Möt Årets bergsprängare

SprängNytt 2 2013 1

Spräng NyttNr. 2 Juni 2013 - 27 årgång

Möt Årets bergsprängare

SprängNytt 2 20132

Norra SverigeRegionchef Ola Sällström070-398 35 [email protected]

Mellersta SverigeRegionchef Lars Frändberg070-603 56 [email protected]

Södra SverigeRegionchef Bernt Wernby070 -651 36 [email protected]

Sprängtekniker

Tekniskt ansvarig Sverige:Ola Andersson070-467 95 [email protected]

Norra Sverige:Jan Johansson070-398 15 [email protected]

Mellersta och Södra Sverige:Lars Persson070-671 85 [email protected]

Thomas Eriksson070-881 40 [email protected]

Joakim Östlind070 -493 38 [email protected]


Ingemar HaslingerChef marknad Sverige

Kära läsare! Välkommen till ett nytt spännande nummer av

SprängNytt. Vi går nu mot en riktigt härlig tid med

sol och värme, och kanske börjar du blicka fram emot

semestern? Jag ska inte sticka under stol med att jag

själv haft en tanke eller två åt det hållet, även om det

återstår några intensiva veckor på jobbet.

Vi är lite sena med utgivningen av detta nummer,

det har som vanligt varit mycket att göra, men vi har

laddat det men en rad spännande artiklar. Läs om

Årets bergsprängare, som för år 2012 blev Thomas

Geidby! Thomas är en fantastisk herre som jag haft

förmånen att jobba med under en kortare tid på då-

varande Dyno Nobel, då jag arbetade som sprängtek-

niker. Han är verkligen en innovatör och vill hela tiden

spränga gränserna för vad som är möjligt. Det kän-

des helt rätt när han stod klar som vinnare av priset.

I tidningen hittar du också intressant information

om de olika föredragen på BK.

I det här numret fokuserar vi mycket på avancerade sprängprojekt och vad man kan åstadkomma

med elektroniska sprängkapslar. Du kan exempelvis läsa om en komplicerad rivningssprängning i

Danmark, samt om drivning av en lite speciell stigort i Kristinebergsgruvan och tunnel sprängning

under Gustav Vasas kyrka i Stockholm – ett projekt där inga misstag var tillåtna.

Komplicerad sprängning är också något som SMA Mineral i Gåsgruvan står inför. Man brottas

med ovanjordssprängningar som korsar gamla gruvgångar från en äldre fas i gruvans tid. Det

kräver mycket av Jesper Samuelsson och hans arbetskamrater för att lyckas med sprängningarna.

Vi brukar också ha med ett porträtt i SprängNytt. Denna gång har turen kommit till Håkan Führ

som nu står i rampljuset. Håkan är Oricas nya chef för sprängkapseltillvekningen i Gyttorp, men

också ANFO- och emulsionsfabrikerna i Gyttorp och Kavaheden.

Vi rapporterar dessutom från en av våra teknikträffar som vi har med våra kunniga kunder.

Denna gång var det Boliden Mineral som vi fick förmånen att träffa.

Jag hoppas att du får trevlig och givande läsning i detta nummer av SprängNytt!

Till sist vill jag önska er alla en riktigt trevlig sommar och en härligt avslappnande semester.

Tänk på att arbeta säkert och så hörs vi igen efter sommaren. Bästa hälsningar

SprängNytt 2 20134

InnehållOricakontakter ..................................... 2

Ingemars hörna ................................... 3

Årets bergsprängare ............................ 4

Festligt som vanligt på BK .......................... 8

Många besökare på BK:s diskussionsmöte ................................... 9

Kunskapsutbyte i Åmliden .................. 12

Rivning med precision tack vare i-kon™ sprängkapslar ........................ 14

I Persberg gick man under jord för tidigt ..................................... 16

Ny platschef ....................................... 24

Stigdrivning i Kristinebergsgruvan ...... 22

Tunneldrivning under Gustav Vasa kyrka .............................. 24

Orica Sweden ABGyttorp

713 82 Nora

Årets bergsprängare, Thomas Geidby, uppvaktas av Lars ”Texas” Frändberg (t.v.),

ord förande i Bergspräng-ningskommittén, och Ingemar Haslinger (t.h.), chef marknad

Sverige.


Med intensitet och glädje berättar han om den gången han var uppe i Aitik och överraskade alla i närheten med en orkester av sprängme-del. Låter det konstigt? För Årets bergsprängare finns det ingenting

konstigt med det. – Elektroniska sprängkapslar ger sådan precision att allt är möjligt, de fung-

erar till och med som musikinstrument, säger han. Han berättar hur han funderade över om han inte borde uträtta ytterliga-

re någonting än bara en test av kompabiliteten mellan elektroniktändare och primers när han skulle upp till Aitik och jobba en dag. Det är ju ändå en väldigt lång resa. När han satt sig tillrätta på flyget norrut och började beräkna spräng-tiderna kom han plötsligt på att han skulle programmera sprängningarna så att de bildade en melodi. Han tänkte först programmera ödessymfonin, men insåg att det var roligare med ett musikstycke som alla känner igen. Sagt och gjort. Det blev rytmen från den gamla reklamen ”Hälsan för halsen, Bronzol”, och eftersom det var flera testskjutningar efter varandra, så hann alla i omgivningen uppfatta både takten och musiken.

Vigt sitt liv åt sprängämnenFör en utomstående låter det kanske konstigt, men för den som känner Tho-mas är det nog helt normalt. Det här är en man som har vigt sitt liv åt spräng-ämnen och som hela tiden har arbetat med förfining för att skapa mer preci-sion, säkrare sprängningar, mindre vibrationer och precisare stycke fall.

Hans kunskap och känsla har gett branschen oerhört mycket. Thomas blev bergtagen redan vid 13 års ålder, när hans pappa gav honom ett be-sök i en gruva som födelsedagspresent. Från den stunden stod det klart för honom var han skulle tillbringa sin framtid. Han började på allvar arbeta i branschen 1978, men han var inte direkt någon novis eftersom han ända sedan tolvårsåldern tillverkat svartkrut på eget bevåg.

Vi tilläts experimentera– Det var andra tider då, berättar Thomas Geidby. Vi tilläts experimentera och testa vår innovationskraft. Man kan säga att vi har krut i blodet, för både på mamma och pappas sida har man jobbat inom bergs- och sprängämnes-industrin, bland annat åt Nitro Nobel.

1994 började Thomas på Bergsskolan i Filipstad. Efter det har han hunnit arbeta på Nitro Consult, Norab och Dyno Nobel. När han kommit så långt i sin karriär gick han över från att ha varit laddtekniker till att bli sprängtekni-ker. Det var en lärorik period där han fick förståelse för många saker både vid sprängning ovan jord och under jord. När de elektroniska sprängkapslarna kom var han anställd hos Orica Mining Services.

Elektroniska sprängkapslar en stor grej– Elektroniska sprängkapslar var en stor grej. Det blev ett intensivt arbete med att testa och sätta mig in i tekniken, och sedan att förfina den, berättar han. ➤ ➤ ➤

Årets bergsprängare hittar det kreativa i elektroniken

För Årets bergsprängare är gränsen mellan musik och sprängämnen obefintlig.

– Det går faktiskt att skapa musik när man an-vänder den elektroniska sprängkapseln, berättar Thomas Geidby, årets bergsprängare 2012.

Text och foto: Annica Bray

SprängNytt 2 20136

ortsdrivning som orsakade brott på ryggraden och ändå så sitter han där och brinner av entusiasm. Han vill fort-sätta driva utvecklingen framåt, förfina och förenkla bergsprängarens vardag. Jag inser att hans berättelse om att han är bergtagen är helt sann.

Med glöd förklarar han att det vid tunnelsalvor är vanligt med för höga vibrationsvärden. Det är en determi-nistisk företeelse vilket innebär att det många gånger lönar sig att ha en

➤ ➤ ➤ – I början var det riktigt tufft att sälja produkten, men med förändring-arna så lyckades vi få till en fantastisk produkt.

Efter tiden i Orica var det dags att ta steget ut och starta eget företag. Det gjorde han för fem år sedan och företa-get Bergslagens Ladd- och Sprängtek-nik AB är i dag flitigt anlitat för rådgiv-ning och praktisk hjälp när någonting börjar krångla.

– Det kändes rätt att göra någonting

annat. Det var nog helt enkelt dags för mig att starta en egen verksamhet, fortsätter han.

Lönande att ha en sprängteknikerDet är fantastiskt att lyssna på denna lågmälda man som berättar och för-klarar sitt arbete med en intensitet och glädje som SprängNytts reporter sällan stöter på.

