MAGISTER UPPSATS - hh.diva-portal.orghh.diva-portal.org/smash/get/diva2:861783/FULLTEXT01.pdf ·...
Transcript of MAGISTER UPPSATS - hh.diva-portal.orghh.diva-portal.org/smash/get/diva2:861783/FULLTEXT01.pdf ·...
MAGISTERUPPSA
TS
Magisterprogrammet Revisor & Bank
Användning av revisor bland företag utanrevisionsplikt
En kvantitativ studie utifrån Signalteorin
Angelica Gustafsson och Linn Thorvaldsson
Ekonomi 15hp
Halmstad 2015-10-19
Förord Vår uppsatsprocess har varit en period med mycket engagemang vilket resulterat i ny kunskap
inom redovisning- och revisionsområdet. Vi vill främst rikta ett stort tack till vår handledare
Jonas Gabrielsson som med bra åsikter och genuint intresse hjälpt oss genomföra vår studie.
Vi vill även tacka Per-Ola Ulvenblad och vår opponentgrupp som även de bidragit med bra
synpunkter och idéer vilket hjälpt oss vidare.
Halmstad 19 maj 2015
____________________ ____________________
Angelica Gustafsson Linn Thorvaldsson
Sammanfattning Svensk titel: Användning av revisor bland företag utan revisionsplikt – En kvantitativ studie
utifrån signalteorin.
Engelsk titel: Use of auditor among companies without audit duty – A quantitative study
based on signalling theory.
Författare: Angelica Gustafsson och Linn Thorvaldsson
Färdigställd (år): 2015
Handledare: Jonas Gabrielsson
Bakgrund: År 2010 avskaffades revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i Sverige. Sedan
dess har kvaliteten i årsredovisningarna minskat. Av de företag som var aktiva innan
avskaffandet av revisionsplikten väljer fler och fler att sluta använda sig av revisor. Även i de
nystartade bolagen visar statistiken att antalet bolag som väljer att inte använda sig av revisor
ökar för varje år.
Syfte: Syftet med studien är att utveckla och testa ett empiriskt ramverk som förklarar varför
företag utan revisionsplikt använder sig av revisor.
Metod: Vi har arbetat fram fem hypoteser utifrån befintlig teori. Studien följer ett kvantitativt
tillvägagångssätt. Information ur årsredovisningar från 368 företag utan revisionsplikt som är
verksamma inom varuproduktion och tjänsteproduktion i Halland har samlats in.
Informationen har sedan testats statistiskt genom att korrelation- och regressionstest. Utifrån
de statistiska testernas resultat kunde de fem hypoteserna förkastas eller icke-förkastas.
Resultat: Utifrån signalteorin kommer svenska företag utan revisionsplikt med en hög
skuldsättningsgrad använda revisor i större utsträckning än företag utan revisionsplikt med en
låg skuldsättningsgrad. Resultatet visar även att företag utan revisionsplikt med en hög
kassalikviditet använder revisor i större utsträckning än företag utan revisionsplikt med en låg
kassalikviditet.
Abstract English title: Use of auditor among companies without audit duty – A quantitative study
based on signalling theory.
Swedish title: Användning av revisor bland företag utan revisionsplikt – En kvantitativ studie
utifrån signalteorin.
Authors: Angelica Gustafsson och Linn Thorvaldsson
Published (year): 2015
Tutor: Jonas Gabrielsson
Background: In 2010 the audit requirement for swedish smaller companies was abolished.
Since then, the quality of the financial statemets has decreased. The companies that were
active before the abolition of the audit requirement chooses more and more to stop use an
auditor. Even in the early stages, statistics show that the number of companies that coose not
to use an auditor increasing every year.
Aim: The aim of the study is to develop and empirically test a framework. That is to find
explanations for why companies without audit-duty use an auditor.
Methodology: We have developed five hypotheses from existing theory. The study follows a
quantitative approach. Information from the annual reports of 368 companies without audit
obligations that are active in the production of goods or sercices production in Halland has
been collected. The information is then tested statistically by korrelation- and regression
testing. Based on the statistical tests, the five hypotheses are rejected or not rejected.
Results: Based on signal theory, Swedish companies without audit duty with a high leverage
use the auditor to a greater extent than companies without audit duty with low leverage. The
result also shows that companies without audit duty with a high cash position using the
auditor to a greater extent than companies without audit duty with a low cash liquidity.
Innehållsförteckning
1. Inledning ......................................................................................................................................... 1 1.2 Problemdiskussion.............................................................................................................................. 2 1.3 Problemformulering ........................................................................................................................... 3 1.4 Syfte ........................................................................................................................................................... 3 1.5 Disposition.............................................................................................................................................. 4
2. Referensram .................................................................................................................................. 5 2.1 Revisionspliktens historia ................................................................................................................ 5 2.2 Företag utan revisionsplikt .............................................................................................................. 5 2.3 Revisorns roll ........................................................................................................................................ 6 2.4 Årsredovisningarna sedan avskaffandet av revisionsplikten ............................................. 7 2.5 Informationsasymmetri .................................................................................................................... 8 2.6 Signalteori............................................................................................................................................... 9 2.7 Studiens forskningsmodell ............................................................................................................ 11
3. Metod ............................................................................................................................................. 12 3.1 Forskningsansats .............................................................................................................................. 12 3.2 Undersökningsansats ...................................................................................................................... 12 3.3 Litteraturstudie ................................................................................................................................. 13 3.4 Urval och datainsamling ................................................................................................................. 13 3.5 Operationalisering ........................................................................................................................... 14
3.5.2 Oberoende variabeln ................................................................................................................................ 15 3.5.3 Kontrollvariabler ....................................................................................................................................... 16
3.6 Tester av studiens hypoteser........................................................................................................ 16 3.6.1 Korrelationsanalys .................................................................................................................................... 16 3.6.2 Logistisk regressionsanalys .................................................................................................................. 17
3.7 Källkritik .............................................................................................................................................. 17 3.8 Validitet och Reliabilitet ................................................................................................................. 17
4. Empiri & Analys ......................................................................................................................... 19 4.1 Beskrivande statistik ....................................................................................................................... 19 4.2 Korrelationsanalys ........................................................................................................................... 21 4.3 Regressionsanalys ............................................................................................................................ 23
5. Diskussion ................................................................................................................................... 24 5.1 Finansiella nyckeltal ........................................................................................................................ 24 5.2 Avkastningstal .................................................................................................................................... 25 5.3 Praktiskt bidrag ................................................................................................................................. 26
5.3.1 Företag utan revisionsplikt ................................................................................................................... 26 5.3.1 Intressenter till företag utan revisionsplikt ................................................................................... 26
6. Slutsatser och fortsatt forskning ......................................................................................... 28 6. Slutsatser ................................................................................................................................................ 28 6.2 Förslag till fortsatt forskning ........................................................................................................ 28
Referenser ........................................................................................................................................ 30
Figurförteckning
Figur 1 - Studiens forskningsmodell…………………………….....…………………………11
Figur 2 - Frekvensfigur för den beroende variabeln………………...………………………..19
Figur 3 – Reviderad forskningsmodell……………….……………………………………….26
Tabellförteckning
Tabell 1- Sökningar…………………………………………………..……………………….14
Tabell 2 - Stickprov………………………………………………….……………………….14
Tabell 3 - Beskrivande statistik................................................................................................20
Tabell 4 - Korrelationsmatris………………………………………………………………...22
Tabell 5 - Regressionstabell…..................................................................................................23
Tabell 6 – Hypotessammanfattning………………………………………………..…………25
1
1. Inledning
Inledningsvis presenteras problematiken som mindre nystartade företag kan stöta på vid
uppstart. Vidare tar inledningen upp revisionshistorien, hur den utvecklats från det att den
uppstod fram till idag. Inledningen fortsätter sedan med betydelsen av revision,
årsredovisningens kvalitet samt jämförande statistik över hur många företag som använder
sig av en revisor. Till sist avslutas inledningen med studiens problemformulering och syfte.
1.1 Problembakgrund
Nya mindre företag1 spelar en viktig roll i utvecklingen av den ekonomiska tillväxten (Haron,
Said, Jayaraman & Ismail, 2013). För att mindre företag ska ha möjlighet att starta upp, växa,
anställa mer personal samt utveckla nya produkter är det ofta nödvändigt med extern
finansiering (ibid). När det gäller finansiering till mindre företag är banken den vanligaste
källan (Berggren & Silver, 2010). Det krävs ofta att en revisor granskat de finansiella
rapporterna för att de mindre företagen ska ha möjlighet att få extern finansiering (Knechel,
Niemi & Sundgren, 2008) detta eftersom revisorn ökar kvaliteten på redovisningen samt
minskar risken för väsentliga fel (Collis, Jarvis & Skerratt, 2004; Hope & Langli, 2010).
Nyttan med revision brukar diskuteras utifrån användarnas perspektiv, externa som interna
(Thorell & Norberg, 2005; Svanström 2008; Carrington, 2010). Utöver banken är kunder,
leverantörer och samhället exempel på externa användare av revisionen. Utifrån den
information som finns tillgänglig i företagets finansiella rapporter fattar bolagets ägare sina
investerings- och finansieringsbeslut. Även kreditgivarna resonerar på detta sätt. Allt från
leverantörer, som är mindre kreditgivare, till banker, som är större kreditgivare, behöver
information om företagets betalningsförmåga (ibid). Problemet med att företaget inte kommer
kunna betala tillbaka sitt lån är den största risken vid finansiering till mindre företag (Dietsch
& Patey, 2002). Även kunder och samhället i stort är exempel på externa intressenter som har
nytta av revision (Thorell & Norberg, 2005; Svanström 2008; Carrington, 2010). En fråga
som anses av stor vikt av företagets kunder är företagets förmåga att fullgöra dess leveranser.
För att skattemyndigheter ska ha möjlighet att fastställa skattebeloppet behöver de
information om bolagets räkenskaper. Samma information används av skattemyndigheten
tillsammans med andra tillsynsinstitut för att förebygga ekonomisk brottslighet (ibid).
De första reglerna om revision infördes år 1895 (Näringslivets regelnämnd, 2014). Samtliga
aktiebolag var då tvungna att utse en person som hade i uppdrag att granska räkenskaperna i
bolaget (Ryberg, 2011b). Stockholms handelskammare började auktorisera revisorer år 1912.
Anledningen var att tillgodose efterfrågan på kunniga inom området. År 1944 blev det lagkrav
att ha en auktoriserad revisor för de allra största aktiebolagen. Definitionen på stort aktiebolag
var då ett aktiekapital på 2 miljoner kronor alternativt att företaget var noterat på fondbörsen.
År 1975 blev istället definitionen ett aktiekapital på 1 miljon kronor (ibid). År 1983 infördes
lagen om att alla nystartade aktiebolag måste ha en godkänd eller auktoriserad revisor
(Ryberg, 2011a). Lagen utvecklades år 1988 till att gälla alla aktiebolag, det vill säga även de
äldre företagen (ibid). Det fördes en intensiv kriminalpolitisk debatt om ekonomisk
brottslighet (Ryberg, 2011b). Detta var en av anledningarna till att alla aktiebolag enligt lag
1 Definitionen på mindre företag är, mindre än 50 anställda, mindre än 40 miljoner kronor i balansomslutning
och mindre än 80 miljoner kronor i nettoomsättning. Företag får max överskrida ett av dessa tre kriterier under
de två senaste räkenskapsåren för att anses som ett mindre företag (Bolagsverket, 2012).
