NIB1 2002 v4 · 2008. 7. 10. · SAMPROJEKT Orkester Norden är ett sampro-jekt mellan flera...

TEMA MILJÖPROJEKT

Nordisk industrisatsar på återvinning

BULLETINnordiska investeringsbanken � juli 2002

2 bulletin � juli 2002

SEDAN BÖRJAN AV 1990-TALET harmiljöinvesteringar haft en prioriteradställning i NIB:s utlåningsverksam-het. Det finns två orsaker till NIB:sinriktning. För det första har de nor-diska länderna, bankens ägare, högtprioriterat miljöskyddsfrågor och enhållbar utveckling, och för det andrarespekterar föroreningar inte gränser,vilket ger miljöarbetet en gränsöver-skridande aspekt, som är en av grund-pelarna för bankens verksamhet.

En hållbar utveckling omfattar miljö-aspekter samt ekonomiska och socia-la aspekter. Enligt Brundtlandkom-missionens ursprungliga definition irapporten Our Common Future från1987 innebär hållbar utveckling att

tillgodose dagens behov utan att äventyra kom-mande generationers möjligheter att tillgodosesina behov. Det råder visserligen bred konsensusom denna allmänna definition, men hållbarutveckling har under senare år blivit mycket merän en politiskt korrekt fras. Begreppet får en alltkonkretare betydelse i planering och beslutsfat-tande både i samhälle och näringsliv.

I NIB:s verksamhet är diskussionen om en håll-bar utveckling och miljöfrågor en del av varda-gen.

Alla låneansökningar som kommer till bankengenomgår en systematisk miljömässig behand-ling och klassificeras enligt de miljökonsekvensersom projektet innebär. De sociala konsekvenser-na av projektet beaktas också. Varje år ger NIBavslag på lån till ett antal projekt på grund av pro-jektens icke önskvärda miljöeffekter.

MILJÖINVESTERINGAR SOM NIB delfinansierathar gällt projekt med både direkta och indirektapositiva miljökonsekvenser. Direkta miljöinve-steringar är till exempel projekt inom avloppsre-ning, avfallshantering, återvinning och rökgasre-ning för industri och kraftverk. Bland de indirek-ta miljöinvesteringarna finns biobränsleeldadekraftverk, vindkraftverk samt investeringar i ny,miljöanpassad produktionsteknologi inom indu-

strin, som till exempel klorfri blekning inom mas-saindustrin.

Vid slutet av år 2001 hade NIB över 1,4 miljar-der euro totalt i utestående lån till miljörelatera-de projekt. En stor del av dessa lån har gått tillspecialiserade miljöinvesteringar i de nordiskaländerna och i Nordens närområden, och mångaav dem har bidragit till att minska skadliga, gräns-överskridande utsläpp.

NIB har i flera år följt vedertagna internatio-nella principer för hanteringen av miljöfrågor.De finns nu sammanställda i bankens miljöpolicy,som kodifierades och förnyades under år 2001.

En viktig del av bankens miljöarbete är att ökapersonalens miljökunskaper och våra lånekun-ders miljömedvetenhet. Detta har vi gjort blandannat genom att samla samarbetspartners tillseminarier där vi dryftat miljöfrågor. Den förstamiljödagen för finansiella intermediärer arrange-rades på Island år 1997 och den senaste i våras iKöpenhamn för bankens danska och svenskafinansiella intermediärer.

NIB HAR DE SENASTE ÅREN aktivt stött miljö-förbättrande åtgärder i Nordens närområden.Dessa aktiviteter har skett parallellt med finansi-eringen av omfattande investeringar i de nordis-ka länderna. Den växande nordiska industrin ochdet nordiska lantbruket har utvecklats i en alltmiljövänligare riktning. I detta nummer av Bulle-tin ger vi några konkreta exempel på hur den nor-diska industrin bidrar till en hållbar utvecklingoch till att skydda miljön.

Miljöfrågor är nyckelfrågor inte bara hos NIB,utan också hos NIB:s kunder, av vilka några pre-senteras på de följande sidorna.

Jón Sigur˛sson

Juli 2002

»Föroreningarrespekterar integränser. «

Miljöfrågor är nyckelfrågor

vd har ordet

Mat

ias U

usik

ylä

bulletin � juli 2002 3

4 Nordisk samverkan i toner

TEMA: MILJÖPROJEKT 6–136 Miljön i centrum när SSAB investerar

9 Globalt miljöarbete för Norske Skog

12 Fullständig återvinning av aluminium

14 Panorama – skärgård

16 Dags ta ställning till Baltikum

19 Ökad öppenhet i finansiell rapportering

20 Miljöfrågor aktuella för finansinstitutioner

22 Nordiska finansgruppen

24 Aktuellt

26 NIB i korthet

27 Bokslut 2001

28 Årsredovisningen på egen webbplats

HUVUDKONTOR

Fabiansgatan 34PB 249FIN-00171 HelsingforsFinlandTelefon +358 9 18 001Telefax +358 9 1800 210

ÖVRIGA KONTOR

KÖPENHAMNLandgreven 4DK-1301 København KDanmarkTelefon +45 33 144 242Telefax +45 33 322 676

OSLODronning Mauds gate 15(hos Eksportfinans)N-0119 OsloNorgeTelefon +47 2201 2201Telefax +47 2201 2202

REYKJAVÍKKalkofnsvegur 1(i Se˛labanki Íslandsbyggnad)IS-150 ReykjavíkIslandTelefon +354 5 699 996Telefax +354 5 629 982

STOCKHOLMVästra Trädgårdsgatan 11 B(i AB Svensk Exportkredits byggnad)S-111 35 StockholmSverigeTelefon +46 8 613 8525Telefax +46 8 205 728

SINGAPORE78 Shenton Way # 16-03Singapore 079120Telefon +65 6227 6355Telefax +65 6227 6455

BULLETINNIB:s kundtidning utkommer pådanska, engelska, finska och svenska.

REDAKTIONJamima Löfström, chefredaktörLinda Hintze, Gunilla Nyman, PelagiaPekonen och Pamela Schönberg

Grafisk form och produktionJournalistgruppen JG AB, StockholmTryck Nomini, Helsingfors

UTGIVARENORDISKA INVESTERINGSBANKENFabiansgatan 34PB 249FIN-00171 Helsingfors, FinlandTelefon: +358 9 18 001 Telefax: +358 9 1800 210Internet: www.nib.intE-post: [email protected]

ADRESSÄNDRINGARTelefax: +358 9 612 14 17

14

12 9

19

Omslagsfoto Ulf Sjöstedt

Cla

es G

rund

sten/

Bild

huse

t

Mat

ti Sa

lmi

Hen

rik

Schü

tt

Knu

t Vad

seth


– DET ÄR HÄFTIGT, DET ÄR ROLIGT. Deunga musikerna är duktiga, entusiastiskaoch positiva. ”Säg mig vad jag ska göra ochjag gör det”, är deras inställning.

Tongångarna från Chatarina Martinssongår enbart i dur. Hon är Orkester Nordensmanager och orkestern personifierad. Detär hon som bildligt sett håller i taktpinnenoch ser till att allt som ska göras blir gjort.Det är många bitar som ska på plats och ettstort antal musikinstitutioner har ett fingermed i spelet.

– Orkestern är ett nordiskt samarbets-projekt i alla led, säger Chatarina Martins-son.

Efter provspelningar väljs varje år etthundratal studerande från de olika musik-högskolorna att ingå i symfoniorkestern.Alla nordiska länder är representerade ochockså unga balter har deltagit i orkester-turnéerna.

Musikhögskolorna bidrar med musikeroch symfoniorkestrarna med framståendeinstruktörer. Orkestern har också lyckatsknyta till sig namnkunniga konstnärliga

ledare som Esa-Pekka Salonen och PaavoJärvi. Varje år läggs ett beställningsverk utpå en nordisk tonsättare.

Viktigt är också nätverket kring orkes-tern. Där ingår bland andra Lions som stäl-ler upp med stipendier.

– Att spela i orkestern har blivit mer ochmer eftertraktat sedan starten för tio årsedan, säger Chatarina Martinsson. Nivånpå de musiker som söker till orkestern sti-ger också.

– VI HOPPAS ATT VI GER musikerna en braorkesterutbildning. De får spela med fram-stående solister och dirigenter och instrue-ras av de bästa förmågorna från de storanordiska symfoniorkestrarna.

Repertoaren ska vara så lockande att detär de bästa musikerna som söker. Den ärinternationell och varierad och brukar haett stort romantiskt verk som extra utma-ning. I år står Stenhammar, Sibelius ochSjostakovitj på programmet samt ett ur-uppförande av den norske komponistenJohn Persen.

Nordisk samverkan

Orkester Norden är ett samprojekt där alla de nordiska länderna deltar. En av tankarnabakom Orkester Norden är att sprida nordisk musik. I år turnerar orkestern i Kina.

Håk

an R

öjde

r

NORDISKT SAMPROJEKT

Orkester Norden är ett sampro-jekt mellan flera nordiska musik-kretsar. Bakom orkestern stårNorsk musikråd, Lions, Före-ningarna Nordens Förbund,Jeunesses Musicales ochNordiska Konservatorierådet.Producent är svenska Rikskon-serter. Orkestern får finansielltstöd av NIB som också ärhuvudsponsor, Nordiska rådetsamt Nordiska musikkommittén,Nomus.

