MÅL

Efter denna studieenhet ska du ha kunskap om och

förståelse av hur psykiska problem påverkar

människan i vardagsliv och i yrkesliv.

- Känna till några av de vanligaste psykiska

störningarna.

- Ha kunskap om olika förklaringsmodeller till

mänskligt beteende.

- Känna till de vanligaste behandlingsformerna

när det gäller psykiska störningar.

DEFINITION AV PSYKISK SJUKDOM

Tillståndet skall leda till:

1) Signifikant lidande eller skada för den

drabbade eller dennes omgivning

2) Försämrad och nedsatt funktion i arbetsliv

eller socialt betydelsefulla sammanhang

3) Beteendet och/eller tankar och känslor ska

avvika – antingen från hur personen tidigare

fungerat eller från det som anses normalt i

sammanhanget.

4) Tillståndet ska också ha pågått under en viss

(för varje diagnos specificerad) tid

NORMALT OCH ONORMALT

Vilka påståenden anser du

normala/onormala? Utgå från dig själv.

Vilka beteenden i vårt samhälle räknas som

normala/onormala? Varför?

Hur betraktade dina föräldrar dessa

beteenden?

Hur betraktar andra kulturer dessa

beteenden?

VAR GÅR GRÄNSEN MELLAN NORMALT OCH

ONORMALT, FRISKT OCH SJUKT?

Olika definitioner till onormalt/normalt

Det normala är det vanliga

Det normala är det som stämmer överens

med de normer som finns i samhället

Medicinskt synsätt – det normala=friskt, det

onormala=sjukt. Men vad är då friskt och

sjukt?

SJUKDOMSBEGREPPET – PSYKISK SJUKDOM

Sjukdomsbegreppet är beroende av

faktorer som kultur och sammanhang

samt tid!

Ex 1: Homosexualitet räknas som en psykisk sjukdom

i en kultur men inte i en annan.

Ex 2: Att en treåring lägger sig raklång i affären och

skriker ses som mer normalt än om en 35 årig man

gör det, eller?

Ex 3: Vissa beteenden som utförs under

alkoholberusning skulle kunna betraktas som tecken

på psykisk sjukdom om inte personen haft alkohol i

kroppen.

DIAGNOSMANUALEN – AVGRÄNSAR OCH

SORTERAR. (DIA=GENOM, GNOSIS=KUNSKAP)

En diagnos är ett namn på en sjukdom, en störning eller

ett funktionshinder.

Psykiatrisk diagnos ställs av en psykolog eller läkare.

Vissa kan ställas av en allmänläkare (ex. depression)

andra av en specialistläkare, psykiater.

Beskrivningar av symtombilden för olika diagnoser finns

samlade i klassificeringssystem. Dessa är konstruktioner

av människan.

Klassifikationssystemen gör det möjligt att göra en

likartad bedömning I olika delar av landet/världen.

Diagnos – subjektivt sätt att uttrycka en problematik.

DIAGNOSMANUALER – DSM IV

DSM (Diagnostical and Statistical Manual of

Mental Disorders) -ges ut av APA (American

Psychiatric Association). En handbok för

psykiatrin, innehåller standarddiagnoser för flera

psykiatriska sjukdomstillstånd. (idag har vi DSM

IV)

Multiaktionellt system som består av 5 axlar.

Man bedömer en person utifrån symtom,

personlighetsdrag, påfrestningar samt förmåga att

hantera relationer, arbete och fritid samt eventuell

utvecklingsstörning (ex. downs syndrom).

Helhetsperspekiv!

DIAGNOSMANUALER – ICD 10

ICD (International Classification Of Diseases) –

WHO (Världshälsoorgansation).

Överensstämmer huvudsakligen med DSM IV,

men DSM IV ger en mer allsidig bild.

Innehåller både somatiska (kroppsliga) och

psykiatriska diagnoser.

Används av de flesta FN-länder.

I Sverige används DSM IV ofta för att utreda en

psykiatrisk diagnos, men diagnosen översätt

sedan till ICD-10:s system.

FÖRDELAR MED DIAGNOS

Diagnosen är ett uttryck för en modell för

psykisk ohälsa som gör de enskilda

symtomen och upplevelserna/beteenden bli

mer förståeliga och förklarliga för betraktaren

men också för en själv.

Man kan lättare se samband och skillnader

mellan olika psykiska störningar

Rationellare behandlingsmetoder kan

användas. Får rätt behandling

Förebyggande åtgärder kan föreslås.

