Magasinet Vision - ht10

VISI O NFÖR DIG SOM TÄNKER HÅLLBART

#1 FEBRUARI 2010

Eva RÖSETar fighten

Laundry designGammalt blir supernytt

Tone Bekkestad Robin Hood StadsgrisarTar tempen på klimatet I Göteborg Bökar i betongen

ANNONS

Tone Bekkestad Sida 34

Innehåll

Hållbara tipsSida 11

Greenwashing. Sida 32

Tesla Roadster Sida 16

SouschefSida 38

LedareNyheterDet senast i miljövärldenPrylarAllt du behöver till fjällturenPersonligtEva Röse berättar om sitt uppvaknandeVision tipsarHållbara råd för en bättre vardagNyskapandeKläder av nya material och Laundry design som gör nya kläder av gamla avlagdaTeknikTesla är elbilen som kör ifrån bensinbilarnaPassivhus Det nya miljövänliga boendetVattenodlingOdla efffektivt med vattenReportage StadsjordProjektet Stadsjord håller grisar i centrala göteborgNärodlatSkapar sammanhang Reportage AllwinAllwin är företaget som tar tillvara på det som andra slänger bortGreenwashGrönfärg i företagslog-gan betyder inte att det är miljövänligtTone BekkestadHar länge varit intresserad av klimatförändringarnaYtligtSå klarar ditt ansikte den hårda vinternMatJoel James lagar ekologisk mat och bloggar om det

NöjeVision ger film och boktips

HandpressoSida 6

45

6

8

11

12

16

18

19

20

26

28

32

34

36

38

40

#1 FEBRUARI 2011VISION4

Det behöver inte vara dyrt och komplicerat att vara miljövänlig. I det långa loppet är det en investering som höjer livskvalitén både för dig och din omgivning. Vårt nya magasin Vision kan vara en hjälp på traven, en morot för att hålla motivationen uppe i en tid då inte alla insett värdet med ett hållbart tänk.

Jordens resurser tryter och det är vi i västvärlden som slösar mest. Det är dags att tänka om och tänka nytt. Det är vad designern och entreprenören Helena Lund-ström på sidan 13 har gjort. Idag har hon ett företag där gammalt blir nytt. Och odla mitt i stan, vem har sagt att man inte kan göra det? I detta nummer får vi träffa Nisse, Olle och Starwars som bevisar att det faktiskt går.

Medan vinterkylan får oss att fly in i våra välisolerade hem och googla efter sistaminutenresor söderut, pågår en ständig uppvärmning av vår planet. I framtiden tror Tone Bekkestad att det kanske är Norden som är ett ef-tertraktat resemål. Läs mer vad som egentligen händer med vårt klimat på sidan 34. I det här numret får du också tips på sunda krämer mot vintertrött hy och hållbara prylar för fjällturen.

Det här och alla nästkommande nummer av vårt nya magasin Vision är späckat med artiklar och report-age som förser dig med både nytta och nöje, allt för en mer hållbar var-dag!

Ny tidning, ny vision

VÄLKOMMEN

JULIA KERO CHEFREDAKTÖR

V I S I O N

Redaktionen

Ansvarig utgivare Ulrika Tengby Holm Chefredaktör Julia Kero Layoutchef Albin Berggren Bildchef Sara Holmberg Reportrar och redigerare Andreas BäckmanJulia Collinius Stephan Drenzel Christian Ström Karin Fallenius Johannes Folkesson Arvid Hedström Julia Peric Omslagsfoto Jacob Felländer

Här finns massor med extramaterial, längre intervjuer och användbara håll-barhetstips.

Läs mer påwww.VISION .se

VI SI ON#1 FEBRUARI 2011 5

Gröna nyheter

Nu finns de första Svanenmärkta produkterna inom naturkosme-tik på marknaden. Den svenska Rosenserien har med sin starka miljöprofil blivit populär bland konsumenter som uppskattar ekologiska produkter. Svanen kontrollerar att slutprodukten är skonsam för hälsa och miljö, även när den så småningom hamnar i våra vattendrag. De produkter som Rosenserien hit-tills Svanenmärkt är: Morotsolja, Fuktkräm normal & torr, Fuktkräm torr & känslig, Kroppspeeling, Kroppsolja, Jojobaolja, Brun utan sol,

Läppcerat.

När Kyotoprotokollets första period löper ut nästa år beräknas Sverige ha outnyttjade utsläppsrätter. Utsläppsrätterna motsvarar mer än de årliga koldioxidutsläppen från alla svenska privatbilar. Värdet på utsläppsrätterna bestäms på marknaden, men har beräknats till mellan sju och åtta miljarder kro-nor. Vad som kommer att hända med utsläppsrätterna har regeringen inte redovisat. Detta

trots kritik från riksrevisionen om bristande information. Om rätterna

säljs kan utsläppen ske någon an-nanstans. Men om rätterna sparas kan ingen annan göra utsläppen.

I samband med förra årets Earth Hour utmanade Världsnaturfonden WWF alla Sveriges städer och kom-muner till att bli inspirerande före-bilder för resten av världen när det

gäller att minska sina CO2-utsläpp. Nu har 10 finalister utsetts. En av dem kommer att motta priset från Kung Carl XVI Gustaf den 15 mars.

Finalisterna är Botkyrka, Göteborg, Kalmar, Kristianstad, Lund, Malmö, Stock-

holm, Södertälje, Uppsala och Växjö. Själva Earth Hour sker som vanligt över hela världen den sista helgen i mars, vilket i år infaller den 26 marsklockan 20.30.

Ett nytt klotformat växthus lika stort som globen planeras vid E4:an i norra Bot-kyrka. Projektet är ett samarbete mellan Botkyrka kommun och företaget Plan-tagon. Satsningen har beviljats 150 000 kronor i planeringsstöd av Del-egationen för Hållbara Städer. Syftet är att utreda vinsterna för en hållbar stadsutveckling som det planerade växthuset skulle kunna medföra. – Produktiviteten i vårt växthus är

upp till fyra gånger högre än för ett vanligt växthus och ger upp till

tio gånger mer odlingsbar yta än den markyta vi använder för själva

byggnaden, säger Hans Hassle, vd för Plantagon i ett pressmeddelande.

Runda växthuset Smörj in dig med Svanmärkt

Sverige har sju miljarder i utsläppsrätter

Botkyrka kan bli grön förebild

6

Med säck på ryggen

Bärbar espressomaskin

Prylar

VISION visar prylarna som är oumbärliga att ha med sig på fjällturenTEXT: ALBIN BERGGREN & ANDREAS BÄCKMAN

Varför inte stanna upp och njuta av en espresso från den portawbla es-pressobryggaren ”Handpresso”. Du pumpar själv upp rätt tryck, häller upp varmt vatten i glaskoppen,

Viktigt att hålla huvudet...varmt!Stilren stickad mössa medräffelmönster i offwhite. Mös-san består uteslutande av mjukt ekologiskt alpackagarn och är

stickad i Sverige. Företaget ba-kom heter SVENSK och fokuserar på stickade produkter enbart till-verkade av hållbara material.

placerar kaffet ovanpå och trycker på en knapp som gör att vattnet trycks genom kaffet och ner i koppen du håller under utloppet.

7

Ipadfodral av presenningNär du hällt upp din kaffekopp måste du givetvis plocka fram din Ipad och kolla hur vädret blir inför morgondagens topptur. Ipaden för-varar du bäst i ett fodral från tyska Freitag som återanvänder gamla

lastbilspresenningar, bildäck och uttjänta airbags för att göra väskor i alla dess former.

Mer tips påwww.VISION .se

Skaljackan – en av fjällets nödvändigheterEtt multifunktionellt skalplagg är något alla på fjället behöver och varför inte skaffa en som är ekologisk. Svenska företaget Klät-termusen har länge arbetat med miljövänliga produkter och deras

skaljacka Einriede 2:0 fick pris på Outdoor mässan i Tyskland förra året. I konkurrens med 412 andra produkter vann man bland annat för det innovativa användandet av ekolo-gisk bomull och återvunnen polyester.

Återvunnen ryggsäckDet kan vara bra att ha något att förvara fjällu-trustningen i och vill man dessutom bära packningen med gott samvete är Cork-er från Haglöfs ett bra val.

Modellen är tillverkad av återvun-nen polyester och nylon och ger bra bärkomfort på vandringen. Den är vattenavvisande, rymmer 20 liter och elastiska snoddar håller liggun-derlaget på plats.

Hållbart fjäderstål lovar varm dryck i 24 timmarVill man dricka ångande kaffe eller soppa även på fjällturens andra dag kan det vara bra att satsa på en högkvalitativ termos. Ther-mos Original rymmer 1 liter och är tillverkad i rostfritt

fjäderstål med höga krav på råmaterial och tillverkn-ingsprocess. Termosen lev-ereras med 10 års garanti och ett löfte om varmt kaffe 24 timmar efter fyllning.


Personligt


– Jag fick information om hur saker står till och blev förban-nad. Om man en gång drar upp persiennen, kan man inte bara smälla ned den igen. Har man blivit påläst och upplyst måste man ta konsekvensen. Jag har varit medveten rätt länge, köpt ekologisk mat och så, men för två år sedan gjorde vi den där dokumentären Underkastelsen. Jag fick träffa en massa professionella människor och forskare som tillhör de främsta i världen. Mötet med forskar-na var startskottet. De kom med argument som jag inte kunde säga något emot.

