National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets...
Transcript of National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets...
![Page 1: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/1.jpg)
National Library of Sweden
Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012
![Page 2: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/2.jpg)
. o a
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1954:20
Utrikesdepartementet
NORDISKA
POST- OCH TELETAXOl
Betänkanden nr 7 och 8 avgivna
av Nordiska parlamentariska kommittén
för friare samfärdsel m. m.
Stockholm 1954
![Page 3: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/3.jpg)
Statens offentliga utredningar 1954 K r o n o l o g i s k f ö r t e c k n i n g
1. Svensk narmbok 1954. Statens Reproduk t ionsan stalt . 224 s.Fi.
2. Musikl iv i iverige. Be tänkande med förslag t i l l å tgärder föi at t f rämja det svenska mus ik l ive t s utveckling, dun . 447 s. E.
3. Kol lek t ivhu . Victor Pet terson. 116 s., 20 s. pl- S.
4. Moderskapsörsäkr ing m. m . Idun. 154 s. s. 5. Vården vid ungdomsvårdssko lorna . Victor Pet
terson. 138 ;. s. 6. Ärvdaba lk . Norstedt. 257 s. Ju. 7. Nord i sk pasf r ihe t . Del III. Upphävande av al l
fmsskontrol v id gränserna mel lan de n o r d i s k a änderna . Grnandt . 39 s. u .
8. Nord i sk koitakt. Be tänkande om utg ivande av en no rd i sk >arlamentarisk t idsk r i f t spub l ika t ion . Gummesson 14 s. j u .
9. Betänkande angående ins tansordningen i va t tenmål m. m. iummesson. 90 s. j u .
10. Förs lag till lag om s p a r b a n k e r m. m . Victor Pet terson. 3i0 s. Fi.
11. Yrkesutbi ldi ingen. Haeggström. 467 s., 2 ka r to r . E.
12. Elkraftförso-jningen. Kih ls t röm. 473 s. K . 13. En gemensan nord i sk m a r k n a d . Victor Pet terson.
120 s. H . 14. Betänkande med u t redning och förslag rö rande
hörselvårdei . Norstedt. 165 + VI s. s. 15. Om k o m p e t n s k r a v . Betänkande avgivet av kom-
petensutrediingen. Gernandt . 55 s. c . 16. Förs lag till jordrat ional iser ingslag m. m. Katalog
och Tidskr i t s t rvck . 130 s. j o . 17. Om propor tonel la val inom k o m m u n a l a repre
sentat ioner n. m. 1950 å r s fo lkomrös tn ings- och valsät tsutre inings be tänkande . 6. Kihls t röm. 72 s. Ju.
18. Förs lag till förenkling av vissa beskat tn ingsregler. Egnellsia. 80 s. Fi.
19. Förslag til ä n d r a d företagsbeskat tning. Idun . 418 s. Fi.
20. Nordiska pist- och teletaxor. Gummesson. 36 s. U.
Anm. Om sär.kild t ryckor t ej angives, ä r t ryckor ten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsee-noks tayerna till det depar tement , under vilket u t redningeu avgivi ts , t. ex. E . = eckles ias t ikdepar tementeet , Jo. = jo rdb rukdepa r t emen te t .
![Page 4: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/4.jpg)
STATENS OFFENTLIGA U T R E D N I N G A R 1954:20
Utrikesdepartementet
NORDISKA
POST- OCH TELETAXOR
Betänkanden nr 7 och 8 avgivna av Nordiska parlamentariska kommittén
för friare samfärdsel m. m.
STOCKHOLM 1954
GUMMESSONS BOKTRYCKERI
![Page 5: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/5.jpg)
![Page 6: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/6.jpg)
Till Konungen
Svenska gruppen av Nordiska parlamentariska kommittén för friare samfärdsel m. m. får härmed överlämna den svenska texten till kommitténs betänkanden nr 7 och 8 med förslag till vissa ändringar i post- och teletaxorna
3
![Page 7: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/7.jpg)
i trafiken mellan de nordiska länderna. Betänkandena, som är likalydande för de fyra länderna, överlämnas samtidigt jämväl i Danmark, Finland och Norge.
Frågorna har behandlats vid plenarmöten i Göteborg den 8—9 januari och i Köpenhamn den 21—22 maj. Dessutom har presidiet hållit ett antal sammanträden tillsammans med representanter för post- och teleförvaltningarna. Vid det avslutande sammanträdet i Köpenhamn var Island representerat genom en observatör.
Betänkandet med förslag till ändringar i posttaxorna syftar till att ge inrikesportot för brev upp till 500 g i respektive länder internordisk giltighet. Vidare föreslås en väsentlig sänkning av portot för internordiska brev i viktgruppen 500—1000 g.
Betänkandet rörande teletaxorna ansluter sig till telestyrelsens förslag om att ge de inrikes telegramtaxorna i Danmark, Norge och Sverige giltighet också för telegram mellan länderna samt att Finlands och Islands taxor för telegram till Sverige respektive Danmark skall gälla också för telegram till övriga nordiska länder.
Kommitténs arbete med övriga post- och telefrågor fortsätter. Som sakkunniga har från post- och telegrafstyrelserna biträtt: från Dan
mark, generaldirektören K. J. Jensen, kontorchefen K. J. A. Lomholdt; från Finland byråchefen U. A. Talvitie och föredraganden T. Puolanne; från Norge byråchefen O. Biese och trafikchefen L. Larsen; samt från Sverige generaldirektören E. Swartling, byråchefen T. Nylund och byråsekreteraren V. Wehre samt byråchefen H. A. Heimburger.
Köpenhamn den 22 maj 1954.
Underdånigst
Rolf Edberg Leif Cassel J. F. Grym
Filip Kristensson Olof Pålsson
/ Claes Huldtgren
4
![Page 8: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/8.jpg)
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1954:20
Utrikesdepartementet
NORDISKA POSTTAXOR DEL I
Portosatser i den
internordiska brevväxlingen
Betänkande nr 7 avgivet av Nordiska parlamentariska kommittén
för friare samfärdsel m. m.
STOCKHOLM 1954
GUMMESSONS BOKTRYCKERI
![Page 9: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/9.jpg)
![Page 10: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/10.jpg)
Innehåll
Inledning 9
I. Historisk översikt 10
II. Nu gällande brevporton 13
III. Portot för brev intill 500 g 15
IV. Porto för brev över 500 g 17
Sammanfattning 18
Bilaga 19
![Page 11: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/11.jpg)
![Page 12: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/12.jpg)
Inledning
På sitt första möte i Köpenhamn i februari 1953 antog Nordiska Rådet en rekommendation (nr 2) av följande lydelse:
"Nordisk Råd henstiller til medlems-staternes regeringer i kontakt med Finlands regering at s0ge samarbejdet mel-lem de nordiske lande på post-, telegraf-og telefonvsesenets område yderligere fremmet.