Det är extra fantastiskt att han dess-utom varit med om en olycka vid stig-

Det finns ingen

återvändo. Elektroniska sprängkapslar tar över marknaden mer och mer.

Thomas Geidby och Ingemar Hassling-er strålade i kapp på scenen vid den

högtidliga prisceremonin.


sprängtekniker på plats från start, för bättre indrifter och styckefall.

Tittar inte på totalekonomin– Det här är företagen i dag ofta då-liga på, de har mer eller mindre ratio-naliserat bort sprängteknikern. I dag tittar man inte alltid på totalekonomin utan många gånger håller man istäl-let på med suboptimering. Vi försöker påpeka betydelsen och innebörden av det. På bergtäkter och andra jobb

– Ta till exempel tunnlar, de drivs oftast i väldigt vibrationskänslig miljö, därför måste man köra ett återkopp-lande system och få in parametrar här och där så att man i förväg rent teore-tiskt vet vad man kan få för värden. Har man inte den återkopplingen har man rätt vad det är exempelvis skyhöga vi-brationsvärden. När någon har hand om återkopplingen redan från början kan man spara mycket pengar eftersom man då oftast kan köra mycket större salvor. Han fortsätter att berätta hur han under flera år på Orica testade kring tre salvor i veckan för att utveckla både sin egen precision och själva produkten, de elektroniska spränghattarna.

Exakta laddningarThomas jobbade med SKB i Oskars-hamn, för testdrivning med emulsions-sprängämne i ortskjutning till slutför-varingen av kärnkraftsavfall i Forsmark. Skadezonerna behövde i princip vara obefintliga. Med elektroniktändare vet man att det handlar om exempelvis ex-akt 492 millisekunder. En nödvändig vetskap. Det handlade om tunneldriv-ning, ortsdrivning och emulsioner. Allt skulle stämma.

Swebefo:s utredning om skadezoner var till stor hjälp då de med den kunde räkna ut vilken skadezon en spräng-ning skulle ge. De lyckades jättebra med att beräkna exakt vilken laddning de skulle ligga på för att minimera skade zonen. Det var en pilot, för att kolla att laddningstekniken fungerade och ihop med elektroniken fick de väl-digt fina resultat. De sköt hybrid med pyroteknik i öppning och stross – det resterande med elektronik.

De tar över marknaden– Det finns ingen återvändo, säger Tho-mas Geidby, elektroniska sprängkaps-lar tar över marknaden mer och mer. Många känner nog att de varken har ork eller lust att lära om sig och börja använda dem, men så har det alltid va-rit. Det tog många år innan tjärstubi-nen försvann, så är det med utveckling. Branschen är konservativ men till slut inser alla att det här är en produkt som sparar tid och pengar och förbättrar säkerheten. Thomas Geidby använder enbart Oricas sprängkapslar. – De är just nu de enda elektroniska sprängkapslarna som lämpar sig lika bra till både ovan- och underjords-sprängningar, säger han.

Så är det nog, Årets bergsprängare har ju stått för en stor del av förfining-en och utvecklingen. n

i branschen är det ofta flera entrepre-nörer som är inblandade, varav en är huvudentreprenör, men var och en ser till sitt eget. Det i sin tur leder oftast till att man får en taskig ekonomi på job-bet. Det sparas in på sprängämnen och borrning, vilket gör att jobbet inte blir bra och lönande. Om det fanns en hel-hetssyn med en sprängtekniker skulle det bli bättre och mer ekonomiskt.

Thomas blir väldigt talför när han börjar beskriva sitt arbete, sin passion.

På Orica testade han tre salvor i veckan

Thomas Geidby utnämndes till Årets bergsprängare, en titel han har gjort sig väl förtjänt av, bland annat för sina insatser när det gäller

sprängkapslarnas utveckling.

SprängNytt 2 20138

Folkligt, festligt och fullsatt. Ja, avslutnings-festen på BK blev precis som vanligt en trevlig föreställning.

Här minglade och trivdes många. En nyhet för i år var utnämningen av

den första medlemmen av Hall of Rock, Gunnar Nord. Störst plats fick ändå Årets bergsprängare som blev Thomas Geidby, Bergslagens Ladd- och Sprängteknik AB.

– Det är fantastiskt roligt, säger Tho-mas Geidby. Det här hade jag inte för-väntat mig.

Fast om man ska tro publikens ju-bel när vinnaren annonserades var han mer än en värdig vinnare.

BK:s diskussionsmöte avslutades på sedvanligt sätt med en grand final i Vinterträdgården, Grand Hotell. 495 gäster slöt upp och fyllde lokalerna, bland annat för att vara med och hylla Årets bergsprängare. Nytt för i år var

att ett hedersmedlemskap också dela-des ut. Det var Gunnar Nord som belö-nades med detta för sina insatser i BK. Han fick medlemskap nummer ett i det blivande Hall of Rock.

Förvirring uppstårDet mest prestigefyllda priset är kanske ändå Årets bergsprängare som dela-des ut för 25 gången i ordningen. Den vanliga förvirringen om årtalet uppstod vid prisutdelningen, men faktum är ju att priset delas ut för insatser under fjolåret, så Thomas Geidby kan därför titulera sig Årets bergsprängare 2012. Thomas strålade av lycka när han intog scenen för att ta emot priset.

Förutom statyett, porträttlik karika-tyrmålning och äran fick Thomas också ta emot 70 000 kronor av Orica Mining Services som instiftat priset. Av peng-arna är 10 000 kronor öronmärkta för välgörande ändamål och Thomas valde att skänka dessa till Hjärt- och lungfon-den.

– Jag fattar knappt att det är sant,

Lika festligt som alltid!

säger Thomas Geidby. Jag hade ju näs-tan bestämt att jag inte hade tid för BK i år och så blir det så här.

Rätt personDet brukar alltid vara rätt person som får priset och utmärkelsen Årets berg-sprängare, och årets pristagare är inget undantag. Ovationerna ville ald-rig ta slut och Thomas Geidby såg ut att trivas som fisken i vattnet när han äntrade scenen. Som en riktig super-star strålade Thomas i kapp med strål-kastarna när han höll sitt tacktal. Det märktes att han har viss scenvana från sin hobby verksamhet.

– Det är extra trevligt att kunna plocka hem priset till Gyttorp eftersom det inte får gå till Oricas anställda, säger Thomas Geidby innan han glider ner från scenen och försvinner in i vimlet där han världs-vant rör sig till långt in på småtimmarna. Han är inte ensam, det är många som tar tillfället i akt och minglar, dansar och roar sig på alla sätt.

Annica Bray

Thomas Geidby var lycklig över att få motta priset som årets bergsprängare.

Gunnar Nord belönas för sina insatser i BK och förärades medlemskap nummer ett i Hall of Rock.


På scenen har Hans Hassle hjälp av projektledaren för Meteorum, Thomas Jacobs, och Sara Johans-

son, student i geovetenskap vid Uppsala Universitet. De berättar för den fullsatta

mässhallen om meteoriten som för 377 miljoner år sen slog ner i Siljansbygden och hur detta nedslag har resulterat i den specifika geologi som återfinns i områ-det. I världen finns ett enormt ökat in-

tresse för geoturism och geologi. Flera så kallade geoparker har skapats runtom i världen på andra spännande geologiska platser, och nu är det Siljanbygdens tur. En geopark är ett nätverksmuseum ➤ ➤ ➤

Många besökte diskussionsmötet

BK:s diskussionsmöte hade samlat många spännande talare. En av dem var Hans Hassle som till vardags är vd för Plantagon, ett före-tag som satsar på växthusskyskrapor, eller så kallat vertikalt jord-bruk. Företaget ägs till 85 procent av den amerikanska ursprungs-befolkningen Onondaga Nation.

– Det är ett jättespännande uppdrag, säger Hans Hassle, men här ska jag berätta om någonting som är minst lika spännande: vårt byggande av Meteorum i Siljansbygden. Ett projekt som Lars Fränd berg, Orica Mining Services engagerat sig mycket i.


Spännande talare på BK

SprängNytt 2 201310

➤ ➤ ➤ i ett område med ett specifikt geologiskt arv. Meteorum ska locka tu-rister med tematiska leder, berättelser om Siljansringen och hur människor i ge-nerationer lyckats försörja sig i området, tack vare dess geologiska särart. Det är många som engagerat sig i projektet.

Reducerar tunga lyft– Vi är verkligen tacksamma över Texas engagemang, säger Thomas Jacobs, ef-ter sitt framträdande på BK:s diskussions-möte. De flesta i branschen känner Lars Frändberg, Orica, som just ”Texas”. Hur han fick det namnet är en historia i sig.