2
nu krävde kvalificerad revisor (ibid). År 1995 träder Sverige in i Europeiska Unionen (EU)
(Ryberg, 2011a). Det blir då en tydlig skillnad mellan Sveriges- och andra länders
revisionsregler. Revisionsplikt för aktiebolag med mindre än 50 stycken anställda har några
av de länder som är med i EU aldrig haft (ibid). Som näst sista land inom EU avskaffar
Sverige år 2010 revisionsplikten för små aktiebolag (Ryberg, 2011b). De företag som inte
längre omfattas av revisionsplikten är aktiebolag med högst 3 miljoner kronor i
nettoomsättning, högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning samt högst 3 anställda. De
företag som minst uppfyller två av dessa tre kriterier under de två senaste räkenskapsåren
räknas som ett litet aktiebolag. År 2010 motsvarade det ca 75 % av alla aktiebolag i Sverige
(ibid).
1.2 Problemdiskussion
Revision anses som påtvingande och kostsam för mindre företag (Ryberg, 2011b). Enligt
regeringen var skälet att slopa revisionsplikten för mindre företag främst att göra det billigare.
Det blir även enklare att driva små företag i aktiebolagsform (ibid). En ytterligare anledning
till revisionspliktens avskaffande var att göra det lättare att starta nya aktiebolag (Fälldin,
2014). Detta eftersom utgifterna för revisor ofta är kännbara för nystartade företag (ibid).
Det revisorn gör vid en granskning är att öka bankens och övriga intressenters tillförlitlighet
till rapporterna (Knechel et al., 2008). När ett företag använder sig utav professionell hjälp
med bokföringen blir företagets rapporter mer trovärdiga (Fälldin, 2014). Kreditgivarna gör
på så vis en mer korrekt bedömning i sitt beslut att låna ut pengar (ibid). De företag som väljer
att inte använda sig av en revisor borde istället välja att använda en auktoriserad
redovisningskonsult (Marténg, 2014). Det finns då fortfarande någon form av kvalitetsgarant i
bolaget. Anlitas professionell hjälp ökar förtroendet för företaget (ibid). Avskaffandet av
revisionsplikten har fått som följd att årsredovisningarna har sämre kvalitet (UC, 2014). En
kvalitetsförsämring måste tas på stort allvar (ibid). I vissa fall saknas viktig information helt
och hållet i boksluten (Fälldin, 2014). Vissa av de bokslut som kommer in är handskrivna,
innehåller felräkningar och är ibland inte läsbara (Marténg, 2014). Kvaliteten ansvarar
företagarna själva för (UC, 2014). Detta ser enligt statistiken dock inte ut att fungera i
praktiken. Revisorer och redovisningskonsulter måste därför söka upp bolag som behöver
hjälp med sin årsredovisning. Årsredovisningar används som beslutsunderlag och kan därför
inte minska i tilltro (ibid). Kvalitetsförsämringen har gjort att det är svårare för kreditgivare
att bedöma återbetalningsförmågan hos företaget (Fälldin, 2014). Detta leder till att
möjligheten att få ett lån påverkas negativt (ibid). År 2011 var det totala antal felsummerade
bokslut 896 stycken och år 2014 är den motsvarande siffran 2803 stycken (Marténg, 2014).
Av de bolag som var registrerade innan avskaffandet av revisionsplikten infördes ökar antalet
som väljer bort revisorn från år till år (UC, 2014). Redan år 2011 var det 22 % av dessa bolag
som valt att sluta använda sig av revisor. År 2013 hade det ökat ytterligare till 46 %, alltså
nästan hälften av alla bolag (ibid). Valet att inte använda sig av en revisor är störst i de
nystartade bolagen (Marténg, 2014). Redan år 2010 valde 68 % av de bolag som startades att
inte använda sig av en revisor i företaget. Denna procent har successivt ökat och år 2014 valde
hela 80 % av nystartade bolag att inte använda sig av revisor (ibid). Totalt saknar nu ungefär
40 % av de ca 400 000 aktiva aktiebolagen i Sverige revisor (Fälldin, 2014). En förklaring är
att branschen har misslyckats med att visa på värdet med att använda sig av revisor (Marténg,
2014).
3
Statistiken visar tydligt att antalet mindre företag som inte använder sig av en revisor ökar.
Samtidigt har kvaliteten i årsredovisningar försämrats sedan revisionsplikten avskaffades år
2010. Trots den tydliga statistiken är den teoretiska kunskapen om varför företag väljer
revisor begränsad. Fälldin (2014) menar att det är ganska logiskt att inte använda sig av
revisor som nystartat mindre företag eftersom de inte har ett stort behov av en revisor då. Det
finns dock mindre företag som väljer att använda revisor. En förklaring är att företag vill vara
legitima (Hay & Davis, 2014). Företaget vill visa marknaden att de har bra egenskaper och
värden i företaget samt att de har en lägre risk för felmätningar. Ett sätt att bevisa detta är att
använda sig av en revisor i företaget som en slags signal till de olika aktörerna på marknaden
(ibid). Även Engström och Lindblad (2013) menar i sin studie att signalering kan påverka ett
företag. En signal som uppfattas positiv av intressenterna kan leda till högre legitimitet hos
det signalerande företaget (ibid).
Trots att det finns potentiella förklaringar till varför vissa mindre företag väljer att använda
revisor finns det endast få studier som undersöker området. De befintliga studierna är även i
andra länder eller fokuserar på att förklara andra val företag ställs inför. Enligt Collis et al.
(2004) finns det ett stort gap i forskningen kring vilka faktorer som spelar in i mindre
aktiebolags efterfrågan på revision. Påverkar företagets finansiella ställning deras val av att
använda revisor? Kan valet av revisor vara en kompensation för företag i dålig ekonomisk
situation? Vi vill med studien ge en bättre förståelse till varför vissa företag väljer att använda
revisor trots att det inte krävs enligt lag. Med detta kom vi fram till vår problemformulering
som lyder:
1.3 Problemformulering
Vad kännetecknar de företag utan revisionsplikt som väljer att använda sig av revisor?
1.4 Syfte
Syftet med studien är att utveckla och testa ett empiriskt ramverk som förklarar varför företag
utan revisionsplikt använder sig av revisor.
4
2 Referensram
• I nästa kapitel presenteras till en början revisionspliktens historia, företag utan revisionsplikt, revisorns roll samt årsredovisningar sedan avskaffandet av revisionsplikten. Där efter tar kapitlet upp informationsasymmetrin och slutligen tas signalteorin upp som leder fram till studiens hypoteser.
3 Metod
• I det tredje kapitlet redogörs för den kvantitativ metod som används för att testa studiens hypoteser. Kapitlet innehåller även en kritisk diskussion kring det sätt som studien genomförts på.
4 Empiri och analys
• Det fjärde kapitlet presentera studiens empiriska material som består av beskrivande statistik för studiens variabler, korrelationsanalys samt regressionsanalys. Kapitlet innehåller även en analys av de statistiska testernas resultat.
5 Diskussion
• Det femte kapitlet tar utgångspunkt i signalteorin och diskuterar resultatet av de statistiska testerna. Det sker även en återkoppling till de fem hypoteser som studien består av.
6 Slutsatser
• I detta kapitel presenteras studiens slutsatser som har utgångspunkt i resultat och diskussion. Kapitlet tar även upp implikationer och förslag till fortsatt forskning.
1.5 Disposition
5
2. Referensram
I följande kapitel presenteras inledningsvis ett avsnitt om revisionshistorien. Detta följs av
företag utan revisionsplikt, en förklaring av revisorns roll samt hur kvaliteten ser ut i
årsredovisningar sedan avskaffandet av revisionsplikten. Vidare presenteras
informationsasymmetrin för att avslutningsvis ta upp signalteori samt en modell över studiens
hypoteser.
2.1 Revisionspliktens historia
Sverige antog aktiebolagslagen för första gången år 1848 och den trädde i kraft året efter, det
vill säga 1849 (Riksdagen, 2010). De första reglerna om revision infördes år 1895
(Näringslivets regelnämnd, 2014). Samma år uppdaterades även aktiebolagslagen (ibid).
Samtliga aktiebolag var då tvungna att utse en person som hade i uppdrag att granska
räkenskaperna i bolaget (Ryberg, 2011b). Stockholms handelskammare började auktorisera
revisorer år 1912. Detta för att tillgodose efterfrågan på kunniga inom området. År 1944 kom
en ny uppdatering av aktiebolagslagen. Det blev då lagkrav att ha en auktoriserad revisor för
de allra största aktiebolagen. År 1944 var definitionen på stort aktiebolag ett aktiekapital på 2
miljoner kronor alternativt att företaget var noterat på fondbörsen. På grund av inflation
ändrades denna gräns år 1975. Definitionen blev då istället ett aktiekapital på 1 miljon kronor
(ibid). År 1983 infördes lagen om att alla nystartade aktiebolag måste ha en godkänd eller
auktoriserad revisor (Ryberg, 2011a). Denna lag utvecklades år 1988 till att gälla alla
aktiebolag, det vill säga även de äldre företagen. Det fördes en intensiv kriminalpolitisk debatt
om ekonomisk brottslighet. Det var en anledning till att alla aktiebolag enligt lag nu krävde
kvalificerad revisor (ibid). Samhället krävde ett mer omfattande kontroll- och sanktionssystem
för att minska kriminaliteten hos företagare i landet (Ryberg, 2011b).
Skillnaden mellan Sveriges revisionsregler och revisionsregler i andra länder blir tydlig när
Sverige år 1995 träder in i EU (Ryberg, 2011a). Revisionsplikt för aktiebolag med mindre än
50 stycken anställda har några av de länder som är med i EU aldrig haft (ibid). År 2010
avskaffas revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige (Ryberg, 2011b). Inom EU är Sverige
det näst sista land som avskaffar revisionsplikten för små aktiebolag. Vid avskaffandet av
revisionsplikten år 2010 var det ca 75 % av alla aktiebolag i Sverige som inte behövde en
revisor. De företag som inte längre omfattas av revisionsplikten är aktiebolag som under de
två senaste räkenskapsåren uppfyller minst två av följande tre kriterier:
Högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning
Högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning
Högst 3 stycken anställda (ibid).
2.2 Företag utan revisionsplikt
För att mindre företag ska ha möjlighet att starta upp, växa, anställa mer personal samt
utveckla nya produkter är det nödvändigt med extern finansiering (Haron et al., 2013). Mindre
företag stöter dock ofta på problem med att få extern finansiering (Haron et al., 2013; Berger
& Udell, 2002). Problemet med finansiering beror i vissa fall på att mindre företag saknar
6
säkerheter i företaget (Haron et al., 2013). Dessutom har deras information om verksamheten
för mycket brister för att stödja ansökan om lånet. Större företag är inte lika beroende av
externt kapital som mindre företag är. Det gör att mindre företag upplevs som mer känsliga
(ibid). När det gäller finansiering till mindre företag är banken den vanligaste källan
(Berggren & Silver, 2010). Problemet med att företaget inte kommer kunna betala tillbaka sitt
lån är den största risken som banken tar vid finansiering till mindre företag (Dietsch & Patey,
2002).
