Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 1 Blanchard 1-2

F1: sid. 1

Makroekonomi med tillämpningarMakroekonomi med tillämpningar Föreläsning 1 Blanchard 1-2Föreläsning 1 Blanchard 1-2

Huvudlärare: John Hassler. Huvudlärare: John Hassler. www.hassler.sewww.hassler.se [email protected]@hassler.se Kommentarer och eventuella nyheter publiceras där.Kommentarer och eventuella nyheter publiceras där.

Samordnare för övningslärareSamordnare för övningslärare: Peter Langenius : Peter Langenius KursadministratörKursadministratör: Karin Blomqvist: Karin Blomqvist Kursinfo på Mondo och nekens hemsida.Kursinfo på Mondo och nekens hemsida. Litteraturen:Litteraturen:

Huvudbok: Huvudbok: Macroeconomics – a European PerspectiveMacroeconomics – a European Perspective, Blanchard, , Blanchard, www.prenhall.com/blanchardwww.prenhall.com/blanchard

Tillämpad makroekonomiTillämpad makroekonomi, Persson & Skult, Persson & Skult Kompendium i doktrinhistoria – en översikt av nationalekonomins utvecklingKompendium i doktrinhistoria – en översikt av nationalekonomins utveckling , ,

SivenSiven Artikelsamling på internet. Se hemsidan under kurslitteratur.Artikelsamling på internet. Se hemsidan under kurslitteratur. Gruppövnings- och seminarieuppgifter hämtas från nätet. Se hemsidan.Gruppövnings- och seminarieuppgifter hämtas från nätet. Se hemsidan.

Senast uppdaterad 18 mars -12

F1: sid. 2

Frivillig litteraturFrivillig litteratur

Bredvidläsning:Bredvidläsning: Makroekonomi – teori, politik och institutioner,Makroekonomi – teori, politik och institutioner, Fregert, Fregert,

Klas & Jonung, Lars, 2003,Klas & Jonung, Lars, 2003, Studentlitteratur.Studentlitteratur. Matematik:Matematik:

Wallin, H., Lithner, J., Jacobsson, S. & Wiklund, S., Wallin, H., Lithner, J., Jacobsson, S. & Wiklund, S., Matematik inför högskolanMatematik inför högskolan, Liber, Liber

Sydsaeter, Knut: Matematisk analys för ekonomer. Sydsaeter, Knut: Matematisk analys för ekonomer. SHL Statistisk Analys, StockholmSHL Statistisk Analys, Stockholm

Lexikon:Lexikon: Dictionary Of Economics, Dictionary Of Economics, Oxford U. Press.Oxford U. Press. The Economist Books Dictionary of Economics, The Economist Books Dictionary of Economics, The The

Economist, också på Economist, också på http://www.economist.com/research/Economics/http://www.economist.com/research/Economics/

The MIT Dictionary of Modern Economics, The MIT Dictionary of Modern Economics, MIT PressMIT Press

F1: sid. 3

Examinering (15 hp)Examinering (15 hp)

Två duggor med flervalsfrågor under kursen. Samma upplägg Två duggor med flervalsfrågor under kursen. Samma upplägg som tidigare år.som tidigare år.• Duggorna ger maximalt 10 poäng vardera och antalet uppnådda Duggorna ger maximalt 10 poäng vardera och antalet uppnådda

poäng får tillgodoräknas på tentans fråga 1 resp 2.poäng får tillgodoräknas på tentans fråga 1 resp 2.• Poängen gäller på ordinarie tentor för denna termin. Poängen gäller på ordinarie tentor för denna termin. • Gruppövningar och seminarier som på mikron.Gruppövningar och seminarier som på mikron.

5 övningar:5 övningar:• 1-4 frivillig närvaro. Övning 5 obligatorisk för deltagande i 1-4 frivillig närvaro. Övning 5 obligatorisk för deltagande i

seminarieserien.seminarieserien. 5 seminarier. 5 seminarier.

• Obligatorisk (och aktiv) närvaro + godkända gruppuppgifter ger 10 Obligatorisk (och aktiv) närvaro + godkända gruppuppgifter ger 10 poäng att tillgodoräknas mot fråga 3 på tentan. poäng att tillgodoräknas mot fråga 3 på tentan.

• 1 frånvaro -> jobbig extrauppgift, mer än 1 frånvaro -> ingen credit. 1 frånvaro -> jobbig extrauppgift, mer än 1 frånvaro -> ingen credit. Tenta i slutet av kursen. Nya 7-gradiga betygssystemet. 40/100 Tenta i slutet av kursen. Nya 7-gradiga betygssystemet. 40/100

poäng för lägsta godkända betyg. Kombination av flervalsfrågor poäng för lägsta godkända betyg. Kombination av flervalsfrågor och kortsvarsfrågor. och kortsvarsfrågor.

