Moralfilosofi

Här handlar det inte om en

bagatell, utan om hur man bör leva.

Sokrates

Föreläsning 1 HT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp)

Fritz-Anton Fritzson,

doktorand i praktisk filosofi

e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

3

Litteratur

Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare upplaga går också bra.)

Lars Bergström

James Rachels, Rätt och fel: Introduktion

till moralfilosofi

Peter Singer, Praktisk etik,

2 uppl.

4

Bergström + Rachels

12 föreläsningar

+ 1 diskussionsseminarium per grupp

Gruppindelning:

Grupp 1: födda jan t.o.m. april

Grupp 2: födda maj t.o.m. aug

Grupp 3: födda sep t.om. dec

5

Examination

Salstentamen bestående av totalt nio frågor;

tre frågor per bok

Skrivningsdatum: se schema

6

Inledning:

Vad är moralfilosofi?

”Moralfilosofi är strävan att på ett

systematiskt sätt förstå moralens natur

och vad den kräver av oss”

Här har vi alltså att göra med två olika frågor:

1. ”Vad är moralens natur?”

2. ”Vad kräver moralen av oss?” 8

James Rachels

När man försöker besvara frågan ”Vad kräver

moralen av oss?” så bedriver man normativ etik

Denna fråga kan i sin tur delas upp i två delfrågor:

1. Vad kräver moralen av oss generellt sett?

(normativ etisk teori)

2. Vad kräver moralen av oss med avseende på ett

eller annat specifikt, konkret område

(tillämpad etik)

9

Frågor om ”moralens natur” behandlas inom den

delen av moralfilosofin som kallas metaetik

Till skillnad från den normativa etiken (etisk teori

och tillämpad etik) så är metaetiken inte normativ

Normativ = värderande

10

Normativa etiska teorier är teorier i moral

medan metaetiska teorier är teorier om moral

Man kan säga att en normativ etisk teori tar

ställning till vad som är rätt och fel medan

metaetiken handlar om vad rätt och fel är

11

(huvudsakligen:)

1. Metaetik - Bergström

2. Normativ etisk teori - Rachels

3. Tillämpad etik - Singer

Moralfilosofins tre delar:

12

Tillämpad etik

Exempel på frågeställningar: ”Är det moraliskt fel att äta kött?” ”Kan abort vara moraliskt rättfärdigat?” ”Bör vi acceptera eutanasi?” ”Kan det vara rätt att bryta mot lagen?” Tillämpning av etiska teorier på konkreta problem. Svar på sådana frågor är värderingar!

13

Normativ etisk teori Exempel på frågeställningar: ”Hur bör man leva/handla (moraliskt sett)?” ”Vilken/vilka generella moraliska principer bör

man följa?” ”Är vad som spelar roll inom etiken främst att

göra folk lyckliga? Eller att vara en god människa? Eller att respektera andra personer?”

Svar på sådana frågor är också värderingar (av en mer generell typ)

14

Metaetik Exempel på frågeställningar: ”Kan moraliska värderingar vara sanna?” ”Kan man ha kunskap i moraliska frågor?

Om ja, hur får vi sådan kunskap?” ”Vad betyder ord som ’rätt’, ’fel’, ’bör’, ’god’,

etc. (när de används i moraliska sammanhang)?” Dessa frågor handlar om värderingar, men svar på dem är inte värderingar!

15

Värdeteori

Metaetiken kan sägas vara en del av ett vidare fält

som kallas värdeteori

Medan metaetiken handlar om specifikt moraliska

värden och värderingar (samt normer)

Så handlar värdeteori om alla typer av värden och

värderingar (moraliska, estetiska, politiska,

vetenskapliga, etc.) 16

Empirisk värdeforskning I värdeteorin studeras normer, värden och

värderingar från en filosofisk synvinkel

Normer och värderingar studeras dock inte bara inom filosofin utan också inom en rad vetenskaper, t.ex. antropologi, sociologi, samhällsvetenskap, historia, etc.

Sådan empirisk värdeforskning är inte en del av värdeteorin, men vissa resultat från sådan forskning kan vara av filosofiskt intresse

17

Något förenklat kan man säga såhär:

Inom empirisk värdeforskning intresserar man sig för vilka värderingar folk faktiskt har

Inom värdeteori (inklusive metaetik) intresserar man sig för vad värderingar är

Inom normativ värdefilosofi (inklusive normativ teori & tillämpad etik) så intresserar man sig för vilka värderingar som är sanna eller korrekta

18

En empirisk observation som kan vara av filosofisk

relevans är att de värderingar folk faktiskt har tycks

variera

från ett samhälle till ett annat

från en kultur till en annan och

från en historisk epok till en annan

Även inom ett och samma samhälle kan olika

grupper och individer omfatta olika värderingar

19

Det man inom en kultur, grupp, samhälle, tidsepok,

etc. anser vara moraliskt rätt och riktigt kan te sig

fullkomligt motbjudande för de som lever inom en

annan kultur, grupp, tid, etc.

Ex.

1. Hanteringen av de döda

2. Behandling av gamla, sjuka och spädbarn

(infanticid)

20

Det empiriska faktum att det råder olika

värderingar och moralkoder i olika samhällen,

kulturer, tidsepoker, etc. har ibland använts som

ett argument för att värderingar inte kan vara sanna

i objektiv mening

Objektiv = (ungefär) oberoende av våra

uppfattningar, känslor, attityder

Men är detta ett bra argument?

21

”Argumentet om kulturella skillnader”

Specifik version:

Premiss: Eskimåerna ser inget fel med infanticid, medan vi Européer anser detta vara fel

Slutsats: Därför är infanticid vare sig (objektivt) rätt eller fel

Generell version:

Premiss: Olika kulturer (etc.) har olika moralkoder

Slutsats: Därför finns det ingen (objektiv) sanning i moraliska frågor

22

Dessa argument är ogiltiga. Även om premissen är sann så kan slutsatsen ändå vara falsk

Av det blotta faktum att vi tycker olika följer det inte logiskt att det inte finns någon objektiv sanning i frågan

Jämför med följande: I vissa samhällen har man ansett att jorden är platt, men i andra att den är rund. Det följer knappast från detta att det inte finns någon objektiv sanning i denna fråga!

23

Längre fram skall vi titta på ett annat argument för en liknande slutsats som också tar sin utgångspunkt i observationen att det råder olika värderingar i olika samhällen, kulturer etc.

Vi frågar oss då: Vad är den bästa förklaringen till att vi har olika värderingar?

Är det (1) att det finns en objektiv sanning i värde-frågor som bara vissa kulturer har upptäckt? Eller (2) att det är våra olika levnadsförhållanden och livsvillkor som format våra värderingar? 24

Men hur omfattande är oenigheten gällande

värderingar mellan olika samhällen, kulturer

(etc.)?

Både Bergström och Rachels påpekar att

skillnaderna nog är mindre än de först verkar

Det finns värderingar som delas av alla samhällen,

kulturer (etc.)

25

Rachels menar vidare att det finns vissa

moralregler som alla samhällen måste ha

gemensamt eftersom dessa regler är nödvändiga

för att ett samhälle ska kunna existera

Ex.

sanningsenlighet, förbud av dödande

26

Den oenighet som råder mellan t.ex. oss och

eskimåerna angående infanticid kan verka stor.

Men kanske är denna oenighet bara ”ytlig”?

Vi måste fråga oss varför vi är oeniga

Beror det på att vi har olika grundläggande

värderingar eller beror det snarare på att våra

gemensamma värderingar ger olika utslag under

olika levnadsvillkor? 27

Som Rachels påpekar så utövar eskimåerna infanticid inte för att de saknar respekt för människolivet eller för att de inte anser att barn bör beskyddas utan för att de lever under mycket hårda förhållanden

De är nomader; de ammar länge; det är ofta brist på mat; och de har inte alltid haft tillgång till preventivmedel, etc.

Man bedrev selektiv infanticid för att man var tvungen till det (och vi skulle göra likadant!)

28

Fundamental oenighet? Den oenighet som beror på skillnader i

levnadsvillkor räknas som icke-fundamental

Fundamental oenighet skulle råda mellan två parter när det inte finns någon mer grundläggande värdering som de båda har gemensamt

Oenigheter kan också vara icke-fundamentala i det att de beror på olika uppfattningar i sakfrågor

29

Två personer kan t.ex. ha olika åsikter i

värdefrågan om huruvida vi bör tillåta

genmodifierade grödor eller inte

Men om denna oenighet kan förklaras helt och

hållet i termer av att de har olika åsikter i sakfrågor

så är oenigheten i värdefrågan inte fundamental

Detta eftersom oenigheten då inte handlar om att

de har olika grundläggande värderingar. (Båda kan

t.o.m. vara anhängare av samma etiska teori.) 30

31

1. Inom Islam anses det vara fel att äta fläskkött

2. Prostitution är fel 3. Mona Lisa är i Paris 4. Mona Lisa är vacker 5. Kungshuset ligger i Lund 6. Kungshuset bör bevaras 7. Det förekommer mycket lidande i världen 8. Det vore bättre om alla var lyckliga 9. Kunskap har ett egenvärde 10. Evolutionsläran är sann 11. Gud existerar 12. Karin tror att homosexualitet är en synd

Fundera!

32

Vilka av dessa är uppfattningar i sakfrågor och

vilka är uppfattningar i värdefrågor?

Vilka kan testas empiriskt?

Vilka tror du det råder mest oenighet om?

Varför då?

Oenighet förekommer alltså både i värdefrågor

och i sakfrågor

Är oenigheten generellt sett större i värdefrågor än i

sakfrågor? Vad tror du?

(Påståendet att det råder större oenighet i

värdefrågor har använts som premiss i ett

argument för tesen att värderingar är uttryck för

känslor och inställningar snarare än

föreställningar)

33

Bergström påpekar att när det gäller våra åsikter i

sakfrågor, så finns det (åtminstone ibland) ganska

väletablerade metoder för att avgöra vad som är

sant och vad som är falskt—metoder som används

inom olika vetenskaper

Men hur är det i värdefrågor? Kan man bevisa eller

rättfärdiga värderingar? Om ja, hur då?

Detta är en värdeteoretisk fråga 34

Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt

Kan man dra några moralfilosofiska slutsatser av empiriska observationer?

1. Kan man dra några normativa slutsatser?

2. Kan man dra några värdeteoretiska slutsatser?

35

Både Bergström och Rachels är tydliga med att

empiriska undersökningar av folks faktiska

värderingar inte kan visa något alls om vilka

värderingar som är sanna eller korrekta

Även om alla skulle omfatta en viss värdering så

följer det inte logiskt att denna värdering är sann

eller riktig!

Likadant, även om alla eftersträvar lycka så följer

det inte logiskt att lycka är eftersträvansvärt

36