Newmaninstitutets kurskatalog

Läsåret 11/12 Kurser

Välkommen att studera vid

Newmaninstitutet!

Välj fritt ur vårt rika och mångfasetterade kursutbud för din personliga

vidareutbildning!

Newmaninstitutets utbildning i teologi vänder sig till alla som önskar:

• fördjupa sig i fi losofi ska, teologiska och existentiella frågeställningar och perspektiv på livet

• lära sig att kritiskt bemöta olika former av livsåskådningar

• få en djupare förståelse för olika föreställningar om Gud och hur kyrkan förändrats genom

historien

• skärpa och fördjupa sin analysförmåga av olika kulturmönster och traditioner

Newmaninstitutet erbjuder både en treårig teologiutbildning och enstaka kurser inom teologi,

fi losofi och kultur. Alla kurser omfattar 7,5 högskolepoäng. Efter fullgjord kurs och examina-

tion får deltagarna ett kursintyg.

NEWMANINSTITUTETS KURSER GES I

Newmanhuset, Slottsgränd 6, Uppsala.

S:ta Eugenia församlings lokaler, Kungsträdgårdsgatan 12, Stockholm.

S:ta Birgittas kloster, Myntbacken 2, Vadstena.

2

Utbildningsprogram i teologi,

180 hp

Newmaninstitutets treåriga utbildningsprogram i teologi ger dig inblickar

i den katolska tanketraditionen. Det är en tradition som har haft större

infl ytande än någon annan över västvärldens utveckling, och den är i dag

av stor betydelse också i andra delar av världen.

I utbildningsprogrammet begränsas inte kursutbudet till teologi utan du

studerar också fi losofi och kultur. Den kandidatexamen vi erbjuder har

alltså en profi l som tydligt skiljer sig från de examina som utdelas vid andra

teologiska institutioner i Sverige.

NEWMANINSTITUTET NU HÖGSKOLA

Våren 2010 beviljade regeringen Newman-

institutets ansökan om rätt att utfärda

kandidatexamen i teologi. Newmaninstitutet

är därmed en högskola med rätt att ge en

grundläggande högskoleutbildning och

högskolepoäng för samtliga kurser.

3

Det teologiska programmet omfattar 30–45 hp filosofi, 120–135 hp teologi med fyra ”ingångar”:

exegetisk teologi, historisk teologi, teologiska kultur- och samhällsstudier och systematisk

teologi, samt en uppsats (15 hp) sista terminen.

Förutom kandidatexamen i teologi (180 hp)

erbjuder Newmaninstitutet högskoleexamen

(120 hp) i teologi och kandidatexamen med

teologi som huvudämne (180 hp).

4

15 / 30 hp 45 / 52,5 hp

5

Hösten 2010 blir det nyintagning till programmet på helfart/halvfart i Uppsala/Stockholm

och på halvfart med hjälp av nätbaserade kurser. För Newmaninstitutets andra- och tredjeårs-

studenter fortsätter programmet både på helfart och halvfart i Uppsala/Stockholm och på

halvfart i Vadstena.

Varje programstuderande får vid utbildningens början en mentor bland institutets lärare. I

samråd med mentorn detaljplaneras studiernas uppläggning successivt.

NYA MÖJLIGHETER TILL FORTBILDNING OCH FÖRDJUPNING

Alla Newmaninstitutets kurser kan läsas som fristående kurser. Varje kurs ger 7,5 högskole-

poäng. Institutet ger också förslag till hur kurser kan kombineras till sammanhängande

utbildningspaket.

KONTAKTER UTOMLANDS

För den som vill berika sin utbildning med erfarenheter från andra länder, hjälper Newmanin-

stitutet till att förlägga en del av studierna till något av våra utländska samarbetsuniversitet. En

längre eller kortare vistelse vid en utländsk institution är en erfarenhet som ger mycket både

professionellt och personligt. Newmaninstitutet samverkar med flera utländska högskolor och

universitet bl.a. i Rom, Frankfurt, Oslo, Boston, Nairobi och Santiago. Newmaninstitutet erbju-

der också specialiserade kurser som ges av internationella föreläsare.

INGA KURSAVGIFTER

Studenter som är registrerade för en enstaka kurs eller utbildningsprogrammet vid Newmanin-

stitutet betalar ingen kursavgift.

Det går också bra att gå en kurs som så kallad auskultant i mån av plats. Som auskultant får du

inga högskolepoäng, men ett kursintyg. Auskultanter betalar 1495 kr/kurs.

ÖPPEN FÖR ALLA

Förkunskapskraven för utbildning vid Newmaninstitutet är både grundläggande och särskild

behörighet (områdesbehörighet 1/Hi A och Sh A). Inga andra krav på behörighet ställs än de

som är definierade vid statliga högskolor. Institutet har inga tros- eller bekännelsekrav av poli-

tisk, religiös eller annan ideologisk art för antagning till utbildning.

