2.10.2014 Copyright: Kommunikations- och påverkningsgruppen för medling vid brott och tvister 1

Medling vid brott och tvistemål i Finland

Teorin bakom medling

• Den reparativa rättvisan

• Den fredliga, humana och samtalande, kollektiva rättvisan som tar i beaktande människorelationerna och känslorna.

• Det centrala är att ha siktet på framtiden.

• Det primära är att gottgöra offret, att återinföra gärningsmannen och offret som aktiva medlemmar i samhället samt att stärka samfundens och samhällets värden.

• Ur ett bredare perspektiv är alla sådana förfaranden reparativ rättvisa med vilka brottskador kan rättas till, konflikter mellan människor lindras, parternas tillfredsställelse ökas eller deras ställning förbättras.

• Grundläggande värden är parternas aktivitet, att rätta till materiella och psykiska skador, att göra det möjligt för gärningsmannen att ta ansvar samt att söka kreativa sätt att lösa problem.

2.10.2014 Copyright: Kommunikations- och påverkningsgruppen för medling vid brott och tvister 2

Lagstadgad tjänst Lag om medling vid brott och i vissa tvister (1015/2005)

• Den misstänkte och brottsoffret eller tvistens parter får möjlighet att behandla det skedda i närvaro av medlare.

• Ett alternativt eller kompletterande förfarande till ett straffrättsförfarande.

• En opartisk och konfidentiell tjänst – den medlande personalen har tystnadsplikt.

• En frivillig och kostnadsfri tjänst.

• Tjänsten är tillgänglig i medlingsbyråer i hela Finland.

• Som medlare verkar frivilliga personer som utbildats och valts för uppgiften och de leds och stöds av anställda vid medlingsbyrån.

• Skuldfrågor behandlas inte vid medlingen.

2.10.2014 Copyright: Kommunikations- och påverkningsgruppen för medling vid brott och tvister 3

Ledning, styrning och övervakning av medlingen

• Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) leder, styr och övervakar medlingsverksamheten.

• Delegationen för medling vid brott styr, följer upp, drar upp riktlinjerna och främjar medlingens riksomfattande och internationella utveckling och verksamhet.

• Regionförvaltningsverken (RVF) svarar för ordnandet av medlingstjänster inom sina områden samt styr, ger råd och övervakar medlingsbyråerna vid tillhandahållandet av tjänsterna. Regionförvaltningsverken svarar också för ordnandet av kompletterande utbildning för personer som deltar i medlingsverksamheten samt fördelar till medlingsbyråerna den ersättning som staten beviljat för ordnande av medlingstjänster och övervakar hur statens ersättning används.

• Institutet för hälsa och välfärd (THL) svarar för koordineringen, statistikföringen och uppföljningen av forsknings- och

utvecklingsarbetet som berör medling vid brott och tvister.

2.10.2014 Copyright: Kommunikations- och påverkningsgruppen för medling vid brott och tvister 4

Medlingstjänsternas administrativa organisation

Social- och hälsovårdsministeriet

• Delegationen för medling vid brott

Region-

förvaltnings

verket i

Västra och

Inre Finland

Region-

förvaltnings

verket i

Sydvästra

Finland

Region-

förvaltnings

verket i

Östra

Finland

Region-

förvaltnings

verket i

Norra

Finland

Region-

förvaltnings

verket i

Lappland

Ålands

landskaps-

förvaltning

Region-

förvaltnings

verket i

Södra

Finland

Institutet för

hälsa och

välfärd

Regionförvaltningsverken och Ålands landskapsförvaltning

Tjänsteleverantörer för medlingen

2.10.2014 Copyright: Kommunikations- och påverkningsgruppen för medling vid brott och tvister 5

Medlingens syfte

• Parterna deltar aktivt och har en möjlighet att påverka de avgöranden som fattas.