F1: sid. 4

FörkunskapskravFörkunskapskrav

Gymnasiets A-kurs täcker nog det mesta, men repetera gärna.Gymnasiets A-kurs täcker nog det mesta, men repetera gärna. Räta linjens ekvation, vad som är lutning och intercept.Räta linjens ekvation, vad som är lutning och intercept. Lösa linjära ekvationer. T.ex., lös för Lösa linjära ekvationer. T.ex., lös för xx från från y =y = a(b a(b-x-x)) Lösa linjära ekvationssystem i åtminstone två ekvationer. Lösa linjära ekvationssystem i åtminstone två ekvationer.

T.ex., lös för T.ex., lös för x x och och z z frånfrån

Förstå vad en funktion av typen Förstå vad en funktion av typen Y=F(K,L)Y=F(K,L) betyder, och vad det betyder, och vad det betyder att betyder att F(K,L)F(K,L) är ökande (minskande) i sina argument är ökande (minskande) i sina argument KK och och LL..

Vet vad en log-skala är och varför den kan vara bra att användaVet vad en log-skala är och varför den kan vara bra att använda

( )

( )

y a b x

b c y z

F1: sid. 5

FöreläsningarFöreläsningar

Följer boken men lägger till lite, ofta med svensk Följer boken men lägger till lite, ofta med svensk anknytning.anknytning.

Tentarelevanta.Tentarelevanta. Anteckningar kan laddas ner via Anteckningar kan laddas ner via http://hassler.se Kom gärna med frågor i pausen.Kom gärna med frågor i pausen. Avsätter gärna några minuter i slutet av varje Avsätter gärna några minuter i slutet av varje

föreläsning för att diskutera aktuella föreläsning för att diskutera aktuella makroekonomiska frågor – kom gärna med förslag makroekonomiska frågor – kom gärna med förslag på ämne per mejl.på ämne per mejl.

Gästföreläsningarna i slutet av kursen är intressanta Gästföreläsningarna i slutet av kursen är intressanta och tentarelevanta. och tentarelevanta.

http://hassler.se/

F1: sid. 6

Föreläsning idagFöreläsning idag

En kort översikt av världens makroekonomi En kort översikt av världens makroekonomi (Kapitel 1).(Kapitel 1).

En kort översikt av de viktigaste begreppen i En kort översikt av de viktigaste begreppen i makroekonomi (Kapitel 2).makroekonomi (Kapitel 2).

F1: sid. 7

Vad är makroekonomi?Vad är makroekonomi?

Hur hela ekonomier fungerar (nationer, regioner eller Hur hela ekonomier fungerar (nationer, regioner eller hela världen). hela världen).

Variabler: inkomster, produktion, konsumtion, Variabler: inkomster, produktion, konsumtion, investeringar, arbetslöshet, ränta, växelkurs och investeringar, arbetslöshet, ränta, växelkurs och prisnivå – de makroekonomiska aggregaten.prisnivå – de makroekonomiska aggregaten.

Är det någon principiell skillnad på makro och Är det någon principiell skillnad på makro och mikroekonomi?mikroekonomi? I traditionell teori, ja.I traditionell teori, ja. Efter den neoklassiska revolutionen, nej!Efter den neoklassiska revolutionen, nej! Heterogenitet – fördelningsfrågor.Heterogenitet – fördelningsfrågor.

F1: sid. 8

Vad är makroekonomi?Vad är makroekonomi?

Centralt i modern makroCentralt i modern makro Dubbelriktade (cirkulära) orsakssamband. Ex: Produktion Dubbelriktade (cirkulära) orsakssamband. Ex: Produktion

Sysselsättning Sysselsättning Inkomster Inkomster Efterfrågan Efterfrågan Produktion Produktion Allmän jämvikt. Om något händer på en marknad, Allmän jämvikt. Om något händer på en marknad,

påverkas priser och beteenden ofta även på andra påverkas priser och beteenden ofta även på andra marknader. T.ex. skatt på mat leder till mindre efterfrågan marknader. T.ex. skatt på mat leder till mindre efterfrågan på andra varor. Detta kan leda till lägre löner i sektorer på andra varor. Detta kan leda till lägre löner i sektorer som producerar dessa varor osv.som producerar dessa varor osv.

