Lenny Lindell & Kenth Thorbjörnsson-Djerf

Ordbok över svensk romani

Resandefolkets språk och sånger

Inledning, grammatik och bearbetning av Gerd Carling

Podium

© 2008 Lenny Lindell, Kenth Thorbjörnsson-Djerf, Gerd Carling och PodiumOmslag: Charlotte Hansson DesignSättning: Ordgruppen Tryck: ScandBook AB, Falun 2008isbn 978-91-89196-43-8 Ordbok över svensk romani ges ut av Podium med stöd av Språkrådet och Statens kulturråd. Tryckt med bidrag från Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.

PodiumStenbocksgatan 3114 30 Stockholmwww.podium.nuinfo@podium.nu

Innehållsförteckning

förord 5

svensk romani – en överblick 7

grammatisk beskrivning 19 1. Ljudsystem och stavning 20 2. Substantiv 27 3. Adjektiv 32 4. Pronomen 34 5. Verb 38 6. Adverb 41 7. Prepositioner 42 8. Infinitivmärket 43 9. Konjunktioner 43 10. Subjunktioner 43 11. Interjektioner 44 12. Från svenskan avvikande konstruktioner 45 13. Räkneord 47

inledande kommentarer till ordboken 51ordbok, romani–svenska 56ordbok, svenska–romani 139

fotografier 178

exempel på texter 182 Jekh puro tavrings parmissar/En gammal resandes berättelser 182 Lattjo dives/God dag 184

romanivisor och resandefolkets vistradition 188

exempel på visor 192

5

Förord

Idén att producera en ordbok över svensk romani uppstod egent-ligen på två håll samtidigt. Kenth Thorbjörnsson-Djerf (1949–2005) som bodde i Älta och som var romano med rötter i Halland, började 2002 att skriva en bok om resandefolket, dess historia, traditioner och legender. Under denna tid arbetade även Lenny Lindell (f. 1981) i Lidköping med en ordlista över sitt modersmål, svensk romani, och med att sammanställa romanifolkets vistradition och historia. Lenny Lindell är romano med rötter i Västgötatrakten. Kenth Thorbjörns-son-Djerf hörde talas om Lenny Lindells arbete och hans språk-kunskaper, kontaktade honom och föreslog att de skulle lägga ihop sina erfarenheter och material och tillsammans skapa ett arbete om det svenska romanifolket och deras språk- och sångtradition. Kenth Thorbjörnsson-Djerf och Lenny Lindell tog även kontakt med Gerd Carling, språkvetare vid Lunds universitet med studier av både san-skrit och romani i bagaget, och frågade om hon var intresserad av att titta på deras ordlistor och textexempel. På detta sätt inleddes det samarbete, som slutligen har resulterat i denna bok. Det har varit många resor mellan Lidköping, Stockholm, Älta och Lund. Släktingar och vänner har hjälpt till att minnas ord och deras böjningar och att samla in visor och berätta om folkets historia. Stavning, grammatik och uttal har diskuterats fram och till-baka – allt för att hitta en passande skrivform för romani, ett språk som nästan uteslutande används i talad form. Ett stort bakslag för hela projektet var Kenth Thorbjörnsson-Djerfs plötsliga bortgång sommaren 2005. Boken var långt framskri-den, men mycket arbete återstod, i synnerhet med ordboken. Fram-för allt miste projektet en stark drivkraft och Lenny Lindell och Gerd Carling en nära vän. Icke desto mindre gick arbetet vidare och under 2006 utvidgade Lenny Lindell ordlistans orddel med fler text-stycken, meningsexempel och nya ord och ordbildningar. Tillsam-mans med Lenny Lindell utarbetade Gerd Carling den grammatiska beskrivningen och ordlistan omarbetades så, att Lindells varianter