BRISTER MED DIAGNOS

Diagnos för att bekräfta ett maktförhållande – läkarens privilegium – konstiga namn, skydda sig bakom sekretess, kollegial lojalitet försvårar granskning av maktmissbruk.

Vem har rätten att avgöra vad som är normalt/onormalt, friskt/sjukt?

Patienten går in i en passiv roll som underlättas av en diagnos. Andra kämpar emot och upplever att de förvägras fullt människovärde och integritet. Att det i journalen står en diagnos kan kännas kränkande.

Lite till mans använder vi också halvpsykiatriska uttryck för att nedvärdera medmänniskor t.ex. galen, tokig, förvirrad, hysterisk, psykopatisk, barnslig.

Diagnos och ideologi – diagnostik är inte värderingsfri. T.ex. i forna Sovjet kom man att använda psykiatriska diagnoser för att spärra in oliktänkande på mentalsjukhus.

Människor feldiagnosticeras och får fel behandling – ibland ställs patienter på tunga och långverkande mediciner utan möjlighet att pröva alternativa lösningar.

ETIKETTER PÅ PSYKISK SJUKDOM

ett samlingsnamn för en rad psykiska störningar som inte är så allvarliga att man helt tappat verklighetsförankringen ex. ångestneuros, tvångsneuros

Begreppet används främst inom den psykodynamiska psykologin -en störning som bottnar i omedvetna konflikter som trängts bort av ett för starkt jag.

Samlingsnamn för en grupp tillstånd med störd verklighetsvärdering. Psykos är ett svårt sjukdomstillstånd där de vanligaste symtomen är hallucinationer och vanföreställningar. EX. schizofreni och vanföreställningssyndrom

1500-2000 insjuknar per år i psykos i Sverige.

Neuros - ångestsyndrom

Psykos

ETIKETTER PÅ PSYKISK SJUKDOM – DÅ!

har sjukdomsinsikt

behöver oftast inte sjukhusvård

kan oftast skilja mellan dröm och verklighet

störningen drabbar oftast bara en del av personligheten

ångest är centralt

miljöbetingad.

förvriden

verklighetsförankring

begränsad sjukdomsinsikt

djupgående förändring av

oftast hela personligheten

hallucinationer – se, höra,

känna saker som inte finns.

vanföreställningar – tex. vara

övertygad om att man är

förföljd, eller av

storhetskaraktär.

Neuros Psykos – att vara i en

annan verklighet

ÅNGEST – ÄR OBEFOGAT STARK RÄDSLA ELLER

RÄDSLA SOM FLYTER OMKRING. Rent känslomässigt är ångest och rädsla samma sak.

Skillnaden har att göra med om känslan är ändamålsenlig eller inte.

Hungrigt lejon – rädsla – ändamålsenlig – kände vi ingen rädsla – lättfångat byte- känslan kallas rädsla!

Ofarlig spindel – rädsla – inte ändamålsenlig

fobi – känslan kallas ångest!

Det finns också ångest som flyter omkring utan att vara knuten till något specifikt. Då överrumplas man av ångest utan att veta varför – panikångest.

PSYKISK SJUKDOM – NU - OLIKA TILLSTÅND!

Är ett tillstånd man insjuknar i. Man föds inte med

en psykisk sjukdom, men man kan ha en medfödd

sårbarhet för sjukdomen.

1. Affektiva störningar (sk. förstämningssyndrom) ex.

depression, bipolär störning.

2. Psykossjukdomar ex. schizofreni,

vanföreställningssyndrom (paranoia), kortvarig

psykos, psykotiskt sjukdom orsakat av

kroppssjukdom eller drog.

3. Ångestsjukdomar (neuros) ex. paniksyndrom,

Generaliserat ångestsyndrom (GAD),

tvångssyndrom, fobier, posttraumatiskt

stressyndrom (PTSD)

PSYKISK SJUKDOM – NU - OLIKA TILLSTÅND!

4. Ätstörningar ex. bulimi, anorexia nervosa,

5. Beroende- och substansrelaterade sjukdomar

ex. alkoholism, tablettmissbruk, drogmissbruk,

spelberoende.

6. Sexualitet och sexuella störningar ex. pedofili,

fetischism, störd sexualdrift, transsexualism.

7. Somatoforma och psykosomatiska sjukdomar

ex. konversionssyndrom, hypokondri, dysmorforbi.

Vissa av dessa går att bota, andra går att hålla mer

eller mindre under kontroll.

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR

Ett varaktigt mönster av upplevelser och beteenden

som påtagligt avviker från vad som allmän sett

förväntas i personens sociokulturella miljö. Mönstret

kommer till uttryck inom minst 2 av fyra områden:

1. Kognitioner - sättet en individ tolkar och uppfattar sig

själv och andra och inträffade situationer.