Rådet henstiller endvidere, at rege-ringerne läder udrede sp0rgsmålet om de praktiske og 0konomiske muligheder for en ordning, hvorefter de enkelte ländes indenrigstakster for post- og te-legrambes0rgelse kommer til at gselde også for post og telegrammer til de andre nordiske lande, og hvorefter tele-fontrafikken inden for det nordiske område baseres på ensartede zonebereg-ninger. Denne udredning ville efter rådets opfattelse mest hensigtsmaessigt kunne foretages af den nordiske parlamentariske komité for friere samfeerd-sel."
I enlighet med sitt av regeringarna respektive parlamenten givna uppdrag bar kommittén ställts inför uppgiften att i samarbete med vederbörande post-
och telegrafstyrelser undersöka de praktiska och ekonomiska möjligheterna att förverkliga rådets rekommendation. Kommittén har funnit det mest ändamålsenligt att dela upp utredningen så att posttaxorna och telegram- och telefontaxorna behandlas var för sig.
Då de problemkomplex, som måste lösas för att åstadkomma den ifrågasatta samordningen av de nordiska post-taxorna, är vitt skilda för olika försändelseslag, har det synts lämpligast att söka stegvis realisera rådets rekommendation.
Det har vidare synts kommittén angelägnast att först ägna uppmärksamheten åt brevportot och i ett senare sammanhang ta upp frågan om portona för trycksaker, affärshandlingar och va-ruprov samt paket. Enär 500 g utgör maximivikt för inrikes brev i Norge har kommittén funnit det lämpligast att särskilt behandla brev under denna viktgräns och därefter brev mellan 500 och 1 000 g.
Under sitt arbete har kommittén varit i kontinuerlig kontakt med postverken i respektive länder.
9
![Page 13: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/13.jpg)
I. Historisk översikt
Den politiska rörelse, som i mitten på 1800-talet omfattades med så livligt intresse i de tre skandinaviska länderna — skandinavismen — och som avsåg att i politiskt hänseende närmare sammanknyta de tre länderna, gav impulsen till ett närmande jämväl på det rent praktiska området. Bildandet av den skandinaviska postunionen 1869 blev härvid en av den "praktiska skandinavismens" första frukter.
Redan från sin första början fick denna postunion ett större verksamhetsområde än vad vanligen brukat vara fallet vid bildandet av postföreningar. I de år 1869 mellan Danmark, Norge och Sverige slutna överenskommelserna upptogs nämligen ej endast bestämmelser om utväxling av brevförsändelser utan även om utväxling av postanvisningar, postförskott, paket, tidningsabonnemang m. m. Orsaken till att redan 1869 års fördrag kunde förete en sådan fullständighet i fråga om de olika postala verksamhetsområdena var givetvis, att den inrikes postala utväxlingen i vart och ett av de tre länderna nått en för dåvarande förhållanden osedvanlig mångsidighet, på samma gång som sagda utveckling tack vare den stora kulturella likheten mellan länderna gått i ungefär samma riktning.
Några få år efter den skandinaviska postunionens tillkomst träffades mellan de tre länderna en annan överenskommelse inom det ekonomiska området, vilken skulle komma att starkt främja
utvecklingen av postunionen mellan länderna. År 1873 avslutades nämligen en konvention mellan Danmark och Sverige, bi t rädd 1875 jämväl av Norge, om antagandet av ett gemensamt myntsystem. Genom denna myntkonvention infördes det på guld grundade kronmyn-tet i alla tre skandinaviska länderna.
En följd av denna likformighet inom myntväsendet blev, att för utväxlingen mellan de tre länderna år 1879 fastställdes nominellt lika höga postavgifter. Sålunda skulle exempelvis brevportot för ett enkelt brev i alla tre länderna i den interskandinaviska rörelsen utgöra 12 öre, portot för ett paket om 1 kg 80 öre och avgiften för en postanvisning om 100 kronor 30 öre.
Beträffande brev och brevkort kom man emellertid sedermera att gå ett steg längre, nämligen till införandet av samma nominella avgifter i den inrikes och interskandinaviska utväxlingen. För Norges och Sveriges vidkommande hade denna likhet i avgifterna införts redan 1869, från vilken tid ett inrikes brev i Norge eller Sverige drog samma porto som ett brev till Danmark eller Norge resp. Danmark eller Sverige. I Danmark kom denna likhet i fråga om brevportot i inrikes och interskandinavisk utväxling till stånd betydligt senare, nämligen ej förrän 1902. Från sistnämnda år rådde emellertid under lång tid framåt ett lika högt brevporto, resp. brevkortsporto i inrikes och interskandinavisk utväxling i alla tre länderna. Härvid är
10
![Page 14: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/14.jpg)
dock att märka att i Danmark den lägsta viktsatsen för inrikes brev sträckte sig betydligt högre än motsvarande viktsats för brev i den interskandinaviska utväxlingen.
De av första världskriget förorsakade förändringarna i de ekonomiska förhållandena i de olika länderna gjorde emellertid slut på nu sagda likformighet. År 1918 företogs en höjning av åtskilliga avgifter i den interskandinaviska utväxlingen berörande bland annat brev och brevkort. En motsvarande förändring av det inrikes brevportot genomfördes emellertid icke samtidigt i alla tre länderna. Följden härav har blivit, att allt sedan nämnda år det inrikes brevportot i än det ena än det andra av de tre länderna varit lägre än det interskandinaviska portot.
Sedan år 1934 är de fem nordiska länderna förenade till en postunion, 1946 döpt till Nordiska postföreningen. Inom föreningens ram strävar postförvaltningarna efter att införa samma gynnsamma villkor i den nordiska postut-växlingen, som gäller i ländernas inrikes rörelse.
Det postala samarbete mellan de nordiska länderna, vilket har sin förankring i världspostkonventionen, som bl. a. stadgar, att till världspostföreningen anslutna länder har rätt att bilda mindre föreningar och sinsemellan träffa separata avtal i syfte att införa lägre postavgifter eller på annat sätt förbättra postförbindelserna, är emellertid av betydligt äldre datum. I viss mån existerade en skandinavisk postunion redan vid 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens konstituerande konferens år 1874 framhöll också den danske delegaten, att det fanns en postunion mellan dessa tre länder.
1919 hölls flera konferenser mellan de
skandinaviska länderna. Som en följd härav började vid 1920 års ingång ett för Danmark, Norge och Sverige gemensamt postavtal att tillämpas. Det ersatte de förutvarande tre avtalen mellan Danmark—Norge, Danmark—Sverige och Norge—Sverige. Vid två av 1919 års konferenser var en representant för Finland närvarande och vid en även en representant för Island. Separata avtal mellan de skandinaviska länderna och Finland träffades 1922 och 1930 samt mellan dessa länder och Island 1928.
I ingressen till det avtal, som 1930 slöts mellan Danmark, Norge och Sverige, användes för första gången i officiellt sammanhang beteckningen "Nordiska postunionen" som namn på den sammanslutning, som dessa länder jämte Finland bildade dels genom de skandinaviska ländernas avtal sinsemellan, dels genom de avtal, som vart och ett av de skandinaviska länderna slutit med Finland.