Individers väljer sitt beteende på ett (i genomsnitt) icke Individers väljer sitt beteende på ett (i genomsnitt) icke slumpmässigt sätt (optimerande). Dessa val påverkas av slumpmässigt sätt (optimerande). Dessa val påverkas av förändringar i incitament.förändringar i incitament.

Empirisk kopplingEmpirisk koppling

F1: sid. 9

Några distinktionerNågra distinktioner

Teori – verklighetTeori – verklighet En teori eller en modell är som en guidebok, hjälper till att En teori eller en modell är som en guidebok, hjälper till att

skapa en bild av verkligheten.skapa en bild av verkligheten. Modell Modell verklighet. verklighet.

Positiv – NormativPositiv – Normativ Hur det faktiskt är – positiv teori.Hur det faktiskt är – positiv teori. Hur det borde vara, givet vissa grundläggande mål – Hur det borde vara, givet vissa grundläggande mål –

normativ teori.normativ teori. Exogena – endogena variabler.Exogena – endogena variabler.

En modell förenklar genom att ta vissa faktorer som givna En modell förenklar genom att ta vissa faktorer som givna (exogena) medan andra försöker förklaras inom modellen (exogena) medan andra försöker förklaras inom modellen (endogena). (endogena).

F1: sid. 10

De viktigaste makroekonomiska De viktigaste makroekonomiska aggregatenaggregaten

BNP/BNP-tillväxtBNP/BNP-tillväxt Bruttonationalprodukten (BNP) Bruttonationalprodukten (BNP) är ett mått på värdet av är ett mått på värdet av

ekonomins samlade produktion av varor och tjänster.ekonomins samlade produktion av varor och tjänster. Ju mer som produceras, desto högre inkomster och desto mer Ju mer som produceras, desto högre inkomster och desto mer

kan konsumeras.kan konsumeras. ArbetslöshetArbetslöshet

Definieras på olika sätt (öppen, inkl. personer i Definieras på olika sätt (öppen, inkl. personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder etc.)arbetsmarknadspolitiska åtgärder etc.)

Ju lägre arbetslöshet, desto bättre utnyttjande av resurserna och Ju lägre arbetslöshet, desto bättre utnyttjande av resurserna och desto högre BNP.desto högre BNP.

InflationInflation Förändringstakten i prisnivånFörändringstakten i prisnivån Prisnivån mäts med hjälp av olika prisindex (konsumentprisindex Prisnivån mäts med hjälp av olika prisindex (konsumentprisindex

är det vanligaste)är det vanligaste) Prisstabilitet viktig målsättning för den makroekonomiska Prisstabilitet viktig målsättning för den makroekonomiska

politikenpolitiken

F1: sid. 11

Världen år Världen år 20112011

Källor denna föreläsning:BlanchardCIA world factOECD Econ outlookEEAG reportEurostat

VärldenVärlden: Befolkning ca 7 miljarder, tillväxt 1% per år, BNP 75 : Befolkning ca 7 miljarder, tillväxt 1% per år, BNP 75 tusen miljarder $US, BNP per capita (tusen miljarder $US, BNP per capita (PPP) 11 000 $US, ) 11 000 $US, tillväxt 4,5% förra året. tillväxt 4,5% förra året.

EUEU: befolkning nästan 500 miljoner, BNP drygt 15 tusen : befolkning nästan 500 miljoner, BNP drygt 15 tusen miljarder $US, BNP/capita ca 33 000 $US, tillväxt knappt 2% miljarder $US, BNP/capita ca 33 000 $US, tillväxt knappt 2% förra året.förra året.

USAUSA: befolkning drygt 300 miljoner. BNP knappt 15 tusen : befolkning drygt 300 miljoner. BNP knappt 15 tusen miljarder $US, BNP/capita 47 000 $US, tillväxt 2,7% förra året. miljarder $US, BNP/capita 47 000 $US, tillväxt 2,7% förra året.

KinaKina: befolkning 1,3 miljarder. BNP 10 tusen miljarder, : befolkning 1,3 miljarder. BNP 10 tusen miljarder, BNP/capita 7 400 $US, tillväxt 10% förra året.BNP/capita 7 400 $US, tillväxt 10% förra året.

JapanJapan: Befolkning ca 125 miljoner, BNP 4,4 tusen miljarder, : Befolkning ca 125 miljoner, BNP 4,4 tusen miljarder, BNP/capita 34 000 $US, tillväxt 3% förra året.BNP/capita 34 000 $US, tillväxt 3% förra året.