2. Affektivitet (känslolivet) – komplexiteten, intensiteten,

rimligheten i personens känslomässiga gensvar .

3. Mellanmänskligt samspel och impulskontroll - i vilken

grad individen kan kontrollera sina impulser eller skjuta

upp sin behovstillfredsställelse.

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR

Mönstret är oflexibelt och kommer till uttryck i flera olika situationer och sammanhang

Personlighetsstörningen leder till signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller andar avseenden

Personlighetsmönstret är stabilt och varaktigt och kan spåras bakåt till tonåren eller tidiga vuxenåldern.

TRE KLUSTER AV PERSONLIGHETSSTÖRNING

Och totalt 10 olika typer

Kluster A: Udda, excentrisk. Hit hör

paranoid, schizoid och schizotyp.

Kluster B: Dramatisk, impulsiv. Hit

hör antisocial (och psykopati),

borderline, histrionisk, narcissistisk

Kluster C: Rädd, undvikande. Hit

hör fobisk, tvångsmässig,

osjälvständig.

PSYKISK SJUKDOM KONTRA PERSONLIGHETSSTÖRNING

Sjukdom = ¨något man insjuknar i; man kan se när sjukdomen bryter ut.

Personlighetsstörning – karaktäriseras inte av ett plötsligt insjuknande utan ett gradvis framväxande mönster av tankar, känslor och beteenden som gör det svårt att fungera tillsammans med andra och som leder till ett lidanden för personen själv.

NEUROPSYKIATRISKT FUNKTIONSHINDER

Är ett tillstånd där en neurologisk skada

eller avvikelse påverkar personens

kognitiva funktioner ex. uppmärksamhet,

impulsreglering, språk och kommunikation.

Hit räknas:

a. Adhd, ADD

b. Autism

c. Aspergers syndrom

d. Tourettes syndrom

SYNEN PÅ PSYKISK SJUKDOM – DÅ OCH NU!

Antiken – Hippokrates och Galenos

Orsak: Obalans av kroppsvätskor; blod, slem , galla (gul och svart) eller straff av Gud.

Behandling: Oftast hemma, gömda. Åderlåtning, laxermedel, framkalla var ur sår. Blev satta i bur eller straffades med slag, utfrysning.

Medeltiden

Orsak: Fortfarande obalans i kroppsvätskor och straff av Gud.

Behandling: Förvaring, skapa balans i kroppsvätskorna eller ”gudi behaglig gärning” att hålla dem i burar likt djur. Burarna var gärna placerade vid torg och kyrkor dit människor kunde gå och spotta på dem, sticka käppar mellan burgallren, håna dem.

Vissa förvarades på sk helgeandshus (1100-tal). Klostren ansvarade för dessa. Hit kom fattiga, invalider, sjuka, psykiskt störda, gamlingar, föräldralösa barn.

SYNEN PÅ PSYKISK SJUKDOM – DÅ OCH NU!

1600- 1700- tal

Orsak: Fortfarande obalans i kroppsvätskor

men övergavs efterhand. Man betraktade nu de

psykiskt sjuka som drabbade av ondska.

Behandling: ”Mer tortyr än vård”. Olika former

av straff tex. kedjades fast, bestraffades som

brottslingar med piskrapp och annan tortyr tex.

stoppad naken i en säck med myror etc. Stor

påhittighet!

SYNEN PÅ PSYKISK SJUKDOM – DÅ OCH NU!

1800-tal

Orsak: Synen på psykiskt sjukdom förändras mycket. Man

ansåg inte dem längre som onda utan att de istället led av en

sjukdom som kunde behandlas.

Behandling: På hospital, sinnessjukhus, förvaring i

kombination med div. chockbehandlingar. ”Vård och tortyr”.

Spänntecken, kalla/varma bad, terapeutiska bad med

elektriska ålar, långbad i över tre veckor, fallucka,

svänggunga, lobotomi (skar tex. av nervförbindelser),

hypnos, drömterapier.

På vissa modernare hospital prövades arbetsträning,

sysselsättning och frisk luft som behandling

SYNEN PÅ PSYKISK SJUKDOM – DÅ OCH NU! 1900-tal

Orsak: Hjärnan, kroppsligt, det omedvetna

Behandling: Mentalsjukhus hade bättre klang än sinnessjukhus och började användas på 1950-talet.

1900-talet början: 3 principer: övervakning, sängbehandling och långbad.

1930 tal kom en rad nya terapier tex. insulinchocker, elchocker, krampterapi, samtalsterapi (Freud). Lobotomi!

