Maria Wikland Folkhälsovetare 08-524 875 44 [email protected]

Maria WiklandFolkhälsovetare08-524 875 [email protected]

Andrea FriedlNutritionist08-524 875 [email protected]

Friska barn

En metod för att främja hälsa bra mat- och rörelsevanor i förskolan

21 april 2023Institutionen för folkhälsovetenskap, Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete

2

Förskolan – viktig arena för att främja hälsa och förebygga övervikt

Stöd i förskolans styrdokument

Skollagen I den nya skollagen (från 1 juli 2011) finns krav

på att måltiderna i förskola och skola ska vara näringsriktiga.

Lpfö 98

”Förskolan ska sträva efter att alla barn utvecklar motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och välbefinnande”.

Skolverkets allmänna råd för kvalité i förskolan (2005)

»Det är viktigt att personalen diskuterar och reflekterar kring sin betydelse som förebild och hur man genom sitt förhållningssätt och agerande i vardagliga situationer påverkar barns fostran, utveckling och lärande…«


5

Bakgrund

Brist på gemensamma/formulerade mål och rutiner för mat- och rörelsearbetet på förskolorna

Våra utbildningsinsatser har ej gett önskvärda förändringar i förskolornas dagliga rutiner

Behov av organisatorisk förändring Gemensamt ansvarstagande i hela personalgruppen Stöd från ledningen


6

Slutsats:

Behov av en metod som stödjer ett systematiskt och bestående arbete kring att främja bra mat- och rörelsevanor i förskoleverksamheten


7

Målgrupp

Samtliga personalgrupper inom en förskoleverksamhet i en kommun/stadsdel.

LedningFörskolechefer/pedagogiska ledare/rektorerPedagoger (barnskötare, förskollärare)Måltidspersonal (kokerska/kock)


8

Metoden Friska barn bygger på • Forskning om vuxnas

inflytande på barns mat- och rörelsevanor

• Forskning om barns mat- och fysik aktivitetsvanor

• Forskning om hur barn utvecklar mat- och rörelsevanor

Stämmer med teorier om barns lärande

• Konkret och genom erfarenheter”Learning by doing” Piaget, Dewey

• Rollinlärning ”Barn gör som vi gör - inte som vi säger” Bandura

• Forskning om organisationsutveckling


9

Metoden Friska barnNio diskussionsträffar i personalgruppen med utgångspunkt från olika teman i skriften Friska barn

Inför varje träff läser all personal (pedagoger, måltidspersonal och chef) ett temakapitel

Varje träff resulterar i att personalgruppen gemensamt:Steg 1

Identifierar styrkor och svagheter, utifrån en checklista Steg 2

Formulerar och dokumenterar nya och/eller gamla arbets- och förhållningssätt till matvanor, måltider, rörelsevanor och utevistelse

Steg 3 Beslutar om någon styrka eller svaghet som årligen ska följas upp i

verksamhetsplanen

Steg 1

Identifiera styrkor och svagheter

Steg 2

Diskutera och enas om hur ni på er förskola vil arbeta med temat

Steg 3

Vilka styrkor eller svagheter som ska följas upp verksamhetsplanen

21 april 2023Karolinska Institutets folkhälsoakademi 10

Checklista- i slutet av varje temaatt kopieras och användas vid årlig uppföljning


11

Juni

2008 2009

OktJuni

KartläggningBaslinjestudie

Intervention KartläggningUtvärdering

Processutvärdering

Jan

Friska barn – utveckling

Revideringmaterial

2010

SlutrapportDelrapport

Nov

Utveckling

Utveckling av metoden skedde i samarbete med Skärholmens stadsdel i Stockholms stad

Totalundersökning samtliga kommunala förskolor (25 st)

Studiedesign Enkel före – efter mätning utan kontrollgrupp

(pre – post single group intervention)

Kartläggning – intervention – uppföljning

Utfallsmått Indikatorer på mat, måltids- och rörelsevanor


Innehåll i materialet Manual och metodbeskrivning

Tema 1 Folkhälsoarbete i förskolan

Tema 2 Seder och kulturer

Tema 3 Förutsättningar för goda mat- och rörelsevanor

Tema 4 Den serverade maten

Tema 5 Att få röra sig varje dag

Tema 6 Mat- och rörelsepedagogik

Tema 7 Vår miljö

Tema 8 Föräldrastöd


Till rektor, förskolechef eller verksamhetsansvarig för förskoleverksamheten


Manual och metodbeskrivning

Syfte och mål med användning av metoden Viktiga förutsättningar Genomförande

Förberedande skede Aktivt skede Uppföljande skede

Konsultativt stöd från Karolinska Institutet


Syfte och mål med användning av metoden

Genom regelbundna och gemensamma diskussioner i hela personalgruppen avser metoden att:

Öka medvetenheten kring rutiner och förhållningssättGe personalen en gemensam kunskapsbas för mat- och rörelsearbetetIdentifiera styrkor och svagheter i arbetetUtveckla gemensamt formulerade rutiner för personalens agerande som rollmodellerUtveckla gemensamt formulerade rutiner för personalens förhållningssättDokumentera styrkor och svagheter i arbetet, som en grund för fortsatt kvalitetsutveckling och verksamhetsuppföljning


Tema 1 Folkhälsoarbete i förskolan

Folkhälsoarbete i förskolan Hälsa Hälsa och metoden Friska barn Övervikt Stöd i förskolans styrdokument Läroplanen Skolverkets allmänna råd Skollagen


Tema 2 Seder och kulturer

Trygghet och gemenskap Mat som medel för annat Kultur och religion Natur och kultur Osynliga kulturer


Tema 3 Förutsättningar för goda mat- och rörelsevanor

Tillgång till mat och fysisk aktivitet

Utelek allra bäst Vad som ofta

serveras har stor betydelse

Reklam Utbildning och inkomst Lokala hälsofakta


Tema 4 Den serverade maten

Vad är bra mat? Tallriksmodellen Frukost och mellanmål Grönsaker Mjölksort Vatten eller mjölk? Pålägg och matfett Vegetarisk mat Utflykter Onödiga tillsatser? ”Det lilla extra” Särskilt för små barn


Tema 5 Att få röra sig varje dag

Vi rör oss mindre idag Betydelsen av barns rörelse Fri lek ute allra bäst Ute i vardagen Förskolegården Tidstjuvar ”Vad säger forskning om

förskolegårdar som stimulerar till fysisk aktivitet”?



Fokus på utevistelse – på gården eller i naturen (ej fysisk aktivitet, gympa etc)

Tema 6 Mat- och rörelsepedagogik Hur lär barn? Vad säger utvecklingspsykologiska

teorier om barns lärande? ”Vad säger forskningen om

pedagogers beteende i måltidssituationen?”

”Vad säger forskningen om hur barn lär sig tycka om olika livsmedel?”

”Vad säger forskningen om barns fysiska aktivitet?”

Hälsofrämjande pedagogik i förskolan Pedagogen som verktyg Kostnader för pedagogiska måltider Naturligt kinkig



Faktarutor

Tema 7 Vår miljö

SMARTA val Större andel vegetabilier Mindre utrymme för ”det lilla extra” ”Ekologisk produktion” Rätt kött och grönsaksval

Ät mera frilandsodlade grönsaker

Ät mindre kött

TransportsnåltSäsongsanpassat

Vad kan förskolan göra?



Systematiserat föräldrastöd Förskolan som förebild ”Vad forskningen om olika

ansvarsområden kring mat och rörelse” (vuxnas ansvar och barns ansvar)

Viktig information till föräldrarnavid ett systematiserat föräldrastöd

Förskolan som förebild – exempel att berätta för föräldrarna


Tema 9 Förskolans möjligheter

Sammanfattning av det tidigare arbetet

Förskolan som utjämnare av skillnader i hälsaFörskolan och de dagliga rutinernaVad pedagogen förmedlarFörskolan som traditionsbärareFramtida diskussioner


Till rektor, förskolechef eller verksamhetsansvarig för förskoleverksamheten

Varför behöver vi diskutera våra tankar kring mat- och rörelsevanor?

Hur kan man arbeta med metoden Friska barn Avsätt nio tillfällen Utse en diskussionsledare Dela ut skriften Friska barn Diskutera varje tema Fyll iden sammanfattande checklistan

Vägledning till diskussionsledaren Verksamhetsutveckling


Forskning visar attframgångsrikt förändringsarbete i organisationer baseras på gemensamma diskussioner och beslut där alla deltar


Ansvaret att främja hälsa kan inte läggas

på en enskild kokerska eller kock utan är en gemensam fråga för

hela personalgruppen

Varför är det viktigt att förskoleverksamheter använder och utvärderar metoder som används i förskolan?