F1: sid. 12

BIG MAC IndexBIG MAC Index

Big Mac $US Över(+) Under(-)USA $3,54 värdering av valutaStorb. $3,30 -7%Euroarea $4,38 24%Polen $1,98 -44%Sverige $4,58 29%Japan $3,23 -9%Norge* $5,79 64%Kina $1,83 -48%

F1: sid. 13

Världskonjunkturen 2008-12Världskonjunkturen 2008-12

Mycket snabb nedgång i konjunkturen 2008-Mycket snabb nedgång i konjunkturen 2008-09. 09.

Tvärstopp i svensk exportsektor sista Tvärstopp i svensk exportsektor sista kvartalet 2008.kvartalet 2008.

Hög korrelation mellan olika länder - Hög korrelation mellan olika länder - världsrecession.världsrecession.

Nedgången blev djup,Nedgången blev djup, men mer kortvarig än vad många befarade.men mer kortvarig än vad många befarade. Återhämtningen också kortvarig.Återhämtningen också kortvarig.

F1: sid. 14

Tillväxt i olika regioner i världen

11

Source: BEA; Eurostat; ESRI; National Bureau of Statistics of China; 2011 and 2012: forecasts by the EEAG.

3

5

7

9

11

13

15

02 03 04 05 06 07 08 09 10 12-6

-4

-2

0

2

4

6

United States

Japan

European Union

China (right hand scale)

Economic growth by regionReal GDP percentage change from previous year

% %

Forecastperi

Är allt bra nu?Är allt bra nu?

• Oron för en depression är i stort sett borta.Oron för en depression är i stort sett borta.• Men alla problem är inte lösta. Men alla problem är inte lösta. • Hur ska finanssektorn regleras?Hur ska finanssektorn regleras?• Hur ska budgetunderskott och statsskulder Hur ska budgetunderskott och statsskulder

hanteras?hanteras?• Har ska vi förhindra att arbetslösheten biter Har ska vi förhindra att arbetslösheten biter

sig fast?sig fast?• Kan euron överleva?Kan euron överleva?

F1: sid. 16

EEU under de senaste decennierna U under de senaste decennierna

Sämre ekonomiska resultat i Europa än USA under 90-talet, Sämre ekonomiska resultat i Europa än USA under 90-talet, särskilt efter -95.särskilt efter -95. Lägre tillväxtLägre tillväxt Lägre produktivitetstillväxt.Lägre produktivitetstillväxt. ITC teknologin har fått mindre genomslag i Europa.ITC teknologin har fått mindre genomslag i Europa. Betydligt högre arbetslöshet och lägre sysselsättning.Betydligt högre arbetslöshet och lägre sysselsättning.

Bättre under 00-talet efter dot.com kraschen.Bättre under 00-talet efter dot.com kraschen. Ökande tillväxt men inte i takt med USA.Ökande tillväxt men inte i takt med USA. Fortfarande hög arbetslöshet.Fortfarande hög arbetslöshet.

Stora skillnader mellan länderna inom EU.Stora skillnader mellan länderna inom EU. Arbetslöshet ett av de större problemen.Arbetslöshet ett av de större problemen. Finanskrisen blottlade strukturella problem i många länder, inom Finanskrisen blottlade strukturella problem i många länder, inom

och utanför euroområdet. Inte i Sverige.och utanför euroområdet. Inte i Sverige.

Prognos för ekonomisk tillväxt iländerna i EU 2011

-7

-6

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-7

-6

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

GDP growth in selected regions of the euro area

Source: Eurostat, last accessed on 29 January 2012; EEAG calculations.

Greece,Portugal,Ireland

France,Italy,Spain,BelgiumGermany,

the Netherlands,Austria, Finland,Luxembourg

% change over previous year's quarter % change over previous year's quarter

F1: sid. 18

Arbetslöshet i EU och USAArbetslöshet i EU och USA

Arbetslöshet i USA

Arbetslöshet i EU

3

4

5

6

7

8

9

10

11

3

4

5

6

7

8

9

10

11

02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

% of labour force

Japan

Euro area

United KingdomUnited States

Source: OECD, Main Economic Indicators, last accessed on 29 January 2012.

Unemployment rates% of labour forc

0

4

8

12

16

0

4

8

12

16

02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Unemployment rates in selected regions of the euro area

Source: Eurostat, last accessed on 18 January 2012; EEAG calculations.

Greece, Portugal,Ireland

France, Italy,Spain, Belgium

Germany, the Netherlands,Austria, Finland, Luxembourg

% of labour force % of labour force

0

5

10

15

20

25

30

35

19

85

19

90

19

95

20

00

20

0520

10

Source: Thomson Reuters Datastream.