År 1934 var, som ovan nämnts, tiden mogen för att sammanföra det skandinaviska avtalet och de separata avtalen med Finland och Island till ett enda nordiskt avtal.
Frågor om ändring eller tillämpning av det nordiska postavtalet behandlas av en konferens, som skall sammanträda minst en gång årligen och som sam-mansättes av representanter för de fem ländernas postverk. De beslut, som konferensen fattar, gäller direkt eller efter bemyndigande från resp. regeringar eller lagstiftande församlingar. Alla större problem av gemensamt intresse, som uppstår i den dagliga posttrafiken, behandlas på konferenserna.
Det senaste världskriget satte givetvis sina spår också i de internordiska post-förhållandena. Konferenser kunde visserligen hållas i november 1939, november 1940 och oktober 1941, men Island
11
![Page 15: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/15.jpg)
kunde inte låta sig representeras och under åren 1942—1944 ägde inga konferenser rum.
I juli 1946 hölls en ny nordisk postkonferens i Reykjavik. Det viktigaste ärendet var frågan om en revision av 1934 års nordiska postavtal. Till grund för överläggningarna låg ett av en kommitté utarbetat förslag till "överenskommelse angående Nordiska postföreningen". Beträffande detta förslag må framhållas, att den där använda benämningen "Nordiska Postföreningen" dittills icke varit officiell. Då de fem nordiska länderna i verkligheten bildade en postförening, ansågs det nya namnet böra införas. Förslaget antogs preliminärt, men det definitiva beslutet fattades först vid nästa konferens, som hölls i Oslo i november samma år.
Ett annat viktigt resultat av Oslokonferensen förutom manifestationen av den nordiska postföreningen var den överenskommelse mellan postförvaltningarna och flygbolagen, som möjliggjorde för de nordiska förvaltningarna att fr. o. m. den 1 januari 1947 befordra brev och brevkort till europeiska länder med flyg utan tilläggsporto. Redan under 1930-talet hade många europeiska länder befordrat brev och brevkort med flyg utan särskilt flygporto, de nordiska och några andra länder t. o. m. sedan slutet av 1920-talet, men under det andra världskriget hade trafiken inställts på de flesta linjerna och på de övriga hade den generösa taxepolitiken inte kunnat bibehållas.
Det intima nordiska samarbetet under 1946 skulle bära än mera frukt. I december överenskom representanter för poststyrelserna i Danmark, Finland,
Norge och Sverige med flygbolaget SAS om flygbefordran av brev om högst 5 grams vikt samt brevkort till USA, Canada och Mellanamerika utan tilläggsavgift. Det var första gången i postens historia, som det blev möjligt att på en interkontinental linje flygbefordra försändelser utan tilläggsavgift och därmed hade Danmark, Finland, Norge och Sverige tagit ett nytt viktigt steg mot målet att göra flyget till ett ordinärt be-fordringsmedel för all brevpost till utlandet.
I samband med norska postverkets 300-årsjubileum hölls i Oslo i april 1947 en nordisk postkonferens. En rad frågor, som skulle behandlas av världspost-kongressen i Paris samma år penetrerades och enigheten inom den nordiska gruppen var närmast 100-procentig. I anslutning härtill må nämnas, att de nordiska postförvaltningarna vid världs-postkongresser och i andra internationella sammanhang ofta uppträ t t som en enhet (intagit samma ståndpunkt, framlagt gemensamma förslag osv.) och härigenom vunnit ökat gehör för sina uppfattningar.
Världspostföreningens 75-årsdag, den 9 oktober 1949, firade de nordiska postförvaltningarna på ett speciellt sätt. Efter ett effektivt samarbete infördes denna dag i alla fem länderna det nya försändelseslaget aerogram, ett på särskilt vis anordnat luftpostbrev, som befordras med flyg utan tilläggsporto till alla länder i världen. Efter nordisk förebild har aerogrammen sedan den 1 juli 1953 fakultativt införts som ett särskilt försändelseslag inom hela världspostför-eningen.
12
![Page 16: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/16.jpg)
II. Nu gällande brevporton
Såsom framgår av nedanstående tablå, jfr. som bilaga fogade grafiska illustration, över brevportona i de nordiska
För brev t. o. m. 20 g gäller sålunda inrikesportot i den internordiska utväxlingen i samtliga länder, varjämte Fin
länderna tillämpas inrikesportot i tämligen stor utsträckning även för befordran av brev till övriga nordiska länder.
land, Island och Sverige tillämpar inrikesporto för brev upp till 500 g. För Norges del gäller inrikestaxan till 250
Tablå över de i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige utgående portona för brev i den inrikes och den internordiska utväxlingen.
Inrikes
Vikt i g
50 250 1000
20 125 500 pr ytterl. 500 g
20 125 250 500 *)
20 125 500
20 125 500 1000
Porto
30 40 70
25 40 60
60
125 250 500 750
30 60 90
25 50 75 100
öre » »
fmk » »
»
aurar
» » »
öre » »
öre » » »
Max. vikt
I den internordiska utväxlingen Max.-vikt Vikt i g Porto
Danmark
Finland
Island
Norge
Sverige
1 kg
2 kg
500 g
1 kg
20 250 500 *)
20 125 250
*)
20 125 250 500 *)
20 125 250 500 *)
20 125 500
*)
30 60 00
25 40
öre » »
fmk »
60
125 250 500 750
30 60 90 120
25 50 75
aurar
» » »
öre » » »
öre » »
2 kg
2 kg
2 kg
2 kg
2 kg
* Över 500 g t i l lämpas internat ionel la avgifter.
13
![Page 17: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/17.jpg)
g, varefter vidtager en särskild taxa för brev intill 500 g, vilken icke har någon motsvarighet i inrikestaxan. Danmark har något lägre porto för inrikes brev än för nordiska brev över 20 g. Dessutom avviker det danska inrikes avgiftssystemet från de övriga ländernas
genom att lägsta viktsatsen för brev är 50 g.
Den låga danska taxenivån får bl. a. ses i sammanhang mied landets i postalt hänseende gynnsamma geografiska och befolkningsmässiga förhållanden.
14
![Page 18: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/18.jpg)
III. Portot för brev intill 500 g
Kommittén har satt som sin första uppgift att undersöka möjligheterna att för samtliga nordiska länder ge inrikesportot nordisk giltighet för alla brey upp till 500 gram. En återgång till det under ett tidigare skede gällande nordiska enhetsportot har däremot icke tett sig realistisk med hänsyn till de olika penningvärdena och skiftande ekonomiska betingelser. Vad som för medborgarna i de olika länderna är av väsentligt värde är ju också att man kan brevväxla med de nordiska grannländerna under samma betingelser som gäller inom det egna landet.
Kommittén redogör här nedan för de problem, som kan uppstå i samband med att de enskilda ländernas inrikesporton i samtliga länder ges giltighet inom hela Norden för brev upp till 500 g.
