Malmö stad Stadsbyggnadskontoretkartor.malmo.se/ · Mitt på Folkets hus allé, mellan de...

Malmö stad

Stadsbyggnadskontoret 2006-06-1 4 Dp 4845 revidering 2006-1 0-1 3

BESKRIVNING

tillhörande förslag till detaljplan för område

öster om KALKBROTTET etapp 1 i Klagshamn i Malmö

HANDLINGAR

Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, illustrationsplan, genomförandebeskrivning och denna planbeskrivning. Som underlag till planhandlingarna har en miljökonsekvensbeskrivning upprättats.

Det preliminära planförslaget (betecknat Dp 4845) var på samråd i juni 2004 och samrådsredogörelsen bifogas planhandlingarna. Planförslaget har inför utställning delats i två detaljplaner: Dp 4845 etapp 1 och Dp 4957 etapp 2.

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Syftet med planen ar att möjliggöra bostäder enfamiljshus på ett område som idag ar åkermark. Planförslaget möjliggör upp till 170 bostäder i enfamiljshus samt cirka 0,8 hektar parkrnark. N i g a av byggratterna medger aven verksamheter såsom förskola och handel.

Sedan planförslaget samrådsbehandlades 2004 har en ny lag angående miljö- bedömning tillkommit i PBL. Vilken grad av miljöpåverkan genomförandet av en plan kan komma att medföra skall alltid bedömas. Vid behov skall erforderliga utredningar samt konsekvens- och itgärdsanalyser göras.

Planen ansågs, inför samrådsskedet, kunna medföra en komplex miljöpåverkan genom främst den trafik som utbyggnaderna i Klagshamn medför, samt den

påverkan på landskapsbilden som framför allt den högra bebyggelsen ger liksom det faktum att marken intill kalkbrottssjön exploateras. För att tydligt redovisa en samlad bild av miljöpåverkan har en rniljökonsekvensbeskrivning, MKB, upprättats. MKB:n har inte bilagts planhandlingarna utan finns att tillgå på Stadsbyggnadskontoret. I slutet av denna planbeskrivning finns MKB:n sammanfattad, under rubriken Miljökonseh~enser.

Miljökonsekvensbeskrivningen visar att planförslagets genomförande inte kan anses medföra betydande miljöpåverkan såsom avses i 6 kap 11 miljöbalken.

PLANDATA

Planområdet ar belaget öster om kalkbrottet i Klagshamn, söder om Borre- backevagen, väster om Slattangsvagen och norr om Badvagen. Marken består främst av jordbruksfastigheterna Tygelsjö 76:1 (del av) och Klagshamn 41:26. Även sträckningen av Borrebackevagen (IUagstorp 4 s:l) intill planområdet ingår, liksom en del av Slattangsvagen (Klagshamn 47:82). All mark, utom de vägar som omsluter planområdet vilka i tidigare upprättade detaljplaner utgör allmän platsmark, ar i privat ägo.

Planområdet omfattar cirka tio hektar, ytans utbredning är cirka 200 meter x 380 meter.

TIDIGARE STALLNINGSTAGANDEN

Översiktsplan

I Malmö 2005, aktualiseringen av översiktsplanen för Malmö, antagen av kornrnunfullmaktige i februari 2006, anges markanvändningen för området till bostäder, Intill kalkbrottet visas en parkzon och från detta ett smalt parkstråk i öst-västlig riktning, i planområdets södra del.

Plan program

Planområdet utgör en del av det område som behandlades i "Planprogramfor del av Klagshamn, mars 2003 ' j . Planprogrammet presenterades i Stadsbyggnadsnamnden, SBN, i december 2002 och var ute på samråd i april 2003. Planprogrammets samrådsredogörelse presenterades i SBN 2003-1 1-17. Under planprocessen finns planprogrammet och samrådsredogörelsen att nå på www.maimo.se.

Planprogrammet omfattade ytan mellan kalkbrottet, Gads vag och Gessievägen i väster och en tänkt förlängning av Slattangsvagen i öster, kring Borrebackevagen i norr och ned till Backaforsvagen i söder. Delar av området ar redan detalj- planerat och utbyggnad pågår. Denna plan ar den första etappen för ytterligare detaljplanering.

Detaljplaner

För området söder om Kalkbrottsdammen finns en detaljplan Dp 4102 Detaj?- planfor södra Klagshamn som vann laga kraft 1791 -06-1 3. Planen ar ännu inte helt

bebyggd och har en genomförandetid på 15 år. Planområdets östra del omfattar delar av Dp 427 1 Deta@lanfor Slättangsvagen mm som vann laga kraft 1 994-07-20.

Planområdet ansluter i nordväst till Dp 4802, Detaliplanfor område öster om Hermanstorpsv~en, östra delen, som vann laga kraft 2005-01-14. I sydväst ansluter planområdet ull det pågående planarbetet med Dp 4142 Detahplanfor Klagshamns natur - och rekreationsområde som omfattar kalkbrottet (och hela Klagshamns- udden). Den var på samråd 1998 och beräknas ställas ut under 2006.

Nu aktuell detaljplan omfattar merparten av den plan som samrådsbehandlades med planbeteckningen Dp 4845, dock har den etapp som omfattar flerfamiljshus och park allra närmast kalkbrottet utgått och denna del behandlas i en separat detaljplan med planbeteckningen D p 4957. Anledningen till denna delning är att området för flerfamiljshus bytt ägare och därmed har separata tidplaner för laga kraft och byggstart bedömts lämpligt. Båda dessa planer omfattar den lokalgata som planeras i nord-sydlig riktning och som ska ersätta Syster Ellens Stigs norra del. Båda områdena ar beroende av att denna väg byggs och därför byggs vägen i enlighet med den plan som vinner laga kraft först. Likaså behandlar båda detaljplanerna de delar av parkmark, i det sydvästra hörnet, som erfordras för dag- vattenomhändertagandet.

Grönplan

1 Grönplanfor Malmö, godkänd av kommunfullmäktige 2003, behandlas tillgång och brist på olika sorters grönytor i Malmös stadsdelar. Grönplanen är ingen självständigt reglerande markanvandningcplan, utan utgör ett planeringsunderlag som redovisar det gröna sektorintresset. I Grönplan anvisas ett grönstråk i planområdets södra del. Detta stråk förbinder naturområdet kring kalkbrottet med framtida gröna stråk i jordbrukslandskapet mellan Klagshamn och Tygelsjö.

Överensstammelse med översiktsplan

Planförslaget följer översiktsplanen.

Historik

Klagshamn har vuxit upp kring kalkbrottet och cementindustrin. I princip har samhället vuxit och förändrats kontinuerligt sedan slutet av 1800-talet om än i långsam takt. De senaste åren har ett flertal kvarter med enfamiljshus byggts i samhället.

Plangestaltning och markanvändning

Planområdet är uppbyggt kring en idé om ett publikt stråk från Borrebackevagen till Badvägen. Stråket, kallat Folkets hus allé, tar sin början i den befintliga korta allén framför Folkets hus och ersätter buss och cykelvägen Syster Ellens stig langs med kalkbrottskanten. På var sida om detta stråk planeras två helt olika typer av bebyggelse. Väster om Folkets hus allé planeras flerfamiljshus i tre ull $ra våningar (Dp 4957) och öster om planeras tät bebyggelse med enfamiljshus

@p 4845). Mellan flerfamiljshusen och kalkbrottet planeras ett långsmalt park- stråk och aven i planområdets södra del sträcker sig ett långsmalt parkstråk parallellt med Badvagen.

Utöver Folkets hus allés båda anslutningar mot norr respektive söder planeras två lokalgator ansluta ut på Slattangsvagen, dessa mynnar i Folkets hus allé och delar småhusbebyggelsen i tre kvarter. Med samfallda körytor delas dessa tre kvarter i ytterligare delkvarter. Dessutom planeras husrader som definierar kanten mot Slattangsvagen och mot den södra parken.

Markanvändningen för merparten av bebyggelsen ar bostäder, Inom strategiskt belägna delkvarter möjliggörs även förskola, detta för att bereda möjlighet till mindre, eventuellt enskilda, förskolor om behov och intresse för det skulle finnas. Mitt på Folkets hus allé medges aven centrumverksamhet i bostads- husens bottenvåning, med en bestammelse som ställer krav på att byggnads- tekniskt förbereda byggnader för en sådan användning. Aven vid platsen ut mot Slattangsvagen finns möjligheten till centrumverksamhet i bottenvåningen, dock utan krav på att byggnaderna uppförs med en rumshöjd som möjliggör detta. Det b h byggherrens ansvar att förbereda denna rumshöjd om man i en framtid vill kunna erbjuda lokaler till näringsverksamhet. Ytor för handel ar begränsad så att bara mindre etableringar kan göras.

Småhusbebyggelsen

Planförslaget möjliggör cirka 170 enfamiljshus. Småhusbebyggelsens delkvarter rymmer vardera omkring 15 hus, lite beroende på vilken hustyp som byggs, likaså varierar delkvarterens storlek. Inom varje delkvarter finns en gemensam grönyta dar narlekplatser eller annan gemensam aktivitet bör anläggas och aven en gemensam parkeringsyta. Grönytorna regleras med en bestammelse om att de ska anläggas med en minsta tillåten storlek. Däremot ar inte det exakta laget reglerat utan kan anpassas efter lämplig fastighetsbildning. Två av grönytorna är större an de andra, framförallt den mitt i området, och planeras utgöra en gemensam, grön lek- och vistelseyta för hela området.

Inom de flesta delkvarteren tillåter byggratten en slags enfamiljshus som består av två adderade två volymer dar den ena volymen ar i två våningar med relativt flackt tak och den andra i två våningar med pulpettak med brantare takvinkel så det ryms en tredje våning under snedtaket. Den något komplicerade bestäm- melsen med en kombination av två byggnadshöjder ar till för att tillåta pulpettak, som ger en byggnadshöjd motsvarande tre våningar på husens höga sida, och samtidigt reglera att denna fasad inte får ligga fritt utan en vanlig tvåvånings- volym måste vara byggd intill.

I specifika lagen tillåts endast radhus, men överlag möjliggör planen både friliggande hus, kedjehus och radhus. I varje delkvarters norra del ska byggnader placeras i en öst-västlig langdriktning, som tydligt definierar gaturummen, medan byggnader i den södra delen ska placeras i en nord-sydlig langdriktning. På så vis följs det traditionella bebyggelsemönstret i IUagshamn. Mot Borrebackevagen regleras en mer traditionell byggnadsvolym i 1 '/i plan. Där regleras aven tak- och fasadmaterial till lokal tradition, rött tegel respektive lertegelpannor. Inom

området tillåts både trä, puts och tegel, med en begränsning av träfasader till kvarterens södra delar. Förslaget reglerar en relativt dov och lågmäld fargskala genom en bestämmelse om minsta svarta på fasadfarger.

Mot Slattangsvagen styrs byggnaders placering så att gaturummet definieras. Husen följer den övriga bebyggelsens riktning, men sluter upp så tätt mot vägens krökta linje att varje hus ligger lite förskjutet i förhållande till de andra. Ett stycke in på Slattangsvagen bildas ett stadsrum. Denna plangestaltning ar gjord dels för att tona ned landsvagsutformningen och för att betona att Slattangsvagen b h en vag inne i ett samhälle och dels för att helt enkelt möjliggöra en plats - dar placeras lämpligen en busshållplats, och kanske en mindre butik. För att ytterligare markera platsen regleras fasader till en ljus fargskala dar.

Landskap och vegetation

Mitt på Folkets hus allé, mellan de planerade flerfamiljshusen, öppnar sig en mindre parkplats som främst avses ge småhusbebyggelsen en direktkontakt med den park som inom Dp 4957 planeras utmed kalkbrottssjön samt aven vidga det långsmala parkrummet. I stråkets södra del ar kontakten med kalkbrottssjön också viktig.

Parkstråket i områdets södra del förbinder naturen på Klagshamnsudden via I<alkbrottsjöns södra sida och vidare österut till ett framtida naturstråk.

En dagvattendamm planeras i mötet mellan det nord-sydliga parkrummet och det öst-vastliga, i planområdets sydvästra hörn. Dammen utformas så att slänterna blir flacka och därmed säkra. Dammens utbredning och gestaltning anpassas till parkgestaltningen.

Gator och trafik

Planförslaget omfattar Slattangsvagen. Befintlig vagutformning, som följer nu gällande plan, ar förberett för andra anslutningspunkter. Aven om sektionen i princip bibehålls, med tradrader och separat gång- och cykelväg, måste mindre justeringar av körytans utbredning göras, enligt detta planförslag.

Planförslaget möjliggör aven en mindre omgestaltning av Borrebackevagen: trottoaren norr om gatan breddas medan körytans bredd bibehålls. Den separata gång- och cykelvägen söder om Borrebackevagen flyttas något söderut och avskiljs från vägbanan av en föreslagen trädrad.

Området trafikmatas från tre håll med sammanhängande lokalgator. Två öst- västliga lokalgator med anslutningspunkter mot Slattangsvagen föreslås och dessa når fram till Folkets hus allé som sträcker sig från Borrebackevagen och ned till Badvagen. Gatorna kompletteras med ett tätare nät av samfallda körytor som bildar ytterligare två körytor parallellt med de öst-västliga lokalgatorna och aven kortare körytor i nord-sydlig riktning. Ytterligare två utfarter mot Borre- backevagen bildas därmed.

Folkets hus allé ar ca 350 meter lång och rak. Den utgör både fysiskt och visuellt en lank mellan IUagshamns norra och södra del. I<örytan föreslås vara smal, sex meter, och jämte denna ryms en separat allé med gång- och cykelväg. Anslut-

ningspunkterna mot omgivande gator utgör även korsningspunkter mellan biltrafik och större gång- och cykelvägar. Vid projekteringen av dessa punkter ska ett särskilt beaktande av trafiksäkerhet tas.