%Interest rates, ten-year government bonds

Italy

Greece

Ireland

Spain

Portugal

FranceGermany

Introduction ofvirtual euro

Introduction ofeuro cash

Irrevocably fixedconversion rates

Belgiu

108

82

67

56

53

51

47

44

41

37

26

25

25

21

17

9

0 20 40 60 80 100 120

SloveniaSlovakia

GreeceSpain

IrelandCyprus

PortugalLuxembourg

ItalyNetherlands

Euro areaBelgium

FranceFinlandAustria

Germany

Price developments 1995-2008%

Source: Eurostat, Database, Economy and Finance, National accounts,GDP and main components - Price indices;Ifo Institute calculations.

Note: Price change and exchange rate realignments (before May 1998).

Real appreciation compared to othereuro area countries, trade-weighted:GIIPS: + 30

-105-95-95

-86-62-62-61

-35-26

-11-8

912

3137

66127

-150 -100 -50 0 50 100 150

PortugalSpain

GreeceIreland

SlovakiaEstoniaCyprus

SloveniaItaly

FranceAustriaMalta*Finland

NetherlandsGermanyBelgium

Luxembourg

Net foreign position relative to GDPEnd of June 2011

*End of December 2010.Source: Eurostat, Ifo Institute calculations.

% of GDP in 201

F1: sid. 24

Hur kan den Europeiska Hur kan den Europeiska arbetslösheten minskas?arbetslösheten minskas?

Arbetslösheten kan förmodligen minskas om Arbetslösheten kan förmodligen minskas om arbetslöshetsersättningarna minskas,arbetslöshetsersättningarna minskas, minimilöner avskaffas där de finns, minimilöner avskaffas där de finns, arbetslösa tvingas flytta,arbetslösa tvingas flytta, lönesättningen decentraliseras och ökad lönesättningen decentraliseras och ökad

lönespridning accepteras.lönespridning accepteras.

Men, Men, alla kan förmodligen inte tjäna på detta,alla kan förmodligen inte tjäna på detta, är det värt priset?är det värt priset?

F1: sid. 25

USA år USA år 20102010

Befolkn: 300 miljoner

BNP: 15 000 miljarder US$

BNP/cap: 47 000 US$

F1: sid. 26

USA under de senaste 20 årenUSA under de senaste 20 åren

Ekonomiskt sett, var Ekonomiskt sett, var periodperiodenen 1992-2000 1992-2000 en av de en av de bästa på längebästa på länge.. Nio år med positiv tillväxtNio år med positiv tillväxt Ökande sysselsättning och fallande arbetslöshet.Ökande sysselsättning och fallande arbetslöshet. Trots detta fanns inga tendenser till ökande inflation.Trots detta fanns inga tendenser till ökande inflation. The new economyThe new economy.. Betydande del av ökningen i produktivitet kan hänföras till Betydande del av ökningen i produktivitet kan hänföras till

ITC användning.ITC användning. Åren efter 2000 såg ekonomin sämre ut.Åren efter 2000 såg ekonomin sämre ut.

Låg tillväxt.Låg tillväxt. Dubbla underskott, bytesbalans och offentligt underskott.Dubbla underskott, bytesbalans och offentligt underskott. Ökande arbetslöshet.Ökande arbetslöshet.

F1: sid. 27

USA senaste 8 årenUSA senaste 8 åren

Relativt hög tillväxt i USA sedan 2003.Relativt hög tillväxt i USA sedan 2003. Fortsatt hög tillväxt, men i något lugnare tempo.Fortsatt hög tillväxt, men i något lugnare tempo. Höga oljepriser, mindre expansiv finans och penningpolitik. Höga oljepriser, mindre expansiv finans och penningpolitik.

Ökande oro för stora budgetunderskott och Ökande oro för stora budgetunderskott och handelsbalansunderskott.handelsbalansunderskott.

Kraschlandning av ekonomin 2008 orsakad av stora Kraschlandning av ekonomin 2008 orsakad av stora problem i finanssektorn initierade av fall i huspriserna.problem i finanssektorn initierade av fall i huspriserna.

Uppgång men inte full fart. Dubbla underskotten Uppgång men inte full fart. Dubbla underskotten oroväckande.oroväckande.

””Double dip” 2011 inte så farlig som befarat.Double dip” 2011 inte så farlig som befarat.

F1: sid. 28

KinaKina

• Sedan 1980, tillväxten har varit runt 10% per år. • 1990 var BNP/capita samma i Kina och Indien, nu

dubbelt så hög.• Historiskt unikt. Sverige hade högst tillväxt i världen

mellan 1870 och 1970. 2,5% tillväxt ledde till att BNP 12-dubblades. Samma utveckling tar med 10% tillväxt bara 25 år.