Nya mindre företag spelar en viktig roll i utvecklingen av den ekonomiska tillväxten (Haron
et al., 2013). Behovet av företags satsning på FoU och innovativ verksamhet har aldrig varit
större än det är idag (Henrekson & Stenkula, 2008). Att upprätthålla vår välfärd på lång sikt
samt ha en fortsatt ekonomisk utveckling i landet är av stor betydelse. För att möjliggöra detta
är kunskap och intellektuellt kapital en viktig del. Ett annat problem är det konkurrenstryck
som finns från omvärlden. En lösning på det är att hela tiden ha en snabb och effektiv
produktförnyelse. I praktiken krävs det att nya kunskapsintensiva företag startas i Sverige.
Detta för att göra det möjligt att utnyttja de globala fördelar Sverige har som i-land (ibid).
För att mindre företag ska ha möjlighet att få extern finansiering krävs ofta att en revisor
granskat de finansiella rapporterna (Knechel et al., 2008). Det revisorn gör vid en granskning
är att öka bankens tillförlitlighet till rapporterna (ibid). När ett företag använder sig av
professionell hjälp med bokföringen blir företagets rapporter mer trovärdiga (Fälldin, 2014).
Kreditvgivarna gör på så viss en mer korrekt bedömning i sitt beslut att låna ut pengar
(ibid). De företag som väljer att inte använda sig av en revisor borde välja att använda en
auktoriserad redovisningskonsult (Marténg, 2014). Det finns då finns någon form av
kvalitetsgarant i bolaget. Anlitas professionell hjälp ökar förtroendet för företaget (ibid).
2.3 Revisorns roll
Revision är en oberoende granskning av ett företags finansiella rapporter (Collis, 2010). Målet
med revision är att visa den fullständiga och korrekta giltigheten av transaktioner som utgör
ett företags finansiella rapporter (ibid). Revisorn har en betydande roll då kvaliteten på
redovisningen ökar samt risken för väsentliga fel i rapporterna minskar (Collis et al., 2004;
Hope & Langli, 2010). Revisorn har tre olika roller (Hope & Langli, 2010).
Granskande roll är den första som innebär att att revisorn säkerställer kvaliteten i företagets
finansiella rapporter (Hope & Langli, 2010). De finansiella rapporterna blir mer trovärdiga
när en revisor utfört en kontroll. Det krävs att revisorn gör en objektiv värdering av företaget.
Ett annat krav är att revisorn kan stå emot eventuella påtryckningar från externa parter. Detta
för att kunna utfärda en ren revisionsberättelse (ibid). När en intern kontroll genomförts ökar
kvaliteten på redovisningen. Revisorn hjälper även till att minska risken för väsentliga fel i
rapporterna (Collis et al., 2004).
Rådgivande roll är den andra rollen en revisor har (Hope & Langli, 2010). Efterfrågan på
revisorns rådgivandetjänst är ofta högre i mindre företag jämfört med i stora företag. Detta
eftersom mindre företag tenderar att ha mindre expertis internt i företaget (ibid). Revisorns
jobb är inte bara att ha hand om revision utan även att hjälpa till vid företagsrådgivning
(Gooderham, Tobiassen, Døving & Nordhaug, 2004). Företagets ekonomiska medvetenhet
ökar när en revisor ger företagsrådgivning. Exempel på företagsrådgivning är när revisorn ger
7
tips om intern planering och beslutstagande i företaget. Det gäller att rådgivningen håller hög
kvalitet samt att företaget har som målsättning att växa. Uppfylls inte detta har mindre företag
ingen nytta av revisorns råd (ibid).
Oberoende roll är den tredje rollen hos revisorn (Hope & Langli, 2010). Det finns alltid en
risk att revisorn är villig att offra sitt oberoende för bra betalande kunder. Det är därför viktigt
att betona betydelsen av professionalism för en revisor. För att inte trovärdigheten i revisionen
ska ifrågasättas är oberoendet viktigt att upprätthålla mot sina kunder som revisor (ibid). Hope
och Langli (2010) menar dock på att de höga avgifter som revisorer tar ut på sitt arbete gör att
en revisor aldrig är helt oberoende.
2.4 Årsredovisningarna sedan avskaffandet av revisionsplikten
Avskaffandet av revisionsplikten har fått som följd att årsredovisningarna har sämre kvalitet,
vilket måste tas på stort allvar (UC, 2014). Även Fälldin (2014) menar att avskaffandet av
revisionsplikten har gjort att årsredovisningarna har sämre kvalitet. I vissa fall saknas viktig
information helt och hållet i boksluten (ibid). Årsredovisningar används som beslutsunderlag
och kan därför inte minska i tilltro (UC, 2014). Tidigare har vi haft en hög kvalitet i
redovisningarna i Sverige vilket gör att försämringen ses som extra tragisk. Just den höga
kvaliteten i de finansiella rapporterna var en stor betydelse att formen aktiebolag sågs som
förtroendefull. Att årsredovisningarna har en hög kvalitet är det företagarna själva som
ansvarar. Enligt statistiken verkar det dock inte fungera i praktiken då det syns en tydlig
kvalitetsförsämring. På grund av detta måste revisorer och redovisningskonsulter söka upp
bolag som behöver hjälp med årsredovisningen (ibid). Kvalitetsförsämringen har gjort att det
är svårare för kreditgivare att bedöma återbetalningsförmågan hos det låntagande företaget.
Detta leder till att möjligheten att få ett lån påverkas negativt (Fälldin, 2014).
Sedan avskaffandet av revisionsplikten år 2010 går det konstatera att årsredovisningarnas
kvalitet har sjunkit betydligt (Nordström, 2012). Störst skillnad är det i de bolag som inte
använder sig av löpande hjälp med redovisning eller bokslut. Eftersom Upplysningscentralen
(UC) manuellt registrerar de bokslut som de får in från Bolagsverket har de märkt av att
kvaliteten blivit sämre. Vissa av de bokslut som kommer in är handskrivna, innehåller
felräkningar och är ibland inte läsbara. Bolagsverket har sedan de nya reglerna fått in fler
årsredovisningar som har bristande kvalitet än vad de fick tidigare. Från år 2011 till år 2012
har dessutom förseningsavgifter ökat med nästan 10 % (ibid). År 2011 var den totala summan
av felsummerade bokslut 896 stycken och år 2014 är den motsvarande siffran 2803 stycken
(Marténg, 2014). Innan var revisorn den som garanterade kvaliteten. Det kommer att krävas
mer resurser från Skatteverket framöver för att granska företagen (ibid). I samband med att
fler företag väljer att inte använda sig av en revisor i företaget har även antal
företagskonkurser ökat med 5 % (Fälldin, 2014).
Av de bolag som var registrerade innan avskaffandet av revisionsplikten infördes ökar antalet
som väljer bort revisorn från år till år (UC, 2014). Redan år 2011 var det 22 % av dessa bolag
som valt att sluta använda sig av revisor. År 2013 hade det ökat ytterligare till 46 %, alltså
nästan hälften av alla bolag (ibid).
År 2013 registrerades 60 527 nya företag i Sverige vilket var 2 % mindre än året innan
(Karnell, 2015). Det finns även en tydlig trend att det är formen aktiebolag som är den mest
8
populära. Det har den varit sedan revisionspliktens avskaffade år 2010 samtidigt som
aktiekapitalgränsen sänktes (ibid). De flesta bolag som startar väljer att inte använda sig av en
revisor vilket är ganska logiskt (Fälldin, 2014). Detta eftersom de inte har något behov av
revisorn inledningsvis (ibid). Valet att inte använda sig av en revisor är störst i de nystartade
bolagen (Marténg, 2014). Redan år 2010 valde 68 % av de bolagen som startades att inte
använda sig av en revisor i företaget. Denna procent har successivt höjts då den år 2011 var
72 %, år 2012 var den 77 % och år 2013 var det hela 80 % som valde bort revisorn i de
nystartade bolagen (ibid). Totalt sett saknar nu ungefär 40 % av de ca 400 000 aktiva
aktiebolagen i Sverige revisor (Fälldin, 2014). En av förklaringarna ligger i att branschen har
misslyckats med att visa värdet av att ha en revisor (Marténg, 2014).
Under år 2015 kommer det genomföras en utredning i Sverige angående möjligheterna att
höja gränsvärdena för revisionsplikten ytterligare (Brännström, 2013). Samma utredning
kommer sannolikt även utvärdera det första steget som genomförts i övergången till frivillig
revision (ibid).
2.5 Informationsasymmetri
För att lättare ha möjlighet till att få lån kan ledningen ha incitament att visa upp en bättre bild
av företaget än vad som faktiskt är sann (Svanström, 2006). Det uppstår ett agentproblem
mellan företag och finansiär (Jensen & Meckling, 1976). Problemet grundar sig i att agenten
och principalen, som är de två parter i förhållandet, båda önskar maximera sin egen nytta.
Vidare blir då problemet att agenten inte alltid förväntas agera utifrån vad som är bäst för
principalen (ibid). Principalen kan ta hjälp av en revisor för att kontrollera de finansiella
rapporterna och därmed lita på agenten (Watts & Zimmerman, 1978). Ett sätt att minska
agentproblem i ett företag är övervakning (Ang, 1991). Då övervakning är relativt kostsamt är
detta inte alltid den rätta lösningen för ett litet företag (ibid).
I små företag kan det förekomma så kallad informationsasymmetri (Winborg & Landström,
2000). Informationsasymmetri föreligger mellan externa finansiärer och företagets ägare.
Asymmetrin kan förklara små företags problem med att få lån. Informationsasymmetri
innebär att parterna har olika information. Exempelvis när ena parten har större tillgång till
information än den andra. Ett exempel på problem kan vara att det blir svårt för långivare att
göra konkreta bedömningar om låntagaren försöker försköna företagets finansiella rapporter
(ibid). Kostnaden är hög för att få fram information om företaget, vilket är en orsak till att det
finns informationsasymmetri (Ang, 1991). Ett litet företag har svårt att presentera en
rättvisande och giltig information om företaget. Detta eftersom de inte har samma kompetens
i ledning och personal som ett stort företag. Kreditgivare blir mer obenägna att bevilja krediter
desto mer informationsasymmetri det förekommer mellan parterna (ibid).
För att små företag ska bli beviljade lån från bank är det avgörande om räkenskaperna är
granskade av en revisor (Collis et al., 2004). Det sägs nämligen att det reviderade bokslutet
uppstod på grund av informationsasymmetrin. Efter det att ett lån blivit beviljat finns det en
risk att företaget agerar i egenintresse. När avtalet med banken kommit till stånd ändrar
företaget sitt handlingssätt. Revisorn får en betydande roll då denne kontrollerar företaget
genom att granska de finansiella rapporterna (ibid).
9
2.6 Signalteori
Enligt Watson, Shrives och Marston (2002) har frivillig redovisning, det vill säga den som
inte krävs enligt lag, varit ett intresse för forskare i många år. Det finns olika former av
frivillig redovisning där ytterligare information i årsredovisningen är ett exempel. År 1973
utvecklades den så kallade signalteorin. Teorin skulle förklara beteendet på arbetsmarknaden,
men kan även användas för att förklara frivillig redovisning (ibid). Signalteorin är ett allmänt
fenomen som kan tillämpas på alla marknader där det finns informationsasymmetri (Morris,
1987). Watson et al., (2002) beskriver signalteorin med ett exempel där ett företag av hög
kvalitet har mer information än dess kunder. Företaget kan då välja att frivilligt lämna ut mer
information som en signal för att minska informationsasymmetrin. För att signalen om hög
kvalitet ska lyckas krävs att den är trovärdig. Detta kräver i sin tur att signalen ska kunna
kontrolleras för att kunden ska få det bevisat att företaget är av hög kvalitet. I de fall då
företag signalerar om hög kvalitet och det senare visar sig vara falskt, kommer signaler i
framtiden inte ses som trovärdiga (ibid).