NYA TIDER FÖR ANMÄLAN OCH REGISTRERING

Senaste anmälningsdag är 15 april 2011 för höstterminen och 15 oktober 2011 för vårterminen.

På vår hemsida www.newman.se finns instruktioner för hur kursanmälan går till. Du kan också

anmäla dig per telefon. Antagningsbesked skickas ut via e-post c:a två månader efter sista

anmälningsdatum. Är beskedet positivt ber Newmaninstitutet dig att i ett e-brev meddela om

du önskar behålla platsen (senast den 1 juni för höstterminen respektive 20 december för vår-

terminen). Går du programmet blir du kallad till upprop vid terminsstarten. I annat fall registre-

ras du i och med första kurstillfället.

STUDIESTÖD

Newmaninstitutets utbildningsprogram i teologi (hel- eller halvfart) berättigar till studiestöd

från CSN. Studiemedel söks på vanligt sätt och utbetalas efter det att du har registrerats.

STUDENTRUM

Newmaninstitutet förfogar över några studentrum. Rummen kostar 3 000–4 000 kr/månad.

För mer information kontakta, [email protected].

NEWMANINSTITUTETS BIBLIOTEK

Newmaninstitutet har ett referensbibliotek som omfattar böcker och tidskrifter inom insti-

tutets kärnämnen teologi, filosofi och kultur. I anslutning till biblioteket finns läsplatser med

internetuppkoppling. Du kan även söka i vår katalog via bibliotekskatalogen på vår hemsida

www.newman.se. Biblioteket är bemannat vardagar kl 10.00–12.00, men som student får du

tillgång till biblioteket även utöver de ovan nämnda tiderna.

PRAKTISK INFORMATION

Växel

018-580 07 00, vardagar kl 10.00–12.00

Post- och besöksadress

Slottsgränd 6, 753 09 Uppsala

e-mail: [email protected]

6

Höstterminen börjar vecka 35 och slutar vecka 2 (uppehåll vecka 44 och vecka 52–1).

HÖSTTERMINEN

2011

Filosofi

Newmaninstitutets kurser ges i Newmanhuset, Slottsgränd 6, Uppsala, i S:ta Eugenia församlings

lokaler, Kungsträdgårdsgatan 12, Stockholm och i S:ta Birgittas kloster Pax Mariae, Myntbacken 2,

Vadstena.

Förundrad färd i det fi losofi ska landskapet

– Introduktion till fi losofi n

Filosofi betyder etymologiskt ”kärlek till vishet”, men exakt vad man bör lägga in i uttrycket

fi nns det många olika uppfattningar om. Kursen ger en första, enkel introduktion i några av

fi losofi ns centrala områden: kunskapsteori, metafysik, etik och antropologi. Vi får också stifta en

första bekantskap med några av de mest infl y-

telserika tänkarna i den västerländska fi losofi ns

historia, såsom Platon, Aristoteles,

Descartes, Hume och Kant. Ytterligare ett

syfte med kursen är att öva upp en viss förmå-

ga att refl ektera över fi losofi ska problem och

att kritiskt kunna analysera en argumentation.

”Vad rätt du tänkt” – Logik och argumentationsanalys

Den traditionella logiken har sina rötter hos Aristoteles, som undersökte giltigheten hos argu-

ment genom att studera argumentens formella struktur. Frågan vad som skiljer en giltig slutled-

ning från en ogiltig utgör ett av de centrala problemen också inom modern logik. För att besvara

den frågan översätter man inom modern logik vardagliga meningar till meningar i formella

språk, för att de logiska sambanden ska framträda klarare. Under kursens gång studeras två

sådana formella språk: det satslogiska och det

predikatlogiska. Med hjälp av några olika sätt

att utvärdera slutledningars giltighet i relation

till dessa formella språk behandlas frågan vad

logiken kan säga – och inte säga – om vårt var-

dagliga språk och våra vardagliga resonemang.

Tid: Kursstart måndag 29/8 kl 9.30–12.30,

därefter måndagar och onsdagar

kl 9.30–11.30, 29/8–26/10

Plats: Newmanhuset, Uppsala

Ges även som distanskurs via internet

Tid: Tisdagar och torsdagar kl 9.00–11.00,

30/8–27/10


8

Allmän etik

Det fi nns ett stort intresse för etik. Det kan gälla frågor inom t ex vårdetik, miljöetik, bioetik,

affärsetik eller djuretik. I dag uppmärksammas också alltmer den religiöst inspirerade etikens

betydelse i politiska och etniska konfl ikter. Det har blivit vanligare att tala om etik inom vården,

i näringslivet och i politiken. Men vad är

egentligen etik? Kursen ger en första intro-

duktion till etiken och etiska teorier. Hur är

en god människa? Varför ska vi överhuvudta-

get handla moraliskt? Deltagarna får refl ek-

tera över olika uppfattningar om vilka skäl

som kan anföras för att berättiga moraliska

omdömen.

