NORBYBLADET - För Norby i Uppsala · friska 120-åriga granen som stod i gränsen mellan två...
Transcript of NORBYBLADET - För Norby i Uppsala · friska 120-åriga granen som stod i gränsen mellan två...
NORBYBLADET Tidning för egnahemsföreningen Nummer 4, 2003
Tack och adjö Nu är det dags för mig att
lämna över rodret till ny
ordförande. Efter fem år
som ordförande avgår jag
vid kommande årsmöte.
Under min period har
stadsdelen Norby ytterliga-
re förtätats, Svamptorget
utvecklats och vi har som
granne fått ett naturreser-
vat - Hågadalen-Nåsten.
Vårt arbete har präglats av
grannsamverkan, utgiv-
ningen av ”Boken om Nor-
by”, en ny utgåva av ”Vän-
ner och grannar”, ny redi-
gering av Norbybladet samt
den populära Norbydagen i
Vallareparken.
Arbetet med att stärka
sammanhållningen i Norby
går vidare men frivilliga
krafter behövs i föreningen.
Därför uppmanar jag dig
som känner för Norby att
anmäla ditt intresse till
Rune Hjelmar i valbered-
ningen, till någon i styrel-
sen eller till ditt kontakt-
ombud.
Sist men inte minst vill jag
för styrelsens räkning öns-
ka alla en God Jul och Ett Gott Nytt År. Hälsningar Ingemar Carlsson
Allt fler säljer villan och flyttar Generationsväxling i snabb takt
I allt fler kvarter hörs nu barnarös-ter. De människor som byggde hus och flyttade in i Norby under 1960 -70- talet säljer av olika skäl sina hus och ger plats för en yngre genera-tion. Gunvor Edvardsson, Malma Bergs väg och Bernt och Iréne Sandberg, Norra Parkvägen är två som i år med vemod lämnat Norby. −Min far köpte tomten 1935 att brukas som koloniland, berättar Gunvor. Far fick tipset om tomten av arbetskamra-terna Helmer och Arvid Karlsson som hade byggt sommarstuga vid Malma Bergs väg. −Norby blev familjens sommarland. Vi odlade alla sorters grönsaker och cyklade hit så ofta vi kunde från bosta-den vid Kyrkogårdsgatan. Sommartid tältade vi på tomten. Regniga helger och somrar var det besvärligt att enbart ha sin tillflykt till ett tält. Far byggde en redskapsbod som så småningom ut-vidgades så där fanns plats för bord och stolar samt en kamin. −1943 byggde far ett bostadshus och vi flyttade för gott till Norby. Då hade allt fler familjer bosatt sig i området. Grannsämjan var god. Jag har trivts i Norby men är nu 75 år och änka sedan många år. Huset och tomten är för sto-ra så nu blir det Svartbäcken för min del. För Bernt 80 och Iréne 75 har också huset och tomten blivit för arbetsamma att sköta. Vi möts i blommande träd-gård där det bjuds på saft i sommarhet-tan.
Paret Sandberg flyttade in i sin villa 1967 och blev medlem i Norby Egna-hemsförening året därpå. −Det var först 1990 jag blev aktiv och var styrelseledamot fram till 1995. Kretsombud var jag mellan 1990 och 2000, säger Bernt. −Föreningen har betytt en hel del för oss, säger Iréne. Jag vill speciellt framhålla år 1984 när föreningen bör-jade arbetet med grannsamverkan. Det kändes tryggare att bo här när jag viss-te att grannarna höll ett öga på huset när vi var bortresta.
Det blev en skön, varm sista sommar i träd-gården för Iréne och Bernt Sandberg som med vemod lämnar Norby.
Inte alla flyttar med ålderns rätt. Flera som Norbybladet talat med flyttar där-för att huset blivit för stort och ödsligt när barnen flugit ut. Och de som har sommarstuga slipper då arbetet med två trädgårdar. Föreningen önskar slutligen alla äldre norbybor som har flyttat eller ska flytta lycka till i sitt nya boende.
Norbybladet - forum för medlemmar i Norby Egnahemsförening Redaktör: Bo Jonsson Tel. 30 10 23
Redigerare: Inger Nahringbauer
1923-2003
Norbybladet sid 2
Villaägaren fick rätt men det blev mycket kostsamt
Att i Va-nämnden tvista
med kommunen om skador
som de orsakat via allmän-
na vattennätet kan bli en
dyr affär för villaägare. Det
har ett fyrtiotal husägare i
Hässelby fått erfara.