Företag kommer välja att avslöja information framför att icke-avslöja information (Campbell,
Shrives & Bombach-Saager, 2001). För att se till att ett företag inte blir undervärderat
kommer chefen alltid välja att lämna information. Företag kan försöka signalera om
överlägsenhet till omgivningen. Detta genom att exempelvis lämna ut vissa miljö- eller
sociala upplysningar. Även om företaget inte åstadkommit några specifika förändringar i sitt
miljöarbete kommer upplysningar användas på ett positivt sätt. Anledningen är det signalerar
öppenhet och ärlighet gentemot intressenterna (ibid).
En företagsledning som väljer att lämna mer upplysningar ses som ett mer trovärdiga på
marknaden (Watson et al., 2002). Anledningen är att de företag som har förtroende för dels
sina egna förmågor, men även sin företagsstrategi, kommer vilja berätta det för marknaden.
Företaget vill visa sin framtidsplan men även berätta för marknaden hur bra det går för dem
idag (ibid). En företagsledning som har förtroende för sin strategi och företagets förmåga inte
är blyga med att visa upp sin plan för marknaden (Eccles, Hertz, Keegan & Phillips, 2001).
När marknaden väl fått del av informationen kan de själva göra sin analys. Företaget slipper
då att marknaden försöker gräva fram information som de tror att ledningen undanhåller dem
(ibid).
Vissa företag väljer frivilligt att lämna ut mer information än vad som krävs enligt lag
(Watson et al., 2002). Anledningen till det är att de själva anser att resultatet är till deras
fördel. Fördelen kan både vara jämfört med konkurrenters liknande information eller det egna
företagets information från tidigare år. Anser marknaden att företags nyckeltal är viktig
information kan företags val att frivilligt redovisa mer av det upplevas som en signal om bra
kvalitet i rapporterna (ibid). Eccles et al., (2001) hävdar att transparens och trovärdighet går
hand i hand. Detta stämmer speciellt när ledningen tidigare visat sig hålla vad de lovat.
Genom att hela tiden lämna information, både i bra och dåliga tider, förstärker ledningen sin
trovärdighet på marknaden. Marknaden avskyr överraskningar, speciellt av den dåliga sorten.
Det är inte bra i de fall då ledningen blir försenade med, eller helt slutar upp att rapportera om
något som är av intresse för marknaden. Detta leder ofta till att marknaden direkt antar det
värsta, vilket är att ledningen försöker dölja någonting. I de fall då informationen är sen eller
upphör stämmer ofta marknadens antaganden om att ledningen faktiskt försöker dölja något.
Skulle detta inträffa blir det ofta svårt för ledningen att vinna tillbaka trovärdigheten hos
marknaden. Ofta på grund av att marknaden misstänker att samma sak kommer att upprepas
(ibid).
10
För att intressenterna ska kunna lita på företagets ekonomiska situation behövs revision
(Thorell & Norberg, 2005). Även årsredovisningens trovärdighet ökar vid revison (ibid).
Värdet av revisonen kan ha ökat ytterligare efter avskaffandet av revisionsplikten då signalen
att frivilligt använda revisor ger företaget ett seriöst intryck och stark legitimitet (Carrington,
2010).
Ett sätt för intressenter att se hur det går för företag är att se över årsredovisningen i företaget
(Carlsson, 2014). Vanliga mått att studera i årsredovisningen är nyckeltal. Nyckeltal kan
kategoriseras utefter vad de mäter. En kategori av nyckeltal är finansiella mått. Dessa mått ger
en signal om den finansiella styrkan i företaget. Finansiella mått används bland annat för att
bedöma företagets betalningsförmåga och deras uthållighet vid en eventuell svacka (ibid). Tre
vanliga finansiella nyckeltal är skuldsättningsgrad, soliditet och kassalikviditet. Dessa tal är
ofta beräknade i årsredovisningen då de är av betydelse för intressenterna. Ett företag med
dåliga värden i de finansiella måtten kan önska kompensera för detta. Ett sätt att göra det kan
vara att använda sig av signalering. Företag kan genom signalering öka sin legitimitet
gentemot dess intressenter. För att signalerna ska anses vara trovärdiga krävs att de kan
kontrolleras. En typ av signal för att kompensera upp dåliga värden i nyckeltalen kan vara att
använda sig av en revisor. Enligt Svanström (2008) är speciellt kreditgivarna intresserade av
om företaget väljer att ha en revisor om företaget är högt skuldsatt.
H1. Företag utan revisionsplikt med en hög skuldsättningsgrad använder sig av revisor i
större utsträckning än företag utan revisionsplikt med en låg skuldsättningsgrad.
H2. Företag utan revisionsplikt med en låg soliditet använder sig av revisor i större
utsträckning än företag utan revisionsplikt med en hög soliditet.
H3. Företag utan revisionsplikt med en låg kassalikviditet använder sig av revisor i större
utsträckning än företag utan revisionsplikt med en hög kassalikviditet.
En annan nyckeltalskategori är avkastningstal. Dessa tal mäter och ger en signal om
avkastningen i ett företag. De kan även visa hur stor vinsten är i förhållande till vissa poster,
exempelvis kapital eller omsättning (Carlsson, 2014).
Avkastningstal som vanligtvis beräknas i årsredovisningen och som intressenter ser till är
vinstmarginal och räntabilitet på totalt kapital. Precis som i de finansiella nyckeltalen kan
företag använda en revisor som en signal för att kompensera för låga avkastningstal. Förutom
företagets skuldsättningsgrad anser kreditgivare även att val av revisor är av intresse om
företaget har dålig lönsamhet (Svanström, 2008).
H4. Företag utan revisionsplikt med en låg vinstmarginal använder sig av revisor i större
utsträckning än företag utan revisionsplikt med en hög vinstmarginal.
H5. Företag utan revisionsplikt med en låg räntabilitet på totalt kapital använder sig av
revisor i större utsträckning än företag utan revisionsplikt med en hög räntabilitet på totalt
kapital.
11
2.7 Studiens forskningsmodell
I den teoretiska referensramen behandlas studiens huvudteori, signalteorin. Teorin ligger till
grund för studiens forskningsmodell (figur 1) som undersöker mindre företag utan
revisionsplikt som väljer att använda sig av revisor. Utifrån det har fem hypoteser formulerats.
Figur 1 - Studiens forskningsmodell
Val av revisor
Finansiella nyckeltal
-H1 Skuldsättningsgrad
-H2 Soliditet
-H3 Kassalikviditet
Avkastningstal
-H4 Vinstmarginal
-H5 Räntabilitet tot
12
3. Metod
I följande kapitel presenteras studiens tillvägagångssätt. Till en början redovisas forsknings-
och undersökningsansatsen. Efter det följer litteraturstudien. Vidare beskrivs hur studiens
urval genomförts, hur operationalisering gjorts av studiens variabler samt hur de statistiska
testerna utförts. Till sist avslutas kapitlet med studiens validitet och reliabilitet.
3.1 Forskningsansats
Denna studie utgår från en deduktiv forskningsansats. Vid en deduktiv ansats används tidigare
kunskap och forskning för att forma förväntningar om hur fenomen förhåller sig (Jacobsen,
2002). Dessa förväntningar som har utgångspunkt i tidigare teori formuleras till hypoteser
som i sin tur testas empiriskt (Holme & Solvang, 1997). Upplägget blir alltså “från teori till
empiri”, eftersom information samlas in och kategoriseras innan den undersöks empiriskt
(Jacobsen, 2002).
Eftersom det finns tidigare forskning om signalteori har vi valt att använda den deduktiva
ansatsen i vår studie för att se om teorin kan förklara företags val att använda revisor. Utifrån
signalteorin har fem hypoteser utformats. Dessa hypoteser har sedan testats empiriskt för att
undersöka om resultatet visar att teorin stöds eller förkastas angående hur den förklarar
företags val av att använda en revisor (Bryman & Bell, 2007).
När en deduktiv ansats används finns det risk att forskaren endast letar efter information som
ger stöd åt tidigare förväntningar som han eller hon har (Jacobsen, 2002). Detta kan i sin tur
leda till att viktig information förbises. Den deduktiva ansatsen är i de flesta fall det
tillvägagångssätt som används i en kvantitativ studie (Jacobsen, 2002). Då studien även ser
till samband mellan variabler valde vi den deduktiva ansatsen. Det eftersom Saunders, Lewis
och Tornhill (2007) förklarar att den deduktiva ansatsen används just för att förklara
variablers samband.
3.2 Undersökningsansats
Inom forskning finns det två olika strategier att välja mellan (Allwood & Erikson, 1999). De
är kvalitativ- och kvantitativ metod. Att ge samhället, grupper och enskilda individer en ökad
förståelse är syftet med både den kvalitativa- och kvantitativa metoden (ibid). Det finns dock
markanta skillnader mellan de två metoderna trots att deras syfte är det samma (Holme &
Solvang, 1997). Med en kvantitativ studie sker undersökningar med en större exakthet
(Starrin & Svensson 1994). Undersökningen får även mer struktur och avstånd till det som
undersöks (Holme & Solvang, 1997).
Syftet med studien är att utveckla och testa ett empiriskt ramverk som förklarar varför företag
utan revisionsplikt använder sig av revisor. Ramverket bygger på signalteorin. Med syftet i
åtanke valde vi därför att göra en kvantitativ undersökning. Det eftersom valet ger möjlighet
att behandla ett större antal undersökningsenheter (Jacobsen, 2002). Då studien innehåller ett
13
större antal enheter som undersöks tillämpas en extensiv utformning. Det innebär att
undersökningen använder ett få antal variabler för att undersöka många enheter. En extensiv
ansats används för att ge en beskrivning av ett fenomens frekvens eller omfattning och att en
slutsats ska vara möjlig att generalisera till en stor population (ibid).
Även om en extensiv utformning ger bra möjlighet till att generalisera resultatet finns det en
risk att relevansen blir låg (Jacobsen, 2002). Anledningen till det är att möjligheten att
undersöka ett lika stort antal variabler som en djupgående studie kan är liten (ibid). Det finns
sannolikt fler förklaringsvariabler till företags val av att använda revisor än de vår studie tar
upp. Dock har denna studie valt att undersöka huvudegenskaperna i signalteorin.
3.3 Litteraturstudie
Tidigare forskning om teorier som används för att förklara påverkan av olika typer av val är
den litteraturstudie som är grunden i vår studie. Studiens syfte är att förklara företags val och
vilka faktorer som avgör valen. Utifrån det valde vi att använda oss av signalteorin för att få
en så hög förklaringsgrad som möjligt. Signalteorin är väl beprövad och en vanlig
förklaringsteori inom redovisning. Utöver huvudteorin finns i referensramen även specifik
forskning som berör ämnena revision och mindre företag.
De databaser som huvudsakligen använts vid sökandet efter vetenskapliga artiklar är Google
Scholar, Jstor, ScienceDirect, ProQuest samt Högskolan i Halmstads sökmotor Summon.
Följande ord användes vid sökningar i databaserna: “Signaltheory”, “Frivillig revision” och
“Revisionspliktens avskaffande”. Därefter användes även källhänvisningar till de artiklar vi
fann för att finna ytterligare artiklar kopplat till ämnet. Från Högskolan i Halmstads bibliotek
har även annan användbar litteratur använts så som metodböcker. Även lagar och
propositioner har använts för att ge ytterligare information.