1950 tal – psykofarmaka ex. klorpromazin hibernal (antipsykotiskt). Psykoterapi. Optimism angående behandling av psykisk sukdom!

1960 tal - tricykliska preparat ex. anafranil (antidepressiva och antimaniskt)

1980-tal - SSRI preparat sk ”lyckopiller” Zoloft, Cipramil

Idag finns det medel mot i stort sett allting. Bra eller dåligt?

1990-tal mentalsjukhusen avvecklades

2000-tal privatisering av sjukvård, även psykiatrisk

STRESS - SÅRBARHETSMODELLEN

Vissa människor är mer psykiskt sårbara än andra,

andra är mer fysiskt sårbara..

Vi är olika! Maskros och orkidé.

Sårbarhet = överkänslighet för stress av olika slag.

KÄNSLIGHETENS ORSAKER:

Ärftliga faktorer

Virusinfektioner under graviditet

Undernäring under fostertiden

Förlossningsskador orsakade av syrebrist eller

annat

Känslighet hos barn med personlighetsstörning

Drogpåverkan

Psykodynamiska sårbarhetsfaktorer som tidiga

trauman ex. förlust av nära anhörig

Hormonrubbningar

Äldre fäder

ÅNGESTSYNDROM – RÄDSLA OCH ÅNGEST

SPEGLAD I KROPPEN

Begreppet ångestsyndrom har i DSM IV ersatt

neurosbegreppet.

Ångest är ett tillstånd av rädsla, oro eller olust som ger

kroppsliga reaktioner ex. tryck över bröstet,

hjärtklappning, andfåddhet, svettningar, darrningar,

muskelspänning.

Ångest inget sjukligt tillstånd utan en rimlig reaktion på

hot och fara.

Vid ångestsjukdomar fyller inte ångesten någon funktion

OLIKA ÅNGESTSYNDROM

Exempel på ångestsjukdomar

1.Paniksyndrom

2. Generaliserat ångestsyndrom

3.Fobier

4. Tvångstankar och tvångshandlingar

5. Posttraumatisk stressyndrom (PTSD)

PANIKATTACK – SOM OM VÄRLDEN FALLER ISÄR!

Panikattack är en upplevelse av plötslig och stark

ångest där kroppen signalerar fara utan att det

finns något yttre hot. Attacken kommer ofta

oväntat och ångesten stegras mycket snabbt (ca

30 min).

Har man återkommande panikattacker =

paniksyndrom

Minst 10 % a befolkningen drabbas någon gång i

livet av en attack, men bara ca 1 % som lider av

paniksyndrom

SYMTOM PÅ PANIKATTACK

Hjärtklappning eller hastig puls, kvävningskänsla, overklighetskänslor, illamående och orolig mage, ostadighetskänslor, yrsel eller matthet, andnöd, darrning, domningar eller stickningar, rodnad, matthet, tryck över bröstet, rädsla för att dö.

En panikattack är inte inbillning, symtomen är verkliga – sympatiska systemet slås på och pumpar ut höga doser av stresshormon.

Högt arbetstempo, stress, sömnbrist kan förvärra.

UTVECKLING AV PANIKSYNDROM OCH

PANIKSYNDROM MED AGORAFOBI

Panikattacker

Förväntansångest

Agorafobi

Paniksyndrom med agorafobi – undviker

situationer där man är rädd för att få en

panikattack.

FOBIER – NÄR RÄDSLAN STYR

En fobi är en överdriven irrationell och

handikappande rädsla som är knuten till en

viss situation, sak eller företeelse som i

normala fall inte utlöser några reaktioner, och

där exponeringen framkallar den starka

ångesten.

Individen inser att ångesten är obefogad men

kan ändå inte undvika känslan av ångest och

gör vad som helst för att slippa exponeras

vilket är paradoxalt eftersom just exponering i

regel är bästa behandlingen.

TRE TYPER AV SOCIAL FOBI

Specifik fobi

Agorafobi

Social fobi

SPECIFIK FOBI

Specifik fobi är en handikappande rädsla för en

specifik sak eller situation tex. levande varelser

som spindlar och andra djur, naturföreteelser som

åska och höjder, eller blod, sprutor, skador eller för

situationer som kan leda till kvävning och kräkning

eller för trånga ytor.

Betingad reaktion – sympatiska systemet slås

igång - kallsvettning, hjärtat slår snabbare,

illamående syns

AGORAFOBI

Rädsla för att vistas på

plaster där det finns många

människor och som det är

svårt att sig ifrån tex.

stormarknad, buss,

tunnelbana, flygplats

SOCIAL FOBI –SOCIAL ÅNGEST = varaktig och uttalad social ångest.