Tanken med Orkester Nordenär att föra fram unga musikeroch bidra till deras utveckling.Ett annat syfte är att göra dennordiska musiken mera känd.


Förra året gick turnén till England ochSkottland. Orkestern uppmärksammades imedierna och fick fina recensioner. I år gårturen ända till Kina med fyra framträdan-den under ett par veckor i juli.

Det blir också konserter på närmare håll,bland annat i Malmö och Köpenhamn. Isamband med Nordiska rådets 50-årsjubi-leum i Helsingfors i oktober framförorkestern en konsert som direktsänds i tv ide nordiska länderna.

Trumpetaren Nikolaj Viltoft från Dan-mark och violinisten Cecilia Johanssonfrån Sverige ingick båda i orkestern redanförra året och ska även med på årets Kina-turné.

– ORKESTER NORDEN HAR betytt mycketför min utveckling, säger 24-årige NikolajViltoft som går orkestermusikerlinjen påDet Kgl Danske Musikkonservatorium.Att bli en god orkestermusiker krävermycket tid på plats. Jag får också en deltekniska tips och blir allt bättre på att tolkade olika verken.

Även Cecilia Johansson som är 23 år ochstuderar vid Norges musikhögskole i Osloanser att hon får ut mycket av sin medverkan.

– Man får bra orkestererfarenhet, ävenom det är slitsamt med många repetitioneroch konserter på så kort tid, säger hon. Jagser fram emot att åka till Kina och upp-skattar också de kontakter med andramusiker jag får genom Orkester Norden.

CHATARINA MARTINSSON som leder arbe-tet kring orkestern har tidigare arbetatmed de stora svenska orkestrarna och vetvad som krävs för att allt och alla ska gå itakt. Hennes engagemang är inte att tamiste på. I närmast lyriska ordalag talarhon om orkestern, musikernas kvalitéeroch den professionella utbildning de får.

Att Orkester Norden stärker den nordis-ka samhörigheten tycker Chatarina Mar-tinsson är helt klart.

– Musikerna träffar ungdomar från andranordiska länder och upptäcker likheter ocholikheter när de skapar tillsammans. De lärsig mycket om sina nordiska grannar.

i toner

Cecilia Johansson, 23 år, studerar vid Nor-ges musikhögskole i Oslo och medverkar iOrkester Norden för andra året.

24-årige Nikolaj Viltoft går orkester-musikerlinjen på Det Kgl DanskeMusikkonservatorium.

Håk

an R

öjde

r

ALLA PARTER SOM samverkar kringOrkester Norden bidrar också till ökadförståelse över nationsgränserna.

Dessutom är orkestern med och sätterNorden på den musikaliska kartan.

– Vem vet, åhörarna kanske vill höra merav Sibelius. Det är roligt att representeraNorden med en orkester som är så bra,säger Chatarina Martinsson. �


tema: MILJÖPROJEKT

Miljön i centrum när SSAB investerar

– En stor miljömässig framgång.

Så beskriver chefen för SSAB:s koksverk i Luleå Dan Geidemark

den stora miljöinvestering som gjordes under förra året. Den

reningsanläggning som byggdes beräknas ha reducerat utsläp-

pen av stoft från koksframställningen med fyra femtedelar.

SSAB:S DOTTERBOLAG SSAB TunnplåtAB i Luleå har stått inför stora miljömässi-ga utmaningar sedan bolaget bildades1988. Masugnen som framställer råjärn avjärnmalm, stålverket som vidareförädlarråjärnet till färdigt stål och koksverket somframställer koks till masugnen – allt hand-lar om produktion och processer medmiljöpåverkan.

Bolaget har arbetat intensivt med konti-nuerliga miljöförbättringar, som främstvarit inriktade på minskad emission frånprocesserna men också på ökad återvin-ning. Det senaste året har miljöarbetetframför allt handlat om att minska stoft-utsläppen från bolagets koksverk.

En miljon ton kol skeppas årligen tillSSAB i Luleå. I koksverkets batteri med 54stora ugnar omvandlas kol till koks underhög temperatur. Färdig koks trycks sedanut ur ugnarna för vidare transport till mas-ugnen.

UNDER ÅR 2000 FATTADE företaget beslutom en miljöinvestering för att kraftigtreducera de utsläpp som uppstod när kokstrycktes ut från ugnarna. SSAB investeradei en ny maskin för uppsamling av koks frånugnarna, en huv med utsug som samlar upppartiklarna samt en stoftfilteranläggning.

Investeringen möjliggör också att störredelen av de emissioner som tas om handkan återanvändas vid koksningen. Finansi-

eringen ordnades genom ett långfristigtlån från Nordiska Investeringsbanken.

Den nya anläggningen togs i drift i januarii år. Av de kontinuerliga mätningar som görsframgår att bolaget med god marginal nu,vad gäller utsläppen, uppfyller de villkors-krav som finns i bolagets miljötillstånd.

– Vi har fått en stor förbättring av främstarbetsmiljön, säger Dan Geidemark. Mer-parten av partiklarna som följde med de tidi-gare utsläppen föll ned över anläggningen.

RIKTVÄRDET SOM GÄLLER för den nyautsugsanläggningen är tio milligram stoftper kubikmeter medan utsläppen nu ärmindre än fem milligram per kubikmeter.Det innebär att företaget reducerat stoft-emissionen från koksverket med mer än 80procent jämfört med i fjol, uppger HansOlsson som är miljöchef för anläggningar-na i Luleå.

– Koksverkets ugnar är gamla och skarenoveras under det kommande året och vitror att de åtgärderna ska leda till att vi kla-rar av att reducera 90 procent av stoft-mängderna, säger Hans Olsson.

SSAB:s miljöarbete styrs av en miljöpo-licy med konkreta riktlinjer och mätbaramål. Miljöpolicyn föreskriver att all verk-samhet ska bedrivas på ett resurssnålt ocheffektivt sätt avseende användningen avråvaror, energi och andra naturresurser.Resurs- och energianvändningen liksom

DETTA ÄR SSAB TUNNPLÅT

SSAB Tunnplåt AB ingår i SSABSvenskt Stål, omsätter drygt 8 mil-jarder kronor och har 4 400 anställ-da i Borlänge, Luleå, Finspång ochRonneby. Dotterbolag finns i Fin-land och Danmark samt ytterligarenågra länder i Europa. SSAB Tunn-plåt är Nordens största tillverkareav tunnplåt och en av de ledande iEuropa när det gäller utvecklingoch tillverkning av höghållfast stål.I Luleå har bolaget koksverk, mas-ugn och stålverk. Stålet från stål-verket levereras per järnväg tillBorlänge, där bolagets anlägg-ningar för valsning och beläggningav tunnplåt är belägna.

SSAB-koncernen är en stor ochkontinuerlig stålleverantör till Dan-mark, Finland och Norge.


belastningen på den omgivande miljönminskar och ligger på internationellt settlåga nivåer.

FÖRETAGET HAR OCKSÅ utarbetat miljö-deklarationer som har information om vil-ken miljöpåverkan framställningen av stål-produkterna har. Nu arbetar SSAB även påatt införa det internationella miljöstyrnings-systemet ISO 14001. Anläggningarna i Luleåberäknas vara certifierade till hösten.

I dag har företaget gjort det mesta av detsom är möjligt att göra för att reduceraemissioner från processerna, konstaterarmiljöchefen Hans Olsson. Att komma tillrätta med det buller som drabbat bostads-områden i närheten har också varit priori-terat. I framtiden kommer åtgärdernaframför allt att inriktas på att minskautsläppen från tippar och upplag. �

Lars

Vak

sjöLa

rs V

aksjö

Överst: Utsugshuven har formen av en stor låda. Ovan: Innan reningsanläggningen kom påplats spreds stora mängder stoft i samband med att färdig koks trycktes ut.

150 MILJONER KRONOR TILL MILJÖ-INVESTERINGAR

Nordiska Investeringsbanken harlånat ut 150 miljoner kronor tillmiljöinvesteringarna vid SSAB:skoksverk i Luleå. Lånet har en sålång löptid som sju år, något somSSAB:s finansdirektör GöranFritzell värdesätter.

– Eftersom det är stora ochmycket långsiktiga investeringar är det viktigt för oss att säkerställafinansieringen för så lång tid sommöjligt. Det är svårt att få långa lån till bra villkor på den traditio-nella marknaden. Det är NordiskaInvesteringsbankens styrka attkunna tillhandahålla sådana lån.Alternativet för oss hade varit ettkortare lån till sämre räntevillkor.

Under de senaste fem åren harSSAB investerat i stora process-och miljöförbättringar i masugnenoch stålverket i Luleå. Invester-ingen i koksverket har lett till minskade utsläpp medan invester-ingen i ny masugn indirekt medförpositiva miljöeffekter på grund aveffektivare resursutnyttjande.


tema: MILJÖPROJEKT

Håk

an S

andb

ring

/Pre

ssens

Bild


NORSKE SKOG BILDADES 1989 genom ensammanslagning av flera norska pappers-fabriker. På den tiden handlade miljöfråganhuvudsakligen om utsläpp. De koncessio-ner som staten då beviljade villkorades medså stränga utsläppskrav att Norske Skog fickbygga om samtliga fabriker.

– Det var ett stort språng framåt och ettbra exempel på hur man blir kvitt lokalaproblem, säger Norske Skogs miljökoordi-nator Rune Andersen.