De öst-västliga lokalgatorna och körytorna har korta siktaxlar och trädkantade smala gatusektioner föreslås för att intima och trafiksäkra gaturum ska bildas. Strategiskt placerade hus, gatuhörn och riktningsförandringar skapar ett antal platsbildningar som möjliggör spontana vistelsezoner. Markbehandlingen av lokalgator och samfallda körytor bör samordnas så att skillnaden mellan dessa blir avläsbar dock utan att områdets markytor upplevs splittrade.

Parkering

Malmö stadsp-nom ska följas vilket innebar att två bilplatser för enfamiljshus ska anläggas på egen fastighet. Alternativt kan gemensamma parkeringar anordnas, d i ska 1,5 bilplatser per enfamiljshus redovisas. Plan förslaget möjliggör en gemensam parkering i varje delkvarter, alternativt kan enskilda parkeringar anläggas invid varje hus. På illustrationsplanen visas en lämplig gemensam parkering som rymmer cirka 12 parkerade bilar. Med planbestammelser regleras att de gemensamma parkeringsplatserna ska omgärdas av plank, bland annat för att hindra eventuella ljud- och ljusstörningar. Besöksparkering kan aven anordnas utmed de samfallda körytorna på kvartersmark dar så ar lämpligt.

Verksamheters parkering ska lösas på kvartersmark, det galler framförallt vid platsen mot Slattangsvagen.

Aven cykelparkering regleras i p-normen och beaktas vid bygglov.

Kollektivtrafik

En förutsättning för förslaget ar den flyttning av busstrafiken i Klagshamn från Syster Ellens stig till Slattangsvagen som genomförs i och med 2006 års sommartidtabell. Från Slattangsvagen viker busstrafiken in i centrala IUagshamn via Nygårdsvagen och når på så vis dagens ändhållplats.

Planområdet kollektivtrafikförsörjs därmed från två håll, från Borrebackevagen och Slattangsvagen, med två busshållplatser. För övrig befintlig bebyggelse i Klagshamn blir det ingen större förändring i avståndet till busshållplatser.

Cykelvägar och ridvägar

cykelvägarna i området följer i princip Qkelplanfor Malmö. I Folkets hus allé finns en separat alléomgardad gång- och cykelväg närmast flerfamiljshusen. Denna ansluter till gång- och cykelvägen längs med Borrebackevägen och till gång- och cykelvägen längs med Badvagen.

Via Badvagen ska gång- och cykelstråket utformas så att det ansluter vidare söderut i Syster Ellens stig. Norrut kan cykelstråket, via den befintliga allén till Folkets hus, genom det planerade området väster om Folkets hus, Dp 4802, nå en större cykelväg i det parkstråket som under 2006 anläggs bort mot Glada Hörnan och Klagshamnsvägen. I den framtida planeringen av området kring Folkets hus kan andra kopplingar möjliggöras. Utan att med bestämmelse ange

hur, anvisas på illustrationsplanen de korsningspunkter mellan biltrafik och större gång- och cykelvägar som ska utformas med särskilt beaktande av trafiksäkerhet.

En befintlig ridstig leder utmed Borrebackevagens södra sida hela vägen från Västra IUagstorp fram till cirkulationsplatsen, ducekt öster om planområdet, dar den upphör. Utmed Slättangsvagens östra sida planeras en ridstig beredas plats. Utrymme för den skapas i de detaljplaner som kommer öster om Slattängsvagen. I parkstråket i planområdets södra del, till exempel duekt norr om tradraden som kantar Badvagen, kan ridstigen leda vidare för att sen följa kalkbrottets södra sida och dar ansluta dl planerade ridstigar i rekreationsområdet och ut på udden.

Teknisk försörjning

Planområdet ansluts till befintligt kommunalt VA-nät söder om området. För att VA-verket ska kunna gå in med kommunala ledningar i de samfallda gatorna kravs att den samfallda ytan ar minst sju meter bred. Inom dessa sju meter får inte trad planteras.

Nya dagvattenledningar har lagts i Slattangsvagen och en hel del av dagvattnet från det nya området kan ledas till dessa. Ovrigt dagvatten från området leds i ledningar till områdets sydvästra del dar det samlas upp och fördröjs i en öppen dagvattendamm. Dagvattnet genomgår också viss rening i denna damm. Från dammen leds dagvattnet vidare ut till strandängarnas diken och Oresund via det befintliga ledningssystemet.

Langs kalkbrottssjön (i den nuvarande Syster Ellens stig) ligger en vattenledning.

Höjdsattningen av området ska göras i samråd med VA-verket. Höjdsattningen måste göras för hela området öster om kalkbrottet samtidigt (både Dp 4845 och Dp4957). Den förprojektering av dagvatten och VA-anslutningar som gjorts visar att befintliga marknivåer i princip kan bibehållas.

Avfall

Avfallshanteringen utformas i samråd med VA-verkets avfallsenhet. Förslagets gemensamma parkeringsytor bedöms rymma avfallshantering. Förutsatt att varje kvarter får sitt eget kallsorteringsutrymme (i anslutning till parkeringsytorna) galler, enligt miljöförvaltningen, skyddsavståndet åtta meter till fasad med friskluftsintag.

I nordsydlig riktning i parkstråket finns ett befintligt el-ledningsstråk. Hänsyn u11 detta måste tas vid parkens utformning.

Inom planområdet kommer det att erfordras nya natstationer för den nya bebyggelsen. Två möjliga lagen för natstationer markeras med egenskapsbestammelsen "mark får bebyggas med natstation". De ar inplacerade dels på allmän platsmark (lokalgata) och dels på kvartersmark. Inom Dp 4957 möjliggörs ytterligare en natstation. Rättighet för nätstation med tillhörande ledningar kan sedan upplåtas med ledningsratt.

Tele

Ett befintligt teleledningsstråk leder från telestationen österut och viker sen av söderut. Planförslagets utformning medger inte att detta stråk ligger kvar exakt i befintligt läge utan det måste flyttas i samband med områdets utbyggnad. Aven utmed Borrebackevagen finns teleledningar vars lagen kan behöva justeras i samband med att gatusektionen omgestaltas.

Gas och varme

Eftersom naturgasledningsnätet ar framdraget till Klagshamn är gas möjligt att använda för uppvärmning av planerad bebyggelse. I nord-sydlig riktning i intill kalkbrottssjön finns ett befintligt gasledningsstråk. Byggherren bedömer att det inte ar ekonomiskt motiverat att dra fram gas till enfamiljshusen eftersom trans- rnissionsförlusterna b h så små att elpanna och värmepump ger god värme- ekonomi.

Fjärrvärmenätet ar inte utbyggt till Klagshamn. Möjligheten att anlägga ett lokalt fjärrvärmenät med gasdrift föreslås av miljöhänsyn Övervägas av byggherren.

Arkeologi

Arkeologisk undersökning av området ska göras innan byggnads- och markarbeten inleds.

SOCIALA KONSEKVENSER

Projekt i området

Utöver tidigare redovisade pågående planarbeten och gällande detaljplaner vilka undan för undan byggs ut, både i Klagshamns norra och södra del, håller en ny 6-9-skola på att byggas väster om Syster Ellens stig, söder om Badvagen. Intill skolan byggs ett kvarter med flerfamiljshus. Parallellt med detta planarbete pågår planarbetet för etapp 2 av området öster om kalkbrottet dar ca 120 lägenheter i flerfamiljshus möjliggörs.

Kommunal service

Inom kommunen pågår ett arbete för att bevaka att förskolor och skolor byggs i takt med att stadsdelen Limhamn-Bunkeflo byggs ut. Föreslaget område finns med i prognoserna inför behovsbedomningen. Som prognosunderlag beräknas förslagets bostäder, 170 enfamiljshus, på kort sikt generera ca 85 barn i ålder 1-6 år och 128 barn i ålder 7-15 år. Mer långsiktigt ger motsvarande prognossiffror 17 barn i ålder 1-6 år och 68 barn i ålder 7-1 5 år.

En enskild och två kommunal förskola, med cirka 32,90 respektive 36 barn- platser, finns i IUagshamn samt Klagshamnskolan med förskola till och med skolår 5, som idag har ca 160 elever. Arskurs 6-9 går i Sundsbroskolan i Bunkeflostrand, men hösten 2006 öppnar en nybyggd 6-9 skola direkt söder om Badvägen. IUagshamnsskolan har för idrott tillgång till Folkets hus och Klags- hamnshallen. Inom befintlig detaljplan söder om Badvagen, finns möjlighet placera ytterligare en förskola. En förskola med $ra avdelningar kommer att

byggas i kvarteret Skytteltrafiken, dock ar startdatum för bygget ännu ej fastställt. Planförslagets möjligheter till förskolor, dvs två separata lägen med vardera en yta som rymmer en tvåavdelnings förskola, ska ses som komplement till större kommunala förskolor.

I IUagshamnsornrådet finns tre större fritidsanläggningar: IUagshamnsbadet, Klagshamns idrottsplats, samt Klagshamns idrottshus/Folkets hus. Folkets hus fungerar som verksamhetslokal för ett antal föreningar.

Bostadspolitiskt program

I Bostadspolitiska målförMalmö, antaget av kommunfullmäktige 2004-01-29, ar ett av huvudmålen att kommunen ska verka för trivsamma och välordnade bostads- områden, för att befintliga kvalitéer tas tillvara och att nya kan tillföras samt att planera områden på ett trafiksäkert satt.

Förslaget följer de bostadspolitiska målen om planering av en långsiktig och hållbar miljö bland annat genom att möjliggöra en blandning av boendeformer. Mindre bostäder i radhus gör att aven mindre hushåll kan få större möjlighet att bosatta sig i samhället. I en detaljplan kan inte upplåtelseformer regleras, lagen- heterna kan upplåtas som både hyresrätter eller bostadsrätter.

Klagshamn har 2006 omkring 1800 invånare. Ett tillskott av bostäder i enlighet med Malmös översiktsplan medför att befolkningen på sikt ökar till ca 4000 personer. Planförslagen öster om kalkbrottet, etapp 1 och 2, möjliggör ca 300 bostäder vilket beräknas ge ett tillskott på knappt 700 personer.

Ny bebyggelse innebar en ökad inflyttning och ger möjlighet till människor med olika bakgrund att bosatta sig i IUagshamn, men hur integrationen konkret kommer att påverkas av förslaget ar omöjligt att sia om.

I samband med planarbetet har en rniljökonsekvensbeskrivning, MKB, upprättats av NovaPlan, på uppdrag av stadsbyggnadskontoret. MI<B:n, daterad maj 2004, finns i sin helhet att tillgå på stadsbyggnadskontoret. MKB:n behandlar både den plan till vilken denna planbeskrivningen hör, Dp 4845, liksom den plan som benämns Dp 4957, varför sammanfattningen nedan berör båda dessa planer.

I MKB:n, liksom i dess sammanfattning, finns förslag på åtgärder som inte genomförs i och med denna plans genomförande. Antingen eftersom områden som ligger utanför nu aktuell planering åberopas. Altenativt ar det förslag på lämpliga åtgärder som författarna till MI<B:n för fram utan att kommunen ännu har tagit stallning till om dessa förslag ar lämpligast för att uppnå önskad effekt (exempelvis trafikdampande åtgärder).

Sammanfattning MKB

Syftet med MKB:n ar att den ska möjliggöra en samlad bedömning av den inverkan planens genomförande får på miljö, halsa och hushållning med mark,

vatten och andra resurser. I miljökonsekvensbeskrivningen har tyngden lagts på trafik och naturrelaterade miljöaspekter. Trafikfrågorna bedöms som viktiga eftersom trafikalstringen från exploateringsområdet kan förvantas påverka kringliggande bebyggelse. Närheten till det nya naturreservatet motiverar en noggrann analys av konsekvenserna för naturmiljön. Som jamförelsealternativ till detaljplaneförslaget finns dels ett noll-alternativ som motsvarar förhållandena om planområdet inte byggs ut dels ett alternativ som saknar den högre bebyggelsen i detaljplaneförslaget. Detta alternativ finns med för att belysa vilka konsekvenser en högre exploatering får. Båda exploateringsalternativen ryms inom ramen för vad översiktsplanen anger. Denna sammanfattning redovisar enbart konsekvenserna för detaljplaneförslagen, Dp 4845 och Dp 4957. . Vissa antaganden och avgränsningar har gjorts för att kunna jämföra de olika alternativen. Som jämförelseår används år 2015 för såväl noll-alternativet som de två alternativförslagen. Detta år beräknas de i Oversiktsplanen angivna exploate- ringsområdena vara bebyggda till 80 %. Området kring kalkbrottet och IUags- hamnsudden är då ombildat till kommunalt naturreservat. Ar 2015 förutsätts Slattängsvagens förlängning söderut vara fardigställd. I Oversiktsplanen redovisas Lorensborgsgatans förlängning och den s.k. tvarförbindelsen norr om den västra delen av Borrebackevagen, vilka inte antas vara byggda år 201 5. De två vägarna är relaterade projekt med stor inverkan på trafiksituationen i IUagshamn och Bunkeflostrand. Idag är de endast på idéstadiet och det kravs omfattande utredning för att klarlägga vägarnas konsekvenser, lämplig utformning och finansiering samt prioritering. Balansen mellan utbyggnadstakt och kostnaden för vägarna bedöms inte vara uppnådd år 2015.

Effekter, konsekvenser och förslag till atgarder

Naturmioö

En ökad exploatering av området innebar ett ökat nyck på det blivande naturreservatet. Den ökning av antalet besökare som ar orsakad av boende i det föreslagna bostadsområdet bedöms som försumbar i relation till det totala antalet besökare från Malmö och intilliggande samhällen, Detta uppvägs av den förbättrade grönstrukturen i området och den breda parkzonen i kalkbrottets östra kant.