Undviker sociala sammanhang där man kan bli

uppmärksammad, uppvaktad eller generad och

prestationssituationer där man kan bli bedömd,

kritiserad, granskad och kanske förödmjukad ex.

hålla föredrag i skolan, gå på fest, luncha eller fika

med arbetskamrater, föräldramöte.

Ångestreaktioner: svettning, rodnad,

hjärtklappning, skakningar. Vanligt är också att

man tänker tankar som: tänk om det syns att jag

rodnar, svettas, eller jag kommer att göra bort mig.

ORSAK

Betingning – felinlärning

Genetisk

förprogrammering

Ärftlig sårbarhet för oro

och ångest

BEHANDLING 1. Specifika fobier = har beteendeterapi med stegvist

ökande exponering, för att på sikt få till en utsläckning.

2. Social fobi= behandlas med ett serotoninaktivt

läkemedel som hämmar återupptaget av serotonin.

b) Betablockerade vid ex. scenskräck - slipper inte känslan

men de fysiska yttringarna som svettning, rodnad och det

är säkert värt en del!

c) KBT

d) Webbaserad behandling.

e) Arbeta med självförtroende, självkänsla, lära sig stå

emot gruppåverkan, att ta mer initiativ, ställa relevanta krav

på sig samt lära dem ta kritik.

3: Agorafobi – beteendeterapi -exponering

TVÅNGSSYNDROM (OCD- OBSESSIVE

COMPULSIVE DISORDER)

Du står vid ett stup och tänker ”Jag tänker

hoppa i”! Det svindlar till, men du står kvar.

Efter en stund går du därifrån och tänker inte

mer på det.

Du är på väg till jobbet när du kommer på att

du kanske inte drog ur sladden till

strykjärnet. Du resonerar med dig själv:

Gjorde jag det eller inte? Till slut bestämmer

du dig för att gå tillbaka för att kontrollera.

TVÅNGSSYNDROM

Två exempel som visar normala tankar och beteenden

Tvångstankar

Tvångshandlingar

Vi är alla lite smått neurotiska!

TVÅNGSSYNDROM – HUR EN TVÅNGSTANKE

TILLSAMMANS MED EN TVÅNGSRITUAL BLIR

ETT PROBLEM Du är på väg till skolan, men innan du går ut genom dörren måste du tända och släcka lampan i hallen 33 ggr, annars är du rädd för att någon i din familj ska dö under dagen. Du vet att det är en helt irrationell tanke och du har försökt gå utan lampritualen, men då har du fått en kraftig ångest att du vänt i trappan, gått in igen och genomfört proceduren. Ibland vet du inte om du räknat rätt då måste du göra om proceduren. Om du är stressad och okoncentrerad kan du behöva göra om flera ggr. Du kommer ofta försent till skolan på grund av detta.

TVÅNGSTANKAR - OBSESSIONER En tvångstanke är en påträngande impuls eller fantasi som personen inte vill ha, upplevs ofta som meningslösa, och återkommer hela tiden samt ger ångest

Typiska tvångstankar handlar om att ta livet av ett barn eller att katastrofer kan inträffa. Går inte att nonchalera dem.

TVÅNGSHANDLING (KOMPULSIONER)

För att lindra ångesten som tankarna ger upphov till

uppstår ofta tvångshandlingar dvs. konkreta eller

mentala handlingar sk ritualer.

Men den lindrande effekten är kortvarig och måste

göras snart igen och störs man

i sin handling uppstår en ökad ångest

TVÅNGSNEUROTISK KARAKTÄR – 3 TYPER

1. Tvivel och kontroll. Ritualiserad

kontroll viktig!

2. Smittskräck och renlighet –

utövar överdriven renlighet.

3. Ordning och symmetri – saker på

rätt plats. De neutraliserar tvång

med ordning. .

DISKUSSION

Har du några ritualer du måste utföra eller saker du

inte för göra? Kom ihåg att det är normalt att ibland

tänka irrationella tankar och att vara lite skrockfull

(”inga nycklar på bordet”). Det är om du får stark

ångest om du gör de förbjudna sakerna eller inte

utför din ritual och om detta handikappar dig i

vardagen som du bör överväga om du lider av

tvångssyndrom och söka hjälp.

ORSAK – ENLIGT FREUD!