Idag ställs större krav på att metoder som används i skolan ska vara forskningsbaserade, systematiskt utvärderade och evidensbaserade

Antimobbingprogram som exempel Skolverket fick ett regeringsuppdrag 2007, Uppdragets utformning

Skolverket har i uppdrag att kartlägga forskningsbaserade metoder och åtgärder mot mobbning, vars effekter är systematiskt utvärderade. Kartläggningen avslutades under hösten 2007.

Myndigheten ska utforma en utbildningssatsning riktad till kommuner och skolor. Utbildningen pågår våren 2008 till och med hösten 2010.

Myndigheten ska utvärdera effekterna av befintliga metoder som används i skolor mot mobbning. Utvärderingen avslutas i oktober 2010.

Målsättningen är att metoder som används i skolorna skall vara evidensbaserade och kvalitetssäkrade.


Varför är det viktigt att förskoleverksamheter utvärderar metoder om hälsa och som används i förskolan?

Idag saknas utvärderade metoder för hälsa (mat/rörelse) i förskolan Samverkan mellan kommun och landsting behövs för hälsofrämjande- och

sjukdomsförebyggande arbete För framgångsrikt sjukdomsförebyggande arbete krävs åtgärder på alla

nivåer och samverkan mellan olika aktörer Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete Prel ver 2010, Socialstyrelsen

Samhällskostnaderna för ohälsosamma matvanor totalt 17 900 milj kr/år (direkta (sjukvård mm) 3900 milj kr/år, indirekta (produktionsbortfall) 14 000 milj kr/år)

Samhällskostnaderna för fysisk inaktivitet totalt 6 830 milj kr/år (direkta (sjukvård mm) 830 milj kr/år, indirekta (produktionsbortfall) 6000 milj kr/år) Folkhälsoinstitutet, Folkhälsopolitisk rapport 2010


Varför innebär det att delta i en utvärdering?Samverkan och tydlig arbetsfördelning mellan kommun och landsting

Landsting Projektledning Konsultativt utvärderingsstöd Analys av effekter på

Serverad mat Utevistelse Pedagogiska måltider Pedagogernas självskattade

beteende

Enklare sammanställning av resultat

Kommun Ett års deltagande i studie Aktiv fsk eller kontroll fsk (ev väntelista)

Samtliga deltar i en före- och en eftermätning

Besvarande av enkäter/protokoll 9 protokoll av styrkor & svagheter/fsk 7 dagars protokoll av deltagande i

pedagogiska måltider/fsk 5 dagars protokoll av utevistelse/fsk Enkät självskattat beteende/all personal


Enkäter protokoll att fylla i vid start och slut


Tilläggsfråga gällande personalens deltagande i pedagogiska måltider ”Äter de samma mat som barnen?”


Hur gick det för förskolorna som använde metoden?


ResultatAllmänt om metoden

Diskussionerna kring materialet är det som fungerade bäst (fskenkät)

Måltidspersonalen var mycket positiva (köksenkät)

- köksarbetet synliggjorts

- kunskaperna mer respekterade

- roligare att arbeta

- större upplevd delaktighet

Materialet; texter, illustrationer, formgivning (fskenkät, protokoll)

- fungerat bra

- för enkelt för en del, lagom för andra

- kritik om upprepningar


Rollmodellpedagogiken- centralt moment i metoden

Pedagogiska måltider (rollmodell i måltidssituationen)

Ändrade attityder Hälften av personalen angav att deras medvetenhet om deras betydelse

som rollmodell i måltidssituationen och utevistelsen ökat

Ändrade beteenden halverat antal pedagoger åt annan mat vid uppföljningen halvering av antalet förskolor där annan mat förkom

Synliggjorda avsteg från överenskomna regler

Resultat


ResultatMaten på förskolan

Serverad mat – efterlevnad av nationella råd

Ökad efterlevnad av nationella råd

Störst positiv förändring av produkter med

hög andel mättat fett

Utmaning – servering av både

grönsaker & frukt till frukost och mellanmål

Maria Wikland Folkhälsovetare 08-524 875 44 [email protected]

Documents

Transcript of Maria Wikland Folkhälsovetare 08-524 875 44 [email protected]