Namibia

Yta: 824000 km2

14% skyddade områden

Ekonomi: (% BNP)- Gruvdrift 20- Jordbruk 10- Binäringar 25- Industri 20

- Tjänster 33

Invånare: 2,3 miljoner

15% analfabeter

Medellivslängd: - kvinnor 63 år

- män 62 år

Rössinggruvan

Entré till Rössinggruvan

Rössinggruvan (världens störst dagbrott - uranbrytning)- brytning från 1976 → 2023 ev ännu längre- 180 km2 ( 3 km långt, 1km brett, 400m djupt)- världens 5:e uranproducent- Vattenfall har handlat med Rössgruvan i 11 år 200-400 ton U308/år

Ur tidskriften Södra Afrika nr 1. 2010

• 40 000 m3 vatten används/dygn i ett av jordens vattenfattigaste områden

• stora arealer ödeläggs p g a uranbrytningen

• cirka 10 miljoner ton koncentrerad svavelsyra används/år

• områdena runt gruvan är förstörda av gifter

Naturskyddsföreningen i samverkan med SWEDWATCH (studier på plats)- Bristfällig information om hälso- och miljöproblemrisker vid uranbrytning på Rössinggruvan- Vid intervjuer med lokalbefolkningen framkommer fleråriga luftvägsproblem, cancer och diffus ohälsa- Tveksamheter finns beträffande kopplingen mellan Rössingruvan och de läkare och laboratorier som genomfört hälsokontrollerna- Tillräcklig lagstiftning och hälsokontroller saknas- Namibia har inte ratificerat alla internationella konventioner som berör uranbrytning- Stor osäkerhet råder kring hur nedläggningen av gruvan skall hanteras

Avfallshög på Rössinggruvans område

avfallet är stort och radioaktivt under lång tid (100 000-tals år)

avfallshögarna täcks med finkrossad sten, minskar radonutsläpp 20-45%

radioaktivt damm kan spridas från avfallshögarna och genom läckage till vatten som kan drabba både gruvarbetare och närboende

SWEDWATCH forts

Staten ansvarar för - restaurering av gruvområdet- övervakning av det radioaktiva avfallet- rening av lakvatten från avfallshögar under lång tid framöver

Myndigheterna som ansvarar för restaureringen:

• saknar kompetens och resurser

• korrumption

Pengar fonderas till: stängning nedmontering av byggnader kontroll och övervakning av läckage

men

Labor Resourse and Research Institute (LaRRI)

Forskningsinstitut som undersöker: - arbetarnas rättigheter

- industrins sociala inverkan på människor

LaRRI har intervjuat 50 f d anställda gruvarbetare:- Ingen vet något annat om uranbranschen än att den skaffar jobb- Anställda har ingen kunskap om gruvindustrins negativa konsekvenser- Ingen använde skyddskläder- Ingen fick veta något om riskerna att bli sjuk för den som utsatts för strålning-Gruvarbetarna testas av läkare varje år men få fick tillgång till resultaten- På 80-talet började ledningen förtidspensionera sjuka arbetare som inte orkade arbeta längre

- Ordförande Hilma Shindondola anser att man borde informera de som tänker börja arbeta på gruvan om riskerna