Fixering vid det anala stadiet

1-3 år

Om lustkänslorna inför anus hämmas av rädsla för

smuts, skam och oordning kan barnet bli en

psykiskt sjuk vuxen med anal karaktär

MÅNGA FAKTORER BAKOM:

ca 2 % av befolkningen drabbas av tvångssyndrom.

Hög ångestbenägenhet i kombination med låg ”tolerans” för

känslor av osäkerhet.

Immunförsvar – avvikelse i en speciell gen – gen avvikelsen

påverkar de celler som städar och reparerar hjärnan när den

drabbats av skada eller infektion.

Infektion – kan utlösas av streptokockinfektion i halsen som

sprider sig till de basala ganglierna i hjärnan.

De basala ganglierna = reglering av rörelser och påverkar vår

uppfattning om verkligheten

GAD – GENERALISERAT ÅNGESTSYNDROM

Innebär ett mer eller mindre konstant tillstånd av överdriven oro eller rädsla som man inte kan hantera, och som inte är begränsad till vissa situationer eller omständigheter.

SYMTOM VID GAD

Minst tre symtom ska ha förekommit under flertalet

dagar i minst sex månader.

1. Rastlös, uppskruvad eller på helspänn

2. Lätt att bli uttröttad

3. Svårt att koncentrera sig eller tom i huvudet

4. Irritabel

5. Muskelspänning

6. Sömnstörning

Andra symtom är: nervositet, skakningar,

spänningshuvudvärk, tandgnissling, svettningar,

svimningskänsla, hjärtklappning, yrsel, orolig mage

ORSAK

Biologisk orsak

Psykologisk sårbarhet –

anknytningsproblem i barndomen

Drabbar de som har svårt att stå ut med

osäkerhet och har dåliga strategier för att

hantera problem

Dubbelt så många kvinnor än män drabbas

Ca 3-5 % dabbas någon gång i livet av GAD

BEHANDLING

KBT

SSRI –preparat

Ångestdämpande

GAD - Behandlingen syftar till att lindra symtom och lär patienten klara av ångestväckande

situationer

NÄR SKRÄCKEN FRYSER FAST –

POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM

Ångestsjukdom som drabbar personer som

utsatts för svårt trauma där personen

reagerade med intensiv rädsla och

hjälplöshet

De har upplevt, bevittnat en händelse, eller

en serie av händelser som är traumatiska

ex. våldtäkt, tortyr.

Traumat är ofta kränkande, meningslöst

och inger vanmakt.

SYMTOM VID PTSD Återupplevande - återkommande, påträngande och

plågsamma minnesbilder/tankar/perceptioner relaterade till

händelsen/händelserna. Sk flashbacks och mardrömmar

Undvikande – ett ständigt undvikande av stimuli tex.

tankar, platser, samtal som associeras med traumat

Ihållande överspändhet - sömnproblem, irritabilitet,

vredesutbrott, koncentrationssvårigheter, överdriven

vaksamhet, lättskrämdhet

Utöver detta ska störningen vara i mer än en månad och

den ska orsaka lidande eller försämra funktion i arbete,

socialt betydelsefulla avseenden.

BEHANDLING VID PTSD

Initialt: Återskapa en känsla av trygghet och återställa den sociala funktionen

Traumafokuserad KBT – där individen exponeras för traumat. Ofta finns även skuld och självförakt med i bilden!

SSRI - preparat

Skapande terapier tex bildterapi, dansterapi, lekterapi - återuppleva traumat genom skapande

PSYKOS – SCHIZOFRENI – ”KLYVET SINNE”

Förväxlas ofta felaktigt med multipel

personlighet (dissociative identity disorder)

som innebär att man har flera

personligheter.

Insjuknande sker oftast i 15-35 års ålder

¼ blir helt återställda inom loppet av 5 år

Den vanligaste psykossjukdomen

Ca 1 % av befolkningen drabbas

Lika många män som kvinnor

SCHIZOFRENI ENLIGT DSM IV

Enligt DSM-IV avser schizofreni en störning som omfattar minst 2 av följande symtom under en period av 1 månad

Vanföreställningar

Hallucinationer

Desorganiserat tal

Påtagligt desorganiserat eller katatont beteende

Negativa symtom och kognitiva symtom

Sen störningen har debuterat ska minst ett av följande områden ha fungerat påtagligt sämre än det gjorde innan debuten.