I mässhallen kändes det som att låg-konjunkturen nu slagit till mot bran-schen, men det var kanske en illusion eftersom det trots allt var 556 personer som deltog. Sanningen kanske var att ingen hade tid att stå i mässmontrarna i år utan i stället prioriterade diskussions-mötet. Frågorna var till exempel många när det gäller föredraget om tunneldriv-ning med pumpemulsion – erfarenheter av sprängämne, utrustning och ladd-ningsarbete. En fråga som engagerade var miljöfördelarna som kanske inte alla tänker på, nämligen att laddning med sprängemulsion reducerar tunga lyft och sparar mängder med emballage – som dessutom i vanliga fall oftast lämnas på stuffen.

Spännande projektCitybanan är ett spännande projekt som behandlades på flera av föreläsningarna. Lennart Wahlström, Trafikverket, Roberth Colliander, WSP, och Maria Christiansson tog det stora greppet och berättade om

kostnadseffektiviseringar genom nya samverkansformer i en av de största entreprenaderna – Norrströmstunneln inklusive Station City. Det handlar om 1 800 meter spårtunnlar, utrymnings-tunnlar, stationsrum, mellanplan och mycket mer.

En anslutning ska finnas till den be-fintliga T-Centralen. De största salvorna, strossar i plattformsrummet, var drygt 270 m2 stora, 6 m långa och krävde 1 700 kg sprängmedel. För att få den precision som krävdes i det känsliga lä-get har elektroniska sprängkapslar an-vänts. På så sätt har de kunnat gå med längre salvor, då de elektroniska spräng-kapslarna gav möjlighet till precisa tids-styrda salvor. Projekteringsprocessen som valdes vid upphandlingen av entreprena-den har bidragit till ett kollektivt ansvar och att alla förstår de tekniska systemen och bakgrunden till ställda krav och res-triktioner. Denna kollektiva acceptans för bygghandlingar är relativt ovanlig i an-läggningsbranschen.

Tuffa utmaningarAtt Citybanan är ett spännande projekt förstår man av de många inslagen un-der diskussionsmötet som på något sätt berörde projektet. Deltagarna fick lyssna till Kalle Persson från Bergab som be-rättade om åtgärder som vidtagits som skadeförebyggander för att förhindra grundvatten nivåsänkningar. Den påver-kan som ändå uppstått har motverkats med infiltration.

Trots att effekten av arbetet har va-rit bra har problem uppstått, främst problem som egentligen kan härledas

andra faktorer. Många källare i Stock-holms innerstad har byggts med för liten marginal mot fluktuerande grund-vattennivåer vilket medför att inträng-ning av vatten sker vid snösmältning och intensiva regn. Citybanans dragning har betytt många tuffa utmaningar, det vittnade också Ola Andersson, Orica,

Hans Hassle Plantagon har en spännande bakgrund och han ger sig tid att engagera sig i Meteorum. Här med Lars Frändberg,

Thomas Jacobs Sara Johansson Hans Hassle Platagon


och Sven-Erik Johansson, Nitro Consult, om. Det handlar om buller, vibrationer och byggnader med högt historiskt eller ekonomiskt värde.

Gustav Vasa kyrkaVid Odenplan passerar den nya tun-neldragningen under tunnelbanan och Gustaf Vasa kyrka. Det närmaste tunneln går kyrkan är 20 m. Här krävdes en preci-sion som inte är normal vid tunneldrift. Själva kyrkan är från 1900- talet, men altaret ut-gör en ovärderlig kul-turskatt som byggdes i Uppsala Domkyrka under 1700-talets för-sta hälft. Tyska exper-ter hade hyrts in för att rekommendera högsta tillåtna vibrationsnivå.

Detta blev en stor utmaning då tidsplaner samtidigt skulle hållas, vilket gjorde att gräns-värdet för inkommande vibrationer sattes till 18 mm/s mätt i ver-tikal riktning. Gränsvärdet gäller oavsett avstånd. Till gränsvärdet kopplades ett larmvärde som sattes till 13 mm/s som aktiverade konservatorernas kontroller,

mot tyskarnas förslag på 1,5 mm/s. För att försöka undvika överskridande av gränsvärdet gjordes dimensionering av salvorna mot larmvärdet.

Detonerar enskiltFör att undvika överskridanden av gränsvärdet krävdes det att varje enskilt hål detonerar på unik tidpunkt för att undvika samverkan mellan två eller fler

hål. Om detta inträf-far ökas samverkande laddningsmängden till minst det dubbla. Den kritiska sträckan under kyrkan var cirka 60 meter i servicetunneln. Laddningsmängden minskades här till som lägst 1,9 kg/hål i öpp-ning och stross. Kontur laddades med 1,8 kg/hål. Indriften i tunneln under kyrkan kunde trots begränsningarna hållas till 3-4 meter på den kritiska sträckan.

Arbetet kunde skräddarsys tack vara Orica Handi Loader som erbjuder fyra olika program och möjliggör skräddar-sydda typladdningar. Trafikverket och Bilfinger Berger Civil tog beslutet att

endast använda elektroniska tändare för att precisionen skulle bli så acku-rat som möjligt. eDevII™ ger möjliga fördröjningstider upp till 20 sek, i steg om 1 ms. Noggrannheten är 0,01 % av programmerad tid. Maximalt antal tändare per salva är 800 st.

Lyckad insatsArbetet med sprängningarna under kyrkan var en lyckad insats. Konserva-torn har endast upptäckt en liten föränd-ring i en spricka som fanns redan innan sprängningarna påbörjades. Inga ytter-ligare säkerhetsåtgärder behövdes, och nu är arbetet i princip klart. Fler känsliga områden kommer att passeras. Hittills har drygt 100 000 av Oricas elektronik-sprängkapslar använts vid Citybanan.

Det är inte bara i Stockholm det sprängs fram nya tunnlar. Ett av föredra-gen handlade om internationellt tunnel-byggande, en liten resa ut i världen för att se vilka infrastrukturförändringar som är på gång. Besökarna fick också följa med upp till Aitik, se ett nytt system för rotationsborrning, följa ett digitalt flöde från en 3D-modell till borrigg och myck-et annat. Alla verkade nöjda med dagen och i pauserna passade man på att möta gamla och nya bekanta, sedan bar det av till kvällens mingel på Grand. n

Per Holmberg från Atlas Copco sitter numera i BKs förtroenderåd.

Orica, Sara Johansson, student i geoveten-skap vid Uppsala Universitet samt Thomas Jacobs, projektledare för Meteorum.

Daniel Johansson och Mats Olsson var två av deltagarna i ett intressant

samtal på Bergsprängningsdagarnas diskussionsmöte.


Bolidens representanter passade på att ställa frågor om Oricas pro-dukter och Oricas representanter

förhörde sig om vilka behov Boliden har. Ett bra initiativ och ett lyckat utbyte. Ola Andersson, Orica, passade också på att berätta om senaste nytt i produktväg.

Frågorna var många när elektronik-kapslar och andra produkter diskutera-des.

Genomgången började med Subtec™ Velcro där Ola Andersson kunde presen-tera VOD-mätningar som gjorts i New Bolidens gruva i Kristineberg.

– Den här produkten har fördelen att densiteten är något högre än det vi kun-nat erbjuda tidigare, förklarar Ola An-dersson.

– Den är främst avsedd för uppåt-riktade sprängningar. Gasningstiden för produkten beror mycket på hur varm matrisen är – ju varmare desto snabbare. Den magiska gränsen är 30 grader och för varje 5 graders skillnad fördubblas el-ler halveras gasningstiden, förklarar Ola Andersson.

Kontrollerad laddningEn fråga som lyfts är att det vore bra om det gick att kontrollera om en laddning kommer att gå av som planerat och Ola Andersson berättar om eDevII™. Med den produkten kan man kontrollera varje sprängkapsel, testa den, programmera fördröjningstider för att optimera spräng-resultatet. Eftersom exaktheten är stor kan man i nästa led även spara tid. Ola Andersson menar att med eDevII™ kan

man komma så nära total kontroll som möjligt, men det finns ju aldrig hundra-procentiga garantier.

– Det är ju ändå väl investerade peng-ar att kunna säga att man har gjort så mycket man kan, anser Patrik Olsson, Kristinebergsgruvan Boliden.

Enligt Michael Andersson, Renströms-gruvan Boliden finns det fortfarande en del företag som är kvar på 60-talet när det gäller utvecklingen av liknande pro-dukter.

Bra indrift– Det är bra att Orica har gått framåt, säger Michael Andersson och han öns-kar att de skulle kunna utnyttja den ut-ökade densiteten bättre än vad de kan, men han uppskattar att produkten med detta ändå blivit säkrare och kraftigare. Diskussionen glider sen in på problem som funnits vid olika sprängningar. Per Holmström berättar att de har bra indrift i Renströmsgruvan.