Under nittiotalet, i takt med NorskeSkogs expansion, började miljöarbetet få enallt mer global karaktär. Utsläppen tillvatten fortsatte minska. Fokus försköts meroch mer till de frågeställningar som finnskring klimatpåverkan och skogsvård.

År 2000, efter köpet av nyzeeländska Flet-cher Challenge Paper, lät Norske Skog skri-

va om sin miljöpolicy. Fletcher ChallengePaper hade fabriker i Nya Zeeland, Austra-lien, Malaysia, Brasilien, Chile och Kanada.

– Mot bakgrund av den utvidgningen vardet självklart att försöka tänka i nya banor,säger Rune Andersen.

Att skogsvård börjat betraktas som en såviktig fråga förklarar han med ett ökatintresse för ett bärkraftigt skogsbruk. Sko-gen är inte bara träd som växer och skördas,utan också en plats där man till exempel kanvandra och jaga.

Bärkraften säkras genom ett certifierings-system.

– Globalt finns certifieringssystemet FSC(Forest Stewardship Council). Men i Norgehar vi många små skogsägare och därige-nom en så specifik situation att FSC intepassar, säger Rune Andersen.

I Norske Skogs miljöstrategi betonas de faktorer som hänför sig till

klimatpåverkan och skogsvård. Ett centralt begrepp i sammanhanget

är bärkraftig utveckling.

» Medan betoningen imiljöarbetet i dag ligger påklimatpåverkan och skogs-

bruk, kan bruket av kemikalier bedömas bli enviktig fråga i framtiden. «

Globalt miljöarbeteför Norske Skog

Träförädlingskoncernen Norske Skog är världens näst största producent av tryckpapper, med produktion i femton länder.

�

Knu

t Vad

seth


I Norge heter certifieringssystemet Le-vande skog. Det togs fram i slutet av nittio-talet i ett samarbete mellan pappersindu-strin, skogsägarna, myndigheterna ochnågra miljöorganisationer.

Arbete pågår för att jämka de två syste-men.

I NORSKE SKOGS MILJÖPOLICY sägs attföretaget ska prioritera skog som är certi-fierad.

Gäller det även om det blir dyrare?– Ja, vi har betalat litet mer för certifierat

virke, säger Rune Andersen. Men i dag ärdetta inte längre någon aktuell problem-ställning i Norge eftersom allt virke viköper in kommer från certifierade skogar.

I Norske Skogs miljörapport för år 2001beskrivs kriterierna i certifieringen närmare.Bland annat handlar det om att bevara ochåterskapa skogens biologiska mångfald, attsäkra skogsekosystemets sundhet och vitali-tet, att utveckla skogens ekonomiska resur-ser och att säkra skogens sociala funktioner.

För att se till att skogsbruket bedrivs påett seriöst sätt, reser kontrollanter frånNorske Skog runt och inspekterar de sko-gar som levererar virke till koncernens allafabriker på de fem kontinenterna.

– Vår policy är att ha samma standardöverallt. Att införa det kommer emellertidatt ta tid, framför allt gäller det fabrikernautanför Europa, säger Rune Andersen.

Ett moment i miljöarbetet innebär att ta

tema: MILJÖPROJEKT

Norske Skogs internationella expansion har gått snabbt. Anläggningarna ovan är belägna iNorge, bilden överst, Tasmanien, nederst till vänster och Italien, nederst till höger.

�

Nor

ske S

kog

FAKTA OM NORSKE SKOG

Träförädlingskoncernen NorskeSkog är världens näst största pro-ducent av tryckpapper. År 1990återfanns företagets fabriker ute-slutande innanför Norges gränser. I dag producerar koncernenpapper i femton länder på femkontinenter.

– Vi ser oss som det mest glo-bala företaget i branschen, sägerJarle Langfjæran, som ansvarar förkoncernens investerarrelationer.

Tillväxten har skett genom före-tagsköp. Det senaste, och största,var köpet av nyzeeländska FletcherChallenge Paper år 2000. Det vardet största företagsförvärv ettnorskt företag någonsin har gjort.

NIB har haft ett långvarigt ochgott samarbete med Norske Skogoch dess norska fusionspartners.Sedan slutet av 1970-talet harbanken betalat ut tolv lån, av vilkadet senaste gäller finansieringen avreturfiberanläggningen vidpappersfabriken i Skogn i Norge.Anläggningen är dimensionerad föratt ta emot 170 000 ton retur-papper per år, vilket är 70 procentav den återvinningsbara volymenreturpapper i Norge.


ansvar för det som produceras. I NorskeSkogs fall är det huvudsakligen fråga ompapper för vecko- och dagstidningar.

I BÖRJAN AV NITTIOTALET inledde det norskamiljödepartementet och Norske Skog ettunikt samarbete för att få igång insamlingenav returpapper. En arbetsgrupp med repre-sentanter från myndigheterna, NorskeSkog, Norske Avisers Landsforbund, Uke-pressens informasjonskontor och Kommu-nenes Sentralforbund beslutade att det skul-le byggas en anläggning för ändamålet.

En sådan uppfördes i anslutning till Nor-ske Skogs fabrik i Skogn och togs i bruk iseptember år 2000. Det är den enda retur-fiberanläggning som finns i Norge och den

är delvis finansierad med lån från NordiskaInvesteringsbanken.

– I Norge räcker det med en anläggning.Fanns det fler, skulle vi bli tvungna att impor-tera returpapper, säger Rune Andersen.

Han påpekar att miljöarbetet är enväsentlig del i en bärkraftig utveckling ochatt denna inbegriper en ekonomisk, en miljö-mässig och en social dimension.

– Medan betoningen i miljöarbetet i dagligger på klimatpåverkan och skogsbruk,kan bruket av kemikalier bedömas bli enviktig fråga i framtiden. Också den socialaaspekten kan förutses få en allt större plats.

– Redan nu ser vi att företagen börjat ersät-ta miljörapporten med en sustainable develop-ment report, säger Rune Andersen. �

Nor

ske S

kog

Norske Skogs returfiberanläggning i Skognär delvis finansierad med lån från NIB.


BOLAGET ALTEAMS OY BILDADES då treföretag inom Kuusakoskikoncernens gju-terigrupp fusionerades vid årsskiftet.Strukturförändringarna inom bolaget fort-satte under våren, då Alteams köpte uppsin svenska konkurrent Stilexo IndustriAB. Nordiska Investeringsbanken deltog ifinansieringen av förvärvet.

Alteams är ett av de finska små ochmedelstora företag som genom specialiser-ing har utvecklats till ett av de ledandeföretagen inom sin bransch.

– Återvinningen av råvaror och återan-vändningen visar prov på kunnandet inomKuusakoski. Det här är en verksamhets-modell som vi hoppas blir allt vanligare,säger biträdande regionchefen Asko Heila-la på NIB.

Alteams hör nu till de största nordiskatillverkarna av gjutna aluminiumkompo-nenter.

– Här har det verkligen hänt en hel delunder det gångna halvåret, säger PanuRoutila, verkställande direktör för Alteams.

Målet med företagsköpet var att stärkaAlteams ställning i Skandinavien och även iAsien. Stilexo äger en fabrik i Kina.

– För att vi ska kunna vara konkurrens-kraftiga i Asien måste produkterna tillver-kas där.

Stilexos fabrik i Jönköping å sin sida lig-ger en dag närmare marknaderna i Västeu-ropa än Finland, fortsätter Panu Routila.

Det ligger i såväl Panu Routilas som ägar-

nas intresse att göra Alteams till ett allt merinternationellt bolag. Alteams har 600anställda och strävar efter en omsättning påomkring 100 miljoner euro. Panu Routilaser realistiskt på fusioner och företagsköp.

– De är lätta att göra, men en verkligutmaning att verkställa.

ENLIGT ROUTILA LYCKAS en fusion baraom den bygger på förnuft och en braindustriell strategi, som man går in för attförverkliga. Genom att agera lyckas manockså anpassa olika företagskulturer tillvarandra.

– Vid övertagandet ska man inte bara talaabstrakt om att förena företagskulturer, utansätta i gång med att tillsammans lösa konkre-

ta frågor. Om detta lyckas, lyckas också inte-greringen.

Alteams industriella strategi är att produ-cera förädlade gjutna aluminiumkompo-nenter och att driva ett kundorienterat sam-arbete.

– I fortsättningen sker kundbetjäningen påett och samma ställe. Tidigare var kundenibland tvungen att vara i kontakt med fleraolika instanser och två till tre olika personer.

Alteams får sitt råmaterial, återvunnetaluminium, från Kuusakoskiägda Heinolasmältverk i sju kilogram stora aluminium-gjutblock. Aluminium har för Kuusakoskivarit en speciellt viktig metall, eftersomkoncernen kunnat vidareförädla metallen isina egna gjuterier.

Fullständig återvinning av aluminiumÅtervinningen av aluminium är så effektiv i Finland att

aluminium från exempelvis en gammal NMT-basstation

kan utnyttjas då man bygger ett nytt 3G-nätverk.

Alteams verkställandedirektör Panu Routila (till

höger) konstaterar att 2002har varit ett händelserikt år.

Till vänster finansdirektörMatti Tirkkonen.