Med tanke på Gud – Grundkurs i religionsfi losofi

Religionsfi losofi hör som akademisk disciplin hemma i gränsområdet mellan teologi och fi losofi .

Ämnet behandlar olika frågeställningar av fi losofi sk art som hänger samman med religiös tro.

Hit hör frågor om Guds existens, förhållandet mellan religion och förnuft, det religiösa språkets

natur, förhållandet mellan religion och vetenskap, ateismens religionskritik, samt frågan om

huruvida religiösa upplevelser kan grunda

kunskapsanspråk. Denna kurs ger en intro-

duktion till dessa och andra centrala frågor

inom religionsfi losofi ns område. Särskild upp-

märksamhet ägnas åt tänkare ur den katolska

traditionen och religionsfi losofer verksamma

i Sverige. Även de senaste årens utveckling

inom nordamerikansk analytisk religions-

fi losofi behandlas.

Tid: Kursstart tisdag 8/11 kl 15.00–18.00,

därefter tisdagar 15.00–17.00 och onsdagar

kl 10.00–12.00, 8/11–11/1



Kursstart tisdag 8/11 kl 18.00–21.00,

därefter tisdagar och torsdagar

kl 19.00–21.00, 8/11–12/1

Plats: S:ta Eugenia församlings lokaler,

Stockholm


9

10

Kunskapens vägar – En kurs i kunskapsteori

Frågan vad kunskap är har gäckat människor tiderna igenom. Den västerländska fi losofi ns

historia utgörs i betydande utsträckning av en brottning med den typen av problem, och sedan

1600-talet räknas kunskapsteori (epistemologi) till fi losofi ns huvuddiscipliner. I denna kurs

behandlas centrala frågor inom kunskapsteorins område, såsom: Vilka är kunskapens källor?,

Vilka är kriterierna på välgrundad kunskap?, Hur kan empiristiska, rationalistiska, fundamentis-

tiska och kontextualistiska kunskapsmodeller

se ut?, Vari består skepticismens utmaning?,

Hur förhåller sig deontologiska och naturalis-

tiska uppfattningar om kunskap till varandra?,

Finns det absolut säker kunskap?, Hur förhål-

ler sig kunskap och vetenskap till varandra?

Tid: Måndagar och torsdagar kl 14.00–16.00,

7/11–12/1


Teologi



Vadstena.

Introduktion i kristen teologi

Kursen ger en grundläggande orientering om metodik och innehåll i kristen teologi och erbju-

der en inövning i dess arbetssätt. Uppmärksamhet ägnas åt teologins källor (Bibeln, kyrkofäder,

kyrkliga lärouttalanden m.m.), åt framträ-

dande gestalter i teologins historia och åt de

existentiella erfarenheter som ger upphov till

teologiska frågor. Praktiska färdigheter som

behövs för att skriva PM och uppsatser inom

ämnesområdet teologi inövas.


därefter tisdagar kl 16.00–18.00 och onsda-

gar kl 10.00–12.00, 30/8–26/10



Tid: Onsdagar kl 16.00–18.00 och torsdagar

kl 10.00–12.00, 31/8–27/10


11

Moseböckerna och vishetslitteraturen

Kursen ägnas åt de fem Moseböckerna och gammaltestamentlig vishetslitteratur (Job, Ord-

språksboken, Predikaren, Jesus Syraks vishet och Salomos vishet). Innehåll och uttrycksformer i

skrifterna såväl som deras historiska och religionshistoriska bakgrund diskuteras. Likaså

behandlas tolkningen av denna litteratur

i både judisk och kristen tradition genom

tiderna, inklusive Nya testamentet. Deltagarna

övar sin förmåga att formulera en egen tolk-

ning av texterna.

Kyrkans historia, I – Fornkyrkan och medeltiden

Kursen ger en översikt över kyrkans utbredning och förändringar i kyrkans yttre och inre liv

i både väst och öst fram till 1500-talet. I samband med det diskuteras historieteoretiska frågor

och frågor kring källkritik och historisk metod. Centrala och för framtiden avgörande hän-

delser och personer studeras, likaså förändringar i formerna för gudstjänstliv och andligt liv.

Uppmärksamhet ägnas åt bakgrunden till den

successiva brytningen mellan olika östkyrkor

och mellan öst- och västkyrka. Deltagarna får

öva sin förmåga att tolka och värdera histo-

riska källor av olika slag.

Kyrkans historia, II – Nya tiden

Kursen ger en översikt över kyrkans utbredning och förändringar i kyrkans yttre och inre liv

från 1500-talet fram till i dag. I samband med det diskuteras historieteoretiska frågor och frågor

kring källkritik och historisk metod. Centrala och för framtiden avgörande händelser och

personer studeras. Fenomen som västerlandets

sekularisering, modernism och antimodernism,

framväxten av den liturgiska och den ekume-

niska rörelsen och förskjutningar i fromhetsliv

och kyrkans sociala engagemang uppmärksam-

mas. Deltagarna får öva sin förmåga att tolka

och värdera historiska källor av olika slag.