Arbete

Studier

Relationer

Personliga områden tex. hygien

POSITIVA SYMTOM

Positiva symtom - speglar en förstärkning

eller förvrängning av normala funktioner

Vanföreställningar - tolkar sinnesintryck och

erfarenheter fel

Hallucinationer - perception utan föregående stimuli

Desorganiserat tal- osammanhängande tal,

”ordsallad”, bristfällig koppling mellan satser tex. .”Hundarna

skäller gör läraren på mig”

Påtagligt desorganiserat eller katatont beteende

- grimaser, underliga kroppsställningar eller rörelser

NEGATIVA SYMTOM – SPEGLAR EN FÖRMINSKNING

ELLER FÖRLUST AV NORMALA FUNKTIONER

Affektiv störning - visar inga affekter, eller fel affekter

Utarmat tankeliv – innehållsfattigt språk, svarar fåordigt, tankarna går långsamt

Viljelöshet - visar sig i passivitet och initiativlöshet

KOGNITIVA SYMTOM

Kognitiva symtom visar sig som svårigheter att

tänka och lösa problem.

Förlängd reaktionstid vilket innebär att

svårighet med att sätta igång med en

tankeprocess.

Minnesstörning dvs. en störning i arbets- eller

långtidsminnet vilket gör det svårt att lära sig

Nedsatt uppmärksamhet som gör det svårt att

koncentrera sig på en sak och stänga ute allt

annat som händer runt omkring.

MÖJLIGA ORSAKER BAKOM SCHIZOFRENI

Troligen en kombination av genetik och miljö

Ärftligt – om båda föräldrarna har sjukdomen ca 40 % risk (samma som för enäggstvillingar)

Miljö – Skador i hjärnans utveckling under fosterlivet –virusinfektion, förlossningsskada.

Predisponerade orsaker - tid på året man föds – jan-april (N), juni-sept (S) – högre risk,(smittspridning)

Neurokemiska orsaker - överaktivitet i dopaminsystemet, underaktivitet i glutamatsystemet

Psykologiska – trauman hos modern, dysfunktionell familj

BEHANDLING

Antipsykosmedel tex. Hibernal- minskar de positiva symtomen

Atypiska antipsykosmedel – minskar även de negativa symtomen

Social träning

Familjeterapi

Stöd till anhöriga

SSRI –preparat

Elchocksbehandling (ECT)

BIPOLÄR STÖRNING - FÖRSTÄMNINGSSYNDROM

Bipolär sjukdom karaktäriseras som namnet antyder om två poler:

1. En där den sjuke är

mycket upprymd (mani,

hypomani)

2. En där den sjuke är

mycket nedstämd (depression).

Tidigare kallades sjukdomen för

manodepression.

TRE TYPER AV BIPOLÄR STÖRNING

1.Bipolär I syndrom = Återkommande

maniska perioder ofta med psykotiska inslag

varvat med depressiva episoder

2. Bipolär II syndrom = Främst

återkommande depressiva episoder varvat

med hypomana episoder

3. Cyklotymi = svänger snabbare, minst

fyra depressiva och/eller mani/hypomana

episoder under ett år.

MANI

ihållande och extremt förhöjd, expansiv eller irritabel sinnesstämning under en avgränsad period av minst 1 vecka. I vissa fall kan mani övergå i en psykos

tex. hör röster, tror

sig vara förföljd eller

känner sig utvald

SYMTOM VID MANI

Förhöjd självkänsla eller grandiositet – överdrivet euforisk

Storslagna fantasier

Ökad energi – hektisk, uppskruvad - forcerad

Minskat sömnbehov

Mer pratsam än vanligt – pratar snabbt

Rusande tankeverksamhet

Lättdistraherad dvs. uppmärksamheten dras lätt till oviktiga eller irrelevanta stimuli.

Extrem irritabilitet

Hänger sig åt lustbetonade aktiviteter med sannolikt obehagliga konsekvenser ex. sexuella felsteg, eller köpgalenskap eller omdömeslösa investeringar

Påbörjar projekt som sällan avslutas

HYPOMANI – UNDER MANI – MINDRE EXTREMT

ÄN MANI

Ihållande förhöjd, expansiv eller irritabel

sinnesstämning under en avgränsad period

Samma symtom som vid mani, men utan psykos, och

inte så extremt

En hypoman fas kan övergå i en manisk fas eller rätt ner

i en svår depression

DEPRESSIV EPISOD

Svår nedstämdhet

Sömnstörning

Aptitförändring

Koncentrationsproblem

Orkeslöshet

Irritabilitet

Självmordstankar/försök

Avsaknad av intresse i aktiviteter som tidigare

varit roliga

Känner sig tung i kroppen

Tanketröghet

Känslor av hopplöshet, skuld

BJÖRN MED BIPOLÄR 1

Björns liv växlar mellan maniska, friska och depressiva

faser. I sina maniska episoder kan han vara väldigt social

och utåtriktad och ha massor av projekt Problemet är att

han sällan fullföljer det han påbörjat och att han inte håller

vad han lovat, vilket gör att han bränner

vänskapsförhållanden. Han festar mycket under de

maniska perioderna och det blir ofta för mycket alkohol,

vilket gör han än mer lynnig och ibland våldsam. Han har

inga spärrar under den maniska fasen. Under sina

depressiva faser mår han mycket dåligt och orkar ka

kanppt ta sig ur sängen. Dessutom skäms han över det

han ställt till med under manin vilket gör att han knappt

orkar och vågar gå utanför dörren.

