CINEBOXEn del av Swedish Film AB

Box 6014 • 171 06 Solna • SWEDEN • Tel: 08-509 025 63 • Fax: 08-445 25 60 info@cinebox.se • www.cinebox.se

Materialet - Kvicksilver, betong, aluminium

Materialet är en faktaserie om vanliga material som vi möter i vår vardag. Det är en filmserie som lyfter fram nyttan och fördelarna med olika material men även beskriver risker och konsekvenser. Gummi, Glas, Plast, Kvicksilver, Betong och Aluminium beskrivs i var sin film med flera tydliga exempel på användningsområden och hur återvinning kan ske för en hållbar utveckling. I denna handledning beskrivs tre av de material som filmserien omfattar.

CINEBOXEn del av Swedish Film AB

Box 6014 • 171 06 Solna • SWEDEN • Tel: 08-509 025 63 • Fax: 08-445 25 60 info@cinebox.se • www.cinebox.se

Speltid: 7 min

Från: 9 år och uppåt

Ämne: teknik, kemi (samt håll-bar utveckling)

Produktionsland: Ukraina 2011

Svensk version:© Cinebox, 2018

Ansvarig utgivare:Ann Nordström

Filmnr: EDU0061

För ytterligare källinformation: Kontakta Cinebox08-445 25 50

Materialet - Kvicksilver

Kvicksilver Materialet är en faktaserie om vanliga material som vi möter i vår vardag. Det är en filmserie som lyfter fram nyttan och fördelarna med olika material men även beskriver risker och konsekvenser. Gummi, Glas, Plast, Kvicksilver, Betong och Aluminium beskrivs i var sin film med flera tydliga exempel på användningsområden och hur återvinning kan ske för en hållbar utveckling. I denna handledning beskrivs tre av de material som filmserien omfattar.

SammanfattningKvicksilver är en ”flytande metall”. I dag används den vanligen inom elektronik, medicin och metallurgi. Fluorescerande lampor är fyllda med kvicksilverånga som leder elektricitet. Kvicksilversalter tillsätts också när andra ämnen produceras i allt från antiseptiska medel till sprängämnen.

Kvicksilver har varit känt sedan forntiden, och de Romerska alkemister på 200-300-talet f. Kr. trodde att Mercurius, handelns gud, sprang lika fort som kvicksilver rinner. De kallade grundämnet för Mercuri som betyder kvicksilver på engelska. Alkemisterna försökte framställa guld från kvicksilver men många dog istället av kvicksilverförgiftning. Kvicksilver smälter vid -39°C, är det kallare är -39°C stelnar kvicksilver och blir mycket hårt. Tidigare användes kvicksilver till i tyg som användes till filthattar. Detta gjorde att hattillverkarna fick i sig höga halter kvicksilver som visade sig genom att de fick svår mentalsjukdom vilket är ett symptom på kvicksilverförgiftning. Det är relativt lätt att framställa kvicksilver på kemisk väg vilket visas och beskrivs i filmen. Om en kvicksilverlampa går sönder sprids den giftiga kvicksilverångan. Det kan leda till kvicksilverförgiftning som kan visa sig genom suddig blick, organsvikt eller t.o.m. döden. Kvicksilver i gamla lampor som hamnar på soptippen förorenar jord, luft och vatten, vilket leder till att det ackumuleras, samlas, i mat som vatten och ris. En gemensam överenskommelse i världen arbetar för att produkter som innehåller kvicksilver skall fasas ut fram till 2020 för en mer hållbar utveckling. Skulle en kvicksilverlampa gå sönder är det viktigt att vädra samt att lägga den trasiga lampan i en försluten påse som lämnas till en återvinningsstation.

