MMuussiikktteeoorrii

Puls När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag

som återkommer med jämna mellanrum. Det är lika långt mellan varje slag (musikens

hjärtslag). Ett vanligt notvärde för pulsen är Fjärdedelsnoten (se avsnittet om Noter).

Tempo Tempo är avståndet mellan pulsslagen, alltså hur snabb låten är. När man räknar in en låt (1,

2, 3, 4) anger man pulsens hastighet, d.v.s. låtens tempo. Det duger alltså inte att säga ”en två tre”

lite hur som helst!

Rytm Rytmen är ett av musikens viktigaste element. Pulsen är ett jämnt flöde av slag, men rytmen

kan vara hur jämn och hur ojämn som helst. Korta och långa toner/slag kan alltså blandas i en

rytm.

Melodi Melodin är det man sjunger i en låt, men den kan också spelas på andra instrument. En melodi får

man om man kombinerar rytm med tonhöjder. (Man kan ha text till, men det är inte

nödvändigt).

Noter Noter används för att skriva ner melodier. I en melodi skall noten tala om två saker:

1) Hur lång tonen skall vara. Det får man reda på, med hjälp av notvärdet.

2) Vilken av alla toner man skall spela, d.v.s. tonhöjden. Det får man reda på genom att se var i

notsystemet noten är placerad.

Takt En takt får man om man delar in pulsslagen i grupper om t.ex. 4 eller 3. För att visa var varje

takt börjar och slutar använder man taktstreck.

Taktart Taktarten bestämmer hur många pulsslag som ryms i varje takt. Låtar kan gå i olika taktarter

tex. 4/4-takt, 3/4-takt etc. Du känner taktarten genom att vissa av pulsslagen i foten känns lite

"tyngre" detta är det först slaget i takten; man brukar säga "ettan". Om du räknar antalet slag till

"tyngdkänslan" återkommer har du räknat fram taktarten. Du kan också ha hjälp av att

ackordbyten ofta sker på ettorna i takten. Nästan all Pop och Rock och modern dansmusik går i

4/4-takt.

Ex: I 4/4-takt ryms det 4 stycken fjärdedelsslag i en takt. Man kan alltså räkna: 1, 2, 3, 4, 1, 2, 3,

4 hela låten igenom.

I 3/4-takt ryms det 3 stycken fjärdedelsslag i en takt. Man kan alltså räkna 1, 2, 3, 1, 2, 3 hela

låten igenom.

Ackord Ett grundackord består av tre toner som klingar tillsammans. Kallas även för treklang.

Ackord kan innehålla fler än de tre tonerna som finns i ett grundackord – de kallas då för färgade

ackord. Ackorden används för att ackompanjera (kompa), en melodi och ge den en så kallad

harmonisk bakgrund.

Gitarr Gitarren har sex strängar; E B G D A E. Man spelar på alla sex strängarna,

(utom i vissa ackord där några strängar inte ska vara med). En ramsa för att

komma ihåg vilka toner de lösa strängarna på gitarren har är nerifrån (den

tunnaste strängen) och upp: "En Ball Grabb Dansar Aldrig Ensam".

Elbas Elbasen har fyra strängar. De är stämda som gitarrens fyra översta strängar, dvs E A D G, där E

är den mörkaste (och tjockaste) strängen. Man spelar bara på en sträng i taget. Om du kan ska du i

möjligaste mån undvika att spela på lösa strängar då tonen ringer kvar väldigt

länge då. Det är bättre att spela med fingrar på greppbrädan. För att minnas

strängarnas namn, nerifrån och upp, kan du tänka: ”Grabben dansar aldrig

ensam”

Piano Ju längre till höger du spelar på pianot, desto högre (ljusare, inte starkare!!) toner spelar du. Man

brukar dela in pianot i olika register. Basregistret – längst till vänster, Mellanregistret – i mitten

och Diskantregistret – längst till höger.

Pianots vita tangenter har samma namn som vårt alfabet. A, B (H), C, D, E, F, G. De svarta tangenterna sitter med en eller två vita tangenters mellanrum. Om du

tittar på tangenterna så ser du att de alltid ”sitter ihop” 2 svarta och 3 svarta om

vartannat. Tonen C hittar du till vänster om ställen där de 2 svarta tangenterna

”sitter ihop”.