Man har sålunda ingående sysselsatt sig med frågan huruvida nu gällande skillnader mellan ländernas viktsatser skulle utgöra något betydande hinder för ett förverkligande av detta mål. Vad beträffar dessa olikheter i viktsatserna, är det blott den som angår den lägsta viktgruppen som kan medföra nämnvärda problem (Danmark 50 g, övriga länder 20 g.) F. n. kan det knappast komma ifråga, att Danmark skulle kunna sänka viktgränsen från 50 till 20 g, enär detta skulle innebära en inrikes portoökning. Å andra sidan skulle ett införande av en 50 g-viktgräns för det lägsta portot, gällande för såväl inrikes
som internordiska brev i Finland, Norge och Sverige, enligt gjorda beräkningar komma att kosta postverken respektive 65 miljoner mark, 4 miljoner kronor och 9 miljoner kronor. Om man därtill räknade de förändringar, som torde komma att ske genom en minskning av korsbandstrafiken, skulle kostnaderna komma att stiga ytterligare.
För Danmarks vidkommande skulle användandet av inrikes portosatser i den internordiska trafiken (med därav följande höjning av den lägsta viktgränsen från 20 till 50 g) betyda en inkomstförlust för postverket på ca 170.000 kr.
Vad Norge beträffar, kommer användandet av inrikesportosatser också att medföra en mindre inkomstnedgång (ca 20.000 kr.) till följd av att den särskilda viktklassen 250—500 g i den internordiska utväxlingen skulle avskaffas.
Ett eventuellt genomförande av en 50 g-gräns såsom den lägsta viktsatsen i samtliga nordiska länder, skulle sålunda för flertalet länder ha mycket vittgående ekonomiska konsekvenser. Kommittén kan därför icke rekommendera en dylik lösning.
Ett tillämpande av inrikes portosatser samtidigt med ett bibehållande av nu gällande viktsatser skulle däremot, som nämnts, blott medföra relativt oväsentliga inkomstförluster för Danmark och Norge, och det synes därför icke av ekonomiska skäl finnas några betänkligheter mot ett genomförande av en dylik ordning.
15
![Page 19: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/19.jpg)
Under förhandlingarna med poststyrelserna har det emellertid påpekats, att ett tillämpande av de inrikes portosatserna, som sålunda ifrågasatts, skulle medföra vissa olägenheter, på grund av rådande ojämnheter i den lägsta viktsatsen i resp. länder.
Enligt världspostkonventionen skall samtliga till världspostföreningen anslutna länder för brevförsändelser i den allmänt internationella utväxlingen till-lämpa samma viktsatser och likvärdiga avgiftsbelopp. Nämnda avgiftsprincip, som tillämpats alltsedan världspostför-eningens tillkomst och som grundar sig på det antagandet, att antalet ankommande och avgående brevförsändelser i förbindelserna mellan två länder i regel är lika stort, har varit en förutsättning för enhetsportots införande. Den har också lett till att avräkningarna i den internationella brevrörelsen kunnat ytterligt förenklas. Varje land behåller sålunda sina porton för brevförsändelser ograverade och betalar endast — på basis av statistiska uppgifter — förekommande transitkostnader för den avgående posten.
Ovan angivna princip behöver visserligen icke tillämpas inom en regional postunion som Nordiska postföreningen, dock under förbehåll att härigenom icke införas mindre gynnsamma bestämmelser för allmänheten. Emellertid har de nordiska länderna i fråga om den lägsta viktsatsen, som omfattar huvudmassan av breven, hittills reciprokt tillämpat den allmänt internationellt gällande 20-gramsgränsen, medan de däremot för tyngre brev i vissa fall frångått de allmänt internationella viktsatserna.
Gentemot tanken på införandet av en 50 g-viktgräns i Danmarks internordiska utväxling skulle kunna invändas att allmänheten i viss utsträckning kun
de komma att posta en del av sina inrikes brev i Danmark. Risken härför är givetvis störst beträffande massändningar. Tidigare praktiska erfarenheter från andra håll visar även att missbruk i form av postning av inrikes brev i grannland med lägre taxor i vissa fall ägt rum.
Kommittén vill likväl för sin del understryka, att det knappast kan beräknas föreligga någon större risk för att inrikes post från Norge och Sverige skulle komma att postas från Danmark annat än möjligtvis för massförsändelser. Ett dylikt tillvägagångssätt torde nämligen medföra så mycket besvär och extra kostnader att det endast i undantagsfall skulle komma att löna sig. Dessutom har postverken i enlighet med gällande internationella överenskommelser vissa möjligheter att förhindra dylika massändningar genom att vägra att mottaga dem till befordring.
Kommittén bortser inte från möjligheten av att den ojämna taxesättning, som uppstår i förbindelsen mellan de nordiska länderna, då Danmarks inrikes avgiftssystem kommer att tillämpas i den internordiska trafiken, kan tänkas framkalla kritik i övriga länder på grund av att befordringsvillkoren för brev från Danmark blir förmånligare än för motsvarande inrikes försändelser. Kommittén önskar emellertid hänvisa till de ovan sid. 14 nämnda speciella förhållanden som gynnar en relativt låg taxenivå i Danmark.
Kommittén anser dock icke att ovannämnda olägenheter med ett tillämpande av inrikes brevporton i den internordiska utväxlingen bör tilläggas någon avgörande vikt i betraktande av den betydelse, som den ifrågasatta reformen må tillmätas som ett led i strävandena att knyta de nordiska folken närmare varandra.
16
![Page 20: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/20.jpg)
IV. Portot för brev över 500 g
För brev över 500 g tillämpas i den internordiska utväxlingen, som jämväl framgår av ovannämnda tablå, de internationella avgifterna. En dylik taxesättning är rent prohibitiv. Ett danskt stickprov verkställt under en period på tre dagar visar att av ett sammanlagt antal brev till de övriga nordiska länderna på 53.000 blott 14 vägde över 500 g. Enligt en liknande undersökning i Sverige uppgick år 1953 antalet brev över 500 g till de övriga nordiska länderna till endast 1.000 av en sammanlagd brevmängd på c:a 8 miljoner.
Ehuru det sålunda inte är någon fråga av större praktisk betydelse, kan nuvarande höga porton för brev i ifrågavarande viktgrupp i vissa fall verka orimliga. Kommittén hade därför helst velat framlägga förslag om att inrikes-portona skulle gälla i internordisk utväxling även för dessa brev. Inrikes-portona för brev i denna viktgrupp är emellertid så låga, att ett t i l lämpande av dem skulle medföra att brev av denna art utnyttjades för varusändningar, enär brevportot då komme att ligga under paketportot.
För brevposten i allmänhet gäller att den befordras med snabbaste trafikmedel och till följd härav att brev ofta — i motsats till vanlig paketpost — blir föremål för den förhållandevis dyra flyg-befordringen. En sänkning av portosatserna till inrikes nivå skulle därför kunna medföra icke önskvärda verkningar.
Med hänsyn härtill har kommittén måst uppge denna tanke.