För att minimera de negativa konsekvenserna för naturmiljön är det viktigt att ullgängligheten till kalkbrottet begränsas för att minska störningen på djurlivet. Parkstråket bör utformas så att det fungerar som en buffertzon mellan den nya bebyggelsen och det blivande naturreservatet. Detta kan uppnås genom att välja växter som ar anpassade till naturmiljön och genom att minimera behovet av belysning i parkornrådet.

Kulturmiljö

Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms som små med bakgrund av samhällets korta historia och den kontinuerliga förändring som har skett under de senaste 100 åren. Störst påverkan b h det langs Borrebackevagen dar den nya enhetliga bebyggelsen kommer att kontrastera mot den befintliga mangfacetterade bebyggelsen vilka präglas av en stor variation vad galler hustyper, ålder, placering och materialval. Den tidigare dominerande bebyggelsen i form av skolan och

den gamla industribebyggelsen ute på Klagshamnsudden kommer att få konkurrens av den nya flerfamiljshus-bebyggelsen.

Naturresurs och markanvändning

En exploatering av området innebar att värdefull åkermark tas i anspråk. I ett större sammanhang kan denna omvandling av värdefull åkermark innebära ett problem, speciellt som omvandlingen ar irreversibel.

Landskapsbild

Påverkan på landskapsbilden blir påtaglig för den som befinner sig vid kalkbrottet eller längs Borrebackevagen. De flerfamiljshusen i planalternativet kommer att avteckna sig tydligt langs kalkbrottskanten. Langs Borrebackevagen försvinner de öppna vyerna österut över jordbrukslandskapet. För den som närmar sig IUagshamn österifrån blir konsekvenserna mindre påtagliga. Det nya bostadsområdet kommer att smälta ihop med den befintliga bebyggelsen och med den högre vegetationen på udden som fond. Innan ny vegetation i det nya bostadsområdet har vuxit upp kommer siluetten att domineras av de nya flerfamiljshusen i 3-4 våningar. Inslag av vegetation och planteringar samt artval ar viktigt och nödvändigt för att ge det nya området en inramning och en möjlighet att smälta ihop med omgivningen. Det ar också viktigt att om möjligt bevara den befintliga vegetationen i planområdets sydvästra del för att skapa en motvikt till den högre bebyggelsen.

V y mot nordostfrån södra kanten av Stora Kalkbrottsdammen. Bygnadsvolymerna schematiskt redovisade.

Stadsbild

En exploatering av området innebar att man knyter ihop bebyggelsen langs Borrebackevagen med samhällets södra delar. Kopplingen förstärks av den nya lokalgatan, Folkets hus allé. Gaturummet langs Borrebackevägen förstärks med den nya bebyggelsen. Den befintliga brokiga karaktären får emellertid en kontrast i den nya bebyggelsens mer enhetliga utseende.

Den nya bebyggelsen och då i synnerhet den högre 4-våningsbebyggelsen mot kalkbrottet får konsekvenser för stadsbilden i området. Den högre bebyggelsen kommer att skapa en tydlig kontrast till övrig bebyggelse i IUagshamn som domineras av 1,5-2 våningsbebyggelse. Huruvida konsekvenserna för stadsbilden

är positiva eller negativa beror på betraktaren som individ och dennes värde- ringar och preferenser.

Vy mot öster Langs Borrebackevi&en. Byggnadsvolymerna schematiskt redovisade.

Vy mot väster langs Borrebackevägen. Byggnadruolymerna schematiskt redovisade.

Rekreation och friluftsliv

Okade valmöjligheter skapas för vistelse runt kalkbrottet och en ökad tillgang- lighet till det som idag ar jordbruksmark genom nya grönytor i det nya bostads- området. Den ökade exploateringen medför ett ökat tryck på befintliga rekrea- tionsanlaggningar men innebar också ett ökat underlag för de föreningar som idag har verksamhet i Klagshamn.

Trafik

Planalternativet ökar trafiken i området. Exploateringen i planområdet (öster om kalkbrottet, både Dp 4845 och Dp 4957) antas alstra cirka 2 000 resor (6,8 resor/- bostad x 300 bostäder = ca 2000 resor). Medräknat den allmänna trafikökningen antas trafiken på Borrebackevagen öka från dagens 1500 f/d (fordon per dygn) till 3500 f/d år 201 5. På Slattängsvagen ökar trafiken från 2100 f/d till 4900 f/d. Konsekvenserna av de ökade trafikmangderna påverkar främst Borrebackevagen eftersom bostäderna ar placerade nara gatan och en skola utgör målpunkt för gående och cyklister.

De ökade trafikmangderna ger en försämrad gatumiljö framförallt langs Borre- backevagen. Eftersom det saknas trottoar langs delar av vägen, och den som finns endast är en meter bred, förblir gatumiljön bilorienterad. Borrebackevagen bör ges en mer gång- och cykelanpassad utformning som säkrar en lägre hastighet. Genom att tydligt annonsera gatans förändrade karaktär till gång- och cykelanpassad miljö kan trafiken styras till att köra österut på Borrebackevagen i stallet för västerut. Vägarnas barriareffekt kommer att öka till följd av de ökade trafikmängderna. Med dagens gatuutformning på exempelvis Borrebackevägen innebar det försämrad framkomlighet för gående och cyklister.

Gång- och cykelnatet utvidgas med exploateringen. De nord-sydliga kommuni- kationstråken blir fler. Det skapas aven fler kopplingar från Slattängsvagen till kalkbrottet. Planförslaget ger en ökad tillgänglighet mellan bebyggelsen vid Borrebackevagen och de södra delarna av Klagshamn. Det bör strävas efter att minska andelen privatbilism till förmån för kollektivtrafiken. Det kan bland annat ske genom ökad turtäthet och att hastighetsdampande åtgärder anpassas efter bussarnas framkomlighet. I<ollektivtrafikens behov bör aven påverka korsningspunkter och sträckor i IUagshamn dar möjlighet till prioritering finns.

Bullerberakningar visar att riktvärdet för maximal bullernivå utomhus överskrids redan idag vid punkt A och B och att maximalvardet utomhus överskrids vid punkt C. Den ekvivalenta bullernivån blir högre till följd av ökade trafikmangder men överskrider inte riktvärdena. Någon form av bullerreducerande åtgärd kravs vid punkt C. Vid A och B bör motsvarande åtgärd vidtas.

I I Ekv Max I Ekv Max 1

Varden Inom parentes ar nktuarde

Någon form av bullerreducerande skärm bör uppföras vid de fastigheter som har uteplats mot Borrebackevagen. Det ar framförallt andelen tung trafik som påverkar den maximala bullernivån.

Utom hus Ar 2015

Halsa- och säkerhet

Inomhus Ar 2015

Fler människor kommer att röra sig i parken utmed kalkbrottet. Den västra delen av planområdet utvecklas till en plats för lek och rekreation. Det ökar risken för någon att ramla ner i brottet. Någon form av staket eller stängsel bör uppföras i kalkbrottskanten mot den östra sidan för att reducera risken för olyckor.

Nätstationernas placering bedöms inte få konsekvenser för omgivningen. Cirka fem meter från en nätstation är den elektromagnetiska strålningen cirka 0,2 /LT vilket ar acceptabel nivå i bostadsområden.

Planens genomförande beräknas inte innebära att miljökvalitetsnormerna för NO2 och PM10 överskrids.

Pdverkan under byggtiden

Byggnadsarbeten kommer att innebära störningar för kringboende i form av damm, buller och vibrationer. Ovarsamt hanterande av hälsofarliga ämnen kan få negativa konsekvenser för djur- och växthv. ogenomtänkta transporter kan orsaka störningar för boende i området. Speciella åtgärder måste vidtas för att förhindra att utsläpp sker i kalkbrottet i samband med byggentreprenaden.

Trafikmangder och buller

I Miljöprogrammet för Malmö Stad 2003-2008, redovisas mål avseende buller. De riktvärden som ska hållas vid nybyggnad av bostäder anges på plankartan.

ADMINISTRATIVA FRAGOR Genomförandetiden för detaljplanen ar tio år från det datum planen vunnit laga kraft.

Medverkande tjänsteman

Föreliggande planförslag har handlagts av arkitekt Sofia Oreberg SBK. Plan- kartan har ritats av Karin Jansson. För landskap svarar Lisa Ostman GK, för trafik Peter Björck SBK och Inger Blomqvist GK, och för VA-frågor Elisabet Rudenholm VA-verket.

Illustration och plangestaltning för bostadsbebyggelsen ar gjord av White arkitekter genom Sven Gustavsson, Sonia Andersson och Ulrika Eriksson. Parkgestaltningen ar gjord av Lisa Ostman GI<. MI<B:n har gjorts av NovaPlan genom Anders Dahl och Marcus Horning.

REVIDERING

Planförslaget har ändrats efter utställningen, revidering daterad 2006-10-13.

Plankartan

Genom att plangränsen visar att det område som upphävs (infarten från Slattängsvägen österut) omfattas så dar blir helt planlöst. Texten för gl-området ar justerad. Ett u-område i planens norra del ar infört.

Plan beskrivning

VA-texten ar justerad.

Texten under rubriken sociala konsekvenser ar justerad angående intilliggande planering och förskolor i området.

En förklaring om att sammanfattningen av MI<B:n innehåller förslag på åtgärder som inte nödvändigtvis genomförs i och med att planen genomförs ar införd.

Genomförandebeskrivningen

Texten angående höjdsattning ar justerad.

Illustrationsplanen

Genom att gatusektionerna har uppdaterats så de stämmer med de som redovisades i samrådsskedet. En text är införd som förtydligar att den exakta måttkedjan som redovisas på sektionerna kan komma att justeras vid gatuprojektering. Måttkedjan finns dar för att förtydliga zonindelningen. En omväxling av sektionsbenamning har rattats till.

Malmö stad

Stadsbyggnadskontoret 2006-06-14 Dp 4845 revidering 2006-10-13

2t-b t.?*i ?p!anefOrslag ar a@get 2v kommun- , ' . . I p. 3 , , . t y c :pp? i ~ . ~ ~ . , d den .... .... A-

'L .- - 20G'iz

GENOMFORANDEBESKRIVNING

tillhörande förslag till detaljplan för område

öster om KALKBROTTET etapp 1 i Klagshamn i Malmö

ORGANISATORISKA FRAGOR Tid plan

Detaljplanen beräknas bli godkänd av stadsbyggnadsnämnden och antagen av kommunfullmaktige under senhösten 2006 och normalt vinner planen laga kraft fem veckor efter antagandet.

Genomförandet

Genomförandetiden för detaljplanen är tio år räknat från den dag planen vunnit laga kraft.

Ansvarsfördelning

Kommunen ansvarar för utbyggnaden inom allmän platsmark medan exploatören har ansvaret för utbyggnaden inom kvartersmark.

E.ON ansvarar för att natstationer uppförs enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd ELSAK-FS 1777:5.

Inga servitut bör komma att upphävas eller inskränkas med stöd av planen. Möjligen kan ledningsrätten för Lr 1321 1770 påverkas om ledningen behöver flyttas.

Fastig hets plan

Fastighetsplan kan behöva upprättas om fastighetsrättsliga frågor avseende om gemensamhetsanläggningar och liknande inte kan lösas på annat vis.

Fastighetsbildning

Fastighetsbildning ansöks av exploatören/markägaren i samråd med blivande byggherre. Ansökan om fastighetsbildning sker hos Lantmäterimyndigheten Malmö stad.

Fastigheterna Tygelsjö 76:1 och Klagshamn 41:26 måste anpassas efter detaljplanens kvartersindelning. Nya fastigheter inom området kommer att tillskapas genom avstyckning. Den mark som ska ingå i allmän platsmark ska överföras till en av kommunen ägd park- eller gatumarksfastighet. De fastigheter som berörs av detta är: Tygelsjö 76:l och Klagshamn 41:26, samt den samfallda vägmarken Klagstorp s: l .

I planområdet utläggs kvartersmark för bland annat bostäder. Kvartersmarken förmodas indelas i ett flertal fastigheter mellan vilka samverkan måste ske. Om exploateringen sker successivt eller etappvis måste finansiering av de gemensamma anläggningarna uppmärksammas.

Gemensamhetsanläggningar för körytor och grönytor inom kvarter måste bildas. Ska exploateringen ske successivt så måste andelarna i de olika gemensamhetsanläggningarna utredas i ett tidigt skede. I gemensamhets- anläggning avseende de inre körytorna måste säkerställas rätt för tillträde till natstation utan att E.ON behöver vara delägare i gemensamhetsanläggningen.

Klagshamns Exploaterings AB och Peab Sverige AB samt Fastighetskontoret samordnar genomförandefrågorna angående markköp, fastighetsbildning och avtal. Gemensamhetsanläggningar inom hartersmark ska bildas för att bland annat anlägga kör- och gångvägar, lekplatser, grönytor samt avfallshantering. Kör- och gångvägar anläggs i samråd med Gatukontoret.

Atgardskatalogen tillhörande programmet Ekologiskt hållbart byggande för Malmö ska vara vägledande i projekteringen och checkas av i samband med bygganmälan.

I samband med bygganmälan ska byggherren redovisa mer detaljerade bullerberakningar för att säkerställa att erforderliga riktvärden följs.

För natstation på allmän platsmark måste avtal tecknas med Gatukontoret. I avtalet ska bland annat överenskommelse om utformning traffas.

EKONOMISKA FRAGOR Avtal ska traffas med exploatören angående den allmänna platsmarkens iordningställande. Gemensamma anläggningar kommer att prövas enligt anläggningslagen.

Kostnaden för utarbetandet av planen ska regleras i planavtal.