Varför var du med i dokumentären Underkastelsen? – Stefan Jarl är min vän och han behövde någon i min ålder. Han testade sig själv, Margot Wallström och mig. Han ville ha tre olika ålderskategorier. Och han visste att jag var gravid. Det var många faktorer som gjorde att han frågade mig. De gjorde ett omfattade blodtest på vad jag har i min kropp från mat, kläder, möbler, leksaker och annat som vi går omkring och exponeras för. Stefan ville veta vad jag har i mitt blod, i min generation, som inte han har. Det handlar om mycket gifter som påverkar oss, allt från fortplantning till hormoner. Jävligt läskigt när man börjar kolla på det. Det finns en lobbygrupp som försöker att tysta det här, men 18 forskare medverkade i dokumentären, framstående forskare från olika delar av världen och de berättade vilken effekt kemikalie-coctailen har, hur det påverkar djur och hur det påverkar människor. Man måste se dokumentären, det måste man verkligen. Man har inte råd att inte se den och man ska inte bli rädd och apatiskt efteråt. Utan känna ”Tack och lov att jag fick ta del av det här, att jag kan göra små förändringar och leva ett mycket bättre liv”. Vad chockades du mest av efter provsvaren? – Det var nog att det var så uppenbart. Och ingen verkar veta något, alla tänker, ”om det var så farligt skulle det inte finnas i mö-bler”. Det är så svårt att skydda sig mot det. Det är inte bara ” jag slutar röka”, utan ”var ska jag sitta”, ”vad ska jag ha på mig”. Det tar

väldigt lång tid att forska om en kemikalie och nu finns det 500 miljoner ton kemikalier, då kan man förstå att forskarna inte hin-ner med. Hur grundlurad känner man sig inte då man inte haft en chans att skydda sig, för att man inte haft rätt kunskap?

Vad var det första du tog tag i? – Jag rensade ut hemma, rensade ut hela badrumsskåpet, det man smörjer in sig i går genom huden och rakt in i blodet. Jag köpte ekologiska produkter istället. De tog prover på min son genom navelsträngen då han föddes. Han var förgiftat redan innan sitt första andetag, det var en chock att få veta. Jag har redan tidigare köpt ekologiskt mat, men började tvätta alla nya kläder, inte bara

barnens utan även vi vuxnas, köpte ekologiska sängkläder, ekologiska handdukar, lärde mig tyda innehållsförteckningarna. Och barnleksaker, bara för att det är en elefant, Bamse eller Hello Kitty be-tyder det inte att det är bra. Jag har blivit en jävligt krävande konsument. Vi har lagt nya golv, köpt rena nya ullmattor, rensat i barnens plastleksaker som innehåller ftalater. Barnen stoppar allt i mun-nen, så barn är de mest exponerade för alla kemi-kalier, mer exponerade än vi vuxna. Jag har förb-judit folk att ge plastleksaker till barnen i julklapp,

de får inte göra det. De tror att de ger något kul och bra, men jag vill inte ha mer plast in i mitt hem. Vi har kastat ut soffan och köpt en fin gammal soffa med 50 år på nacken i skinn, så får man hop-pas att kemikalierna har hunnit försvinna under de 50 åren. Jag har slängt barnens plasttallrikar och plastbestick och köpt porslin istället. Låter kanske bökigt, men det var inte alls bökigt. Det var bara att kasta ut allt.

Hur har din omgivning reagerat? – Många av mina vänner kallar mig plastgurun. De smsar, ”kan jag använda det här” och frågar om råd. Det är överhuvudtaget jättemånga som hör av sig, okända människor som stannar mig på gatan. Senast för en vecka sedan stannade en kvinna mig. Hon ville titta på min son och frågade hur han mår ”Ja, han ser ju frisk ut”. FN har tagit dokumentären under sitt beskydd och visar den

”Jag har blivit en jävligt krävande

konsument”Skådespelaren Eva Röse har gjort en helomvändning i sitt liv, bland annat kastat ut sin gamla soffa och köpt en giftfri. Vision har tagit reda på vad som fick henne att vakna.

TEXT: JULIA KERO, FOTO: JACOB FELLÄNDER

“Om man en gång drar upp

persiennen, kan man inte bara smälla

ned den igen.”


Ålder: 37 (född1973) Familj: Konstnären och musikern Jacob Felländer, 36, och sönerna Finn Floyd, 3, och Rocky Flynn Colin, 1,5. Yrke: Skådespelare

I februari kan du se dokumentären Underkastelsen på dvd, som handlar om de kemikalier vi dagligen utsätts för.

Vad tror du om framtiden? – Jag är optimist. Jag hoppas att informationen når ut, att vi kommer ta till oss den och gör något vettigt. Att det inte fortsätter vara den lilla människan David mot Goliat och att ekonomiska intressen får styra i all evinnerlighet. Att folk får en chans att göra aktiva val.

runt om i världen. År 2011 är kemikaliernas år. Det hänt mycket i mig, i min familj och i hela min omgivning. Vi har viss strut-smentalitet i det här landet, folk stoppar huvudet i sanden och låt-sas som ingenting. Eller reagerar ”Men gud, allt är farligt, du kan lika gärna dö av en istapp”. Men det handlar bara inte om dig, det handlar om våra barn också. Man kanske kan vara egoistisk då det gäller sig själv, men det handlar om nästa generation. Folk ska inte bli rädda och apatiska, utan de ska känna att de kan göra något.

Tips du brukar ge din omgivning? – Fortsätt köp ekologisk mat, rensa ut plast, köp ekologisk hud-vård, eftersom allt går rakt genom huden in i kroppen, ekologiskt tvättmedel, sköljmedel, du kan hitta det på ICA och Konsum. Byt! Tvätta dina egna nya kläder, köp second hand. Läs på, försök att undvika saker med parabener i. Företag som säljer soffor med fläckavstötande material som vänder sig till barnfamiljer, det känns bara vidrigt. Hur mycket kemikalier måste inte den soffan ha behandlats med för att bli fläckavstötande och ändå kallas de barnvänliga. Det är inget man vill lägga en liten barn-kind på några timmar, utan då köper man hellre en soffa man kan tvätta. Jag berättar vad jag vet och hoppas att folk inte ska bli rädda utan ta till sig det dem vill.

Eva Röse


Ingen har väl dött av liteREKLAMI dag får varje hushåll närmare 50 kilo direktreklam i brevlådan – 200 000 ton papper/år! På reklamfritt.se kan du aktivera reklamspär-rar som hindrar pappersbaserad direktreklam att nå din dörr. En vanlig skylt med ”Nej tack” till reklam stoppar den oadresserade direktreklamen.

Tvätta kläder med tvättnötterNästa gång ditt tvättmedel tar slut, köprättvisemärkta

tvättnötter. De innehåller ett såpaliknande ämne och samma nötter kan åter-

användas flera gånger.

Samla ihop kläder, skor, smycken och

andra saker som du inte längre an-

vänder. Bjud hem dina vänner och ha

klädbytarkväll. Alla väljer och vrakar bland utbudet. Både ekonomiskt, roligt

och miljövänligt.

Klädbytarkväll

Vill du bli fin i håret utan farliga kemikalier finns det alternativ. Se lista över ekofrisörer på www.klimatsmart.se.

Grön frisyr

miljöbloggarha koll på

“Det är fak-tiskt bra mycket miljövänligare att betala med kort istället för

kontanter”/Pias miljöblogg

Var sparsam med vattnetKoppla diskmaskinen till kallvattenkranen. Ta sköna korta duschar, istället för att bada badkar. En tio minuters dusch om dagen kostar ca 2000 kronor om året.

Mat som är ekologisk, gjord av rena ingredienser som bönor,

avokado, nötter och högst uppvärmd till 47 grader är både

nyttig för hälsan och miljön. I bokhandeln och på nätet

hittar du många goda recept.

Ät raw food

Foto: Korall

VisionTipsar

Tre att

tredjeklotet.blogspot.comnothingbuiyng.blogspot.com

piasmiljoblogg.blogspot.com

123


Hållbart är lika med gångbart, åtminstone är det den inställningen vi går mot 2011. Allt fler företag placerar miljötänk och hållbarhet längre fram i näringskedjan, och med ett ökat miljömedvetande hos allmänheten kan sådana företag vara bra både för marknaden och för klimatet. Två flugor i en smäll, kan man tycka.

Stockholmsbaserade möbelproducenterna ReturDesign ett sådant företag. De till-verkar möbler och heminredning utes-lutande i materialet wellpapp. Ett material som är lika enkelt att arbeta i som det är lätt att återvinna. Kostar slantar gör det

Varje dag ökar behovet av textil drama-tiskt. Anledningen är att vi blir fler männi-skor på jorden och att levnadsstandarden ökar. Cirka 80 procent av världens be-folkning lever på mindre än tio dollar per dag och har berättigat behov av att förbru-ka mer. Idag gör vi av med 80 miljoner ton fibrer och år 2050 beräknas vi använda tre gånger så mycket, 240 miljoner ton. Prob-lemet är att produktionen har nått sin pik.

Mer än 50 procent av de textila fibrer som konsumeras är framställda av fos-sila bränslen, i första hand olja. Oljan är inte bara dålig för miljön, den kommer att ta slut. Många forskare förutspår att det redan 2015 kommer att bli en oljekris. Även bomull är en bristvara som påverkar miljön negativt.

Ökat behov av kläder, bomullsbrist och stundande olje-kris gör att textilbranschen måste hitta nya sätt att fram-ställa fibrer på. På Borås textilhögskola hoppas man på att vi i framtiden bär fler plagg gjorda av skog.

Kläder av svensk skog

Hållbara och ekologiska möbler

Av alla textila fibrer framställs 35 pro-cent av bomull. Vid de flesta bomullsod-lingar används konstbevattning som utarmar jorden och tar vatten ifrån söt-vattensystem. Bara Sveriges import av bomullskläder kräver 162 000 liter vatten per svensk och år. Dessutom kräver odlin-garna stora arealresurser som i framtiden skulle behövas till produktion av mat.

