Metod och teori

Historikerns arbetsredskap

Kursens mål

att förmedla kunskap om viktiga strömningar inom historieforskningen, metodanvändning och teoretiska perspektiv i historiografisk belysning

att ge fördjupade insikter om de villkor under vilka historisk forskning skapas och om den metodologiska och teoretiska mångfald som präglar historisk forskning

att utveckla förmågan till självständig problemdiskussion och kritisk bearbetning av källmaterial och vetenskaplig litteratur med sikte på att skriva en vetenskaplig uppsats

att diskutera och analysera frågan om historievetenskapens användning och historikernas samhälleliga och etiska ansvar

Planering av undervisningstillfällena 1. Källkritik, frågeställningar, forskningsläge och

paradigm

2. Från struktur- till mentalitets- och diskurshistoria

3. Genusperspektiv

4. Postmodernism och genus – fördjupning

5. Aktörsperspektiv och kulturhistoria

6. Historiebruk och historiekultur

7. Kultur, språk och tolkning

8. Historiesyn, identitet och ”vändningar

9. Att formulera frågor och söka förklaringar

10. Avslutande diskussion

Metod och teori

Metod anger tillvägagångssätt och urvalsprinciper

Teori tjänar som analysram och hjälp vid formulering av syfte, strukturering och analys

Källmaterialet historievetenskapens byggstenar

Historia blir vetenskap Leopold von Ranke – den moderna källkritikens fader

Teleologi och utveckling

Friedrich Hegel, Karl Marx, Herbert Spencer

Historismen George Collingwood Friedrich Meinecke

Benedetto Cruce Harald Hjärne

Empirism och positivism – metoden i fokus

Hippolyte Taine, August Comte, Charles Seignobos, Lauritz Weibull

Kulturella och sociala processer Karl Lamprecht, Max Weber, Rudolf Kjellen

Hermeneutiken - förståelsens princip

Friedrich Schleiermacher, Wilhelm Dilthey, Heinz-Georg Gadamer

Annalesskolan – tvärvetenskap och totalhistoria

Marc Bloch Fernand Braudel

Lucien Febvre

Historia som kritisk socialvetenskap

Charles A. Beard, Fritz Fischer

Hans-Ulrich Wehler och Jürgen Kocka

Socialhistoria och den kulturhistorisk vändningen

Eric Hobsbawn och E.P. Thompson

Socialdisciplinering och civilisering Norbert Elias, Hans-Peter Dürr & Gerhard Oestreich, Heinz Schilling

Genus som förklaringsmodell

Joan W. Scott, R. W. Connell, Yvonne Hirdman

Den nya kulturhistorien – berättelsens återkomst

Robert Darnton, Lawrence Stone, Lynn Hunt

Mikrohistoria – de små berättelsernas förklaringspotential

Carlo Ginzburg och Natalie Davis

Språk, diskurser och maktanalyser – postmodernism och postkolonialism

Michel Foucault, Jacques Derrida och Edward Said

Historiebruk och begreppshistoria

Otto Brunner, Jörn Rüsen, Reinhart Kosselleck och Quentin Skinner

Metateoretiker – och deras kritiker Jürgen Habermas, Pierre Bourdieu, Callum Brown

Känsloregimer och berättelserna logik Hayden White, William M. Reddy, Barbara Rosenwein, Ute Frevert

Nationell identitet, rumslighet, globalhistoria

Pierre Nora, Ernest Gellner, Anthony D. Smith, Jürgen Osterhammel

Svenska historiker Birgitta Odén, Eva Österberg, Kim Salomon, Rolf Thorstendal

Historievetenskapliga traditioner

Historicism

Positivism

Strukturalism & funktionalism

Mentalitetshistoria

Revisionism

Historiematerialism

Feminism

Konstruktivism

Cultural studies

Postkoloniala studier

Historievetenskapliga inriktningar

Politisk historia Idéhistoria Biografihistoria Socialhistoria Ekonomisk historia Militärhistoria Religions- och kyrkohistoria Mentalitetshistoria Kulturhistoria Genushistoria – kvinno- och manshistoria Vård- och medicinhistoria Historiebruk Känslornas historia Globalhistoria

Kriterier för vetenskaplighet

För att räknas som vetenskap måste undersökningen vara: Kommunikativ och möjlig att förstå och kritisera

relaterad till tidigare forskning

tillföra ny kunskap

Frågan om minimikrav och optimumnormer

Historievetenskapliga teorier

En teori är: ett analysperspektiv

ett system av teser och hypotetiska påståenden

Teorier har olika grad av abstraktionsnivå

Metateorier: hypotes utifrån en filosofisk eller

ideologisk uppfattning

Medelvida teorier: empiribaserade teser

hypotetiska påståenden

Metod

Metodiska resonemang kan fungera som teoretisk ram

Metod anger tillvägagångssätt

Källkritiken är den historiska metoden per preference

Metodiska angreppssätt

Hypotetiskt deduktiv metod Induktiv metod Kvalitativ metod Kvantitativ metod Hermeneutisk metod Komparativ metod Mikrohistorisk metod Mentalitetshistorisk analys Textanalys Diskursanalys