• Efter finanskrisen, lägre tillväxt men fortfarande runt 8%.

• Mycket invensterings- och exportintensiv tillväxt, låg konsumtionsandel.

Tillväxt och inflation I KINATillväxt och inflation I KINA

1980–20061980–2006 1996–1996–20062006 20062006 20072007 20082008

TillväxtTillväxt 9.3%9.3% 8.8%8.8% 10.7%10.7% 10.0%10.0% 9.5%9.5%

InflationInflation 5.45.4 3.33.3 1.51.5 2.52.5 2.22.2

F1: sid. 29

Kapitel 2Kapitel 2

De viktigaste makroekonomiska variablerna De viktigaste makroekonomiska variablerna och sambandet mellan democh sambandet mellan dem Vad är BNP, BruttoNationalProdukt (”GDP” Vad är BNP, BruttoNationalProdukt (”GDP”

Gross Domestic Product eller ”Output”)?Gross Domestic Product eller ”Output”)? Vad är och hur mäts inflation?Vad är och hur mäts inflation? Vad är och hur mäts arbetslöshet?Vad är och hur mäts arbetslöshet? Vad bestämmer dessa variabler på kort, Vad bestämmer dessa variabler på kort,

medelfristig och lång sikt?medelfristig och lång sikt?

F1: sid. 30

Tre olika tillvägagångssätt att mäta och definiera Tre olika tillvägagångssätt att mäta och definiera BNP som alla ger samma resultatBNP som alla ger samma resultat

1.1. BNP är värdet av alla varor som produceras för BNP är värdet av alla varor som produceras för slutlig användning under en viss tidsperiod inom slutlig användning under en viss tidsperiod inom en viss nation eller regionen viss nation eller region..

En slutlig vara (En slutlig vara (a final gooda final good) är avsedd för slutlig ) är avsedd för slutlig konsumtion eller investering, t.ex. en hamburgare eller en konsumtion eller investering, t.ex. en hamburgare eller en verkstadsmaskin.verkstadsmaskin.

En intermediär vara alt. insatsvara (En intermediär vara alt. insatsvara (intermediate goodintermediate good) ) används som insats för produktion av andra varor (t.ex, används som insats för produktion av andra varor (t.ex, bagaren som säljer hamburgerbrödet)bagaren som säljer hamburgerbrödet)..

Om intermediära varor räknades in i BNP skulle det bli Om intermediära varor räknades in i BNP skulle det bli dubbelräkning. BNP skulle bero på om varor produceras i dubbelräkning. BNP skulle bero på om varor produceras i flera led i flera företag eller i ett och samma företag.flera led i flera företag eller i ett och samma företag.

F1: sid. 31

BNP= produktion för slutlig användningBNP= produktion för slutlig användning

Exempel:Exempel:

Företag 1 Företag 2(Stål) (Bilar)

Försäljningsintäkter 100 200Utgifter Lönekostnader 80 70 Inköp av stål 100 Summa utgifter 80 170Vinst 20 30

BNP=försäljningsinsäkterna för ftg 2 = 200

F1: sid. 32


2.2. BNP är summan av allt förädlingsvärde producerat BNP är summan av allt förädlingsvärde producerat under en viss tidsperiod inom en viss nation eller under en viss tidsperiod inom en viss nation eller region: region:

• FörädlingsvärdetFörädlingsvärdet är värdet av ett företags produktion är värdet av ett företags produktion minus värdet av de insatsvaror som gått åt. minus värdet av de insatsvaror som gått åt.



BNP=försäljningsinstäkter för ftg 1 och 2 – ftg 2:s kostnader för stål = 100 + (200-100)=200

F1: sid. 33


3.3. BNP är summan av alla inkomster till arbetskraften BNP är summan av alla inkomster till arbetskraften och kapital (plus mervärdesskatter) under en viss och kapital (plus mervärdesskatter) under en viss tidsperiod i en viss nation eller region.tidsperiod i en viss nation eller region.



BNP=lönekostnad + vinst för ftg 1 och 2 = 80 + 70 + 20 + 30 = 200

Inkomstandelarna till arbete och kapital är någorlunda konstanta på längre sikt. Av det som inte är moms går ca 2/3 till arbetskraften och 1/3 till kapital

Inkomstandelar

F1: sid. 35

Löneandel Löneandel av förädlingsvärde före av förädlingsvärde före skatt iskatt i svensk tillverkningsindustri svensk tillverkningsindustri

0

0,2

0,4

0,6

0,8

1

1,2

1870 1890 1910 1930 1950 1970

F1: sid. 36

NominNominelell l ochoch Real Real BNPBNP

NominNominell ell BNPBNP är alla varor värderade till är alla varor värderade till deras löpande marknadspris (BNP i löpande deras löpande marknadspris (BNP i löpande priser)priser)..