THOMAS MED BIPOLÄR 2

Thomas växlar mellan hypomana och depressiva faser.

Hypomani är en mildare form av uppåtfas än mani. Thomas

förlorar inte greppet om verkligheten och gör inga direkt

konstiga saker. Det är bara det att han gör allting mycket

mer intensivt under sina hypomana faser. Han känner sig

stark och full av ork och idéer. Han har stor arbetskapacitet

och mycket god koncentrationsförmåga. Som tur är har han

en familj som sätter stopp, annars hade han kunnat jobba

dygnet runt. Thomas har lärt sig att inte låta den hypomana

fasen gå för långt, så att han hamnar i en manisk episod.

Thomas kan ibland uppfattas ta för mycket plats i det

sociala samspelet, eller driva de egna idéerna för hårt på

bekostnad av andra

BIPOLÄR

3 – 4 % av befolkningen insjuknar

Män och kvinnor - i lika hög grad

Debuterar nån gång mellan

sena tonåren upp till 30 år

Utlöses ofta av en livskris

Stark ärftlig faktor – 2/3 av dem

som har sjukdomen har en nära släkting som också har sjukdomen

- Om båda föräldrar har sjukdomen ca 30 % risk att barnet får sjukdomen

ANDRA ORSAKER FÖRUTOM GENER

Vet ej exakt vad bipolär beror på – men man har kunnat

utesluta psykologiska orsaker

Biologiskt – små förändringar i flera gener som göra att

den kemiska signalöverföringen inte fungerar som den ska

- har färre av de hjärnceller som producerar myelin. Myelin

= fettrik substans som är viktig för signalöverföringen.

- Hög halt av noradrenalin i uppåtfasen (mani, hypomani)

BIPOLÄR – KRONISK STÖRNING

Förutom påfrestningarna på nära

relationer och eventuellt sexuellt och

ekonomiskt risktagande finns också

en förhöjd självmordsrisk, speciellt

under de depressiva fasen.

Viktigt att fortsätta med

medicinering – även om man känner

sig bättre.

BEHANDLING

Akut mani behandlas inom den slutna vården.

Antipsykosmedel tex. zeldox

Stämningsstabiliserande medel tex. lamotrigin

Ibland insomningstabletter tex. stilnoct

Litium (Li+) är ett förstahandsmedel som förebygger

mani och har även i vissa fall en antidepressiv effekt.

Litiumbehandling är ofta en livslång behandling.

Biverkningar av litium är törst, diarré, darrhänthet,

viktökning, ökad urinmängd, minskad sköldkörtelfunktion

ECT – vid svår depression

KBT – acceptera sjukdom och lära sig hantera den

Anhörigutbildning

PARANOIA - VANFÖRESTÄLLNINGSSYNDROM

Det latinska namnet för vanföreställningar är paranoia som betyder ”vid sidan av förnuftet”. Till skillnad från schizofreni saknas hallucinationer , tankestörning och bisarra vanföreställningar.

Vanföreställningar dominerar men de är ej bisarra utan påminner om situationer som kan inträffa i verkligheten ex. vara förföljd, förgiftad, infekterad, beundrad på avstånd, lida av en sjukdom, bli bedragen av sin man.

Bortsett från den inverkan som vanföreställningen har i sig försämras ej förmågan att fungera i vardagen påtagligt och beteendet uppfattas ej heller som uppenbart udda eller bisarrt.

A) KORTVARIG PSYKOS B) OCH ANDRA

PSYKOSTILLSTÅND

A. Personen visar minst ett psykotiskt symtom som har

utlöst av en stressfaktor. Psykostillståndet har varat minst

en dag men inte mer än en månad

B. Sen finns även andra psykostillstånd tex

Postpartumpsykos (amningspsykos). Rör sig om

psykotiska besvär efter förlossning i form av djup

förstämning med hallucinationer och vanföreställningar

och ibland tvångstankar om att döda det egna barnet.

Psykos utlöst av droger eller kroppslig sjukdom tex.

hjärnskada