Nationalbiblioteket

2 NATIONALBIBLIOTEKET

3NATIONALBIBLIOTEKET

NATIONALBIBLIOTEKET är Finlands största och äldsta vetenskapliga bibliotek, och dess unika samlingar kan användas av alla. Biblioteket har en anrik historia, och tar sig oförskräckt an dagens och framtidens utmaningar.

Nationalbiblioteket ansvarar för anskaffning, beskrivning, förvaring och tillgäng-liggörande av det nationella tryckta kulturarvet och av sina unika samlingar. Våra samlingar omfattar cirka tre miljoner böcker och tidningar och lika mycket övrigt material. Digitaliseringen av material möjliggör en omfattande användning på web-ben utan begränsningar i tid och rum.

Nationalbiblioteket är en central aktör inom biblioteksbranschen och samarbetar aktivt med museer och arkiv. Vi främjar det nationella och internationella samarbe-tet på området och arbetar aktivt med att bygga upp en tjänsteinfrastruktur för det framtida samhället.

Nationellt och internationellt samarbete är viktiga delar i utvecklingen av Na-tionalbibliotekets verksamhet och tjänster och en förutsättning för att bibliotekets strategiska mål ska uppnås.

Bibliotekets huvudbyggnad invid Senatstorget är känd för sin ståtliga arkitektur och är ett värdefullt historiskt byggnadsverk. Åren 2013–2015 genomfördes den mest omfattande renoveringen i bibliotekets historia.

Välkommen till Nationalbiblioteket!


Nationalbiblioteket har cirka400 inkunabler, böcker som tryckts före 1501. Även med internationella mått är samlingen betydande.

Nationalbibliotekets samlingar omfattar mer än tre miljoner böcker och tidningar och lika mycket annat material. Vid sidan av böcker har biblioteket också bland annat ljudupptagningar, småtryck, kartor, noter, affischer och manuskript. Våra material används i synnerhet som källor i historie-, kultur- och samhälls-forskningen, men de lämpar sig också för andra slags informa-tions- och kunskapsbehov.

Nationalsamlingen har i enlighet med sin lagstadgade uppgift utökats i mer än 300 års tid. I samlingen ingår alla publikationer som tryckts i Finland eller handlar om Finland, med början ända från år 1488.

Handskriftssamlingarna omfattar bland annat medeltida pergamentfragment, arkiv och manuskript som tillhört centrala gestal-ter i de finländska vetenskapskretsarna samt finländska kompositörers notmanuskript.

Slaviska biblioteket är den största sam-lingen ryska 1800-talspublikationer som finns utanför Ryssland. Friexemplar av skrifter tryckta i Ryssland som biblioteket tog emot under den ryska tiden bildar basen i den internationellt kända och använda samlingen.

Många av Nationalbibliotekets 30 specialsamlingar är unika stycken europeisk kulturhistoria. Som exempel kan nämnas bland annat A. E. Nordenskiölds kartografiska samling, Monrepos-bib-lioteket, Reenpääs samling, Japonica- och Hebraica-samlingen samt Brummeriana-samlingen med barn- och ungdomslitteratur.

Finlands störstasamlingar

Biblioteket hardrygt hundrahyllkilometer

olika slagsmaterial.


Kulturarvetpå webbenNationalbiblioteket digitaliserar kulturhistoriskt vär-defulla samlingar för att underlätta användningen av materialet och för att skydda de ursprungliga publika-tionerna. Vi digitaliserar de äldsta inhemska tidskrifter-na, dagstidningarna, småtrycken, ljudupptagningarna samt böcker och kartor, och gör dem tillgängliga för fri användning på nätet. Upphovsrättsskyddat digitaliserat material är tillgängligt på särskilda friexemplarsdatorer som finns i Nationalbiblioteket och i de övriga friex-emplarsbiblioteken. Vi digitaliserar också material inom ramen för samarbets- eller affärsavtal.

digi.kansalliskirjasto.fi Tidskrifter, dagstidningar och småtryck

doria.fiBöcker, kartor, bilder, musik och småtryck

fragmenta.kansalliskirjasto.fiSamling med medeltida pergamentfragment

fennougrica.kansalliskirjasto.fiSamling med digitaliserade finsk-ugriska publikationer

verkkoarkisto.kansalliskirjasto.fiSedan 2006 har Nationalbiblioteket tagit emot ett brett och mångsidigt urval offentliga finländska webbplatser och elektroniska publikationer. Av upphovsrättsliga skäl är materialet tillgängligt endast på särskilda friex-emplarsdatorer som finns i Nationalbiblioteket och i de övriga friexemplarsbiblioteken.

varia.kansalliskirjasto.fiMottagna e-publikationer t.ex. böcker, tidningar, noter och musik. Av upphovsrättsliga skäl är materialet till-gängligt endast på särskilda friexemplarsdatorer som finns i Nationalbiblioteket och i de övriga friexemplars-biblioteken.