Forskningen på Borås textilhögskola går ut på att utveckla cellulosafibrernas egen-skaper. Redan idag används cellulosa i tillverkningen av tunnare klädesmaterial. Men förhoppningen är att det ska gå att använda cellulosa till alla typer av plagg. Fastän det sker framsteg inom forskning så behövs det göras mer. Vi behöver även se över vårt konsumtionsbeteende.

Nyskapande

TEXT: SARA HOLMGREN ILLUSTRATION: ALBIN BERGGREN

TEXT: ANDREAS BÄCKMAN dock fortfarande, trots att det är pap-persmöbler vi talar om. 2500 kronor får man pynta för fåtöljen här bredvid.

Två andra företag som producerar mö-bler med miljötänk är Norrgavel och Green Furniture Sweden. Det hand-lar om robusta hållbara trämöbler av klassiskt snitt tillverkade av virke från inhemska lokala bestånd. Norrgavels kollektion är kundorderstyrd och varje möbel tillverkas till en specifik bestäl-lare och utesluter överskott. Green Furniture i sin tur planterar ett träd för varje såld möbel.


Hon ger kläderna nytt liv

TEXT: CHRISTIAN STRÖMFOTO: KARIN FALLENIUS

På högstadiet blev Helena Lundström utkastad från syslöjden. Idag driver hon det nytänkande klädföretaget Laundry Design.


Ateljén på Lindholmen i Göteborg påminner närmast om någon sliten, men charmig, industrilokal från Östeuropa. Golvet i det största av rummen skiftar i lika många färger som en batik-t-shirt. I ena hörnet finns ett litet kök som är över-lastat med koppar och glas. I en annan del av rummet står ett gäng symaskiner och en tredje del är täckt av målningar. Helena Lundström visar runt i lokalerna som hon delar med tre andra kreatörer.

Sedan 2009 driver hon företaget Laun-dry Design där hon syr om gamla kläder och tyger för att skapa nya plagg och kollektioner.

– Det finns ingen ursäkt att nytillverka och beställa in massa kläder och material från till exempel Asien. Både ur en miljö- och rättvisesynpunkt, säger hon.

Att driva ett företag tar tid och det är my-cket kringarbete med att arrangera evene-mang och att få ordning på lokalen. He-lena Lundström berättar att trots att hon arbetar mer än heltid med företaget så är

det svårt att få det att gå runt ekonomiskt.– Det är många som säger till mig att

jag borde ta bättre betalt för mina grejer med tanke på allt jobb som ligger bakom. Men jag vill vara lättillgänglig och påverka vanligt folk, inte bara modenördarna. Det

är väl idealism där med antar jag, alla ska ha råd, säger hon med ett leende.

Helena Lundström fick upp intresset för second hand kläder redan som liten. Hennes mormor arbetade i en second hand-butik och hon minns att hon brukade spendera mycket tid i butiken.

– Ingen annan ville ha second hand för de tyckte det luktade så illa i butikerna men min mormor jobbade på en SH-butik och jag var alltid där. Jag gillade alla klän-ningarna och kläderna, berättar hon.

På högstadiet blev Helena Lundström utkastad från syslöjden eftersom hon vägrade använda sig av mönster när hon sydde. - Jag blev skickad till träslöjden. Men jag är allergisk mot träspån så jag fick sitta och

“Jag vill vara lättillgänglig och påverka vanligt folk, inte bara

modenördarna.”

VISION#1 FEBRUARI 2011

15

– Det är en utmaning att utnyttja tyget fullt ut och att få det att räcka till så mycket som möjligt, förklarar hon och pekar på ett gäng små väskor och plånböcker som ligger framför henne på bordet.

– Det här var från början ett påslakan. Av tyget från lakanet lyckades jag få ut 24 nya produkter.

Hon beskriver den typiske kunden som en

kulturintresserad person i 25-35-årsåldern som tycker om att vara fina men ändå bekväma och unika.

– Min målgrupp är väl egentligen mig själv och människor runt omkring mig kan man säga. Försäljningen av plaggen sker oftast på olika visningar även om hon också säljer sina plagg på butiken Butik Kubik i Göte-

karva i renskinn och bränna skinntavlor resten av högstadiet. Än idag använder hon sig inte av mönster till sina kollektioner. På så sätt är vart och ett av hennes produkter ett orginal.

När hon var 16 år arrangerade hon sin första modevisning tillsammans med en vän som hon träffat när de båda var modeller på en annan modevisning. Efter att ha hoppat av gymnasiet och flyttat till Tunisien för att arbeta som sångerska och dansare hamnade hon som nittonåring till slut i danska Vordingborg.

– Jag träffade en spansk kille när jag jobbade i Tunisien som jag flyttade med till Spanien. Han fick sedan jobb på en ABBA-show i Vordingborg. När de sökte en kostymör tipsade han dem om mig och jag fick jobbet. Det blev ändå en ganska stor grej, tror det var några hundratusen besökare, berättar Helena Lundström.

När hon startade Laundry design ville hon bara göra kläder, men eftersom det är svårt att få tyget att räcka till syr hon, förutom kläder, också väskor, huvor, plån-böcker och liknande.

“Om man köper ett Laundry De-sign-plagg så får man också med plaggets

historia”

Helena LundströmÅlder: 27årBor: GöteborgDriver sedan 2009 enmansföretagetLaundry DesignHemsida: http://laundrydesign.se/

borg. Det har också gått att beställa via in-ternet men det är nästan ingen som använt den möjligheten och det mesta av det som är upplagt på sidan är redan sålt.

– Många av plaggen säljer jag på modevisningar och auktioner, då kan jag sälja runt 20 plagg på en kväll.

Eftersom de flesta plaggen säljs efter budgivning har hon svårt att uppskatta hur mycket det skulle kosta den som är intresserad av att utöka garderoben med plagg från Laundry Design.

– Priserna kan variera en hel del men en klänning brukar väl gå för runt 700 kro-nor och en väska för ungefär 180 kronor men som sagt, det varierar en del.

Produkternas historia får ofta männi-skor intresserade. När hon visar upp sina kollektioner på visningar och vernissager brukar hon presentera plaggen genom att berätta historien bakom dem och hur hon gått tillväga för att skapa dem.

– Om man köper ett Laundry Design-plagg så får man också med plaggets histo-ria. Jag brukar rita och skriva lite grejer om varje plagg, säger hon.

Mer redesign:http://www.artandeco.se/http://www.byjuliandjen.com/index.htmlhttp://redesignbykj.blogspot.com/

Vet du var dina kläder kommer ifrån?http://www.renaklader.org/


SportbilenTEXT OCH FOTO: ARVID HEDSTRÖM

Från noll till hundra blås på fyra sekunder. Som världens första sport-elbil är Tesla Roadster ett bevis på att det inte behöver vara tråkigt att köra på batteri.

Den tysta

TeknikTesla


Hans-Olof Nilssson är en stolt ägare till sportbilen Tesla Road-ster. Han kan prata om dess fördelar hur länge som helst.

– Den är snabb, billig att köra och har en räckvidd på 40 mil. Men framför allt så går den riktigt rent. När en el-bil kör så släpper den ut som en cykel. Sedan beror det på hur elen producerats förstås, säger Hans-Olof Nilsson. Hans Olof Nilssons företag äger vindkraftverk och säljer andelar i dem till investerare. Han medger att vindkraft inte är lösningen på allt, den har också sina problem, som när det är vindstilla till exempel.

– På vindkraft går elbilen helt utan utsläpp. Men även om jag letar fram den allra smutsigaste elen jag kan finna så släpper el-bilen ut mindre än de miljöbilar som finns på marknaden idag. På svenskproducerad el, som kommer från vattenkraft i stor ut-sträckning, så släpper den ut en tiondel av miljöbilen.

I sitt garage i Agnesberg utanför Göteborg har Hans-Olof Nils-son ett helt stall av olika bilmodeller. I ett hörn står en Ferrari och bredvid Teslan står en Porsche. Han tycker att bilar är kul, men han ser ingen framtid för bensinslukarna.

– Alla som får vara med längre fram kommer att få se elbilens framfart, säger han.

Men i Sverige går marknaden trögt, det finns bara ett hundratal elbilar på de svenska vägarna. I grannlandet Norge går det bättre för elbilen.

Anledningen är att Norge har satsat på olika morötter för att få norrmännen att köra på el. De har tagit bort bilavgiften och momsen vilket nästan halverar priset. Det har fått norrmän-nen att köpa elbil men kanske inte i lika stor utsträckning som att få köra i kollektivtrafikens filer i städerna. Om man har varit i Oslo i rusningstrafik någon gång så förstår man tjusningen.

Anledningen till att Sverige inte kan göra likadant stavas EU. In-get land i unionen får ta bort moms på någon vara individuellt utan det måste göras gemensamt. I Sverige har regeringen lovat att ge en viss premie till de som kommer att köpa de nya elbilarna men Hans-Olof Nilsson tror att det kommer att vara otillräckligt.

– En elbil kommer fortfarande att vara en bra bit dyrare än en vanlig bil. De som har råd att skaffa en kommer antagligen att vara välbeställda personer och företag. För dem är premien ganska lite pengar, säger Hans-Olof Nilsson.

Tesla går på el men vad är det som driver dig? Är du affärsman eller miljökämpe?

– Jag gick in i den här branschen 2005. När jag för första gån-gen såg ett vindkraftverk på nära håll så tänkte jag direkt att jag ville arbeta med sådana. Att det inte skulle gå att bedriva affärs-verksamhet och samtidigt göra något bra för miljön är helt enkelt inte sant. Sedan hur mycket man kan påverka är svårt att säga. Men jag tror att alla är överrens om att energitillverkning och förbrukning måste kontrolleras så att det kan bli hållbart.


