Nationella riktlinjerför bröst-, prostata-,

tjocktarms- och ändtarmscancervården

Regionalt seminarium, Västervik21 maj 2013

Nationella riktlinjer

Arvid Widenlou NordmarkProjektledare

Riktlinjernas avgränsningBehov av kunskapsstyrning:

• praxisskillnader• höga kostnader och tveksamhet om

nytta• etiskt svåra frågor• oenighet inom professionen

Vägen till rekommendationerna

Formulera frågeställning

Samla bästa tillgängliga kunskap

Prioritera

Prioritera

Rekommendation

Åtgärdens effekt

Tillståndets svårighetsgrad

Kostnads-effektivitet

Vad består riktlinjerna av?

Prioriteringsarbetet

Hans StarkhammarOrdförande för prioriteringsgruppen

Prioriteringsgruppen• Bred kompetens

– Läkare (onkolog, kirurgi, urolog, radiolog, allmän medicin, palliativ)

– Sjuksköterska– Socionom/kurator– Sjukgymnast– Arbetsterapeut

• Rekryterad från hela Sverige, nominerade av regionerna

• Sex prioriteringsmöten• Horisontell prioritering mellan cancerdiagnoserna

Centrala rekommendationer och konsekvenser

Diagnosgemensamma

Multidisciplinär konferensHälso- och sjukvården bör• erbjuda personer med bröst-, prostata-, tjocktarms-

och ändtarmscancer en bedömning vid multidisciplinär konferens.

Motivering till rekommendation• Avgörande är att åtgärden skapar förutsättningar för

att ge rätt behandling till rätt patient.

KompetenserDiagnos Kompetenser vid multidisciplinär konferens

Bröstcancer Kontaktsjuksköterska eller motsvarande Radiolog Patolog Kirurg Onkolog

Prostatcancer Kontaktsjuksköterska eller motsvarande Urolog Onkolog Eventuell diagnostisk kompetens

Tjock- och ändtarmscancer

Kontaktsjuksköterska eller motsvarande Radiolog Patolog (åtminstone vid bedömning efter en operation) Tjock- och ändtarmskirurg Onkolog

Exempel på andras målnivåer

• Nationella koloncancerregistret (2012): > 90 %• Nationella rektalcancerregistret (2012): > 90 %• Svensk Förening för Bröstkirurgi (2009):

”Varje patient med bröst-cancer ska bli föremål för en postoperativ konferens där kirurg, mammografiläkare, onkolog eller onkologutbildad kirurg, patolog och bröstsjuksköterska deltar.”

• RCC Syd (2012): 100 %

15

Förslag till målnivå i NR

• Mål: 100 procent

16

17

Jämtland

Västerbotten

Halland

Västernorrland

Jönköping

Västra Götaland

Skåne

RIKET

Kalmar

Sörmland

Kronoberg

Värmland

Blekinge

Örebro

Norrbotten

Dalarna

Uppsala

Stockholm

Östergötland

Gotland

Gävleborg

Västmanland

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Andel patienter där multidisciplinär teamkonferens görs efter operation för tjock-tarmscancer, 2010-2011.

Procent

Diagram K5 Landsting

Källa: Nationella koloncancerregistret

Antal patienter till målnivå (2 år)

96%92%91%89%88%88%88%86%85%83%79%74%69%69%69%58%56%48%47%29%23%16%

51553112120281930204536545218773464631169415914078

Målnivå: 100 %

Konsekvenser• Kommer att påverka vårdens resursfördelning

och organisation.• Flertalet regioner behöver väsentligt öka

andelen.• På kort sikt innebär ökningen en nationell

kostnadsökning på cirka 4 miljoner kronor per år. På längre sikt kommer kostnaderna att plana ut eller till och med att minska.

KontaktsjuksköterskaHälso- och sjukvården bör • erbjuda personer med bröst-, prostata-, tjocktarms-

och ändtarmscancer tillgång till namngiven kontaktsjuksköterska eller motsvarande som också kan ge psykosocialt stöd och råd om symtomlindring.

Motivering till rekommendation• Avgörande är att åtgärden kan ge en positiv effekt på

livskvalitet samt symtomlindring. Dessutom minskar åtgärden onödigt långa ledtider.

Tillgång till namngiven kontaktsjuksköterska eller motsvarande

Exempel på andras målnivåer:• RCC Syd (2012): 100 procent

Föreslagen målnivå i Nationella riktlinjer:• 100 procent

20

Konsekvenser• Kostnaden kommer att öka på kort sikt,

genom behov av utbildningsinsatser för sjuksköterskor.

• Med fler och vidareutbildade kontaktsjuksköterskor förväntas dock kostnaderna för cancerpatienters kontakter med sjukvården plana ut eller minska på längre sikt, genom kortare ledtider och förbättrad kontinuitet i vården.

Indikatorer, målnivåer och utvärdering

Jan Adolfsson ordförande indikatorgruppen

medicinskt sakkunnig utvärderingen

Förberedelse och avgränsning

Vetenskapligtunderlag

Prioriterings-arbete

Preliminär version

Slutlig version

INDIKATO

RER

Förberedelse och avgränsning

Data-insamling

Analys och bedömning

Slutligversion

Nationella riktlinjer

Nationell utvärdering

Områden med identifierade

kunskapsbrister/

kunskapsbehov

Socialstyrelsens kunskapsstyrningNationella riktlinjer och Nationell utvärdering

Målnivåer i nationella riktlinjerHur gjorde vi?

Att sätta mål– förslag till modell för målsättning av indikatorer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancervård

Uppdrag:

Att sätta mål på nationell nivå

Uppdragets genomförande:- Litteratursökning- Sammanställning

av nationella och internationella erfarenheter

- Seminarieserier

Process

VAD? VEM?