Eventuellt erfordrad flytt eller ombyggnad av gas, tele eller elledningar bekostas av exploatören.

Planens genomförande förutsätter fastighetsregleringar/inlösen, vilket enligt avtal ska finansieras av byggherren.

TEKNISKA FRAGOR En arkeologsk undersökning av området ska beställas och bekostas av byggherren. Ingrepp i fornlämning regleras enligt Lag (1988:950) om kulturminnen mm (KLM) och beslut gällande detta fattas av Länsstyrelsen.

Den av exploatören framtagna geoteknikundersökningen ligger till grund för kommunens ställningstagande att marken kan användas i enlighet med förslaget. Ytterligare erforderlig grundundersökning förutsätts framtagas av byggherren i samband med bebyggandet av området.

VA-verket ska medverka vid höjdsättningen av området för att säkerställa att spillvatten och dagvatten kan avledas med självfall. Höjdsättningen för området miste göras samtidigt för hela området öster om kalkbrottet, både Dp 4845 och Dp 4957.

I samband med fortsatt markprojektering bör ledningsrätter för el och VA utredas.

Insatstiden till området överstiger 10 minuter varför utrymning ska kunna ske utan hjälp av räddningstjänsten. Brandvattenförsörjning ska anordnas i området. Flödet i brandposterna ska dimensioneras enligt VAV-normen p-83, tabell 2.3 (flödet ska vara minst 1200 liter/min). Avståndet mellan brandposterna ska vara max 150 meter. Byggherren ska redovisa att brandvatten- försörjningen är sakerstalld i samband med bygglovansökan. Tillträdet till räddningstjänstens fordon ska anordnas inom området. Avståndet mellan körbar väg och husens entré får inte överstiga 50 meter. Byggherren ska redovisa att åtkomligheten är sakerstalld i samband med bygglovansökan.

Vid bygganmälan bör särskilt beaktas att garagen under flerfamiljshusen i utförs med god stomljudsisolering samt att friskluftsintag inte placeras i närheten av garagens frinluftsutsläpp. Generellt bör placeringen av friskluftsintag beaktas, de bör placeras på den skyddade sidan så att buller och luftföroreningar tas in i bostäder och andra lokaler i s i liten utsträckning som möjligt.

MEDVERKANDE TJANSTEMAN

Följande tjänstemän har medverkat vid upprättandet av denna genomförande- beskrivning: Kenth Wedmo, fastighetskontoret, Gösta Jönsson, kommun-

Malmö stad Stadsbyggnadskontoret 2006-06-02 Dp 4845 och Dp 4957

tillhörande preliminärt förslag till detaljplan för område öster om KALKBROTTET etapp l och etapp 2 i Klagshamn i Malmö

Planförslaget har varit utsänt på remiss och för samråd med länsstyrelsen, berörda nämnder, statliga och kommunala organ, sakägare och andra som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget.

Efter samrådet har planförslaget delats i två detaljplaner, Dp 4845 (etapp 1) och Dp 4957 (etapp 2). Denna samrådsredogörelse tillhör båda dessa detaljplaner.

Följande sammanställning redovisar samråds- och remissynpunkter. Stadsbyggnadskontorets kommentarer redovisas i anslutning till varje remissvar.

MYNDIGHETER

Länsstyrelsen framför i yttrande 2004-06-22 att förslaget strider inte mot de intressen Länsstyrelsen har att bevaka enligt 12 kap 1 s plan- och bygglagen.

Hälsa och säkerhet

Trajksakerhet

Framförallt Borrebackevägen är lång och rak genom Klagshamn och inbjuder till högre hastigheter än den tillåtna, samtidigt som ett flertal fastigheter endast har möjlighet till direktutfart på gatan. Längs och norr om gatan finns mål- punkter såsom Folkets Hus, sporthallen och Klagshamns skola. Borrebacke- vägen beräknas få ca 3500 fordon/dygn år 2015.

En fortsatt planläggning för och utbyggnad av bostäder i Klagshamn accen- tuerar behovet av avlastande förbindelser i öst-västhg och/eller nord-sydlig riktning i enlighet med gällande översiktsplan. Länsstyrelsen anser att ytterligare hastighetsdämpande åtgärder bör Övervägas längs Borrebackevägen i avvaktan på avlastande förbindelser.

Buller och stom&ud

I MKB:n påpekas att det i $ra punkter @-H) längs Slättängsvägen är nära att riktvärdet för maximal bullernivå utomhus överskrids och rekommenderar att någon form av skärm skapas som kan ge en bättre utemiljö. Detta bör återges i planhandlingarna och kan med fördel säkerställas genom bestämmelse.

Enligt planhandlingarna planeras det garage under flerfamiljshusen i västra delen av planområdet. Det ar viktigt att dessa byggnader utförs med god stomljudsisolering samt att friskluftsintag inte placeras i närheten av garagens från- luftsutsläpp.

I den vidare planeringen bör generellt placeringen av friskluftsintag beaktas. Friskluftsintagen bör placeras på den skyddade sidan så att buller och luftför- oreningar tas in i bostäder och andra lokaler i så liten utsträckning som möjligt.

ovmgt

Det planeras ett antal återvinningsstationer (miljöstationer) spridda inom plan- området. Länsstyrelsen vill påminna om det rekommenderade skyddsavståndet på 50 m till bostäder enligt Boverkets Bättreplatsfor arbete.

Planbeskrivningen bör kompletteras med slutsatsen att halterna för NO2 och PMlo inte beräknas överskridas.

- E n avlastande förbindelsejnns mycket nXtigt i Malmös öve~riktrplan och avsikten ar att inom en snar framtida inleda studierna av sträckning etc. Den bedömning som redovisas i MKB:n ar att denna detalrplan kan reaheras utan denna förbindelse. Hastighetsdampande åtgarderpå Borrebackevagenjnns med iplanenigen.

- Bestämmelse om bullerskamjnns med, men för att inte i onödan detaljs~ra till en lösning redovisas inte hur eller var denna placeras.

- Ljudisole+zg avgarage liksom fTiSkIuftsintag är knappast deta&lan@gor, men ytnpunktema har betonats igenomforandebesknuningen.

- De exakta &gena for mi&östationer anges inte i deta&lan, utan lämplig placering får studeras närmare i &glovskedet. Skyddsavståndpå 50 m till mi~östation är knappast relevant for denna plan, eftersom detta rekommenderade avstånd galler för mi&östationer - dvs en samlad uppsamlingsplats for ett större antal fast&heter. Fömtsatt att vave kvarter får sitt eget kallsortenkgsutrymme (t ex i anslutning till parkemizgytoma) är det inte aktuellt med någon större mi&östation o& dämed galler inte heller skyddsavståndet 50 m. I fallet med ettflertal mindre kallsorte- ringsutrymmen galler enlgt miioforvaltningen skjddsavståndet 8 m till fasad med fmSkluftsin tag.

- Planbeskrivningen har nu kompletteras med slutsats angående MKN, mi&ökvalitetnormer.

Lantmäterimyndigheten Malmö stad framför i yttrande 2004-06-17 följande:

Det bör tydligare framgå av handlingarna vilka fastigheter och rättigheter som kan bli föremål för inlösen. Det skall gå att utläsa vilka fastigheter och rättig- heter som berörs. Det räcker inte bara med att fastigheter och rättigheter berörs. Som vanligt har man i detta sammanhang glömt samfallda vägen Klagstorp s: 1.

Fastighetsfrågorna verkar i stort vara genomtänkta, Utfartsfrågan avseende 41 :28 ar väl behandlad.

Uppdelningen och regleringen av ytor för ga-anläggningar ar klåfingrig.

Ett särskilt problem ar de områden som ar avsedda för bostad eller förskola. Relationen mellan en ev förskola och dess behov av ytor för utevistelse ar inte belyst. Alla tillgängliga områden ar ju "reserveradel' för ga.

Ar det tänkt att nätstationen i mittkvarteret skall vara med i ga eller bara skall ha ratt att ta sig till och från gatan.

Ovmgt

Bestammelsen om att trädgård skall avskiljas mot ga 1, lokalgata och ga 2 kan bli svår att leva upp till med tanke på att avgränsningen delvis skall ske mot "tarmar" som redan i sig själva ar mycket trånga.

Planbestämmelserna är en författningstext. De skall vara distinkta.

Egenskapsgranser kan t.ex. inte andras i fastighetsbildningen inte heller i fastighetsplan. Has tighetsbegransande åtgärd skall inte utan får. Om det blir en åtgärd eller ej avgörs i annan ordning.

Hänvisning till planbeskrivningen betraktas som en nullitet. Gäller aven bestämmelser om hur ga skall utformas. Delägarna har "full" frihet inom anläggningsbeslutets ram att utforma sina områden som de finner lämpligt SBN kan i detta endast påverka "originalutformningen".

Bestammelsen om att trädgård skall avgränsas ar oklar. Vad avses med trädgård i detta fall?

- V i l k a fastigheter och rättigheter som blir berörda for inlösen har inför utstullning setts över i samråd med K l A l .

- Bestämmelserna om gemensamhetsanlagningarna arjusterade i samrad med KLM, med en lämpligfornulenkg angående jrskola.

- Til&angligheten till nätstation är nu omskriven igenomjrandebeskm'vningen.

- Planbestämmelsen om gemensamhetsanl@ningen som var ettforsök till att skapa viss flexibilitet är nu omfornulerad i samråd med KLM.

- Hänvisningar till beskrivningen på plankartan är endast avsett som jrgdligande som ett stöd i &ylovgranskningen. E n ändrad markanvändning kruver lov, t ex

om ejparkering anges så kan en parkering inte anlagas. Att en bestämmelse om trad t ex endast är tillampl& i omginalu$Orande argott nog.

- Trädgård är omfornulerat till obebyggd del av tomt.

STATLIGA OCH KOMMUNALA ORGAN

Tekniska nämnden framför i yttrande 2004-08-25:

Exploateringsavtal

Innan detaljplanen för området kan godkännas av stadsbyggnadsnamnden skall exploateringsavtal vara tecknat för att säkerställa kommunens behov och för att klargöra de ekonomiska frågorna mellan kommunen och exploatören.

Borrebackevagen

Borrebackevagen ar en huvudgata och skall ha beteckningen huvudgata i detaljplanen. I nya detaljplaner väster om aktuellt område, har gatan beteckningen huvudgata.

Slattangsvagen

Detaljplanegranserna för Slattängsvägens körbana ar något förskjutna, i förhållande till den befintliga gatan. Detta bör justeras så att den nya detaljplanen stämmer med verkligheten, med undantag för de delar dar gata och gc- vag skall justeras pga. ej aktuell infart.

I den östra delen av föreslagen park i söder, måste en mindre justering göras i gränsen mot Slattangsvagen. Detta för att anpassa gränserna till den cirkula- tionsplats som under hösten 2004 kommer att byggas i korsningen Badvagen - Slattangsvagen.

Enligt planbeskrivningen kan en ridväg rymmas inom sektionen för Slattangs- vägen. Då det ar olämpligt att blanda cyklister och ridande, bör en sådan ridstig företrädesvis placeras öster om Slattangsvagen. Utrymme för ridväg får beaktas i kommande detaljplaner för området öster om Slattangsvagen.

Alléträden utmed Slattangsvagen saknas på illustrationsplanen. Enligt nu gällande detaljplan, skall det vara trad på bäda sidorna om Slattangsvagen.

Cykeltrafik

Parkeringsnormen för Malmö omfattar aven cykelparkering. Detta bör framgå av planbeskrivningen under avsnittet Parkering.

Trafikavdelningen önskar inte styra utformningen av gång- och cykelvägarnas passage över allmän gata som gjorts i planen genom beteckningen n3. Trafik- avdelningen önskar därför att denna beteckning avlägsnas i förekommande fall. I de fall gång- och cykelvägen korsar en utfart med "kvartersgata", till exempel i norra delen av området vid Borrebackevagen, kan emellertid beteckningen användas.

I handlingarna anges att plank till en höjd av 1,7 m fär sattas mot lokalgator samt gator på kvartersmark. Trafikavdelningen vill har påpeka vikten av att Gatukontorets rekommendation om högsta höjd på plank inom siktområde

efterföljs. Det saknas hörnavskarning på två stallen inom området, vilket bör justeras.

Buller

Trafikavdelningen förslår att första stycket under rubriken störningsskydd andras till:

"Fasad skall utformas så att ljudnivån från biltrafik inomhus ej överstiger 30 dBA dygnsekvivalentlj~dnivå~ Fasad skall aven vara utformad så att 45 dBA maximal ljudnivå innehålls under nattetid 22.00-06.00 för bostäder, hotell, vårdboende och motsvarande, samt dagtid 06.00-18.00 för utbildningslokaler. Den maximala ljudnivån får överskridas högst tre gånger per natt (dagtid aven för utbildningslokaler). Uteplats utformas så att ljudnivån från biltrafik ej överskrider 55 dBA (inklusive 3 dBA fasadreflektion från den egna fasaden) dygnsekvivalent ljudnivå. På uteplats skall aven 70 dBA maximal ljudnivå innehållas. I bostadsområdet i övrigt galler 55 dBA dygnsekvivalentljudnivå frifaltsvarde."

Det bör aven framgå av planbestämmelserna att bullerskyddsåtgarder skall vidtagas på kvartersmark.

Bullerfrågan för befintlig bebyggelse utmed Borrebackevagen och kostnader för eventuella åtgärder, skall belysas i det fortsatta planarbetet.