– En underentreprenör hade problem ett tag som de först kopplade till spräng-ämnet, men det tvivlar jag på, för då borde det ha drabbat oss också säger Per Holmström.

Ola Sällström, Orica, berättar att de har tagit till sig problemet och undersökt det, men att de inte kunde finna något fel på sprängämnet utan att problemen antagligen berodde på geologin. Det gick i varje fall över när berget sen förändra-des så inga åtgärder behövde vidtas.

Välj ordningSamtalet böljar fram och tillbaka och gänget från Orica presenterar skannern eDevII™.

– Den är så lätt att förstå så vem som helst kan använda den, säger Ola Anders-son. Förutom att den är enkel att använ-da går inläsningen av tändarna snabbt och säkert. Den unika tändsättningen ger automatisk ökning av fördröjnings-tiderna, dessutom avfyras även hål med samma nummer separat. Den erbjuder också flexibel anpassning av fördröjnings-tider för varje enskild arbetsplats och re-digeringen och kontrollen av dem är en-kel. Med eDevII™ Blast Box 610 kan 800 tändare avfyras per salva. Varje tändare skannas via Bluetooth in i programvaran. Användaren kan sen programmera dem i den ordning som önskas och också testa tändarna. En global programmering in-träder för de tändare som inte skannats in så de avfyras ändå med de övriga.

Liknande träffar behövs– De nya sprängkapslarna som hör till eDev-serien har en stor fördel berättar Börje Nyström, Orica. Nu är det två trå-dar som sitter ihop och det gör det möj-ligt att jobba med gummihandskarna på, säger han. Med ledarlängder utan begränsning, säker funktionstestning av sprängkapslarna direkt via stuffen och med full tvåvägskommunikation är sprängkapseln så nära perfektion som det är möjligt, konstaterar han.

Efter att ha avverkat en hel del frågor och information om SHOTPlus™-tunnel, de nya ladd utrustningarna Orica har i Mo i Rana, går dagen mot sitt slut. Det har varit många frågor att diskutera: Preci-sionen vid borrningen, svårigheterna att hinna följa upp och mycket mer. Alla är dock överens om att träffar av det här sla-get behövs kontinuerligt. n

Kunskapsutbyte i ÅmlidenI ett vackert Åmliden träffades Orica Min-ing Services och Boliden Mineral för en dag med teknik och sprängning i fokus.

– Vi borde faktiskt vara ute oftare, men det finns inte riktigt tid för det, sa Michael Andersson, Boliden.


Medarbetare från Orica Mining Services och Boliden träffades i Åmliden för att dela med sig av varandras kunskaper. Fr v: Ola Andersson, Orica; Ola Sällström, Orica; Jan Johansson, Orica; Per Holmström, Boliden; Börje Nyström, Orica;

Johan Håkansson, Orica; Michael Andersson, Boliden.


Driver miljösäkersamhällsutveckling


Gasbehållaren bestod av en 24-kantig cylinder med dia-meter på cirka 54 meter. Cy-

linderns höjd var 98 meter och behål-larens totalhöjd 105 meter. I vart och ett av de 24 hörnen fanns en kolonn av INP 240-profiler vilkas nedre delar hade förstärkts med lameller på profil-kroppen. Taket hade en gitterkonstruk-tion och var täckt med stålplåt. Behål-laren var dimensionerad för att rymma 200 000 m3 torr gas och var en av få mycket stora gasbehållare i världen. Dess totalvikt hade beräknats till cirka 1 350 ton.

Efter grundliga analyser av olika riv-ningsmetoder bestämdes att det säk-raste sättet skulle vara att välta den genom sprängning.

Uppdraget gick till rivningsföretaget

G. Tscherning A/S som inledde sam-arbete med Precision Demolition Com-pany Ltd med John M. Faulkner, som därmed fick sitt sextonde uppdrag att välta en gasbehållare. Arbetet med kvalitetssäkring av beräkningar, simu-lering av demoleringsmekanismer och fällning, riskbedömning, framtagning av beredskapsplaner, undersökning av möjlig jordförorening samt mätning av luftryck och vibrationer gick till NIRAS A/S.

G. Tscherning A/S hade dessutom al-lierat sig med Dansk Sprængnings Ser-vice som hade hand om sprängmedel och bistod med laddnings- och säker-hetsarbete.

Orica Danmark A/S levererade sprängmedel, riktad linjär skärnings-laddning samt tändmedel till projektet.

Förberedelserna inför fällning av be-hållaren var omfattande och speciellt var arbetet med dokumentation tids-krävande. Hela arbetet med laddning, provsprängning av en av stålprofilerna för att säkerställa att doseringen av sprängmedel var rätt, försvagning av konstruktionen genom att skära bort delar av stålet nederst i behållaren, laddning, inkoppling av tändsystem, avtäckning och etablering av avspärr-ning tog en vecka.

Stor uppmärksamhetTändsystemet fick stor uppmärksam-het av flera orsaker. John M. Faulk-ners erfarenhet var, att proceduren för tändning var extremt viktig. Det finns åtskilliga exempel på försök att välta liknande behållare runt om i världen, som bara delvis lyckats på grund av fel-aktiga tändtider. Ett annat problem var att placeringen av laddningarna skulle ta tre – fyra arbetsdagar. På grund av behållarens storlek och säkring av ladd-ningarna var det nödvändigt att tänd-systemet kopplades in samtidigt som laddningsarbetet utfördes. Med andra ord – det var viktigt att välja ett tändsys-tem som gav extrem precision och som inte riskerade för tidig antändning på grund av elektromagnetisk påverkan,

Rivning med precision – tack vare i-konTM sprängkapslarValby gasbehållare, ägd av Köpenhamns Energi, låg i utkanten av Valbyparken och uppfördes mellan 1965 och 1967 och var i drift fram till 2007. Efter flera fruktlösa försök att hitta alter-nativ användning för behållaren, beslutades att den skulle rivas.

Text och foto: Jörgen Schneider


exempelvis genom blixtnedslag eller åskväder. Orica rekommenderade där-för det elektroniska tändsystemet i-kon.

Tekniker från Orica Norway skicka-des till Danmark och bistod med pro-grammering av sprängkapslarna. John M. Faulkner placerade ut alla spräng-kapslar och kopplade tändsystemet. Oricas tekniker kom tillbaka till gasbe-hållarna när det var dags att spränga, för att kontrollera att tändsystemet hade kopplats in på rätt sätt, att allt programmerats som det skulle och säk-rade att i-kon™ Surface Remote Blas-ting System (SURBS) fungerade.

Exakt demoleringEn omfattande avspärrning byggdes upp och söndagen den 4 november 2012 kunde John M. Faulkner trycka på knappen och 36 linjära skärladd-ningar, cirka 42 kg sprängmedel och 38 i-kon sprängkapslar antändes. Några få sekunder senare föll ”jätten” mot mar-ken och behållaren demolerade exakt så som den skulle.

Vibrationerna som mättes upp låg inom de förväntade värdena och bull-ret var lågt tack vare en effektiv täck-ning av alla sprängladdningar.

Det var för övrigt första gången som i-kon sprängkapslar användes i

Danmark, och det är ingen tvekan om att det var en stor framgång. Genom att laddning och inkoppling av tändsyste-met kunde göras flera dagar före själva sprängningen skapades optimal säker-het. Att tändningen fungerade precis

Rivning med precision – tack vare i-konTM sprängkapslar

som den skulle var ett absolut krav för att säkerställa att fällningen och demolering-en av gasbehållaren kunde utföras.

På You Tube finns ett stort antal vi-deoklipp. Sök på ”Valby Gasbeholder” så hittar du dem. n

Noggrann täckning av laddningarna för att undvika splitter och även för att minska bullret från sprängningen.


I Persberg gick man under jord för tidigt

Brytningen vid Gåsgruvan i Persberg skedde förr under jord. Numera är det ett dagbrott – och det skapar stora utmaningar för platschefen Jesper Samuelsson och hans medarbetare.

En utmaning för Gåsgruvan

Text och foto: Tommy Hellström


Från dagbrott till brytning under jord är den vanliga utvecklingen. Vid Gåsgruvan är det precis tvärtom.

Här gick man tidigt under jord, och nu – när man övergått till dagbrott – ställs personalen tidvis inför större problem än man annars skulle ha gjort.

– Förr bröt man under jord på tre ni-våer. Vi har frilagt nivå 1 och större delen av nivå 2. Nu är vi på väg mot nivå 3. Men det kräver varsamhet och noggrann manuell kontroll av kartorna, för det är gott om tunnlar och orter här, berättar Jesper Samuelsson.

– När man en gång i tiden valde att gå på dju-pet tänkte man kortsik-tigt. Det får vi slita med nu, säger han.