1. Ta fram indikatorer Indikatorgrupp

2. Konsensusmöte Indikatorgrupp, Huvudmän, Patientorganisationer

2. Ge första målförslag Indikatorgrupp

3. Nationellt seminarium Professionerna

3. Regionala seminarier Huvudmännen

3. Remissvar Samtliga intressenter

4. Bearbetning, Publicering

Socialstyrelsen

1. INDIKATORFAS 2. MÅLFAS 3. REMISSFAS 4. SLUTFAS

Metod:

• Aktuell lägesbeskrivning (90:e resp 10:e percentilen)

• Exempel på andras målnivåer

• Värdering i en konsensusprocess

28

Målnivåerna har satts utifrån följande grunder som gäller för samtliga indikatorer:

att det ska finnas kunskap om och evidens (vetenskapligt belägg) för åtgärdens patientnytta

att åtgärden har fått en hög prioritet eller prioriteten icke-göra i de nationella riktlinjerna

att de bästa landstingens resultat har varit vägledande, vilket innebär att målnivån i praktiken är möjlig att uppnå redan med dagens kunskap och resurser

Ytterligare ställningstaganden• risk för överbehandling• risk för underbehandling• risk för onödigt långa väntetider• patientens hälsotillstånd och samsjuklighet• patienten tackar nej till behandling

29

Indikatorer i nationella riktlinjer

Indikatorer• 2007 års indikatorlista• 2013 års indikatorlista

Övergripande indikatorer• Femårsöverlevnad• Täckningsgrad i nationellt kvalitetsregister• Deltagande i behandlingsstudie• Bedömning vid multidisciplinär konferens• Fullständigt strukturerat PAD-svar

32

OmvårdnadsindikatorerSakkunnig: Yvonne Wengström• Strukturerad bedömning av illamående vid

cytostatikabehandling• Strukturerad bedömning av hälsorelaterad

livskvalitet• Strukturerad skattning av smärta vid

insättande och förändring av behandling• Uppföljning av symtom inom sex månader

efter cancerdiagnos• Tillgång till namngiven kontaktsjuksköterska

33

Övergripande indikatorer• Väntetider tillkommer i slutversionen

• Utgått: palliativ vård vid livets slutskede

34

Exempel bröstcancer:

Fastställd diagnos före operation

36

2 4 6 8 10 12 14 16 18 2075%

80%

85%

90%

95%

100%

Andel kvinnor med fastställd diagnos före operation för bröstcancer, 2009-2011

Landsting 90:e P Rikets genomsnitt1/SE

Källa: Nationella Bröstcancerregistret

Exempel på andras målnivåer

• Svensk förening för bröstkirurgi (2009):

”Mer än 90 procent av patienter med cancer ska få diagnosen före operation.”

37

Förslag till målnivå i Nationella riktlinjer• Mål:

mer än 90 procent• Kommentar:

Vid målsättningen har hänsyn tagits till att tiden till operation inte ska bli fördröjd p.g.a. utdragna utredningstider och att det inte är möjligt att alla kvinnor har en fullständig diagnos före operation.

38

39

JönköpingGävleborg

VästernorrlandÖstergötland

GotlandKalmar

UppsalaVästerbotten

ÖrebroSkåneRIKET

HallandStockholmNorrbotten

BlekingeVästra Götaland

VärmlandVästmanland

JämtlandDalarna

KronobergSörmland

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Andel kvinnor med fastställd diagnos före operation för bröstcancer, 2009-2011

Procent

Diagram B5 Landsting

Källa: Nationella bröstcancerregistret

Antal patienter till målnivå (3 år)

96%96%95%95%94%94%94%93%93%92%92%91%90%90%89%88%86%86%85%83%81%78%

00000000000281*0351820542366687

*Exklusive landsting som uppnått indikatorns målnivå

Målnivå: >90 %

Exempel bröstcancer:

Omoperation p.g.a. tumördata vid bröstbevarande kirurgi

41

5 10 15 20 25 30 35 40 450%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

Andel kvinnor med bröstcancer som omopereras på grund av tumördata, 2009-2011

Landsting 10:e P Rikets genomsnitt1/SE

Källa: Nationella Bröstcancerregistret

Exempel på andras målnivåer

• Svensk förening för bröstkirurgi (2009):

”Mindre än 10 procent av patienterna ska behöva reopereras p.g.a. bristande radikalitet vid primäringreppet.”

42

Förslag till målnivå i Nationella riktlinjer• Mål:

mindre än 10 procent

• Kommentar: Avser patienter opererade med bröstbevarande kirurgi (partiell mastektomi)

43

44

KronobergÖrebroKalmar

JönköpingSkåne

VärmlandGotland

ÖstergötlandDalarna

VästernorrlandGävleborg

RIKETBlekinge

VästerbottenUppsala

SörmlandStockholmSörmland

HallandVästra Götaland

NorrbottenJämtland

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50%

Andel kvinnor med bröstcancer som omopereras på grund av tumördata, 2009-2011

Procent

Diagram B6 Landsting

Källa: Nationella bröstcancerregistret

Antal patienter till målnivå (3 år)

*Exklusive landsting som uppnått indikatorns målnivå

8%11%12%12%12%13%13%16%16%17%17%17%18%19%19%20%22%22%26%26%29%41%

04307119114282116898*3330334374822461467973

Målnivå: <10 %

Konsekvenser• Utifrån utvärderingens underlag bör antalet

omoperationer minska med i genomsnitt cirka 300 patienter per år.

• Beräknas motsvarar en kostnadsbesparing på cirka 10 miljoner kronor per år.

Slutversion• Våren 2014

• Synpunkter senast 1 juli till: nr.cancer2013@socialstyrelsen.se