3.4 Urval och datainsamling
I studien riktas fokus mot svenska aktiebolag i Halland. För att få en jämn branschfördelning
valde vi en undergrupp ur varuproduktion respektive tjänsteproduktion som är svensk
näringsgrensindelning. Ur undergrupperna valde vi branscherna jordbruk och restaurang då
dessa var lika stora antalsmässigt. Förutom dessa kriterier var även ett krav att företaget enligt
lag inte har revisionsplikt.
För att ta fram vårt urval och samla in det empiriska datamaterialet har vi använt databasen
Retriever Bolagsinfo. Här finns tillgång till de årsredovisningar som skickats in till
Bolagsverket. För att få fram ett urval genomfördes en sökning som bestod av tre steg. Detta
eftersom företag kan överstiga max ett av de tre kraven för att undgå revisionsplikten. Den
första sökningen tog fram företag med en omsättning under 3 miljoner, 1-3 anställda och en
oändlig balansomslutning. Sökningen resulterade i 375 stycken företag. Sökning nummer två
tog fram företag med en oändlig omsättning, 1-3 anställda och en balansomslutning under 1,5
miljoner. Sökning nummer två resulterade i 283 stycken företag. Den tredje sökningen tog
fram företag med en omsättning under 3 miljoner, oändligt antal anställda och en
14
balansomslutning under 1,5 miljoner. Sökningen resulterade i 292 stycken företag. Totalt gav
de tre sökningarna ett resultat på 950 stycken företag.
Tabell 1 - Sökningar
Sökning 1 Sökning 2 Sökning 3
Omsättning <3’’ Omsättning ∞ Omsättning <3’’
Anställda 0-3 Anställda 0-3 Anställda ∞
Balansomslutning ∞ Balansomslutning <1,5’’ Balansomslutning <1,5’’
Totalt: 375st Totalt: 283st Totalt: 292st
Eftersom de tre sökningarna i vissa fall innehöll samma företag fick vi sortera bort alla
dubbletter. När det var gjort blev det totala antal företag istället 412 stycken. Vi gjorde två
typer av datainsamling. Dels genom export av nyckeltal från Retriever och dels genom
manuell insamling av siffror ur balans- och resultaträkning samt information om företaget
använder revisor. Den manuella informationen samlades in från företagens årsredovisningar.
Efter datainsamlingen fick vi ytterligare bortfall. 33 stycken företag hade ingen komplett
årsredovisning för år 2013 och blev därför bortfall. Vi fick även ett bortfall på 11 stycken
företag som inte hade den SNI-kod vår studie utgick från. Efter bortfall blev det totala
stickprovet 368 stycken aktiva företag. Av dessa är 191 stycken inom varuproduktion och 177
stycken inom tjänsteproduktion.
Tabell 2 - Stickprov
Sökresultat 950
Dubbletter -538
Delsumma 412
SNI-kod -11
Offulständig årsredovisning -33
Stickprov 368
För att ha möjlighet att fastställa statistiska samband och slutsatser som är giltiga krävs ett
tillräckligt stort stickprov vid en kvantitativ undersökning (Jacobsen, 2002; Körner &
Wahlgren, 2005). För att residualerna i en regressionsanalys ska anses normalfördelade ska
stickprovet bestå av minst 30 stycken observationer (Körner & Wahlgren, 2005). Då vår
studie har ett stickprov på 368 stycken observationer uppfyller vi dessa kriterier.
3.5 Operationalisering
Vid en kvantitativ ansats krävs en kategorisering och precisering av de centrala begreppen
(Jacobsen, 2002). Detta måste ske före genomförandet av de empiriska undersökningarna. I
praktiken innebär det att alla faktorer operationaliseras så de blir statistiskt mätbara. På så vis
blir det möjligt att genomföra en statistisk analys på många enheter (ibid).
Studiens problemformulering lyder “Vad kännetecknar de företag utan revisionsplikt som
väljer att använda sig av revisor?”. Den beroende variabeln blir i detta fall om företaget
använder revisor eller inte. De oberoende variablerna i studien är skuldsättningsgrad, soliditet,
kassalikviditet, vinstmarginal och räntabilitet på totalt kapital. Variablerna testas statistiskt
15
och visar om de oberoende variablerna påverkar den beroende variabeln, det vill säga företags
val av att välja revisor.
3.5.1 Beroende variabeln
Studiens beroende variabel, val av revisor, kommer att mätas med hjälp av en
dummyvariabel. Väljer företag att använda revisor kodas de med en etta. De företag som inte
har revisor kodas istället med en nolla.
3.5.2 Oberoende variabeln
Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgraden används som ett mått på företags kapitalstyrka (Carlsson, 2014). Måttet
visar även på relationen mellan företagets skulder och det egna kapitalet (ibid). Den formel vi
har använt för att beräkna skuldsättningsgraden är:
Skuldsättningsgrad=( Summa avsättningar + Summa kortfristiga skulder + Summa
långfristiga skulder + ( Summa obeskattade reserver * 0.28 ) ) / ( Summa eget kapital + (
Summa obeskattade reserver * 0.72)) * 100
Soliditet Soliditet är ett mått som visar den långsiktiga betalningsförmågan i ett företag (Carlsson,
2014). Måttet visar även hur stor del av företagets tillgångar som har finansierats med eget
kapital. Ju högre soliditet ett företag har desto mer har finansierats med eget kapital (ibid).
Formeln vi använt för att beräkna soliditeten är:
Soliditet=((Summa eget kapital+(Summa obeskattade reserver*0.72))/Summa tillgångar)*100 Kassalikviditet Jämfört med soliditet används kassalikviditeten istället för att visa företagets
betalningsförmåga på kort sikt (Carlsson, 2014). Måttet visar hur stor andel de likvida medlen
är av de kortfristiga skulderna i företaget (ibid). Formeln vi använt för att beräkna
kassalikviditeten är:
Kassalikviditet=((Summa omsättningstillgångar-Summa varulager)/Summa kortfristiga
skulder)*100
Vinstmarginal
Vinstmarginalen visar hur stor företagets vinst är per omsättningskrona (Carlsson, 2014).
Måttet används till största del för att mäta vinsten jämfört med marknaden eller konkurrenter.
Det är på grund av att måttet inte tar hänsyn till hur företaget har finansierat sin verksamhet
(ibid). Formeln vi använt för att beräkna vinstmarginalen är:
Vinstmarginal=((Rörelseresultat + Resultat från andelar i koncern- och intresseföretag +
Ränteintäkter från koncernbolag + Externa ränteintäkter + Övriga Finansiella intäkter ) /
Nettoomsättning ) * 100
Räntabilitet på totalt kapital
Räntabiliteten mäter företagets vinst i förhållande till det totala kapitalet (Carlsson, 2014).
Formeln vi använt för att beräkna räntabilitet på totalt kapital är:
16
Räntabilitet på totalt kapital=((Rörelseresultat+finansiella intäkter) / Totalt kapital)*100
3.5.3 Kontrollvariabler
Utöver de variabler studien undersöker finns det även andra potentiella faktorer som kan
påverka företagets val att använda revisor (Sundell, 2012). På grund av det har studien även
med ett antal kontrollvariabler. Kontrollvariablerna är inkluderade i de statistiska testerna för
att minska risken att dra felaktiga slutsatser om huvudsambandet (ibid).
Ålder
Som kontrollvariabel har vi valt att använda företagets ålder. Anledningen är då många
mindre företag hade revisionsplikt innan lagen slopade revisionsplikten för de minsta
aktiebolagen. Företag kan då valt att behålla revisorn vilket vi vill bortse från i vår studie.
Många mindre nystartade företag anser heller inte att det är viktigt att använda sig av en
revisor de första åren (Marténg, 2014).
Bransch
En annan kontrollvariabel vi valt att ta med i studien är bransch. Även om vi gjort vårt
stickprov i endast två branscher, varuproduktion och tjänsteproduktion, vill vi utesluta risken
att bransch påverkar resultatet. Beroende på vilket nyckeltal företag använder gäller olika
värden för olika branscher. Exempelvis har detaljhandeln lägre vinstmarginal än
fastighetsbolag (Carlsson, 2014).
Omsättning
De företag som ligger nära gränsen för revisionsplikt tror vi kan välja att använda revisor
eftersom de eventuellt växer in i revisionsplikten. Vi har därför valt att använda företagets
storlek som en kontrollvariabel för att minska risken att storleken påverkar resultatet. Som
storleksmått har vi valt att använda företagets omsättning. Tidigare forskning har resulterat i
att storlek som mäts i omsättning har varit av betydelse varför små företag väljer att använda
sig av revisor (Collis et al., 2004).
3.6 Tester av studiens hypoteser
För att testa de fem hypoteser som formulerats har korrelationsanalys och logistisk
regressionsanalys använts. Dessa statistiska tester har genomförts i SPSS.
3.6.1 Korrelationsanalys
För att visa om variabler har ett linjärt samband används ett Pearson korrelationstest (Sundell,
2010). Resultatet visar hur variablerna förhåller sig till varandra. Resultatet ger även ett
korrelationsvärde mellan -1 och +1. Ju närmre värdet är noll desto svagare är variablernas
samband. Är värdet istället nära antingen -1 eller +1 har variablerna ett starkt samband. Visar
korrelationen ett negativt resultat innebär det att ett högt värde på den ena variabeln har ett
samband med ett lågt värde på den andra variabeln. En positiv korrelation innebär istället att
ett högt värde på den ena variabeln har ett samband med ett högt värde på den andra
17
variabeln, och tvärtom (ibid). En korrelationskoefficient som är högre än 0,7 används ofta inte
i regressionsanalysen eftersom det är gränsen för vad som räknas som hög korrelation
(Gabrielsson, 2007).
3.6.2 Logistisk regressionsanalys
I en logistisk regressionsanalys förklaras vilken effekt en oberoende variabel har på den
beroende variabeln (Sundell, 2011). Ett mått på förklaringsgraden för den beroende variabeln,
val av revisor, är det så kallade Cox & Snell R square. Värdet på Cox & Snell R square går
från 0 till 1 och är gjord för att likna det vanliga R2 men anpassat för logistisk regression. Ju
närmre 1 värdet är desto mer kan de oberoende variablerna predicera den beroende variabeln
(ibid). Vi har valt att använda en signifikansnivå på 10 % i hypotesprövningarna. En nivå på
10 % innebär att det är en 10 % risk att förkasta en sann hypotes (Körner & Wahlgren, 2005).
En signifikansnivå på 10 % innebär även att det med 90 % säkerhet går att säga att
koefficienten inte är noll istället för det faktiska betavärdet som testet visar (Sundell, 2011).
Anledningen att vi valt en signifikansnivå på 10% istället för 5% är på grund av att det är ett
relativt obeprövat område.
3.7 Källkritik
Den teoretiska referensramen tar upp relevant litteratur, artiklar från vetenskapliga tidskrifter,
lagar, publikation från erkända organisationer samt enstaka opublicerade verk. Studiens källor
har alla värderats samt bedömts i deras lämplighet. Den teori som använts för att arbeta fram
studiens hypoteser är av äldre slag i vissa fall. Detta för att vi valt att använda primärkällor
som är väl använda i tidigare forskning. Dessa äldre källor har haft en betydande roll inom
forskningsområdet i övriga fall har de nyaste källorna använts vilket medför en hög grad av
aktualitet.