6

kom att bli uppslagsord i stället för Thorbjörnsson-Djerfs. Projektet fick stöd från Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen, som bidrog med lexikografisk rådgivning, textredigering och kor-rekturläsning genom Olle Josephson och Erika Lyly. De erbjöd även ekonomisk ersättning, så att Lenny Lindell och Gerd Carling kunde arbeta koncentrerat med grammatikdelen och slutredigeringen av manuset. Språkrådet har dessutom framställt den omvända ordlis-tan, svenska – romani, som utarbetats av Synnöve Hederberg. För stöd och bidrag med material till boken vill författaren Lenny Lindell tacka sin mor och far som varit till mycket stor hjälp, sina systrar Marina, Lolita, Erica-Linda och syskonbarnen. Han vill ock-så tacka Kenth Thorbjörnsson-Djerfs fru Solveig. Gerd Carling vill tacka lektor Per Lindblad, docent Arthur Holmer och professor Jan-Olof Svantesson för hjälp med fonetisk och gram-matisk rådgivning, seminariet i allmänlingvistik vid Lunds universi-tet, samt sin familj för hjälp och stöd. Hon vill också tacka SCAS i Uppsala, där hon inom ramen för ett obundet forskningsstipendium 2004–2005 kunnat frigöra tid för att arbeta med ordboken.

Vi tillägnar denna bok Kenth Thorbjörnsson-Djerfs minne.

14 april 2008Lenny Lindell Gerd Carling

76

fùl-penneri, -t, -er, -er(n)a (s., n.) wc, toalett, dass; doj kammar diro ful-pennerit där har du toaletten

fùrka, fùrkla, -n, pl. furkler, -na (s., r.) gaffelfùrrters, fö ́rrters (adv.) före, i förväg; jfr glanfùrsla, -(de), -t (v.) byta, ömsa; jfr fòrsla fursté, -dde, -tt (v.) förstå; mander furster sas diro pennar jag förstår

allt du säger, furster diro so mander pennar nii karna mander rakkrar romani? förstår du vad jag säger nu när jag pratar romani?

fỳsha, fùshja, fùssa, fy ̀ssa, fy ̀sa, -(de), -t (v.) 1. få; puscha to tjavon ta lo fysher tjinna miro voddro palla lo kammar lover säg till resandepojken att han får köpa min bil om han har pengar, fysher mander lindra kutti ninna lover, mander prejsar topalo får jag låna lite pengar, jag betalar tillbaka, fyshte diro butt sinsimaskro? fick du mycket emellan? 2. ska (temporalt/modalt hjälpverb)

fùsla, -(de), -t (v.) byta; fusla grejer byta hästarförmóllvra, -(de), -t (v.) förtenna; jfr farníssafö́rrters, se fùrrters

gadd, gad, -en, -ar, -arna (s., r.) skjorta; schukkranot ninna jekh perno gad ta jekh kaloa hoffser (det är) vackert med en vit skjorta och svarta byxor

gádja, gájia, gája, gója, gária, gárija, -(n), pl. gàdjer, -(n)a; gáii, gáje, -n, -(e)r, -erna (s., f.) kvinna, fru, fruntimmer; gadja bescha khere helko dives kvinnan satt hemma hela dagen, garier ashar schukkranoa! kvinnor är vackra!

gája, gájia, gáje, se gádjagàra, -(de), -t (v.) gömma; gara kava mander tjinna gla nukkoarna göm

det här jag köpte för barnengā́rden oböjl. (s., r.) nattlinne, särk; sikkra dova nevro garden diro

tjinna visa det där nya nattlinnet du köptegária, gárija, se gádjagásskano -t, -a (adj.) klok; gasskano mosch diros dad ashar! (vilken)

klok man din far är!gav, se ghavgàv-dromm, se ghàv-drommgávo, -n, -ar, -arna (s., m.) man, karl; savoa gavoar rakklar lo palla?

vilka karlar pratar han om? puscha lester palla lo kanslar gavon fråga honom om han känner karl’n

géddo, -n, -, -na (s., r.) spöke; Devel, mander pattjade te mander jura jekh geddo an ratti Gud, jag trodde att jag såg ett spöke i natt.

ghàna, -t (s., koll.) folk, människor, bybor [icke resande]; ghanat ava

fùl–ghàn

G

77

fann spekkaria nii folket kom från affären nu, sosti baschar ghanat palla vorsnos? varför talar folket illa om (”skäller på”) oss?

ghav, gav, -en, -ar, -arna (s., r.) by; fysher tradra teli to jekh ghav an Kutti-themm ta jura pre jekk voddro, avar ninna? jag ska ner till en by i Småland och kolla på en bil, ska du med?