Mat

ti Sa

lmi

MOT ASIEN VIA SVERIGE

tema: MILJÖPROJEKT


Alteams tillverkar många olika slags alu-miniumkomponenter, aluminiumgjutgods,för telekommunikationsbolag, bil- ochelindustri samt tillverkare av sjukhusappa-ratur. Det kräver att produktionen är såflexibel som möjligt. Det måste gå snabbtatt övergå från en produkt till en annan,enligt Routila.

ALTEAMS ALUMINIUMKOMPONENTER finnsbland annat i mobiltelefoner och basstationer.Återvunnet aluminium kan till exempel här-stamma från gamla NMT-basstationer ochanvändas i nya 3G-nätverk och i framtiden i4G-nätverk. På så sätt är återvinningen full-ständig.

– Telekommunikationsbranschens voly-mer har minskat en aning. Å andra sidanhänder det mycket där och förändringarnaär snabba, analyserar Panu Routila.

De automatiska produktionsprocessernavid ett modernt aluminiumgjuteri för tan-karna närmast till ett högteknologiföretag.

Aluminium är ett utmärkt material så tillvida att det är svårt att ersätta med annanmetall eller plast.

– ALUMINIETS VIKTIGASTE egenskap ärformbarheten. Genom att använda gjutfo-gar kan man spara många arbetsskedenunder monteringen, säger Panu Routila.

Andra goda egenskaper förknippade medaluminium är styrkan och att metallenleder värme och ström. I dagens värld ärdet också viktigt att aluminium är ett välåtervunnet material.

– Kunderna sätter värde på att aluminiethar återvunnits. Det är något de kan lyftafram i sin marknadsföring, precis som vi. �

Alteams hör till de största tillverkarna av gjutna aluminiumkomponenter i Norden. I produktionen används återvunnet aluminium.

Mat

ti Sa

lmi

KUUSAKOSKI VÄXER FÖR DE GLOBALA MARKNADERNA

Alteams Oy:s moderbolag Kuusa-koski Group är ett metallåtervin-ningsbolag med verksamhet i helavärlden. Företaget erbjuder återvin-ningstjänster och förädlar metall-skrot till råvara för industrin. Bola-get minskar årligen avfallet i världenmed 120 000 ton. Kuusakoskikon-cernen hade i fjol en omsättning på443,4 miljoner euro och 1 700anställda.

Kuusakoskis företagsplanerings-chef Esko Mustonen är nöjd meddet nya bolaget Alteams.

– Vi lyckades strukturera dengamla gjuterigruppens verksamhetytterligare. Alteams har fått nypotential att tillgodose kundernasbehov ännu bättre.

Inom återvinningen har Kuusa-koski också genomfört en delandra företagsköp under början avåret. Ett återvinningsbolag måste idag ha en viss storlek för att kunnafungera globalt.

– Det här har länge varit en verk-samhet för små familjeföretag.Industrialiseringen, konsolideringenoch volymökningen kom i gångsent inom branschen, säger EskoMustonen om utvecklingen av åter-vinningssektorn.

Å andra sidan kan också en litenåtervinningsanläggning i fortsätt-ningen vara lönsam på ett lokaltplan.

I och med EU-direktiven har detför till exempel internationella elek-tronikbolag blivit en allt mer krävan-de uppgift att uppföra återvinnings-system. Också Kuusakoski måstebeakta dessa krav då företageterbjuder olika återvinningstjänsteroch -produkter.


Skärgården är en unik miljö som förutom i Norden endast finns på ettfåtal ställen i världen. Dessa bilder är tagna i Stockholms skärgård avfotografen Claes Grundsten. Han har genom åren gett ut ett femtontalböcker med naturen som tema.

UNIK MILJÖ

panorama


– PÅ ETT AVGÖRANDE SÄTT har de offent-liga finansinstitutionernas roll förändrats –och därmed också förutsättningarna förNIB:s verksamhet, säger Bo Göran Eriks-son, bankens avgående ordförande.

Ordförandeskapet i NIB innehas i rote-rande ordning av bankens fem ägarländer.Bo Göran Eriksson har som finländskrepresentant skött uppdraget 2000–2002och lämnar nu över till sin styrelsekollegaSven Hegelund från Sverige.

Under Erikssons ordförandetid har enomfattande utvärdering av bankens inrikt-ning gjorts.

Som ett resultat har fokus allt mer för-skjutits till Nordens närområden. Det ärinte längre så mycket fråga om att bygga

upp ett välstånd i Norden – i stället riktasintresset i allt högre grad mot nordvästraRyssland, Baltikum och Polen, på sikt kan-ske också Vitryssland och Ukraina.

– Det är från nordisk synpunkt angelägetatt dra in dessa länder i välståndsspiralen,också i politiskt och demokratiskt avseen-de, säger Bo Göran Eriksson.

Kursändringen är betydande – och att

göra en sådan i en av fem länder styrd bankförliknas av Eriksson med att styra en ocean-ångare.

– Positivt var Finlands ordförandeskap idet nordiska samarbetet under föränd-ringsprocessen. NIB:s strävanden står näradet som uttrycks i handlingsprogrammetför den nordliga dimensionen. Statsminis-ter Paavo Lipponen har personligen haftett starkt engagemang i arbetet.

Ett givet projekt att nämna är det syd-västra reningsverket i S:t Petersburg. Detkan förväntas ha en betydande positivinverkan på kväveutsläppen i Östersjön ochhar rönt stort intresse också hos Sverigesstatsminister Göran Persson.

ETT ANNAT FÖREMÅL FÖR aktivitet frånNIB:s sida har varit nickelverket Petjenga iMurmanskregionen.

– En väsentlig sak är att NIB i båda dessaprojekt engagerat också andra internatio-nella finansieringsinstitut, bland annatEuropeiska investeringsbanken EIB ochEuropeiska återuppbyggnads- och utveck-lingsbanken EBRD.

– NIB är i jämförelse ingen stor aktör.Men NIB:s aktivitet har katalytisk effekt,och vi har goda förutsättningar att skapasamarbete. Kan vi presentera kreativa idéeroch fungera som föredöme, kan nyttan bliavsevärt större än den som mäts i striktekonomiska insatser.

BO GÖRAN ERIKSSON, NIB:S AVGÅENDE STYRELSEORDFÖRANDE:

Dags ta ställning till BaltikumJubileet under fjolåret markerade ett viktigt vägskäl för Nordiska

Investeringsbanken. Den kapitalbrist som rådde när banken grunda-

des för 25 år sedan finns inte längre. Nationsgränserna utgör inte

längre något stort hinder för kapitalets rörlighet.

» Tänkesättet har förändrats. Hindren mellan ländernauppfattas inte längre som så stora, man har en avsevärtstörre förståelse och tilltro till varandra. «

intervjun


Fortfarande är NIB en hörnsten i detnordiska samarbetet och de ideologiskabanden till de nordiska länderna starka.Och banken får ofta bevis för att det är såpolitikerna vill ha det, säger Eriksson.

ÄNDÅ HAR FÖRUTSÄTTNINGARNA för detnordiska samarbetet förändrats genomgri-pande under de senaste tio åren.

– Det har skett en oerhört stark integre-ring av ekonomin. En viss paradox ligger iatt detta i så hög grad är en effekt av händel-ser utanför Norden. När EFTA bildades,tog den nordiska handeln fart. Med Euro-peiska unionen tog integrationen ett rejältsteg framåt.

– Med den här utvecklingen har tänke-sättet förändrats. Hindren mellan ländernauppfattas inte längre som så stora, man haren avsevärt större förståelse och tilltro tillvarandra.

Kulturskillnaderna – vilken betydelse har de?– Med erfarenhet av internationellt sam-

arbete under 30 år ser jag förstås att attity-der och åsikter ofta är kulturbaserade. Kul-turskillnader kan i vissa lägen utgöra ettbesvärligt hinder.

I NIB:s styrelse med tio ledamöter ärkulturtillhörigheten dock inte något stortproblem.

– I en så liten krets börjar man snart sevarandra som individer. Däremot ska manha klart för sig att representanterna i en

internationell organisation i viss utsträck-ning företräder sina regeringar. Det finnsmed i outtalad form.

– Linjefrågor kan inte styras av enskildaländer. Det måste finnas en grundläggandeenighet om dem. Och för att lyckas med det,måste taktiken vara att engagera politikernaså långt det går, säger Bo Göran Eriksson.

En central förklaring till NIB:s framgångär den AAA-rating som gör att banken kanlåna upp pengar på villkor som vida över-träffar det som är möjligt för bankenslåntagare, såväl enskilda utvecklings- ochtransitionsländer som företag.

Under Bo Göran Erikssons ordförandeskap har fokus i allt högre grad kommit att ligga påländerna öster om Östersjön. Att förbättra deras förutsättningar att skapa ett välfärdssam-hälle – det är en prioriterad uppgift för banken i dag, säger han.

�

Kim

mo R

äisä

nen


Numera beviljar NIB lån också till kom-munala investeringar, till exempel till kom-munal elproduktion. Ett nyckelord ärintermediärer – utlåningen går via bankervidare till småföretag.

En annan väsentlig utgångspunkt ärNIB:s solida kapitaltäckning.

– Kanske kravet på soliditet till och medvarit väl högt. Vår strävan har därför varitatt öka lånevolymen – alltså att ta en någotstörre risk. Det får inte bli så att pengarbara samlas på hög.