3.8 Validitet och Reliabilitet
Syftet med vår studie är att finna förklaringar till varför vissa företag väljer att använda sig av
revisor trots att det är frivilligt. För att ha möjlighet att uppfylla syftet har vi arbetat fram fem
hypoteser. Alla fem hypoteser baseras på företags nyckeltal. De fem nyckeltal vi använt i
studien har alla en grundformel för hur de beräknas. Det har därför inte krävts att vi gjort egna
beräkningsmått utan de är väl använda formler. Den empiriska datainsamling som krävdes
som underlag för hypoteserna har vi hämtat hem manuellt från företagens årsredovisningar
som finns tillgängliga i databasen Retriever Bolagsinfo. Vi har även exporterat information
från Retriever Bolagsinfo. För att uppnå validitet i en studie krävs att det som önskas mätas är
det som faktiskt mäts (Saunders et al., 2007). Eftersom vi önskat mäta företagens nyckeltal
och utgått från grundformler anser vi därför det blir hög validitet. Vid dataexport från
Retriever Bolagsinfo finns risk för felaktigheter som sänker tillförlitligheten. Vi anser dock att
tillförlitligheten höjs då vi gjort kontroller och korrigerat för fel i mätningarna. En högre
tillförlitlighet innebär att undersökningen blir mer trovärdig och därmed reliabel (Jacobsen,
2002).
18
Studien har en extensiv utformning där ett urval av halländska företag utan revisionsplikt har
undersökts. Upplägget i studien gör att resultatet blir generaliserbart vilket även leder till
extern validitet (Jacobsen, 2002). Ett stickprov som är representativ för hela populationen ger
hög extern validitet. För att få ett representativ stickprov har ett urval genomförts i två
branschgrupper för att eliminera så mycket av snedvridenheten i stickprovet som möjligt
(ibid). Studiens resultat kan endast generaliseras till stickprovets population (Bryman & Bell,
2007), svenska företag utan revisionsplikt. En viss kritik kan riktas mot studiens externa
validitet eftersom stickprovet är relativt litet i förhållande till populationen. Studien har inte
krävt olika typer av bedömningar vid insamling av data eftersom datamaterialet har använts i
ursprungligt skick. Detta leder till en högre reliabilitet i studien (Bryman & Bell, 2007).
Studiens empiriska undersökning baseras på årsredovisningar från företag. Eftersom dessa
årsredovisningar är offentliga finns samma information tillgänglig även i framtiden. Detta
förbättrar möjligheten att genomföra samma mätningar samt få samma resultat även vid ett
senare tillfälle. Reliabiliteten i detta hänseende anses därför hög (Bryman & Bell, 2007).
19
153
215
0
50
100
150
200
250
Valt revisor Inte valt revisor
Företags val
Antal företag
4. Empiri & Analys
I följande kapitel presenteras inledningsvis en figur över hur fördelningen ser ut mellan
företag som använder revisor och de som inte använder revisor. Efter det följer en
beskrivning av det empiriska datamaterial som är studiens underlag för test av studiens
hypoteser. Nästkommande avsnitt redovisar korrelationsanalysens resultat som genomförts
för att visa att det inte förekommer samband mellan de oberoende variablerna. Till sist
presenteras den logistiska regressionsanalys samt en tolkning av resultatet från studiens
undersökningsvariabler och kontrollvariabler.
4.1 Beskrivande statistik
I Figur 2 presenteras statistik över hur fördelningen ser ut angående antal företag som väljer
att använda revisor och antal företag som inte använder revisor av studiens stickprov. Av de
totala 368 företag som studiens stickprov bestod av använder 153 stycken företag revisor, det
vill säga 42 %. De företag som väljer att inte använda revisor är till antalet 215 stycken vilket
motsvarar 58 % av stickprovet.
Figur 2 - Frekvensfigur för den beroende variabeln
Tabell 3 presenterar beskrivande statistik för studiens oberoendevariabler, skuldsättningsgrad,
soliditet, kassalikviditet, vinstmarginal samt räntabilitet på totalt kapital. Tabellen visar även
beskrivande statistik för de kontrollvariabler som använts, det vill säga ålder, omsättning och
bransch.
20
Tabell 3- Beskrivande statistik
Kontinuerliga variabler Medelvärde Std. avvikelse Median Min Max
Skuldsättningsgrad 289 844 63 -1540 6036
Soliditet -204 1912 45 -19833 102
Kassalikviditet 838 2798 139 0 21638
Vinstmarginal -20 144 0 -1129 377
Räntabilitet tot -12 64 0 -400 162
Företagets ålder 15 10 12 2 56
Omsättning (tkr) 969 1057 586 0 6259
Dummyvariabler Antal %
Revisor 153 41,6
Bransch (varuprod.) 191 51,9
Av de 368 företag som ingår i stickprovet är det 153 stycken som använder sig av revisor, det
vill säga 41,6 %. Av dessa 153 företag som använder revisor är 79 stycken företag inom
varuproduktionsbranschen (52 %) och 74 stycken företag inom tjänsteproduktionsbranschen
(48 %).
De företag som ingår i studiens stickprov har en skuldsättningsgrad med medelvärdet 289 %.
En skuldsättningsgrad över 100 % innebär att skulderna överstiger det egna kapitalet.
Statistiken för stickprovet visar att medianen har ett resultat som innebär att det egna kapitalet
är större än skulderna. Soliditet används som ett mått för att beskriva hur stor del av företaget
som är finansierat med eget kapital. Studiens stickprov har en median på 45 % och ett
maximum på 102 % vilket innebär att hälften av de 368 företagen i stickprovet ligger mellan
detta intervall. Statistiken visar ett medelvärde på -204 % vilket inte speglar stickprovet bäst i
detta fall då minimum är -19833 %. Kassalikviditetens median och medelvärde visar båda ett
resultat över 100 %. Det innebär att minst hälften av företagen i stickprovet kan betala de
kortfristiga skulderna omedelbart. Precis som i soliditeten är ger medianen en mer rättvis bild
än övriga mått då maximum i stickprovet är 21 638 %. På grund av detta höga tal har
medelvärdet gett ett högt resultat i förhållande till medianen. Vinstmarginal visar hur stor
företagets vinst är per omsättningskrona. Statistiken visar ett medelvärde på -20 %, vilket
innebär att genomsnittet av stickprovets företag inte gör en vinst i sin försäljning. En tumregel
för en bra vinstmarginal är 5 % (Carlsson, 2014). Räntabilitet på totalt kapital visar resultatet
som en procent av det totala kapitalet. En räntabilitet under 5 % anses mindre bra för företag
(ibid). Studiens stickprov visar ett resultat där både median och medelvärde är under nivån
som anses bra, det vill säga mindre än 5 %.
Statistiken visar ett medelvärde på 15 år för stickprovets företag. Medianen har ett resultat på
10 år. Detta innebär att ett stort antal av stickprovets företag var verksamma innan
avskaffandet av revisionsplikten. Omsättningen för företagen i studiens stickprov har en
median på 586 000 kronor och ett medelvärde på 969 000 kronor. Båda dessa är under
gränsvärdet för att klassas som ett större företag då gränsen är 3 000 000 kronor. Eftersom
maximum är 6 259 000 kronor är det dock vissa företag i stickprovet som ligger över
gränsvärdet på 3 000 000 kronor.
Studiens stickprov har en jämn fördelning mellan branscherna. Varuproduktion har ca 2 %
mer än tjänsteproduktion. Det innebär att bransch inte har en snedfördelning men är ändå med
som en kontrollvariabel för att minimera risken att bransch påverkar resultatet.
21
4.2 Korrelationsanalys
Tabell 4 visar resultatet från ett Pearson korrelationstest. Tabellen visar de parvisa
korrelationer som finns mellan studiens variabler. Korrelationsanalysen visar ett resultat där
det finns en signifikant samvariation mellan företags skuldsättningsgrad och den beroende
variabeln val av revisor. Då det är ett positivt resultat innebär det att företag med en hög
skuldsättningsgrad använder sig av revisor i större utsträckning än företag med en låg
skuldsättningsgrad. Detta är i linje med hypotes H1. De fyra övriga undersökningsvariablerna,
soliditet, kassalikviditet, vinstmarginal och räntabilitet på totalt kapital, visar inga signifikanta
samvariationer med val av revisor. Effekterna av de olika undersöknings- och
kontrollvariabler kontrolleras inte samtidigt i en korrelationsanalys. Därför bör det poängteras
att resultat en korrelationsanalys ger dras inga slutsatser från. De kontrollvariabler som
studien inkluderar, ålder, omsättning och bransch, visar inga signifikanta samvariationer med
val av revisor.
I korrelationsmatrisen är det även viktigt att kontrollera att korrelationen mellan de
förklarande variablerna inte visar förekomst av multikollinaritet (Körner & Wahlgren, 2005).
Visar resultatet en hög korrelation mellan två förklarande variabler innebär det att variablerna
i hög utsträckning ger samma förklaring till den variation som finns hos den beroende
variabeln, val av revisor (ibid). Detta är anledningen till varför gränsen +/-0,7 används för
parvis korrelation mellan de förklarande variablerna (Gabrielsson, 2007). På så vis undviks
risken att resultatet blir missvisande (Körner & Wahlgren, 2005). Tabell 4 visar resultat där
soliditet och räntabilitet på totalt kapital har den högst parvisa korrelationen, 0,336. Eftersom
korrelationen understiger gränsvärdet 0,7 innebär det ingen risk för multikollinaritet.
22
Tabell 4 – Korrelationsmatris
Rev
isor
Sk
uld
sätt
nin
gsg
rad
Soli
dit
et
Kass
ali
kvid
itet
Vin
stm
arg
inal
Rän
tab
ilit
et t
ot.
Före
tag
ets
åld
er
Om
sätt
nin
g
Bra
nsc
h
Revisor 1 .103* .044 .102 -.039 .023 .062 .026 -.005
Skuldsättningsgrad .103 1 .055 -.056 .009 .053 -.129 .029 -.021
Soliditet .044 .055 1 .042 .010 .336** .021 -.109 .094
Kassalikviditet .102 -.056 .042 1 -.102 .089 .056 -.019 .007
Vinstmarginal -.039 .009 .010 -.102 1 .174** -.016 -.019 -.016
Räntabilitet tot. .023 .053 .336** .089 .174** 1 .033 -.024 .077
Företagets ålder .062 -.129* .021 .056 .016 .033 1 .037 .311**
Omsättning .026 .029 -.109* -.019 -.019 -.024 .037 1 .019
Bransch -.005 -.021 .094 .007 -.016 .077 .311** .019 1
23
4.3 Regressionsanalys
Tabell 5 presenterar resultatet från studiens genomförda regressionsanalys. Analysen har
genomförts för att testa de fem hypoteser som studien inkluderar. Studiens modell visar ett
värde på Cox & Snell R square på 0,031 som är förklaringsgraden (Sundell, 2011). Detta
innebär att modellen kan förklara 3,1 % av den variation som finns i studiens beroende
variabel, val av revisor (ibid). Resultatet för de ostandardiserade koefficienterna (B) i
regressionsanalysen visar vilken faktiskt påverkan av val av revisor som en förändring i var
och en av de förklarande variablerna innebär (Sundell, 2011).
Tabell 5 - Regressionstabell
Variabel Wald Sig.