Postverkens representanter har uttalat, att det vore olämpligt och utan praktisk betydelse att komplicera taxesystemet genom att införa en ny kategori internordiska portosatser för brev i ifrågavarande viktgrupp. Kommittén vill dock erinra om att det -— såsom framgår av portotabellen på sid. 13 —• icke är något unikt med speciella internordiska taxor.Tvärtom tillämpas f. n. både av post- och telegrafväsen internordiska taxor i tämligen vid utsträckning. Den sålunda gjorda invändningen kan därför inte anses ha avgörande betydelse. Kommittén är av den uppfattningen, att även en moderat portosänkning kan medföra värdefulla förbättringar i den internordiska postut-växlingen och föreslår därför att man bör fastställa lägre portosatser för brev i viktgruppen 500—1 000 g än de nu gällande. Nivån för dessa taxor bör å ena sidan vara betydligt lägre än nu gällande internationella taxor men den bör å andra sidan ligga så högt att paketpost icke överföres till brevposten. Man bör därjämte taga hänsyn till kostnaderna vid flygbefordring av brev.
Kommittén har icke ansett det vara dess uppgift att framlägga förslag om bestämda portosatser utan föreslår att förhandlingar härom upptages mellan respektive postförvaltningar.
17
![Page 21: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/21.jpg)
Sammanfattning
Kommitténs förslag i frågan om de inrikes brevportonas tillämpning i den internordiska utväxlingen kan sammanfattas i följande punkter :
1) För internordiska brev upp till 500 g. tillämpas respektive länders inrikesporton.
2) För internordiska brev mellan 500
Kaj Bundvad
Niels Elgaard
Einar P. Foss
Oluf Steen
Olavi Kajala
Uuno Hannula
Eino Kilpi
Yrjö Soini
Ebba Östenson
och 1 000 g fastsättes särskilda portosatser på en nivå, som är väsentligt lägre än de nu gällande internationella taxorna, men dock så hög, att kostnader för flygbefordran täckes samtidigt som icke önskvärd överflyttning av paketpost till brevpost undvikes.
Köpenhamn den 22 maj 1954.
Hj. Larsen
Hans Borgen
Paul Ingebretsen
Håkon Johnsen
Sven Nielsen
Rolf Edberg
Leif C assel
J. F. Grym
Filip Kristensson
Olof Pålsson
/Hans P. G0trik /Torsten Fraser / Alf Gunstr0m / Claes Huldlgren
IS
![Page 22: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/22.jpg)
Porto sv. ören
350-.
340-
330-
320-
310-
300-
290
280 H
270
260-
250-
240-
230-
220-
210-
200-
190-
180-
170
160
150-
140-
130-
120-
110-
100-
90-
80-
70-
6 0 -
50
Island ^ 40-1-
30-
inmark JQ
Norge ' 1 0 _
V.\
853 öre för 501—520 g osv. 32 öre per 20 g t. o. m. 2 kg
Island
Finland
osv. 136.20 öre per 500 g
Sverige
-Island
Norge
^F Norge
- 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Vikt, gram 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000
![Page 23: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/23.jpg)
![Page 24: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/24.jpg)
STATENS OFFENTLIGA U T R E D N I N G A R 1954:20
Utrikesdepartementet
NORDISKA TELETAXOR DEL I
De internordiska telegramtaxorna
Betänkande nr 8 avgivet av Nordiska parlamentariska kommittén
för friare samfärdsel m. m.
STOCKHOLM 1954
GUMMESSONS BOKTRYCKERI
![Page 25: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/25.jpg)
![Page 26: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/26.jpg)
Innehåll
Inledning 25
I. Historisk översikt över det hittillsvaranre sam
arbetet 26
II. Telestyrelsernas redogörelse 27
A. Telegramtaxorna '• • • 27
B. Telefontaxorna 29
C. Teletaxorna 30
D. Avgift för fasta teleförbindelser 30
III. Kommitténs synpunkter 31
A. Telegramtaxorna 31
B. Telefon- och telextaxor samt avgifter för fasta
förbindelser 31
Sammanfattning 33
![Page 27: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/27.jpg)
![Page 28: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/28.jpg)
Inledning
På sitt första sammanträde i Köpenhamn i februari 1953 antog Nordiska Rådet en rekommendation (nr 2) av följande lydelse:
"Nordisk Råd henstiller til medlems-staternes regeringer i kontakt med Finlands regering at s0ge samarbejdet mel-lem de nordiske lande på post-, telegraf-og telefonvaesenets område yderligere fremmet.
Rådet henstiller endvidere, at rege-ringerne läder udrede sp0rgsmålet om de praktiske og 0konomiske muligheder for en ordning, hvorefter de enkelte ländes indenrigstakster for post- og tele-grambesörgelse kommer til at gselde også for post og telegrammer til de andre nordiske lande, og hvorefter tele-fontrafikken inden for det nordiske område baseres på ensartede zonebereg-ninger. Denne udredning ville efter rådets opfattelsemest hensigtsmaessigt kun-ne foretages af den nordiske parlamen
tariske komité for friere samfaerdsel." Efter bemyndigande från regeringar
na respektive parlamenten har kommittén påbörjat ifrågavarande utredning i samarbete med respektive post- och telegrafstyrelser. Kommittén har funnit det mest ändamålsenligt att dela upp utredningen så att posttaxorna och telegram- och telefontaxorna behandlas var för sig.
Då problemen är rätt olikartade för de olika trafikformerna inom televäsen-det, har det synts kommittén lämpligast att företaga utredningen etappvis. I nu föreliggande betänkande redogöres närmare för de möjligheter som enligt kommitténs mening finns för att tillmötesgå Nordiska Rådets rekommendation vad beträffar telegramtaxorna. Kommittén kommer senare att verkställa undersökningar rörande telefon- och telextaxor och skall i sinom tid avgiva betänkande härom.
25
![Page 29: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/29.jpg)
I. Historisk översikt över det hittillsvarande samarbetet
På telekommunikationernas område har det ända sedan 1915 funnits ett nära samarbete mellan de nordiska ländernas teleadministrationer och den 1 januari 1937 upprättades mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige en nordisk teleunion, som sammanträder vartannat år i syfte att organisera telekommunikationerna mellan de fem länderna på enklaste och mest enhetliga sätt.
Telegramtaxorna, som i enlighet med det internationella telegrafreglementet beräknas i guldfrancs, är sålunda fastställda till samma belopp för all telegramtrafik mellan Danmark, Norge och Sverige. Intill år 1931 svarade de på grundval av denna guldfrancstaxa fastställda örebelopp mot de inländska telegramtaxorna i de tre länderna, men därefter har taxorna rört sig uppåt i olika tempo i takt med devalveringarna i respektive länder. Genom ett särskilt avtal mellan de nordiska telegrafförvaltningarna lyckades man dock undgå förhöjning av de internordiska teletaxorna till följd av devalveringen år 1949, medan taxorna till utlandet i övrigt förhöjdes betydligt.
I telegramtrafiken med Finland och Island deltager ett privat telegrafföretag och i förbindelsen med Island även ett icke nordiskt företag. I trafiken med dessa länder har det därför icke varit
möjligt att träffa avtal om likartade taxor utan man har huvudsakligen måst följa de allmänna internationella reglerna.