Till höger om ytterdörren i den vita ljusa hallen hänger en touch screen–skärm. Daniel Weberg och hans sambo kan med hjälp av den följa energiförbrukningen i huset och se hur mycket varmvatten som gått åt. De ser dessutom när nästa buss går och kan läsa Göteborgs Postens nyheter. Med sina stora fönster och diskreta färg-er på yttervägarna ser det ut som vilket hus som helst som byggts efter millen-nieskiftet. Men det har en finess som an-dra hus inte har. Det finns inte ett enda element så långt ögat kan nå. Soffan står tätt placerad mot väggen under fönstret i vardagsrummet, utan att ha ett element att trängas med. Utanför är det tio minus-grader och snötäckta gator.

– Jag var rädd att vi skulle behöva ha

När Daniel Weberg hörde talas om hus som inte behövde element för att värmas upp var han skeptisk. Nu har han flyttat in i ett sådant hus och oroar sig bara för om det kommer bli för varmt på sommaren. Dessutom njuter han stundtals av ett bättre samvete än innan.– Ibland kompenserar jag med dålig sopsortering, säger han och skrattar.

raggsockor hela vintern, men det var var-mt inomhus från och med att vi flyttade in.

Detta kan ju låta som ett drömboende, men det finns problem med passivhus som kan vara svåra att upptäcka. Det handlar i grund och botten om samma problem som alla byggnader på våra bräddgrader har. Valet av energi. Anna Joelsson skrev sin doktors-avhan-dling om passivhus och studerade hur mycket primärenergi som ett passivhus förbrukade jämfört med en 70-tals villa. Passivhusen är alltid bättre om de båda husen har samma uppvärmningssystem. Problemen börjar om passivhusen värms upp av el.

– Detta beror på att de två upp-

TEXT: KARIN FALLENIUS FOTO: JOHANNES FOLKESSON

Bo dig till bättre (miljö)karma

Fler klimatsmarta boenden

Umeå får en ny stadsdel med 530 lägenheter. Det kommer att bli norra Sveriges största lågenergiboende. Husen kommer att kräva endast 65 kWh energi per kvm och år, vilket kan jämföras med normen 130 kWh.

Norra Djurgården i Stockholm kommer bli en klimatneutral stadsdel. Det har dis-kuterats om att ställa krav på att hyresgästerna ska laga ekologisk mat och kompostera.

Ekobyar är en annan typ av ekologiska hus som växer fram i Sverige. De ska bland annat byggas av naturvänliga material.

värmningssystemen har så olika primär-energianvändning. Trots att 70-talshuset behöver mycket mer värme så kan det vara energieffektivare med ett 70-talshus med fjärrvärme än ett passivhus som värms med el.

Primärenergi är till exempel råolja el-ler stenkol, innan den omvandlats till el eller värme. Daniel Weberg undersökte aldrig vilken energi hans bostad värms upp av och har inte funderat så mycket på det. Flytten till passivhusen däremot fått honom att tänka mer på miljön sett.

–Jag har blivit mer medveten om miljö-frågor överlag och jag skulle aldrig tveka på att bo i ett passivhus igen, säger han och nickar säkert.


Växtbädd

Utlopp

Reservoir för näringslösning

Pump

Din balkong är liten och du vill inte ta upp ytan som finns tillgänglig med fula blombäddar. Men du vill odla. Varför inte odla i lägenheten med vattenkulturteknik som inte tar upp mycket utrymme?Med vattenkultur eller hydroponik menas växter som odlas i en näringslösning istället för i jord. Namnet kommer från grek-iskan där hydro betyder vatten och ponos syftar till arbetskraft. Odlingar utan jord är inte ett nytt fenomen utan beskrevs redan på 1600-talet i filosofen Francis Bacons verk Sylva Sylvarum. I dagens alltmer urbaniserade samhälle är odlingar med vatten-kulturteknik en starkt växande trend. Trenden är stark inte minst i USA men har under de senaste åren börjat sprida sig alltmer till Europa. Då växternas rötter blir betydligt mindre i vatten-kulturodlingar jämfört med odlingar i jord får man plats med fler växter på en mindre yta.

Vanligtvis delar man in de olika odlingsteknikerna i så kallade aktiva eller passiva system. Aktiva system involverar någon form av pump som sköter tillförseln av näringslösningen till växterna. Passiva system är mer självförsörjande där växterna oftast vilar på en bädd med näringslösning. Sedan finns det flera olika lösningar beroende på vad för slags odlingsteknik man bestämmer sig för.

För den fantasifulle borde det inte vara något problem att komma på smarta designlösningar för attw få sin odling att gå ihop lägen-hetens övriga inredning.

Ebb- och flodsystem – växterna står på en bädd som rymmer några centimeter vätska. Periodvis pumpas det upp en näringslösning som fyller odlingsbädden. Växterna får i sig näringslösningen genom hål i behållarna. Efter en stund stängs pumpen av och vätskelösningen rinner tillbaka ner i en behållare.

Odling i konstgjord miljö

Växterna odlas inte i jord utan får näringsämnen genom en vattenlösning.

Fördelar: Ingen jord där det kan förekomma skadedjurStörre skördar då tillväxten är kraftigare än med jordod-lingarMinskad vattenåtgång då vattenlösningen i odlingssys-temet kan återanvändas

Nackdelar: Kräver mer tillsyn och kunskap Lätt att fördärva odling då den är mer känslig för tex syresbrist jämfört med jordodlingar

För den som vill lära sig mer om vattenkulturodling finns mycket information och guider på nätet. Läs mer på:http://www.windowfarms.org/http://besthydroponicssite.com/

Vattenkulturodlingar – odla utan jordTEXT & ILLUSTRATION: STEPHAN DRENZEL


MatrevolutionenTidigare har landsbygden stått som symbol för matproduktion. Nu är städerna på frammarsch. Men det är långt ifrån fabriks-producerad mat vi talar om.

TEXT: JULIA COLLINIUS FOTO: JOHANNES FOLKESSON

ReportageStadsjord


isse, Olle och Starwars jobbar aktivt med den frusna jorden i slänten. De tål uppåt fyrtio graders kyla men den hårda jordytan gör det besvärligt att röra sig i terrängen.

– De tycker det är väldigt svårt när det är fruset, de får ont i fötterna. Klockan är strax efter nio en kall vintermorgon i stadsdelen Högsbo i Göteborg och Niklas Wennberg har precis ställt frukos-ten innanför inhägnaden där grisarna bor och arbetar. Mösslös, med öppen jacka och med en scarf runt halsen rör han sig över platsen där Stadsjord har inlett en ny epok. Han gestikulerar och pekar på de jordområden linderödssvinen bearbetat genom att äta rötter, skadeinsekter och gödsla – och som de därmed förber-ett för matproduktion.

Det finns bara omkring 300 linderödssvin i världen. Det krävs tre stycken under tre månaders tid för att färdigställa en jordyta stor som en tredjedels fotbollsplan (ca 900 kvadratmeter). Första generationens grisar Måla, Vovven och Sötnos har fått mammal-edigt sedan de blivit dräktiga med nya kultingar. Nu är det istäl-let andra generationens högsbogrisar som leder arbetet. Trots att grisarna bor väldigt nära vissa Högsbobor har de aldrig trakasser-ats. Niklas Wennberg berättar att jordbruksgrisarna mottagits i området med stor entusiasm.

– På två år har inte ett enda klagomål inkommit till myndi-gheterna.

N Matproduktion är något många förknippar med landsbygd. En växande befolkning i storstäderna ställer krav på nya sätt att tänka kring hur vi ska få vår mat. Stadsjordsprojektet i Högsbo är ett bevis på att det går att framställa mat i städerna. Men när Niklas Wennberg för några år sedan kontaktade jordbruksver-ket fick han höra att länsstyrelsen eller kommunen aldrig skulle ge honom tillstånd att ha grisar mitt i stan. Inspektörerna från miljöförvaltningen som skulle undersöka saken var födda på 80-talet och saknade erfarenhet av denna typ av verksamhet.

Projektet kunde till slut bli verklighet tack vare att Göteborg vå-gade tacka ja, trots att ingen som i dag jobbar på tillståndsmyndi-gheten hade upplevt något liknande.

– År 2008 sa politikerna att ingen vill odla i Högsbo. Samtidigt samlades det över 250 personer här som var intresserade av att odla, intresset är med andra ord stort.Från att ensam ha kört flera grispass om dagen i kombination med föreläsningar har Niklas Wennberg nu fått hjälp av ett tju-gotal volontärer. I anslutning till grisslätten står Grisomaten. Där kan människor lämna mat till grisarna. Maten godkänns först av volontärerna och kan sedan hämtas av besökare som vill hjälpa till att mata djuren.

Smärtgränsen för kylan är nådd. Inne i Högsbo församlingshem ryker det ur muggen av hemmagjort myntate men honungen är


slut. I hörnet av det spartanskt inredda rummet står ett bord fyllt med målarfärger. Journalist, miljöpolitiskt aktiv och projektl-edare med tjugofem års erfarenhet av hållbarhet. Niklas Wenn-berg, projektledare för Stadsjord, har alltid varit intresserad av miljöfrågor. Som journalist blev han ofta frustrerad över otill-räckliga svar från experter. Det gavs heller inget större utrymme för miljöfrågor på redaktionerna han jobbade för.

I dag har intresset för Stadsjordsprojektet hunnit sprida sig till andra stadsdelar i Göteborg, Majorna har nyligen lagt en beställ-ning på grisar. Även stockholmare ser Stadsjords potential. Nyli-gen föreläste Niklas Wennberg på Södermalm inför betydligt fler än vad han hade räknat med, utöver kommunens invånare fanns det arkitekter från London, Berlin och Stockholm på plats. New York Times har omnämnt Hornstull som “one of the ten hippest hoods in the world”. Kanske är det därför det känns lite overkligt att Stadsjord skördat framgång just där. Men allting har en bak-sida. Niklas Wennberg medger att han känner en kluvenhet inför framgången med Stadsjord.