I förhållande till de stora volymerna ochkomplexa projekten är NIB:s personalstyr-ka på omkring 140 personer mycket mo-dest. Bo Göran Eriksson uttrycker sinhållning så här:

– Om vi inlåter oss i mer kompliceradeförhållanden, till exempel i Ryssland, behö-ver vi vara öppna för en viss utökning avbankens personal.

Vad är du nöjdast med från din ordförande-period?

– Att banken aktivt sökt nya vägar och attförändringsarbetet vunnit respons i styrel-sen och hos ägarna.

En fråga att snarast ta ställning till ärNIB:s förhållande till de baltiska länderna.Bland annat har den konservativa gruppeni Nordiska rådet föreslagit att länderna skakunna beviljas medlemskap i rådet.

– En ännu naturligare fråga gäller faktiskt

baltiskt medlemskap i NIB. Vi kommer attstöta på den frågeställningen snart, senast närde baltiska länderna blir medlemmar i EUoch EIB, vilket kan ske så tidigt som 2004.

– Det här aktualiserar i högsta grad frå-gan: Vad är Norden? Är det det klassiskabegreppet vi ska utgå ifrån eller det geogra-fiska? Ser vi på balterna som anförvantereller inte?

Detta berör också språkfrågan. Vilket språkska användas i banken om fler länder invol-veras?

– Det är en fråga som säkert kommer attuppstå. Frågans art är sådan att den bordekunna väcka intresse på högsta politiska nivåi Norden. På det rent tekniska planet skulleen sådan breddning av bankens bas inte varanågon stor sak. De baltiska länderna är småoch skulle inte nämnvärt förändra den finan-siella strukturen i banken. Så det här är tillavgörande del en politisk fråga.

– Mitt ”testamente” som styrelseordfö-rande skulle kunna vara en uppmaning attpå allvar ge sig in i den här problematiken.Tas ett initiativ inte relativt snart, samtidigtsom processen mot ett baltiskt EU-med-lemskap framskrider, kanske fönstret för denordiska länderna stängs, säger Bo GöranEriksson. �

– Jag har alltid fyra, femböcker på gång parallellt,säger Eriksson. Vid tidpunk-ten för denna intervju blandannat Norman Mailers bokom Lee Harvey Oswald ochen bok om Hogland, en ö iFinska viken.

�

» Kanske kravet på soliditet till och med varit väl högt. «

Kim

mo R

äisä

nen

BO GÖRAN ERIKSSONPROFFS I HANDELSPOLITIK

Bo Göran Eriksson är jurist och vice-häradshövding, men har under merän trettio års yrkesverksamhet varitengagerad främst i handelspolitiskauppdrag.

Ämnet europeisk integrationstuderade han så tidigt som1966–1967 vid Europainstitutet iAmsterdam. Temat har senare följthonom under hela hans karriär,exempelvis på finska utrikesminis-teriets handelspolitiska avdelning,och på EFTA. Som överdirektör påhandels- och industriministerietsmarknadsavdelning har Erikssonsenare under lång tid ansvarat förbland annat europeiska integra-tionsfrågor, konkurrens- och kon-sumentfrågor, turism och export-främjande.

Bland Bo Göran Erikssons mångainternationella uppdrag kan nämnasmedlemskap i Finlands delegation iförhandlingarna inför landets inträdei Europeiska unionen 1992–1994.Också nationellt är Eriksson mång-sidigt engagerad, bland annat somordförande i Centralen för turist-främjande.

En uppgift han prioriterat detsenaste året gäller en ny strategi förturistfrämjandet.

– Den nya tekniken håller på attsnabbt förändra branschen. Rese-broschyrernas tid är snart förbi – istället övertas deras roll av callcenters och Internet.

– Sökvägarna på Internet fungerarinte bra i dag för en vanlig konsu-ment som söker information omresmål och resvägar. Det finns ettstort behov av ett enhetligt europe-iskt system för hela resebranschen,säger Bo Göran Eriksson.

Frågan är nu under utredning påhögsta europeiska nivå, hos EU:skommissionär för IT-frågor ErkkiLiikanen. På Bo Göran Erikssonsinitiativ.


DE KRAV SOM STÄLLS på företags finansi-ella rapportering har skärpts. För många ärdet aktuellt att övergå till en ny redovis-ningsstandard. Övergången till en ny stan-dard är dock en omfattande process somkräver långa förberedelser på varje företag.Därför gäller det att börja i tid.

NIB tillämpar sedan 1994 redovisnings-standarderna International Accounting Stan-dards, IAS. Som första bank i Norden till-lämpar NIB för räkenskapsåret 2001 ocksåIAS 39 med nya principer för behandlingav finansiella instrument. Banken har valtatt tillämpa en internationellt vedertagenredovisningsnorm som samtidigt är natio-nellt neutral för de nordiska länderna.

IAS-PROJEKTET PÅ NIB har haft karaktä-ren av en pionjärsinsats som inte gälltenbart redovisningsfunktionen i banken.Också finansavdelningen, riskstyrningen,IT-avdelningen och bankens ledning harvarit engagerade i arbetet. Det har varit

fråga om hela bankens gemensamma pro-jekt där utmaningarna varit många. I ban-kens IAS-arbetsgrupp har CGR-revisornMarja Tikka från Ernst & Young medver-kat som extern expert.

NIB:s redovisningschef Stina Kontromenar att projektet både har varit intres-sant och givande, men samtidigt krävande.

– Den nya standarden har krävt skräd-darsydda lösningar för NIB. Problemet harvarit att en etablerad praxis på området harsaknats, säger hon. Det har varit en speciellutmaning att vara en av de första att upp-göra bokslut enligt IAS, inklusive IAS 39,och våra lösningar kommer att väckaintresse hos andra som förbereder en över-gång.

Alla europeiska börsbolag ska enligt EU-beslut följa IAS senast 2005, i vissa fall ärövergångstiden senast 2007. Målet är attöka öppenheten i bolagens informations-givning och öka jämförbarheten. IAS-bok-slutet ska ge läsarna en klarare bild av före-

tagets lönsamhet och dess risker. Alla redo-visningsrapporter, inklusive delårsrappor-ter, ska upprättas enligt IAS.

TILLÄMPNINGEN AV IAS 39 innebär ihuvudsak en ändrad behandling av derivat-kontrakten, som år 2001 värderas till verk-ligt värde (fair value).

Enligt Stina Kontro är effekterna av IAS39 på NIB:s bokslutssiffror relativt små.Det finns dock en inbyggd volatilitet i definansiella instrumenten som nu visas meraöppet än tidigare. IAS 39 tillåter säkrings-redovisning och för NIB innebär detta attresultateffekterna minimeras.

– IAS ökar också notuppgifternas värde ibokslutet. Vi har valt att redogöra för IAS39-effekterna på ett åskådligt sätt somseparata poster i bokslutstabellerna, sägerJoneta Danielsson från bankens redovis-ningsavdelning. Det nya bokslutet avspeg-lar snarare det aktuella, gällande läget,medan siffrorna i tidigare bokslut angavhistoriska värden.

EN AV NYCKELPERSONERNA i projekt-gruppen är Marja Tikka. Hon är en av defrämsta experterna på IAS i Norden.

– IAS-projektet inom NIB har utfallit väl,mycket tack vare noggranna förberedelsersom påbörjats i tid, säger hon. För företa-gen gäller det att inse att det är ett omfat-tande arbete att övergå till en ny boksluts-standard. Samtidigt är ett stort projekt somdetta fruktbart för hela organisationeneftersom det leder till ökad förståelse för deövriga funktionerna.

Marja Tikka får medhåll av Torben Niel-sen och Kaare Andersen på bankens finans-avdelning.

– Finansfunktionen ser hur de transak-tioner som görs avspeglar sig i bokslutet.Och redovisningsavdelningen tillägnar sigett helt nytt tänkesätt med redovisning ochrapportering enligt verkliga värden. Alltdetta gynnar och stärker banken resurs-mässigt. �

Ökad öppenheti finansiell rapportering

Hen

rik

Schü

tt

På NIB har den nya räkenskapsstandarden varit hela bankens projekt sedan våren 2000.Bland annat redovisnings- och finansavdelningarna har arbetat tätt samman. På bilden möts sittande från vänster Stina Kontro, Marja Tikka, Joneta Danielsson och Bo Heide-Ottosen. Stående Torben Nielsen (t.v.) och Kaare Andersen.


ETT PROJEKT SOM INTE genomgått utvär-dering av miljörisker kan stå både låntaga-ren och långivaren dyrt. Max L. Jepsenfrån Advokatkontoret i Juelsminde ochNIB:s miljöanalytiker Roland Randefeltgav under seminariet exempel på miljöris-ker i utlåningsverksamheten. Då ett företagköper en tomt gäller det bland annat attundersöka vad som tidigare gjorts på tom-ten. Om där till exempel funnits en läckan-de oljetank som förorenat jorden, kan köpa-ren tvingas bära ansvaret för saneringen ochräkningen kan uppgå till flera hundra tusendanska kronor. För banken finns risken förkreditförlust. På grund av ersättningsansva-ret ligger det både i bankens och låntaga-rens intresse att utreda tomtens historikinnan lån beviljas och avtal ingås.