Telefontaxorna beräknas också i guldfrancs. Taxan för ett samtal Köpenhamn —Oslo, Köpenhamn—Stockholm och Oslo—Stockholm har hittills varit densamma i guldfrancs. I övrigt ligger dessa taxor mellan den inrikes och den internationella taxan.
För telegram och telefonsamtal med nordiska fartyg infördes 1948 speciella taxor mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige. För radiotelegram ligger dessa taxor mellan de inrikes och de internationella taxorna, medan radiosamtalstaxan är gemensam för inrikes och internordisk trafik.
De nordiska ländernas teleförvaltningar har således redan under en lång följd av år haft ett nära samarbete, som har medfört betydelsefulla praktiska resultat. Styrelserna har alltid lagt stor vikt vid detta samarbete och har sökt utbygga det genom bestämmelser i överenskommelserna som säkerställer att representanter för styrelserna ofta träffas vid sammanträden för revision och komplettering av överenskommelserna samt för behandling av andra telespörs-mål av gemensamt intresse för respektive länder. Nu gällande avtal reviderades sålunda senast år 1952.
26
![Page 30: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/30.jpg)
II. Telestyrelsernas redogörelse
Telestyrelserna har behandlat Nordiska Rådets rekommendation nr 2 på den nordiska telekonferens som ägde rum i Ribe den 12—15 maj 1953, på ett sammanträde i Oslo den 16—18 november 1953 och på ett avslutande sammanträde i Stockholm den 11—12 februari 1954. I sistnämnda sammanträde deltog representanter för teleförvaltningarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Den isländska teleförvaltningen har senare meddelat den svenska telestyrelsen
Tabell 1. Gällande inrikestaxor i vederbörande lands mynt. Motsvarande belopp i svenskt mynt inom parentes.
Norge Sverige öre öre
100 ( 73) 100 15 ( 11) 10
250 (183) —
Tabell. 2. Gällande internordiska taxor per ord i vederbörande lands myn Motsvarande belopp i svenskt mynt inom parentes.
Danmark (öre) Finland (fmk) Island (aurar ) Norge (öre) Sverige (öre)
Danmark
19,10 (43) 170 (54)
26 (19) 17
F in land
511 (38)
305 (97) 59 (43) 30
Island
71i (53) 41,40 (93)
96 (70) 63
Norge
21i 19,10
200
17
(16) (43) (63)
Sverige
21i (16) 14,60 (33)
200 (63) 26 (19)
i Härt i l l kommer grundtaxa om 50 öre per telegram.
27
att den kan acceptera de framlagda uttalandena och besluten i den omfattning som Islands intressen berörs.
På mötet i Stockholm poängterades att den nordiska teleunionen alltid har strävat efter att fastsätta så låga och enhetliga taxor som möjligt inom Norden.
. Telegramtaxorna
Nu gällande nordiska telegramtaxor framgår av nedanstående tabeller.
Danmark Finland Island
ore fmk aura r
Grundtaxa 50 ( 38 ) — — Ordtaxa 10 ( 7,5) 12 ( 27) 60 ( 16) Minimitaxa 150 (112,5) 60 (135) 500 (160)
![Page 31: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/31.jpg)
Styrelserna har i sin redogörelse inledningsvis påpekat att det på grund av bl. a. nedannämnda förhållanden har visat sig uteslutet att uppnå full enhetlighet i fråga om taxor för teletrafiken i och mellan Nordens fem länder: a. Nuvarande valutaförhållanden. b. Ländernas olika demografiska för
hållanden, geografiska avstånd och naturförhållanden.
c. Samtliga förvaltningars strävanden att göra teletjänsten ekonomiskt bärkraftig, i varje fall på längre sikt.
Styrelserna har därefter ingående undersökt möjligheterna att använda de enskilda ländernas inrikestaxor även i den internordiska trafiken, och man fann det i detta sammanhang nödvändigt att behandla Danmark, Norge och Sverige för sig.
Efter att ingående ha övervägt bl. a. de ekonomiska konsekvenserna i olika
De tre ländernas förvaltningar var i detta sammanhang eniga om att såväl i inrikes som internordisk trafik använda den internationellt gällande minimiavgiften för 5 ord till full taxa plus eventuell grundtaxa. I Danmarks och Norges inrikestrafik gäller i dag en minimiavgift för 10 ord.
Vidare enades man om att organisera en enhetlig brevtelegramtjänst i och
i- fall förklarade de tre skandinaviska v administrationerna sig beredda till att r medverka till att gällande inrikes taxor - skulle ges giltighet också för telegram ti till de två andra länderna. En dylik
ändring skulle kunna t räda i kraft tre månader efter det att vederbörande för-
- valtningar ånyo hade varit i kontakt i i frågan.
Det betonades att resultatet av detta i beslut skulle bli att telegramavgifterna
blev olika för inkommande och avgående telegram mellan nu nämnda länder. Denna ojämnhet i taxesättningen kan
3 dock i någon mån utjämnas om Dan-i mark höjer sin grundtaxa som nu är 50 i öre per telegram.
Om teleförvaltningarnas förslag rea-l liseras kommer telegramtaxorna mellan
de tre länderna att bli såsom framgår av nedanstående tabell.
mellan de tre länderna till halv taxa med minimiavgift för 40 ord.
Brevtelegram har redan tidigare kunnat utväxlas mellan de nordiska länderna och inrikes i Danmark och Norge, ehuru efter olikartade regler.
Man var också enig om det önskvärda i att för Finlands och Islands vidkommande söka uppnå enhetliga telegramtaxor mellan dessa länder å ena si-
Tabell 3. Nuvarande och föreslagna telegramtaxor mellan Danmark, Norge och Sverige i vederbörande lands mynt.
Motsvarande belopp i svenskt mynt inom parentes.
Ordtaxa Grundtaxa nuvarande föreslagen nuvarande föreslagen
ore ore öre ore
Danmark 21 (16) 10 ( 7,5) 50 (38) ? Norge 26 (19) 15 (11 ) 0 100 (73) Sverige 17 10 0 100
28
![Page 32: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/32.jpg)
dan och de övriga nordiska länderna å den andra. Detta skulle kunna ske genom att nedsätta såväl de taxeandelar som tillkommer vederbörande land som de taxeandelar som tillkommer Det Store Nordiske Telegraf-Selskab, vars kablar användas för denna trafik. Det uppdrogs åt danska post- och telegrafverket att taga kontakt med detta företag i syfte att undersöka möjligheterna för en reducering av
a) Finlands telegramtaxor med övriga nordiska länder (med undantag av Island) till 19% guldcentimesi per ord vilket är nu gällande taxa för telegram Finland—Sverige,
b) Islands telegramtaxor med övriga nordiska länder till 35,25 guldcentimes per ord, vilket är nu gällande taxa för telegram Island—Danmark.
Förhandlingarna med Det Store Nordiske Telegraf-Selskab har ännu inte kunnat avslutas.
1 elefontaxorna
Vid alla tidigare överenskommelser rörande telefontjänsten mellan de nordiska länderna har man bl. a. strävat efter att förenkla taxerings- och avräk-ningsarbetet genom att inskränka antalet taxezoner i de olika länderna.