• Hjälpa parterna att finna sinsemellan sådana lösningar som utgår från deras behov och målsättningar och som tillfredsställer dem samt metoder för att gottgöra orsakade skador.

• Den misstänkte tar ansvar för sin gärning.

• Offret gottgörs eller ersätts de orsakade skadorna.

2.10.2014 Copyright: Kommunikations- och påverkningsgruppen för medling vid brott och tvister 6

Medlingstjänst fås

• Vid medlingsbyråerna (över 30) överallt i Finland.

• Kommunerna och andra offentliga eller privata tjänsteleverantörer tillhandahåller tjänster.

• Information om medlingstjänsterna i varje region fås av de lokala medlings-byråerna och regionförvaltningsverken http://www.avi.fi.

• Alla medlingsbyråers kontaktuppgifter finns på THL:s webbtjänst http://www.thl.fi/medling.

2.10.2014 Copyright: Kommunikations- och påverkningsgruppen för medling vid brott och tvister 7

Medlingsinitiativ kan tas av

• Part i brottet eller tvisten.

• Vårdnadshavare eller intressebevakare.

• Polis, åklagare eller annan myndighet.

• Endast en polis eller åklagare får ta initiativ till medling vid brott där det har brukats våld mot den misstänktes make, maka, barn, förälder eller mot någon annan i liknande närstående förhållande.

• Medlingsinitiativet kan lämnas in vid den närmaste medlingsbyrån.

2.10.2014 Copyright: Kommunikations- och påverkningsgruppen för medling vid brott och tvister 8

De vanligaste brotten och tvisterna som kommer till medling

• Egendomsbrott

• Skadegörelsebrott

• Misshandelsbrott

• Brott som berör hemfrid

• Ärekränkning

• Tvister av mindre ekonomisk betydelse

2.10.2014 Copyright: Kommunikations- och påverkningsgruppen för medling vid brott och tvister 9

Förutsättningar för medling

• Före medlingen ska parterna ges tillräcklig information om medlingen och dess betydelse, deras rättigheter och ställning.

• Parterna ska förstå innebörden i medlingen och i de avgöranden som fattas i den.

• Parterna ska ge sitt personliga och frivilliga samtycke.

• Parterna kan återta sitt samtycke när som helst.

• Även en person som är yngre än 18 år ska ge sitt personliga samtycke. Detta krävs också av hans eller hennes vårdnadshavare eller andra lagliga företrädare.

2.10.2014 Copyright: Kommunikations- och påverkningsgruppen för medling vid brott och tvister 10

Förutsättningar för medling

• Medling vid brott mot minderårig får inte ske om offret på grund av brottets art eller offrets ålder har behov av särskilt skydd.

• En omyndigförklarad person som nått myndighetsålder får delta i medling om han eller hon förstår ärendets innebörd och ger sitt personliga samtycke.

• Sådana tvister kan medlas i vilka åtminstone en part är en fysisk person och tvisten med beaktande av dess föremål och yrkanden i ärendet är ringa.

2.10.2014 Copyright: Kommunikations- och påverkningsgruppen för medling vid brott och tvister 11

Beredning av medlingen medlingsbyråns yrkespersonal

förlikning och

avtal

initiativ till medling

ej förut- sättningar till

medling

Medlingens initiativ- tagare:

- part i brottet - vårdnads- havare - intresse- bevakare - polis - åklagare - annan myndighet

uppföljning av avtalet

Medling

Brottets offer och den misstänkte (de misstänkta), medlarna

varken förlikning eller avtal

m

eddeland

e om

medlinge

ns gång och

slutresultate

t till initiativtagare

n

kopia av avtalet skickas vid behov till polisen eller

åklagaren

Medlingsprocessen vid brottmål

©Kalevi Juntunen

2.10.2014 Copyright: Kommunikations- och påverkningsgruppen för medling vid brott och tvister 12

Medling vid brottmål • När medlingsbyrån fått medlingsinitiativet, skaffar den med parternas medgivande de handlingar

som hör till medlingen, försäkrar sig om att förutsättningarna för medling enligt lagen föreligger och att ärendet lämpar sig för medling och fattar i ärendet ett överklagbart, skriftligt beslut och sänder det till parterna.