Tid: Måndagar kl 13.00–15.00, 29/8–24/10


Tid: Måndagar kl 13.00–15.00, 7/11–9/1


Kursen ges även i Vadstena

Tid: 23–24/9 och 14–16/10

Plats: S:ta Birgittas kloster, Vadstena

Östkyrkornas andliga liv

Kursen vill ge fördjupade insikter i östkyrkornas andliga liv. De ortodoxa och orientaliska

kyrkorna, inklusive de med den katolska kyrkan förenade östkyrkorna, är bärare av djupa

och särpräglade andliga traditioner. Under

kursen tränger vi in i deras andliga tänkande

och liv. Åtskilliga ämnen som rör andligt liv

behandlas: Guds natur, kosmologi, antropo-

logi, omvändelse, frälsning, dygder, ikonernas

betydelse samt både personlig och liturgisk

bön och kontemplation.

Jesus Kristus i går och i dag – Kristologi

Synen på Kristus har genom tiderna utvecklats i olika banor utifrån de grundläggande tolkning-

ar av hans person och betydelse som fi nns i Nya testamentet. I kursen fokuseras dels de olika

nytestamentliga bilderna och föreställningar-

na om honom, dels viktiga kristologiska motiv

och förståelsemodeller i historia och nutid,

alltifrån de fornkristna koncilierna till samtida

teologer. Likaså görs utblickar till olika sätt

att gestalta hans person och betydelse inom

bildkonst och litteratur.


8/11–12/1




30/8–27/10


Kursen ges på engelska

12

Bibeln i historia och nutid, I

Kursen behandlar Gamla testamentet. Den ger en första introduktion till dess innehåll, till-

komst och historiska bakgrund. Dessutom studerar vi ett urval teologiska huvudlinjer i Gamla

testamentet. Delar av dess tolknings- och verkningshistoria aktualiseras. Vi refl ekterar över den

kyrkliga traditionens syn på Gamla testamentet såsom av Gud inspirerad helig skrift. Exempel

på både äldre tolkning och olika moderna

tolkningsperspektiv och tolkningsmetoder tas

upp. Under kursen läggs stor vikt vid läsning

av bibeltexterna i översättning. Det ger en

viss inblick i problemen kring att översätta

Gamla testamentet, och deltagarna får öva sin

förmåga att formulera egna tolkningar av

gammaltestamentlig text.

Paulus och de paulinska breven

Kursen behandlar både Paulus som person och de paulinska breven i Nya testamentet. Ett urval

brev analyseras från både litterär och teologisk synpunkt och mot bakgrund av tillkomstsi-

tuationen. Kursdeltagarna får också sätta sig in i hur Paulus och breven uppfattats och tolkats

genom tiderna. De övar sin förmåga till

självständig tolkning genom att författa

egna interpretationer av textavsnitt i breven.

Kursdeltagare som läst grekiska får tillfälle

att utveckla sin förmåga att tolka och förstå

breven på grundspråket.


därefter tisdagar och torsdagar kl 9.00–11.00,

8/11–12/1



Tid: Onsdagar kl 14.00–16.00 och fredagar

kl 10.00–12.00, 9/11–13/1


13

Liturgik och spiritualitet

Gudstjänstlivet har alltid varit en viktig samlingspunkt och inspirationskälla för kristet liv, men

förhållandet mellan liturgi och spiritualitet har gestaltats olika i olika tider. Kursen ger kunskap

om liturgin i öst och väst historien igenom och om de viktigaste strömningarna i spiritualitetens

historia. Deltagarna får tillfälle att refl ektera över liturgins mening, över andliga strömningars

innebörd och över relationen mellan gudstjänst, fromhetsliv och vardagsliv. De övar sin förmåga

att tolka och beskriva både gudstjänstformer

och fenomen och uttrycksformer som hör

samman med gudstjänst och andligt liv, t.ex.

bildkonst, arkitektur och musik.

Sakramenten och kyrkans liv

Sakramenten är förtätade symboler och symboliska handlingar som för den kristna kyrkan ock-

så reellt förmedlar vad de betecknar. I kursen behandlas sakramenten från teologisk synpunkt.

Vi studerar hur synen på sakrament och sakramentsbegrepp har växt fram och förändrats

genom tiderna och kommit att skilja sig åt i olika kristna traditioner. Vi refl ekterar över dog-

matikens sätt att formulera vad sakramenten

betyder, vilken plats de har i den kristna tron

som helhet och vilken roll de spelar i kyrkans

och enskilda kristnas liv.