Stockholm Vatten höjde vat-
tentrycket för en grupp vil-
lor från 70- och 80-talet.
Men samtidigt höjdes vat-
tentrycket för intilliggande
villor byggda under 60-
talet. Detta ledde till att
vattenledningar, varmvat-
tenberedare och ventiler
sprack läck och hus och
mark vattenskadades.
Villaägarna vände sig till
Va-nämnden. Den är en
specialdomstol som avgör tvister gällande allmänna
vattennätet. Villaägarna
krävde skadestånd av
Stockholms Vatten och vann
målet. Nämnden slog fast
att vattenrören var i fullgott
skick och därför var det
Stockholm Vattens fel att
skadorna uppkommit.
Bolaget skall nu betala en
halv miljon i skadestånd.
Däremot fick villaägarna
själva betala rättegångs-
kostnaderna som uppgick
till en miljon. De visste inte
att vid tvister i Va-nämnd
parterna själva betalar rät-
tegångskostnaderna vare
sig de vinner eller förlorar.
Det är som alltid advoka-
terna som i slutändan drar
längsta strået.
Hus växer upp snabbt som svampar Gamla trädgårdstomter försvinner De små äldre husen blir allt färre liksom de stora tomterna. De gamla husen rivs för att ge plats åt moder-na, större villor och de större tomter som är avstyckningsbara bebyggs med ännu ett hus. De nya husen kan i vissa fall liknas vid gökungar i om-rådet. Att det nu byggts så många villor un-der relativt kort tid beror på att kom-munen 2001 införde byggstopp i av-vaktan på att arbetet med den nya de-taljplanen för norra Norby skulle bli klar. Kommunen ville med de nya reg-lerna sätta stopp för den allt hårdare exploatering av tomterna som pågick. Den nya detaljplanen föreskriver att tomt som får bebyggas måste vara på minst 700 kvm och att högst en fjärde-del av tomten inklusive garage får be-byggas. Vidare får inga parhus uppfö-ras. Kommunen deklarerade stolt att de-taljplanen syftade till att bevara det som finns kvar av norra Norbys lum-miga villaområde. Frågan är om de-taljplanens restriktioner varit tillräckli-ga för att stoppa skövlingen av de gamla trädgårdarna. Den enkla, ovetenskapliga enkät Nor-bybladet gjort tyder på att norbyborna inte anser att så är fallet. När det nybyggda huset står i all sin prakt finns det inte mycket kvar till trädgård tycker de flesta som tillfrå-gats. Många tycker också att en del hus som uppförs är som gökungar. De ”tränger ut” och dominerar omgivningen. Positivt är att parhusens tid är förbi i norra Norby samt att de hus som upp-förts är av varierande utseende, fram-håller de vi pratat med.
Norbybladet sid 3
Hur man fäller en jättestor gran mitt i ett tätbebyggt villaområde Träd växer som bekant inte upp till himlen. Den ca 25 meter höga och friska 120-åriga granen som stod i gränsen mellan två tomter försökte visserligen, men föll offer för sin goda växtkraft. Granens grenar hade brett ut sig väldeliga och skug-gade allt i sin omgivning. Men hur ta ned ett sådant träd omgivet av hus? Att fälla granen var ogörligt eftersom det skulle skada hus och trädgårdar. Köra in med en skylift och från korgen ”montera ned” trädet var inte heller möjligt eftersom tomterna
var trånga. Då hade såväl häckar och rabatter förstörts. Ray Lindfors, avan-cerad trädfällare från Knivsta, gav oss en lektion i konsten att ta ned ett jätte-träd utan att skada något i omgivning-en vilket vi här försökt dokumentera. Samtidigt som han klättrade upp till toppen sågade han av grenarna. Till sin hjälp hade han motorsåg, stolpskor och en kätting fäst runt trädstammen och i sitt säkerhetsbälte. Själva trädfällning-en skedde då han på nedvägen kapade av stammen i korta bitar.
Sanda mot vinterns halka Norby Egnahemsförening har även i år köpt in sand till medlemmarna inför vin-terns halka till en kostnad av närmare 4 000 kronor. Sanden finns att gratis hämta i hörnet av Södra Parkvägen - Storskogsvä-gen invid Stadsskogen samt vid Malma Bergs väg nära OK Linné. Som fastighetsägare kan man bli skadeståndsskyldig vid halkolycka. Alla kommer väl ihåg den absurda historien då en tjuv halkade på tomten. Han stämde fastighetsäga-ren som fick betala skades-tånd. Även om det inte direkt är en tjuvs säkerhet som man tänker på är det villaäga-rens skyldighet att sanda och snöröja så att inte våra grannar, brevbärare och andra hederliga medborga-re halkar och slår sig. Hämta sanden så snart ni har möjlighet så att marken under sandhögarna kan städas upp inom rimlig tid.