Toner Förut kallades tonen "B" konstigt nog i Sverige för "H". Numera är det nästan vanligare att säga

"B". Det är dock inte fel att säga "H". Pianots svarta tangenter har inga egna namn utan ses

antingen som höjda eller sänkta vita toner. Den svarta tangenten som befinner sig mitt emellan C

och D kan alltså antingen ses som ett höjt C eller som ett sänkt D. Höjd ton skrivs med ett

korstecken # och uttalas med ändelsen -iss. Sänkt ton skrivs med ett b-förtecken och uttalas med

ändelsen -ess. Den svarta tonen mellan C och D kan alltså vara antingen ett C# (uttalas ciss) eller

ett Db (uttalas dess). Det finns regler för när en ton skall kallas "ciss" eller "dess", men dem

behöver du inte lära dig nu.

Durackord Ackord tar alltid sitt namn från grundtonen. I ackordet C-dur alltså tonen C grundton. De

andra tonerna i ackordet hittar du ovanför grundtonen.

En kod för att lära sig hur man tar durackord är: 1-5-8. Det betyder att man tar ner den 1:a

(grundtonen), den 5:e och den 8:e tonen (räkna även de svarta tonerna!).

Dur-ackord skrivs med bara en stor bokstav. Ex. C-dur skrivs C och består av tonerna C, E och G.

D-dur skrivs D och består av tonerna D, F# och A.

Mollackord Moll-ackordet tar liksom dur-ackordet sitt namn från grundtonen. I A-moll är det alltså tonen A

som är grundtonen. De andra tonerna hittar du ovanför grundtonen.

En kod för att lära sig hur man tar mollackord är: 1-4-8. Man tar alltså den 1:a (grundtonen),

4:e och 8:e tonen (räkna även de svarta tonerna!). Den enda skillnaden mellan ett mollackord

och ett durackord är mittentonen.

Man skiljer mollackord från durackord genom att skriva ett litet "m" efter den stora bokstaven

som gett sitt namn till ackordet. Ex. A-moll skrivs Am och består av tonerna A, C och E. E-moll

skrivs Em och består av tonerna E, G och B.

Notvärden

En fjärdedelsnot är värd 1 slag.

I 4/4-takt (uttalas fyra fjärdedelstakt) hörs det ju på namnet att det ryms fyra fjärdedelar per takt.

(Alltså fyra fjärdedelsnoter). I 3/4-takt (tre fjärdedelstakt) ryms det förstås tre fjärdedelar per takt.

Det krävs inte mycket fantasi för att räkna ut hur många fjärdedelar som finns i 5/4- takt…

En åttondelsnot är värd 0.5 slag.

Det notvärde som är dubbelt så snabbt som fjärdedelsnoten är åttondelsnoten. Om det rymdes

fyra fjärdedelsnoter per takt i 4/4-takt och vi nu skall fylla hela takten med åttondelar, (som går

dubbelt så fort) så kan vi räkna fram att det får plats 8 st. åttondelsnoter per

takt i 4/4-takt. När man skriver två åttondelar bredvid varandra sätter man ihop dem med en

balk istället för att rita flaggor, för att man lättare ska se hur många det är.

En sextondelsnot är värd 0.25 slag.

Det notvärde som är dubbelt så snabbt som åttondelsnoten är sextondelsnoten.

Det ryms alltså 16st. sextondelar i en 4/4-takt.

När man skriver flera sextondelar bredvid varandra sätter man ihop dem med

två balkar.

Helnoten är värd 4 slag (eller en hel takt).

Hälften så fort som halvnoten går helnoten. Du har säkert redan räknat ut att det bara får plats en

helnot per takt i 4/4-takt.

Halvnoten är värd 2 slag.

Det notvärde som går hälften så fort som fjärdedelsnoten är halvnoten. Det får bara plats 2

halvnoter per takt i 4/4-takt.

Pauser

Pauser talar om att man skall vara tyst samt hur länge man skall vara tyst. Tecknen har alltså

samma tidslängd som sin motsvarande not. En fjärdedelspaus är alltså lika lång som en

fjärdedelsnot, och en åttondelspaus är lika lång som en åttondelsnot, o.s.v.

Notsystem Man skriver noter i ett så kallat Notsystem. Det består av fem

linjer. Man skriver noter både på linjerna och i mellanrummet

mellan dem.

G-klav + F-klav Klav = Nyckel. Klaven står i början av notsystemet och visar platsen för en given

ton i notsystemet.

G-klaven talar om var tonen G sitter i notsystemet (på andra linjen

nerifrån). Det viktigaste med G-klaven är alltså den första ringen resten är bara

utsmyckning.

F-klaven talar om var tonen F sitter i notsystemet (på andra linjen uppifrån).

Tonhöjd Här ser du var noterna placeras i notsystemet. Ju högre upp i notplanet tonen sitter, desto högre

(ljusare, inte starkare) klingar tonen när du spelar. .