Konstant 2,451 0,002
Skuldsättningsgrad 3,608 0,035(**)
Soliditet 0,432 0,516
Kassalikviditet 2,998 0,072(+)
Vinstmarginal 0,747 0,534
Räntabilitet tot 0,065 0,980
Företagets ålder 2,552 0,146
Omsättning 0,218 0,621
Bransch 0,442 0,554
Beroende variabel Revisor
N 368
Cox & Snell 0,04
*= signifikant på 0,05-nivå, **=signifikant på 0,01-nivå, ***=signifikant på 0,001-nivå.
Två av våra oberoende variabler är signifikanta på minst 0,1-nivå. Dessa är
skuldsättningsgrad och kassalikviditet som har en signifikans på 0,035 respektive 0,072. Detta
innebär att det med minst 90 % säkerhet går säga att sambandet inte beror på slumpen (Körner
& Wahlgren, 2005). Eftersom betavärdet är positivt för både skuldsättningsgraden och
kassalikviditeten innebär det att en hög oberoende variabel leder till större sannolikhet att
företaget väljer revisor. Även soliditet, vinstmarginal och räntabilitet på totalt kapital har ett
positivt betavärde. Dessa oberoende variabler är dock inte signifikanta på 0,1-nivån.
Av studiens tre kontrollvariabler har företagets ålder och omsättning ett positivt betavärde.
Dock är heller inte dessa signifikanta på 0,1-nivån. Regressionsanalysen resultat visar att
företagets ålder är den kontrollvariabel som ligger närmst signifikansnivån då de har en
signifikans på 0,146. Kontrollvariabeln bransch har till skillnad från alla de övriga variabler
ett negativt betavärde. Detta är heller inte av betydelse då resultatet inte är signifikant på 0,1-
nivån.
24
5. Diskussion
I följande kapitel kommer en diskussion ske kring huruvida studiens fem hypoteser ska
förkastas eller icke-förkastas. Detta sker utifrån resultaten i de statistiska testerna. Kapitlet är
uppdelat i de två kategorier av nyckeltal studien fokuserar på, finansiella nyckeltal och
avkastningstal.
Signalteori har i tidigare studier bland annat av Hay och Davis (2014) som genomförts i andra
kontexter, visat sig påverka företags val av revisor. Vår studie utgår från att företag genom sitt
val av att använda revisor sänder signaler till intressenter. För att signalen om hög kvalitet ska
lyckas krävs att den är trovärdig (Watson et al., 2002). Revisorn har en betydande roll då
kvaliteten på redovisningen ökar samt risken för väsentliga fel i rapporterna minskar (Collis et
al., 2010). Revisorn kan därför användas för att kompensera för sämre värden i nyckeltalen.
5.1 Finansiella nyckeltal
De finansiella måtten indikerar på den finansiella styrkan i ett företag (Carlsson, 2014). De
används bland annat för att bedöma företagets betalningsförmåga och deras uthållighet vid en
eventuell svacka (Carlsson, 2014).
Skuldsättningsgrad
Skuldsättningsgraden är ett mått på företags kapitalstyrka (Carlsson, 2014). I enlighet med
hypotes H1 förväntades företag utan revisionsplikt med en hög skuldsättningsgrad använda
revisor i större utsträckning än företag utan revisionsplikt med en låg skuldsättningsgrad. En
signifikant positiv koefficient för variabeln skuldsättningsgrad ger stöd åt hypotesen.
Resultatet av regressionsanalysen visar en positiv signifikant samvariation mellan
skuldsättningsgrad och val av revisor. Detta innebär att hypotes H1 icke-förkastas. I detta fall
kan signalteorin användas för att ge förståelse till varför företag utan revisionsplikt väljer
revisor. Resultatet stämmer även överens med tidigare forskning av Hay och Davis (2004).
Soliditet
Soliditet är ett mått som visar företags långsiktiga betalningsförmåga (Carlsson, 2014). I
enlighet med hypotes H2 förväntades företag utan revisionsplikt med en låg soliditet använda
revisor i större utsträckning än företag utan revisionsplikt med en hög soliditet. En signifikant
negativ koefficient för variabeln soliditet ger stöd åt hypotesen. Resultatet av
regressionsanalysen visar en positiv icke-signifikant samvariation mellan soliditet och val av
revisor. Företag med en hög soliditet använder revisor i större utsträckning än företag med låg
soliditet. Dock förkastas H2 då resultatet inte visar på signifikans. För nyckeltalet soliditet
kan signalteorin inte användas för att förklara varför företag utan revisionsplikt väljer revisor.
Kassalikviditet
Kassalikviditet är ett mått visar företagets betalningsförmåga på kort sikt (Carlsson, 2014). I
enlighet med hypotes H3 förväntades företag utan revisionsplikt med en låg
kassalikviditet använda revisor i större utsträckning än företag utan revisionsplikt med en hög
kassalikviditet. En signifikant negativ koefficient för variabeln kassalikviditet ger stöd åt
hypotesen. Resultatet av regressionsanalysen visar en positiv signifikant samvariation mellan
kassalikviditet och val av revisor. Det innebär att företag utan revisionsplikt med en hög
kassalikviditet i större utsträckning använder revisor än företag utan revisionsplikt med en låg
25
kassalikviditet. Detta innebär att hypotes H3 förkastas men samtidigt utgör den signifikanta
positiva samvariationen en intressant utgångspunkt för fortsatt diskussion. I detta fall kan
signalteorin inte användas för att ge förståelse till varför företag utan revisionsplikt väljer
revisor.
5.2 Avkastningstal
Avkastningstal mäter avkastningen i ett företag. De kan även visa hur stor vinsten är i
förhållande till vissa poster, exempelvis kapital eller omsättning (Carlsson, 2014).
Vinstmarginal
Vinstmarginal är ett mått som visar hur stor företagets vinst är per omsättningskrona
(Carlsson, 2014). I enlighet med hypotes H4 förväntades företag utan revisionsplikt med en
låg vinstmarginal använda revisor i större utsträckning än företag utan revisionsplikt med en
hög vinstmarginal. En signifikant negativ koefficient för variabeln soliditet ger stöd åt
hypotesen. Resultatet av regressionsanalysen visar en positiv icke-signifikant samvariation
mellan soliditet och val av revisor. Företag med en hög vinstmarginal använder revisor i
större utsträckning än företag med låg vinstmarginal. Dock förkastas H4 då resultatet inte
visar på signifikans. För nyckeltalet vinstmarginal kan signalteorin inte användas för att
förklara varför företag utan revisionsplikt väljer revisor.
Räntabilitet på totalt kapital
Räntabilitet på totalt kapital är ett mått som förklarar företags vinst i förhållande till det totala
kapitalet (Carlsson, 2014). I enlighet med hypotes H5 förväntades företag utan revisionsplikt
med en låg räntabilitet på totalt kapital använda revisor i större utsträckning än företag utan
revisionsplikt med en hög räntabilitet på totalt kapital. En signifikant negativ koefficient för
variabeln räntabilitet på totalt kapital ger stöd åt hypotesen. Resultatet av regressionsanalysen
visar en positiv icke-signifikant samvariation mellan räntabilitet på totalt kapital och val av
revisor. Företag med en hög räntabilitet på totalt kapital använder revisor i större utsträckning
än företag med låg räntabilitet på totalt kapital. Dock förkastas H5 då resultatet inte är
signifikant. För nyckeltalet räntabilitet på totalt kapital kan signalteorin inte användas för att
förklara varför företag utan revisionsplikt väljer revisor. I tabell 6 återges en sammanfattning
över hypotesernas resultat.
Tabell 6 - Hypotessammanfattning
Hypotes Resultat
Finansiella nyckeltal
-H1 Skuldsättningsgrad Icke-förkastas, signifikant
-H2 Soliditet Förkastas, ej signifikant
-H3 Kassalikviditet Förkastas, positivt signifikant samband
Avkastningstal
-H4 Vinstmarginal Förkastas, ej signifikant
-H5 Räntabilitet tot Förkastas, ej signifikant
26
Figur 3 – Reviderad forskningsmodell
Givet resultaten i de statistiska testerna har vi förkastat eller icke-förkastat de fem
hypoteserna. Utifrån resultatet har figur 1, studiens forskningmodell utvecklats till en
reviderad modell som visas i figur 3.
5.3 Praktiskt bidrag
Vår studie utgår från signalteorin och undersöker om företag utan revisionsplikts nyckeltal
kan förklara valet av att använda sig av revisor trots att de inte har krav att göra det. Resultatet
i studien anser vi kan användas av dels företagen utan revisionsplikt som gör ett val att
använda sig av revisor eller inte, men även av intressenter till de företag utan revisionsplikt.
5.3.1 Företag utan revisionsplikt
För företagare och deras företag är de viktigt vilka signaler de sänder ut till dess intressenter.
Resultatet i vår studie visar vilka nyckeltal som företag väger upp med hjälp av en bra signal i
form av användning av revisor. Studien ger även en grundläggande förklaring till hur
signalteorin kan användas vilket vi anser är användbart för företag utan revisionsplikt som
står inför valet om de ska använda sig av revisor eller inte. Nystartade företag kan med hjälp
av studien få en bild av hur de med hjälp av signaler kan kompensera upp sämre nyckeltal.
5.3.1 Intressenter till företag utan revisionsplikt
Vi anser att resultatet i vår studie kan användas av olika aktörer på marknaden. Tre stora
aktörer anser vi är intressenter med fordringar hos företaget, skattemyndigheten och
revisionsbyråer. Studien kan användas för aktörernas förhållningssätt gentemot mindre
företag. Intressenter som har en fordring i ett företag kan dra nytta av resultatet i vår studie. Vi fann ett
Val av revisor
-H1 Skuldsättningsgrad
-H3 Kassalikviditet
Finansiella nyckeltal
27
intressant resultat som visar en signifikant positiv samvariation mellan kassalikviditet och
revisor. Det innebär att företag med en låg kassalikviditet tenderar att inte använda sig av
revisor. Detta kan vara av intresse för de intressenter med en fordring hos ett företag utan
revisor eftersom kassalikviditeten visar på betalningsförmåga på kort sikt. Skattemyndigheten får utifrån signalteorin en bättre överblick över vilka av de mindre
företagen utan revisionsplikt som tenderar att inte använda sig av revisor. Det har blivit sämre
kvalitet på bokföringen hos företag sedan avskaffandet av revisionsplikten för mindre företag
infördes. Studien fann ett intressant resultat i att företag med låg kassalikviditet tenderar att
inte använda sig av revisor vilket var motsats till vad signalteorin menar. Revisionsbyråer kan med hjälp av vår studie få en tydligare insikt i vilka företag utan
revisionsplikt som tenderar att använda sig av revisor. De får med vår studie en kategorisering
över vilka företag på marknaden som kräver större bearbetning då de i lägre utsträckning
använder sig av revisor, detta för att revisionsbyråerna ska få en större kundkrets. De kan
även lättare erbjuda andra tjänster utöver revision till den kategorin av företag som tenderar
att inte använda sig av revisor.
28
6. Slutsatser och fortsatt forskning
I detta kapitel presenteras de slutsatser som studien resulterat i. Kapitlet innehåller även ett
stycke med förslag på vidare forskning inom ämnet.