ghàv-dromm, gàv-dromm, gàv-drom, -en, -ar, -arna (s., r.) byväg, grusväg; jar tji tradra siggrot pre dova kuttia ghav-drommar (det) går inte (att) köra så fort på dessa små grusvägar; jfr ghav, dromm

ghíldo, shíldo, -t, -, -n (s., n.) fest, party; ja pre ghildo gå på fest.gìbba, jìbba, -(de), -t (v.) sjunga; jfr gìjagìja, jìa, -(de), -t (v.) sjunga; gija jekh gijepa gla mander tjeja sjung en

sång för mig flicka, moschen gijar lattjot! karlen sjunger bra!gìjare, jìare, -n, -, obest.pl. gijarna (s., m.) sångare gìjepā, -t/-n, pl. gìepār/gìer, -na (s., n.) sång, sjungande; fyshte mander

schonna pre diro gijepa? fick jag lyssna på din sång? an kava kher honkar dolle jekh schukkranot gijepa ta kellepa i den gården är det ett vackert sjungande och dansande, spekkra jekh gijepa tjavo gla mander spela en visa för mig pojke; jfr gìja

ginn, se jinn gìnna, se jìnna gla (prep./adv.) före, framför, för; tradra gla mander ta sikkra dromen

kör framför mig och visa vägen, sas gla miro dad ta dej allt för min mor och far

glaneske-sárgān, -et (s., n.) förtält (till husvagn); ledde ninna jekh barot glaneske-sargan to miro voddri mander tjinna (jag) fick med ett stort förtält till min husvagn (som) jag köpte

glann, glan, gláneske (prep./adv.) före, fram; glaneske belven före kvällen; ja tji glan to jukklon tekknoa tjavo gå inte fram till hunden lille pojke

góchvalo, góchvardo, gòrfalo, -t, -a (adj.) intelligent; beng savo gorfalo tekkno tjavo diro kammar miro phral, diro fysher honka butt buno preall lester! fan, vilken smart liten kille du har min bror, du måste vara mycket stolt över honom!

goj, göj, -en, -ar, -arna (s., r.) korv; ka goj ninna maro dova honkar lattjo kaben! ät korv med bröd, det är god mat!

gója, se gádjagòj-bekka, gö ̀j-bekka, -(n), -bekker, -(n)a (s., r.) korvbit; jekh savi

kutti goj-bekka li dokka tjavon! en sådan liten korvbit hon gav ungen! jfr goj, bèkka

gol, -et, -, -ena (s., r.) efterlysning, larm (då en fånge har rymt); skrik; drabbra dolle honka jekh gol pre jekh rakklo an dives (jag) läste att det var efterlysning på en pojke i dag

ghav–gol

78

gòla, -(de), -t (v.) skrika, ropa, väsnas, gråta; sosti golar diro savo butt? varför skriker du så mycket? gola to mander karna diro voltrar mander to tradra voddron glan to diro! skrik till mig när du vill att jag ska köra bilen fram till dig!

gòning, se gónogóno, gòning, -en, -ar, -arna (s., r.) säck, täcke; goningarna honkar tji

perdoa ninna maro säckarna är inte fulla med bröd, kerra jekh goning gla nukkoarna an voddrish, dolle honkar tjyldranot kaj gör (=lägg) ett täcke för barnen i sängen, det är kallt här

gordíni, gordínni oböjl. (s., n.) åska; ashar tjakk ninna brishepa ta dova avar gordinni akaj pre saroe tjer (det) är så (mycket) med regn (”det regnar mycket”) och det kommer åska här över hela himlen

górfalo, se góchvalograj, se grejgráshni, gràshni, -n/-a, -er, -er(n)a (s., f.) märr, sto; grashnia mekkstar

dy tover märren kostar två tusen; saste mander prejsa gla grashnin? skulle jag betala för märren? ashar grashnin sasto? är märren frisk?