Precis som planen anger så måste gatorna ha en fri sektion av minst 7 meter för att VA-verket skall kunna gå in med kommunala ledningar i området. På ett par stallen på plankartan uppSlls inte kravet på 7 meters fri zon, vilket måste andras - se markeringar på bifogad plankarta (bilaga 1). Beteckningen g1 anger att det skall finnas en fri sektion på 7 meter mellan fastighetsgrans och trad. Eftersom man inte har trad på alla stallen ar det mer riktigt att skriva att den fria zonen skall vara mellan fastighetsgränserna, alternativt mellan fastighetsgrans och trad. Beteckningarna g1 och u saknas på en av de nord-sydliga passagerna mellan lokalgatorna - aven detta finns markerat på bifogad plankarta. Det ar aven Önskvärt att säkra framkomligheten för va-ledningar i den nordligaste passagen i öst-västlig riktning genom att lagga u-områden har enligt bifogad plankarta.

Den mark i planen som ar markerad för att inrymma avfallshanteringen (mark skrafferad med x) medger inte möjligheten att bygga hus för avfallshanteringen. Man bör inte låsa utformningen på detta satt, utan planen bör medge möjligheten att kunna placera sophanteringen i en byggnad.

Va-ledningar kan komma att behöva laggas i det södra parkstråket, varför utformningen av parken bör göras i samråd med VA-verket.

För att inte låsa utformningen av dagvattenavledningen inom området bör beskrivningens text, kap. "Förutsättningar och förändringar", "Teknisk försörjning", "VA", andras något. I andra styckets första mening stryks orden "i ledningar".

I genomförandebeskrivningen stryks följande:

- Kap. "Genomförandefrågor": Sista meningen i första stycket.

- Kap. "Tekniska frågor": Första meningen i tredje stycket. Aven slutet av den andra meningen stryks, varvid stycket får följande utseende: "VA-verket skall medverka vid höjdsattningen av området för att säkerställa att spillvatten och dagvatten kan avledas med sjalvfall."

I MKB:n, s.28, står angivet att området ar anslutet till det kommunala va-nätet. Området ar idag inte anslutet till kommunens nät. Nätet kommer dock att byggas ut för att kunna försörja det nya området.

Övrigt

Med hänvisning till den geotekniska undersökning som gjorts kring stabiliteten i kalkbrottets östra slant, kan konstateras att det behövs en fördjupad studie av de geotekniska förhållandena och hur de påverkar nyttjandet av området som park.

För nätstation på allmän platsmark förutsattes att upplåtelseavtal tecknas med Gatukontoret. I avtalet skall b1.a. överenskommelse om utformning träffas.

Beteckningen "plant" under "Utformning av allmän plats" bör utgå och förslagsvis andras till trad2, fritt planterade trad, se illustration.

Möjligheten att anordna parkeringsgarage under flerfamiljshusen framgår ej av planbestämmelserna.

- Deta&lanen kommer inte att lämnas till SBN innan klartecken angående e.ybloateringsavtaht lämnas.

- Borrebackevägen är ändrad till huvudgata. - Egenskapsgränserna vid Slattangsv@en arjzlsterade, liksom vid cirkulationsplatsen. - Plan beskmuningen ar ändrad angående ridvag. - Illustrationsplanen ar kompletterad med alléträd. - Attp-normen aven omfattar ykelparkemng ar nu fo~dlzgat. - Bestämmelsen n3 har utgdtt, medan det på illustration.planen visas var någon form

av hastighetsdämpning ar lämpligt. - Bullerbestämmelsen ar omformulerad så att den i stortfo&erförslaget, dock med lite

annan formulenhg. - Ytorna skraferade med x har utgattfor att medge viss flexibilitet. - Utformning av parkmark fomtsattesgöras i samråd mellan G K och VA-verket. - Texterna om dagvatten ar omformulerade enligt forslag. - Geoteknikundersökningen arytterligare studerad och kompletterad medyttrande

daterat 2006-02-23 - se planbeskrivningen avsnitt Geoteknik. - Igenomförandebeskrivningenjnns nu en text angående avtalfor nätstation. - Inom bestämmelsen B fårparkemngsgarage for de boendes behov anordnas.

Miljönamnden framför i yttrande 2004-05-17 att man som sitt svar på remissen från stadsbyggnadskontoret åberopar förvaltningens tjänsteutlåtande.

Tidigare yttranden

Miljönamnden yttrade sig 2003-05-26 över "planprogram för del av Klagshamn 2003" och framförde då bland annat synpunkter på att man borde arbeta utefter program för ekologiskt byggande i Malmö och att man borde arbeta med grönytefaktor i området. I genomförandebeskrivningen anges att åtgards- katalogen tillhörande programmet för ekologiskt hållbart byggande skall vara vägledande vid projekteringen och checkas av i samband med bygganmalan.

Vidare förutsattes att en trafikbullerutredning skulle utföras, vilket också har blivit gjort. Till sist påpekades att det fanns viss risk för markföroreningar men inte tillräckligt stor för att en översiktlig miljöteknisk markundersökning behövs.

Förvaltningens synpunkter

Miljöförvaltningen tillstyrker rubricerat förslag till detaljplan under förutsatt- ning att följande beaktas och arbetas in i detaljplanen.

Förvaltningen ser positivt på den hänsyn som tagits till naturvärdena i och kring kalkbrottet samt att området utformas med rekreationsytor för de boende.

Det ar aven positivt att man i planbeskrivningen anger att byggherren bör Överväga ett lokalt fjarrvarmenat med gasdrift. Om ett sådant nät skall byggas är det dock av stor vikt att man reserverar plats för en fjärrvarmeproducerande anläggning i planen. Att driva ett lokalt fjarrvarmenat med naturgas ar positivt inte bara för att man kan styra varmeproduktionen till en anläggning, och på så satt minska utsläppen, utan aven att man i framtiden har möjlighet att nyttja biogas eller att koppla in andra alternativa energikällor i det lokala fjarrvarme- nätet.

Vad galler parkeringsfrågan vill förvaltningen påminna om att det i Malmös parkeringsnorm aven finns en norm för cykelparkering.

I samband med detaljplaneringen av området ar det viktigt att man ger goda möjligheter till avfallssortering och därmed avsätter plats för återvinnings- stationer.

Till sist vill förvaltningen påpeka vikten av att det finns säkra skolvägar för områdets barn, framförallt till Klagshamnsskolan då eleverna måste passera Borrebackevagen.

- Bygherren har endastfor avsikt att värma fle$ami)shusen medgas. Med nutida &teknik och värmepumpar ar det inte ekonomiskt motiverat att dra fram gas till de enskilda enfamiljshusen, och ej heller med lokalt produceradjamame. Den lösning som uppges vara aktuell i enfami)sbusen ar elpanna eftersom trans- missionSforlustema ar så små.

- Texten förpdligar nu att p-normen aven omfattar ykelparkernng. - De relativt flexibla delkvartersbestämmelsema ger all mg'Iighet tillplats for

kalhorteringmt1~ymmen. - Cykelv@arplaneras så säkert som möjligt.

Fritidsförvaltningen framför i yttrande 2004-06-23 att förvaltningen tagit del av rubricerade detaljplaneförslag. Förvaltningen har inga synpunkter på förslaget, men vill poängtera vikten av att allmänheten kan röra sig runt kalkbrottet och att planerade ridstigar från Klagshamnsudden till jordbrukslandskapet beaktas.

I övrigt vill fritidsförvaltningen framhålla att den planerade bostadsbebyggelsen tillsammans med planerade skolor i Klagshamn innebar behov av inomhus och utomhus idrotts- och fritidsanläggningar.

Högstadieskolan och Klagshamns idrottsplats

Tomt för en sporthall finns enligt detaljplan 4144 reserverad vid Klagshamns Idrottsplats nuvarande parkering. För den planerade 6-9 skolan för ca 300-350 elever kan Klagshamns idrottsplats ca 400 m därifrån fungera som skolidrotts- plats. Den vid idrottsplatsen reserverade tomten för sporthallen bör också vara godtagbar för skolan. Alternativt kan sporthallen placeras på skoltomten.

Låg- och mellanstadieskolan och Folket Hus

Den föreslagna utbyggnaden av IUagshamnsskolan till en F-5 skola med plats för ca 500 elever ställer också krav på idrottsytor inomhus och utomhus i anslutning till skolan. Plats för de erforderliga idrottsytorna utomhus bör reserveras antingen på skoltomten eller i det föreslagna grönområdet mellan denna och Folkets Hus. Utomhus behövs fotbollsplan, kombiplan, löparbana och längdhoppsbana anpassade till låg- och mellanstadieeleverna. Genom den föreslagna förbindelsen i grönstråket ges goda möjligheter att inledningsvis nyttja den befintliga gymnastiksalen i IUagshamns Folkets Hus tillsammans med den befintliga idrottshallen. Idrottshallen som ar en plåthall med enklare omklädningsutrymmen och ett massagolv direkt på mark behöver dock i ett längre perspektiv ersattas med en mer ombonad gymnastiksal med ett sviktgolv på reglar.

- Synpunkterna berör knappast denna plan, men ska, där så ar aktuellt och mQ&t beaktas.

Limhamn- Bunkeflo stadsdelsfullmaktige framför i yttrande 2004-05-24 att man inget har att erinra mot föreslagen utformning av det nya bostadsområdet, som val Överensstämmer med tidigare ställningstaganden och målprogram. I stadsdelsfullrnaktiges yttrande över förslag till planprogram vid sammanträde 2003-05-22 framhölls emellertid bl. a:

Nuvarande gatunät måste avlastas genom tidig utbyggnad av Lorensborgs- gatans förlängning i takt med att ökad trafik genereras vid stort tillskott av bostäder i Klagshamn. Genomfartstrafiken på IClagshamnsvägen, Gottorps- vägen i Bunkeflostrand och Borrebackevagen i Klagshamn innebar förhöjda risker i trafikmiljön redan i dag, särskilt för barnen.

Det finns ett avsevärt behov av ridvägar i den här delen av Limhamn-Bunkeflo, och att förutsättningar för ridvägsmöjligheter mellan Klagshamnsudden och

det inre landskapet bör förbättras. I planförslaget diskuteras möjligheter, utan tydligt ställningstagande.

Bättre förutsättningar för utbyggd kollektivtrafik, helst med förlängning till Västra Klagstorp och Tygelsjö, bör skapas i takt med den omfattande utbyggnad som planeras. Ur miljö- och hälsoperspektiv ar det en viktig del av planeringen och stadsdelsfullmäktige anser att det måste avsättas resurser för ändamålet.

Stadsdelsfullmaktige finner att den pågående planeringen för utbyggnad i Klagshamn ger förutsättningar för goda livsvillkor för dem som väljer att bosätta sig i den här naturnära delen av Malmö. Tillskottet av flerfamiljs- bostäder ger också möjligheter att kunna bo i IUagshamn utan att aga hus. Det bör också kunna innebära att mindre bostäder b h tillgängliga för äldre, ungdomar och ensamstående.

Samordning av samhällsplanering

I likhet med vad som framförts tidigare, finner stadsdelsfullmäktige det nödvändigt att ha fortsatta Överläggningar mellan stadsdelsförvaltningen, stadsbyggnadskontoret, stadsfastigheter, LIMA och aktuella byggherrar under de närmaste årens fortsatta planering för utbyggnad i stadsdelens södra delar. Dessa måste kunna leda till regelrätta förhandlingar med byggherrar och mark- ägare om nödvändiga markområden för samhällsservice i ett helhetsperspektiv. Det är en grundläggande förutsättning för en gynnsam ekonomisk och social utveckling.

1 den dialog som förekommer med Stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, LIMA och Stadsfastigheter har stadsdelen framfört behov av att avsätta mark i området motsvarande för en 4-avdelningars permanent förskola samt ytterligare mark i anslutning för en tillfallig 2-avdelningars paviljong (avsedd för övergående behov vid inflyttningstoppar).

I förslaget finns två tomter avsatta för detta ändamål. Stadsdelsfullrnäktige ser hellre att dessa två tomter b h en större tomt dar en permanent förskola kan placeras och där det dessutom finns utrymme att vid behov placera en paviljong tillfalligt för förskola och/eller skoländamål.

- Nej, det stämmer attplanforslaget inte med bestämmelser redovisar ridvägar utan att det beaktas vidgestaltningen av den allmannapbtsmarken.

- Kollektivtrajkens utb_ygnad ar inte en detajplanefråga. - Samarbetet melhn berörda forvaltningar angående behovet av k o m m d service har

utvecklats och fordjupats sedan samrådet. I dagslaet står det klart attytterligare en &raavdelnings forskola kommer att &gas mittemot Rubinens forskola, söder om planområdet. Inom planområdet har mijlkheten till mindre forskolor behållts, dar kanske privata initiativ kan mij'Iz&öras.

Malmö kulturmiljö framför i yttrande 2004-06-07 att man i ett tidigare yttrande daterat 2003-04-29 poängterat att "de lamellhus som planeras i anslutning till kalkbrottet är, ur kulturmiljösynpunkt, mycket olämpliga, deras skala

och bebyggelsestruktur är främmande för IUagshamn. Den här kategorin av bebyggelse hör främst hemma i ett stadslandskap till vilket man inte kan rakna Klags hamn".

Malmö kulturmiljö vill också påpeka att tidigare utförda arkeologiska under- sökningar har utvisat att kustzonen kan innehålla omkring 6000 år gamla boplatser från jagarstensålder, samt lämningar främst av religiös karaktär från de efterföljande arkeologiska tidsperioderna bondestensålder och bronsålder. Ingrepp i fornlämning regleras enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. P M ) och beslut gällande detta fattas av Länsstyrelsen.

- StadsLygnadskontoret vidhåller att både ur både stadsbildssynpunkt och bostads- politisk synpunktfins all anledning att ha inslag avfle~amilj.rhus i Khgshamn. Det stora landskapsrum som Kalkbmttsqon utgöi motiverar dejraparen av lamellhus i tre respektivebra våningar och bedöms kunna fungera valpå platsen. Malmö studs bostadspolitiska mål ar att olika tlpplåtelsefomer skajnnas representerade i et t stadsområde. Till saken hör att i den deta&danfor området söder om kalk brottssjön som vann laga kraft redan 7.99 l jnns en b g r a t t j r j r a - våningsh~s direkt söder om Badvagen och dessa hus b g s under 2006.