• Om det inte föreligger förutsättningar för medling ska initiativtagaren informeras om detta.

• När medlingsbeslutet är positivt väljer medlingsbyråns yrkespersonal medlarna.

• Medlarna tar kontakt med parterna och förbereder de separata och gemensamma mötena och ansvarar för genomförandet av medlingarna.

• Medlingsbyråerna meddelar att vårdnadshavaren, intressebevakaren, ett biträde, en stödperson och en tolk kan delta i medlingen.

• Medlingen kan leda till förlikning och avtal eller den kan avbrytas. Om medlingen avbyts, uppstår varken förlikning eller avtal.

• Om man i medlingen kommer fram till en förlikning och avtal, fogas en uppföljningstid vid behov till avtalet. En kopia av avtalet sänds vid behov till polisen eller åklagaren.

• Ett meddelande om medlingens slutresultat sänds till myndigheten som tog initiativet, som sedan fattar beslut om hur ärendet går vidare i polisundersökning eller straffrättsförfarande.

2.10.2014 Copyright: Kommunikations- och påverkningsgruppen för medling vid brott och tvister 13

Beredning av medlingen medlingsbyråns yrkespersonal

förlikning och

överens kommelse

initiativ till medling

ej förut- sättningar till

medling

Medlingens initiativ- tagare:

- part i brottet - vårdnads- havare - intresse- bevakare - polis - åklagare - annan myndighet

uppföljning av överenskommelse

Medling

parterna i tvisten medlarna

varken förlikning eller

överenskommelse

m

eddeland

e om

medlinge

ns gång och

slutresultate

t till initiativtagare

n

Medlingsprocessen vid tvistemål

©Kalevi Juntunen

2.10.2014 Copyright: Kommunikations- och påverkningsgruppen för medling vid brott och tvister 14

Medling vid tvist

• När medlingsbyrån mottagit medlingsinitiativet, försäkrar den sig om att förutsättningarna för medling enligt lagen föreligger och bedömer skilt för varje ärende om det lämpar sig för medling, fattar ett överklagbart, skriftligt beslut och sänder det till parterna för kännedom.

• Om ett positivt medlingsbeslut fattas i ärendet väljer medlingsbyråns yrkespersonal medlarna i ärendet.

• Medlarna tar kontakt med parterna och förbereder de separata och gemensamma mötena och ansvarar för genomförandet av medlingarna.

• Medlingsbyråns yrkespersonal meddelar att vårdnadshavaren, intressebevakaren, en stödperson, ett biträde och en tolk kan delta i medlingen.

• Medlingen kan leda till avtal eller den kan avbrytas.

• Till överenskommelserna fogas vid behov en uppföljningstid.

2.10.2014 Copyright: Kommunikations- och påverkningsgruppen för medling vid brott och tvister 15

Medlingens betydelse i straffprocessen

• Vid medlingen utreds inte skuldfrågor eller straffrättsliga påföljder.

• Om det gäller ett målsägandebrott och målsägaren avstår från straffanspråk i medlingen, går ärendet inte vidare till rättsprocess, utan dess behandling upphör.

• Om åklagaren fattar beslut om åtalseftergift, upphör ärendets behandling.

• Om åklagaren väcker åtal, går ärendet vidare till

domstol, som beslutar om straff.

2.10.2014 Copyright: Kommunikations- och påverkningsgruppen för medling vid brott och tvister 16

Medlingens betydelse i straffprocessen

• Medlingen kan ha följande konsekvenser: man avbryter förundersökningen, beslutar om åtalseftergift, avstår från att döma till straff eller förmildrar det samt förmildrar straffskalan eller byter ut straffart.

