NORBYBLADET Tidning för egnahemsföreningen Nummer 4, 2003

Tack och adjö Nu är det dags för mig att

lämna över rodret till ny

ordförande. Efter fem år

som ordförande avgår jag

vid kommande årsmöte.

Under min period har

stadsdelen Norby ytterliga-

re förtätats, Svamptorget

utvecklats och vi har som

granne fått ett naturreser-

vat - Hågadalen-Nåsten.

Vårt arbete har präglats av

grannsamverkan, utgiv-

ningen av ”Boken om Nor-

by”, en ny utgåva av ”Vän-

ner och grannar”, ny redi-

gering av Norbybladet samt

den populära Norbydagen i

Vallareparken.

Arbetet med att stärka

sammanhållningen i Norby

går vidare men frivilliga

krafter behövs i föreningen.

Därför uppmanar jag dig

som känner för Norby att

anmäla ditt intresse till

Rune Hjelmar i valbered-

ningen, till någon i styrel-

sen eller till ditt kontakt-

ombud.

Sist men inte minst vill jag

för styrelsens räkning öns-

ka alla en God Jul och Ett Gott Nytt År. Hälsningar Ingemar Carlsson

Allt fler säljer villan och flyttar Generationsväxling i snabb takt

I allt fler kvarter hörs nu barnarös-ter. De människor som byggde hus och flyttade in i Norby under 1960 -70- talet säljer av olika skäl sina hus och ger plats för en yngre genera-tion. Gunvor Edvardsson, Malma Bergs väg och Bernt och Iréne Sandberg, Norra Parkvägen är två som i år med vemod lämnat Norby. −Min far köpte tomten 1935 att brukas som koloniland, berättar Gunvor. Far fick tipset om tomten av arbetskamra-terna Helmer och Arvid Karlsson som hade byggt sommarstuga vid Malma Bergs väg. −Norby blev familjens sommarland. Vi odlade alla sorters grönsaker och cyklade hit så ofta vi kunde från bosta-den vid Kyrkogårdsgatan. Sommartid tältade vi på tomten. Regniga helger och somrar var det besvärligt att enbart ha sin tillflykt till ett tält. Far byggde en redskapsbod som så småningom ut-vidgades så där fanns plats för bord och stolar samt en kamin. −1943 byggde far ett bostadshus och vi flyttade för gott till Norby. Då hade allt fler familjer bosatt sig i området. Grannsämjan var god. Jag har trivts i Norby men är nu 75 år och änka sedan många år. Huset och tomten är för sto-ra så nu blir det Svartbäcken för min del. För Bernt 80 och Iréne 75 har också huset och tomten blivit för arbetsamma att sköta. Vi möts i blommande träd-gård där det bjuds på saft i sommarhet-tan.

Paret Sandberg flyttade in i sin villa 1967 och blev medlem i Norby Egna-hemsförening året därpå. −Det var först 1990 jag blev aktiv och var styrelseledamot fram till 1995. Kretsombud var jag mellan 1990 och 2000, säger Bernt. −Föreningen har betytt en hel del för oss, säger Iréne. Jag vill speciellt framhålla år 1984 när föreningen bör-jade arbetet med grannsamverkan. Det kändes tryggare att bo här när jag viss-te att grannarna höll ett öga på huset när vi var bortresta.

Det blev en skön, varm sista sommar i träd-gården för Iréne och Bernt Sandberg som med vemod lämnar Norby.

Inte alla flyttar med ålderns rätt. Flera som Norbybladet talat med flyttar där-för att huset blivit för stort och ödsligt när barnen flugit ut. Och de som har sommarstuga slipper då arbetet med två trädgårdar. Föreningen önskar slutligen alla äldre norbybor som har flyttat eller ska flytta lycka till i sitt nya boende.

Norbybladet - forum för medlemmar i Norby Egnahemsförening Redaktör: Bo Jonsson Tel. 30 10 23

Redigerare: Inger Nahringbauer

1923-2003

Norbybladet sid 2

Villaägaren fick rätt men det blev mycket kostsamt

Att i Va-nämnden tvista

med kommunen om skador

som de orsakat via allmän-

na vattennätet kan bli en

dyr affär för villaägare. Det

har ett fyrtiotal husägare i

Hässelby fått erfara.

Stockholm Vatten höjde vat-

tentrycket för en grupp vil-

lor från 70- och 80-talet.