NIB ARRANGERADE MILJÖSEMINARIET iKöpenhamn för sina danska och svenska

intermediärer för att presentera sin miljö-policy och diskutera miljöfrågor i utlå-ningsverksamheten. Finansiella intermedi-ärer är lokalbanker och regionalinstitut somvidarelånar NIB:s medel. NIB har i flera årarbetat med miljöfrågor inom ramen förvissa givna principer. De finns nu samman-

ställda i en miljöpolicy, ett officiellt doku-ment som styr NIB:s utlåningsverksamhetvad gäller miljön.

– Det är första gången NIB arrangerar ettsådant här seminarium för sina danska och

Miljöfrågor aktuellaför finansinstitutionerEn grundlig miljöanalys av ett projekt är något som ligger både i lån-

tagarens och långivarens intresse. En välgjord bedömning av miljö-

konsekvenserna sparar pengar och minskar riskerna för kreditförlus-

ter. Det här konstaterades under ett miljöseminarium som NIB arran-

gerade i Köpenhamn under våren.

TIO PROCENT TILLINTERMEDIÄRERAv NIB:s utlåning i Danmarkunder år 2001 gick cirka tio pro-cent till finansiella intermediärer,jämfört med sju procent för helabanken. Utlåningen till finansiellaintermediärer i Danmark har sta-digt ökat sedan mitten av 1990-talet, och i slutet av 2001 uppgickde utestående lånen till cirka 120miljoner euro.

» Få regionalbanker har enlika detaljerad miljöpolicy

som NIB har. «


svenska samarbetspartners inom bank-sektorn. För oss är det viktigt att berättaför de finansinstitutioner vi samarbetarmed att vi betonar miljöfrågor. Dessut-om fick vi ett tillfälle att presentera vårmiljöpolicy. Få regionalbanker har enlika detaljerad miljöpolicy som NIB har,så vi ser gärna att de tar idéer från vår,säger Per Klaumann, NIB:s regionchefför Danmark.

ROSKILDE BANK ÄR EN av de störstafinansiella intermediärerna som NIBsamarbetar med i Danmark. Hittills harNIB:s lån till Roskilde Bank framför alltgått till miljöfrämjande projekt.

– Genom NIB:s låneramar har vi blandannat finansierat projekt inom avfallsin-samling och avfallshantering i Roskildekommun med omnejd, och en del pro-jekt har gällt vindkraft, berättar kredit-

chef Knud Nielsen. Miljön blir en alltviktigare aspekt i de projekt vi finansie-rar, fortsätter han.

NIB UPPMUNTRAR sina intermediäreratt beakta miljöaspekter i alla projekt ochspeciellt i de projekt som finansieratsmed NIB:s medel. Det här är också en avpunkterna i NIB:s miljöpolicy. �

Förutom av Max L. Jepsen och Roland Ran-defelt hölls anföranden av Nils Thorsen frånErnst & Young om hur företags miljöuppgif-ter kan bekräftas med en miljö due diligence,av Charlotte Thy från danska miljöstyrelsenom miljöredovisning och av Else NyvangAndersen från LD (Lønmodtagernes Dyr-tidsfond) om miljöaspekter som en faktor vidinvesteringsbeslut.

Pam

ela

Schö

nber

g

Roskilde Bank är en av de intermediärer som NIB samarbetar med i Danmark. Frånvänster: Henrik Michaelsen, biträdande regionchef på NIB, Knud Nielsen, kreditchefpå Roskilde Bank, och Per Klaumann, regionchef för Danmark, NIB.

HÖRNSTENAR I NIB:S MILJÖPOLICY

Miljöfrågorna utreds i varje låneansökanMiljörisker och miljöansvar förekommer ialla investeringsprojekt. Utvärdering avmiljöaspekter är en viktig del i be-redningen av alla projekt som NIB prö-var för eventuell finansiering. Enligt enfastlagd miljörutin ska miljöaspekternautredas vid varje enskilt kreditbeslut.

Miljöinvesteringar gynnas NIB gynnar aktivt investeringar somdirekt eller indirekt minskar utsläpp ellerandra miljöproblem. I samband medprojektvärderingen tillmäts positiva mil-jökonsekvenser särskild vikt. NIB priori-terar miljöinvesteringar som reducerargränsöverskridande miljöföroreningar iNorden och dess närområden.

Miljölagstiftning och internationellaavtal gällerAlla projekt som finansieras av NIB skaalltid följa projektlandets miljölagstift-ning och tillämpliga internationella mil-jökonventioner och -standarder samtha alla nödvändiga miljötillstånd. NIBdeltar inte i finansiering av projekt sommed sannolikhet står eller kommer attstå i konflikt med sådana tillämpligaregler eller standarder, eller som i övrigtinte fyller NIB:s krav på ett miljömässigtacceptabelt projekt. NIB kan vid behovkräva en miljökonsekvensbeskrivningav ett projekt i de fall då nationellaregelverk är otillräckliga.

Miljöaspekterna beaktasDå NIB lånar ut medel till finansiellaintermediärer verkar NIB för att dessabeaktar miljökonsekvenserna och mil-jöriskerna i de projekt man finansierar iallmänhet och under NIB:s låneramar isynnerhet.

Miljöpolicyn består av sammanlagt niopunkter och finns i sin helhet på NIB:swebbplats: www.nib.int/se/1_envir.html


nyheter från nordiska finansgruppen

NDF HAR BESLUTAT ATT delta i MekongEnterprise Fund, MEF, med huvudsäte iHo-Chi-Minh-City i Vietnam. MEF är eninvesteringsfond som ska arbeta i tre län-der i Sydostasien: Laos, Kambodja ochVietnam. De här länderna fäster allt störrevikt vid den privata sektorns betydelse somdrivkraft för ekonomisk och social utveck-ling. En svag finansiell sektor begränsar engynnsam utveckling vilket främst drabbarde små och medelstora företagen. MEF skadärför inrikta sig på att ge finansiellt stödtill just denna del av näringslivet.

Asiatiska utvecklingsbanken, ADB, hartagit initiativ till Mekong Enterprise Fund.NDF:s investering är 4 miljoner US-dollar.Finnfund i Finland deltar också i finansier-ingen av MEF. Finnfunds och NDF:s med-verkan innebär en stark nordisk närvaro ifonden.

MEF ska i första hand förmedla finansier-ing i form av eget kapital till små och

medelstora företag i Mekongregionen.Investeringarna ska göras i företag som äraktiva inom arbetskraftsintensiva sektorer.MEF kommer också att fokusera på före-tag som kan introducera bättre och effekti-vare råvaruanvändning.

MEF har som mål att skapa arbete föroutbildad arbetskraft som ofta tillhör denfattigaste delen av befolkningen. Avsiktenär att skapa ett ekonomiskt och socialtskyddsnät för de anställda och deras famil-jer. I fattiga länder som Laos, Kambodjaoch Vietnam är de små och medelstoraföretagen i närheten av existerande mark-nader och råvarukällor ofta de enda syssel-sättningsmöjligheterna för ekonomiskt ochsocialt sämre lottade män och kvinnor.

MEF kommer också att bidra till attstödja regional utveckling i de tre ländernaoch främja företag i de områden där fattig-domen är störst. Fondens verksamhetberäknas pågå i tio år. �

NDF deltar i investeringsfond i SydostasienGenom stöd till små och medelstora företag vill Mekong Enterprise

Fund öka arbetstillfällena för de fattiga i Sydostasien. Investeringarna

ska göras i arbetskraftsintensiva företag och uppmuntra metoder för

effektivare råvaruanvändning.

Jesp

er A

nder

sen Mekong Enterprise Fund ska

bidra med finansiering avföretag i Mekongregionen.Mekongfloden är en viktigtransportled för de produ-cerande företagen.

Nordiska Utvecklingsfonden(NDF) kan utan krav på stats-garanti ge finansiellt stöd till akti-viteter inom den privata sektorn iutvecklingsländer. Insatsområdenaomfattar direkta investeringarmed särskilt fokus på infrastruk-tur, kreditlinjer samt deltagande iriskkapitalfonder.www.ndf.fi


NEFCO:S REVOLVERANDE låneram förrenare produktion – Cleaner Production –erbjuder förmånlig finansiering för projekti Baltikum och nordvästra Ryssland. Låne-ramen uppgår till 50 miljoner danska kro-nor och de enskilda lånebeloppen är mel-lan 50 000 och 200 000 euro.

Lån beviljas för investeringar som ledertill ekonomiska och miljömässiga inbespar-ingar, så att investeringen tjänas in på högst tre år. Lånen återbetalas på högstfyra år. NEFCO har hittills godkänt cirkatrettio industriprojekt, som har tagits frami samarbete med företag och lokalaCleaner Production-centrum, de flesta iLitauen.

För att öka intresset för renare produk-tion också i Estland och Lettland harNEFCO initierat ett träningsprogram förkonsulter och projektutvecklare. Målet äratt ta fram och utveckla projekt för renareproduktion. Programmet genomförs un-der år 2002 i samarbete med norska ochfinska miljömyndigheter och består av treavsnitt, varav ett i varje baltiskt land. Varjeavsnitt är tre dagar långt.

Intresset för programmet har varit stort,och ett trettiotal konsulter tar del i det. Detnorska konsultföretag som leder tränings-programmet har utvecklat en modell för attta fram affärsplaner för projekt. Idén är attdeltagarna ska utveckla ett konkret projekt-förslag i form av en detaljerad affärsplan.En väsentlig del i affärsplanen är informa-tion om vilka positiva miljöeffekter invester-ingen har, information om övriga inbespa-

ringseffekter som projektet medför, och enenkel lönsamhetsberäkning.