En påverkare somfrämjar öppenhetNationalbiblioteket är en central aktör inom biblioteks-branschen. Vi ställer expertis, gemensamma tjänster och material till Finlands biblioteks, arkivs och museers förfogande. Vi samarbetar också aktivt med andra orga-nisationer inom den offentliga förvaltningen, i synnerhet forsknings- och undervisningsorganisationer.

Med våra tjänster främjar vi tillgången till information i samhället, konverterar informationen till en lättanvändbar form och ökar öppenheten och vidareanvändningen.

Ett brett utbud av tjänster– från plattformar till material:

• FinELib förhandlar om och förvärvar webbresurser till biblioteken, t.ex. tidningar och databaser

• Finna.fi-tjänsten ger alla finländare åtkomst till material i arkiv, bibliotek och museer. Tjänsten ersätter dessa organisationers egna webbtjänster.

• Vi hjälper biblioteken att effektivt beskriva sina material i en och samma databas, det nationella datalagret Me-linda. Högklassig metadata hjälper bibliotekskunderna enkelt hitta olika slags resurser och material.

• Vi tillgängliggör ämnesordsregister och ontologier via tjänsten Finto. Tjänsten hjälper dem som registrerar data och dem som söker information att använda en gemensam terminologi och hitta information snabbare.

• Vi tillhandahåller informationssystem som stöder bib-liotekstjänsterna vid bibliotek, arkiv, museer och den offentliga förvaltningen.

• Vi främjar öppen publicering genom att erbjuda pu-blikationsarkiv och andra plattformar för vetenskaplig publicering.


Samarbetemed utgivareNationalbibliotekets uppgift är att i samarbete med utgi-varna deponera inhemska publikationer. Verksamheten grundar sig på lagen om deponering och förvaring av kulturmaterial (1433/2007), och syftar till att bevara det nationella kulturmaterialet för kommande genera-tioner och göra det tillgängligt för dem som behöver det. Material som samlas in och arkiveras är tryckalster, ljudupptagningar och andra inspelningar samt digitala publikationer och annat webbmaterial. I friexemplars-samlingarna bevaras också sådant material som an-nars snabbt försvinner och som inte förvaras av andra bibliotek.

Nationalbiblioteket ansvarar i tillämpliga delar för beskrivningen av finländska publikationer och ljudupp-tagningar i databaserna över finländska publikationer,

dvs. nationalbibliografin och nationaldiskografin. Materi-alet kan användas i Nationalbiblioteket och i de övriga friexemplarsbiblioteken. Databaserna används också av andra aktörer i biblioteks- och bokbranschen.

Nationalbiblioteket administrerar standardnummer-systemen (t.ex. ISBN och ISSN) som används för iden-tifikationen men också för beskrivningen och distribu-tionen av material. Finlands ISBN- och ISSN-centraler koordinerar och utvecklar servicen i enlighet med praxis för internationella standardnummer och erbjuder infor-mation, rådgivning och utbildning för utgivare.

Nationalbiblioteket ingår samarbetsavtal med utgiva-re i syfte att digitalisera material och utvidga materialets användning.


Nationalbibliotekets huvudbyggnad är ritad av Carl Ludvig Engel och byggd 1840–1845. Biblioteksbygg-naden är ett av de mest kända arkitektoniska min-nesmärkena i tidig 1800-talsempire i Finland. Det är ett av Engels yppersta verk och samtidigt det som bäst har bibehållit sin ursprungliga form.

Bibliotekets tillbyggnad Rotunda som ursprungligen var tänkt att bli bokmagasin stod färdigt 1906. Rotun-dans konstruktion är brandsäkert uppförd i stål och ar-

merad betong. Arkitekt Gustaf Nyström ritade Rotundan så att dess yttre på ett naturligt sätt passar ihop med bibliotekets gamla byggnad.

Byggnaden Fabiania har fått sitt namn efter sin adress, Fabiansgatan, och den uppfördes 1844–1846, ursprungligen för universitetets kemiska och anatomis-ka institutioner. Laboratoriebyggnaden var arkitekt Jean Wiiks första självständiga arbete. Fabiania hör sedan 1998 till biblioteket.

En arkitektoniskt värdefull arbetsmiljö


ÅR 1640 grundades Kungliga Akademien i Åbo så, att det tidigare gymnasiet upphöjdes till kunglig akademi. Gymnasiets bibliotek innehöll omkring 20 band och utgjorde grunden för Akademins bibliotek. ÅR 1707 föreskrev Kungliga kanslikollegiet att tryckerierna i det svenska riket måste sända ett exemplar av alla tryckal-ster till landets universitet. FRÅN 1809 var Finland ett autonomt storfurstendöme inom kejsardömet Ryssland och universitetet hade mellan ÅREN 1820 och 1917 friexemplarsrätt till allt som trycktes i Ryssland.