Kristen spiritualitet genom tiderna

Kursen ger en översikt över den kristna spiritualitetens viktigaste historiska former och studiet

av kristen spiritualitet och mystik i nuet. Ett urval stora gestalter i den katolska spiritualitetens

och mystikens historia uppmärksammas, och utblickar görs till andlighet och mystik i andra

religioner än kristendomen. Deltagarna övar förmågan att tolka och förstå andliga texter och

förmågan att relatera dem till den omgivande historien, kyrkohistorien, teologihistorien och i

viss mån kulturhistorien.

Kristen spiritualitet genom tiderna

Tid: Tisdagar kl 16.00–18.00 och onsdagar

kl 10.00–12.00, 8/11–11/1


Tid: 11–13/11 och 9–11/12


14

Tid: Onsdagar kl 19.00–21.00, 31/8–11/1


Stockholm

Uppsatsseminarium

Seminariet, som pågår med jämna mellanrum under hela terminen, ger metodisk skolning i upp-

satsskrivande och är ett forum där uppsatser i

teologi och examensarbeten kan läggas fram.

Seminarierna kompletteras med individuell

handledning.

Tid: Start torsdagen 1/9 kl 16.00–18.00


15

Kultur



Vadstena.

Ödestro och fri vilja i det västerländska dramat

Kristendomens utbredning i västerlandet påverkade och förändrade människors etiska håll-

ning till begreppen öde och Gud på ett särskilt sätt. Hur återspeglas detta i litteratur och drama?

Genom valda texter följer vi denna process i

kronologisk ordning, från antikens, renässan-

sens och det moderna dramats utveckling till

den s.k. existentiella litteraturen. Vi analyserar

fl era författares verk (Aischylos, Calderón,

Shakespeare, Milton, Kierkegaard, Sartre,

Beckett m.fl .) i syfte att lyfta upp moralfi loso-

fi ska och litteraturhistoriska aspekter i verken.


30/8–27/10


Stockholm

Bild och bildteologi

Ett målat konstverk kan bli föremål för både betraktande och studium ur en mängd olika

synvinklar. I kursen behandlas attityden till bilder och tolkningen av bilder inom olika grenar av

den kristna traditionen i olika tider. Deltagarna får tränga in i både äldre och nyare sätt att se på

bilder – kyrkofädernas bildlära, medeltida och

senare bild- och ikonteologi i både öst och väst

samt moderna och postmoderna synsätt. De

får också öva sin egen förmåga att formulera

tolkning av bilder. Ett urval viktiga motiv i

den kristna konsten genom tiderna uppmärk-

sammas särskilt.

Tid: Måndagar och onsdagar kl 16.00–18.00,

7/11–11/1



16

Vårterminen börjar vecka 3 och slutar vecka 22 (uppehåll vecka 8 och vecka 14).

VÅRTERMINEN

2012

Filosofi



Vadstena.

Filosofi ns historia, I – Antiken och medeltiden

Vad är sanning? Vad kan vi säkert veta? Vad är gott, rätt och moraliskt? Kursen är en historisk

genomgång av några av fi losofi ns viktigaste problemställningar. Vi läser Platon och Aristoteles,

ser hur grekisk fi losofi och kristen troslära

möts hos tänkare som Augustinus, och följer

det medeltida sanningssökandet hos Anselm

och Thomas av Aquino. Kursen ger övning i

att läsa och förstå klassiska fi losofi ska texter

samt i att diskutera och analysera fi losofi ska

teser och argument.

Samtida världsåskådningar och religioner

Det sägs ibland att religionen har spelat ut sin roll i den moderna världen, men stämmer det?

Kan man inte tvärtom se att just religionen är en av de viktigaste faktorerna i den globala

utvecklingen? I en pluralistisk och mångkulturell värld behövs förståelse för andras traditio-

ner, historia och tänkesätt. Under kursen studerar vi de stora religiösa traditionerna, ser hur de

utvecklats och analyserar deras roll i det mo-

derna samhället i dag. Dessutom studeras ett

urval nu särskilt välföreträdda icke-religiösa

världsåskådningar. Kursen tar upp de olika

traditionerna både ur historiskt och dags-

aktuellt perspektiv.


därefter måndagar och fredagar kl 10.00–

12.00, 16/1–23/3



Tid: Måndagar och onsdagar kl 16.00–18.00,

16/1–21/3


18

Thomas av Aquino och hans tankevärld

(Samarbetskurs med Det teologiske menighetsfakultet, Oslo)

Thomas av Aquino (1225–1274) räknas till de största tänkarna i västerlandets historia. Få har

satt sin prägel på den katolska tanketraditionen i så hög grad som han. Men vem var han och vil-

ka är de centrala föreställningarna i hans tankevärld? Under kursens lopp behandlas teman som:

Vem var Thomas av Aquino?, Tro och förnuft

hos Thomas, Thomas och det religiösa språ-

ket, Thomas och det ondas problem, Thomas

och naturrätten, Thomas människosyn samt

Thomas och den senare thomistiska tanketra-

ditionen. Deltagarna får öva sin förmåga att

analysera texter och att argumentera fi losofi skt

och teologiskt.