Det är meningen att informationen skakunna användas som beslutsunderlaginom projektföretagets ledning och inomNEFCO. Som ett direkt resultat av trä-ningsprogrammet räknar NEFCO medatt ta emot ett tiotal låneansökningar förfinansiering av investeringar som bidrartill renare produktion, och därmed mins-kade utsläpp i Östersjöområdet. �

Lån och utbildning kombinerasför renare produktion

Med hjälp av ökad kunskap vill NEFCO väcka intresse för renare

produktion hos företag i Baltikum och Ryssland. Ett träningsprogram

har initierats för att ta fram affärsplaner för miljövänliga projekt.

Vale

ras K

ildisa

s

Baltiska företag har möjlighet att investera i renare produktion genom NEFCO:s nya låne-ram. Möbelfabriken Kauno Baldai i Kaunas, Litauen, har genom förnyat ventilationssystemkunnat reducera energiförbrukningen och utsläppen av damm och koldioxid till luft.

Nordiska Miljöfinansierings-bolaget (NEFCO) finansierarmiljöprojekt i de central- ochösteuropeiska länderna. Bådeprivatsektorprojekt och projektinom kommunsektorn finansieras.NEFCO deltar med såväl aktie-investeringar som lån.www.nefco.org


Genom nya låneramar ska NIB återigen stödjaföretagarkvinnor i Estland och Litauen. NIB harbeviljat en estnisk bank och två litauiska bankerlånefaciliteter på upp till en miljon euro för finan-siering av små och medelstora företags projektsom befrämjar kvinnligt företagande.

Låneramarna samfinansieras med Europarå-dets utvecklingsbank (CEB). Avsikten är att påhösten även undersöka om det finns behov fören ny låneram i Lettland. Lånen till Litauen ingår iett större samarbetsprogram som utrikesministe-riet i Finland har initierat för kvinnligt företagan-de. Det finska utrikesministeriet bidrar ocksåmed tekniskt bistånd som via NIB och CEBkanaliseras till banker och företagare som deltar iprogrammet.

De aktuella låneramarna är en fortsättning påde låneprogram som estniska Sampo Pank, tidi-gare Optiva Bank, litauiska Sampo Bankas, tidi-gare Lithuanian Development Bank, och lettiskaHansabanka beviljades hösten 1999. De tidigarelåneprogrammen var en följd av en projektidésom NIB introducerade på konferensen ”Kvinnoroch demokrati” i Reykjavík samma år. Lånepro-grammen, som väckte stor uppmärksamhet ochutnyttjades till fullo redan under år 2000, omfat-tade sammanlagt 44 projekt i Estland, Lettlandoch Litauen. Lånen gick till företag inom blandannat tandvård, apoteksverksamhet, möbeltill-verkning, keramikproduktion och utbildning. �

aktuellt

I maj undertecknade SWTP Con-struction Oy, ägt av byggbolagenNCC, Skanska och YIT och detryska projektföretaget Nordvod,ett kontrakt om att färdigställa detsydvästra avloppsreningsverket iS:t Petersburg. Det här innebär attprojektet tar ett stort steg framåt.Nordvod ägs av de tre byggföre-tagen, stadens vatten- ochavloppsbolag Vodokanal ochNEFCO.

Byggnadsarbetena ska enligtplanerna börja i höst och vara fär-diga år 2005. När reningsverketstår färdigt kommer avloppsvatt-net från nästan en miljon invånareatt renas. Avloppsvattnet rinnernu orenat ut i Finska viken. Byg-gandet av reningsverket är detlängst framskridna projektet inomramen för den nordliga dimensio-nens miljöpartnerskap (NDEP). �

Den litauiska statsägda stiftelsenHUDF (Housing and Urban Develop-ment Foundation) har tilldelats detsvenska miljöpriset Swedish BalticSea Water Award 2002 för sina insat-ser för att bevara miljön i Östersjönoch Litauen. HUDF:s uppgift är attsäkra finansieringen och genomföran-det av kommunala infrastrukturprojekti Litauen. Projekt som stiftelsen delta-git i har till exempel gällt rening avavloppsvatten och energieffektivise-ring. Via projekten har HUDF bidragit

till att utveckla en finansieringsstrukturför kommunala miljö- och energipro-jekt. NIB har genom låneramar tillHUDF varit med om att finansierabland annat ett energieffektiviserings-projekt där över 100 skolor renovera-des (se Bulletin december 2001). Mil-jöpriset kommer att överräckas tillHUDF i samband med den årligavärldsvattenveckan i Stockholm iaugusti. �

Mer lån till kvinnliga företagare

Litauiska HUDF får svenskt miljöpris

NDEP-arbetsgruppen inom NIB. Sittande från vänsterOddvar Sten Rønsen, Heidi Syrjänen, Martin Relander,Christer Björklund. Stående Roland Randefelt och TordHolmström.

Avloppsreningsprojekt i S:t Petersburgtar viktigt steg framåt

Cla

es G

rund

sten/

Bild

huse

t

Hen

rik

Schü

tt

Miljöprisetkommer att över-lämnas till HUDF

under världs-vattenveckan i

Stockholm.


Seija Hallavo (FIN) har utnämnts till biträ-dande direktör och fortsätter som avdel-ningschef för bankens IT-avdelning.

Nomaan ul Haque (UK) har anställts somprojektchef på IT-avdelningen och kommerfrämst att utveckla nya IT-system inombanken.

Sigur˛ur Ingólfsson (IS) har utnämnts tillhandläggare på internationella avdelning-en, region Central- och Östeuropa, inomprojektorganisationen för NDEP. Han kom-mer från NIB:s riskstyrningsavdelning.

Markus Rosenström (FIN) har anställtssom teknologichef på IT-avdelningen. Hankommer närmast från Modirum Oy.

Johan Wallin (FIN) har utnämnts till ställ-företrädare för avdelningschefen för ana-lysavdelningen, under den tid avdelnings-chefen Oddvar Sten Rønsen (N) lederbankens projektorganisation för NDEP.

På bankens finansavdelning har JónThorsteinsson (IS) och Patrik Wainio(FIN) befordrats till senior portföljförvaltare,och Magnús Thór Ágústsson (IS) tillsenior finansanalytiker.

NORDISKA FINANSGRUPPEN

Fri˛rik Andersen (IS) har tillträtt tjänstensom Manager, Project Administration, påNEFCO:s enhet för projektadministration.Han kommer närmast från det isländskabolaget Össur.

Karl-Johan Lehtinen (FIN) har anställtssom Senior Manager, EnvironmentalAffairs, på NEFCO. Han har tidigare arbetatinom Finska Miljöforskargruppen.Elisabet Paulig-Tönnes (FIN) harutnämnts till Senior Manager, ProjectAdministration, på NEFCO:s enhet förprojektadministration. Arnthor Thordarson (IS) har tillträtt tjän-sten som regionchef för region Afrika påNDF. Han har tidigare tjänstgjort på blandannat Landsbanki Íslands och EBRD i Lon-don.Anneli Holmberg (FIN) har anställts påNopef som regionchef med huvudinrikt-ning på isländska och danska företag. Honkommer närmast från Ericsson i Finland.

PÅ NYA POSTER

Fri˛rik Andersen

Nomaan ul Haque

MarkusRosenström

Karl-JohanLehtinen

ArnthorThordarson

AnneliHolmberg

Den japanska kapitalmarknaden har varitden viktigaste finansieringskällan för NIBunder början av år 2002 med en över 50procents andel av den totala upplåningen.Japanska yen utgjorde 29 procent av dentotala upplåningen. I Japan har NIB ocksågjort emissioner riktade till allmänheten påden så kallade Uridashi-marknaden, somhar varit mycket aktiv under årets fyra för-sta månader. På Uridashi-marknadenemitterade NIB totalt 174 miljoner australi-ensiska dollar, 104 miljoner amerikanska

dollar och 105 miljoner euro.Övriga större emissioner gjordes i Hong-kong-dollar på en miljard, motsvarandecirka 150 miljoner euro, och i taiwanesiskadollar på 5 miljarder, motsvarande cirka165 miljoner euro.

Under årets fyra första månader harbanken lånat upp medel motsvarandecirka 1 203 miljoner euro på de internatio-nella kapitalmarknaderna. Det här utgörcirka 40 procent av bankens totala upp-låningsprogram för året. �

UPPLÅNING

Stark efterfrågan i Japan

Gerry Johansson/BildhusetI Japan har NIB gjort

emissioner på Uridashi-marknaden.


Nordiska Investeringsbanken (NIB) finan-sierar privata och offentliga projekt somprioriteras i de nordiska länderna och avlåntagarna. Banken finansierar projekt bådei och utanför Norden.

NIB är en multilateral finansieringsinsti-tution, som ägs av de fem nordiska länder-na och drivs enligt sunda, bankmässigaprinciper. Ägarna utser ledamöterna i ban-

kens styrelse och kontrollkommitté. Bankens verksamhet styrs av en överens-

kommelse mellan de fem nordiska länder-na, samt därtill anslutna stadgar.