ÅR 1828 flyttades universitetet till Helsingfors och åter-upptog sin verksamhet som ”Kejserliga Alexanders-Uni-versitetet”. Arkitekt Carl Ludvig Engels universitetsbygg-nad blev färdig 1832 och den nya biblioteksbyggnaden i det norra grannkvarteret togs i bruk 1845. Biblioteks-byggnaden renoverades 1879–1881 under ledning av arkitekt Frans Sjöström. Öppettiderna kunde förlängas när biblioteket fick elbelysning 1893. Den stora läsesa-len med sitt referensbibliotek togs i bruk.

Bibliotekets lokaler utökades ytterligare 1906 när till-byggnaden Rotundan som ritades av Gustaf Nyström öppnades. Vid tiden för Finlands självständighet 1917 hade samlingarna redan vuxit till omkring 300 000

band. På 1950-TALET behövde biblioteket igen mer utrymme. Arkitekt Aarne Ervi ritade nya underjordiska utrymmen för samlingarna och de går delvis under institutionsbyggnaden Porthania. Biblioteksbyggnaden renoverades 1977–1985 under ledning av arkitekt Olof Hansson. Biblioteket får sedan 1982 även lagstadgade friexemplar av ljudinspelningar. Det inspelade materi-alet kompletteras av en växande samling musikmanus-kript.

I och med att Farmaceutiska institutionen flyttade till Vik fick biblioteket från mitten av 1990-TALET dispone-ra över hela kvarteret Zebran. Bibliotekskvarteret togs i bruk 1998. Rotundan renoverades 1998–2000. Arkitekt var LPR Oy.

ÅR 2000 tog biblioteket i bruk ett nytt underjordiskt magasin. ÅR 2005 övergick biblioteksbyggnaden från statens ägo till Helsingfors universitets fonder. Genom en ändring i universitetslagen 2006 ändrades biblio-tekets namn till Nationalbiblioteket. Huvudbyggnaden genomgick en fasadrenovering 2011–2012. ÅR 2013–2015 genomgick Rotundan en fasadrenovering och bibliotekets huvudbyggnad genomgick en totalrenove-ring. Arkitekt i båda projekten var LPR Oy.

En arkitektoniskt värdefull arbetsmiljö Axplock urNationalbibliotekets historia


Utställningar och evenemangNationalbiblioteket erbjuder sina besökare olika slags tillfälliga utställningar som presenterar bibliotekets unika samlingar. Utöver utställningarna ordnar vi också föreläs-ningar och konserter i den akustiskt välljudande Kupol-salen.

Biblioteket lånar också ut ambulerande utställningar.

Läs mer om vårt utbud av kulturevenemang pånationalbiblioteket.fi.

Se ditt stödtill bevarandetav kulturarvet

Till Nationalbibliotekets grundläggande uppgifter hör att bevara det finländska tryckta kulturarvet för kom-mande generationer. Det är ett utmanande uppdrag, eftersom materialet slits i användning, och papper och andra material sönderfaller delvis av sig själv. I synnerhet industriellt framställt surt papper blir skört med tiden. För att rädda materialet kan man ta till åtgärder såsom kon-servering, digitalisering och mikrofilmning, men arbetet är ytterst krävande och långsamt på grund av den stora mängden material.

Kulturarvet tillhör oss alla, och ansvaret för att det beva-ras är allas vårt ansvar. Utöver den offentliga finansiering-en behöver Nationalbiblioteket också privat finansiering och samarbetspartner för att kunna vårda sina samlingar.

Nationalbibliotekets fond för kulturarv grundades för att främja arbetet med att bevara och tillgängliggö-ra kulturarvet och göra det känt. Donationer till fonden används direkt till förmån för donationsobjektet.

Läs mer på rahasto.kansalliskirjasto.fi.


Besöksadress: Unionsgatan 36Postadress: PB 15, 00014 HELSINGFORS UNIVERSITET

Allmän rådgivning: [email protected], tfn 02941 23196nationalbiblioteket.fi

SAMLINGAR OCH INNEHÅLL

finna.fikansalliskirjasto.finna.fidigi.kansalliskirjasto.fi

doria.fiverkkoarkisto.kansalliskirjasto.fi

NATIONALBIBLIOTEKETS FOND FÖR KULTURARV

rahasto.kansalliskirjasto.fi/ [email protected]

Välkommen tillNationalbiblioteket

facebook.com/Kansalliskirjasto

@NatLibFi

@natlibfi

flickr.com/natlibfi

Nationalbiblioteket,nationens skatter tillgängliga för alla.

Nationalbiblioteket

Documents

Transcript of Nationalbiblioteket