• Om det gäller ett brott som lyder under allmänt åtal, går ärendet vidare för åtalsprövning till åklagaren som kan väcka åtal eller fatta beslut om åtalseftergift. En uppnådd förlikning leder inte alltid till att åklagaren avstår från åtal eller en mildare dom.

• Om målsägaren avstår från straffyrkande kan han eller hon inte längre förnya det.

• Medlingsbyrån följer vid behov upp om avtalet uppfylls.

2.10.2014 Copyright: Kommunikations- och påverkningsgruppen för medling vid brott och tvister 17

Medling Brottets offer och den misstänkte (de misstänkta)

medlarna

processen upphör i mä-brottmål* om det

inte finns straffyrkande

Åklagare

Domstol

boe* -processen upphör

-Vid behov uppföljning och fast- ställande av överenskommelsen

i medlingsbyrån

- straff

- inget straff - fastställande av överenskommelse

(kan överklagas)

Förlikning och överenskommelse

i brott

Åtalsyrkande om aå-brott*

Ingen överenskommelse

mä = målsägare

aå = under allmänt åtal

boe = beslut om åtalseftergift

Medlingens betydelse i straffprocessen

©Kalevi Juntunen

2.10.2014 Copyright: Kommunikations- och påverkningsgruppen för medling vid brott och tvister 18

Medling i brott- och tvistemål 2013

• Totalt hänsköts 11 586 brott- och tvistemål till medling.

• Det sammanlagda antalet brott och tvistemål som hänsköts till medling minskade med 6 procent år 2013.

• Av de brott- och tvistemål som hänsköts till medling år 2013 var hälften (51 procent) våldsbrott.

• Våldsbrott i nära relationer utgjorde 16 procent av alla brott som hänsköts till medling.

• Av de misstänkta gärningsmännen var 41 procent yngre än 21 år. Andelen misstänkta gärningsmän som var yngre än 15 år var 13 procent.

• Värdet på de penningersättningar som skrivits in i de avtal som uppkommit till följd av medlingarna uppgick till 1,7 miljoner euro år 2013.

• Penningvärdet på arbetsersättningarna uppgick å sin sida till 102 000 euro.

• www.thl.fi/statistik/medlingvidbrott Statistikrapport 17/2014

2.10.2014 Copyright: Kommunikations- och påverkningsgruppen för medling vid brott och tvister 19

Brott- och tvistemål som hänvisades till medling 2007−2013

2.10.2014 Copyright: Kommunikations- och påverkningsgruppen för medling vid brott och tvister 20

Källa: THL, Medling i brott- och tvistemål -statistikrapport

Andelar brott och tvistemål som hänvisades till behandling genom medling åren 2012 och 2013, %

2.10.2014 Copyright: Kommunikations- och påverkningsgruppen för medling vid brott och tvister 21

Källa: THL, Medling i brott- och tvistemål -statistikrapport

35

16

15

12

6

5

4

4

3

36

17

14

12

6

5

3

3

3

0 10 20 30 40 50

Våldsbrott ***)

Våld i en nära relation **)

Skadegörelser

Tillgrepp *)

Olaga hot

Annat

Ärekränkning

Tvistemål

Hemfridsbrott

%

2012 (N=12 116)

2013 (N=11 788)

*) Tillgrepp omfattar stöldbrott, bedrägeri, förskingring och olovligt brukande.

**) De våldsbrott i nära relationer som meddelas för statistiken omfattar endast brott mot liv och hälsa, inte till exempel ärekränkningar i

nära relationer.

***) Våldsbrotten omfattar lindrig misshandel, misshandel, grov misshandel och rån. Våldsbrotten i nära relationer presenteras särskilt i

diagrammet.