Men samtidigt höjdes vat-

tentrycket för intilliggande

villor byggda under 60-

talet. Detta ledde till att

vattenledningar, varmvat-

tenberedare och ventiler

sprack läck och hus och

mark vattenskadades.

Villaägarna vände sig till

Va-nämnden. Den är en

specialdomstol som avgör tvister gällande allmänna

vattennätet. Villaägarna

krävde skadestånd av

Stockholms Vatten och vann

målet. Nämnden slog fast

att vattenrören var i fullgott

skick och därför var det

Stockholm Vattens fel att

skadorna uppkommit.

Bolaget skall nu betala en

halv miljon i skadestånd.

Däremot fick villaägarna

själva betala rättegångs-

kostnaderna som uppgick

till en miljon. De visste inte

att vid tvister i Va-nämnd

parterna själva betalar rät-

tegångskostnaderna vare

sig de vinner eller förlorar.

Det är som alltid advoka-

terna som i slutändan drar

längsta strået.

Hus växer upp snabbt som svampar Gamla trädgårdstomter försvinner De små äldre husen blir allt färre liksom de stora tomterna. De gamla husen rivs för att ge plats åt moder-na, större villor och de större tomter som är avstyckningsbara bebyggs med ännu ett hus. De nya husen kan i vissa fall liknas vid gökungar i om-rådet. Att det nu byggts så många villor un-der relativt kort tid beror på att kom-munen 2001 införde byggstopp i av-vaktan på att arbetet med den nya de-taljplanen för norra Norby skulle bli klar. Kommunen ville med de nya reg-lerna sätta stopp för den allt hårdare exploatering av tomterna som pågick. Den nya detaljplanen föreskriver att tomt som får bebyggas måste vara på minst 700 kvm och att högst en fjärde-del av tomten inklusive garage får be-byggas. Vidare får inga parhus uppfö-ras. Kommunen deklarerade stolt att de-taljplanen syftade till att bevara det som finns kvar av norra Norbys lum-miga villaområde. Frågan är om de-taljplanens restriktioner varit tillräckli-ga för att stoppa skövlingen av de gamla trädgårdarna. Den enkla, ovetenskapliga enkät Nor-bybladet gjort tyder på att norbyborna inte anser att så är fallet. När det nybyggda huset står i all sin prakt finns det inte mycket kvar till trädgård tycker de flesta som tillfrå-gats. Många tycker också att en del hus som uppförs är som gökungar. De ”tränger ut” och dominerar omgivningen. Positivt är att parhusens tid är förbi i norra Norby samt att de hus som upp-förts är av varierande utseende, fram-håller de vi pratat med.

Norbybladet sid 3

Hur man fäller en jättestor gran mitt i ett tätbebyggt villaområde Träd växer som bekant inte upp till himlen. Den ca 25 meter höga och friska 120-åriga granen som stod i gränsen mellan två tomter försökte visserligen, men föll offer för sin goda växtkraft. Granens grenar hade brett ut sig väldeliga och skug-gade allt i sin omgivning. Men hur ta ned ett sådant träd omgivet av hus? Att fälla granen var ogörligt eftersom det skulle skada hus och trädgårdar. Köra in med en skylift och från korgen ”montera ned” trädet var inte heller möjligt eftersom tomterna

var trånga. Då hade såväl häckar och rabatter förstörts. Ray Lindfors, avan-cerad trädfällare från Knivsta, gav oss en lektion i konsten att ta ned ett jätte-träd utan att skada något i omgivning-en vilket vi här försökt dokumentera. Samtidigt som han klättrade upp till toppen sågade han av grenarna. Till sin hjälp hade han motorsåg, stolpskor och en kätting fäst runt trädstammen och i sitt säkerhetsbälte. Själva trädfällning-en skedde då han på nedvägen kapade av stammen i korta bitar.

Sanda mot vinterns halka Norby Egnahemsförening har även i år köpt in sand till medlemmarna inför vin-terns halka till en kostnad av närmare 4 000 kronor. Sanden finns att gratis hämta i hörnet av Södra Parkvägen - Storskogsvä-gen invid Stadsskogen samt vid Malma Bergs väg nära OK Linné. Som fastighetsägare kan man bli skadeståndsskyldig vid halkolycka. Alla kommer väl ihåg den absurda historien då en tjuv halkade på tomten. Han stämde fastighetsäga-ren som fick betala skades-tånd. Även om det inte direkt är en tjuvs säkerhet som man tänker på är det villaäga-rens skyldighet att sanda och snöröja så att inte våra grannar, brevbärare och andra hederliga medborga-re halkar och slår sig. Hämta sanden så snart ni har möjlighet så att marken under sandhögarna kan städas upp inom rimlig tid.