Två salvor i månadenFyndigheten ligger inom ett område som är 1 200 meter långt och 200 meter brett och med en stupning på mellan 70 och 90 grader. För att komma ner till lägsta punkten i dagbrott krävs samtidigt en betydande breddning av brottet. Fyndigheten är idag öppen i hela sin längd och med de två salvor man skjuter varje månad närmar man sig nu lägsta nivå enligt myndigheternas tillstånd, 100 meter över havsnivån.

Företaget har valt Orica som leveran-tör av sprängämnen, och man använder huvudsakligen Exan, Fordyn och upp-tändning med Exel. Man har också gjort några tester med bulksprängmedel, men ännu inte valt att satsa fullt ut på det.

– Men det kommer allt mer i de flesta sammanhang. Kunderna vill ha mer ser-

vice och det underlättar spårning, s k track & trace, säger Lars Frändberg som är Oricas regionchef för Mellansverige och som har täta kontakter med Jesper Samuelsson.

Brytning sedan 1852Gruvan ägdes förr av det anrika Udde-holmsbolaget som genom brytningen i Persberg var självförsörjande av kalk till den egna stålframställningen. Uddeholm lämnade Gåsgruvan i början av 1980-ta-let efter att ha brutit kalk i industriell

skala sedan 1952.– Men de första spå-

ren av brytning här är 100 år äldre. Redan 1852 bröts det kalk i mindre omfattning, säger Jesper Samuelsson och berättar att man med nuvarande volym på 230 000 ton per år kan driva gruvan i ytterligare 50 år.

Det kräver dock att man hushållar med råva-ran:

– Vi eftersträvar jämn kvalitet på leveranserna. Förr tog man det bästa ur fyndigheten. Det innebar

att man höll högre kvalitet än nödvän-digt, samtidigt som det mindre brytvärda lämnades kvar. Med den strategin skulle de sämre kvaliteterna bli kvar och fyn-digheten skulle snabbt förlora sitt värde. Även kunderna är beroende av att vi hål-ler en jämn kvalitet på produkten. De måste veta att de får samma kvalitet vid varje leverans.

Provtagning sker därför regelbundet, och Jesper Samuelsson har täta kontak-ter med företagets geologer och labora-torium. ➤ ➤ ➤

Ett välkommet besök som ger ett värdefullt samtal om sprängmedel: Lars Texas Frändberg från Orica Mining Services

hälsar på hos Jesper Samuelsson vid Gåsgruvan i Persberg.

Ännu obearbetat: Här kommerman så småningom att gå ner till

nivå 3 i Gåsgruvan.

Jesper Samuelsson


➤ ➤ ➤ Gåsgruvan sysselsätter ett dussin anställda och ingår i SMA Mineral AB – ett företag som började som ett åkeri 1932 och som sedan 1980, när kalk-brytningen övertogs från Uddeholm, har utvecklats till ett gruv- och miljö företag med verksamhet i Sverige, Norge, Fin-land, Estland, Holland och Bulgarien. Gruvan i värmländska Persberg levererar en stor del av sin produktion till GKAB (Gåsgruvan Kalcit AB), men även till an-dra industrikunder och till miljöprojekt i regionen.

SMA Mineral AB samarbetar med Spångbergsgymnasiet och Bergsskolan, som båda ligger i Filipstad. Spångbergs-gymnasiet har en bergsprängarutbild-ning med riksintag. Delar av inslagen i den utbildningen är förlagda till Gåsgru-van, där eleverna får omsätta teoretiska kunskaper i praktisk verklighet. För stu-denter på Bergsskolan, som har en två-årig och en treårig högskoleutbildning inom berg- och anläggningsteknik, finns bland annat möjlighet till examensjobb vid SMA Mineral AB. Företaget har också en representant i Bergsskolans styrelse.

Jesper Samuelsson är själv utexamine-rad från Bergsskolan 2009. Han siktade först på en karriär inom handeln, och arbetade med byggvaror på Obs!-varu-huset i Karlstad och senare på Rusta.

– Men jag kände att handel inte var min ”grej”. Jag har flera stenhuggare i familjen på min mors sida och det har gjort att jag tidigt fick lära mig en del om berg. Intresset fanns någonstans inom mig, och när jag bestämde mig för att byta bana var Bergsskolan ett självklart val, berättar han.

Stortrivs i branschen– Direkt efter examen fick jag jobb som gruvingenjör och ansvar för produktions-planering på SMA:s anläggning på Got-land och efter två år fick jag chansen som platschef här vid Gåsgruvan. Jag stortrivs både i branschen och med företaget, sä-ger Jesper Samuelsson.

I likhet med andra arbetsledare till-bringar han en hel del tid vid skrivbordet med administrativa uppgifter, personal-frågor, arbetsmiljöfrågor, granskning av regelverk och arbete med dokumenta-tion.

– Det är sånt man inte kommer ifrån. Det är nödvändiga inslag i vardagen, men mitt mål är att vara ute i produktio-nen varje dag och vara delaktig i jobbet.

När Jesper Samuelsson lägger jobbet åt sidan på kvällar och helger är det fa-miljen, fru och en son, som gäller. Och att jobba i skogen eller gå på fisketur.

– Naturen är viktig för mig, säger han. n Många sjöar förbättras med kalk från Gåsgruvan, berättar Jesper Samuelsson.

Det började som ett åkeri och blev ett gruv- och miljöföretag, först här vid Gås-gruvan i Persberg, men nu har företaget verksamhet i flera länder i Europa


Mängder av gamla orter genomkorsar fyndigheten i Persberg. Det ger Jesper Samuelsson och hans medarbetare stora utmaningar.


Detaljkunskaperna om spräng-ämnen var begränsade när Håkan Führ gjorde sin första ar-

betsdag på Orica. Men de byggs på och fogas samman med andra kunskaper från tidigare befattningar i företag som Bofors, Esab och Mondi.

– Jag attraheras av teknik och handfast produktion och jag kan inte tänka mig att arbeta i ett renodlat tjänsteföretag, sä-ger han och betonar att han ser sig själv som en generalist snarare än specialist.

Råvaror fascinerar– Jag har alltid tyckt att det är fascinerande att jobba med råvaror. Men gruvbranschen är helt ny för mig och jag tycker det ska bli mycket spännande att arbeta mot den.

Håkan Führ ser regel-verket som omgärdar till-verkning av sprängämnen som den stora skillnaden mellan jobbet hos Orica och de befattningar han haft tidigare. Mycket annat är likartat, exem-pelvis när det gäller att utveckla produktion, säkerhet och logistik.

– Allt kan visserligen

inte föras över från en bransch till en an-nan, men väldigt mycket är lika. En sak ser jag som särskilt viktig, och det gäl-ler alla företag oberoende av vad som tillverkas: Alla, oavsett var i kedjan vi

Ny platschef ska... ...vässa produktionenHåkan Führ, 46-årig civilingenjör med rötterna fast förankrade i Örebro, är ny platschef på Orica i Gyttorp. I bagaget har han med sig gedi-gen erfarenhet från en rad verksamheter i olika branscher.

Håkan Führ är ny platschef vid Orica i Gyttorp.

Text och foto: Tommy Hellström



arbetar, ska känna till hur kunderna an-vänder våra produkter och förstå vilka behov de har. Det är grundläggande för att vi ska kunna leverera rätt produkt.

SäkerhetSäkerhetsfrågorna i en vid mening är mer omfattande i den här branschen än i andra, och Håkan Führ menar att de rigorösa bestämmelserna för han-tering av sprängämnen har dragit ner olycksriskerna till en hanterbar nivå. Risken för arbetsplatsolyckor av andra slag, exempelvis klämskador eller halk-olyckor är lika stora.

Som nytillträdd platschef genomgår

han nu ett omfattande introduktions-program som inneburit besök hos mo-derbolaget i Australien och som kom-mer att föra honom ut på kundbesök och praktik i den egna produktionsan-läggningen. Sedan väntar en vardag med de dagliga utmaningarna – att ytterligare vässa produktionsteknik för att Orica ständigt ska vara ledande le-verantör av sprängämnen och spräng-kapslar.

Orientering och golfI tidigare anställningar har Håkan ar-betat kundnära i kommersiella be-fattningar. Det har inneburit mycket

resande och även veckopendlande utomlands. Nu kommer familjen hemma i Örebro att få träffa ho-nom lite oftare. Familjen utgörs av hustrun Eva som arbetar med personalfrågor på Universitetssjuk-huset, samt två söner, 12 och 15 år gamla. Det blir också mer tid för de egna intres-sena – orientering och golf.– Jag trivs i sko-gen, och inte bara orienteringen tar mig dit. Alltför ofta hamnar jag i skogen även un-der en golfrunda, skrattar han. n

Ny platschef ska... ...vässa produktionen



Vi hade tänkt borra hela stigen på en gång, säger Patrik Olsson, Kristinebergsgruvan Boliden, men

när vi började borra visade det sig att vi hade stora avvikelser. Det kändes inte tryggt med så skilda kvaliteter.