Andelen våldsbrott i nära relationer av de brott och tvistemål som överlämnats till medling enligt regionförvaltningsverkens regionindelning, 2012 och 2013, %

2.10.2014 Copyright: Kommunikations- och påverkningsgruppen för medling vid brott och tvister 22

Källa: THL, Medling i brott- och tvistemål –statistikrapport.

17,2

11,0

14,1

18,3

18,9

16,9

17,3

16,8

10,2

10,6

11,4

15,5

18,6

19,3

19,7

16,4

0 5 10 15 20 25

Statens ämbetsverk på Åland

Östra Finland

Sydvästra Finland

Norra Finland

Södra Finland

Lappland

Västra och Inre Finland

Hela landet

%

2013

2012

• Verkar som en led mellan parterna där de kan berätta om sina

erfarenheter, känslor och ersättningskrav som brottet gett upphov

till.

• Bygger upp växelverkan mellan människorna.

• Parterna ges möjlighet att bli hörda – främjar återhämtningen från

det skedda.

• Den misstänkte ges möjlighet att ta ansvar för sina gärningar.

• Den skadelidande får möjlighet till gottgörelse eller ersättning för

skadan.

• Offret ges möjlighet att återfå förlorad känsla av trygghet.

• Förmildrar eller rättar till skador som brottet eller tvisten orsakat..

• Parterna får information om stöd- och fortsatta tjänster.

2.10.2014 Copyright: Kommunikations- och påverkningsgruppen för medling vid brott och tvister 23

Medlingens nytta?

Medlingens nytta?

• Parterna ges möjlighet att påverka behandlingen av sitt ärende, de avgöranden som görs i ärendet och dess fortsatta behandling.

• Påskyndar behandlingen av brott- och tvistemål.

• Stärker människovärdet, självkänslan, respekten mellan människor och välbefinnandet.

• Stärker samfundens och samhällets värden.

• Minskar återfallsbrottslighet.

• Underlättar belastningen av påföljdssystemet.

• Gör det möjligt att utveckla påföljdssystemet.

• Främjar respekten för allmän ordning och rättsprinciperna.

2.10.2014 Copyright: Kommunikations- och påverkningsgruppen för medling vid brott och tvister 24

När går det inte att medla?

• Om det framgår att samtycket till medlingen inte varit frivillig.

• Om den ena parten utövar påtryckning mot den andra under medlingen eller för att nå en överenskommelse.

• Om den misstänkte inte till väsentliga delar medger sitt brott.

• Om den ena parten är rädd för den andra och inte vågar framföra de ärenden han eller hon vill i det gemensamma medlingsmötet.

• Om den ena parten inte har krafter att möta den andra.

• Om medlingen strider mot en minderårigs intressen.

• Om det ingår komplicerade juridiska frågor i ärendet.

• Om det är frågan om en tvist där värdet av skadorna som tvisten orsakat är ringa.

2.10.2014 Copyright: Kommunikations- och påverkningsgruppen för medling vid brott och tvister 25

• Lag om medling vid brott och vissa tvister (1015/2005)

• www.stm.fi

• www.avi.fi

• www.thl.fi/sovittelu

• www.thl.fi/medling

2.10.2014 Copyright: Kommunikations- och påverkningsgruppen för medling vid brott och tvister 26

Bildserien har utarbetats av kommunikations- och påverkningsgruppen för medling vid brott och tvister

• Specialsocialarbetare Tuula Abdo, Helsingfors medlingsbyrå

• Utvecklingschef Aune Flinck, THL

• Utvecklingsdirektör Jaana Koivukangas, Brottsofferjouren

• Överinspektör Kalevi Juntunen, Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland

• Ledande medlingshandlingsledare Riku Laurila, Egentliga Finlands medlingsbyrå

• Ansvarig medlingshandlingsledare Airi Lindvall, Kanta-Hämeen sovittelutoimisto

• Utvecklingschef Kaarina Wilskman, THL

2.10.2014 Copyright: Kommunikations- och påverkningsgruppen för medling vid brott och tvister 27