Var rädd om grannsämjan! Att bråka med grannen år ut och år in kan ta en ände med förskräckelse. När två damer i åratal trätt om äp-pelskörden fick den ena nog. Hon fann ett sätt att radikalt sätta stopp på gna-tet. Hon löste den gordiska trätoknuten genom att häm-ta en motorsåg och sågade ned äppelträden. Hur många träd det var förtäl-jer inte den sanna historien.
Norbybladet sid 4
Sveriges bästa Hågadalare Lite till mans sträckte vi väl
på oss när vi i UNT läste att
Hågadalens Molly korats
till Sveriges bästa narkoti-
kahund. Att det dessutom
var en engelsk spaniel som
spöat polisens alla schäfrar
gjorde inte hennes presta-
tion sämre. Upplysningen
om att Mollys far varit
sökhund hos Scotland Yard
gav extra glans åt tiken.
Men någon hund från Hå-
gadalen i Norby är hon
inte. Jycken är från Börje
där Hågadalens kennel lig-
ger, eller låg för den är nu
nedlagd sedan något år.
Dess namn kommer sig av
att kennelns grundare på
1960-talet tränade sina
hundar nere i Hågadalen.
700 nya artiklar på Svamptorget En ny affär har etablerats
på Svamptorget. Millans
present & hobby öppnade
23 oktober. Den har även
en del interiörartiklar.
−Så här till jul har vi över
790 artiklar, säger Claes
Lagelius som tillsammans
med livskamraten Camilla
driver affären. Vi räknar
med att dagligen ha mellan
600 - 700 olika saker.
− När det gäller sortimetet
kommer vi att vara lyhörda
för vad folk vill ha, säger
Camilla. En gång i måna-
den kommer vi att beställa
in hobbysaker som kunder
efterfrågar.
Norbybladet önskar lycka
till med försäljningen.
Dags värna om övervintrande fåglar Minst 20 arter besöker trädgården
Det är hög tid sätta ut talgbollar, frö- och hasselnötsautomater. Grön-fink, bergfink, talgoxe, blåmes träd-krypare, hackspett, pilfink, grön-fink, domherre, björktrast, koltrast och många fler arter tackar genom att fylla den annars tysta, tomma vinterträdgården med liv. Dramatiken i trädgården svarar sparv-höken för när den i ca 90 km i timmen kommer svepande och tar en fågel. Lika blixtsnabbt som den dök upp för-svinner den mellan träd och hus. Tyvärr är det en del fågel som vid fara, i panik flyger rakt mot en ruta och knäcker nacken. Låt den ligga kvar för sparvhöken har observerat detta och kan komma tillbaka för att hämta den. Men se först till att fågeln verkligen är avliden. I en del fall har den enbart svimmat av. I kyligt väder kan en fågel som ligger på marken frysa ihjäl. Ta den i handen och bär den inomhus. Ef-ter ett tag börjar fågeln röra på sig och titta på dig med sina pepparkornsmör-ka ögon. Gå då efter ett tag ut i träd-gården och sätt fågeln på en gren inne i busken eller trädet så den sitter skyd-dad under tiden den återhämtar sig.
För att hindra fåglar att slå ihjäl sig mot fönsterrutor, de ser tvärsigenom rutan som inte uppfattas som ett hin-der, finns en ganska effektiv och ele-gant lösning. Tillverka eller köp svarta silhuetter av rovfåglar och klistra upp en eller ett par sådana på glasrutorna. Fåglar väjer instinktivt när den ser bil-den av en rovfågel. Silhuetterna kan köpas i en zoologisk affär och kostar mellan 50-70 kronor för tre stycken, enligt uppgifter vi fått vid en rundring-ning.
När det gäller utfodringen är den bästa maten den som nämns i inledningen. Undvik det energifattiga brödet och absolut inte bröd som är mögligt. Salt fett från t ex julskinkans svål är inte heller bra mat. Och ha inte öppet fågelbord så att fåg-larna kan förorena i maten vilket kan ge dem salmonella. Vi önskar slutligen att ni och fåglarna får en fin tid tillsammans i vinter!