– Då valde vi att borra i två omgångar, halva halva så att säga. Vi fick ta ena halvan underifrån och den andra ovan-ifrån. Jag var faktiskt dit nyligen och titta-de, och jag måste säga att jag är väldigt nöjd med resultatet. Speciellt med tanke på förutsättningarna och det dåliga berget. Just nu håller vi på att be-tongförstärka stigen, säger Patrik Olsson.

Ola Sällström, re-gionchef Orica norra Sverige, berättar:

– Vårt uppdrag var att skjuta en ventila-tionsstig med elektro-niska tändare. Stigen skulle skjutas i ett mo-ment, men ibland blir inte allting som man tänker, berättar han.

Skjutningen skulle ske med elektroniska tändare och stigen skulle vara 34 meter lång. Borrhålens dia meter var 64 mm, grovhål hade borrats med Ø 2m och diametern på stigen skulle vara 4 meter. Totalt var det 34 borrhål som skulle lad-das med emulsion och kontur – kontur-sprängämnet Rio Split. Från början var det tänkt att stigen skulle skjutas i ett moment, men sedan Boliden stött på

problem med borrningen bestämdes att de istället skulle skjuta stigen i två mo-ment.

Skjutning underifrån– Den första skjutningen skulle ske un-derifrån med borrhålslängder på 17 m, fortsätter Ola Sällström. Problemet är att Rio Split bara går att använda vid ladd-ning uppifrån så vi var tvungna att hitta ett nytt alternativ, berättar han vidare.

– Den lösning vi kom fram till var att ladda konturen med vår standardemulsion, men med reducerad energi. Det löste vi ge-nom att tillföra en 10 g Cord i hålets fulla längd. Det gjorde vi för att skona berget och för att få en bra kontur på stigen. Ola Sällström fortsätter förklara hur det fung-erar:

– Corden ”döpres-sar” delar av spräng-ämnet och man får en radiell upptändning. I normala fall skulle man använda grövre cord men det är för-

bjudet att använda cord över 20 gram under jord så vi var tvungna att hitta en annan lösning.

Svår geologiResten av hålen laddades med emul-sion och upptändning skedde med två i-kon™ tändare i varje hål, varje tändare

hade en inbördes fördröjning på 1 ms. Inför den första skjutningen laddades det med Subtec velcro med hållängder på 17 meter. Inför den andra skjutningen lad-dades det likadant, men uppifrån, och nu pluggades det med fjädrar för att stoppa emulsionen från att rinna ut.

– Både vi och kunden blev väldigt nöj-da med resultatet, berättar Ola Sällström.

Berget hade svår geologi med hårt bergryck som hade gett utfall från stigen och bildat ”grottor” och slag. Nu kan man se fina konturspipor efter stigens väggar och på scanningen ser man att profilen på stigen ser bra ut.

– Vi har så otroligt kompetenta kun-der och medarbetare, och bra produkter, att avvikelser av det här slaget bara gör jobbet på Orica än roligare, konstaterar Ola Sällström. n

Cord 10 g

Primer Slp 50,i-kontändare 0ms

Primer Slp 50,i-kontändare 0ms

Orica Mining Service har många varierande uppdrag. En del är väldigt stora, andra är små – men oavsett storlek kan de vara utmanande. Tillsammans med kunderna brukar det mesta lösa sig och med tanke på att Orica i dag har sprängtekniker tätt spridda i landet brukar det aldrig bli större problem.

Stigdrivning i Kristinebergsgruvan

Text: Annica Bray

– Vi löste problemet med att till-föra 10 g Cord i hålets fulla längd till vår standardemulsion, berättar

Ola Sällström, Orica.

– Vi hade tänkt borra hela stigen, men de stora avvikelserna gjorde att

det inte kändes tryggt, berättar Patrik Olsson, Kristinebergsgruvan.


Del 2

Del 1

Stig ∅ 4 m Raisehål ∅ 2 mStigens totala längd 34 m

1016 mav

1050 mav

Del 1 laddades underifrån med emulsion Subtec velcro, hållängder på 17 m.

Del 2 laddades likadant, men uppifrån, och pluggades med fjädrar för att stoppa emulsio-nen från att rinna ut.

Det krävdes en hel del tankeverk-samhet och tekniskt kunnande för att få till en riktigt bra stigdrivning

men genom att stigen borrades i två omgångar med smarta produkter blev

resultatet fantastiskt bra.


Att driva tunnel i detta område skapar självklart utmaningar då både boende och näringsidkare

berörs av både vibrationer och buller. Dessutom passerar tunneln sex kyrkor och två tunnelbanestationer.

Under stor del av projektet har ar-betsgrupper arbetat fram riktvärden vad gäller vibrationer på bland annat historiska byggnader då de ansetts vara särskilt skyddsvärda. I dessa innefattas sex kyrkor.

Rakt under Gustaf Vasa kyrka driver entreprenören Bilfinger en blivande service tunnel och strax norr om kyrkan kommer spårtunneln att drivas.

Vibrationsrestriktionerna som åsatts Gustaf Vasa kyrka har beaktat känslig ar-kitekturbunden konst och är därför lägre än för jämngamla kontors- och bostads-hus som också finns i närheten.

För att klara av denna utmaning krävs att de noggranna uppföljningarna av vi-brationsmätningsresultaten från NCVIB implementeras i utformningen av kom-mande borr-, ladd- och tändplaner som upprättas i SHOTPlus™-tunnel och sist, men inte minst, användandet av elektro-niska sprängkapslar, eDev, som har den noggrannhet som krävs.

De icke elektriska tändsystemen typ Exel (fd. Nonel) har svårt att hävda sig i sådana lägen när man kräver att varje enskilt spränghål detonerar enskilt.

Gustaf Vasa kyrkaKyrkan byggdes i början av 1900-talet och utrustades med altare i barockstil. I

altaret finns gipsstuckatur och gipsfigu-rer. Den 15 meter höga altaruppsatsen byggdes på 1700-talets första hälft i Uppsala Domkyrka. Den demonterades på 1800-talet och förvarades på Nordiska Museet innan den byggdes upp på nytt i Gustaf Vasa kyrka i början av 1900-talet. Altaret utgör en ovärderlig kulturskatt som under inga omständigheter får ska-das av sprängningsarbetena.

GränsvärdenCitybanan projektet är inte det första sprängningsarbetet i närheten av kyrkan. Historiskt har sprängningsarbeten bedri-vits i närheten av Gustaf Vasa kyrka för T-Banans tunnlar och station i slutet av 1940-talet och i början av 1950-talet. Tunnelsprängningar har även utförts för ledningstunnlar i området. Några doku-

ment som visar hur sprängningarna be-drevs på den tiden eller vilka vibrations-nivåer som kyrkan exponerades för har inte återfunnits.

I systemhandlingsskedet upprättades en riskanalys för vibrationsalstrande arbe-ten. I denna sattes riktvärdet för kyrkan utifrån Svensk Standard, SS 460 48 66 till 45 mm/s (v10 värdet för en byggnad grundlagd på berg och med höga valv med stora spännvidder). Omräknat till kortaste avstånd mellan sprängningarna i spår- och servicetunneln och lägsta plan i kyrkan, som är cirka 18 m, blir riktvärdet 34 mm/s. Kyrkans representanter ansåg att riktvärdena enligt Svensk Standard var alldeles för högt. Detta grundade de på ett utlåtande från två tyska experter. De tyska experterna ansåg att vibrations-nivån 6 mm/s mätt i horisontell riktning

Trafikverkets bygge av Citybanan i Stockholm har pågått sedan 2008 med rena bergschaktningsarbeten. Banan beräknas vara helt färdigställd för trafik under 2017. Detta är det största infraprojek-tet i Sverige under modern tid. Det omfattar bland annat en 6 km lång spårtunnel med tillhörande servicetunnel under stora delar av centrala Stockholm.

Citybanan – tunneldrivning under Gustav Vasa kyrka

Planritning över Citybanans tunnlar i närheten och under Gustaf Vasa kyrka. Altaret är beläget i västra delen av kyrkan.

Text: Ola Anderssonoch Sven-Erik Johansson


inte fick överskridas i någon del av kyr-kan. Men även med detta låga gränsvär-de ansåg de att man kan förvänta sig en viss sprickutbredning i putsade ytskikt. För att undvika nedfall av puts rekom-menderade experterna ett gränsvärde på 2 mm/s. För det värdefulla altaret rekom-menderade experterna att vibrations-nivån skulle begränsas till 1,5 mm/s i alla delar av konstruktionen.