Nyckelordgrundämne, återvinna, återvinning, material, hållbar utveckling, tillverka, tillverkning, förädling, utvinna, utvinning, amalgam, guld, silver, klor, soda, giftiga ämnen

CINEBOXEn del av Swedish Film AB

Box 6014 • 171 06 Solna • SWEDEN • Tel: 08-509 025 63 • Fax: 08-445 25 60 info@cinebox.se • www.cinebox.se

Speltid: 7 min

Från: 9 år och uppåt

Ämne: teknik, kemi (samt håll-bar utveckling)

Produktionsland: Ukraina, 2011

Svensk version:© Cinebox, 2018

Ansvarig utgivare:Ann Nordström

Filmnr: EDU0062

För ytterligare källinformation: Kontakta Cinebox08-445 25 50

Materialet - Betong

Betong Materialet är en faktaserie om vanliga material som vi möter i vår vardag. Det är en filmserie som lyfter fram nyttan och fördelarna med olika material men även beskriver risker och konsekvenser. Gummi, Glas, Plast, Kvicksilver, Betong och Aluminium beskrivs i var sin film med flera tydliga exempel på användningsområden och hur återvinning kan ske för en hållbar utveckling. I denna handledning beskrivs tre av de material som filmserien omfattar.

SammanfattningBetong är det mest populära byggmaterialet i vår tid. Varje år produceras det upp till tio miljarder ton betong i världen. Verkar det otroligt? Se dig om. De flesta byggnader i moderna städer är byggda i betong och byggnadsmaterialet återfinns i stort sett överallt.

En vanlig lägenhetsrenovering ger i snitt upphov till sju säckar betongavfall som kommer förorena jorden och luften i hundratals år. Betong är populärt som byggnadsmaterial för att det är robust, giftfritt, frostfritt och släpper inte igenom fukt. Det tillverkas över tio miljarder ton betong och materialet håller över 30 år utan att det behöver repareras. Betong har använts länge av människan, man har hittat betong vid Donaus strand som är tillverkat för mer än 7000 år sedan. På 1900-talet började man kombinera betong med järn, s.k. armerad betong vilket ledde till att man kunde bygga allt högre byggnader som skyskrapor. Betong består av cement, sand, krossad sten, grus, vatten och speciella tillsatser. Hela tillverkningsprocessen visas och beskrivs i filmen. Förutom all nytta och glädje människor har av betong finns det även skadeverkningar. Framställning av huvudbeståndsdelen i betongblandningen Portlandcementen, står för upp till 8 procent av jordens årliga koldioxidutsläpp. På senare tid har det emellertid utvecklats andra varianter av betong som består av geopolymerer, ett plastmaterial, vilket gör att det är klimatneutralt att framställa betong. Med flygaska som bindningsmedel istället för Portlandcement blir betongtillverkningen mer positiv för miljön. Gammal betong kan återanvändas genom att det krossas och sedan bli till nya betongkonstruktioner.

Nyckelordtillverka, ballast, cement, sand, återvinna, återvinning, material, hållbar utveckling, vägar, hållfasthet, sten, grus

CINEBOXEn del av Swedish Film AB

Box 6014 • 171 06 Solna • SWEDEN • Tel: 08-509 025 63 • Fax: 08-445 25 60 info@cinebox.se • www.cinebox.se

Speltid: 7 min

Från: 9 år och uppåt

Ämne: teknik, kemi (samt håll-bar utveckling)

Produktionsland: Ukraina 2011

Svensk version:© Cinebox, 2018

Ansvarig utgivare:Ann Nordström

Filmnr: EDU0063

För ytterligare källinformation: Kontakta Cinebox08-445 25 50

Materialet - Aluminium

Aluminium Materialet är en faktaserie om vanliga material som vi möter i vår vardag. Det är en filmserie som lyfter fram nyttan och fördelarna med olika material men även beskriver risker och konsekvenser. Gummi, Glas, Plast, Kvicksilver, Betong och Aluminium beskrivs i var sin film med flera tydliga exempel på användningsområden och hur återvinning kan ske för en hållbar utveckling. I denna handledning beskrivs tre av de material som filmserien omfattar.