Filosofi ns historia, II – Nya tiden

Dagens vetenskapliga världssyn har sina rötter i den naturvetenskapliga revolutionen på

1600-talet. Under kursen läser och diskuterar vi texter av de viktigaste representanterna för

nya tidens rationalism och empirism med fokus på problemställningar som fortfarande disku-

teras i fi losofi n. Var går gränsen för mänskligt

förnuft och fattningsförmåga? Har vi både

kropp och själ? Har vi en fri vilja? Kursen syf-

tar till att ge en historisk överblick såväl som

förståelse av fi losofi sk begreppsbildning och

argumentation.

Tid: Två veckoslut i januari–mars samt viss

undervisning via internet

Plats: Göteborg



därefter måndagar kl 14.00–16.00 och

fredagar kl 10.00–12.00, 26/3–1/6



19

Kontinentala fi losofi ska strömningar under 1900-talet

Kursen presenterar olika samtida fi losofi ska strömningar som alla historiskt sett har vuxit fram

ur Husserls fenomenologi. Särskilt uppmärksammas representativa tänkare såsom Heidegger,

Jaspers, Scheler, Mounier, Ricœur, Derrida och

Marion. Kursen ger övning i att diskutera dessa

fi losofers sätt att närma sig fi losofi ska problem,

särskilt utifrån person- och subjektsbegreppet.


därefter måndagar och onsdagar kl 9.30–

11.30, 26/3–30/5



20


därefter tisdagar kl 16.00–18.00 och onsdagar

kl 10.00–12.00, 17/1–21/3



Teologi



Vadstena.

Introduktion i kristen teologi

Kursen ger grundläggande orientering om metodik och innehåll i kristen teologi och erbjuder

en inövning i dess arbetssätt. Uppmärksamhet ägnas åt teologins källor (Bibeln, kyrkofäder,

kyrkliga lärouttalanden m.m.), åt framträ-

dande gestalter i teologins historia och åt de

existentiella erfarenheter som ger upphov till

teologiska frågor. Praktiska färdigheter som

behövs för att skriva PM och uppsatser inom

ämnesområdet teologi inövas.



kl 10.00–12.00, 17/1–21/3



Tid: Måndagar kl 10.00–12.00 och onsdagar

kl 13.00–15.00, 16/1– 21/3


21

Bibeln i historia och nutid, II

Kursen behandlar Nya testamentet. Den ger en första introduktion till dess innehåll, tillkomst

och bakgrund i Jesu liv och i urkristendomen. Vi studerar ett urval teologiska huvudlinjer i Nya

testamentet. Delar av dess tolknings- och verkningshistoria aktualiseras. Vi refl ekterar över den

kyrkliga traditionens syn på den heliga skrift och samspelet mellan skrift och tradition. Exem-

pel på både äldre tolkning och olika moderna

tolkningsperspektiv och tolkningsmetoder

behandlas. Kursen igenom läggs stor vikt vid

läsning av bibeltexterna i översättning. Detta

ger viss inblick i problemen kring att översätta

Nya testamentet, och deltagarna får öva sin

förmåga att formulera en egen tolkning av

nytestamentlig text.

De stora kyrkofäderna – Patristik II

Kursen behandlar infl ytelserika teologer och kyrkoledare under kristendomens fem första

århundraden och viktiga teman inom teologiskt tänkande, kyrkoliv och andligt liv under den

perioden. Uppläggningen av kursen styrs av vilka teman och personer kursdeltagarna helst vill

fördjupa sig i. Varje studerande arbetar med ett betydande författarskap, ett väsentligt systema-

tisk-teologiskt problem och ett problem inom

området spiritualitet/kyrkoliv. Föreläsningar

och diskussionsseminarier ger kompletterande

perspektiv och metodisk träning. Kursen kan

i modifi erad form läsas även av studenter som

inte läst Patristik I.

Om Gud

Efter att under lång tid ha varit förvisad till

den rent privata sfären av livet, återvänder

frågan om Gud till den offentliga debatten.

Finns Gud – och vem är Gud i så fall? Är Gud

en myt eller en livserfarenhet? Kursen tar

upp dessa olika frågeställningar och belyser

gudsfrågan utifrån den kristna traditionen och

de bibliska vittnesbörden. Vad betyder det

att Gud har uppenbarat sig? Är Gud en eller

treenig? Hur har man föreställt sig Gud från

upplysningstiden fram till postmodern tid?