– Jag skulle önska mig att fler människor hade analysförmå-gan och vågade satsa på projekt i en tidig fas. Som det ser ut i dag måste du ha en godkändstämpel på dig innan du tas upp av etablissemanget. För att köpa grisfoder behöver man inte lämna stan. Bilen står parkerad på den snöiga uppfarten utanför kyrkan. Vi lämnar Högsbo i bilen som liknar en postbil och styr kosan mot Brunns-

bo på Hisingen. Niklas Wennberg berättar att bilen är väldigt praktisk. Den stora vattentanken går in utan problem i baksätet.

– Den lyfter jag alldeles själv, åtminstone när den är tom, säger han och lägger i ytterligare en växel. Bromsarna är gnissliga och han föredrar att lägga i handbromsen vid ett rödljus. Inne i lanthandeln luktar det foder och är svinkallt. Niklas Wenn-berg lastar kornkross och djurfoder på en vagn.

– Det är ett nederlag att vi måste köpa mat på säck. Vi borde kunna försörja oss på det som vi får av Ica. Om grisarna fått äta rester så hade klimatpåverkan minskat ytterligare, säger han. I butiken som ligger inbäddad längre in i lokalen är det betydligt varmare. Butikskvinnan har mössa på sig inomhus. Hon talar med Niklas om råttan på bilden i Borås Tidning, i reportaget som handlade om Stadsjord. En man i keps följer efter Niklas Wennberg ut ur butiken med en ångande kopp i handen. Han är nyfiken på hur det går med rekryteringen av en bonde på Hisin-gens nya fruktodling. Stadsjord kommer innebära en rejäl nystart för fruktodlingen i Göteborg. Niklas Wennberg uppmanar andra odlarföreningar att skriva om sina stadgar för att kunna bli kom-mersiella och gå med vinst. Som det ser ut i dag får man som odlare inte ha en affärsverksamhet.

Nästa stopp blir vid Niklas Wennbergs kontor på Vasagatan. Kängorna lämnar våta grusfläckar efter sig på golvet i kontorsby-ggnaden. Det är dags för dagens andra kopp te och en bit äpple-kaka som är bakad av husets praktikant. Niklas Wennberg håller

Gris i stadNiklas Wennberg matar grisarna bland bostad-shusen i Högsbo.


Grisviskaren i Högsbo

“En nyckel i hållbarhets-omställningen är att maten tillåts vara ett kulturelement. Den måste kunna odlas nära”

Niklas Wennberg är eldsjälen bakom projektet Stadsjord.

upp en svartvit bild föreställande den siste grisherden i Sverige. Bilden är tagen i Dalsland 1976. På skrivbordet ligger en tidskrift om hållbarhet som ges ut i hela Sydostasien. I tidningen finns en lång fiskeartikel som han har skrivit. Många torg i Göteborg har en stor potential att bli mer estetiskt tilltalande och Niklas Wenn-berg har många idéer kring hur de kan göras mer levande och klimatsmarta. Han visar en bild på ett typiskt torg. –Det är ju supertråkigt, nästan som att man vill ta livet av sig. Niklas Wennberg tror att det är nödvändigt för människor att återgå till det lilla formatet och ändra sina prioriteringar. –Det är absolut livsnödvändigt på både individplan och sam-hällsplan. Vi kan inte bara förlita oss på tekniska lösningar utan börja prata om våra liv och våra drömmar! Det är inte ok att man köper några fair trade-grejer och sedan inte ändrar sin konsum-tion. Han fortsätter: –Det behövs en stor samhällsdiskussion om materialismen. En nyckel i hållbarhetsomställningen är att maten tillåts vara ett kul-turelement. Den måste kunna odlas nära.

STADSJORD

Stadsjord handlar om odling, lokal mat och samverkan i kvarteret. Linderödssvin omvandlar tomma grönytor till odlingsplatser inne i stan. (Se mer på stadsjord.blogspot.com)

FARLIGT ATT ÄTA STADSODLAD MAT?”Rekommendationen för odling av mat i en stadsmiljö är att ha ett säkerhetsavstånd till en hårt trafikerad gata på 20 meter”. Det skriver Förbundet Organisk-biologisk odling.


Mat från alla världens hörn i oändliga varianter trängs i hyllorna i de flesta mat- affärer. Etnologen Håkan Jönsson roade sig nyligen med att räkna alla yoghurt-sorter som fanns i en vanlig livsmedels-butik. Det blev 140 olika sorter.

– Vi ställs inför enorma mängder val i vår vardag och det skapar ett behov av en kompass i det stora utbudet, säger Håkan Jönsson.Han är forskare vid Lunds universitet och

Närodlad mat mättar många behovNärodlad mat mättar inte bara magen. Att handla närodlad mat skapar också en känsla av trygghet och sammanhang, menar etnologen Håkan Jönsson.

TEXT: TOOMAS LAAGUS

har forskat kring det ökade intresset för närodlad mat. Det som driver konsumen-ternas intresse är sökandet efter mat med ett tydligt ursprung. Att handla hos de lokala matproducenterna skapar en känsla av samhörighet och trygghet, menar han.

– Vi har tappat känslan för var vi kommer ifrån. Att handla närodlat från producenter vi känner igen ger en känsla av trygghet och engagemang för platsen.De stora livsmedelskedjorna har inte

riktigt insett det ökade intresset för lokalt producerad mat. Deras logistiksystem är inte anpassade för att ta in mat från lokala producenter, menar Håkan Jönsson.

– Generellt så har de varit yrvakna och närmast avståndstagande inför det här, säger han.

Istället är det restaurangnäringen och framstående kockar som syns i media som har gett draghjälp för att öka in-


Etnologen Henrik Jönsson.Närodlarna Colm O Ciarnain, Britta Thurfjell och Mike Bode.

tresset för färska och lokala livsmedel. Men framgången för när-odlad mat har också andra skäl. Närodlad mat engagerar både lokalpatrioter, miljöintresserade och dem som motarbetar stor-skaliga kapitalistiska företag, menar Håkan Jönsson.

– Det har blivit populärt för att det förenar människor med olika motiv.

Irländskfödde Colm O Ciarnain har tillsammans med två andra entusiaster i småländska Tranås skapat ett nätverk med närodlare i trakten. Gruppen har lanserat en internetsida, med en karta som presenterar alla som ingår i nätverket. I samband med lanseringen deltog ett urval av producenterna även i Närodlarnas marknad, som blev en sådan succé att man nu planerar fler tillfällen. Colm O Ciarnain menar att vi har kommit in i en smidighetskultur, där de stora livsmedelskedjorna serverar allt färdigförpackat. Det har skapat en längtan bland konsumenterna att handla mat av god kvalitet och en vilja att återta kunskaper om matlagning från tidigare generationer. Matlagning har blivit ett sätt att dra ner på livstempot och skapa en social upplevelse som ger samhörighet, menar Colm O Ciarnain.

– Människor i dagens samhälle gör enormt mycket men får ingen ro, säger han.

Men i första hand ser han och de andra i gruppen sin satsning på närodlad mat som ett sätt att möta de utmaningar som världen står inför. Den annalkande oljebristen gör att det inte är hållbart att fortsätta importera mat från världens alla hörn, menar de.

– Matpriserna kommer att öka i takt med att oljan blir dyrare. Då är det logiskt att satsa på lokalt producerad mat istället.

FAKTA

Öka konsumtionen av frukt och grönsaker

Känsliga frukter och grönsaker bör tas från närområdet

Anpassa konsumtionen efter svensk säsong

Öka andelen ekologiskt producerade grönsaker och frukter

Minska konsumtionen av bananer, citrusfrukter och vindruvor

Minska köttkonsumtionen

Öka andelen inhemskt odlad och inhemskt föräldlad rapsolja

Minska andelen olivolja

Källa: Livsmedelsverkets rapport, På väg mot miljöanpassade kostråd, 2008

Vad ska man då äta? Många säger olika saker, någon säger ekologiskt och andra skriker närproducerat. Det bästa är att gå till de forskare som är experter på området. Så här rekommenderas vi att äta för att vara hållbara konsumenter.

.

.

.

.

.

.

.

.


Göteborgs egen

Robin HoodDen vita skåpbilen slirar in på en hal park-eringsplats och Kjelle Hedbom springer in till 7-eleven med en tom grå låda i händer-na. Det är en lugn förmiddag och det finns bara en kund i butiken. Killen i kassan häl-sar på Kjelle med en igenkännande nick. – Hur är läget idag då, säger Kjelle Hed-bom och dalmålet klingar tydligt i varje ord. Han visar killen en bild på sin mobil som de skrattar åt, och sedan smiter han snabbt in i rummet bakom kassan och kommer ut med en likadan grå låda som han kom in med. Kjelle Hedbom lyfter den med båda händerna, säger hejdå i förbifarten och småspringer ut till skåpbilen igen. Om ett par timmar kommer runt 100 personer att köa för att ta del av innehållet i lådan. Kjelle Hedbom har mycket att göra innan dess.

Kjelle Hedbom jobbar som logistiker på Allwin. I dag kryssar han genom Göte-borgs centrum och byter filer som en

formel 1 förare. Ringarna på hans fingrar klapprar mot ratten när han sitter och trummar. Han har kört runt till samma ställen i snart sex år och fraktat runt de gråa lådorna, innan dess arbetade han som kock i 22 år. När en vän till honom gick bort på grund av drogmissbruk bestämde

han sig för att omskola sig och började ar-beta på ett behandlingshem, men efter ett par år bytte han bana igen och arbetade i en matbutik. – Men efter ett tag jag började längta till-baka till mina trasiga människor. Nu job-bar jag inte direkt med dem, utan snarare för dem.

Allwin är ett non profit-företag vars affär-sidé går ut på att matproducenter och bu-tiker ska skänka sin överskottsproduktion till hemlösa och andra människor som be-höver det. Istället för att slänga. De betalar helt enkelt pengar till Allwin som sedan distribuerar maten vidare. Istället för att betala sopföretag för att slänga den köper de välgörenhet.

