väster och nordväst påbåda sidor om Lilla Essingeön. Även här är avsikten medblockets placering uppenbar; de riktade linjerna skulleunderlätta navigationen. (Fig. 2)Över Kalvfjärden i Tyresö kommun öster om Stockholm,sträcker sig två parallella, riktade linjer, som leder fram tillTyresö slott. De ”fasthålles” av var sitt uppallat stenblockpå ömse sidor om ett smalt sund mellan fastlandet och önFiskarholmen. En annan, gemensam riktad linje, över de

båda blocken går tvärs över sundet. Kalvfjärden står genomsundet Lura ström i förbindelse med Östersjön. De bådauppallade blockens lägen talar för att de är placerade justdär för att underlätta navigationen för sjöfarare, som komgenom sundet utifrån havet, fram till platsen där slottet nuligger. Vid passage av den tvärsgående linjen kunde detkanske vara lämpligt att fälla ankaret. (Fig. 3)

Bo Westling

Nr. 37 2005-1S L A G R U T A N Sid 17

DEBATTKommer ni ihåg artikeln i förra nr

SLAGRUTA OCH JAKT

Nu när jag väntar på operation av högerhöftled har jag haft mera tid för träning medvinkelpinnar. Hela hösten har jag tränat minst5 dagar i veckan 2-3 tim dagligen. Så härkan en dag se ut. Så fort det ljusnar har jagtagit bilen för att kolla opp skogsbilvägarna.I dag känner jag efter björn. Tidigare påhösten har jag kollat opp var dom finns påolika ställen. Nu är det början av novemberoch en del har gått i ide. Med en vinkelpinnei höger hand kör jag in på en skogsbilvägdär jag vet att det finns björn. Efter bara enbit passerar jag en kraftledning och efter ca500m därefter känner jag björn till vänster.Når jag kommer mitt för stannar jag för attmäta avståndet till björnen. Det är ungefär800m. Då kan jag fortsätta framåt ca 300mdå går en väg till vänster den vägen tar jagoch åker med vinkelpinnen i höger handfrågande i vilken riktning det finns björn.Vinkelpinnen pekar i den riktning björnenbefinner sig. När jag nu kommer mitt för stannar jag föratt mäta avståndet. Nu är jag bara 150 m ifrån björnen.Då tar jag fram kartan för att pricka in var björnen haridet. Så fortsätter jag dagligen och efter någon veckatar jag samma väg igen för att kolla att björnen verkligenhade gått i idet.Nu när vi har kommit långt in på vintern har jag märktut många iden på kartan. När det sedan blir mot vårkommer flera stycken att med skidor eller skoter att kollamina markeringar med jämna mellanrum.

här följer ett nytt inlägg av Yngve Gradin som tyvärr inte har fått något svar än påartikeln om älgjakt.

BJÖRNIDE

När dom då kommer på ett björnspår får dom ta detbaklänges för att se var idet finns och jämföra om detstämmer med kartan. Jag räknar med att få mångapositiva rapporter.

På det här sättet tänker jag bevisa vad man kan kännamed vinkelpinnar.

Yngve Gradin

Yngves anm:Jag kan väldigt dåligt med dator, men är mycket bättremed vinkelpinnar.

Min adress hittar ni i nummer 36 på sidan 16

Red. Det är ju inte att undra på !Hela hösten, 5 dagar i veckan, 3 till 4 timmar - medsådan träningsiver måste det bli resultat.Vi hoppas att få höra mera när björnarna har vaknat igen.Det finns väl flera jägare som är intresserade??

Hur brukar ni andra öva upp er förmåga ?? Är det någonsom vill berätta?

Nr. 37 2005-1S L A G R U T A N Sid 18

Rolf Ekelund Kullavik den 12/2 2005Lerdalavägen 69429 34 Kullavik

Svenska Slagruteförbundet

Sedan ett antal år är jag medlem i Svenska Slagruteförbundet Jag använder såväl pekare, slagruta sompendel sedan ett trettiotal år tillbaka men räknar mig själv som blåbär i sammanhanget. Men intressetfinns där!Men när jag läser förbundets tidning så är de flesta artiklar långt över mitt förstånd, alltså avsedda förspecialister. Jag har ju inte tänkt mig bli någon avancerad rutgängare men vill veta vad jag läser. Detfinns mängder av detaljer, som år dunkelt utsagda.l nr 2004-4 på sidan 7 finns en artikel om ”Spår i snön” av Thord Nilsson.Den verkade vara intressant. Men även här blir jag villrådig och frågande.På raderna 7- 8 står ordet ”Jordstrålningslinje” och det har jag lärt mig vara ett begrepp för allade oräkneliga linjer, som finns.Men vad betyder detta ord här? Är det Hartmann, Curry, Jordpuls, Energilinjer m.fl. ?eller finns det en speciell jordstrålningslinje, som jag inte har hört talas om och hur går den i så fall?