NominNominell BNP ökar öell BNP ökar över tiver tiden p.g.aden p.g.a::1.1. Det produceras mer varorDet produceras mer varor..2.2. Varornas kvalitet förbättras.Varornas kvalitet förbättras.3.3. Allmänna prisnivån ökar.Allmänna prisnivån ökar.

Real Real BNPBNP konstrueras genom att alla varor konstrueras genom att alla varor värderas till konstanta priser, t.ex. de priser värderas till konstanta priser, t.ex. de priser de hade år 2000 (BNP i fasta priser).de hade år 2000 (BNP i fasta priser).

F1: sid. 37

NominNominell ochell och Real Real BNPBNP

Låt oss använda 2000 års priser för att beräkna BNPLåt oss använda 2000 års priser för att beräkna BNP

ÅrÅr Antal bilar produceraderadeAntal bilar produceraderadeLöpande prisLöpande pris NominNominell BNPell BNP

ÅrÅr Antal bilar produceradeAntal bilar producerade 2000 års pris2000 års pris RealReal BNPBNP

•Notera att vi antar att kvaliteten är oförändrad. Inte alltid lätt att mäta. Ett sätt kallas ”hedonisk prissättning”.

1999 10 20 000 200 000

2000 12 24 000 288 000

2001 13 26 000 338 000

1999 10 24 000 240 000

2000 12 24 000 288 000

2001 13 24 000 312 000

F1: sid. 38

Källa:SCB

1 400 000

1 600 000

1 800 000

2 000 000

2 200 000

2 400 000

2 600 000

2 800 000

3 000 000

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Mil

j. k

r

BNP i fasta priser BNP löpande priser

Svensk BNP i löpande och fasta priserSvensk BNP i löpande och fasta priser

F1: sid. 39

70-regeln70-regeln

Om något har tillväxttakt på x% per år. Hur Om något har tillväxttakt på x% per år. Hur lång tid tar det innan det fördubblas?lång tid tar det innan det fördubblas?

Svar:ungefärligen 70/x år.Svar:ungefärligen 70/x år. Vid en tillväxttakt på 1% per år sker en Vid en tillväxttakt på 1% per år sker en

fördubbling på 70 år. fördubbling på 70 år. På samma tid sker en 4 dubbling vid 2% och På samma tid sker en 4 dubbling vid 2% och

en åttadubbling vid 3%. en åttadubbling vid 3%.

F1: sid. 40

Lite notationLite notation

Y = real BNPY = real BNP

YYtt = real BNP vid tidpunkt t = real BNP vid tidpunkt t

€€YYt = nominell BNP vid tidpunkt t = nominell BNP vid tidpunkt t

Tillväxttakten i real BNP Tillväxttakten i real BNP kan uttryckas somkan uttryckas som::

Arbetskraft = LArbetskraft = L Antal sysselsatta = NAntal sysselsatta = N Antal arbetslösa = UAntal arbetslösa = U

1

1)(

t

tt

Y

YY

F1: sid. 41

KonjunkturerKonjunkturer

När BNP växer snabbare än normalt har vi När BNP växer snabbare än normalt har vi konjunkturuppgång (konjunkturuppgång (expansionexpansion).).

När BNP växer långsammare än normalt har vi När BNP växer långsammare än normalt har vi konjunkturnedgång (konjunkturnedgång (recessionrecession)).

En särskilt lång period med låg tillväxt kallas En särskilt lång period med låg tillväxt kallas depression.depression.

F1: sid. 42

Andra centrala makro-Andra centrala makro-ekonomiska variablerekonomiska variabler

BNP är kanske den viktigaste BNP är kanske den viktigaste makroekonomiska variabeln. Men två makroekonomiska variabeln. Men två andra variabler är nästan lika viktigaandra variabler är nästan lika viktiga::

1.1. Arbetslöshet (sysselsättning)Arbetslöshet (sysselsättning)

2.2. InflationInflation

F1: sid. 43

ArbetslöshetenArbetslösheten

””I arbetskraften” I arbetskraften” ((labor forcelabor force)) = = anställda anställda + + arbetslösaarbetslösa

L = N + UL = N + U

ArbetslöshetArbetslöshet::

L

Uu

• Bara de som aktivt söker efter arbete räknas som Bara de som aktivt söker efter arbete räknas som arbetslösaarbetslösa. . Andra som inte har jobb räknas som ”ej i Andra som inte har jobb räknas som ”ej i arbetskraften”.arbetskraften”.