Andra Vatikankonciliet efter femtio år

Kursen behandlar 1900-talets viktigaste kyrkohistoriska händelse, det katolska världskyrkomöte

som hölls 1962–1965. Genom det förändrades kyrkans självförståelse, dess sätt att fungera, dess

gudstjänst och trosliv, förhållandet till den omgivande världen och relationerna till både andra

kyrkor och icke-kristna religioner. Diskussionen om hur konciliets ståndpunkter bör tillämpas

är ännu långtifrån avslutad. I kursen undersöker vi konciliets bakgrund i kyrkans situation

och världsläget under 1950-talet. Vi studerar konciliet som process och närstuderar ett urval

konciliedokument. Dessutom behandlas de

problem som är förenade med att beskriva

konciliet på ett historiskt rättvisande sätt, och

vi övar förmågan att tolka och kontextualisera

konciliet, dess texter och dess resultat.



kl 10.00–12.00, 27/3–30/5


Stockholm

Kursen ges även i Vadstena

Tid: 20– 22/1 och 24–26/2


Tid: Onsdagar kl 14.00–16.00 och fredagar

kl 10.00–12.00, 28/3–1/6


22

Tid: 20–22/1 och 24–26/2


”O hur saligt att få vandra” – Pilgrimsvandringar och vallfärder

förr och nu

Pilgrimsvandringar och vallfärder har spelat en viktig roll inom kristendomen och är uppskat-

tade även i dag. Under kursen lär deltagarna känna pilgrimsfärdernas historia alltifrån resorna

till 300-talets Jerusalem via vandringarna till medeltidens stora heliga platser fram till nutidens

uppsökande av betydelsefulla orter som t.ex. Santiago de Compostela och lugna vandringar

som låter själen hämta andan. Vi läser ett urval

skönlitterära texter med detta motiv och re-

fl ekterar över t.ex. heliga Birgitta som pilgrim,

pilgrimsmotivets betydelse i teologi, liturgi och

kyrkosyn och fenomenet heliga platser.

Kyrkans struktur och ordning – Grundkurs i kanonisk rätt

Kursen ägnas åt grundläggande frågor i och sammanhängande med den kanoniska rätten, dvs.

den katolska kyrkans rättsordning och kyrkolag. Utifrån både historiskt och samtida perspek-

tiv behandlas grundfrågor som varför kyrkan behöver en juridisk ordning, liksom behandlas

generella och speciella normer i kyrkolagen på olika livsområden. Likaså diskuteras sambandet

mellan kyrkosyn och kanonisk lag och frågor

och problem kring auktoritet och auktoritets-

utövning i kyrkan. Förutom allmänna frågor

behandlas också konkreta fall. Kursen kan

vara relevant för både teologiskt och juridiskt

intresserade.

Tid: januari–mars



23

Teologi och fi lm

Kursen vänder sig till den som vill studera modern fi lm och den betydelse som religiösa, etiska,

fi losofi ska och andra livsåskådningsmässiga idéer har i fi lmen. I vilken mening kan man tala om

Kristusmotiv i modern fi lm? Hur behandlas etiska frågor och moraliska problem? Vilka för-

utsättningar har fi lmen som medium att aktualisera olika livsåskådningsfrågor? Under kursen

behandlas både populärfi lm och konstfi lm.

Avsnitt ur aktuella fi lmer introduceras och

kommenteras. Deltagarna övar sin förmåga att

analysera fi lmer och att diskutera religiösa och

livsåskådningsmässiga aspekter i dem.

text.

Ignatiansk spiritualitet under ytan

Den ignatianska spiritualiteten är på modet. Den bygger på 1500-talsmystikern Ignatius av

Loyola, jesuitordens grundare, vars biografi tecknas i Pilgrimens berättelse. Han gav 1548 ut

Andliga övningar. Kursen går igenom hans liv i dess historiska sammanhang. Dessutom be-

handlas grunderna i denna spiritualitet med särskild betoning på konsten att träffa avgörande

val och att skilja mellan andar. Två antaganden som är gängse i samtida ignatianska kretsar

ifrågasätts: en individualistisk och en tidlös ut-

gångspunkt. Som alternativ prövas ett kyrkligt

och ett historiskt perspektiv. Deltagarna får

öva förmågan att leva sig in i den ignatianska

spiritualiteten och formulera en egen tolkning

av den.

Tid: Fredagar kl 16.00–20.00 och lördagar

kl 9.00–12.00, 27–28/1, 10–11/2, 2–3/3

och 16–17/3


Tid: Onsdagar kl 19.00–21.00, 18/1–30/5


24

Uppsatsseminarium

Seminariet, som pågår med jämna mellanrum under hela terminen, ger metodisk skolning i

uppsatsskrivande och är ett forum där uppsatser i teologi och examensarbeten kan läggas fram.

Seminarierna kompletteras med individuell

handledning.

De deuterokanoniska böckerna

De skrifter som i Sverige oftast har kallats Gamla testamentets apokryfa böcker utgör i katolsk

och ortodox tradition en fullvärdig del av Bibeln. Till denna grupp bibelskrifter hör både

poetiska och halvpoetiska böcker som t.ex. Jesus Syraks vishet och Salomos Vishet och berät-

tande texter som t.ex. Tobit och Mackabeerböckerna. Kursen behandlar de deuterokanoniska

böckernas innehåll, tillkomst, huvuddrag och

betydelse för kristen tro och tanke. Stor vikt

läggs vid läsning av texterna i översättning, och

deltagarna får öva sin förmåga till egen tolk-

ning.