Att utsträcka den mera differentierade taxeberäkning som finnes inom respektive länder till den internordiska trafiken har av telestyrelserna betraktats som oigenomförbart med hänsyn till nuvarande system för trafikens expediering. För inrikestrafiken finns nämligen i varje land ett taxesystem för
i Kursen på en guldfrancs är förnärvarande 2,26 danska kronor, 75 finska mark, 5,35 isländska kronor, 2,33 norska kronor och 1,69 svenska kronor. Avräkningen verkställes dock för närvarande efter en något lägre avrundad kurs.
manuellt expedierad trafik och ett annat för den automatiska trafiken, och for intetdera systemet är zonindelningen lika i de olika länderna. Först när en större del av den inrikes trafiken blir automatiserad kan man eventuellt finna helt nya lösningar för taxering av den trafik som passerar gränserna. Det är dock ännu för tidigt att göra ett uttalande härom.
Vissa justeringar i zonindelningen för den dansk-svenska telefontrafiken i den riktning som Nordiska Rådet angivit har man dock ansett möjligt att genomföra även om det nuvarande antalet ledningar inte möjliggör någon generell sänkning av telefontaxorna mellan länderna, enär en sådan sänkning omedelbart skulle framkalla en trafikstegring som det icke vore möjligt att expediera på tillfredsställande sätt. Huruvida en taxesänkning senare kan ske beror på det tempo i vilket utbyggning-en av ledningarna äger rum, vilket i sin tur beror på storleken av de belopp som de anslagsgivande myndigheterna ställer till förfogande för investering i anläggningar.
Då antalet ledningar för telefontrafik mellan södra Sverige och Danmark redan inom den närmaste framtiden beräknas kunna bära en väsentlig ökning av trafiken har de danska och svenska telestyrelserna beslutat att från den 1 oktober 1954 sänka taxan för trafik mellan vissa områden i Danmark och södra Sverige. Därvid kommer det att upprättas en ny zon A i Danmark omfattande landet öster om Stora Balt och en svensk zon A omfattande ett visst antal centralstationer i södra Sverige. Taxan för telefonsamtal mellan dessa två zoner fastsättes till 0,90 guldfrancs (nuvarande taxa för samtal över Öresund) per 3 minuter. Dessutom införes från samma datum en ny gränssamtalstaxa på 0,60
29
![Page 33: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/33.jpg)
guldfrancs per 3 minuter mellan Köpenhamn och Malmö och 0,50 guldfrancs mellan Hälsingborg och Helsingör, vilka taxor blir desamma hela dygnet.
Så snart ledningsförhållandena tillåter, är avsikten att införa en ny zon B i Sverige (bl. a. omfattande Göteborg) med nedsatta taxor till Danmark. Ytterligare taxesänkningar överväges i framtiden.
Med nuvarande utbyggnadsplan för ledningsnätet beräknar man att på tillfredsställande sätt kunna expediera en på grundval av liknande taxesänkningar ökad trafikintensitet först vid följande t idpunkter :
Mellan Stockholm och Köpenhamn 1 oktober 1955.
Mellan Stockholm och Oslo samt mellan Köpenhamn och Oslo under 1957.
Mellan Finland och Danmark/Norge/ Sverige anser styrelserna det för närvarande icke möjligt att sänka taxorna, då en taxereducering nyligen har genomförts.
Den taxa på 13,50 guldfrancs per taxeenhet som nu gäller för telefontrafik mellan Island å ena sidan och Danmark, Norge och Sverige å andra sidan kan utsträckas till att gälla också Island —Finland genom att Danmark och Island reducerar sina nuvarande taxean
delar. Då trafiken är obetydlig får ändringen ingen större ekonomisk betydelse.
Telextaxorna
Vad telextaxorna beträffar är det telestyrelsernas uppfattning att de liksom hittills skall utgöra hälften av telefontaxorna. Då trafiken tills vidare av tekniska skäl måste expedieras över Stockholm måste taxan för telextrafik mellan Hälsingborg och Helsingör samt mellan Köpenhamn och Malmö dock baseras på telefontaxan för trafik mellan zon A i respektive länder.
Avgift för fasta teleförbindelser
Hyresavgifterna för på fast basis uthyrda internationella teleförbindelser beräknas likaledes på grundval av telefonsamtalsavgifterna. Då dessa för närvarande är föremål för utredning i den internationella telekommunikationsunionen har det icke ansetts ändamålsenligt att för de nordiska ländernas vidkommande ändra nu gällande avgiftsberäkning.
Liksom telextaxorna kommer hyresavgifterna att automatiskt nedsättas i samma förhållande som telefonsamtalstaxorna.
30
![Page 34: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/34.jpg)
III. Kommitténs synpunkter
Telegramtaxorna
De av teleförvaltningarna framlagda förslagen tillmötesgår i stor utsträckning Nordiska Rådets rekommendation, och kommittén kan helt tillstyrka förslaget om att gällande inrikes telegramtaxor skall användas i trafiken mellan Danmark, Norge och Sverige, samtidigt som kommittén är enig med telestyrelserna om att inrikestaxorna blott kan användas i den internordiska trafiken mellan nu nämnda länder. Då den sålunda föreslagna reformen enligt styrelsernas uppgift blott kommer att få relativt ringa ekonomiska konsekvenser rekommenderar kommittén att den snarast genomföres. Styrelsernas förslag om att framdeles tillämpa minimiavgift för fem ord till full taxa plus eventuell grundtaxa innebär en förbättring för allmänheten. Därvid kommer avgifterna dessutom att beräknas efter enhetliga regler i och mellan de tre länderna, varför även detta förslag tillstyrkes.
Inkomstminskningen för Danmarks vidkommande beräknas till cirka 250.000 kronor om året utan ändring av grundtaxan. Tio öres ökning av grundtaxan representerar en merinkomst på cirka 175.000 kronor. Om därför grundtaxan ändras till 100 öre blir merin-komsten för post- och telegrafväsendet cirka 625.000 kronor om året. Under förhandlingarna med styrelserna har det varit tal om möjligheten att på annat sätt delvis hålla den danska allmänheten skadeslös för den taxeökning som
sammanhänger med en eventuell höjning av grundtaxan. Kommitténs danska grupp önskar härvid uttala att denna möjlighet vid tillfälle bör göras till föremål för undersökning.
För Norges och Sveriges vidkommande beräknas inkomstminskningen till cirka 140.000 kronor och 20.000 kronor respektive.
Nu anförda siffror för inkomstminskningen är beräknade under förutsättning av oförändrad trafik. Enligt styrelsernas uppfattning kan en väsentlig trafikökning till följd av taxesänkningen knappast påräknas.
Vad beträffar taxan för telegram mellan Finland och Danmark/Norge och mellan Island och Finland/Norge/Sverige är frågan ännu icke helt avgjord men kommittén kan dock rekommendera att man vid kommande förhandJing-ar mellan vederbörande parter söker genomföra styrelsernas förslag om enhetliga telegramtaxor mellan Island och Finland å ena sidan och övriga nordiska länder å den andra.