SammanfattningAluminium är den vanligaste metallen i jordskorpan och en enorm resurs. Den ”magiska” metallen kan vara böjlig som papper eller leda värme. I motsats till järn är aluminium lätt och genomgår inte korrosion.

För att få blå blommor i trädgården behöver man bara tillsätta lite aluminiumsulfat i jorden nära växten. Metoden att utvinna aluminium ur aluminiumoxid genom elektrolys uppfanns redan 1886 av två forskare, Charles Martin Hall och Paul T. Heroult helt parallellt. Aluminium används som byggmaterial i t.ex. bågar till glasrutor i skyskrapor, i bilar, och den hjälper oss att kunna flyga. Aluminium har inte alltid varit en lättligänglig metall. Fram till slutet av 1800-talet kostade aluminium lika mycket som silver och användes främst till smycken. Senare förstod man att aluminium framställs genom att man tar bort syret ur bauxit, en brunfärgad jord eller bergart. Bauxiten mals till ett pulver och sedan tillsätts ett alkali så att man får fram aluminiumoxid, ett vitt kristall liknande sand som är hård och liknar sandpapper. Aluminiumoxiden upphettas till 950°C för att bryta bindningarna till syreatomerna så att dessa bubblar upp ur det smälta aluminiumet.

Aluminium är användbart inom de flesta områden genom sina positiva egenskaper, men det finns även nackdelar. Varje år går det åt 700 000 ton aluminium till tillverkning av dryckesburkar. Om burkarna slängs i naturen tar det 100 år för naturen att bryta ner burken. En annan nackdel är att aluminium kan ta sig in i våra kroppar genom t.ex. mat, dryck, medicin och hygienartiklar som deodorant. Deodoranter består till 25% av aluminiumsalter. Får man i sig för stora mängder aluminium kan det centrala nervsystemet påverkas, minnet försämras, man kan få nervösa besvär eller drabbas av depression. Det finns även kopplingar mellan aluminium och sjukdomar som Parkinson och Alzheimers. Aluminium kan återanvändas i all evighet och samtidigt behålla sina unika egenskaper. Koldioxidutsläppen blir lägre och det går åt mindre energi när aluminium återanvänds jämfört med när det först framställdes.

Nyckelordbauxit, kemisk process, återvinna, återvinning, nedsmältning, hållbar utveckling, tillverkning

CINEBOXEn del av Swedish Film AB

Box 6014 • 171 06 Solna • SWEDEN • Tel: 08-509 025 63 • Fax: 08-445 25 60 info@cinebox.se • www.cinebox.se

Diskussionsfrågor1. När möter och använder vi materialet från filmen i

vår vardag?2. Hur har användningen av materialet ändrats

över tid? Vad fick människor att börja använda materialet?

3. Vem var det som upptäckte materialet och fick oss i Europa att börja använda det?

4. Vilka begrepp eller svåra ord förekom i filmen? Förklara orden gemensamt.

5. Hur går tillverkningsprocessen av materialet till (från råvara till färdig produkt)?

6. Hur påverkas miljön lokalt/globalt av framställningen av materialet? Har något förbättrades/försämrades idag jämfört med när materialet började användas?

7. Hur återvinner vi materialet? Kan naturen bryta ner materialet på egen hand eller är det nödvändigt att människor hjälper till? Resonera utifrån alla tre hållbarhetsperspektiven (ekologisk, social och ekonomisk).

Övning1. Välj ett av materialen från serien: kvicksilver, betong,

aluminium.2. Använd fakta från filmerna eller sök fakta om ditt

material på nätet. Skriv upp vilka källor du använde för att hitta fakta och motivera hur du vet du att de faktakällor du använder går att lita på.

3. Skriv en kortfattad text om ditt material. Ta gärna hjälp av följande stödfrågor: - Hur utvinns materialet? Går det att återanvända/återbruka? - Hur påverkas miljön (närmiljö och globalt) av att människor använder materialet?

- Ange för- och nackdelar (för individer, samhälle och hela jorden) med ditt material. - Många länder har problem med återvinning av material. Kan du komma på förslag på vad man kan göra för att öka återvinningen av ditt material?