- Text om fornlämningar ar inford igenomforandebeskmvningen.

Vägverket framför i yttrande 2004-06-07 att under förutsättning att rekommenderade riktvärden för buller inte överskrids, har man från trafiksynpunkt inget att invända mot plan förslaget.

Vi förutsätter att redovisad trädplantering sker med beaktande av de säkerhets- avstånd som rekommenderas utmed vägar och gator (minst 3 meter vid 50 krn/timme och minst 7 meter vid 70 krn/timme). Detta bör framgå av bestämmelserna.

- Borrebackev@en och Slattangsvagen tttgöras au 50 k m / h - u e r va for trad ar placerade på korrekt avstånd enligt vägverkets rekommenderade avstånd.

Sydkraft Gas AB framför i yttrande 2004-06-08 att det inom planområdet finns rörledningar för distribution av naturgas. Distributionsledningar för naturgas omfattas av bestämmelser enligt Energigasnormen (EGN 01) och eventuellt kan här berörda ledningsavsnitt komma att behöva flyttas, byggas om eller förses med speciella skyddsåtgärder i samband med plangenomföran- det. Sydkraft gas förutsätter att exploatören svarar för alla kostnader som uppstår till följd av ovan nämnda åtgärder.

Om träd planteras måste dessa placeras på ett sådant sätt att vår gasledning i framtiden kan grävas fram utan olägenhet. Ett lämpligt fritt avstånd är 2.5 m mellan gasledning och träd. För att undvika skador på träden i samband med en eventuell framtida framgrävning av gasledningen, kan rotskydd användas vid planteringen.

Det ar viktigt att såväl detaljprojekteringen som genomförandefasen sker i nara samråd med Sydkraft Gas AB. Vår kontaktperson i ärendet ar Anders Friis (040-244736,0705-478074) vid vårt kontor i Malmö.

Närheten till befintliga naturgasledningar innebar att nya byggnader med fördel kan anslutas till vårt nät och därmed tillgodogöra sig nyttan av ett både rniljö- vanligt och ekonomiskt fördelaktigt energislag.

- Xynpunkterna innebar ingen forandring av planforslaget.

Skånetrafiken framför i yttrande 2004-06-14 att man ar positiv till att under- laget för en god kollektivtrafik starks i Klagshamn.

Vi beklagar att vi förlorar en av stadens fä exklusiva bussgator - Syster Ellens stig, som ger en gen och snabb körväg till stan för våra IUagshamnsresenarer. Långsiktigt kan vi dock inte bortse från att Slattangsvägen antagligen ligger centralt i ett fardigutbyggt IUagshamn.

Vi ser vissa brister i kopplingen mellan omrädets/ortens centrum och kollektivtrafiken. Handel och busstrafik gynnar varandra och kanske ar det handeln som vinner mest på förhållandet. Det ar mindre troligt att en busspendlare, som bor i de framtida småhusen mot Slattangsvagen, på hemvägen stiger av vid just denna vag och sedan går en omväg via Folkets allé för att kolla in utbudet i grannskapets affarer. Därmed missar planen ett betydande bidrag till det så åtråvärda stadslivet.

- Sedan samrådet av planforslaget har SlattangsvQen h g t s ut och i samråd mellan Gatukontoret och Skånetrajken har busstrackningen flyttat ut på Slattangsvagen.

Malmö Brandkår framför i yttrande 2004-06-1 1 följande synpunkter:

Delar av bebyggelsen (4-väningsbostadshus) innefattas i Gwpp ?-bebygelse vilket förutsätter att Malmö Brandkårs insatstid ska understiga 10 minuter. Eftersom insatstiden till området överstiger 10 minuter ska utrymning kunna ske utan hjälp av räddningstjansten.

Brandvattenförsörjningen ska anordnas i området. Flödet i brandposterna ska dimensioneras enligt VAV-normen p-83, tabell 2.3 (flödet ska vara minst 1200 liter/min). Avståndet mellan brandposterna ska vara max 150 meter. Bygg- herren ska redovisa att brandvattenförsörjningen ar sakerstalld i samband med bygglovansö kan.

Tillträdet till räddningstjänstens fordon ska anordnas inom området. Avståndet mellan körbar vag och husens entré får inte överstiga 50 meter. Byggherren ska redovisa att åtkomligheten ar sakerstalld i samband med bygglovansökan.

Malmö Brandkår anser att ovanstående krav bör föras in under tekniska frågor i genomförandebeskrivningen.

- Texten igenomforandebeskrivningen arjusterad enligt ovan.

Följande har inget att erinra mot förslaget.

Sydkraft Värme Syd AB enligt skrivelse

Teliasonera Y >

Sydkraft Nät AB > Y

Banverket Y Y

Service förvaltningen > Y

Telia Net Fastigheter AB, ägare till fastigheten Kiagshamn 41:28 i skrivelse 2005-06-09: För transporter till och från fastigheten nyttjar Telia idag Syster Ellens väg. I förslag till detaljplan har angivits att Telia istället skall nyttja väg österut över fastigheten Klagshamn 76:l via entrégården mellan flerfamiljshus och att detta skall säkerställas genom avtal eller servitut.

Vi önskar genom detta brev uppmärksamma Stadsbygganskontoret att Telia ibland flera gånger dagligen utför transporter till och från fastigheten Klagshamn 41:28. Stadsbyggnadskontoret måste därför tillse att detaljplanen utformas på så sätt att Telia obehindrat kan utför dessa transporter.

- Angöringsgården som lzger i direkt innanfor Telias fastighet utgör en angömngsgård även for de boende i husen. Men Peslagen bestämmelse och rättjÖrmulen$gar vid fastighetsbildning, och framjr allt, med rätt gestaltning av entregdrdsmiljö) säkerställ^ att Telia kan nå fastigheten så mycket som efordras. Alternativet att dra en helt separat väg till Telids fastighet tvärs parkmark bedömer Stads- ~gnadskontoret inte vara en lämplig lösning.

Peab Sverige AB framför i skrivelse insänd av White arkitekter 2004-06-17 följande synpunkter

Beträffande byggrätterna mellan Folkets Hus Allé och dammen förefaller den angivna byggnadshöjden vara för snäv för tre bostadsvåningar samt en något nedsänkt parkeringsvåning. Förslag till justering: Tillåten byggnadshöjd 10 meter ökas till 11 meter.

När det gäller takformer vill vi att planen medger flacka pulpettak. Detta påverkar också byggnadshöjden. Förslag till justering: Bestämmelsen om högsta byggnadshöjd kompletteras med följande mening: Vid pulpettak mäts byggnadshöjden i lägsta skärningspunkten.

- Bygnadshöjden mot Folkets hus alle' ärjusterad.

- Bestämmelsen på småhusen ärjuterad, dolk inte tiIlfOreslagen Sdelse eftersom en begränsning av den höga fasaden bedöms nödvändigfor att inte få orimlig fasadhöjder i et t så tätt område. Bestämmelsen medger nu lämpliga hzts.

Agarna till fastigheten Klagshamn 17:31 anför i skrivelse 2004-06-18 följande:

Under de senaste 4-5 åren har vi vid flertal tillfallen, i samband med personliga besök på Stadsbyggnadskontoret, samtal med bl a Lars-Erik Englund och Britt- Marie Fast samt värdeutlåtande/besiktning av fastighet IUagshamn 17:3 1, fått upplysning om att 600 kvm av nämnd fastighet eventuellt skulle inlösas av Malmö kommun för att nyttjas till parkornråde. värderingen och besiktningen utfördes av Börje Ahlfors, Södra Skånes Fastighetsförvaltning, vid förvärvet av berörd fastighet, efter rekommendation av Malmö kommun. Värdeutlatande daterat 1999- 12-08 bifogas där står bland annat "kommunen kommer att inlösa ca 600 kvm mark (hörnan) Enligt kommunen kan det bli två tomterpå resten av fast&heten".

Efter senaste skrivelsen daterad 040510 samt samrådsmötet 040527 i Rotundan i Klagshamn ar det planerade parkområdet uppskattningsvis dubbelt så stort an vad som tidigare delgetts, vilket skapat stor förargelse och förvirring då vi köpte fastigheten Klagshamn 17:31 under helt andra premisser.

Förslaget försätter oss i en ohållbar ekonomisk situation. Den kvarvarande fastighet som b h kvar, efter en eventuell inlösen, kommer att bli betydligt mindre attraktiv då storleken reduceras så drastiskt som från ca 1 800 kvm till ca 600 kvm.

Vi emotsätter därmed det preliminära planförslaget och anser att 600 kvm ar mer än skäligt för att fullfölja ert förslag på parkområde på berörd fastighet.

- I november I998 upprättades ettpreliminartplanförslag for Klagshamnsudden mm som bland annat omfattade halva dåvarande fastigheten Klagshamn 17:3 1 och markerade denna som naturområde. Nifo&ade fastigheten i september 1999, då kommunens intensioner var kända - vilket köpeskillingen derp på. I det bifogade värdeutlatandet från december 1999 står att det kan bli två tomterpå fastigheten. Två fastigheter har sedan dess också spckats av och sålts viddre. V a r uppgiften att den del som kommunen skulle lösa in omfattar 600 m2 kommer från ar oklart. I skmvelsen nämnda handlagare på StadsLygnadskontoret har inte lämnat någon infornation som kan motivera uppgiften .$tersom detfran 1998forek&andepL'an- forslaget visade ett naturområde på 1200 m2på fastkbeten. Från den urspmngligu fastigheten Klagshamn 1 7:3 1 avspckades i november 200 1 en enfamiljshzrsfstighet omfattande ca 800 m2, fastighetsbeteckning Lanthandeln 5. StadsLygnadskontoret lämnade 2003-02-25 et t skrnFlzgt avslag på underhandsbesked om avstyckning (diurenr 03-0342) av Klagshamn 17:3 1. Efter attplanarbetet som omfattade den delen av fastighet avslzltats avs~ckades i april .ZOO5 ännu enfastighet omfattande &ka 650 m2, Klagshamn 17:48.

- Kommunen anser att det ar av stort värde att resterande del av Khgshamn 1 7:3 1 utgör en del av parkmarken for attge skapa en parkplats intill Borrebackevägen med rimlig storlek och god visuell kontakt med Kalkbrottssjön. Detta var kända

förutsättningar redan nar fastigheten koptes.

Agarna till fastigheten Titti 2, framför i skrivelse 2004-06-17 följande:

Undertecknade ar positiva i stora drag till de planer som beskrivs i handlingarna om att bebygga gällande område och därmed binda samman de "två byarna" i IUagshamn med ett centrumstråk. Vi är också mycket positiva till att de "gröna värdena" med den unika natur som finns i detta känsliga område

lyfts fram och skall bevaras. Vi vill dock ta upp nedanstående punkter dar vi motsätter oss de planer som finns i planförslaget.

Flervåningshusen bör begränsas till två våningar.

Bebyggelse i området bör ske i enlighet med de "gröna" principer som finns i Grönplan för Malmö samt agera för att bevara den kulturmiljö som finns i området.

För att bibehålla den unika känsla som finns i Klagshamn som by med naturen inpå knuten vill vi att byggnad av hus högre an två våningar undviks. Detta dels för att möjliggöra för så många som möjligt att få utsikt över vatten och/eller grönområde samt för att inte störa den smiiby känsla som finns i området som helt i alla tider präglats av mindre fastigheter i ett eller två plan. Detta ar ett av de få områden i Malmö som fortfarande kan associeras med lantrniljö med åkrar, ängar och dar tillhörande byggnader i ett eller två plan. Vi anser att införandet av flervåningshus kommer på ett irreversibelt sett och för all framtid förändra och förta denna unika stadsmiljö.

Vi motsätter oss inte byggnationen av flerfamiljshus, utan vill begränsa antalet våningar till två.

Vidare präglas de byggnader som finns i området av "hård" fasad av tegel eller puts. För att flerfamiljshusen skall smälta in i parkrummet, som det står i plan- förslaget, anser vi att fasaden på husen bör vara putsad och inte i trä då detta markant kommer att bryta mot omkringliggande befintlig bebyggelse och på så satt klart att sticka ut och inte "smälta in".

Slutsats: Vi menar att en byggnadshöjd på maximalt två våningar med putsad eller tegelbekladd fasad bör tillämpas för att varna om natur- och kulturvärdena i Klagshamn.

2. Småhusbebyggelsen bör ske med putsad eller tegelbeklädd fasad.

Som anges i planförslaget skall det traditionella bebyggelsemönstret som finns i Klagshamn bibehållas inom området. Det gängse byggnadsmaterialet för fasader i Klagshamn ar puts eller tegel och alla kringliggande byggnader följer denna norm. För att harmonisera med kringliggande byggnader i söder anser vi att fasadmaterialet aven på de hus som planeras i söder skall ha putsad fasad. Då småhusbebyggelsen avser att vara tät upplever vi det som en risk att detta område kommer att kannas mycket plottrigt om olika material blandas på det satt som föreslås i förslaget.

Slutsats: Vi anser att fasaderna bör harmonisera med kringliggande byggnader och därför vara putsade inom hela området.

3. Gångvägen langs kalkbrottet bör belysas.

Vi ar mycket positiva till den planerade parken i sydväst som vi ser som ett trevligt inslag i bebyggelsen som klart värnar om ett grönt Klagshamn med närhet till naturen.