F1: sid. 44

Sverige befolkning 16-64 år, 2005Sverige befolkning 16-64 år, 2005

F1: sid. 45

Arbetslöshet och BNP-tillväxtArbetslöshet och BNP-tillväxt

Okun’s laOkun’s laggFörändringar i Förändringar i

arbetslösheten tenderar arbetslösheten tenderar att samvariera med att samvariera med förändringar BNP-förändringar BNP-tillväxttaktentillväxttakten

F1: sid. 46

Förändring i arbetslöshet och tillväxttakt, Förändring i arbetslöshet och tillväxttakt, USAUSA, 1960-2000, 1960-2000

Hög (låg) tillväxttakt i BNP typiskt associerad med fallande (ökande) arbetslöshet.

F1: sid. 47

InflationInflation

InflationInflation är en generell och ihållande är en generell och ihållande uppgång i priserna på varor och tjänsteruppgång i priserna på varor och tjänster..

DeflationDeflation är en generell och ihållande är en generell och ihållande nedgång i priserna på varor och tjänsternedgång i priserna på varor och tjänster

F1: sid. 48

BNP-deflatornBNP-deflatorn

BNP deflatorn är ett index — satt till 100 för ett visst basår.

Ett vanligt mått på inflation är förändringstakten i BNP deflatorn.

NominNominell BNP är lika ell BNP är lika med BNP deflatorn med BNP deflatorn gånger gånger real real BNPBNP::

t

tt Y

YP

€

BNP real

BNP nominell

t

t

( )P P

Pt t

t

1

1

ttt YPY €

F1: sid. 49

KonsumentprisindexKonsumentprisindex

BNP-deflatorn mäter hur priserna på produktionen (BNP) BNP-deflatorn mäter hur priserna på produktionen (BNP) förändras. Konsument-prisindex (KPI, förändras. Konsument-prisindex (KPI, CPICPI) fokuserar istället ) fokuserar istället på vad som konsumeras. Levnadskostnader.på vad som konsumeras. Levnadskostnader.

KPI och BNP deflatorn rör sig åt samma håll för det mestaKPI och BNP deflatorn rör sig åt samma håll för det mesta.. Olika varianter på KPI för diverse speciella syften.Olika varianter på KPI för diverse speciella syften. Inom EU används HIPC (Inom EU används HIPC (harmonized index of consumer harmonized index of consumer

pricesprices).). Varför bryr sig ekonomer om inflation? För att inte all priser, Varför bryr sig ekonomer om inflation? För att inte all priser,

skatter, bidrag, räntor löner mm anpassar sig lika snabbt.skatter, bidrag, räntor löner mm anpassar sig lika snabbt.

F1: sid. 50

Inflation enligt BNP-deflator och Inflation enligt BNP-deflator och konsumentpriser i EUkonsumentpriser i EU

F1: sid. 51

Inflation Inflation och arbetslöshetoch arbetslöshet

Phillips Phillips kurvankurvan

En relation mellan arbets-En relation mellan arbets-löshet och löshet och inflation.inflation.

F1: sid. 52

Arbetslöshet och förändringar i USAs Arbetslöshet och förändringar i USAs inflationstaktinflationstakt, 1970-2000, 1970-2000

När arbetslösheten är låg (hög) tenderar inflationen att stiga (falla).

F1: sid. 53

Hur bestäms BNP?Hur bestäms BNP?Kursen i (superkort) sammanfattningKursen i (superkort) sammanfattning

BNP bestämsBNP bestäms:: på kort siktpå kort sikt (upp till ett par års sikt) (upp till ett par års sikt)

huvudsakligen av efterfrågan på varor och huvudsakligen av efterfrågan på varor och tjänster,tjänster,

på medelfristig siktpå medelfristig sikt (storleksordningen 5-15 år) (storleksordningen 5-15 år) huvudsakligen av huvudsakligen av teteknologi, företagsorganisation knologi, företagsorganisation och struktur, koch struktur, kapitalstockapitalstockens storlekens storlek, , och och mängden arbetskraft, ochmängden arbetskraft, och

på lång sikt (på lång sikt (flera decennier eller mer) flera decennier eller mer) huvudsakligen av mer grundläggande faktorer huvudsakligen av mer grundläggande faktorer som utbildning, forskning, sparande och politisk som utbildning, forskning, sparande och politisk stabilitetstabilitet..

F1: sid. 54

Bokens organisationBokens organisation

Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 1 Blanchard 1-2

Documents

Transcript of Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 1 Blanchard 1-2