NIB erbjuder sina kunder långfristiga lånoch garantier på konkurrenskraftiga, mark-nadsmässiga villkor. Banken anskaffar med-len för sin utlåning genom upplåning påden internationella kapitalmarknaden. NIB:s

obligationer åtnjuter högsta möjliga kredit-värdighet, AAA/Aaa hos de ledande kredit-värderingsinstituten Standard & Poor’s ochMoody’s.

NIB har huvudkontor i Helsingfors samtkontor i Köpenhamn, Oslo, Reykjavík,Stockholm och Singapore. Banken harcirka 140 anställda, som kommer från allanordiska länder. �

DETTA FINANSIERAR NIBNIB finansierar investeringsprojekt ochprojektexport av ömsesidigt intresse förNorden och för låntagarna. Hög prioritethar investeringar som främjar det ekono-miska samarbetet inom Norden. Lån ochgarantier ges till investeringar som tryggarenergiförsörjning, förbättrar infrastruktureller stöder forskning och utveckling. Högprioritet har också projekt som förbättrarmiljön i Norden och i dess närområden.

NIB kan delta i finansieringen av inkom-mande direktinvesteringar med sysselsätt-ningsfrämjande effekter i Norden.

NIB finansierar olika internationella pro-jekt såväl på tillväxtmarknaderna som inomOECD-området. Banken ger lån till pro-jekt som stöder den ekonomiska utveck-lingen i Nordens närområden samt tillinvesteringar i olika delar av världen som ärav ömsesidigt intresse för mottagarlandetoch för Norden.

Utöver att ge lån beviljar NIB garantierför projekt som uppfyller bankens villkor.

LÅN I NORDENINVESTERINGSLÅN

NIB beviljar medel- och långfristiga inves-teringslån med en löptid på 5 till 15 år.Lånen beviljas i olika valutor till fast ellerrörlig, marknadsmässig ränta och för upptill hälften av projektets totalkostnad.

NIB finansierar projekt inom: • tillverkningsindustrin, bland annat inve-

steringar i anläggningar • infrastruktur, satsningar inom energisek-

torn, samfärdsel, telekommunikation,vattenförsörjning och avfallshantering

• miljöområdet, både inom den privata ochden offentliga sektorn

• forskning och utveckling • gränsöverskridande investeringar, bland

annat företagsförvärv • utländska investeringar i Norden.

REGIONALLÅN

Regionallån beviljas nationella regionalpo-litiska kreditinstitut för vidareutveckling avnäringslivet i regionalpolitiskt prioriteradeområden.

LÅN UTANFÖR NORDENKärnan i NIB:s utlåning utanför Norden ärlån under bankens projektinvesteringslåne-ordning. Det är långfristiga lån – upp till 20år – för projekt på tillväxtmarknaderna iAsien, Mellanöstern, Central- och Östeu-ropa, Latinamerika samt Afrika. Lånen gesföreträdesvis till låntagarlandets regeringeller en offentlig finansinstitution. Projekt-investeringslån beviljas även utan statsga-ranti, främst till infrastrukturinvesteringarinom privatsektorn. Lån beviljas för upp tillhälften av projektets totalkostnad. Lånen

kan användas för finansiering av alla typerav projektkostnader inklusive de lokalakostnaderna. Lånen ges till marknadsmäs-sig ränta och i den valuta som kundenönskar. Hittills har projektinvesteringslånlämnats för projekt i cirka 40 länder.

NIB beviljar även lån till nordiska före-tags investeringar – bland annat samriskfö-retag och företagsförvärv – inom OECD-området och Baltikum.

NORDENS NÄROMRÅDENNIB prioriterar finansiering av offentligaoch privata infrastruktur- och industriin-vesteringar i Nordens närområden. Vidaredeltar NIB i finansiering av projekt i Balti-kum genom investeringslån till företag sominvesterar i de baltiska länderna.

Högsta prioritet har offentliga och privatamiljöprojekt i Polen, Kaliningradområdet,Estland, Lettland, Litauen samt nordvästraRyssland (S:t Petersburg, Leningradområ-det, Karelen och Barentsregionen). Fördetta ändamål finns en speciallåneordning,miljöinvesteringslån (MIL). Projekten skabidra till att minska miljöbelastningen ochdärmed också de gränsöverskridande föro-reningarna. Miljöinvesteringslån beviljas påbankmässiga villkor till stater, myndigheter,institutioner och företag. �

nib i korthet

Detta är NIB


År 2001 var framgångsrikt för NordiskaInvesteringsbanken. Räntenettot ökadeunder året till EUR 147 miljoner jämförtmed EUR 143 miljoner år 2000. För år2001 redovisar banken ett överskott påEUR 131 miljoner, mot EUR 130 miljoneråret innan.

Nyutlåningen ökade starkt och uppgickunder året till EUR 1 661 miljoner, mot-svarande siffra för år 2000 var EUR 1 101miljoner. Det utestående lånebeloppetuppgick vid årets slut till EUR 10 067 mil-joner. Bankens nyupplåning motsvaradeEUR 2 099 miljoner och den uteståendeupplåningen uppgick till EUR 12 298 mil-joner. Bankens balansomslutning uppgickvid årets slut till EUR 15 024 miljoner. Tillbankens ägare föreslår styrelsen en utdel-ning på EUR 39 miljoner för verksamhets-året 2001, vilket är samma belopp somutdelningen för år 2000.

NIB GÖR UPP SITT BOKSLUT i enlighetmed International Accounting Standards(IAS). För år 2001 tillämpas som ny stan-dard IAS 39 för behandlingen av finansiel-la instrument.

Kvaliteten på bankens låneportföljer ochfinansiella portföljer är som helhet betrak-tad fortsatt mycket god trots konjunktur-

nedgången. Banken har under året konsta-terat en kreditförlust om EUR 3,1 miljonerför ett engagemang, för vilket en reserve-ring gjorts redan i föregående års bokslut.Under verksamhetsåret uppgick resultat-förda reserveringar för befarade kreditför-luster till EUR 0,4 miljoner.

Under året godkände bankens ägare sty-relsens förslag om en stadgeändring somökar bankens ordinarie utlåningskapacitetfrån EUR 10 miljarder till drygt EUR 12miljarder.

BANKEN DELTOG UNDER ÅRET i finansier-ingen av över 60 större investeringspro-jekt och låneprogram i Norden. En storandel av lånen gick till finansiering avgränsöverskridande företagsförvärv ochnyetableringar. Tillverkningsindustrin utgörden största sektorn inom bankens nordiskautlåning. Inom energisektorn beviljadeslån till investeringar i kraftproduktion,distributionsnät, fjärrvärme och biobränsle-anläggningar.

Inom NIB:s internationella utlåning varefterfrågan på nya lån till telekommunika-tionssektorn fortsatt stark. Transportsek-torn ökade också i betydelse. NIB har förnärvarande lån till över 30 länder utanförNorden. �

bokslut 2001

Ökad nyutlåning

NIB:S NYCKELTAL (EUR miljoner) 2001 2000

Räntenetto 147 143

Överskott 131 130

Utbetalade lån 1 661 1 101

Avtalade lån 1 795 1 026

Nyupplåning 2 099 1 865

Utestående lånestock 10 067 9 288

Utestående upplåning 12 298 11 326

Nettolikviditet 2 641 2 913

Balansomslutning 15 024 13 850

Antal anställda 137 129

ÅR 2001 I KORTHET

– gott, stabilt resultat, överskott EUR 131 miljoner,räntenetto EUR 147 miljoner

– utdelning på EUR 39 miljoner tillägarna för år 2001

– stark ökning i nyutlåningen tillEUR 1 661 miljoner

– bibehållen hög kvalitet på låne-portföljen

– ökning av ordinarie utlånings-kapacitet från EUR 10 miljardertill drygt EUR 12 miljarder

– fler lån till energiinvesteringar ialla nordiska länder

– miljöinvesteringslån till Nordensnärområden i fokus

– Nordliga dimensionensmiljöpartnerskap, NDEP, etableras tillsammans med EU-kommissionen ochinternationella finansinstitutioner

Årsredovisningen på egen webbplatsFör första gången presenterar NIB sin årsredovisning ielektronisk form på Internet. Innehållet i den tryckta ver-sionen och webbversionen är identiskt.

På årsredovisningens webbplats är det genom sök-funktionen lätt att hitta det man är intresserad av. Det finnsockså både interna länkar och länkar till NIB:s hemsida.

Noterna till resultat- och balansräkningen är lätta att tafram – du får fram nottexten i en separat ruta genom attklicka på notens nummer.

Alla siffertabeller kan laddas ner i Excel-format via län-ken Ladda ner som excel-tabell.

Liksom den tryckta årsredovisningen finns också

webbversionen på två språk: svenska och engelska.Språklänken finns högst uppe på sidan och vid språk-byte kommer du direkt till samma kapitel som du befanndig i.

På varje sida finns länken Skriv ut detta kapitel, sombehändigt skriver ut hela kapitlet. För att skriva ut en pdf-version av hela årsredovisningen väljer du länken NIB:sårsredovisning 2001 (pdf).

ÅRSREDOVISNING http://annual.nib.intNIB:S HEMSIDA http://www.nib.int

NIB1 2002 v4 · 2008. 7. 10. · SAMPROJEKT Orkester Norden är ett sampro-jekt mellan flera...

Documents

Transcript of NIB1 2002 v4 · 2008. 7. 10. · SAMPROJEKT Orkester Norden är ett sampro-jekt mellan flera...