Vi ar aven mycket positiva till det planerade promenadstråk, grusad gång, som skapas langs sjön och att denna avser att anslutas till uddens redan befintliga gångvägar. Dock anser vi att denna bör vara belyst för att öka säkerheten för

de barn som kommer att nyttja denna som sin gångväg till och från skolan. Vidare med de förskrackhga händelserna som utspelade sig på udden förra sommaren med våldsbrott på icke upplysta områden anser vi det som en sjalv- klarhet att denna gångstig bör vara adekvat upplyst för att öka den generella känslan av trygghet för de boende och besökande.

Slutsats: Vi menar att gångstigen bör belysas för att öka tryggeten för de nyttjande.

4. Hastighetsdämpande åtgärder

Vi ar positiva till att det lyfts fram i förslaget att det skall angöras hastighetsdampande åtgärder på Folkets hus allé. Som det uppmärksammats och påpekas i förslaget kommer denna allé, som endast ar planerad att bli 350 meter lång, att locka ull för höga hastigheter.

Som boende vid Badvagen vet vi att precis detta redan sker på denna vag. Sträckan från Slattangsvagen ner till Syster Ellen Stig används idag, och kommer så att göras aven framöver, som en accelerationsstracka dar bilarna utan problem kommer upp i över 70 km/h. Detta gör det tidvis mycket svårt att komma ut på denna vag från Ursulavagen. Då det redan finns många barn boende i området i direkt anslutning till Badvagen, vilka kommer att bli mång- dubbelt fler, samt att en skola kommer att anläggas i direkt anslutning till denna vag anser vi att det ar helt nödvändigt att satta ner hastigheten till 30 km/h från anslutningen till Slattangsvagen till förbi skolan. Då denna vag efter Slattangs- vägens slutförande inte längre kommer att agera matarvag för boende i Klagshamns södra delar, kommer trafiken framförallt att bestå av icke boende samt badgäster som lättare kan lockas att snabbt ta sig ner till udden och dar- igenom använda nämnda sträcka som accelerationsstracka. För att ytterligare öka säkerheten för våra barn bör skyltar med lekande barn sattas upp i direkt anslutning till 30 km/h skyltarna.

Som framkom vid informationsmötet i maj bör Folkets hus allé göras till en återvandsgata och inte anslutas vid Badvagen för biltrafik. Detta för att Folkets hus allé ska användas som ett lugnt centrumstråk i anslutning till blivande affarsverksamhet och inte utnyttjas som genomfartsvag istället för Slattangs- vägen. Denna åtgärd kommer att bidra till en dampad hastighet för boende inom det planerade nya området.

Slutsats: Vi anser med tyngd att hastigheten på berörda sträcka på Badvagen skall sattas ner till 30 km/h samt att varningsskyltar för lekande barn satts upp. Folkets hus allé bör inte ansluta till Badvagen.

5. Förskola.

Som det namns i planförslaget finns det en enskild och en kommunal förskola att tillgå i Klagshamn med totalt ca 110 platser. Som det ar redan nu finns det inga platser alls att tillgå för ett stort antal barn boende i Klagshamn utan dessa barn tvingas placeras i Bunkeflostrand, V. IUagstorp eller Tygelsjö. Detta har dels konsekvensen att barnen inte kan umgås med de barn som bor i samma område under dagtid då de kan vara placerade upp till 7km från varandra samt att barnen inte på ett lätt satt kan springa över till sina kamrater från förskolan

på helger och kvällar för de flesta av dem bor i Tygelsjö eller Bunkeflostrand. Risken för utanförskap kan därför öka i omfattning. Med dessa fakta bör alla 3 tänkta byggnader som föreslås i planförslaget som tänkbara förskolor tas i bruk som sådana.

Slutsats: Vi anser att då det redan nu finns för få förskoleplatser måste de byggnader som ar avsedda för eventuell förskoleverksamhet också nyttjas som sådana.

- Angående fle familjhusens höjd, se svaret till Malmö KulttlmziJö. Fasaduttrycket på dessa hus ska anpassats till den unika platsen och underordna sig tradma'åerna rtmt Kalk brottssjön.

- I alla de Igen dar det nya området ansluter ut mot beJintlig traditionell bebygelse, eller ut mot kulturlandskapetfinns bestämmelser som reglerar fasadmatemalet till tegel. I de inre delarna bedöms begrinsande ramarge en lämplig blandning av anpassning och variation for att skapa en god bebggd miJö.

- Gångvagen intill kalkbrottet ar enbart att betrakta som ett komplement till de väl belysta gång- och ykelvägar som kommer attfinnas utmed "Folkets hus alle": I Kalk brottssJ;önnfi.n.s biologiska värden som är känshga for belysning.

- Folkets hus alle: med alla de utfarter som planeras, gatusektionen med smala körytor och tradrader och sidoparkemkgsmbj'lzgheter kan intejamjras med den bejintliga norra sträckningen av Xyster Ellens stig. Gestaltningen av Folkets hus alle' kommer inte att medföra någon snabb genva medan en mbjlighet till att åka med bil f d n båda håll bedöms vara en förutsattningjbr att verksamheter ska etableras. Klagshamn idag är ett relativt svårorienterat samhälle. Folkets hus alle'planeras som en axel som bidrar till att ge kontakt mellan den norra och den södra delen. Den södra delen av Sy.rter Ellens stig, intill skolan, dr nu stängdfor biltrajk.

- Sedan samrådet har fragan om forskolor i stadsdelen och i Klagshamn stzlderats ingående. M i n emot Rubinens forskola kommer ännu en stor kommunalforskola att bgas . Iplanforslagetjnns mqlzgheterna till mindre forskolor kvar, men dessa

ytor kommer däfo'r inte att Lygas med kommunala forskolor men mbjligheterjr privata initiativjnns.

Agaren till fastigheten Klagshamn 16:167, framför i skrivelse 2004-06-01 att med tanke på den bykaraktär som kommunen lovat Klagshamn ska få behålla ifrågasätter jag starkt hur man kan godkänna att det byggs höghus upp till 4 våningar. Detta ger mer en känsla av förort än by. Högst 2-3 våningshus borde få byggas för att husen ska kunna smälta in i nuvarande miljö, enligt min mening. Risken finns också att de ungdomar som vill flytta "ut på landet" för en lugnare miljö för sina barn väljer annan kommun.

Jag vill också opponera mig mot att, trots att ett hundratal nya hus byggts, har det inte tagits någon hänsyn till att trafiken ökats markant utmed Borrebacke- vägen. Skolbarn som kommer ifrån Glada Hörnan och ska till skolan, tvingas ut på den numera start trafikerade vägen, där bilarna ofta håller för hög hastighet. (Har ni funderat på att göra en hastighetskontroll?) Förbi skolan kommer också 'ydragspelsbussarna" enligt planen att passera, 2 bussar var 12:e minut.

Ofta cyklar barnen på trottoaren. Säkert med föräldrarnas tillstånd, då de anser att vägen ar för farlig för dem. Vi som har utfart till Borrebackevagen ar radda för att en dag köra på ett av barnen, då de ar svåra att upptäcka på den smala trottoaren. Lämpligt vore att skyndsamt anlägga den planerade vag som skall ligga parallellt med Borrebackevägen och till dess, via hinder e dyl. smalna av vägen och hindra bilarnas höga framfarter.

- Angående flefamiljhusens höjd, se svaret till Malmö Kulturmiljö. Ett av kommunens bostadspolitiska mål ar kommunen ska verka for en socialt inriktad bostadspolitik och att det ska finnasgod til&ångpå et t varierat utbud av bostäder. Ett exempelpå detta ar att medvetet komplettera områden av villabebygelse med flerbostadshus. Att bebyga Klagshamn med '%ögbus"ger ett tillskott med en boendeform som idag saknas i området -flera intressenter som kontaktat planfifattaren är klagshamnsbor som vill kunna bo kvar i sitt närområde utan att for den skull bo i e@uniyshus.

- Trajkmiljon mnt Boweba&ev@en harforbättrats sedan samrådet och en y ykelvag now om de norra kvarteren utmed Bowebackevagen hållerpå att b g a s . Fortsatta studier om vilken y v@strackning som kommer attplaneras iforsta band inleds under 2006.

Agaren till fastigheten Klagshamn 17:42, framför i skrivelse 2004-06-18 följande:

Det ar ytterst paradoxalt att "Malmö stad" som sedan en bra tid tillbaka inte skyr några medel för att lovorda Klagshamn, an idag inte ar benägen att ara detta originella samhälle med ett eget namn vad stadsdelsbenamningar beträffar, utan nöjer sig fortfarande med att betrakta det som ett (namnlöst) bihang till stadsdelsområdet Limhamn-Bunkeflo(strand). Ar det inte hög tid att döpa om stadsdelsförvaltningen ifråga till Limhamn - Bunkeflo - Klagshamn?

Placeringen av Klagshamns centrum (handel i bottenvåning, service, kultur, fritid m.m.) bör ske i områdets södra del (öster om Kalkbrottet) om vi ska ta hänsyn till de framtida boende norr om Backaforsvagen: betänk alla de som bor på Klagshamns nordvästra sida har nästan närmare till Bunkeflostrands affarscentra, men framförallt har de av en eller annan anledning vägarna åt det hållet.

Begränsa lagenhetshusen intill kalkbrottet till 3 våningar och sammanlagt 6 hus. Varför tittar kortsidorna mot öster och väster nar husens framsidor hade kunnat vanda mot insjön i syfte att innehavarna får njuta av vattnets reflexer i fulla drag.

Det ar trevligt att ni tanker anlägga en park (i östlig-västlig riktning eller tvärtom) norr om Nya Badvagen. Bertil Jakobson, aven kallad "Dahliekungen", har en gång i tiden planterat en syrenhäck som går aven igenom den tilltänkta parken. Ar det möjligt att behålla åtminstone en del av ovanstående syrenhäck till minne av en mycket uppskattad trädgårdsmästare i Klagshamn?

- Benämningen Lmhamn-Bunkeflo kommer från degamla traktnamnen Lmhamn och Bunkeflo. Inom stadsdelen finns många fler b a r an Klagshamn, vafor ett stadsdelsnamn som fortydligar det skulle bli väl klumpigt. Kibgshamn har ursprung-

ligen ingått i Klagstorps b_y och ar et t relativt ytt namn från ca 1900. Det har inte någon &tig geagrajsk avgränsning utan harforandrats suc~.essivtgenom tiderna.

- Centmmstråket som planeras avser att i sig utgöra kontakten mellan Klagshamns norra och södra delar.

- Attplacera lamellhus med kortsidor mot vattnet arfor att största mq'I&a andel boende ska få vattenutsikt, dels från båda långsidorna, dar balkonglösningar kan ge utsikt, dels naturligtvis från gavellagena) och sist, men kanske främst, då utgör inte huskropparna en barmarfor vattenkontakten for alla de som bor eller rör sig bakom husen utan gatorna och stråken mellan småhusen kan få kanna av närheten till kalk brottet.

- Igestaltningen auparken kommer, om m@ïzgt) b@ntliga vegetation att bevaras eller utgöra en inspiration till kompletterande plantenngar.

Klagshamns nya byalag framför i skrivelse 2004-06-16 följande:

Klagshamn ar i dag en idyll; en pärla i Malmö, en grön lunga u11 Malmö. Vi som bor har trivs har med den lugna byidyllen, - men vi ar oroliga for vår by då vi tar del av detaljplanerna av utbyggnaden av Klagshamn - som dessutom enbart ar en del av utbyggnaden av Klagshamn - underförstått ar att vi har mer utbyggnad att vänta.

Klagshamn Nya Byalag har följande synpunkter på detaljplanen för området öster om Kalkbrottet i Klagshamn:

Öster om kalkbrottet

De flerfamiljshus (120 lägenheter) som planeras mellan Syster Ellens stig och Folketshusallén bör begränsa till två våningar (inte föreslagna $ra våningar) vilket också påpekats i tidigare remissvar från Klagshamns Nya Byalag angående Klagshamns utbyggnad.

I synnerhet som den gamla bebyggelsen langs Borrebackevagen och den nya planerade bebyggelsen mellan Syster Ellens sug och Folketshusallén bildar en enhet som markerats av den sista huskroppen mot Borrebackevagen i den nya husraden ar indragen och vinklad mot I<alkbrottsssjön och därmed kommer att uppfattas som en direkt lank mellan gammal och ny bebyggelse.

Klagshamn ar idag en by som består av låga hus - de föreslagna höghusen skulle bryta av för mycket mot befintlig och ytterligare planerad bebyggelse för att Klagshamn skall kunna utvecklas till en harmonisk och fungerande ort för alla boende oberoende ålder - och inte till en av dessa alltför vanliga förorter med likriktiga hus byggda på minimala tomter.

Dessutom kommer högre hus ovillkorligen att synas från den promenadsug som planeras runt Kalkbrottssjön. Området som inom kort kommer att Massas som naturskyddsområde - men förmodligen går känslan av natur helt förlorad med en fond av höga hus. Det byggs mycket vackra och funktionella två- våningshus med lägenheter runt om i landet. Varför inte i Klagshamn?

Planförslaget möjliggör 170 enfamiljshus och 120 lägenheter i flerfamiljshusen vilket innebar ca 290 hushåll på relativt liten yta. Hur kommer biltrafiken till

området att påverka låg- och mellanstadieskolan och befintliga hus vid Borrebackevagen?

Hur snabbt skall utbyggnadstakten ske? An en gång vill vi påpeka hur viktigt det ar för byn att utbyggnaden inte sker alltför snabbt - infrastrukturen måste hinna följa med denna otroliga expansionstakt!

Grönområden inne i bebyggelsen

Med hänvisning till "Grönplan för Malmö" angående det grönområde med dagvatten som planeras i södra anden av området langs Syster Ellens stig vill, vi påpeka att detta dagvatten skall placeras över gammal handeltradgårdsmark. Vi anser att de stora, underbart vackra syrenhäckar samt de stora oxlar som vaxer langs Syster Ellens stig skall bevaras och inkorporeras i grönområdet. Slående för planeringen av utbyggnaden av Klagshamn ar att stora trad och gammal växtlighet saknas. Istället utgörs omgivningarna praktiskt taget uteslutande av falt och nyplanteringar inom de privata tomterna. Denna trend kommer att accentueras allt eftersom utbyggnaden fortsätter.