Det ogripbaras verklighet – Anden och Andens verk

För den kristna kyrkan är Anden en påtaglig men samtidigt svårfångad realitet. Kursen behand-

lar hur tron på Anden och det teologiska tänkandet kring Anden och Andens verk har formats

och tagit gestalt under tidernas lopp, alltifrån grunderna i Gamla och Nya testamentet via

fornkyrkans läroutformning fram till nutiden.

Dessutom får deltagarna tränga in i den kristna

läran om Andens verk i kyrkan och med män-

niskor (dvs. i ”frälsningen” och ”helgelsen”) och

likaså i de ofta dryftade frågorna kring samver-

kan mellan gudomligt och mänskligt.

Tid: Start torsdag 19/1 kl 16.00–18.00


Tid: 13–15/4 och 3–5/5



27/3–31/5



25

Kultur



Vadstena.

Teologi och fi lm

Kursen vänder sig till den som vill studera modern fi lm och den betydelse som religiösa, etiska,

fi losofi ska och andra livsåskådningsmässiga idéer har i fi lmen. I vilken mening kan man tala om

Kristusmotiv i modern fi lm? Hur behandlas etiska frågor och moraliska problem? Vilka förut-

sättningar har fi lmen som medium att aktuali-

sera olika livsåskådningsfrågor? Under kursen

behandlas både populärfi lm och konstfi lm.

Avsnitt ur aktuella fi lmer introduceras och

kommenteras. Deltagarna övar sin förmåga att

analysera fi lmer och att diskutera religiösa och

livsåskådningsmässiga aspekter i dem.

Strindberg och makterna

År 2012 är det 100 år sedan August Strindberg avled. Han är dock ständigt aktuell. Under

vårens kurs tecknas hans utveckling som författare och den kamp mellan olika ideologiska

alternativ som avspeglar sig i hans diktning.

Särskild vikt läggs vid den sene Strindberg,

under och efter infernokrisen. Deltagarna får

öva förmågan att analysera och tolka de texter

som tas upp till behandling och sätta in dem i

ett större sammanhang.

Tid: Fredagar kl 16.00–20.00 och lördagar

kl 9.00–12.00, 27–28/1, 10–11/2, 2–3/3

och 16–17/3


Tid: Måndagar ojämna veckor kl 12.30–14.30,

16/1–21/5


Stockholm

26

27

ANTECKNINGAR

N

ewmaninstitutet grundades 2001 av jesuiterna i Sverige och medarbetarna kring

tidskriften Signum. Det drivs av jesuitorden och samarbetar med andra filosofisk-

teologiska högskolor i både Norden, andra europeiska länder och USA. Institutet

erbjuder kurser, utbildning och fortbildning.

Institutet har sitt namn efter John Henry Newman (1801–1890), engelsk teolog, filosof,

författare och kulturpersonlighet. Han var en tid den ledande gestalten inom Oxfordrörelsen,

början till 1800- och 1900-talens anglikanska högkyrklighet, men fördes inte minst av sin läsning

av kyrkofäderna till att gå över till den katolska kyrkan. Han slutade sitt liv som kardinal.

Han var en klarsynt, orädd och ofta omstridd personlighet i kulturdebatten som hämtade

inspiration både ur den antika humanismen och ur kyrkans rika tradition. Han insåg värdet av

den växelverkan som tankeutbytet mellan tradition och nutid och mellan teologi, filosofi och

olika kulturyttringar erbjuder. Vad Newman var i sitt land och på sin tid vill Newmaninstitutet

vara i dag: en lyhörd, kritisk och konstruktiv samtalspartner i vår tids debatt. Den andan ska

genomsyra vår utbildningsverksamhet.

Newmaninstitutet har sju tillsvidareanställda lärare och en stor grupp återkommande timlärare,

fast knutna till institutet, både män och kvinnor. Institutet leds av en styrelse som består av

företrädare för huvudmannen och valda representanter för lärarna och de studerande. Själva

utbildningsverksamheten utformas och utvärderas fortlöpande i kollegiet, som utgörs av

lärarna och valda representanter för de studerande. Vi har en enkel organisation och det är lätt

att få kontakt med dem som fattar beslut.

To live is to change, and to be perfect

is to have changed often.

[John Henry Newman]

31

Post- och besöksadress Slottsgränd 6, 753 09 Uppsala Telefon 018-580 07 00 (vx), vardagar kl 10.00–12.00

Fax 018-580 07 20 e-mail [email protected] hemsida www.newman.se

Gra

fisk

fo

rm

o

ch

la

yo

ut: w

ww

.2

lin

dstro

m.se

2

01

1

Newmaninstitutets kurskatalog

Documents

Transcript of Newmaninstitutets kurskatalog