gráshno, -n, -ar, -arna (s., m.) hingstgrej, graj, gräj, -en, -ar, -arna (s., r.) häst; li klir pre siro grej hon rider

på sin hästgrejeske-bál, grèj-bal, -et (s., n.) tagel; jfr grej, balgrejeske-bèkknare, grèj-bekknare, -n, -, obest. pl. -bekknarna (s.,

m.) hästhandlare; glan an tjiron dingla romanoa butt ninna grej ta asha grejeske-bekknare förr i tiden handlade resande mycket med häst(ar) och var hästhandlare; jfr grej, bèkknare

grejeske-pàrrare, grèj-parrare, -n, -, obest.pl. -parrarna (s., m.) hästhandlare, eg. ”hästbytare”; jfr grej, pàrra

grejeske-pàrrepā, grèj-parrepā, -t, -(n), -na (s., n.) hästhandel, eg. ”hästbyte”; jfr grej, pàrrepā

grejeske-pór, grèj-por, -et (s., n.) tagel; gavon bescha grejeske-poret an bankusen gubben stoppade taglet i soffan; jfr grej, bal

grejeske-sérgan, -et (s., n.) hästtäckegrejeske-tjìngrare, grèj-tjingrare, -n, -, obest.pl. -tjingrarna (s., m.)

valackare, hästkastrerare (tidigare vanligt yrke bland resande); grejeske-tjingrarns mengrepa honka tji lattjot, dikka mander valackarnas arbete är inget roligt, såg jag; jfr grej, tjìngra

grékkalo, -t, -a (adj.) syndig; asha nani grekkalo tjavo! var inte syndig pojke!

grèkkepā, grìkkepā, -n/-t (s., r./n.) synd; kava honkar jekh grekkepa det här är en synd

grékko, grécho, -n/-t (s., r./n.) kreatur; kammar diro klisat andre grechon? har du låst in kreaturet? jfr kréshtus

gòla–grék

grékko, gríkko, -t (adj.) synd; kerra tji savit, dolle honkar grekkot te kerra pre jekh savit schukkrano ruppeske-tjuro! gör inte så, det är synd att göra så på en sådan vacker silverkniv!

grékkus, grä ́kkus, gríkkus oböjl. (s.) syndgrìkkepā, se grèkkepāgríkko, se grékkogríkkus, se grékkus gròffja, se gròffla gròffla, gròffja, -(n), pl. gròffler, -na (s.) gryta; svakko dives fysher

mander ja avri ninna grofflan ta anner broller varje dag får jag gå ut med grytan och hämta potatis

gròsa-kakklare, -n (s., r.) gräsklipparegròsa-scharo, groseske-scháro, -n (s., r.) gräsklipparegròshan, gròsan, -et (s., n.) gräs; bescha tji an groshanet, diro bliddrar

fulano! sitt inte i gräset, du blir smutsig!gróshno, -t, -a (adj.) tjock; savo groshno balo vilken tjock gris!grúmmik, grúmnik, se krúmmikgrúmnin, gúrmin oböjl. (s., r.) åska; jurra nikli preall veshan pre gurmin

titta bort över skogen på åskangrägg, -en/-a, -ar, -arna (s., r.) fuling, lymmel, ligist, huligan; penna to

gräggen te stila siro säg till ligisten att lugna siggräj, se grejgrä́kkus, se grékkusgùllepā, -t (s., n.) socker; dokka miro gullepat! ge mig sockret! tjinna

gullepa to mander, kammar nani khere köp socker till mig, (jag) har inget hemma

gúllo, -t, -a (adj.) söt; kava morstat ashar gla gullot det här kaffet är för sött, diro honkar gullo du är söt

gùllo-tjaro, gulliske-tjáro, -n/-t, -ar/-(n), -arna/-na (s., r./n.) sockerskål.gullotój, gùllotoj oböjl. (s., koll.) karameller, godis, sötsaker; ka tji gla

butt gullotoj! ät inte för mycket karameller!gullotúdd, gùllotudd, -en/-a (s., koll.) sötmjölk; jfr gúllo, tuddgullovár, gùllovar oböjl. (s., koll.) karameller, godis, sötsaker; tjavo

penna to diro shwestla te tji ka gla buttider ninna gullovar, li ler dukkt dre siro balgo! pojke, säg åt din syster att inte äta mera godis, hon får ont i sin mage!

gúris, gúrish, -en, -ar, -arna (s., r.) öre; ghanat kamma tji jekh guris folket hade inte ett öre

gúrmi, se gúrmnigùrmja, gùrma, -(n), pl. gùrmjer, -(n)a (s., r.) ladugård; mande fysher

jura attjer jekh gurmja te steddra voddron andre to vinata jag får leta efter en ladugård att ställa in vagnen i till vinter(n)

grék–gùrm

79