Med tanke på att Malmö redan nu har dåligt med offentliga grönområden, så ar det sorgligt att konstatera att denna tendens av avsaknad av grönområden i Malmö bara vaxer ju mer utbyggnaden byggs utanför stadens ursprungliga bogranser.

Med hänvisning till "grönplan för Malmö" vill vi också föra fram följande synpunkter på byggnation i kvarter nygård och vid bussens ändhållplats:

Som ovan påpekats utmarks Klagshamn, speciellt efter att planerad utbyggnad av samhället genomförts, av avsaknad av naturliga allmänna grönområden med stora uppvuxna trad, det vill saga grönområden som inte ar anlagda parker. Klagshamns Nya Byalag vill därför:

1. Att den östligaste delen kvarter NYGARD, det vill säga området dar Nygårds gård var belagen, sparas som en allmänning dar de uppvuxna traden ingår och INTE bebyggs!

2. Att området som består av gamla trädgårdar vid bussens ändhållplats bevaras och renoveras som en "vild" allmänning med naturlig grönska och bevarade trad. Detta område ligger i nara anslutning till både befintligt dagis och den planerade skolan som kommer att stå klar 2006 eller 2007. Växtligheten skulle på ett naturligt och positivt satt kunna tjäna som uppehållsplats för skolbarnen under raster och aven vara en naturlig träffpunkt på fritiden, liksom sker idag. Dessutom skulle gymnastiklektioner med fördel kunna förläggas till ängen bakom den nya skolan, dar flervåningshus nu planeras att byggas.

Fritidsysselsattning for unga och gamla

Eftersom IUagshamn ar snabbväxande område med hög inflyttning främst av barnfamiljer - ar det mycket viktigt att tillgodose barns & ungdoms syssel- sättning. Fritidsverksamheten behöver alltså byggas ut i takt med utbyggnaden! Det kravs med andra ord mer an lekplatser som byggs för de små barnen med gungor och sandlåda.

Ovanstående kanske inte har större plats i bygglovsförfarande och planering - men det borde prioriteras ännu mer för att gynna sammanhållningen och trivseln i byn!

- Att Klagshamn tillas växa .så my~ke t ar en del av de beslttt som tasp2 Oversiktsp/anenivå - nu senast ijbruun' 2006 då Kommu~ullmäktige antog aktuaIiseringen av översiktsplan Malmö 2005. 1 Oversiktqlanen görs ett pdlzgt ställningstagande att Malmö ska dels växa som stad, med 1200 nya leenheter om året, dels utpekas aktuella utbyggnadsområden och dessa är enfobd av ställnings- tagandet att innanfor Yttre RzngvQen h g s tät stad och utanfor bevaras så mycket

jordbmksmurk så orört som m@ligtgenom att främst de stora Lyarna kompletteras - Oxie, TygeLjö, Bunkeflostrand och Klagshamn.

- Angående~efami~husens h@$ se svaret till Malmö Kul tumi 'ö och även svar till sakagares skrivelser ovan.

- Uthgnadstakten är inte tänkt att begränsas iplanforslaget, men som ni har märkt Lygs Klagsbamn ut successivt. Valje utbygnadsetapp bmkar utgöra e t t delkvarter och tar cirka ett år attforverkliga. Phnforslaget kommer sannohkt att ta mellan fem och tio år att &yga ut.

- Planförslagets gröna stmktur är en fobd av det stora na tumm som Kalkbrottssjön utgör och den vision om gröna länkar som beskkvs, framför allt, i planprogrammet.

- Synpunkterna angående kvarteret Nygård hör inte till detta planforslag, liksom tnidghden vid bzls.sv~ndplat.sen. Dessaytor omfattas av Dp 4 102 som vann laga kr& 1990.

Agarna till fastigheterna Klagshamn 16:162,16:176,16:39,17:47,16:167, 30:25,30:24,16:166,16:37,16:38,16:174,17:30,16:172 och 17:29 har i gemensam skrivelse 2004-06- 18 framfört följande synpunkter:

Efter stadsbyggnadskontorets presentation och beskrivning av utbyggnaden öster om Kalkbrottet i Klagshamn ser vi det nödvändigt att reagera.

Förslaget som presenterades hade föregåtts av en tidigare presentation, 3 veckor tidigare av Emanuel Morfiadakis från Malmö stad, som också då var i Klagshamn och hade en genomgång hur utbyggnaden skulle se ut och trafik- planerna för Borrebackevagen. Tyvärr visar det sig att de har båda presenta- tionerna inte alls stämmer överens, det betydligt mer realistiskt genomtänkta som Morfiadakis presenterade och det som stadsbyggnadskontoret visade upp. Därför ser vi oss sakägare och boende langs Borrebackevagen nödgade att protestera och kräva en omarbetning av planerna med att mer an fördubbla trafiken på Borrebackevagen.

Anledningarna ar ett antal, men enkla om man sätter sig in i situationen. En gata med Borrebackevagens bredd tankt som gata för genomfartstrafik for både personbilar, bussar och annan tung yrkestrafik, genom ett villaområde kan omöjligt vara en lämplig eller optimal lösning på ett trafikproblem. Etable- ringen och utbyggnaden som skett och sker, med en mängd nya villor, har också tillfört området massor med barnfamiljer och många lekande barn, och fler kommer. Barn som naturligt rör sig och kommer att röra sig från sina hem

till b1.a. skolor, förskolor, dagis etc. Riskerna för att olyckor skall hända kan väl knappast anses små med den föreslagna utbyggnaden och den mer an fördubblade trafiken varje dygn på Borrebackevagen.

Längs vägen finns också Folkets Hus, ett livligt frekventerat ställe inte minst dagtid då barnen från skolan utnyttjar b1.a. gymnastiksalen där. Barnen skall förflytta sig från skolan till Folkets Hus, alltså langs den, jämfört med nu mer an dubbelt trafikerade Borrebackevagen.

I planen finns också beskrivet ett kommersiellt centrum i hörnet av Syster Ellens stig och Borrebackevägen. Vad som framgick av stadsbyggnadskontorets planering skall detta bli ett livligt använt centra, vilket i sin tur innebar att det blir ytterligare upptrappning av belastningen på vägen och ytterligare risker för olyckor.

Till slut vill vi också uppmärksamma Er på att Borrebackevagen faktiskt passerar en skola, en skola med massor av barn som finns i direkt anslutning till vägen med bara ett lågt staket emellan. Med massor av barn som varje dag kommer att exploateras för mängder av avgasutslapp direkt i anslutning till dar dom befinner sig. Med massor av barn som varje dag ensamma tar sig till och från skolan ensamma, gående, springande eller kanske cyklande. Barn i en ålder som ur miljö-, trafik- och olycksfallssynpunkt måste anses vara i en riskålder.

Sammantaget måste detta utbyggnadsförslag av Borrebackevägen betecknas som så utmanande och farligt att man lätt får tankar som kan kopplas till ord som "totalt oansvar för människor och miljö" när man ser det utifrån stadsbyggnadskontoret~ perspektiv. Självklart kommer det bara att kunna sluta på ett satt, i ett antal trafikolyckor. Miljöskadorna b h naturligtvis svårare att direkt se, de tar ju för det mesta många år att konstatera, men en sak kan vi i alla fall vara överens om, det lär ju knappast vara nyttigt att befinna sig mitt i en m ängd utsläpp och avgaser.

Sammanfattningsvis kräver vi alltså att trafikutbyggnaden som galler Borre- backevagen omarbetas och ansluter sig till Morfiadakis förslag och presentation på trafikproblemet i Klagshamn, med en ny vag bakom det nybyggda området i Glada hörnan, bakom Folkets Hus och bakom skolan.

Vi boende och sakägare langs Borrebackevagen kräver alltså att stadsbyggnadskontoret anpassar och reviderar sitt presenterade förslag enligt ovan.

- Ettplanforslag Liksom detta tas fram i nara samarbete mellan de oLika forvaltningarna inom Malmö Stad, allra främst mellan de forvaltningar som &er under Tekniska nämnden respektive under Stadsbgnadsnämnden. Emanuel Mo@adakis,fran Teknirka Nämnden, visade sannolikit en bild ur Oversikts- planen for Malmö, det långsiktiga planeringsdohent som Stadsbggnadskontoret tarfram och som antas av kommu$ullmäktzge vafe mandatpenbd I Oversikts- planenjnns dels en v@rträ~kning som förbinder Slättängsvagen med Lorensborgs- vaen och dels en v@ som gårparallellt med Bombackevagen, non- om denna. Vilken av dessa båda som kommer att bgasforst är ännu inte färdigtrett. Som beskrivs i planhandlingama, framfor allt i mi~okonsekvensbesknvningen, bedöms inte planforslaget vara beroende av att endera av dessa b ~ g s i ettforsta skede.

Trajken på Borrebackevägen kommer mycket m%tigt att öka, men de mängder som prognoserna visar bedöms inte innebära fm för människor och mibö. Det rör s& ju inte om någon genomfarttrajk zltan ipkcip all trajk i Klaghamn harjzljzlst Klagshamn som mal eller zktgångspunkt.

Agarna till fastigheten Klagshamn 16:162 framför i skrivelse 2004-06-18 följande:

För några veckor sedan Malmö stad/stadsbyggnadskontoret ute i Klagshamn och informerade om de utbyggnadsplaner som föreligger på b1.a. östra sidan om Kalkbrottet. Efter den dragningen ser jag det som nödvändigt att kraftigt ifrågasatta det som planerats och kräva att stadsbyggnadskontoret genomför en revidering av planen.

För IUagshamn har det alltid tydligt poängterats att bykanslan skulle vara prioriterad i samband med eventuell framtida utbyggnad. En ambition som politiker vid ett antal tillfallen varit ute i Klagshamn och berättat om och sagt sig varna om. Detta har också med kraft framförts av Klagshamns Byalag också det till berörda politiker och andra ansvariga inom kommunen, och det har aldrig rått någon delad uppfattning om den ambitionen från något håll. Med detta som facit b h jag då förvånad nar ett förslag som det som presenterades den 27 maj visas upp som den plan över Klagshamn som kommer att galla.

Stadsbyggnadskontoret som jag trodde hade till uppgift att varna och skapa en intressant, attraktiv miljö, som jag trodde var till för att företräda oss malmöbor gentemot den avart av exploatering som kan tankas ske om utbyggnad bara får bestämmas av markägare och kommersiella hänsyn, anser jag har helt spårat ur. Har ser man klart att markagaren/byggherren bestämmer hur allt skall se ut och vara. Stadsbyggnadskontoret går i deras koppel. Exemplen ar ju många på att PEAB dikterar villkoren, ett tydligt av flera ar, att flervåningshus ska tillåtas att byggas i förgrunden på området, alltså placerade så att de tar bort allt av horisonten för de som skall bo och bor bakom.

Detta ar ju emot alla regler som finns. Det logiska har alltid varit och kommer alltid att vara att bygga högst längst bak och lägre framför. Anledningen till den har lösningen ar bara en, mammon. För att Peab skall få ut så mycket som möjligt tillåts dom bygga husen i kanten på kalkbrottet vilket ger dom möjlighet att pressa upp priserna ännu mer. För att få ut ytterligare, tillåts man av stadsbyggnadskontoret, dessutom lagga till ännu en våning. Ni låter pengarna bli styrmedlet istället för ambitionen att göra något verkligt bra.

Jag vill alltså meddela Er att jag motsätter mig och intensivt protesterar mot den plan som presenterats och kräver en omarbetning av utbyggnaden, dar den sker på ett klokt och begåvat satt och dar man tar hänsyn till tradition, kultur och byggnadshistoria, att man använder lite energi och fantasi för att skapa något spännande och intressant som passar in i miljön, istället för att gå den enklaste vägen och bygga med redan befintliga konstruktioner. En liten utmaning och möjlighet för kreativa arkitekter och byggföretag att skapa något attraktivt istället för ännu ett "kalkerpappers område".

Och till stadsbyggnadskontorets representanter, Malmö stads politiker och alla ni andra ansvariga för boende och boendemiljöer i Malmö se till att ta tillvara våra intressen och uppträd som malmöbornas valda ombud och inte som lakejer för byggföretagen.

- Fastighets@ren, Peabs, ambitionsnivå ar naturligvis mycket viktigt for att bebga ett område, särskilt gällande lygnudemas gestaltning och kvalité. Men planförsslaget ar Stads~gnadskontorets, om an framtaget i samarbete med konsulter som Peab aniitut. Stadslygnadskontoret anser attforslaget har alla forutsattningar att bli ett attraktivt område och god bebgd mi4ö. Tre- och&m våningshus namast sjön motiverar vigenom att husen ger et t avslut till det stora landskapsrummet, fle familjshus privatiserar inte parken på samma satt som enfamiljshus skulle kunna göra och, inte minst, de gavelstallda husen ger utbli~kar f d n gaturummen innanfor, medan en tätare småhusrad helt hade slutit området fran kontakt med parken. Med småhus hade det inte va& motiverat att lämna så stora oppbuytor mellan bebgelsen som detta förslag gör.

I övrigt har inga anmärkningsskrivelser från kända sakägare och övriga inkommit mot förslaget.

Jan-Olof Jönsson Sofia Oreberg \

Malmö stad Stadsbyggnadskontoretkartor.malmo.se/ · Mitt på Folkets hus allé, mellan de...

Documents

Transcript of Malmö stad Stadsbyggnadskontoretkartor.malmo.se/ · Mitt på Folkets hus allé, mellan de...