De tyska experternas utlåtande ställde projektet inför en stor utmaning. För att klara tidplaner i projektet var det omöj-ligt att tillämpa de tyska experternas råd. Projektledningen startade 2008 ett omfattande arbete för att undersöka kyrkans status och kondition som senare skulle ligga till grund för fastställande av gränsvärden för kyrkan och dess inventa-rier samt underlag för ett kontrollprogram.

Arbetet utmyn-nande i att gränsvär-det för inkommande vibrationer sattes till 18 mm/s mätt i verti-kal riktning. Gränsvär-det gäller oavsett avstånd. Till gränsvär-det kopplades ett larmvärde som sattes till 13 mm/s som aktiverade konservato-rernas kontroller. För att försöka undvika överskridande av gränsvärdet gjordes dimensionering av salvorna mot larmvär-det.

Sprängningsarbeten Ovanjordssprängningarna startade vid Odenplan relativt långt från kyrkan och

tunnelsprängningarna närmade sig från norr där hänsyn måste tas till T-Banan och byggnader ovanför servicetunneln och stationsrummet. Det fanns därför goda möjligheter att kalibrera spräng-ningarna mot gränsvärdet. Resultat av

kontrollerna från de tidiga sprängning-arna låg till grund för eventuella beslut om behov av ytterligare före byggande åtgär-der. Hittills har inte detta behövts.

Gränsvärdena är inte begränsnings-värden i juridisk mening. Med gränsvärde menas att sprängningarna skall dimensio-neras så att det innehålls.

Om överskridande sker får det endast inträffa i enstaka intervall i salvan och entreprenören skall till nästa salva justera borr-, ladd- och tändplan så att gräns-värdet inte överskrids igen. Ansätts i stäl-let gränsvärden som juridiska begräns-ningsvärden måste dimensioneringen

av sprängningsarbetet utföras mot ett mycket lägre vibrationsvärde (1/3 till 1/2 av gränsvärdet) för att säkerställa att inte ett överstigande kan inträffa.

Möjligheten har hela tiden funnits att göra justeringar av gränsvärdet om kontroller efter sprängning visar att skador uppstått i konstruktionen eller i inventarier.

ProvsprängningBaserat på provsprängningar och de in-ledande sprängningarna under andra byggnader i entreprenaden som låg långt bort från kyrkan gjordes en preli-minär bedömning av samverkande ladd-ningsmängd i olika delar av service- och spårtunneln.

Beräkningarna för olika konfidens-nivå enligt skallagsformeln och fallet med god vibrationsdämpning mellan berg och grundläggning redovisas i ta-bellen ovan.

God vibrationsdämpning förutsatte ett lager av sediment ovan berg ➤ ➤ ➤

Tunneldel

Servicetunnel

Spårtunnel västra tunnelröret

Sektion

32+510–32+65532+625–32+660

Gräns-värde,mm/s

18131813

Samverkande laddningsmängd, kg,

för olika konfidensnivå 84 % 98 % 5,0 2,8 3,2 1,8 4,7 2,6 2,9 1,6

Radiellt avstånd, m

23

22

Prognos för samverkande laddningsmängd vid larm- respektive gränsvärdet i kyrkan vid god vibrationsdämpning mellan berg och grundmurar.

“Gränsvärdena är inte begränsnings-värden i juridisk mening”

Ovan: Översikt över arbets platsen runt Gustav Vasa kyrka och Odenplans

tunnelbanestation.

Till vänster: Altaret i Gustav Vasa kyrka är

ovärderligt och får inte skadas av sprängningarna

under kyrkan.


➤ ➤ ➤ och under grundläggningen. Utan sedimentlager bedömdes samverkande laddningsmängden bli hälften så stor.

Normalt är 84 % konfidensnivå till-räcklig vid dimensionering av spräng-salvorna. Det innebär att risken för över-skridande av gränsvärdet normalt ligger på cirka 5 % om skallagsformeln succes-sivt uppdateras allt eftersom sprängning-arna närmar sig kyrkan.

Sprängningarna dimensionerades mot larmvärdet.

För att undvika överskridanden av gränsvärdet krävdes det att varje en-skilt hål detonerar på unik tidpunkt för att undvika samverkan mellan två eller fler hål. Om detta inträffar ökas sam-verkande laddningsmängden till minst det dubbla. Fortlöpande uppföljningar har utförts av entreprenören, Bilfinger, som fortl öpande utvärderat resultat av föregående salva och därefter gjort nöd-vändiga förändringar för att klara av att innehålla de satta vibrationskraven.

Utförande av sprängningarDen kritiska sträckan under kyrkan var cirka 60 meter i servicetunneln. På den-na sträcka reducerades samverkande laddningsmängden till som lägst 1,9 kg/hål i öppning och stross. Kontur ladda-des med 1,8 kg/hål. Vilket betyder att av de cirka 30 salvor som sprängdes un-der kyrkan har laddningsmängden varit nere på de nivåer som 98 % konfidens-nivån anger för larmvärdet 13 mm/s. Den troliga förklaringen till de högre vi-brationerna i den norra delen av kyrkan är att denna del sannolikt är grundlagd direkt på berget.

Indriften i servicetunneln kunde trots

begränsningar i samverkan-de laddningsmängder bibe-hållas till 3-4 meter på den kritiska sträckan under kyr-kan, vilket kan jämföras med prognostiserat 1-2 meter i de mest extrema fallen. Av alla salvor som hittills skjutits så har en salva tangerat satt gränsvärde 18 mm/s, (18,3 mm/s). Detta kan härle-das till två salvhål som borrats ihop och fått överslag och därmed detonerat sam-tidigt.

De delar av spårtunneln som ligger närmast kyrkan sprängdes ut med 3,3 till 4 meters salvor och samverkande laddningsmängden upp till 4,1 kg. Vad som skiljer sig åt mellan kontur och öv-riga salvhål är avladdningslängden på strängladdningen samt storlek/längd på botten laddning. På grund av den lägre laddningskoncentrationen fick hålsätt-ningen i salvan minskas vilket medförde att för 55 m2 servicetunnel så har antal spränghål varit uppe i 191 hål/salva. Detta

ger att borrmeter/m3 ökar till ca 3,5 bm/m3 och en specifik laddningsmängd på 2,5 kg/m3, vilket i sig kan verka mycket. Men valet att korta av salvorna är ett mindre bra alternativ med tanke på alla ställtider runt en salvcykel.

Med hjälp av den flexibla lösningen på Orica Handi Loader där man i förväg kan välja mellan fyra olika program och där varje program innehåller fem olika laddningsmängder så kan man skräddar-sy just den typladdning man önskar för varje enskild håltyp. Storlek på bottenn-laddning och strängvikt kan anpassas till brukarens önskemål.

Borrning av en salva med dagens ef-fektiva maskiner tar betydligt kortare

Ljusbruna cirklar visar läge för salvor. Gröna cirklar är aktiva mätpunkter.

Exempel på salvregistrering från salva skjuten med Exel, salvtid 6,4 sekunder.

System för eDev IITM Blastbox, Scanner, Testbox och elektroniksprängkapsel.

“Med den flexibla lösningen Orica Handi kan man skräddarsy den typladdning som önskas för varje enskild håltyp”


tid idag om man jämför något tiotal år bakåt i tiden.

Utlastning, skrotning, förstärkning är de arbetsmoment som skall upprepas ef-ter varje salvtillfälle samtidigt som antal skjuttillfällen är begränsat. Det gäller att få ut så mycket bergvolym som möjligt vid varje salva.

TändsystemIcke-elektriskt tändsystem, ExelMed ”blockning” av Exel tändare och ett rimligt antal salvhål kan man klara av att driva tunnel och ändå klara vibrations-kraven. Men om antalet hål i en salva lig-ger i nivå med detta exempel och med

de vibrationsrestrik-tioner som gäller för de olika anläggningar som blir styrande ur vi-brationssynpunkt, så är det mycket svårt att sä-kerställa att alla salvhål detonerar enskilt om man använder sig av blockning som metod för att separera tändin-tervallen.

Man får då för stor samverkande ladd-ningsmängd och där-med ökade vibrations-nivåer. Alla förstår att med Exel LP och den nummerserie med totalt 32 intervall som finns tillgänglig och drygt 190 salvhål så kommer inte in-tervalltiderna att räcka till och då är alter-nativet att dela upp sprängningen i flera salvor vilket är en tidsödande metod.

Användandet av icke-elektriska tän-dare och kortare salvlängder var därmed inget alternativ.

Andra alternativ är att korta salvläng-den alternativt dela salvan i pilot och stross vilket också ger en ökad tidsåt-gång. I stora projekt är ju tiden av stor betydelse då det innehåller fler gränssnitt och färdigställandetider för överlämning, och där det gäller att tidplaner hålls i största möjliga mån.