Det hela började för ett par år sedan när Simon Eisner, grundare till Allwin, job-bade i Stockholm. I samma byggnad som han arbetade låg en 7-eleven butik där han ofta handlade. Efter ett tag när han och personalen blev bekanta kunde de sticka till honom en mjölk som hade kort ut-gångsdatum eller bullar som skulle slängas på kvällen. – Jag tyckte ju att det där var bra till en början, men sedan slog det mig att jag var-ken behövde en extra mjölk eller en bulle. När jag frågade varför de inte gav maten till hemlösa

TEXT & FOTO: KARIN FALLENIUS

“Efter ett tag började jag

längta tillbaka till mina trasiga

människor”

ReportageAllwin


blev svaret att de trodde att ryktet skulle sprida sig bland den gruppen och att det skulle skrämma bort kunder. I Sverige slänger butiker 100 000 ton mat varje år enligt de-ras organisation Svensk Dagligvaruhandel. En privatperson slänger 100 kilo fullt ätlig mat varje år. Tillsammans släng-er vi 18 procent av all mat som vi bär hem från butikerna.

När Simon Eisner förstod att företagen behövde en mellanhand kände han sig mest förvånad över att ingen hade kommit på idén tidigare. Han tyckte att det var konstigt att företag är nöjda med hur de hanterar sin överproduktion. Att de var nöjda med att slänga och bränna allt. Idag får Allwin jobba för att ändra attityder.

– Den största uppgiften för oss idag är att få företag att förstå att de måste beta-la för att vi hämtar maten precis som de skulle betalat för att slänga den. Det finns ju matbanker där man kan lämna mat, men då betalar de inte. Vi försöker undvika det. Polluter pays, tycker jag.

Kjelle Hedbom axar upp till 40 kilometer i första växeln och bilen låter högt. Han överröstar motorljudet när han pratar om de dryga 20 åren han jobbade som kock. Nu har han varit i flera bu-

tiker och utrymmet i skåpbilen börjar fyllas av bröd, bullar, frukt och annat ätbart. Han lagar fortfarande gärna mat men mest när han har gäster.

– Nej, nej, nej, jag slänger ingen mat hemma förutom potatis-skal då… Fast jo jag slänger ju fast då sorterar jag det ju såklart. Men jag kör ju inte med bensin heller. Jag kör på gas och man gör ju vad man kan, säger han och stannar för att släppa över en tant vid ett övergångsställe.

Nu kör han mot sitt VIP-ställe, som han kallar det. Här vet de alltid vilken dag han ska komma och de lägger ner mycket ar-bete på att spara bra mat. Det är därför han kallar det VIP. Han hälsar glatt på tje-jen som jobbar och byter några ord innan han återigen smiter in i ett rum bakom en kassa och kommer ut med tre lådor och

två påsar. Han tar allt i ett svep och ser knappt framför sig när han lassat allt på hög och bär ut det till bilen. Han är andfådd och har slängt sin beiga mockajacka bakom förarsätet, men han drar inte ner på tempot. Snart är han klar med hela sin runda och ska köra maten till mottagarna. Förra året fick Simon Eisner ett pris av världsnaturfonden som årets miljöhjälte och verksamheten håller på att expandera till både Stockholm och Malmö. Men det

“Välgörenhets- mässigt tycker jag staten ska ta ett visst ansvar.”

Simon Eisner grundade non-profit företaget Allwin i Göteborg 2004.Kjelle Hedbom parkerar skåpbilen utanför 7-eleven.


kommer ta ett tag till innan Simon Eisner själv kan arbeta heltid med Allwin.

– Herregud, jag skulle inte kunna hitta ett bättre jobb än om jag kunde arbeta med Allwin på heltid.Det finns olika sätt att se på hur välgör-enhet bör bedrivas och rent ideologiskt skulle en del människor kunna se prob-lem med att organisationer som Allwin ens behövs. Den svenska modellen har ofta varit att staten ska ta ansvar för so-ciala problem som hemlöshet i motsats till USA där organisationer och företag tar ett större socialt ansvar. Simon Eisner ser inga problem med Allwin ur ett ideologiskt perspektiv.

–Välgörenhetsmässigt tycker jag att staten ska ta ett visst ansvar, men det kan inte ta ansvar för allt. Och i miljöfrågor måste de reglera lagar och ta sitt ansvar på det sättet istället.

Kjelle Hedbom parkerar utanför Trap-panér, ett café för hemlösa i Göteborg.

FAKTA Allwin

Allwin är ett non-profit företag som distribuerar matproducenters över-skott till hjälporganisationer och behövande individer.

Allwin har funnits sedan 2004 i Göte-borg och håller på att expandera till Stockholm och Malmö.

Företagen köper tjänsten av Allwin istället för att slänga överskott-sproduktionen och betala till sop-företag.

Simon Eisner grundade non-profit företaget Allwin i Göteborg 2004.

Han gestikulerar i samma höga hastighet som han pratar då han förklarar sin livs-filosofi.

– Logik! Logiken säger ju precis hur du ska leva. Det är ju inte logiskt att ljuga och hålla på med sådant dumt. Det är ju logiskt att vara en bra person som hjälper andra. Han rättar till sina runda glasögon och spanar runt efter parkeringsvakter. Hans arbetsdag är snart slut och personalen på Trappanér kommer ut och hjälper till att bära ner. Anders Blom som jobbar i köket på caféet plockar upp en bulle och bankar den mot en låda. Den är stenhård. En del bullar får de rensa ut, men det mesta är bra. Gatan är nästan tom, bara en ensam

“Det är ju inte logiskt att ljuga och hålla på med

sådant dumt”

man kommer gående. Men om ett litet tag kommer kön in till caféet ta upp all plats på trottoaren. Kjelle Hedbom åker vidare mot Faktum med sina gråa lådor.

Kjelle Hedbom hämtar mat som ska levereras till Trappanér.


Svarte-Petter tvättar sig grön

Greenwashing, att tvätta sin image för att framstå mer miljömed-veten, är en flytande skala. Konkret kan det innebära allt från påståenden från företag till långa hållbarhetsredovisningar som förvillar läsaren. Kommunikationsbyrån Futerra har specialiserat sig på hållbarhet, men till skillnad från många andra hjälper man företag att undvika greenwash.

− Kunskapsnivån på reklambyråer är för låg, och det är det som ofta resulterar i greenwash. Faran för näringslivet är uppen-bar, det hotar att undergräva förtroendet för den gröna utveck-ling som sker, säger Joel Lindefors, konsult på Futerra.

Begreppet greenwashing myntades på 80-talet då hotellkedjor i USA började skapa olika ”miljömärkningar”, utan att egentligen uppfylla vad reklamen lovade. Sedan dess har fenomenet vuxit, bland de internationellt kända greenwashing-kampanjerna finns oljebolaget Chevron Corporation som under 80-talet lanserade en reklamkampanj i hopp om att öka förtroendet bland kritiker. Kampanjen lyckades, så bra att de fortsatte att använda den de närmaste 15 åren.

− Det är sällan som konsumenter är så pass engagerade, vilket gör att de är lättare att lura. Framför allt gäller det att ha

ILLUSTRATION: JULIA PERIC

I reklam för Shell sprutar fabrikernas skorstenar ut blommor istället för rök och Vattenfall samlar in namnunderskrifter för att rädda klima-tet. Det är inte alltid enkelt att veta vad som är äkta och vad som är falsk marknadsföring, så kallad greenwashing. Men det finns ett sätt.TEXT:JOHANNES FOLKESSON


en allmänt kritisk blick, att vara uppmärksam på vad företagen påstår och vilka märkningar de använder. De mer subtila former-na av greenwashing är svårare att avslöja, när det mer handlar om associationer, färger och bilder, säger Joel Lindefors.

För konsumenten är det alltså inte alltid så lätt att genomskåda greenwashing. På kommunikationsbyrån Futerra har man därför tagit fram en greenwash-guide, där man i 10 steg lär sig hur man ska gå till väga för att se igenom den falska marknadsföringen.

− Guiden riktar sig till konsumenter, men också till företag och byråer hur man ska tänka för att undvika greenwashing, säger Joel Lindefors.

Andra sätt att se igenom greenwashing är att försöka se vem som står bakom märkningarna, om det är en tredje part eller någon som har en relation till företaget. Inom den spanska klädindustrin finns till exempel märkningen ”Made in Green” som har startats av en organisation som i sin tur ägs av samma industri. Enligt Joel Linde-fors på Futerra finns även andra, mer ovän-

tade effekter av greenwashing. − Risken finns att företag blir rädda för att prata om

miljö, om bra saker som man faktiskt har gjort, eftersom man då riskerar att bli anklagad för greenwashing. Sett ur ett hållbar-hetsperspektiv är det viktigt att fler tar sitt ansvar att kom-munikationen är sann, det sätter press på industrin.

Regler för miljöreklam

Bara miljöargument som kan styrkas med aktuell, fakta-baserad dokumentation får användas.

Generella påståenden ska kunna visas vara giltliga vid en helhetsbedömning av miljöeffekterna. Vaga och oprecisa påståenden ska undvikas, exempelvis “miljövänlig”.

Det ska inte råda någon tve-kan om ifall miljöargumentet

avser själva produkten eller förpackningen.

Frihet från “irrelevanta” sub-stanser ska inte åberopas, det vill säga att produkten saknar ämnen som över huvud taget inte har med produktområdet att göra.

Symboler, märken etc får inte felaktigt ge intryck av ett officiellt godkännande.

Reklam och marknadsföring ska vara vederhäftig, det vill säga saklig och trovärdig. Internationella Handelskammaren, ICC, har antagit särskilda regler för miljöpåståenden:

.

.

.

.

.


I sitt jobb som metereolog blir Tone Bekkestad dagligen påmind om klimatförändringarna och blir irriterad när miljöproblemen lättvindigt sopas under mattan. Hon störs av att media nitiskt rapporterar vinterkylans toppar, men missar städer runtom i världen som upplevt sin varmaste period någonsin.

– När man inte får en mer objektiv information om hur det ser ut i övriga delar av världen, så blir det ju väldigt lätt att folk tänker, ”vadå global uppvärmning, det är ju iskallt”. Tone Bekkestad berättar om en redaktör hon en vinter pratade med i telefon. Redaktören pikade henne och sa, ”Hur var det nu med den globala uppvärmningen?”. Och Tone Bekkestad svarade, ”du kanske ska börja med att lyfta blicken och titta lite längre bort”. Hennes röst är allvarlig då hon pratar om framtiden vi snart kommer att gå till mötes om vi inte snarast tar i med hårdhandskarna.

– Vi gör alldeles för lite och den globala medeltemperaturen fortsätter att stiga. Det har blivit cirka 0,8 grader varmare under de senaste hundra åren, vilket kan kännas ganska lite. Men globalt sett så är det enormt mycket och det är stora regionala skillnader.

Beroendet av fossila bränslen menar Tone Bekkestad på är det största problemet. Sakta men säkert höjs den globala medeltem-peraturen, även om det fortfarande finns forskare som motsträvigt vill peka på att temperaturskiftningar hör till naturens gång.

– Det har bevisats att det finns väldigt många organisation-er och företag som har stora utsläpp som sponsrar forskare och journalister för att sprida negativ information om klimat-förändringen och försöker att så tvivel.Hon förklarar att så snabbt som temperaturen stigit sedan

Tone talarDet är nu det gäller. Det handlar inte längre om när klimathoten väller över oss, vi är redan där. Inom en nära framtid kommer vi att få uppleva att folk flyr för att det är för varmt att leva i deras eget land.

“Vi gör alldeles för lite och den globala medeltemperaturen fortsätter att stiga.”

TEXT: JULIA KERO FOTO: KNUT BRY

om tystnaden

industrialiseringen slog igenom under 1900-talet har forskare genom undersökningar inte kunnat koppla ihop med något annat än användandet av fossila bränslen.

År 2007 satte FN:s klimatpanel upp ett tvågradersmål, max 2-2,4 grader får den globala medeltemperaturen stiga till år 2050. Men Tone Bekkestad framhåller att inget tyder på att vi klarar det.

– Troligen så hamnar vi, oavsett vad vi gör närmare omkring 3,5 grader. Och det kan komma att få katastrofala konsekvenser för jorden.

Hon betonar att det är viktigt att komma ihåg att det är ett globalt medelvärde, vilket innebär att det kommer att vara betydligt varmare på vissa ställen och inte fullt lika varmt på andra, men en enorm skillnad, vilket också gör att havsnivån kommer att stiga. Det betyder att väldigt många människor kommer att behöva flytta på sig. Om femtio till hundra år har det med stor sannolikhet blivit så varmt på vissa håll

i världen att det kommer vara svårt att vistas där under perioder. Den skandinaviska turistström som annars söker sig till Grek-lands vackra övärld för att få sol och värme kommer plötsligt att få uppleva medelhavsklimat intill husknuten. Norden kommer att få möta en ny sorts turism om sommaren, människor som flyr värmen i sitt eget land. Mitt i den smällkalla vintern i Sverige kan det rent av kännas lockande med ett varmare klimat, men då dagstemperaturen kommer att överstiga 50 grader på sina ställen kring Medelhavet (redan i dagsläget skördar värmeböljan sina svagaste offer, oftast äldre) och långt över 50 grader på andra håll i världen, kommer det för många att handla om ren överlevnad. wddddmdvvvvvvvå

Experten


Tone Bekkestad

Är: 40 år och bor i Oslo.

Intressen: Bergsklättring, målning och friluftsliv. Hon “älskar att vara ute i naturen”

Gör: Metereolog på TV 4. Har släppt två böcker och arbetar även som föreläsare.

Tone Bekkestad resonerar kring situationen i en nära framtid: Matbrist och vattenproblem, med höjda vattennivåer tränger saltvatten in i väldigt många färskvattenkällor.

– Problemen är extremt stora och skrämmande, men jag tror lite på det att om man bara lyfter fram det här skrämmande och det blir väldigt mycket fokus på det, så blir många av oss lite som en struts. Man sticker huvudet i sanden och hoppas att det går över, säger Bekkestad.

Att det vanligtvis inte hör till vardagen med snötäta vintrar i de södra delarna av vårt land kan framför allt skåningarna vittna om. Orkaner likt Gudrun hör inte heller till vardagsmat för oss. Hon påpekar att många gärna glömmer att det inte bara handlar om värmebölja, klimatförändringarna bidrar till att vädret blir mer extremt åt båda håll.

– Tyvärr så är jag rädd för att man behöver en större katastrof igen, a la Katrina, för att få medias uppmärksamhet riktad mot klimatförändringarna och de negativa effekterna som kommer utav det. Så länge vi har kallt som hemma hos oss, så kommer inte klimatfrågan att lyftas upp särskilt mycket på agendan i media.

I frustration över att media och politikerna gör så lite för att påverka allmänheten, vill Tone Bekkestad själv dra sitt strå till stacken och talar och föreläser gärna om positiva effektiviser-ingar som gynnar klimatet. Trots att hon målar upp framtiden som ganska dyster, är hon hoppfull. Hon tror att företagen kom-mer gå i startspetsen för större förändringar i vårt samhälle. Hon har bland annat läst boken ”CSR i praktiken” (som handlar om hur företag kan bidra till ett hållbart samhälle och samtidigt öka sin lönsamhet) och drar ett exempel om världsföretaget General Electrics som i år byter ut omkring 15 000 av sina fordon mot elfordon.

– Det jag gör är att jag lyfter fram alla de positiva saker som finns, så att folk ska veta lite om vilka fantastiska möjligheter man har till att bidra om man bara vill.


Ytligt

VISION tipsar om fräscha hudprodukter för både män & kvinnor! Hitta dina favoriter i guiden.

Dagkrämen innehåller vitaminerna A, F och P, nyponfröolja, ark-tiska tranbär och rosenblad. Den innehåller även antioxidanter som ska skydda huden mot solens UV-strålar och förtidigt åldrande.

REN,Vita-Mineral Radiant Day Cream, 50 ml. (normal hy)

Organic Homme, Pre Shave Facial Wash, 125 ml (alla hudtyper) En ansiktstvätt för män med organisk aloe vera, cypress och citrus. Denna ansiktstvätt ska förbereda huden för rakning utan att torka ut. Säger sig vara speciellt lämplig för personer med eksem och psoriasis. Fri från syntetiska doft- och färgtämnen.

Sante, Ansiktslotion 2 in 1, 50 ml. (alla hudtyper) Santes ansiktsvatten ska återfukta utan att lämna en fet hinna och därmed passa även efter rakning. Fri från konserveringsmedel.

Men Care Moisturizing Face Cream, 30 ml. (alla hudtyper) Laveras ansiktskräm för män ska ge ett fräscht resultat utan att huden ser fet ut. Innehåller ekologisk jojobaolja som ska ge ett långvarigt skydd samt förse huden med näring. Fri från mineraloljor, parabener och syntetiska konserveringsmedel. PH-värde 5,5.

LEXIKON

Läs mer om hudvård och få fler tips på www.VISION .se

Parabener = samlingsnamn för olika kon-serveringsmedel. Hälsorisken som dis-kuterats om parabener gäller påverkan av kroppens hormonella system och den på- verkan det har på miljö och djurliv då para-bener går ut i grundvattnet. Alla parabener är idag tillåtna att använda i Sverige och EU.

Mineralolja = kallas också för råolja, bergol-ja eller petroleum. Ett exempel på mineralol-ja som får ingå i kosmetiska och hygieniska produkter är paraffinum liquidum. Vissa kvaliteter av mineraloljor är uttryckligen förbjudna att använda i kosmetika och hygienprodukter då de innehåller hälsofar-liga föroreningar.

TEA (Trietanolamin) = förtjockningsmedel som varit omdiskuterat sedan 70-talet. TEA får ingå i hygienprodukter men har restrik-tioner. Ett av villkoren är att ämnet inte får kombineras med vissa ämnen för att bildn-ing av formaldehyd ska undvikas. Notera att formaldehyd får ingå i kosmetiska och hygieniska produkter som konserveringsmedel. Formalehyd används i bekämpningsmedel, des-inficerings- och konserveringsmedel.

Källor: Läkemedelsverket, EU-kommis-sionen

Torr och känslig hy i vinter?– hitta rätt produkt för dig

VISION#1 FEBRUARI 2011

37

De ekonomiska förutsättnin-garna att ändra hela vår livsstil finns kanske inte. Och lusten att bryta vanor kan fattas. Nyckeln är motivation. Vi kan börja med vardagshygienen. Ett ex-empel på ämnen som är vanliga i konventionella kosmetika- och hudvårdsprodukter är paraben-er. Parabenerna anses tillhöra de mer snälla konserveringsmedlen, eftersom de orsakar färre aller-gier än andra konserveringsme-del och har i tiotals år använts i kosmetika och hygienprodukter, men även i livsmedel och i läke-medel.

Länge har man diskuterat den hälsorisk parabener har när det gäller påverkan på kroppens hormonella system. Ändå är alla parabener tillåtna att använda i dagsläget. Vissa ämnen som idag används i krämer är inte helt utredda. Där-för bör vi använda oss av de mer hälsosamma och miljövänligare alternativen. För att leva sunt, rätt och solidariskt kan man göra mycket. Det här är bara ett steg på vägen. Varför inte börja i ditt eget badrum? Börja i vilken ände du vill. Bara du sätter i gång.Här får du tips på hudvård-sprodukter och kosmetika som du kan använda med bättre samvete.