6. Slutsatser
Studiens syfte var att utveckla och testa ett empiriskt ramverk som förklarar varför företag
utan revisionsplikt använder sig av revisor. För att uppfylla studiens syfte samt besvara
problemformuleringen har ett stickprov på 368 företag gjorts. Dessa företags årsredovisningar
användes till att ta fram nyckeltal som krävdes för att göra en regressionsanalys. Resultatet
från regressionsanalysen visar att signalteorin till viss del kan användas för att förklara företag
utan revisionsplikt val av revisor.
Av de finansiella nyckeltalen visar resultatet en signifikant samvariation mellan
skuldsättningsgraden och val av revisor. Svenska företag utan revisionsplikt med hög
skuldsättningsgrad använder revisor i större utsträckning än de företag med låg
skuldsättningsgrad. Detta stämmer överens med tidigare forskning av Hay och Davis (2009)
där företag utan revisionsplikt i Nya Zeeland använder en revisor som signal för att
kompensera en hög skuldsättningsgrad. Även kassalikviditeten visar en signifikant
samvariation med val av revisor. Dock är signifikansen positiv vilket blir motsatsen till vad
signalteorin säger. Svenska företag utan revisionsplikt med en hög kassalikviditet använder
revisor i större utsträckning än företag med en låg kassalikviditet. Detta anser vi intressant då
kassalikviditeten i sig sänder signaler till intressenter om god betalningsförmåga på kort sikt.
Företag med hög kassalikviditet behöver då enligt signalteorin inte kompensera för detta
nyckeltal genom att använda revisor. Däremot tror vi att resultatet beror på att företag anser
sig själva av hög kvalitet vilket de vill visa ytterligare genom att de även använder revisor.
Avkastningstalen visar till skillnad från de finansiella nyckeltalen inte på någon signifikant
samvariation med val av revisor. Resultatet visar alltså utifrån signalteorin att företags
finansiella styrka kan användas som en förklaring till deras val av revisor. Däremot kan
företags avkastning inte användas som en förklaring bakom deras val av revisor.
6.2 Förslag till fortsatt forskning
Studien undersöker årsredovisningar från de 368 företag som stickprovet består av. Som
förklarande faktorer till val av revisor utgår studien från fem nyckeltal. Fortsatt forskning är
förslagsvis att genomföra en liknande studie i svensk kontext men med ett större stickprov.
Ett annat förslag är att undersöka andra faktorer där revisor används som signal för
kompensation.
Vår studie resulterar i att signalteorin till viss del kan förklara val av revisor. Det kan därför
vara av intresse att se om andra teorier kan användas för att förklara valet av revisor. Vi finner
det även intressant att göra en kvalitativ undersökning som ger möjlighet att gå på djupet.
Detta tillsammans med vår studies resultat kan skapa djupare förståelse för de faktorer som
inverkar på beslutet om att använda revisor samt ge bättre förståelse i småföretagarnas
29
beslutsfattande. Resultatet kan användas av olika aktörer på marknaden exempelvis
skattemyndighet och revisionsbyråer i deras förhållningssätt gentemot mindre företag.
30
Referenser
Allwood, C. P. & Erikson, M. G. (1999). Vetenskapsteori för psykologi och andra
samhällsvetenskaper. Lund: Studentlitteratur.
Ang, J. S. (1991). Small Business Uniqueness and the Theory of Fincancial Management. The
Journal of Small Business Finance, 1(1), 1-13.
Berger, A. N., & Udell, G. F. (2002). Small business credit availability and relationship
lending: The importance of bank organizational structure. The economic journal, 112 (477),
F32-F53.
Berggren, B., & Silver, L. (2010), Financing entrepreneurship in different regions. Journal of
small business and enterprise development, 17(2), 230-246.
Bolagsverket (2012) Större och mindre företag. Nedladdad april 24, 2015. Webbsida:
http://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/arsredovisning/storre-1.3317
Bryman, A. & Bell, E. (2007). Business research methods. New York: Oxford University
Press Inc.
Brännström, D. (2013). Nästa steg för revisionsplikten. Nedladdad februari 16, 2015.
Webbsida: http://danbrannstrom.se/nasta-steg-for-revisionsplikten
Campbell, D., Shrives, P., & Bombach-Saager, H. (2001). Voluntary Disclosure of Mission
Statements in Corporate Annual Reports: Signaling What and To Whom? Business and
Society Review, 106(1), 65-87.
Carlsson, M. (2014). Att arbeta med Företagsanalys. Liber. Stockholm.
Carrington, T. (2010). Revision. Liber. Malmö.
Collis, J., (2010). Audit Exemption and the Demand for Voluntary Audit: A Comparative
Study of the UK and Denmark. International Journal of Auditing, 14, 211-231.
Collis, J., Jarvis, R. & Skerratt, L. (2004). The demand for audit in small companies in the
UK. Accounting and Business research, 34 (2), 87-100.
Dietsch, M., & Patey, J., (2002). The credit risk in SME loans portfolios: Modeling issues,
pricing, and capital requirements. Journal of Banking & Finance, 26, 303-322.
Eccles, R.G., Hertz, R.H., Keegan, M. & Phillips, D.M.H. (2001). The Value Reporting
Revolution - Moving Beyond the Earnings Game. USA: Wiley.
Engström, E., & Lindblad, E. (2013). CSR-kommunikationen i tjansteforetags
arsredovisningar: En longitudinell studie av fyra banker. Luleå tekniska universitet
Fälldin, C. (2014). Fyra av fem nystartade företag väljer bort revisor. Nedladdad januari 23,
2015, från Nya Affärer. Webbsida: http://www.privataaffarer.se/nyaaffarer/na-nyheter/fyra-
av-fem-nystartade-bolag-valjer-bort-revisor-699647
31
Gabrielsson, J. (2007). Correlates of Board Empowerment in Small Companies.
Entrepreneurship Theory and Practice, v. 31(5), 687-711.
Gooderham, P. N., Tobiassen, A., Døving, E., & Nordhaug, O. (2004). Accountants as
Sources of Business Advice for Small Firms. International Small Business Journal, 22(1), 5-
22.
Haron, H., Said, B. S., Jayaraman, K. & Ismail, I. (2013). Factors Influencing Small Medium
Enterprises (SMES) in Obtaining Loan. International Journal of Business and Social Science,
4 (15), 182-195.
Hay, D., & Davis, D. (2004). The Voluntary Choise of an Auditor of Any Level of Quality. A
Journal of Practice & Theory, 23(2), 37-53.
Henrekson, M. & Stenkula, M. (2008). ”Betydelsen av entreprenörskap och FoU för Sveriges
välfärd och tillväxt: Drivkrafter och institutioner“. [Elektronisk version]. Institutet för
näringslivsforskning, 20.
Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa
metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hope, O. S., & Langli, J. C. (2010). Auditor independence in a private firm and low litigation
risk setting. The Accounting Review, 85 (2), 573-605.
Jacobsen, D. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Jensen, M. C., & Meckling, W. H. (1976). Theory of the Firm: Managerial Behavior, Agency
Costs and Ownership Structure. Journal of Financial Economics, 3(4), 305-360.
Karnell, U. (2015, januari). Nyföretagande 2014. Bolagsverket. Hämtad januari 23, 2015 från
http://www.bolagsverket.se/om/oss/press/meddelanden/2015/nyforetagande-2014-1.11356
Knechel, W. R., Niemi, L., & Sundgren, S. (2008). Determinants of Auditor Choice:
Evidence from a Small Client Market. International Journal of Auditing, 12, 65-88.
Körner, S., Wahlgren, L. (2005). Statistiska Metoder (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Marténg, C. (2014). Hälften av företagen utan revisor- oroväckande utveckling enligt UC
(Elektronisk verision). Balans, Hämtad februari 1, 2015, från
(http://www.tidningenbalans.se/nyheter/halften-av-foretagen-utan-revisor-oroande-
utveckling-enligt-uc/).
Morris, R.D. (1987). Signalling, agency theory & accounting policy choice, Accounting &
business research, 18(69), 47-56.
Nordström, P. (2012). Sämre kvalitet på årsredovisningar och fler förseningsavgifter.
Nedladdad februari 5, 2015, från Bolagsverket. Webbsida:
http://www.bolagsverket.se/om/oss/press/meddelanden/2012/samre-kvalitet-pa-
32
arsredovisningar-och-fler-forseningsavgifter-1.7596
Näringslivets regelnämnd. (2014). Avskaffande av revisionsplikt och sänkt aktiekapital.
Nedladdad januari 27, 2015. Webbsida: http://regelbloggen.nnr.se/?p=597
Riksdagen. (2010). Ny aktiebolagslag, 2004/05:LU23 [Elektronisk version]. Riksdagen.
Hämtad januari 23, 2015, från http://data.riksdagen.se/dokument/GS01LU23
Ryberg, T. (2011a, april). Historien om när Sverige införde allmän revisionsplikt för
aktiebolag [Elektronisk version]. Företagande. Hämtad januari 27, 2015, från
http://www.foretagande.se/historien-om-nar-sverige-inforde-allman-revisionsplikt-for-
aktiebolag/
Ryberg, T. (2011b, april). Värt att veta om frivillig revision [Elektronisk version]. Frivision
AB. Hämtad januari 23, 2015, från frivision.se/file/vart-att-veta-om-frivillig-
revision.pdfhttp://www.bolagsverket.se/om/oss/press/meddelanden/2012/samre-kvalitet-pa-
arsredovisningar-och-fler-forseningsavgifter-1.7596
Saunders, M., Lewis, P., & Tornhill, A. (2007). Research Methods for Business Students.
Milan: Rotolito Lombarda.
Starrin, B. & Svensson, P. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund:
Studentlitteratur
Sundell, A. (2010). Guide: Korrelation. Nedladdad mars 31, 2015, från SPSS-Akuten.
Webbsida: https://spssakuten.wordpress.com/2010/01/08/korrelation-1/
Sundell, A. (2011). Guide: Logistisk regression. Nedladdad mars 31, 2015, från SPSS-
Akuten. Webbsida: https://spssakuten.wordpress.com/2011/10/01/guide-logistisk-regression/
Sundell, A. (2012). Guide: Kontrollvariabler i regressionsanalys. Nedladdad mars 31, 2015,
från SPSS-Akuten. Webbsida: https://spssakuten.wordpress.com/2012/05/11/guide-
kontrollvariabler-i-regressionsanalys/
Svanström, T. (2008). Revision och rådgivning - Efterfrågan, kvalitet och oberoende, Studies
in Business Administration, Series B, No.64.
Svanström, T. (2006). Företagen vill behålla revisionsplikten. Små konsekvenser för
branschen om revisionsplikten avskaffas. Balans, 11, 29-31.
Thorell, P. & Norberg, C. (2005). Revisionsplikten i små aktiebolag. Svenskt näringsliv
UC. (2014). 4 av 5 nystartade aktiebolag väljer bort revisor – försämrad kvalitet på boksluten
[Elektronisk version]. UC.
Watson, A., Shrives, P. & Marston, C. (2002). Voluntary Disclosure of Accounting Ratios in
the UK. The British Accounting Review 34(4), 289-313.
Watts, R. L., & Zimmerman, J. L. (1990). Positive Accounting Theory: A Ten Year
Perspective. The Accounting Review, 65(1), 131-156.
33
Winborg, J., & Landström, H. (2000). Financial Bootstrapping in Small Business: Examining
Small Business Managers’ Resource Acquisition Behaviours. Journal of Business Venturing,
16, 235-254.
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3Postadress: Box 823, 301 18 HalmstadTelefon: 035-16 71 00E-mail: [email protected]
Angelica Gustafsson
Linn Thorvaldsson