4. Sitt i mindre grupper och berätta om de texter ni skrivit. Diskutera hur er vardag påverkas om något av materialen kvicksilver, betong och aluminium inte längre fanns.

Här kan du hämta mer informationNaturvårdsverket: naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Metaller/Kvicksilver-Hg/Minamatkonventionen: naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/Kvicksilver/ Kemikalieinspektionen: kemi.se/nyheter-fran-kemikalieinspektionen/2017/minamatakonventionen-om-kvicksilver-trader-i-kraft-i-dag/ Wikipedia: sv.wikipedia.org/wiki/Kvicksilver

Tidskriften Betong: betong.se Artikel GP: gp.se/debatt/bygga-i-betong-b%C3%A5de-milj%C3%B6v%C3%A4nligt-och-h%C3%A5llbart-1.5531 Hållbar utveckling Betong: publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/203521/203521.pdf

Teknikhandboken: teknikhandboken.se/handboken/byggnadsmaterial-i-kretsloppet/aluminium/historisk-anvandning-4/ Framställning: profilgruppen.se/konstruktion/aluminium-materialet/framstallning/#.WyLv99KpXIU Ny Teknik: nyteknik.se/teknikrevyn/den-latta-mirakelmetallen-6345051

Materialet - Kvicksilver, betong, aluminium

CINEBOXEn del av Swedish Film AB

Box 6014 • 171 06 Solna • SWEDEN • Tel: 08-509 025 63 • Fax: 08-445 25 60 info@cinebox.se • www.cinebox.se

Materialet - Kvicksilver, betong, aluminium

Filmserien Material passar bra för undervisning i naturorienterande ämnen och teknik i grundskolan. Här enligt några exempel ur det centrala innehållet i Lgr11 och Gy11, se www.skolverket.se.

I årskurs 1-3, NO, lgr11 Material och ämnen i vår omgivning• Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika

vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.

I årskurs 1-3, teknik, lgr11Tekniska lösningar• Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade handen som

förebild för förvaringskärl. • Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.

I årskurs 4-6, biologi, lgr11Syftestexten• Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor.Natur och samhälle• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.• Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.

I årskurs 4-6, fysik, lgr11Syftestexten• Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor.Fysikens metoder och arbetssätt• Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och

tidningsartiklar.

I årskurs 4-6, kemi, lgr11Syftestexten• Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor.• Kemin i vardagen och samhället:• Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan

återgår till naturen. Kemins metoder och arbetssätt• Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i faktatexter och

tidningsartiklar.

I årskurs 4-6, Geografi, lgr11Miljö, människor och hållbarhetsfrågor• Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. ↗

CINEBOXEn del av Swedish Film AB

Box 6014 • 171 06 Solna • SWEDEN • Tel: 08-509 025 63 • Fax: 08-445 25 60 info@cinebox.se • www.cinebox.se

Earth Savers - No Blue - No Green

I årskurs 4-6, teknik, lgr11 Tekniska lösningar• Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta

och stabila konstruktioner. Teknik, människa, samhälle och miljö • Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.

I årskurs 7-9, biologi, lgr11Natur och samhälle• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och

samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.

I årskurs 7-9, fysik, lgr11Fysiken och världsbilden• Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder.

Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkorFysikens metoder och arbetssätt:• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner

med koppling till fysik.

I årskurs 7-9, kemi, lgr11Kemin i vardagen och samhället• Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. Livscykelanalys av

några vanliga produkter. • Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan

förhindras. Kemin och världsbilden• Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö,

samhälle och människors levnadsvillkor. • Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik. Kemins metoder och arbetssätt• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och

samhällsdiskussioner med koppling till kemi,. såväl i digitala som i andra medier.

I årskurs 7-9, teknik, lgr11Tekniska lösningar• Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process, till exempel

papperstillverkning och livsmedelstillverkning. Teknik, människa, samhälle och miljö • Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort

vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer. • Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i

fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel. • Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning.