Marja Poteri Skadegörare på plantor och sorkar

13.3.2017 1

Heli Viiri

Antti Pouttu

Naturresursinstitutet

Skadegörare på plantor

© Luonnonvarakeskus

Snytbaggen

• Den värsta skadegöraren

i odlingsskogsbruket

i Europa

• De vuxna skalbaggarna

äter plantornas bark

• Till och med 80% av

plantorna kan dö

• Utvecklingstid 2-5 år

2 13.3.2017 Erkki Oksanen


Livscykeln

3 13.3.2017

ägg larv puppa


4 13.3.2017


Snytbaggen på björk

5 13.3.2017 Erkki Oksanen Erkki Oksanen


Snytbaggen

6 13.3.2017

• Undviker mineraljord och

fuktiga partier

• Sprider sig effektivt genom

att flyga under

svärmningstiden

• Hyggesavfall och stubbar

lockar

• Lägger ägg i närheten

av stubbar

Heimo Tynkkynen


Snytbaggens förökning

• Hundratals individer kan kläckas från en stubbe,

tätheten upp till 150 000 st/ha

• Kalavverkning skapar idealiska förhållanden: ljus,

värme, näring och förökningsplatser

• De vuxna skalbaggarna samlas under

svärmningstiden på avverkningsytan, där det ovan

marken är ont om annan föda än de planterade

plantorna

7 13.3.2017


Snytbaggens förökning

• Den vita larven med brunt huvud

och inga fötter äter bast från

stubbarnas rötter. Därför kan

man inte förhindra förökningen

på förnyelseytan, det finns en

obegränsad resurs.

• Vid stubbtäkt blir en del av

stubbarna och rötterna kvar på

ytan och skadorna fortsätter

• Ätandet av stubbarnas bark och

bast som sådan medför inga

problem för skogsbruket

8 13.3.2017

Heli Viiri


Snytbaggen som skadegörare

• Plantan dör om gnaget är omfattande eller går runt

stammen

• Skaderisken är störst 0-3 år efter avverkningen

• I praktiken finns det skador på alla förnyelseytor

• Om mindre än 5 % av plantorna dör av gnaget, är

förnyelseresultatet bra med finländskt mått mätt

9 13.3.2017


Planering av stämplingsposter

• Inga kalhyggen under två år

efter varandra eller inom några

år på samma område

• Mellanområden, vatten- och

terränghinder

• Små bestånd som gränsar till

varandra ökar områdets

skaderisk betydligt

• Markberedningens kvalitet,

behandlingen av plantor med

bekämpningsmedel och

plantornas storlek inverkar på

skadornas intensitet 10 13.3.2017


Bekämpning av snytbaggen

• Högläggning minskar

skadorna

• Blanda inte mineraljord och

humus, snytbaggen

använder humus som skydd

• Ren mineraljord runt plantan

på minst 10-15 cm

11 13.3.2017


Bastborrar

• Tallbastborre och

granbastborre

• 4-5 mm långa svarta,

smala, cylinderliknande

• Äter bark och bast vid

plantans bas och under

markytan

• Rötterna försvinner helt

från små plantor, plantan

lossnar lätt från marken

12 13.3.2017

Heli Viiri


Bastborrar

13 13.3.2017

• Gnagspåret i barken har vassa

kanter, gånglikt, all bark borta från

små rötter

• 2-årig utvecklingstid

• Dödar plantor flera år, upp till

10 år efter planteringen

Heli Viiri

Heli Viiri


Klimatförändringens inverkan på skador av

snytbagge och bastborre

• Den snöfria perioden blir längre, ätandetiden blir längre

speciellt på hösten, med långa milda höstar

• Ätandeaktiviteten är direkt beroende av temperaturen.

När temperaturen stiger, ökar ätandet och

generationstiden förkortas

– Idealtemperaturen är +20ºC grader, när temperaturen

stiger över +24ºC minskar ätandet och snytbaggen

gräver ner sig i marken

– Om värmeperioderna ökar under planteringstiden,

ökar plantornas torkstress > plantorna blir utsatta för

skador

14 13.3.2017


Sammandrag

• ”Speltiden blir längre” för de viktigaste

plantskadegörarna när klimatet blir varmare.

• Omsorgsfull markberedning bekämpar effektivt skador

av snytbagge och bastborrar. Högläggning bästa

metoden för gran.

• Förhandsbekämpning på plantskolorna nödvändig

• Förhandsbekämpning och uppfattning om skaderisk i

skogen är en förutsättning för lyckad skogsodling

15 13.3.2017

© Luonnonvarakeskus © Luonnonvarakeskus

Heli Viiri, Juha Kaitera

Knäckesjuka


Knäckesjukan

• Tallen värdväxt

• Aspen mellanvärd

• Smittan på försommaren när

toppskottet växer på längden

• I smittostället bildas ett gult

vårsporgömme, och skottet

kröker sig

• Skadan i toppskottet orsakar

kvalitetsfel och tillväxtförluster

17 13.3.2017

Marja Poteri


Knäckesjukans livscykel

• Ett par veckor efter smittan

utvecklas svampens

vårsporgömmen i tallskotten

• Vårsporerna sprider sig med

vinden till aspens löv

• På asplöven bildas

sommarsporgömmen,

svampen multiplicerar sig

(orangegula sporgömmen på

undersidan av asplöven)

• På hösten innan löven faller

bildas vintersporgömmena

(mörka punkter på asplöven)

18 13.3.2017

Timo Kurkela


Klimatförändringens eventuella inverkan på

knäckesjukan

• Rikliga regn i juni gynnar svampens spridning från

asplöven till tallen.

• Högsommarens regn gynnar svampens spridning

och smitta på aspen.

• Rikligare regn under växtperioden ökar eventuellt

epidemierna i framtiden

19 13.3.2017

© Luonnonvarakeskus © Luonnonvarakeskus

Heli Viiri och Otso Huitu

Antti Pouttu

Sorkskador och

klimatförändringen

Valitse pohja temaattisen

ohjelman mukaan:

Pohjoinen vihreä

biotalous

Innovatiivinen

elintarvikeketju

Sininen biotalous

Kestävä

luonnonvaratalous

yhteiskunnassa

Mikäli kyse on

temaattiseen ohjelmaan

kuulumattomasta

toiminnasta käytetään

turkoosia tai oranssia.

Jos asiantuntija- ja

viranomaispalveluista

käytetään harmaata

pohjaa.

Turkoosi ja oranssi ovat

Luken päävärejä ja niitä

saa käyttää aina ja

esimerkiksi temaattisen

ohjelman värin ohella.


Sorkarna som skadegörare

• Sorkskadorna varierar mycket olika år, i vinter

förutspås skador på plantor

• Flera olika sorkarter och de

– Gnagar på knoppar

– Gnagar bark från toppen neråt

– Gnagar bark från markytan upp till snögränsen

– Äter plantornas rötter

• Typiskt för sorkskador är att de koncentreras till

vissa ställen

– Beskogade åkrar

– Kalavverkade ytor med riklig gräsvegetation

– Fröplantager

21


Årliga variationer i skadorna

• Toppåren följer

varandra med ungefär

3-4 års intervaller,

skillnaderna i stammen

månghundrafaldiga

• Sorkarna skadar

plantor av tall, gran och

björk

• Odlingen av tall och

björk har minskat och

det syns i skadorna.

22

Luke


Åkersorken

• På kalytor med riklig

gräsvegetation, beskogade åkrar

och i trädgårdar

• Riklig gräsvegetation ger förda

och skydd

• Äter på sommaren olika växter,

på vintern finhackar den hö i sina

gångar och de korvliknande

stängerna kommer fram på våren

• Äter alla delar från alla trädslag

ovan markytan

• Orsakar skador i huvudsak på

vintern

23

Jussi Murtosaari


Åkersorken

• Längst till vänster en

björkplanta som

åkersorken har gnagat

kal

• Till höger ett halvt

övervallat gnag av

åkersorken

• Åkersorken kan finhacka

små plantor helt eller

gnaga av toppen eller

sidokvistar

• Snittytan är sned med

vassa kanter

24

Heikki Henttonen


Bekämpning av åkersorken

• Plantera efter toppåren

• Bekämpa de år när stammen är stor eller växande

• Röj gräset från förnyelseytan, trampa till snön

• Skydda plantorna med mekaniska skydd, giftbeten

• Förbättra livet för naturliga fiender: ugglor, hökar,

räv och hermelin

25


Skogssorken

• Den vanligaste sorken i Finland, utom i norr

• Lever i skogen, på avverkningsytor och ängar

• Finlemmad. Svansen är lång, vanligen halva

kroppens längd

• Öronen syns tydligt

• Ryggsidan rödbrun, magen gråvit

• Gnagar på vintern bark från virke och hyggesavfall,

äter också gräs, bär, frön och animalisk föda

• Skadar genom att äta knoppar från trädens topp

• Äter barken från plantans topp neråt

26


Skogssorken äter skott och knoppar

27

Heikki Henttonen

Heikki

Henttonen Antti Pouttu


Sorkstammen

• Sorkstammarna varierar i samma takt på stora

områden

• Fluktuationen går ofta i olika takt i östra och västra

Finland

• Vinterfödan räcker inte till

• Rovdjuren orsakar kollaps i sorkstammen

• Rovdjurstammen sjunker till földj av svält,

sorkstammen kan öka igen

28


Sorkcykler, Otso Huitu, Luke:

Cyklerna tillfälligt avbrutna

Svagt cyklisk, ingen

förändring

Starkt cyklisk, cyklerna

förstärks

Cyklerna försvagas

29


Sorkprognoser när klimatet förändras:

Cyklerna försvinner...

30

Sporadisk

variation &

stammarna

ökar..


Slutsatser om sorkar

i klimatförändringen:

Har cyklerna försvunnit ? Nej

(inte ännu ...)

Orsakar väderleken

förändringar

i stammarna? Ja

Förklarar rovdjuren i tid och

område växlingar i

sorkstammen? Ja

Inverkar klimatet och

klimatförändringen på

växelverkan mellan sorkarna

och deras predatorer? Ja 31


Inga ändringar i rekommendationerna om

bekämpning av sorkar

• Skaderisken är störst under stammens topp

• Plantera först omedelbart efter toppen

• Markberedning och gräsröjning minskar föda och skydd

för sorkar

• Plantera hellre på våren än på hösten

• Skydda värdeplantor (t.ex. masurbjörk och ek)

– Prova på avskräckningsmedel eller giftbeten

– Också musfällor minskar effektivt på sorkstammen

32

Marja Poteri Skadegörare på plantor och sorkar

Education

Transcript of Marja Poteri Skadegörare på plantor och sorkar