Var rädd om grannsämjan! Att bråka med grannen år ut och år in kan ta en ände med förskräckelse. När två damer i åratal trätt om äp-pelskörden fick den ena nog. Hon fann ett sätt att radikalt sätta stopp på gna-tet. Hon löste den gordiska trätoknuten genom att häm-ta en motorsåg och sågade ned äppelträden. Hur många träd det var förtäl-jer inte den sanna historien.

Norbybladet sid 4

Sveriges bästa Hågadalare Lite till mans sträckte vi väl

på oss när vi i UNT läste att

Hågadalens Molly korats

till Sveriges bästa narkoti-

kahund. Att det dessutom

var en engelsk spaniel som

spöat polisens alla schäfrar

gjorde inte hennes presta-

tion sämre. Upplysningen

om att Mollys far varit

sökhund hos Scotland Yard

gav extra glans åt tiken.

Men någon hund från Hå-

gadalen i Norby är hon

inte. Jycken är från Börje

där Hågadalens kennel lig-

ger, eller låg för den är nu

nedlagd sedan något år.

Dess namn kommer sig av

att kennelns grundare på

1960-talet tränade sina

hundar nere i Hågadalen.

700 nya artiklar på Svamptorget En ny affär har etablerats

på Svamptorget. Millans

present & hobby öppnade

23 oktober. Den har även

en del interiörartiklar.

−Så här till jul har vi över

790 artiklar, säger Claes

Lagelius som tillsammans

med livskamraten Camilla

driver affären. Vi räknar

med att dagligen ha mellan

600 - 700 olika saker.

− När det gäller sortimetet

kommer vi att vara lyhörda

för vad folk vill ha, säger

Camilla. En gång i måna-

den kommer vi att beställa

in hobbysaker som kunder

efterfrågar.

Norbybladet önskar lycka

till med försäljningen.

Dags värna om övervintrande fåglar Minst 20 arter besöker trädgården

Det är hög tid sätta ut talgbollar, frö- och hasselnötsautomater. Grön-fink, bergfink, talgoxe, blåmes träd-krypare, hackspett, pilfink, grön-fink, domherre, björktrast, koltrast och många fler arter tackar genom att fylla den annars tysta, tomma vinterträdgården med liv. Dramatiken i trädgården svarar sparv-höken för när den i ca 90 km i timmen kommer svepande och tar en fågel. Lika blixtsnabbt som den dök upp för-svinner den mellan träd och hus. Tyvärr är det en del fågel som vid fara, i panik flyger rakt mot en ruta och knäcker nacken. Låt den ligga kvar för sparvhöken har observerat detta och kan komma tillbaka för att hämta den. Men se först till att fågeln verkligen är avliden. I en del fall har den enbart svimmat av. I kyligt väder kan en fågel som ligger på marken frysa ihjäl. Ta den i handen och bär den inomhus. Ef-ter ett tag börjar fågeln röra på sig och titta på dig med sina pepparkornsmör-ka ögon. Gå då efter ett tag ut i träd-gården och sätt fågeln på en gren inne i busken eller trädet så den sitter skyd-dad under tiden den återhämtar sig.

För att hindra fåglar att slå ihjäl sig mot fönsterrutor, de ser tvärsigenom rutan som inte uppfattas som ett hin-der, finns en ganska effektiv och ele-gant lösning. Tillverka eller köp svarta silhuetter av rovfåglar och klistra upp en eller ett par sådana på glasrutorna. Fåglar väjer instinktivt när den ser bil-den av en rovfågel. Silhuetterna kan köpas i en zoologisk affär och kostar mellan 50-70 kronor för tre stycken, enligt uppgifter vi fått vid en rundring-ning.

När det gäller utfodringen är den bästa maten den som nämns i inledningen. Undvik det energifattiga brödet och absolut inte bröd som är mögligt. Salt fett från t ex julskinkans svål är inte heller bra mat. Och ha inte öppet fågelbord så att fåg-larna kan förorena i maten vilket kan ge dem salmonella. Vi önskar slutligen att ni och fåglarna får en fin tid tillsammans i vinter!