Elektroniskt tändsystem, eDev™Trafikverket och Bilfinger Berger Civil tog beslut att enbart använda elektroniska tändare för denna känsliga passage un-der Gustav Vasa kyrka och Odenplans tunnelbana.

eDev™-systemet har de funktioner som krävs för att klara av denna uppgift. Första generationen eDev™ hade möj-lighet till en total fördröjningstid av 10 sekunder och i steg om 1 ms. Nya ge-nerationen eDev II™ som introducerats

under hösten 2012 i Sverige har fått för-längd fördröjningstid till 20 sek och i steg om 1 ms. Noggrannheten är 0,01 % av programmerad tid. Maximalt antal tändare per salva är 800 st vilket torde räcka för alla tunnelsalvor som normalt skjuts idag.

Längst ner på sidan 26 visas systemet i sin helhet med Blastbox, Scanner, Test-box och elektroniksprängkapsel.

TändplanFör detta projekt används Oricas mjuk-vara SHOTPlus™-tunnel som är ett de-signprogram för upprättande av borr-, ladd- och tändplan. Programmet kan exportera borrplaner i IREDES-format. Simulering/provskjutning av salvan är ett värdefullt hjälpmedel för att säkerställa och kontrollera att brytningsvinklar och tändföljd blir rätt.

Val av fördröjningstiderVal av intervalltid i strosshål görs efter analys av vibrationernas tidsförlopp där man kan mäta tiden för enskilt spräng-hål och under hur lång tid varje enskilt hål alstrar vibrationer. ➤ ➤ ➤

Resultat av simulering/provskjutning av salva. De olika färgerna visarbrytnings-

svinklar för olika hål i salvan.

Analys av enskilt salvhåls detonationstid utförs i Cycad.

Exempel på registrering från salva där eDev™ används.

Spärrfjäder för tändare och primer.


➤ ➤ ➤ Utifrån analys i Cycad av enskilt salvhåls detonationstid valdes 35 ms i salvhål vilket var på den säkra sidan för att förhindra att inget hål samverkade med övriga i tid närliggande hål. En så kort fördröjningstid är inte möjlig med ett icke elektriskt tändsystem för vilka de nominella intervalltiderna ligger mellan 100-400 ms.

För öppningshålen i kilen valdes gi-vetvis en längre fördröjningstid, 100 ms för att ge tid åt berget att hinna ut och undvika köbildning i kilen.

Figur 5.5 längst uppe till höger på si-dan 27 visar tidsförloppet från elektronisk upptändning med salvtid 7,8 sekunder. Lägg märke till de exakta tidsintervallen som tydligast kan urskiljas i salvans öpp-ning, upp till 1600 ms, där intervalltiderna är 100 ms. Sedan minskas intervalltiden till 35 ms mellan enskilda hål, men det är svårt att urskilja detta i denna bild.

SträngladdningSom tidigare nämnts så har Bilfinger Ber-ger Civil strängladdat hela salvor. Detta har gjorts förut och är i sig inget nytt. Det som man har gjort annorlunda i den här entreprenaden är att variera bottenladd-ningens storlek/längd. Den brukar nor-malt vara ca 0,5 kg med en strängladd-ning som anpassas till vald strängtjocklek och längd.

Det entreprenören gjorde här var att designa olika recept för hur strängen skall se ut. Man har i vissa fall använt en längre bottenladdning, vilket innebär fulladdat hål under en längre sträcka än normalt för att sedan avsluta med en strängladd-ning. Detta ger att en högre sprängverkan i botten på hålet och där berget sitter som mest inspänt och sedan så sker resterande lossbrytning av hålet med hjälp av sträng-laddningen.

Detta samtidigt som man innehåller max samverkande laddningsmängd som gäller för varje enskilt salvtillfälle och klarar de krav som gäller för skadezonen i kvar-stående berg.

SpärrfjäderEtt problem som kan uppstå när man strängladdar och inte har ett helt spräng-ämnesfyllt borrhål är att tändare med tillhörande primer kan dras ut ur hålet innan sprängkapseln detonerat.

Detta kan uppstå vid användandet av elektroniksprängkapslar beroende på att alla hål är förbundna med en harness wire på ytan, som förbinder och ger signal/tändström till elektronik-sprängkapslarna. Denna tråd sprängs inte av vilket sker i det icke elektriska tändsystemet där hela bunten klipps

Genom att peka på önskat toppvärde i kurvförloppet markeras aktuellt hål i salvan.

av vid upptändning. För att lösa detta så har man använt en spjärrfjäder som appliceras i borrhålet och sitter då följakt-ligen placerad i botten på borrhålet och låser fast tändare och primer intill dess att detonationen startat.

Analys av salvaExempel på design i SHOTPlus™-tunnel av tändplan för servi-cetunnel: Import av aktuell vibrationsmät-ningsdata från NCVIB till SHOTPlus™-tunnel gör att man enkelt kan analysera vilket hål i salvan som hög-sta uppmätta värdet härrör ifrån. Denna unika funktion är till stor hjälp när man skall kalibrera nästkommande salva.

Resultat av vibrations- och sprickviddsmätningSamtliga mätpunkter levererar mät-data till webbportalen, NCVIB. Gränsvärdet för inkommande vibratio-ner i stommen har som högst varit 18,3 mm/s. Larmvärdet 13 mm/s har överskri-dits 14 gånger. Larmvärdet aktiverar tä-tare konservatorkontroller.

Resultat av konservatorkontrollDe konservatorkontroller som genom-förts i kyrkan har endast upptäckt en förändring så här långt in i projektet. I den gipsbrygga som förbinder altartav-lan med stuck och ena altartornet fanns innan sprängningarna en kraftig spricka. Ur sprickan har det sedan sprängning-arna kom närmare kyrkan fallit ut små bitar av gips.

Förändringen har inte föranlett några

ytterligare säkringsåtgärder förutom de som gjorts tidigare.

Övriga entreprenaderNämnas bör att det finns fler känsliga passager längs Citybanans sträckning då den passerar sex kyrkor totalt, tunnelba-nans gröna och blå linje samt ett flertal andra anläggningar där användandet

av elektronikspräng-kapslar varit avgö-rande för framdriften och för att säkerställa att satta vibrationsni-våer hålls.

NCC har använt elektronikspräng-

kapslar vid bergschakt i direkt närhet av tunnelbanans blå station och även där har man lyckats väl med att hålla indrifter och vibrationsnivåer. Pågående passage av Riddarholmen och alla dess kulturmin-nesmärkta byggnader kräver också att man på ett försiktigt sätt tar ut berget.

Züblin som har sin entreprenad på Sö-dermalm har passerat ett flertal känsliga anläggningar och byggnader där använ-dandet av elektroniksprängkapslar varit helt avgörande för genomförandet.

Totalt har långt över 100 000 elek-troniksprängkapslar använts på de en-treprenader som Orica levererat till. Sammanfattningsvis kan man säga att användandet av elektroniksprängkapslar fått sitt stora genombrott vid byggan-det av service- och spårtunnlar för City-banan, och vi är övertygade om att detta hjälpmedel fortsättningsvis kommer att vara betydligt vanligare än tidigare. Möjligheten att öka/bibehålla indriften i känsliga partier är tidsbesparande och därmed också kostnadseffektivt. n

“Långt över 100 000 elektroniska sprängkapslar har hittills använts”


Vi har teknik för effektivare drift

Tid är pengar

Orica Sweden AB Tel. 0587 850 00Gyttorp Fax. 0587 255 35713 82 Nora [email protected]

www.oricaminingservices.com


Våra sprängexperter samarbetarmed kunder över hela världen för att utveckla den nya generationen Uni tronic™. Vi är stolta över att kunna presentera slut-resultatet av vårt arbete.


The Ground Support Company

Problem: konsolidering, vattentätning, gastätning och utfyllning av håligheter?

Lösning: våra högpresterande resiner, fogmassor, kapslar och bultsystem!

Högpresterande injektionsresiner och resinkapslar

(polyuretan, silikat, akryl, fenolföreningar)

Bultsystem

(SDA, GRP, en-/tvåstegsbult, delat set, smidd huvudbult samt andra)

Nyutvecklade produktsystem

(Novobolt Q2, Tekflex, Capcem, specialiserade GRP-lösningar)

Professionell hjälp från erfarna ingenjörer

Minova Nordic | www.minovainternational.com

Phone +46 70 631 89 72 | [email protected]

Upptäck MinovaDin Ground Support partner


Sistesiden med adresser og returadresse

Retur: Orica Sweden AB Gyttorp S-713 82 Nora Sverige

Möt Årets bergsprängare

Documents

Transcript of Möt Årets bergsprängare