Organic surge,Gentle cleansing lotion, 200 ml. (alla hudtyper) Denna lotion ska rena och återfukta. Berikad med ekologisk rosmarin, citron och lugnande kamomill.

KEB, 24h arctic moisturising cream, 50 ml. (alla hudtyper) KEB:s ansiktskräm ska återfukta och skydda din hud både dag och natt. Krämen innehåller ingredienser som fröolja från arktiska blåbär. Huden ska stärkas, kännas återfuktad och frisk. Produk-terna är fria från konserveringsmedel och alla förpackningar är återvinningsbara.

Lisen Organics, Ansiktsvatten Ros & Apelsin-blom, 120 ml (alla hudtyper)Ansiktsvatten fuktar och hjälper huden att absorbera din kräm. Innehåller vegetabiliska oljor, honung och havssalt med mera. Lisen Organics vatten ska rengöra upp och dra samman porerna. Produkterna är handtillverkade i Sverige.

ICARE, Ekologisk nattkräm med olivolja, 50 ml. (alla hudtyper)Icares nattkräm ska återfukta, mjukgöra och förebygga torr hud med hjälp av olivolja. Används dagligen på ren, torr hud. Icare har ecocert på alla produkter och är ej testade på djur. Vid produktionen planteras nya träd för att kompensera för den mängd koldioxid som släpps ut.

Läs mer om hudvård och få fler tips på www.VISION .se

Torr och känslig hy i vinter?– hitta rätt produkt för dig

JULIA PERIC

Det börjar i badrummetFör att leva sunt, miljövän-ligt och solidariskt behöver vi göra många föränd-ringar. Köpa elbil, solceller, sopsortera, kompostera, göra om och göra rätt!


TEXT OCH FOTO: JOHANNES FOLKESSONFör många är ekologisk mat förknippad med trötta linsgrytor och allehanda röror. När Joel James, grafisk designer från Gö-teborg, i våras startade ekomatbloggen Sous Chef, ville han fylla ett tomrum som han tyckte fanns bland internets amatörkockar. – Jag tyckte inte att det fanns någon matblogg som fung-erade på det sättet som jag önskade att en matblogg ska fung-era. Det var för mycket medelålders personer som lagade cup-cakes. Jag ville ha något mer kontemporärt, mer modernt. Joel James matlagning är aldrig tråkig. Han prövar ständigt nya saker och har som grundregel att alltid ha med något mo-ment som han aldrig prövat förut, för att hålla sig själv ständigt inspirerad. Resultatet är kreativa rätter med färska råvaror. För oavsett om det handlar om napolitansk pizza eller asiatisk nu-delsallad så är en sak genomgående: råvarorna står i centrum. – Har du inte bra råvaror kan du inte laga bra mat.

Du måste ha bra verktyg för att produ-cera en bra slutprodukt. Det är det som är grunden för mitt matintresse. Det är egentligen ett ganska tradi-tionellt sätt att se på mat, jag lagar

mycket italienskt, toscanskt och sicilianskt där råvaran är det

vitala i maträtten. Att hitta bra råvaror är

dock inte det lät-taste. Enligt Joel James gäller det att satsa på lokal-producerat.

Har man möjlighet att gå till en marknad är det bäst. – Det är också bra att titta på hur säsongerna ser ut, det finns tomater året runt, men de smakar ofta inget om det inte är säsong. Ta till vara på råvaror som finns under säsongerna och lyssna på vilka råvaror det är säsong runt om i världen. Modern ekologisk matlagning är inte bara spännande och kre-ativ, givetvis finns det en hållbarhetstanke i att laga ekologiskt. – För mig finns det två sätt att se på mat, dels som föda och dels som politik. Som konsument har man ett ansvar, och kan man göra det alternativa valet så tycker jag det är väldigt bra att göra det, säger Joel James.

Ekologisk mat är mer än bara linsgrytor och groddar. JoelJames driver matbloggen Sous Chef och lagar ekologisk mat som är enkel, kreativ och modern.

Joel JamesÅlder: 24 Yrke: Grafisk designer, söker kockutbildning i höst. Bor: Göteborg Aktuell: Med ekomatbloggen Sous Chef Besök: iamyoursouschef.tumblr.com

Ekologiskmat med

STIL

Mat


mycket pasta då blir det ointressant att äta. Föredrar du någon annan sort passar det självklar utmärkt men tänk på att använda en sort som fångar upp de andra ingredienserna väl. Börja med att knäcka valnötterna då det tar en liten stund och placera dem i en skål. Skiva zucchinin tunt på längden (har du en mandolin är det att föredra), placera dem i ljummen stek-panna och låt dem långsamt steka tills de fått färg på bägge sidor. Koka upp en stor kastrull med vatten, när vattnet kokar lägger du i pastan, saltar och kokar den al dente.

Medan pastan kokar kan du skölja av spenaten, riva citronskal och skiva tomaterna i tunna skivor. Häll av pastan och lägg sedan tillbaka den i kastrullen, lägg i zucchinin, 1-2 ordentliga nävar spenat, riccotta, valnötterna, olivolja, citronskal och rör sedan ihop utifrån och in så att du får med allt. Smaka av med salt, peppar och servera direkt.

Zucchini: 1-2 beroende på storlek, Jag väljer alltid de små, alltså baby-Zucchini om det finns, de är fastare, har bättre textur och smakar enligt mig bättre. Spenat: Det kan vara svårt att hitta bra spenat när det inte är sommar, välsorterade grönsakshandlare och butiker som Fram eller Ekostore har även under vintern. Valnötter: Hela valnötter, ger en bättre arom än de färdigpack-ade. Tomater: 1-2 tomater Ricotta: 1 paket Olivolja: ca 1 dl Citron: Ekologisk för att kunna använda hela frukten. Fusilli: 2 portioner, men tänk på att inte använda för

Spännande spenatpasta

Tillagning

Ingredienser till 2-3 personer

FOTO: JOEL JAMES


Hållbar Livsstil, Hållbar UtvecklingDela med dig och få tips av andra om hur man ska göra för att leva hållbart. Ett flöde av bra tips från medvetna personer.

Ekologiskt är logisktEkologisk mat på menyn. En grupp för dig som tycker att det är viktigt vad du äter. Mängder med medlemmar som tipsar varandra om bra mat och olika lösningar.

I love SkjutsgruppenEn rolig sida där över 3700 medlemmar erbjuder och tar emot skjuts av varandra. De beskriver sig som en ideell samåkningsrörelse inom de sociala nätverken. Facebook-gruppen används som informationskanal. Söka resor och erbjuda skjuts gör du på www.skjutsgruppen.nu

Samtidigt som vi i Sverige har huttrat av köld har det under samma period upp-mätts varmare temperaturer i t.ex Canada och på Grönland. Det alla undrar är helt enkelt: vad i helvete är det som händer? Svaret är att dessa två fenomen, som tycks vara oförenliga, istället troligen hör ihop. Den brittiske klimatforskaren John Mason är en av flera som nu ställer sig bakom te-orin att den globala uppvärmningen ligger bakom de ovanligt kalla vintrarna i norr.

Det är tryckskillnaden mellan det isländ-ska lågtrycket i norr och det azoriska högtrycket i söder som i stort styr det skandinaviska vintervädret. I 40 år har vi haft milda vintrar då skillnaderna i tryck varit stora, vilket fört upp mild luft från högtrycket i söder. De senaste två vin-trarna har skillnaderna dock varit små, och de milda vindarna har inte orkat ta sig upp till Skandinavien, som istället fått kalla vindar från det isländska lågtrycket. Så varför händer detta just nu? Eftersom isarna i Arktis minskat drama-tiskt de senaste två åren som ett resultat av den globala uppvärmningen har också mer värme strålat från havet ut i atmosfären. Detta har i sin tur minskat tryckskillnad-erna vilket har gett oss kallare vintrar. Den globala uppvärmningen och våra kalla vintrar hör alltså ihop. Hur säker teorin är, och hur vintrarna blir i framtiden råder det delade meningar om. Till dess kör jag på den enda logiska klädseln för denna väderlek: vinter-jacka och shorts.

Sverige har haft sin kallaste vinter på 150 år. Mycket tyder på att det är den globala uppvärmningens fel.

På med vinter-jackan - nu blir det varmare

JOHANNES FOLKESSON

Böcker:Plan B 4.0 Uppdrag: rädda civilisationen!Lester R BrownR-H FörlagHär hittar du argumenten i klimatdebatten. Mängder med information om vad som händer i atmosfären utan moralpredikan. Boken serverar oss också lösningarna. Tung läsning för vetgiriga.

Jag skulle ha bytt till lågenergilampa i hallen - En koldioxidbantares bekännelser.Staffan LindbergCordiaRolig insyn i en miljömedveten människas kamp för klimatet. Humor får inte underskattas i någon fråga.

Film:HOMEYann Arthus-BertrandEn kritikerrosad film som både är vacker och upplysande. Filmen handlar om vårt levnadssätt genom historien och om konsekvenserna av vårt handlande. Det bästa av allt är att regissören har lagt upp filmen på youtube.Gå in på www.filmenhome.se, så får du veta mer.

Facebookgrupper:

Evenemang:

Huvudtanken är att samla forskare och andra aktörer för att bredda perspektiven och ge inspiration. Vad händer med maten globalt och lokalt? Och hur får vi maten att räcka till?

Datum: 16 och 17 februari. Plats: Uppsala konsert & kongress

Forum för miljöforskning – MATENArrangeras av: Natutvårdsverket, Mistra, Forskningsrådet Formas

Nöje

ANNONS

Magasinet Vision - ht10

Documents

Transcript of Magasinet Vision - ht10