Telefon- och telextaxorna samt avgifter för fasta förbindelser
Kommittén har ännu inte kunnat avsluta sina undersökningar rörande telefon- och telextaxor men kommer senare att framlägga förslag härom. Därvid kommer kommittén också att ta upp frågan om de speciella gränssamtalstaxorna för Finland, Norge och Sverige.
Den av telestyrelserna till den 1 ok-
31
![Page 35: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/35.jpg)
tober 1954 beslutade sänkningen av taxorna för telefontrafiken mellan Danmark och södra Sverige har kommittén noterat med tillfredsställelse som ett betydelsefullt led i den reducering av de nordiska telefontaxorna och den förenkling av tariffsystemen som kommittén hoppas att i sinom tid kunna framlägga förslag om.
Kommittén ansluter sig även till det av styrelserna framlagda förslaget om att den taxa som nu gäller för telefontrafik mellan å ena sidan Island och å andra sidan Danmark, Norge och Sverige utsträckes att gälla också telefontrafiken mellan Finland och Island.
Telextaxorna fastställes på grundval av telefontaxorna och kommer därför att bli föremål för en undersökning i samband med dessa taxor.
Under förhandlingarna i Nordiska Rådet framhävdes betydelsen av att den nordiska nyhetsförmedlingen främjades genom en sänkning av avgiften för de fasta teleförbindelser som användes av nyhetsbyråerna i den internordiska trafiken. Kommittén har i anledning härav haft förhandlingar med representanter för de nordiska nyhetsbyråerna som har tillställt kommittén en del material till belysning av frågan, bl. a. ett gemensamt memorandum från de tre skandinaviska byråerna utarbetat av direktören för Tidningarnas Telegrambyrå (daterat Stockholm den 21 april 1954) och ett uttalande från Ritzaus Bureaus direktör (daterat Köpenhamn den 27 april 1954). Dessutom har kommittén
från det tionde nordiska pressmötet som ägde rum i Köpenhamn 17—19 maj 1954 mottagit ett uttalande i frågan. Pressmötet riktar häri en anmodan till Nordiska Rådet och till regeringarna i de nordiska länderna om att medverka till att skapa förutsättningar för en utvidgning av den nordiska nyhetsförmedlingen och uttalar bl. a.: "Frem-for alt knytter forventningerne sig til det i Det Nordiske Råd fremsatte forslag om en udbygning af den nordiske post-og teleunion. Pressem0det lsegger af-g0rende vaegt på, at teleprinttaksterne for den internordiske udveksling af ny-heder mellem bureauerne bliver sat ned til indlandsniveau, derved skulle der for telegrambureauernes vedkommende blive betydeligt st0rre muligheder for at udvide den nordiske nyhedsservice. I denne förbindelse er indrer pressem0-det om de europseiske nyhedsbureauers forslag til Union Internationale des Telecommunications om bl. a. en nedsset-telse af afgifterne for pressesamtaler med 50 % og om genindf0relse af systemet med presseabonnementsamtaler med udlandet. Disse foranstaltninger b0r for Nordens vedkommende kunne gennemf0res snarest. Desuden er en nedsaettelse af transmitteringsomkost-ningerne for telefotobilleder mellem de nordiske lande påkraevet."
Kommittén har ännu inte slutfört sitt arbete på detta område men kommer snarast möjligt att framlägga förslag i frågan.
32
![Page 36: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/36.jpg)
Sammanfat tn ing
I det kommittén förordar telestyrelsernas utlåtande rörande telegramtaxorna vill kommittén föreslå:
1) För telegram mellan Danmark, Norge och Sverige tillämpas vederbörande lands inrikestaxa.
2) För telegram mellan Finland och Island å ena sida och övriga nordiska länder å andra sidan fastsättes enhetliga taxor. Om denna fråga upptages förhandlingar mellan berörda parter.
Köpenhamn den 22 maj 1954.
Kaj Bundvad
Niels Elgaard
Einar P. Foss
Oluf Steen
Olavi Kajala
Uuno Hannula
Eino Kilpi
Yrjö Soini
Ebba Östenson
Hj. Lars en
Hans Borgen
Paul Ingebretsen
Håkon Johnsen
Sven Nielsen
Rolf Edberg
Leif C assel
J. F. Grym
Filip Kristensson
Olof Pålsson
/Hans P. G0trik I Torsten Fraser I Alf Gunstr0m / Claes Huldtgren
![Page 37: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/37.jpg)
![Page 38: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/38.jpg)
![Page 39: National Library of Sweden › datasets › 2015 › 02 › sou › 1954 › 1954... · 1860-talets slut, då separata avtal slöts mellan Danmark, Norge och Sverige. Vid världspostföreningens](https://reader033.fdocument.pub/reader033/viewer/2022053017/5f1a13bc038ee514c7761a1b/html5/thumbnails/39.jpg)
Statens offentliga utredningar 1954 S y s t e m a t i s k f ö r t e c k n i n g
(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)
Allmän lagstiftning:. Rättsskipning. Fångvård.
Ärvdabalk. [61 Betänkande angående instansordningen i vattenmål
m. m. [9] Förslag till jordrationaliseringslag m. m. f 16"]
Statsförfattning. Allmän statsförvaltning.
Om proportionella val inom kommunala representationer m. m. 1950 års folkomröstnings- och valsättsutrednings betänkande. 6. [17]
Kommunalförvaltning.
Statens och kommunernas finansväsen.
Förslag till förenkling av vissa beskattningsregler. [18]
Förslag till ändrad företagsbeskattning. [19]
Politi.
Nationalekonomi och socialpolitik.
Bostadskollektiva kommittén. 2. Kollektivhus. [3] Socialförsäkringsutredningen. 2. Moderskapsförsäk-
ring m. m. [4] Vården vid ungdomsvårdsskolorna. [5]
Hälso- och sjukvård.
Betänkande med utredning och förslag rörande hörselvården. [14]
Allmänt näringsväsen.
Elkraftförsörjningen. [12]
Fast egendom. Jordbruk med binäringar.
Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk.
Industri.
Handel och sjöfart.
Kommunikationsväsen.
Bank-, kredit- och penningväsen.
Förslag till lag om sparbanker m. m. [10]
Försäkringsväsen.
Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt.
Svensk namnbok 1934. [1] Musikliv i Sverige. Betänkande med förslag till åt
gärder för att främja det svenska musiklivets utveckling. [2]
Yrkesutbildningen. [11] Om kompetenskrav. Betänkande avgivet av kompe
tensutredningen. [15]
Försvarsväsen.
Utrikes ärenden. Internationell rät t .
Nordiska parlamentariska kommittén. G. Upphävande av all passkontroll vid gränserna mellan de nordiska länderna. [7] 7 och 8. Nordiska post- och teletaxor. [20]
Nordisk kontakt. Betänkande om utgivande av en nordisk parlamentarisk tidskriftspublikation. [8]
En gemensam nordisk marknad. [13]
Stockholm 1954. Gummessons Boktryckeri 5 4 7 0 5