Jag är tacksam för ett förtydligande.

HälsningarRolf Ekelund

FRÅGOR OCH SVAR

Thord’s svar

Med ”jordstrålningslinje” menas just här någon av de många linjersom finns. Dock för att den beskrivna effekten skall uppstå så skalinjen gå någorlunda rakt samt ha en flödesriktning riktad mot depromenerande. Bildar ”linjen” ett rutnät så bör dessutom rutorna vara så storaatt man (inklusive sin aura) kan stå någorlunda fritt i en avrutorna. Man kan själv prova en linjes flödesriktning genom att leta upp enlinje, tex en vattenåder. Om man sen ställer sig strax till vänsterom linjen (med blicken i linjens riktning) slappnar av och blundar såkommer man om linjeflödet: kommer bakifrån: vrida sig lite åt vänster kommer framifrån: vrida sig lite åt höger kommer nerifrån: luta lite bort från linjen kommer uppifrån: luta lite mot linjenvridningen blir tvärtom om man ställer sig höger om linjen. Detta har fungerat på de linjetyper jag testat bara de uppfylltovanstående kriterier. En sak jag inte nämnde i artikeln, men som kanske bör förtydligasär, att detta är ett ganska bra blindprov av jordstrålningenseffekter eftersom personerna som gjort de ursprungliga spåren inteens vet att de ingått i ett experiment.mvh,Thord Nilsson

Red.Tack Rolf för din skrivelse. Tyvärr är det alldeles för få som på det här viset talar om vad som ”tycks”.Redaktionen undrar om det finns fler läsare som tycker att vi har för många artiklar avsedda för ”specialister”?Snälla ni - vi är enbart tacksamma om ni talar om vad ni har för uppfattning - vi vill ju gärna ha en tidning som passar såmånga som möjligt och som är matnyttig (utan matrecept) för dom flesta.Vi har faktiskt sökt efter någon som skriver ett antal artiklar för nybörjare - NYBÖRJARSIDAN - men ack än har vi intelyckats.

Nr. 37 2005-1S L A G R U T A N Sid 19

ÄNTLIGEN

Nu har den kommit, en användbar liten handbok somhar efterlysts under så lång tid.Nu kan du beställa ett antal exemplar för att kunnaanvända till dina kurser du tänker ha - det här ärett utmärkt nybörjarmaterial.Även du som är nybörjare eller känner dig liteosäker ibland kommer att ha stor nytta av dennalilla skrift.

Kostnad: 20:- per styck (porto tillkommer)

och det är till

Rolf Kjellström som du skickar din beställ-ning. Adress och telefonnumret hittar du påsida 2.

KYRKORNAS HELANDE KRAF-TER

De hemlighetsfulla krafterna isakrala orter

Kyrkor är centra av helande kraftfält, en kunskapsom byggarna av kyrkor och katedraler har haftunder hundratals år, men som nu har fallit iglömska.Här finns det en bok som beskriver mångakyrkobyggnader från Tyskland, Österrikeoch Schweiz. Författaren beskriver regel-bundenheterna av arkitektur och anläggningmed hjälp av foto och planritningar. Hanpåvisar var det finns energigivande ochlungnande platser inom ett antal kyrko-rum.

Tyvärr finns boken endast på tyska. ISBN 3-426-77445-3

Nr. 37 2005-1Sid 20S L A G R U T A N

HAGBARDS GALGEAsige socken, Halland, fornlämning 1 - 3,

sannolikt från Bronsåldern

Hagbards galge har fått sitt namn efterden fornnordiska vandringssagan omHagbart och Signe. De två stenarna somstår närmast vägen är av grönsten.Spridda älvkvarnar finns på flera ytor.En sida,vänd mot norr, är översållad avälvkvarnar och rännor samt en ungefär30 cm stor ring(fig. A).

Längre in står de två andra stenarna istensättningen. Dessa består av rödlättgnejs.Den ena stenen har en ristning avsex koncentriska ringar samt enbumerangliknande figur i anslutning tillringarna (fig. B).

Red.anm. Här finns en vattenåder somäven flyter upp- eller neråt, en s.k. blindspring.Solristningen har avbildats redan un-der 1700 - talet medan ristnigen påskeppen på den andra stenen är ny-upptäckta.